Publicerad
Kategori: Öron, näsa, hals
Nyckelord: , , ,

Visa faktaruta!
lyssna på musik genom hörlurar

Varje dag lyssnar ungefär 100 miljoner européer på musik genom hörlurar. Hur många som har för hög volym är svårt att veta men om man utgår från tio procent, vilket förmodligen är väldigt lågt räknat, så riskerar 10 miljoner människor mer eller mindre bestående hörselskador – bara i Europa.

Riskerar vi att få en hel generation med hörselskador p.g.a. för hög volym i hörlurarna?

– Det finns en uppenbar risk, säger Jonas Brännström som forskar på ljud och hörsel vid Lunds universitet.

Han förklarar samtidigt att det är svårt att göra bra studier. Det finns rent praktiska problem kring hur man samlar in uppgifter om hur högt och hur länge folk lyssnar och vilken typ av ljud det är frågan om. För det är just dessa tre faktorer som är avgörande för om det uppstår en hörselskada eller inte.

Vilka ljud är skadliga?

Jonas Brännström

Jonas Brännström, universitetslektor och leg. audionom

– Det handlar om ljudstyrkan och den tid personen utsätts för ljudet. Alla typer av ljud kan vara skadliga om de är tillräckligt starka och man utsätts för dem tillräcklig länge, säger Jonas Brännström.

Men det har också med ljudets karaktär att göra. Så kallade impulsljud, korta ljud med mycket hög energi, kan vara extra farliga eftersom ljudet är så kort att vi inte hinner uppfatta det som så starkt som det faktiskt är och därför inte skyddar oss mot det. Pistolskott är kanske det mest uppenbara exemplet men impulsljud kan även åstadkommas av smällare eller vissa musikinstrument.

Vad är en hörselskada?

En hörselskada kan yttra sig på olika sätt. Det kan vara som hörselnedsättning, tinnitus eller ljudöverkänslighet. Vid en hörselnedsättning som är orsakad av starkt ljud får man oftast en försämrad förmåga att uppfatta vissa frekvenser (vissa toner) medan tinnitus innebär att man hör ljud i öronen som inte är verkliga. Det kan t.ex. pipa, tjuta eller susa i öronen och beror förmodligen på att skadade hörselceller skickar falska signaler till hjärnan. Man kan också bli överkänslig för vanliga vardagsljud som trafikbuller, skrammel i köket eller tidningsprassel.

Går det över?

Har man tur är besvären övergående och försvinner efter att man vilat sig från ljud ett tag, t.ex. under natten men ibland kan lägre perioder med ljudvila behövas. Man kan få en permanent hörselskada direkt om man t.ex. blivit utsatt för ett starkt impulsljud eller vistats i en miljö med för hög ljudnivå. Men effekten av de flesta bullerorsakade hörselskador kommer smygande och övergående hörselnedsättningar blir så småningom permanenta.

rockkoncert

– Det är inte bra om man kommer från en konsert och det ringer i öronen. Det ska man definitivt ta som en varning, säger Jonas Brännström.

Han menar att det borde vara en självklarhet att ta med sig öronproppar när man går på rockkonsert. Musiker använder oftast formgjutna, specialanpassade öronproppar, som är bra men dyra. Men det finns billigare alternativ på apoteket som är riktigt bra. Man får prova sig fram.

Vad är för högt?

– Hör man inte trafikbullret när man går på stan och lyssnar på musik i sina lurar, då spelar man definitivt för högt!

Det är en enkel tumregel att hålla sig till, tycker Jonas Brännström. Han vill också varna för att man kan bli ”ljudblind” på samma sätt som man blir fartblint när man har kört fort en längre stund. Det är inte ovanligt att man skruvar upp ljudet allt eftersom man lyssnar.

– Det kan man lätt märka om man fortsätter att lyssna vid samma volym där man slutade på kvällen. Efter en natts vila tycker man att volymen är för hög på morgonen.

Det är därför viktigt att vila öronen med jämna mellanrum. Det är förmodligen bättre att lyssna på musik två gånger i två timmar än fyra timmar i sträck.

Vad händer i örat?

Ljud är tryckvågor som fortplantas genom luften och fångas upp av ytterörat och leds vidare till trumhinnan som börjar vibrera av vågorna. Vibrationerna förs vidare av mellanörats små ben (hammaren, städet och stigbygeln) till innerörats vätskefyllda hörselsnäcka. Hörselsnäckan består av en mängd olika hörselceller och i toppen på hörselcellerna sitter små spröda strån, s.k. hårceller som är specialiserade på olika ljudfrekvenser. Vissa hårceller reagerar alltså på mörka bastoner, andra på ljusa diskanttoner. När hörselcellen blir ”retad” av sin specifika ljudfrekvens skickar den en elektrisk impuls via hörselnerven till hjärnan. Det är först när impulsen har tolkats av hjärnan som vi faktiskt hör ljudet.

En vanlig bullerorsakad skada kan vara att hårcellerna helt enkelt bryts av. Då förlorar man förmågan att uppfatta just den specifika frekvensen. Men på senare tid har forskningen visat att det även sker andra typer av skador. Man har sett att starka ljud kan orsaka frisättning av fria radikaler i örat som kan påverka både cellerna och nerverna som leder signalerna till hjärnan – med olika hörselskador som följd.

Svårt att nå ut med information

Idag har vi bra kunskap om hur bullerskador uppstår och hur vi kan skydda oss mot dem, och på våra arbetsplatser är vi oftast väl skyddade. Men i samma takt som arbetsrelaterade hörselskador har minskat ökar hörselskadorna genom vårt beteende på fritiden.

Jonas Brännström och hans kollegor försöker informera ute på skolor och vid studentsammankomster om hörselskador orsakade av starka ljud. Mycket mer skulle behöva göras men det är en resursfråga.

– Idag har vi tillräcklig kunskap att förhindra de flesta bullerorsakade hörselskadorna men det oerhört svårt att nå ut med och förankra kunskapen på individnivå så att folk ändrar sitt beteende, säger Jonas Brännström med viss frustration i rösten.

Text: EVA BARTONEK ROXÅ

Foto: Colourbox (Hörlur i öra och rockkonsert); Lone Koch (porträttfoto)