djurforsok

Stamceller, Unga intervjuar forskare

Vissa metoder inom stamcellsforskning är kontroversiella. I Sverige har aktivister demonstrerat mot hur djur används i medicinsk forskning, i USA mot att stamcellsforskare använder celler från mänskliga embryon. Vi frågade stamcellsforskaren Joan Yuan hur hennes forskning påverkas av protesterna. 

Ett stort antal människor dör varje år av obotliga sjukdomar. I framtiden skulle de kanske kunna räddas av stamcellsbehandling.

– Vi hoppas kunna återskapa frisk vävnad med hjälp av stamceller i framtiden. Vi vill t. ex. återskapa blod, säger Joan Yuan, stamcellsforskare och gruppledare för ett forskarteam på BMC i Lund.

Vi möter Joan Yuan  precis innanför entrén till det biomedicinska centrumet. Det ser ut som vilken entré som helst med vita väggar med enkla trämöbler. Ingenting avslöjar att denna byggnad rymmer några av Sveriges mest framgångsrika forskare.

Det är inte förrän Joan Yuan visar oss in i BMC som vi upptäcker alla fantastiska laboratorier. Efter att ha sett oss runt, kommer vi fram till ett gemensamt sällskapsrum och slår oss ner runt ett bord bredvid en forskargrupp som har en högljudd vetenskaplig diskussion på vetenskapens språk – engelska. Efter att Joan Yuan med vänlig röst berättat om sin forskning så vi påbörjar intervjun.

Rätt eller fel att använda embryon?

Jag frågar Joan Yuan om vilket motstånd stamcellsforskningen möter och hur det påverkar hennes arbete. Hon svarar att det är huvudsakligen brist på pengar som kan hota hennes forskning, men att strikta etiska regleringar i vissa delar av världen också har betydelse.

– Forskning på embryonala stamcellerna skapar etiska konflikter och protester, berättar Joan.

De embryonala cellerna bildas direkt efter befruktningen. De är de celler kan utvecklats till vilka specialiserade celler som helst.

– De som är emot forskning på embryonala stamcellerna säger att cellerna indirekt är ett liv och att det är fel att offra ett liv för ett annat.

Sverige är ett av de länder med störst frihet inom stamcellsforskning, men den regleras ändå på många sätt. Vad som får göras beror mycket på allmänhetens inställning. I Sverige får forskarna använda embryonala stamceller som blivit över från provrörsbefruktningar, men var inte tillåtet i USA där Joan Yuan forskade tidigare.

 

Rätt eller fel att använda djur?

Djurförsök är ett annat etiskt problem med stamcellsforskningen, som har lett till mycket protester och demonstrationer.

Joan berättar att hon måste ansöka om tillstånd för att göra djurförsök, och att hon i nuläget bara får göra försök med möss och inte med större djur som grisar. Men antalet försök begränsas också av andra omständigheter.

– Det är dyrt att köpa in och använda djur, berättar Joan Yuan.

Därför har hon inte har möjlighet att göra så många djurförsök.

 

Hög konkurrens om anslag

Brist på resurser är ett betydligt större hotet mot forskningen, enligt Joan.

-Forskning är en väldigt dyr och kostsam process. I Sverige finns begränsat antal investerare och konkurrensen är väldigt stor, säger Joan. Även om man lyckas få ett bidrag till forskningen så kan de vara betydligt mindre än vad som krävs.

– Forskning sker på en global nivå, berättar Joan, och konkurrensen är hård.

Fler investerare och större anslag skulle hjälpa forskningen att utvecklas.

Viktigast att rädda liv

Stamcellsbehandling kan ge oss möjlighet att bota många av dagens dödliga sjukdomar. Vad betyder detta för dem som protesterar mot forskning på embryon eller djur?  Och hur mycket betyder det för de som har möjligheten att investera pengar i forskningen, men inte gör det?

Att forskarna inte får göra provrörsbefrukningar för att få fram  embryonala stamceller i många länder leder till att de har få linjer av stamceller att arbeta med. Det gör att forskningen saktas ner. Få djurförsök leder till att forskningen går långsammare och färre teorier kan testas. Och eftersom att det är få stiftelser och företag som investerar så genomförs färre forskningsprojekt, och vi får vänta längre på resultat.

Det är viktigt att forskningen på stamceller går framåt. Borde vi inte försöka göra så mycket som möjligt för att rädda människor från livshotande sjukdomar? 

 

TEXT: Oscar Backrud, från Allvar Gullstrandsgymnasiet i Landskrona

BILD: Colourbox