Ljusterapi en hjälp mot vinterdepression

2011-06-07
Baba Pendse i ljusterapirummet i Malmö
Allt är vitt i ljusterapirummet, som enligt Baba Pendse har goda effekter på patienter med höst- och vinterdepression. Foto: Roger Lundholm

För en person med höst- och vinterdepression sänker sig mörkret även i själen när dagarna blir kortare framåt hösten. Men ljusterapi kan lindra besvären.

I ljusrummet på Allmänpsykiatriska kliniken i Malmö är allt vitt. Tak och väggar är vitmålade, vilstolarna är vita, bordet är vitt och till och med muggarna är vita. Ett färgglatt paket tepåsar utgör inredningens enda färgklick.

Här sitter patienterna två timmar på förmiddagen insvepta i vita morgonrockar och med vita handdukar om benen. De kan lyssna på musik, småprata, lösa sudoku eller läsa en tidning, allt medan ögonen insuper det solljusliknande skenet från de många lysrören. För somliga räcker det med en enda tvåveckorskur, medan andra behöver påfyllnadsdoser ett par gånger i veckan under vinterhalvåret.

– De som behöver ännu mer rekommenderar vi att köpa en egen ljuslampa, säger Baba Pendse. Han är överläkare och har forskat om patienter med höst- och vinterdepression, på engelska kallat SAD, Seasonal Affective Disorder.

Vetenskapliga studier av vinterdepressioner

Enligt psykiatrins tidigare åsikt var SAD inte någon särskilt allvarlig sjukdom. Men Baba Pendses studier har gett en annan bild. I sin avhandling jämförde han SAD-patienter med inlagda depressionspatienter som gjort självmordsförsök.

Jämförelsen visade att SAD-patienterna faktiskt låg sämre till än de andra patienterna både i sina egna bedömningar och i skattningar gjorda av läkare. De led bl.a. ofta av irritabilitet, trötthet, minnesstörningar, muskelspänning, tankestopp, långsamhet och upprördhet. De hade också svaga sociala nätverk och dålig social funktion.

godis
Många patienter äter mycket under den mörka årstiden: sjukdomen ger ett ”sockersug” som får dem att gå upp i vikt varje vinter. Foto: Scanpix

– Dessa patienter går socialt sett i ide under vinterhalvåret. De tackar nej till inbjudningar till fester och andra tillställningar, tar aldrig hem vänner och deltar inte i något sällskapsliv alls. De är ständigt trötta trots att de sover väldigt mycket.

– De äter också mycket: sjukdomen ger ett ”sockersug” som får dem att gå upp i vikt varje vinter, berättar Baba Pendse.

Han förklarar vidare att många av SAD-patienternas besvär inte tas upp i psykiatrins etablerade skattningsskalor för svårighetsgraden i en depression. Det bidrar till att deras lidande undervärderas.

Vanligare i norr

Höst- och vinterdepression finns inte i länderna kring ekvatorn, men är ganska vanlig på våra breddgrader. Ett par procent av den svenska befolkningen söker behandling, men ännu fler tros ha sjukdomen i lindrigare form. Somliga klarar sig genom att åka utomlands eller resa till fjällen på hösten för att få solljus, medan andra vant sig vid att allt på vintern går lite långsammare och känns lite dystrare.

Roten till sjukdomen anses vara hormonet melatonin, hjärnans sömnmedel. Melatonin produceras när vi befinner oss i mörker, men produktionen avbryts när ögonen träffas av solljus. Melatonin påverkar i sin tur den viktiga signalsubstansen serotonin.

– Om melatoninutsöndringen är störd, som vi tror den är hos patienter med SAD, så rubbas den centrala klocka som styr de tidsinställda funktionerna i kroppens alla organ. Sömnen blir störd, stressnivån ökar och så vidare, säger Baba Pendse.

Ljus av rätt styrka och våglängd

Att tända fler lampor inomhus räcker inte för att motverka störningen. För att inomhusljus ska ha en behandlande effekt måste det vara minst tre gånger starkare än normala glödlampor eller lysrör. Förutom att ha rätt styrka, så ska ljuset också ha rätt våglängd och vara jämnt spritt.

Ljusterapi är dock inte accepterat av alla. SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering, var tveksam till metoden i en rapport som kom 2007.

– Men man sa inte att behandling i ljusrum inte fungerar, utan bara att det inte gått att bevisa att den fungerar! framhåller Baba Pendse.

Ett skäl är att det är svårt att jämföra ljusterapi med placebo, låtsasterapi, i studier där vare sig patienter eller försöksledare vet vem som får vilken behandling. Det är en sådan metodik som krävs för att man säkert ska kunna avgöra effekten av en viss ny behandling. Denna jämförelsemetod passar för vanliga läkemedel, men en låtsasbehandling som på ett trovärdigt sätt kan jämföras med ett ljusrum är ju svår att få till.

De flesta som arbetar med ljusterapi, och de flesta behandlade patienter och deras anhöriga, anser dock enligt Baba Pendse att metoden är till nytta. Även om inte alla blir helt friska, så är även små förbättringar viktiga eftersom höst- och vinterdepressioner kan vara en tung börda.

Text: INGELA BJÖRCK