Publicerad
Kategori: Hälsa och livsstil, Läkemedel
Nyckelord: , , ,

Visa faktaruta!

Majsstärkelse med inslag av tungmetaller, tegelstenspulver, ­amfetamin, bläck, väggfärg eller möbelpolish. Det är vad som kan finnas i förfalskade läkemedel, en ­marknad som idag anses ge större vinster än drogbrottsligheten.

Susanne Lundin

Etnologen Susanne Lundin leder en forskargrupp med etnologer och medicinare som ska under­söka vad människor i Sverige vet och tycker om förfalskade mediciner. Foto: Kennet Ruona

Vissa felaktiga läkemedel har varit riktiga från början, men har förvarats på fel sätt eller blivit för gamla. Om de ändå säljs kan det bero på medvetet fusk, men ibland också på okunskap. Med förfalskade läkemedel råder däremot ingen tvekan: de är fel från början, och innehåller giftiga ämnen eller alltför lite av de verksamma, läkande ämnena. De patienter som tar dessa medel blir inte friska, utan riskerar till och med att dö av förfalskningarna.

Problemet är enormt, främst i den fattiga världen men även i rika länder som Sverige. Det är också ganska okänt. Det vet etnologiprofessorn Susanne Lundin, som börjat forska på området.

Liten kunskap om risker

– Antalet svenskar som köper läkemedel via internet ökar år från år. Medvetenheten om risken med detta verkar vara mycket liten. Och även inom vården finns det brist på kunskaper om problemet med förfalskade läkemedel, säger hon.

Susanne Lundin leder nu en grupp med två etnologer – hon själv och forskningsassistent Rui Liu – och två medicinare, professor Margareta Troein Töllborn och läkarstuderanden Henrik Funestrand. Två studenter från Kulturvetenskapers internationella masterprogram ingår också i gruppen.

Projektet, som har fått stöd av Vinnova och LU Innovation, syftar till att undersöka vad människor i Sverige vet och tycker om förfalskade mediciner. Forskarna har nyligen skickat ut en webbenkät till allmänheten och till olika patientorganisationer, som ska spridas bland annat via sociala medier.

Man har också låtit göra en Sifo-enkät till läkare, som så småningom ska kompletteras med djupintervjuer eller fokusgrupper. De läkare man vänder sig till arbetar inom akutvården och på vårdcentraler, där de kan råka ut för patienter med svårförklarliga symtom som skulle kunna bero på förfalskade läkemedel. Patienterna själva kanske inte berättar att de köpt medicin från okontrollerade webbsajter, så läkarna måste lära sig att fråga.

Eftersom projektet vill öka kunskapen om förfalskade läkemedel är ett av dess mål att få in ämnet i läkarutbildningen vid LU och i vidareutbildningar för läkare. Man ska också ordna ett internationellt symposium i Stockholm i september tillsammans med Statens medicin-etiska råd.

Falska mediciner på internet

Susanne Lundin har tidigare forskat om bland annat den internationella organhandeln (se LUM 10/2008, sid 27). Det var detta som ledde henne in på de förfalskade läkemedlen. För inte nog med att fattiga, utsatta människor säljer sina njurar på dåliga villkor – även njurköparna kan råka illa ut.

– De som köpt en ny njure måste ta medicin hela livet för att organet inte ska stötas bort. Somliga av dem har då råkat ut för förfalskade mediciner som inte fungerat, berättar Susanne Lundin.

A CBP Officer displays a large bag of seized counterfeit Viagra phamaceuticals.

En amerikansk gränspolis visar upp en påse med falska Viagra- tabletter. Dessvärre förfalskas även direkt livsnödvändig medicin. Foto: James R. Tourtellotte, U.S. customs and border protection

I länder med dålig kontroll över import och läkemedelshandel finns de förfalskade läkemedlen överallt, från de stora sjukhusen till de små marknadsstånden. I Sverige hittar man de förfalskade medlen på internet. Vanliga ”förfalskningsområden” är antidepressiv medicin, potensmedel och bantningsmedel. På oseriösa Internet-apotek, som saknar säkerhetssymbolen med ett vitt kors på grön botten, kan man beställa både sådana medel och receptbelagda läkemedel.

– Det är förledande enkelt att beställa medicin via nätet. Och förpackningarna är så välgjorda att även en expert har svårt att se skillnad på förfalskade och äkta askar, säger Susanne Lundin.

Sverige har hittills inga fall av falska läkemedel inom hälso- och sjukvården, men i Storbritannien upptäckte man häromåret att falsk medicin mot bland annat Alzheimers, prostatacancer och schizofreni spritts på sjukhus, apotek och vårdhem, så att tiotusentals läkemedelsförpackningar fick återkallas. Och i USA har flera sjukhus använt förfalskad cancermedicin så att svårt sjuka patienter fått tabletter som inte innehållit något annat ämne än majsstärkelse.

Många olika åtgärder behövs

Värst är problemet i de fattiga länderna. VD:n för läkemedelsföretaget Sanofil, Christopher Viehbacher, räknar med att globalt sett tio procent av alla läkemedel är förfalskade, men i vissa länder i tredje världen kanske hela femtio procent.

– Det behövs åtgärder av många olika slag: bättre tullkontroll, effektiv lagstiftning, en större medvetenhet om problemet samt enkla möjligheter att kontrollera stickprov på olika läkemedel. En del av detta är på väg, men mycket återstår, säger Susanne Lundin.

Hennes forskning ligger långt från den gamla sortens etnologi som sysslade med allmogekultur och folktro. Dagens etnologi inriktar sig på aktuella samhällsfrågor, men har fortfarande fokus på människors beteenden och tankemönster.

– Själv har jag länge sysslat med människors inställning till hälsa och sjukdom. Det är samma frågor som kommer in i flera av mina projekt, både om organdonation och organhandel, stamcellsturism, Huntingtons sjukdom och förfalskade mediciner – frågor om människors längtan efter hälsa, och hur denna längtan kan missbrukas av halvlegala och illegala aktörer.

Text: INGELA BJÖRCK

Artikeln är tidigare publicerad i LUM 4, 2016

Featurebild piller: Dreamstime