Publicerad
Kategori: Leder, muskler och skelett
Nyckelord: ,

Visa faktaruta!
 
Bildcollage från SOF-veckan 2014 i Helsingborg. Foto: Björn Martinsson

Bildcollage från SOF-veckan 2014 i Helsingborg. Foto: Björn Martinsson

Under Ortopediveckan i Helsingborg i slutet av augusti samlades forskare, hälso- och sjukvårdspersonal, branschföreträdare m.fl. för att ta del av nya rön. I framtiden kan vi förvänta oss mer fokus på fysisk aktivitet, läkemedel och andra förebyggande insatser för att minska risken för fallolyckor och frakturer.

Varje år drabbas tiotusentals personer i Sverige av frakturer och prognoserna pekar uppåt. Benskörhet, som har ett samband med stigande ålder, bidrar till att höja risken.

För att möta framtiden behövs nya grepp behövs både inom vård och forskning, anser expertisen inom fältet som fanns på plats när årets upplaga av Ortopediveckan nyligen arrangerades i Helsingborg.

Fem utmaningar för framtiden

Bland dem som blickade in i framtiden fanns Björn Rosengren, läkare vid Skånes universitetssjukhus i Malmö och med doktorsexamen inom ortopedi.  Han summerade utsikterna i fem utmaningar som behöver beaktas:

  • Antalet patienter blir fler.
  • Vissa frakturtyper ökar kraftigt.
  • Patienterna behandlas med allt mer krävande tekniker.
  • Patienterna ställer högre krav på vården.
  • Eftervården är betydelsefull, bl.a. för att minska risken för nya frakturer.

– Förebyggande vård och enkla, kostnadseffektiva behandlingar kommer att behövas. Vi måste förbereda oss nu, bland annat genom att räkna på kostnader och nytta för olika behandlingsformer och vårdinsatser, sade Björn Rosengren.

Porträttfoto av Magnus Karlsson. Foto: Björn Martinsson

Magnus Karlsson presenterade forskningsresultat från förebyggande
insatser mot frakturer. Foto: Björn Martinsson

Tillskott av vitamin D ingen lösning för alla 

Magnus Karlsson, professor vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus i Malmö, tog upp tråden om förebyggande insatser. Mycket går att göra för att undvika frakturer och operationer, framhöll han.

 – Äldre med fallskador står för 10 procent av patienterna på vårt sjukhus akutmottagning, berättade han.

Han pekade på forskningsresultat som visar att antalet frakturer minskar betydligt genom olika förebyggande insatser. Några exempel med goda resultat är:

  • Träning av styrka och balans, både genom deltagande i anordnad aktivitet och på egen hand efter rådgivning från hälso- och sjukvården.
  • Läkemedelsgenomgång via primärvården där ev. omotiverade läkemedel kan plockas bort.
  • Översyn och anpassning av hemmet tillsammans m vårdpersonal.
  • Kosttillskott av vitamin D till personer som har naturligt låga värden av vitaminet (för övriga påverkades inte frakturrisken).

Outnyttjad potential för läkemedel

Benskörhet ökar risken att råka ut för frakturer. Framför allt är det bland äldre kvinnor som förekomsten är hög.

Det finns läkemedel som motverkar benskörhet och som skulle kunna sättas in i större utsträckning än idag, förklarade Mattias Lorentzon, professor och läkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.

Behandling med s.k. antiresorptiva läkemedel som riktar sig mot en cell med särskild förmåga att bryta ner ben har bra effekt och god evidens enligt Socialstyrelsen. Idag är det dock förhållandevis få patienter som drabbats av frakturskada som behandlas, och ett problem är också dålig följsamhet bland dem som ordinerats denna typ av läkemedel.

Jämförbarhet kan hjälpa till att höja kvalitet

Bland dem som redan har drabbats av en första frakturskada är filosofin ”stop at one” nödvändig, dvs. att göra allt för att hindra ytterligare frakturer. Det förklarade Kristina Åkesson, professor vid Lunds universitet och läkare vid Skånes universitetssjukhus i Malmö.

Porträttfoto av Kristina Åkesson.

Sätt stopp vid en fraktur för de patienter som kommer till ortopeden med skada, uppmanade Krisitna Åkesson. Foto: Pia Larsson

Än så länge är verkligheten en annan, framför allt bland kvinnor där många drabbas av flera frakturer. Och trots att det är lönsamt att förebygga frakturer visar statistiken att det bara var 23 procent av landets patienter med konstaterad höftfraktur som var engagerade i fortsatta insatser (t.ex. läkemedel) en tid efter det att frakturen behandlats.

Kristina Åkesson efterlyste ett vidare perspektiv på frakturer än att endast behandla skadan:

– I målbilden ingår funktion, socialt liv och livskvalitet. Och vi måste sikta på att patienten ska ha det bättre än före frakturen.

Perspektivet inrymmer medicin/förebyggande åtgärder, kirurgi/operation och eftervård/rehabilitering. Att sätta patienten tydligare i centrum genom att införa frakturkoordinatorer på de ortopediska klinikerna som håller samman utredning, behandling och eftervård är ett sätt.

Sjukhusen kan också jobba mer systematiskt genom att följa gemensamma standards och jämföra sig med andra vårdgivare, något som sker inom ramen för International Osteoporosis Foundation’s ”Capture the fracture”.

Text: Björn Martinsson
Nyhet från Institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö, Lunds universitet, 29 augusti 2014