Publicerad
Kategori: Blodet och immunförsvaret, Infektioner
Nyckelord: , , , , ,

Visa faktaruta!

Många farliga bakterieinfektioner kan än så länge behandlas med antibiotika. Men resistensen mot antibiotika ökar snabbt, och det finns därför ett stort behov av nya behandlingsmetoder. En forskargrupp vid Lunds universitet har nu funnit en möjlig sådan metod.

– Vi tror oss ha hittat en ”avstängningsknapp” för den inflammation som skadar patienten. Vår forskning gäller njurbäckeninflammation, men principen bakom behandlingen skulle kunna gälla även andra infektionssjukdomar, säger  Catharina Svanborg, professorn i klinisk immunologi och överläkare vid Labmedicin Region Skåne.

Har funnit genreglerare

Ett visst mått av inflammation är en naturlig följd av till exempel en bakterieinfektion. Den utgör ett tecken på att immunförsvaret är i gång med att bekämpa bakterierna. Men vid många svåra infektionssjukdomar överreagerar immunförsvaret, så att inflammationen kvarstår alldeles för länge och leder till skador i hela kroppen.

– Man vill ju ha bort bakterierna, men slippa inflammationens biverkningar i form av till exempel feber och organskador. Just det har vi nu lyckats göra i möss med njurbäckeninflammation, förklarar Catharina Svanborg.

catharina_svanborg-group_160428_webb

Fr vä: Daniel Butler, Manoj Puthia, Theresa Rosenblad (in the back), Caterina Cafaro, Ines Ambite, Catharina Svanborg, Aftab Nadeem, Nina Filenko. Foto: Lunds universitet.

Lundaforskarna har funnit ett par viktiga så kallade transkriptionsfaktorer inom immunförsvaret – en sorts ”genreglerare”, som styr tillverkningen av proteiner från vissa gener. Balansen mellan dessa faktorer, som kallas IRF-3 och IRF-7*, visade sig vara avgörande.

Om man med hjälp av genteknik slog ut den ena faktorn, IRF-3, blev mössen allvarligt sjuka. Den återstående faktorn IRF-7 ledde då till en kraftig inflammation som gav mössen både blodförgiftning och bölder i njurarna. Om man däremot motarbetade effekten av IRF-7 i samma sorts möss blev mössen både bakteriefria och inflammationsfria, precis som om de fått en antibiotikakur.

– Det intressanta är att många patienter med njurbäckeninflammation har en obalans mellan de två faktorer vi studerat. Merparten av alla barn med sjukdomen har en mutation som stört balansen på samma sätt som hos våra sjuka möss, säger Catharina Svanborg.

Man kan undra varför transkriptionsfaktorn IRF-7 alls finns inom immunförsvaret, om den alltså kan ge upphov till en allvarlig njursjukdom. Annan forskning har dock visat att den fyller en funktion för att bekämpa virus.

– Men vi tänker oss ju inte en långvarig broms för IRF-7, utan en kortvarig behandling som kan fungera som en antibiotikakur, säger lundaforskaren Manoj Puthia.

Hett forskningsfält

Immunterapi är idag ett hett forskningsfält. Många hoppas att sådana behandlingar, som på olika sätt utnyttjar kroppens eget immunförsvar, ska kunna utgöra alternativ till antibiotika. Men arbetet har varit svårt, inte minst för att immunreaktionerna ofta leder till en alltför stark och skadlig inflammation.

Lundaforskarnas rön om vikten av balans mellan olika transkriptionsfaktorer skulle kunna öppna nya vägar för att hejda den farliga inflammationen. Just de faktorer som gruppen studerat kanske bara är avgörande vid just njurbäckeninflammation, men själva principen skulle kunna gälla också vid andra sjukdomar.

Forskarna hoppas också att så snart som möjligt kunna testa behandlingen på patienter.

Text: INGELA BJÖRCK

Foto bakterieplatta: ROGER LUNDHOLM

Artikeln är tidigare publicerad vid Lunds universitets hemsida.

* IRF = Interferon Regulatory Factor