Vetenskap & Hälsa

Lungcancer: snabb diagnosticering ger bättre målinriktad behandling

2018-11-09
Bild: istock.com/toeytoey2530

Varje år får uppskattningsvis 4 000 personer i Sverige diagnosen lungcancer och nästan lika många dör årligen till följd av sjukdomen. Det är den femte vanligaste cancerformen i Sverige och den som skördar flest offer. Vid Lunds universitet arbetar forskare för att kunna hitta nya metoder för att diagnosticera och behandla sjukdomen.

Trots att lungcancer är ett så omfattande problem har sjukdomen tidigare varit delvis förbisedd i forskarvärlden, menar Johan Staaf, docent vid Lunds universitet och tillsammans med kollegan Maria Planck projektledare i forskargruppen för lungcancer vid Lunds universitet.

– Men detta är på väg att förändras. Numera finns det ett enormt driv i lungcancerforskningen och det är kanske det område inom onkologin där det har hänt mest de senaste åren, säger Johan Staaf.

En stor del av Maria Plancks och Johan Staafs forskning går ut på att kartlägga lungcancerns genom (genuppsättning) och utveckla molekylära diagnostiseringsmetoder. Detta eftersom lungcancer inte är en, utan många olika sjukdomar som bland annat kategoriseras utifrån hur cancercellerna ser ut och vad de har för ursprung i lungvävnaden.

Följer patienterna över lång tid

Maria Planck och Johan Staafs forskning hjälper till att kartlägga biologin bakom lungcancerns gåta och utveckla nya metoder att ställa en tidig och korrekt diagnos. Foto: Catrin Jakobsson

Målet är att tidigt kunna diagnosticera cancertypen och kunna avgöra vilken behandling som bör sättas in. Därför är det viktigt att förstå vad som händer i det genetiska materialet, DNA:t, när cellerna omvandlas till cancerceller.

– Genom att samla in tumörmaterial och blodprover från många olika patienter med lungcancer som får en viss typ av behandling så hoppas vi kunna se kopplingar mellan tumörtyp, behandling och hur det går för patienten, säger Maria Planck, även hon docent vid Onkologi och Patologi på Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus.

Med hjälp av de blodprover som tas under hela behandlingen, så kan forskarna följa patienterna över lång tid.

– Det är en mycket viktig framtida pusselbit för att vi ska förstå vad som händer i kroppen hos patienterna. Vi kan även studera hur cancercellerna anpassar sig till medicinerna och utvecklar resistens mot vissa läkemedel, säger Johan Staaf.

Inte bara rökare som drabbas

Stort forskningsfokus ligger på att öka kunskapen om de bakomliggande orsakerna till att sjukdomen uppkommer. Att rökning är den absolut vanligaste förklaringen har man vetat länge – kopplingen gjordes redan på femtiotalet. Och just detta, menar Johan Staaf, är en av anledningarna till att det tidigare inte funnits mycket forskning kring sjukdomen. Vad som orsaker den och vilka behandlingsformer som finns har inte fått lika stor medial uppmärksamhet som till exempel bröstcancer.

– Men av de som drabbas är tio till femton procent personer som aldrig rökt, berättar Maria Planck.

Rökning är med andra ord inte den enda orsaken. Varför dessa personer utvecklar sjukdomen vet forskarna inte riktigt, men bidragande orsaker kan vara till exempel luftföroreningar och andra miljöfaktorer. Utsättning för radon har även setts som en möjlig orsak och nya rön pekar på att det kan finnas hormonella förklaringar.

Då medelåldern hos patientgruppen icke-rökare ofta är lägre än bland rökare, som oftast insjuknar i sjuttioårsåldern undersöker forskarna även om det finns någon underliggande genetisk orsak.

Stor risk för återfall

Historiskt sett har prognosen för den som drabbas av lungcancer varit mycket dyster, eftersom de flesta patienter diagnosticeras när sjukdomen redan hunnit sprida sig till andra delar av kroppen.

– Sjukdomen hinner ofta pågå under lång tid innan symptomen gör sig till känna, förklarar Maria Planck. Dessa kan i sin tur misstas för tecken på andra vanliga och mindre allvarliga sjukdomar som till exempel influensa och vanlig förkylning.

Av alla diagnostiserade lungcancerfall så är det endast runt tjugo procent som kan behandlas med operation – i många fall finns det för många medicinska komplikationer för att detta ska vara möjligt. Femårsöverlevnaden för dem som drabbas är cirka femton till tjugo procent och risken för återfall är mycket hög.

Börjar se positiva resultat

Tre huvudgrupper av behandlingar används för majoriteten av patienter med spridd lungcancer: cytostatika (cellgiftsbehandling), immunterapi och en typ av målstyrd behandling som riktar sig mot en specifik defekt i cancercellerna för att bekämpa cancern.

För att kunna sätta in denna specifika behandling på ett effektivt sätt är det en förutsättning att man vet vilken eller vilka förändringar i generna hos patienten som ligger bakom cancern, då vissa behandlingar kan vara effektlösa om de sätts in på fel patient. Forskningen som bedrivs i Lund har bidragit till att göra denna process säkrare.

– Med den målinriktade behandlingen börjar vi nu se positiva resultat, säger Maria Planck. Vi har nu en helt ny grupp patienter som utgörs av långtidsöverlevare även hos personer med spridd cancer, något som bland annat märks av att patientföreningarna har blivit större och starkare.

För lungcancerpatienter är det alltså mycket viktigt att man snabbt kan komma fram till vilken typ av cancer det rör sig om och kunna sätta in lämplig åtgärd. Att snabbt diagnosticeras och komma under rätt behandling kan göra mycket stor skillnad för utgången av sjukdomsförloppet.

Text: CATRIN JAKOBSSON
Artikeln är tidigare publicerad på Lunds universitets hemsida.