Vetenskap & Hälsa

Mörka vintrar ökar risken för hjärtinfarkt

2011-06-07

man skottar snö

Foto: Matton.

Snöskottning är bra för hjärtat för den i övrigt friske. Men brist på sol är en klar nackdel om du vill undvika hjärtinfarkt. Ju längre norrut du bor desto större risk löper du.

– Breddgrad, årstid och dygnsvariation har betydelse, säger David Erlinge, kardiolog på Skånes universitetssjukhus och professor vid Lunds universitet.

Vanligare längre norrut

Hjärtinfarkter är vanligare i nordliga, solfattiga områden. Den lägre risken söderut beror inte enbart på regelbunden konsumtion av olivolja, vin och annan medelhavsmat.

– Solen är troligen den viktigaste faktorn. Och då handlar det inte om bara dagens längd utan om solstrålningens intensitet, berättar David Erlinge.

Lägre blodtryck med intensiv sol

Det visar studier från bland annat Kalifornien och Europa som mätt solens livgivande betydelse för hjärta och kärl.

– En förklaring är att kärlen vidgas samtidigt som blodtrycket sjunker när man lever i trakter med intensiv sol.

Våra långa sommarkvällar kan inte kompensera dessa kaliforniska och sydeuropeiska fördelar. Sommaren är emellertid mer riskfri än de mörka vintermånaderna.

– Ju mer du rör dig desto bättre för hjärtat, vare sig du skottar snö på vintern eller renoverar huset under långa sommarnätter. Men vi vet att risken att drabbas av hjärtinfarkt är 25 procent högre vintertid, säger David Erlinge.

Störst risk vid jul och nyår

Studier gjorda på befolkningen i New York visar att antalet hjärtinfarkter ökar under sen höst för att kulminera i december. Under jul- och nyårshelgen slår de i taket.

– Stress är förstås en faktor, men viktigast är att vi skapar mindre mängd D-vitamin under den solfattiga årstiden. Massor av studier visar att låga nivåer av D-vitamin ger högre risk.

Samtidigt har ingen studie visat att det hjälper mot hjärtinfarkt att ge extra tillskott av D-vitaminer i tablettform.

– Däremot vet vi att det hjälper att äta mycket frukt och grönt som innehåller mycket vitaminer. Det sänker blodfetter, ger en minskad kärltjocklek och sänkt glukosintolerans, säger Erlinge.

Dygnsreglerande gener viktiga

Om vi trots allt drabbas är risken större att hjärtinfarkten inträffar vid väckarklockans obarmhärtiga skrällande.

– Det finns dygnsreglerande gener i alla celler i kroppen som styr vår 24-timmarsklocka. De är aktiva också i hjärtat. När du vaknar drar ett stresshormon igång puls och hjärta som fått en välbehövlig vila under natten, berättat David Erlinge.

I experiment på möss har det visats att djuren i högre grad drabbas av hjärtinfarkt när en av de dygnsreglerande generna tas bort. Möss som kompenseras med mycket ljus får en förstärkande effekt på denna gen som skyddar mot hjärtinfarkt.

– Det gäller alltså att fånga solljuset så mycket man kan, konstaterar David Erlinge.

Text: PER LÄNGBY