Publicerad
Kategori: Blodet och immunförsvaret
Nyckelord:

Visa faktaruta!
skräp-i-vatten-beskurenCOLOURBOX10794761-750x498

Under senare år har media rapporterat om problemen med gigantiska soptippar av plast som guppar omkring på världshaven. Man beräknar att det årligen tillförs mellan 4,8 och 12,7 miljoner ton plast till haven. Frågan är hur ekosystemen påverkas när all den plasten bryts ned?

Forskare vid Lunds universitet har studerat hur plastnanopartiklar förs vidare i näringskedjan i sjöar och då sett att partiklarna påverkar fiskarnas beteenden. Alger exponerades för nanopartiklar av plast, polystyrennanopartiklar, som sedan åts av zooplankton vilka i sin tur åts upp av zebrafiskar. Därefter studerade forskarna fiskarnas beteende.

DSC_0651

Anders Cedervall, forskare vid Lunds universitet, har studerat hur zebrafiskars beteende påverkas av nanopartiklar i plast. Foto: Tove Smeds

– Fiskarna blev slöare, sämre på att jaga föda och det tog längre tid för dem att äta. Vi kunde se att en del av dem inte ens orkade stänga munnen. De var inte lika intresserade av sin omgivning som de fiskar som inte exponerades för nanopartiklarna, berättar Tommy Cedervall, forskare vid Lunds tekniska högskola.

Eftersom forskarna tidigare sett att många nanopartiklar kan interagera med fettbindande proteiner i blodet, studerades även kolesterolhalterna hos fiskarna.

– Även där kunde vi se förändringar hos fiskarna som utsattes för nanoplastpartiklar. Fettämnesomsättningen påverkades på så vis att fiskarna som exponerades för plastpartiklarna inte tappade lika mycket i vikt, trots att de halvsvalt. Vi vet inte varför, men en teori är att det beror på att den störda fettmetabolismen gör att fiskarna inte kan utnyttja fettet.

Vad händer om vi äter sådana fiskar som fått i sig nanoplastpartiklar?

– Det vet vi inte. Men det är en av frågorna vi ställer oss efter de resultat vi sett i studierna.

Text: TOVE SMEDS

Foto vatten: Colourbox