Ny forskning vill identifiera personer som riskerar kronisk psykos

2010-05-26

Psykos är en av våra vanligaste psykiska sjukdomar. En tredjedel av de insjuknade får kroniska funktionshinder. Psykologen Roger Carlsson som disputerar vid Lunds universitet den 21 maj menar att det är viktigt att så tidigt som möjligt identifiera personer med risk att utveckla psykos och snabbt erbjuda behandling.

Att drabbas av psykos innebär bland annat symptom som tankestörningar, hallucinationer och bristande sjukdomsinsikt samt svårigheter att fungera socialt och i vardagen, exempelvis med arbete eller studier.

Psykossjukdom innebär också nedsättningar i intellektuella förmågor och en rad kognitiva funktioner som inlärning och minne, uppmärksamhet och tempo. Den insjuknade får svårt att ta initiativ, planera och utföra helt vardagliga aktiviteter.

Bedömning av kognitiva funktioner

Nuvarande psykosdiagnostik fokuserar huvudsakligen på förekomst av symtom och vid remission, dvs. återhämtning, genom frånvaro av symtom det senaste halvåret.

– Även om symtomen försvinner kan patienterna ha betydande svårigheter i vardagen och med sociala kontakter, vilket har ett samband med nedsättningar i kognitiva förmågor. Därför föreslår jag i min avhandling att bedömning av kognitiva funktioner bör få en mer central roll. Det bör ingå som en särskild del vid psykosdiagnostik och även ingå i kriterier för att kunna anses vara frisk, säger Roger Carlsson.

Fallskärmsprojektet som grund

Avhandlingen baseras på fyra studier om patienter som för första gången har insjuknat i psykos. Studierna tillhör Fallskärmsprojektet, ett samarbetsprojekt mellan 17 psykiatriska kliniker som påbörjades 1996 och avslutades 2008.

Under de senaste decennierna har effektiva behandlingsmetoder utvecklats och antalet patienter i slutenvård har minskat. Trots detta har kunskapen om psykossjukdomars uppkomst, psykologiska, sociala och biologiska mekanismer samt sjukdomsförloppet inte kunnat visa på några avgörande fynd om vem som drabbas av en långvarig psykossjukdom.

Störningar i kognition är dock en viktig del i sjukdomen och tyder på ett samband med nedsatt hjärnfunktion, särskilt de funktioner som har betydelse för samordning och tempo i kognition.

Neuropsykologisk undersökning som underlag

Eftersom det inte finns någon specifik kognitiv profil för psykospatienter är det viktigt att genomföra en neuropsykologisk undersökning för att förstå den enskilde patientens behov och styrkor.

– Undersökningen kan bidra till en bättre indelning av diagnoserna, vilket ger ett starkare underlag för planering av en behovsanpassad psykiatrisk behandling. För att hindra psykosgenombrott och om möjligt bromsa en kronisk sjukdom är det viktigt att kunna identifiera personer med risk för att utveckla psykos och att erbjuda dem behandling så tidigt som möjligt, menar Roger Carlsson.

För mer information tala med: Roger Carlsson, leg psykolog vid Landstinget Kronoberg, 0709-84 49 46

Text: ULRIKA OREDSSON

Nyhet från Lunds universitet 20 maj 2010.