Vetenskap & Hälsa

Mozhgan Dorkhan: Nyfikenheten och forskningen

2010-11-23

I sin doktorsavhandling citerar hon Nalle Puh som säger: ”Ju mer jag tänker, desto mer inser jag att det inte finns något faktiskt svar.”

Mozhgan Dorkhans drivkraft är nyfikenhet. Hon vill ha svar.

– Ja, det är en riktig kick att lära sig något nytt, säger hon.

Tillfällen till den sortens kickar har hon många, både i arbetet som diabetesläkare och som forskare. Arbetstiden delar hon mellan Endokrinologiska kliniken vid Skånes universitetssjukhus i Malmö, 50 procent och Lunds Universitets Diabetescenter, 50 procent.

– Snarare blir det 60 plus 60 procent plus en himla massa nattjourer, säger hon men verkar inte alls vara besvärad av långa arbetsdagar.

– Nej, jag trivs så bra. Jag växlar mellan flera olika roller varje dag och tycker om det. De båda arbetsuppgifterna berikar varandra.

Mer individanpassade behandlingarDen forskning hon presenterar i doktorsavhandlingen har en patientnära inriktning. Den grundläggande frågan är hur den bästa behandlingen ser ut för den enskilde patienten.

– Skillnaderna mellan olika patienter är så stora och behandlingarna skulle fungera bättre om de vore mer individanpassade. Det finns bara ett sätt att ta reda på hur de kan bli det – mer klinisk forskning, säger Mozhgan Dorkhan.

Identifiera patienter med riskEn del av arbetet i avhandlingen handlar om att utveckla metoder som i förväg kan identifiera vilka patienter som drabbas av ovanliga biverkningar av behandlingen och i konsekvens med detta välja ett annat sätt att behandla.

Mozhgan Dorkhan presenterar också ett ny och enkel metod för att samtidigt mäta graden av störningar i insulinproduktionen och hur kraftigt motståndet mot insulinet i kroppens vävnader är.

– Också detta har stor betydelse för vilken behandling man väljer, säger hon och berättar att intresset för metoden bland andra diabetesläkare ökar.

– Ska jag sammanfatta min forskning är den röda tråden individuell behandling.

Diabetesläkare av en tillfällighet

Egentligen ville hon inte arbeta med diabetes.

– Det var en tillfällighet Jag sökte jobb på Endokrinologen för att ha det under tiden jag skulle ta reda på vad jag helst ville arbeta med. Diabetes verkade så svårt, så komplext för en nybliven läkare. Och inte botade man folk heller, trodde jag då men idag inser jag att genom en bra omhändertagande av patienter med diabetes räddar man faktiskt liv och livskvalitet långt innan patienterna kommer in till akuten med blåljus.

Att hon blev läkare var däremot ingen tillfällighet. Det var en självklarhet.

– Med högsta betyg i allt var det naturligt att omgivningen förväntade att jag skulle välja den banan, som tur var så var det precis det jag själv ville också, säger Mozhgan Dorkhan som gick i gymnasiet i Irans huvudstad, Teheran.

Förverkliga drömmar i fred och frihet

Vägen till medicinstudierna blev dock inte så rak som hon och hennes familj trodde. 1979 kom revolutionen, året därpå kriget med Irak.

– Vi hoppades att det var övergående men turligt nog insåg vi i god tid att så inte var fallet  och jag och min familj längtade ut och vi tog det stora beslutet.

1989 kom hon och hennes pappa till Sverige. Det tog ett år innan hela familjen förenades, mamman och de tre småsyskonen.

– Mina föräldrar gjorde stora uppoffringar för att ge oss barn en möjlighet att förverkliga våra drömmar i fred och frihet.

Flykten till Sverige innebar tre års fördröjning av läkarutbildningen för henne. Tre år för att lära sig svenska och för att läsa in det som krävdes för behörighet till läkarlinjen.

Mozhgan Dorkhan är den första i släkten som blev akademiker. Hennes syskon har följt samma spår.

Familjen stöttar

Det är så mycket man skulle vilja göra men det ska också finnas tid för familjen, för maken och de båda barnen, för vänner och för fritidsaktiviteter.

– Jag är stolt så länge jag kan kombinera allt, arbetet med familjelivet och vänskapskretsen, säger Mozhgan Dorkhan och ger en stor del av äran för det till familjen.

– Det hade inte fungerat om inte mina föräldrar ställer upp när det behövs och framför allt min man som verkligen ställer upp i vardagen.

ANDIS visar hur komplext diabetes är

En stor tidsslukare är ANDIS-undersökningen som Mozhgan Dorkhan arbetar med. ANDIS tar idag merparten av hennes forskartid men undersökningen är helt i linje med den röda tråden – mer individualiserad behandling.

ANDIS står för Alla Nya Diabetiker I Skåne och är en kartläggning av hela spektrat av diabetessjukdomar i en hel befolkning.

– ANDIS har verkligen visat hur komplext diabetes är. Vi har sett hur olika patienterna är, säger Mozhgan Dorkhan och nämner som exempel att ungefär var femte patient inte kan klassificeras, de passar inte in på de gängse kriterierna för diabetestyp, de har någon bland- eller mellanform.

Mozhgan Dorkhan är sedan ett par år projektledare och medicinskt ansvarig för ANDIS.

– Jag blev tillfrågad och tackade smickrad självklart ja. Lite nervöst också för om jag kan bära ansvaret. Det är ett stort åtagande under många år.

Bättre skräddarsydda behandlingar

I ANDIS är målsättningen att under fem år samla information om alla som insjuknar i diabetes i Skåne, alla från noll till hundra år. När patienten registreras tas några extra prover. Idag finns det nästan 3 000 patienter i ANDIS. Totalt kommer registret förhoppningsvis att omfatta ungefär 20 000.

– Vi följer patienterna och ser till exempel hur bra olika behandlingar fungerar på olika individer, vilka som får biverkningar och vilka som löper särskilt stor risk för komplikationer, säger Mozhgan Dorkhan och tillägger.

– Med den mer precisa diagnos som kan ställas tack vare provtagningarna i ANDIS, inklusive genetiska analyser får vi bättre verktyg att skräddarsy behandlingen. ANDIS är unikt, det har aldrig tidigare gjorts en sådan här kartläggning i så stor skala och det är en stor ära att få vara med och driva studien tillsammans med alla andra världsledande medverkande forskare.

Vill inte välja

Mozhgan Dorkhan vill inte tvingas välja mellan läkar- eller forskarrollen. Hon vill ha båda.

– De hänger så intimt samman. De frågor som väcks i mötet med patienterna tar jag med mig till forskningen.

Och när det går bra kommer svaren tillbaka till patienterna. Jag hoppas kunna även i fortsättningen kombinera klinik och forskning och vara en länk för att föra dessa två världar närmare varandra.

Text: TORD AJANKI

Nyhet från diabetesportalen.se 2010-11-18.