Linda Ahlkvist: Från tarmen förs kriget mot diabetes

Share |

Ett högt födointag, med mycket socker och fett, gör inte bara att man blir tjock. Det leder även till att insulinfrisättningen från bukspottskörteln försämras vilket på sikt kan leda till att man utvecklar typ 2 diabetes. Trots det är det långt ifrån alla med övervikt som insjuknar.

En viktig anledning till varför en del individer med övervikt utvecklar typ 2 diabetes och andra inte kan bero på frisättningen av tarmhormonet GLP-1.

Mag- och tarmkanalen kan tänkas som ett rör rakt igenom kroppen, från munhåla till ändtarm, som förbinder insidan av kroppen med miljön utanför. En av mag- och tarmkanalens viktigaste uppgifter sker i tunntarmen där maten som vi äter finfördelas och tas upp till blodcirkulationen för vidare användning.

Signalerar i tunntarmen

Men tunntarmen fungerar även som en sensor som känner av hur mycket och vad för sorts mat vi har ätit och sedan förmedlar denna information vidare ut till kroppens olika vävnader. På så sätt kan omhändertagandet av födan ske på ett effektivt sätt och i proportion till vad vi äter.

En sådan signal är tarmhormonet GLP-1 som hjälper bukspottskörteln att frige insulin efter en måltid.

Linda Ahlkvist

Linda Ahlkvist är doktorand på Institutuonen för kliniska vetenskaper i Lund.

Tarmhormonet GLP-1 ökar vid fettrik kost

Även om orsaken till typ 2 diabetes till viss del är genetisk så finns det en klar koppling till vår livsstil. Övervikt är starkt förknippad med risken för att få typ 2 diabetes, men trots detta är det långtifrån alla med övervikt som utvecklar diabetes.

En viktig anledning till att en del överviktiga personer inte får typ 2 diabetes beror på att deras bukspottskörtel lyckas öka sin produktion och frisättning av insulin. Denna förmåga tror vi delvis kan bero på en ökad frisättning av GLP-1 från tarmen efter en måltid.

insulinfrisättning

Frisättning av insulin efter en måltid. Illustration: Linda Ahlkvist

Vi har sett i djurstudier att intag av en kost bestående av en hög andel fett under två månader, vilket resulterar i övervikt, förbättrade tarmens förmåga att frige GLP-1. Vi har även sett att effekten av GLP-1 på bukspottskörteln var förbättrad efter intag av denna kost.

Kroppens försvar mot typ 2 diabetes?

Att öka GLP-1 signaleringen, och därmed förbättra frisättningen av insulin, kan vara ett av kroppens försvar mot att utveckla typ 2 diabetes.

Det har tidigare visats att de individer som faktiskt utvecklar typ 2 diabetes har en försämrad effekt av GLP-1 på insulinfrisättningen från bukspottskörteln.

Vår hypotes är att de personer som får typ 2-diabetes inte har kunnat öka sin GLP-1 signalering så mycket som det behövs vid t.ex. en fettrik kost. Vid ett högt fettintag belastas kroppens metabola system, vilket kan leda till insulinresistens. Det betyder att förmågan att frisätta insulin fungerar sämre och kroppens celler inte längre kan ta upp blodets glukos lika lätt.

Detta behöver nu också undersökas hos personer som ännu inte utvecklat typ 2 diabetes.

Hitta nya behandlingar

Att kunna öka både frisättningen av GLP-1 från tarmen och dess effekt i bukspottskörteln skulle vara extra viktigt då typ 2 diabetiker genomgår en ständig försämring av förmågan att frisätta insulin.

Kan vi hitta vad det är som gör att tarmen förbättrar sin GLP-1 signalering under ett högt fettintag, så kan detta leda till nya sätt att förhindra och behandla typ 2 diabetes från tarmen. Kriget mot typ 2 diabetes är långt ifrån över.

Text: LINDA AHLKVIST

Doktorand på Institutuonen för kliniska vetenskaper i Lund, Lunds universitet.

Det går inte att kommentera denna artikeln. Hör gärna av dig till info@vetenskaphalsa.se om du har frågor eller synpunkter

 Linda Ahlkvist

Linda Ahlkvist är doktorand på Institutuonen för kliniska vetenskaper i Lund, Lunds universitet.

FAKTA OM TARMHORMONET GLP-1

GLP-1 (glukagonlik peptid 1) är ett tarmhormon som frisätts från specifika celler i tunntarmen vid varje måltid. Med blodcirkulationen når GLP-1 bukspottskörteln och stimulerar där frisättningen av insulin. Insulin hjälper i sin tur kroppens celler att ta upp glukos vilket leder till att blodsockerhalten sänks. GLP-1 ger även en ökad mättnadskänsla och på sikt viktminskning vilket även är fördelaktigt för typ 2 diabetiker.

Vid typ 2 diabetes är effekten av GLP-1 nedsatt och därför har GLP-1 baserade läkemedel fått stor uppmärksamhet som en ny behandlingsform av typ 2 diabetes. Idag kan typ 2 diabetiker få syntetiskt GLP-1 samt läkemedel som hämmar nedbrytningen av det GLP-1 som faktiskt frisätts efter en måltid. Båda alternativen leder till en ökad insulinfrisättning och hjälper typ 2 diabetiker till en förbättrad blodsockerkontroll.

Men dagens behandlingsalternativ innebär bland annat injicering av läkemedel samt bieffekter såsom illamående. Det pågår nu studier där man försöker att hitta läkemedel som istället stimulerar cellerna i tarmen att frige GLP-1 och kan tas i tablettform.

Text: Linda Ahlkvist

FAKTA OM DIABETES

Diabetes är ett samlingsnamn för en grupp sjukdomar med olika orsaker. Gemensamt är att man har för mycket socker i blodet. Socker (glukos) används som energikälla för kroppens alla celler, men för mycket socker kan skada cellerna och för lite gör att man blir yr och darrig.

Man brukar tala om två olika typer av diabetes – typ 1-diabetes och typ 2-diabetes. Typ 1-diabetes innebär att kroppens förmåga att tillverka insulin är nedsatt eller inte alls fungerar. Insulin är ett hormon som tillverkas i bukspottkörteln och som reglerar blodsockernivån.

Vid typ 2-diabetes handlar det om att kroppens insulinceller har en minskad förmåga att frisätta insulin. Så länge behovet av insulin inte ökar, dvs när vi håller oss smärta och i rörelse, kan kroppen kontrollera ämnesomsättningen – dvs. insulinet räcker.

Om känsligheten för insulin minskar, t.ex vid övervikt, fysisk inaktivitet eller hög ålder, leder det till att mer insulin behövs för att förse cellerna med energi. Det insulin kroppen kan tillverka räcker inte längre till och man får ett överskott av socker i blodet.

Loggor - Region Skåne, Lunds universitet

Aktuellt om vetenskap & hälsa - populärvetenskapligt om medicinsk forskning från Lunds universitet och Region Skåne

Om webbplatsen
Om tidskriften Aktuellt om vetenskap & hälsa

Artiklar i fokus

äldre
Multisjuka äldre har större risk för depression
Många äldre faller i onödan
Många äldre faller i onödan
äldre man får läkemedel
Fler eller färre läkemedel till äldre efter sjukhusvård?
äldres händer
Att inte svika i livets sista skede

Vad forskar du om?