Ny teknik fångar fläcken

2016-12-05

Med ny teknik kan man få en detaljerad färgbild av näthinnans alla lager utan att behöva föra in något instrument i ögat. Tekniken ska användas av ögonforskaren Elisabeth Wittström, som studerar sjukdomar i gula fläcken. Kollegan Linnéa Taylor forskar om kopplingen mellan inflammation och näthinneskador, vilket skulle kunna leda till nya behandlingsmöjligheter.

Elisabeth Wittström är läkare på Ögonmottagningen vid Skånes universitetssjukhus och träffar ofta patienter som ser dåligt på grund av sjukdomen makuladegeneration, där den viktiga ”gula fläcken” blivit skadad. Molekylärbiologen Linnéa Taylor är laboratorieforskare på BMC. Deras forskningsmetoder skiljer sig åt, men båda har fokus på ögats näthinna, och båda har nyligen fått 600.000 kronor var av Stiftelsen Konsul Thure Carlssons Minne.

Elisabeth Wittströms forskning är inriktad på skador på makula, den millimeterlilla del av näthinnan där vi ser som skarpast.

Bristen på synskärpa påverkar livskvaliteten

Ögon
Skador på näthinnan är en viktig orsak till synnedsättning. Det äldre sättet att titta in i ögat – som här på bilden – har idag kompletterats med avancerade nya tekniker.

Åldersförändringar i gula fläcken är vanliga: var tredje person över 70 har sjukdomen i någon grad. Även om den inte leder till blindhet gör bristen på synskärpa ofta att patienterna inte längre kan läsa, köra bil eller ägna sig åt annat som kräver bra syn. Deras livskvalitet blir därför betydligt sämre.

Vissa får också makuladegeneration i yngre år.

– Sjukdomen finns i olika former, som är väldigt svåra att skilja åt. Visst ser vi förändringarna i näthinnan, men om vi inte vet vilken form av sjukdomen det handlar om kommer vi inte att kunna ge den bästa behandlingen åt varje patient, säger Elisabeth Wittström.

Nytt angreppssätt mot genetisk variant

Idag finns ingen optimal behandling av skador på makula, men nya möjligheter skymtar i framtiden. En form av sjukdomen, som ofta drabbar yngre personer, har genetisk bakgrund. Där skulle genterapi – som snart ska provas i Lund för en annan ögonsjukdom – kunna bli en lösning. Vid en annan form av sjukdomen verkar antikroppar ur immunförsvaret spela in. Den kunde kanske därför behandlas genom påverkan på immunsystemet.

En förutsättning för sådana behandlingar är förstås att de olika formerna av sjukdomen kan skiljas åt. Det är det Elisabeth Wittström ska forska om. Hon vill bland annat med hjälp av Region Skånes nya Centrum för molekylär diagnostik låta sina försökspersoner bli gentestade. På så sätt kommer man att kunna se om deras ögonsjukdom har en genetisk bakgrund eller inte.

Mångfärgade och tredimensionella bilder av näthinnan

Med en annan ny teknik, kallad OCTA*, ska hon undersöka försökspersonernas ögon. OCTA-tekniken ger både mångfärgade tvärsnittsbilder av näthinnan och bilder som ser ut som en tredimensionell karta med höjder och dalar.

Elisabeth Wittström är glad över de nya möjligheter som apparaten kommer att ge.

– Det är faktiskt helt fantastiskt! Man kan se näthinnans alla lager, och kommer i framtiden att kunna följa effekterna av en behandling, säger hon.

Även Linnéa Taylor är glad, framför allt över de möjligheter hon har på BMC. Hon tycker att enheten fungerar precis så som det var tänkt – så att den ger kontakter över ämnesgränserna och möjligheter för laboratorieforskare och sjukhusläkare att samarbeta.

– Det är ett privilegium att ha det så väl förspänt, säger hon med eftertryck.

För hennes ögonforskning har samarbetet med Tomas Deierborg, docent på avdelningen för neuroinflammation, varit avgörande.

– Vi träffades på BMCs gym och började prata. Tomas studerar hjärnans inflammatoriska celler, gliacellerna. Men ögonen är ju en del av centrala nervsystemet, så vi tänkte att en inflammation i hjärnan kanske kunde påverka även synen, berättar Linnéa Taylor.

När immunförsvaret överreagerar

Doktoranden Oscar Manouche-hrian har studerat detta genom att låta försöksmöss utsättas för ett minskat blodflöde till hjärnan. Mindre blod innebär en syrebrist som visade sig ge inflammation – inte bara i hjärnan utan även i ögonen. Mössen fick skador i näthinnan och började bete sig som om de var halvblinda.

Många sjukdomar, bland annat ledgångsreumatism och typ 1-diabetes, beror på att kroppens immunförsvar överreagerat. I hjärnan finns inte de vanliga immuncellerna, men gliacellerna har delvis samma uppgifter.

– Vi tror nu att överaktiva gliaceller ligger bakom många ögonsjukdomar. Det kanske har funnits en viss skada från början, som ett alltför stort ögontryck eller en näthinneavlossning, men sedan har gliacellernas reaktioner gjort skadorna värre, menar Linnéa Taylor.

Om så är fallet har hon gott hopp om att det ska gå att bromsa gliacellernas överreaktion. Då skulle visserligen den ursprungliga skadan kvarstå, men den skulle i alla fall inte förvärras.

– Även en liten synförbättring betyder väldigt mycket för den berörda patienten. Att kunna se konturer bättre, eller lättare kunna skilja på mörker och ljus, kan vara avgörande för om patienten kan leva ett självständigt liv. Därför känns den här forskningen väldigt viktig, säger Linnéa Taylor.

Text: INGELA BJÖRCK
Artikeln är tidigare publicerad i LUM – Lunds Universitets Magasin.
Foto: KENNET RUONA
Foto öga: istock.com/stanley45