Vetenskap & Hälsa

Ny teknik fick frigivna att må bättre

2018-03-01

Den första tiden i frihet efter ett fängelsestraff är en period fylld med oro, och det är också då risken är som störst för återfall i brott. Forskning vid Malmö universitet visar att det med hjälp av ny teknik går att påverka hur de villkorligt frigivna mår. På sikt kan metoden minska risken för nya brott.

Bild: istock.com/PeopleImages

När en människa har avtjänat två tredjedelar av sitt fängelsestraff ska han eller hon bli villkorligt frigiven, om det inte finns särskilda skäl. De intagna går ofta från en strukturerad tillvaro i fängelset till ett liv på utsidan där många saker ska lösas. Det handlar om att återupprätta relationer, hitta jobb, bostad och att hålla sig borta från alkohol, droger och kriminalitet.

Frivårdshandläggarens uppgift är att hjälpa och stödja personen att återanpassa sig till samhället. Men handläggarna har inte tillräckligt tät kontakt med sin klient, menar Zoran Vasiljevic, forskare i kriminologi vid fakulteten hälsa och samhälle, Malmö universitet.

Programmerade en dator

Bild: Malmö universitet

Han har tidigare haft uppdrag som vårdare och övervakare inom Kriminalvården i region syd. Många gånger kände han sig otillräcklig.

— Man får klara sig själv när man väl kommer ut och det är väldigt tufft. Kriminalvården är hårt belastad och har inte möjlighet att ge tillräckligt mycket hjälp och stöd, säger Zoran Vasiljevic.

I sin doktorsavhandling har han i samarbete med forskare vid universiteten i Malmö och Lund undersökt om det går att påverka hur den villkorligt frigivne mår. Studien använder en teknik som kallas Interactive Voice Response (IVR), en dator som kan programmeras för att ringa upp individer och ställa frågor.

Fick svara på frågor

Deltagarna fick svara på frågor om stress, mående och sug och bruk av droger och alkohol. Svaren registrerades i datorn, som bearbetade insamlad data för att sedan återkoppla till klienten med uppgifter om måendet hade förbättrats, försämrats eller låg kvar på samma nivå. Informationen skickades även till klientens frivårdshandläggare.

— Frivårdshandläggaren kan då agera på informationen från klienten genom att ta kontakt och ställa ytterligare frågor, säger Zoran Vasiljevic.

Totalt deltog 108 personer från Kriminalvården i region syd, väst och öst. Interventionen pågick under den första månaden efter att klienterna hade blivit villkorligt frigivna.

Går att påverka måendet

Studien visar att det med hjälp av tät kontakt går att påverka hur den frigivne mår. De deltagare som fick återkoppling mådde bättre jämfört med deltagarna i kontrollgruppen, som inte fick någon respons.

Analysen visar också att de klienter som återföll i brott mådde sämre jämfört med personer som inte begick nya brott.

— Måendet har stor betydelse för hur man agerar och det hänger ihop med återfall i brott, säger Zoran Vasiljevic.

Skräddarsydda interventioner

Forskarna undersökte också hur stor andel av deltagarna som återföll i brottslighet ett år efter den villkorliga frigivningen. De märkte då ingen skillnad mellan individerna som deltog i interventionen och de i kontrollgruppen. Zoran Vasiljevic tror därför att interventionerna måste skräddarsys efter olika individer. Förhoppningen är att tekniken ska börja användas inom Kriminalvården.

— Jag är väldigt optimistisk. Det här är den första studien som har gjorts bland Kriminalvårdens klienter, som är en väldigt blandad grupp. För vissa individer kanske det räcker med en enkel återkoppling, för andra kan man behöva mer insatser.

Text: PETRA OLSSON

Artikeln är tidigare publicerad på Malmö universitets hemsida.