Mekanism bakom hjärtinfarktgen beskriven

Share |

  

DNA
Bild: Dreamstime

För första gången har den exakta mekanismen beskrivits för hur en vanlig genetisk variant leder till en blodfettsrubbning vilken i sin tur avsevärt ökar risken för hjärtsjukdom.  

De 30 procent i befolkningen som har dubbla anlag av riskvarianten har 40 procents ökad risk för hjärtinfarkt jämfört med dem som inte har varianten. Fyndet publiceras i tidskriften Nature.

- Genvarianten ligger mellan gener i DNA utan tidigare känd funktion men påverkar  SORT1-genen och ger lägre nivåer av proteinet sortilin. 

- Följden blir att större mängd av LDL-kolesterol lämnar levern och når ut i blodbanan, speciellt den typ av små LDL partiklar som anses särskilt farliga för blodkärlen och hjärtat, berättar Marju Orho-Melander, professor vid Lunds Universitets Diabetescenter och medförfattare till studien. Marju Orho-Melander

Hjärt- kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i befolkningen och bakom dem ligger blodfettsrubbningar med bland annat för höga nivåer av LDL-kolesterolet.

Alternativa behandlingar

Läkemedel som sänker LDL-nivåerna i blodet har i många olika undersökningar visat sig minska risken för hjärtinfarkt. 

- Men trots behandling har många patienter ändå för höga nivåer LDL. Därför är behovet av andra sätt att minska LDL-kolesterol stort, säger Olle Melander, professor vid Lunds universitet och överläkare vid Akutcentrum SUS Malmö, också han medförfattare till artikeln. Olle Melander

Den nu upptäckta nya signalvägen via SORT1-genen visar på möjliga alternativa blodfettssänkande behandlingar.

Läkemedel som imiterar genen

Att direkt behandla patienter med sortilin är inte möjligt. För att sänka nivån av LDL-kolesterol i blodet måste proteinet verka i levern för att där blockera transporten av blodfettet ut till blodet.

I djurförsök har forskargruppen dock visat att kolesterolhalten i blodet verkligen sjunker om SORT1-genens uttryck i levern förstärks. Nu när mekanismen bakom är känd handlar det om att utveckla läkemedel som har samma verkan som SORT1-genen.

Letar riskvarianter

Bakgrunden till fyndet är de mycket stora kartläggningarna av arvsmassan som görs i sökandet efter genetiska riskvarianter. Kartläggningarna visar på statistiska samband, att vissa varianter är förknippade med sjukdom men de förklarar inte mekanismen bakom.

Redan för två år sedan visade Marju Orho-Melander i en artikel i Nature Genetics på sex nya genetiska riskvarianter för blodfettsrubbningar. En av dem var SORT1.

- Första steget i arbetet är att identifiera riskvarianterna. Nästa steg är att ta reda på vilket sätt de utgör en risk, hur mekanismen ser ut. Precis det har vi och våra amerikanska samarbetspartners nu gjort med SORT1-genen, säger hon.

59 nya träffar

Både Olle Melander och Marju Orho-Melander är också medförfattare till en annan artikel i samma nummer av Nature . I den presenteras resultaten av ett stort internationellt samarbetsprojekt i vilket även andra svenska grupper ingår.

Detta arbete omfattar genetisk kartläggning av 100 000 individer genom vilket 59 nya blodfettshöjande riskvarianter identifierats. Till dem ska läggas de sedan tidigare kända 36.

Totalt har nu alltså 95 genetiska varianter för blodfettsrubbningar hittats och sammantaget har dessa en kraftig effekt.

13 gånger ökad risk

Den fjärdedel av befolkningen som har flest blodfettshöjande genvarianter hade 13 gånger ökad risk att få sjukligt förhöjda nivåer av det onda kolesterolet jämfört med den fjärdedel som bär på lägst antal blodfettshöjande genvarianter. 

- Detta är en stabil grund för både en djupare förståelse av bakgrunden till hjärt- kärlsjukdomar och för nya principer att förebygga dem, konstaterar Marju Orho-Melander. 

Text: TORD AJANKI 

Nyhet från Diabetesportalen, Lunds universitet 6 augusti 2010.

Bild: KG Pressfoto (Marju Orho-Melander), Mikael Risedal (Olle Melander) och Dreamstime (DNA).

Det går inte att kommentera denna artikeln. Hör gärna av dig till info@vetenskaphalsa.se om du har frågor eller synpunkter

Loggor - Region Skåne, Lunds universitet

Aktuellt om vetenskap & hälsa - populärvetenskapligt om medicinsk forskning från Lunds universitet och Region Skåne

Om webbplatsen
Om tidskriften Aktuellt om vetenskap & hälsa

Artiklar i fokus

Tema: Miljön i skolan
Tema: Miljön i skolan
Patienterna är hämtade ur verkligheten
Patienterna är hämtade ur verkligheten
Enkelt prov kan avslöja Alzheimers-risk
Enkelt prov kan avslöja Alzheimers-risk
Tre av fyra beredda gentesta sig för personlig diet
Tre av fyra beredda gentesta sig för personlig diet

Vad forskar du om?