Publicerad
Kategori: Blodet och immunförsvaret,
Nyckelord: ,

Visa faktaruta!

I blodomloppet cirkulerar mängder av mycket små partiklar, så kallade mikropartiklar. I framtiden kan dessa kanske – genom ett blodprov – berätta om du har ökad risk för blodpropp.

Det finns flera saker som brukar knytas till risken för blodpropp. Hit hör till exempel ålder, livsstil (stillasittande, rökning m.m.), njursvikt, hjärt-kärlsjukdom och diabetes.

Flera viktiga upptäckter ha gjorts kring vad som händer fysiologiskt i kroppen när en person har för tjockt (eller för tunt) blod, men mycket återstår att utforska.

Blood Test. Selective focus on needle.

Foto: iStock.com/Renee Keith

 

Vill lära mer om mikropartiklarnas funktion

Ett av de spår som forskningen intresserar sig för är mikropartiklar som är maximalt en tusendels millimeter stora. De knoppas av från celler och kan härstamma från i stort sett alla celltyper som finns i blodbanan. Partiklarnas yta är negativt laddad vilket gör dem extremt bra på att binda till sig vissa proteiner, så kallade koagulationsfaktorer (se ordlista) som levrar det omgivande blodet. Det levrade blodet kan, om det blir tillräckligt mycket, utvecklas till en blodpropp.

Det saknas fortfarande viktiga kunskaper om mikropartiklarna: Varför bildas de? Hur länge finns de kvar i blodomloppet? Vilken betydelse har de vid olika sjukdomar?

Eva Norström, som är forskare i hematologi vid Lunds universitet och läkare vid Labmedicin Skåne, intresserar sig särskilt för mikropartiklarnas funktion. Hon hoppas att ökad kunskap bland annat ska öppna för nya biomarkörer och mer individanpassad behandling.

Säkrare diagnoser och personligt anpassad behandling

– Sjukdomar som hjärtinfarkt, diabetes, njursvikt och cancer är alla förknippade med ökad risk för blodproppar. Tanken är att genom ett blodprov med efterföljande analyser av mikropartiklarna öka träffsäkerheten i diagnostik och möjligheterna till personligt anpassad medicinering, berättar hon.

Idag är det än så länge svårt att skaffa olika mätdata om mikropartiklarna. Endast de största partiklarna kan identifieras och informationen om deras beskaffenhet är begränsad. Eva Norström testar modernare analysmetoder med målet att få fram mer analysdata. Genom kliniska samarbeten följer hon även bildandet av mikropartiklar i kroppen, bland annat hos patienter som får en hjärtpump inopererad.

Följer patienter med ökad risk för blodpropp

– Operationen är ett mycket stort ingrepp vilket innebär förhöjd risk för bland annat blodpropp. Dessutom är patienterna oftast äldre. Det ökar sannolikheten för att de också bär på någon av de sjukdomar som förknippas med blodproppsrisk. Därför är det särskilt intressant att följa denna patientgrupp, förklarar Eva Norström.

Patienter med njurproblem ingår också i hennes studier. I denna grupp finns personer med ökad propprisk och ökad blödningsrisk samtidigt. Det skulle därför vara mycket värdefullt att utveckla metoder som gör det möjligt att identifiera riskindivider.

Text: BJÖRN MARTINSSON