Publicerad
Kategori: Blodet och immunförsvaret, Hjärta och blodkärl, Läkemedel, Vad forskar du om?
Nyckelord: , ,

Visa faktaruta!
hjärta i bröstkorg_blått_dreamstime_5564150

Nästa år är det 50 år sedan den sydafrikanske kirurgen Christiaan Barnard utförde den första hjärttransplantationen på en människa. Transplantationen i Kapstaden lyckades men patienten avled 18 dagar senare i dubbelsidig lunginflammation. Detta sedan immunförsvaret försvagats av de läkemedel patienten fick för att förhindra avstötning av det främmande hjärtat.

I dag har metoderna för hjärttransplantationer utvecklats och ettårsöverlevnaden hos patienter som blir hjärttransplanterade i Sverige är cirka 95 procent och tioårsöverlevnaden omkring 70 procent. Ändå är forskarna ständigt på jakt efter bättre resultat, inte minst när det gäller ”matchning” mellan donator och patient samt att förhindra avstötning av det främmande hjärtat. Detta aktualiserar två avhandlingar på området som nyligen lagts fram vid Lunds universitet.

Mellan 60-70 hjärttransplantationer per år i Sverige

Henrik Bergenfeldt har studerat matchning mellan donator och patient och David Ansari har studerat immunförsvaret samt läkemedel som patienterna får för att förhindra avstötning av det främmande hjärtat.

I Sverige är Lund och Göteborg de två orter som har hjärttransplantationer som rikssjukvård. Det innebär att Skånes universitetssjukhus i Lund och Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg servar resten av landet. Sammanlagt genomförs det cirka 60-70 hjärttransplantationer varje år, varav ungefär hälften i Lund.

Nya fynd om blodgruppsmatchning

johan_nilsson_large

Johan Nilsson är kirurgisk ansvarig för hjärttransplantationer i Lund. Bild: Olle Dahlbäck

När hjärtspecialister ska matcha en donator av ett hjärta med en mottagare, som står på en särskild väntelista, är det flera saker som ska stämma; i huvudsak vikt, ålder, kön och blodgrupp.

– När det gäller blodgrupp är det bäst om donator och mottagare har samma, men en av studierna i Henrik Bergenfeldts avhandlingsarbete visar att det kan fungera även om donator och mottagare har icke kompatibla blodgrupper, säger Johan Nilsson, kirurgisk ansvarig för hjärttransplantationer i Lund och docent vid Institutionen för kliniska vetenskaper i Lund. Johan Nilsson har dessutom varit handledare för doktoranderna Henrik Bergenfeldt och David Ansari.

Har studerat 77 000 hjärttransplanterade patienter

I studien tittade forskarna på närmare 77 000 patienter i världen som blivit hjärttransplanterade mellan åren 1988-2011. Av dessa hade 94 donatorer och mottagare icke kompatibla blodgrupper. De patienter som fick ett hjärta från en donator med en icke kompatibel blodgrupp de första åren i studien gick det sämre för, jämfört med de patienter som fick från en donator med en kompatibel blodgrupp. Däremot gick det bra för dem som fick ett hjärta från en donator med en icke kompatibel blodgrupp efter år 2005 i studien.

– Vi vet inte varför de här patienterna fick organ från en donator med en icke kompatibel blodgrupp. Det kan ha varit av misstag, men det fanns kanske inget annat alternativ. Att det gick bäst för patienterna i den senare delen av studien beror sannolikt på att expertisen lärt sig hos vilka patienter detta är möjligt. Oavsett så är resultatet i den här studien och även andra liknande studier så pass intressanta att vi nu ändrat rutiner på kliniken i Lund. Nu ingår även bedömningen om en patient skulle kunna ta emot ett hjärta från en donator med en icke kompatibel blodgrupp, säger Johan Nilsson.

HLA-matchning framgångsrik vid njurtransplantationer

David Ansari har i sitt avhandlingsarbete bland annat studerat den befintliga kunskapen om HLA-matchning när det gäller hjärttransplantationer, något som används framgångsrikt vid njurtransplantationer men inte bekräftats ha lika stor betydelse vid hjärttransplantationer. HLA-systemet är en del av immunsystemet och hjälper kroppen att skilja på vilka celler som är de egna och vilka som är främmande, se faktaruta. De flesta studier som gjorts fann att HLA-matchning förbättrade transplantatets överlevnad och minskade risken för angrepp av immunförsvaret, men dess betydelse i förhållanden till andra riskfaktorer är mer oklart. Hittills har HLA-matchning analyserats på serologisk nivå men David Ansari har i sitt avhandlingsarbete använt HLAmatchmaker, en avancerad programvara som typar på molekylnivå och därmed kan ge en mer exakt typning av HLA-matchning.

Tydlig skillnad mellan olika läkemedel hos barn som hjärttransplanterats

David Ansari har även studerat de läkemedel som patienterna får direkt efter en hjärttransplantation. Läkemedel som är avsedda för att sänka kroppens immunförsvar och därmed minska risken för avstötning av det främmande hjärtat.

– Vi tittade på två olika läkemedel med samma uppgift och som i dag används globalt. Studien visar att långtidsöverlevnaden var 20 procent bättre hos de patienter som fick det ena läkemedlet jämfört med de som fick det andra. Skillnaden var särskilt tydlig hos barn som blivit hjärttransplanterade, berättar Johan Nilsson.

– I Sverige använder vi det läkemedel som i studien visade bäst resultat, men i exempelvis USA används också det andra läkemedlet. Globalt sett är därför den här studien väldigt viktig.

Text: OLLE DAHLBÄCK

Artikeln är tidigare publicerad vid institutionen för kliniska vetenskaper vid Lund universitets hemsida.

Bild hjärta: Dreamstime