Vetenskap & Hälsa

Ljumske och höft kollas med 5-sekunderstest

2019-03-22

Fem sekunder. Det kan vara tillräckligt för att uppskatta status av en hockeyspelares ljumskar. Ett så kallat 5-second squeeze-test har för första gången använts på ishockeyspelare för att kontrollera höft/ljumskfunktion och höftstyrka. Enligt den nya forskningsstudien ett tydligt samband: smärta vid squeeze-testet gick hand i hand med upplevd försämrad funktion såväl som sämre styrka i höftmuskulaturen.

Tobias Wörner utför ett 5-second squeeze-test. Foto: Viktor Granlund

Squeeze betyder pressa/trycka, och det är just vad de 333 hockeyspelare som deltog i studien har gjort. En underarm hålls mellan spelarnas fotanklar, och sedan ombeds spelarna att i fem sekunder trycka allt de förmår inåt med benen. De får sedan bedöma den eventuella smärta de känt i ljumskarna på en skala mellan 0 och 10. Smärtan delas in i tre nivåer som motsvaras av en trafikljusliknande måttstock:

  • 0-2, ingen eller mycket liten smärta, är grönt
  • 3-5, en moderat smärtnivå, illustreras av gult
  • 6-10, svårare smärta, illustreras av varningsfärgen rött
Traffic light approach: Categorization based on numeric pain rating scale (NRS). Bildkälla: Tobias Wörner

Hockeyspelarna i studien spelar i huvudsak på elitnivå. Inom en sport som präglas av kraft och snabba rörelser är problem med ljumskar och höfter inget ovanligt. Hittills har det dock varit ganska tidskrävande att mäta status för ljumske/höft, säger projektledaren Frida Eek, docent vid Hälsovetenskaper, Lunds universitet som genomfört studien tillsammans med huvudförfattaren Tobias Wörner och docent Kristian Thorborg, Köpenhamn.

Frida Eek Foto: Anna Blomgren

– Det går att mäta höftfunktion såväl genom självskattningsinstrument som genom styrka, rörelse och prestation. Men det är ju rätt omständligt och inget som enkelt kan göras ute på fältet. Five second-squeeze-testet är utvecklat som en snabbcheck. Kan spelaren fortsätta spela, eller är det bäst att avvakta? Vid grön smärtnivå är det inga problem att fortsätta. Vid gult kan det vara bra att avvakta och vid rött lyser varningslampan, säger Frida Eek.

Den nya studien visar ett samband mellan 5-second squeeze-testets upplevda smärtnivå och resultatet av den mer tidskrävande mätmetoden med självskattning (HAGOS – Hip and groin outcome score). Samband fanns också mellan högre smärtnivå vid snabbtestet och nedsatt styrka i höften. Testet har tidigare testats och validerats på fotbollsspelare, av forskare i Köpenhamn som fann liknande samband mellan testets smärtskattning och självskattad funktion.

Så hur kan ett 5-second squeeze-test gagna hockeyspelarna?

Frida Eek menar att testet är ett snabbt sätt att ta relevanta beslut kring behov av eventuella ytterligare åtgärder. Om smärtskattningen hamnar inom gult kan det vara läge att kolla spelarens fysiska styrka i höften, för att vid behov kunna anpassa belastning och styrkeuppbyggande träning. Om smärtan motsvaras av rött varningsområde kan det även vara en god idé att ta hjälp av rätt profession, som lagläkare eller fysioterapeut.

– Det handlar om att fånga upp spelarna innan skadorna är ett faktum. Inom hockey blir det ofta en överbelastning i ljumskarna, men det kommer oftast smygande. Många som har skador och smärta kan fortfarande spela. Men det är ju inte optimalt eftersom det kan leda till förvärrade problem. Testet är ett sätt att göra en första koll, och det behövs ju inte heller några instrument eller verktyg för att genomföra det.

Vetenskaplig publikation: Five-second squeeze testing in 333 professional and semiprofessional male ice hockey players.

Text: ERIKA SVANTESSON

Artikeln är tidigare publicerad som nyhet från Lunds universitet