Det som formar vår hälsa senare i livet är inte bara hur vi själva lever, eller hur vi hade det i barndomen, eller i moderlivet. Nej, redan hur våra föräldrar mådde och levde när vi blev till, kan bidra till att påverka vår hälsa. Peter M Nilsson, professor i klinisk kardiovaskulär forskning vid Lunds universitet, vill att det satsas brett på hälso- och livsstilsrådgivning för ungdomar och för dem som planerar att få barn.
Det är väl känt att vi genom att leva hälsosamt minskar vår egen risk för att senare i livet drabbas av vanliga folksjukdomar som hjärt-kärlsjukdomar, fetma, diabetes typ 2 eller olika psykiska besvär. Epidemiologiska (register-) studier visar att det även finns samband mellan hur foster mår och vad de utsätts för i moderlivet, och hälsan långt upp i medelåldern.
För att minska risken för att fostret påverkas negativt, läggs idag mycket fokus på moderns livsstil efter det att graviditeten konstaterats, vilket vanligen sker 7-8 veckor efter befruktningen. Den blivande mamman får råd om vad hon kan äta och hur rökning, medicinering och att dricka alkohol påverkar.
Men, enligt Peter M Nilsson visar senare års forskning (nyligen sammanfattad i tre artiklar i the Lancet) att moderns livsstil framförallt spelar roll under den tidiga graviditeten, och även före och under själva befruktningen. Forskarna har nu börjat diskutera så kallad perikonceptionell, omkring tiden för befruktning, hälsa hos kvinnor. Med detta begrepp menar man hälsopåverkan under sex månader före graviditet och fram till tionde graviditetsveckan då embryot utvecklats och den tidiga organutvecklingen normalt har skett, förklarar Peter M Nilsson.
– Det är mycket intressant att man kan visa att det som händer kvinnan redan innan befruktning sker kan påverka fostret senare. Många unga kvinnor har idag en mindre hälsosam livsstil och om denna kan förbättras genom rådgivning, utan att spä på oro och ångest, så kan bättre hälsovillkor skapas för även växande foster – morgondagens vuxna. Men det är inte bara de blivande mammornas livsstil som kan påverka. Även de kommande pappornas livsstilsmönster innan befruktningen kan påverka fostret.
Känsliga för yttre faktorer
Det kan tyckas märkligt att våra föräldrars hälsa och livsstil tiden innan, och just när vi blev till, kan påverka vår framtida hälsa. Förklaringen är att under tiden som de kvinnliga och manliga könscellerna mognar kan dessa celler påverkas av bland annat livsstilsfaktorer. Det tar 3-4 månader för en spermie att bildas och denna utveckling har visats kunna ta skada av bland annat rökning och alkohol. Den kvinnliga äggcellen är också känslig för yttre faktorer under den tid som cellen mognar i äggstockarna, släpps loss och transporteras genom äggledaren och befruktas. Cellerna i det befruktade ägget fortsätter att vara speciellt utsatta fram till dess att det har bäddats in i livmoderväggen.
Negativa faktorer
Moderns livsstil spelar roll under den tidiga graviditeten, men även före och under själva befruktningen.
Faktorer som kan påverka könsceller och det nyligen befruktade ägget negativt är exempelvis rökning, alkohol, övervikt/fetma och dålig kost med vitaminbrist (B12, folsyra), men även infektioner som röda hund (rubella). När sådana faktorer orsakar förändringar i cellerna, förändringar som påverkar kroppens funktioner och sjukdomsrisk hos den vuxna individen, säger man att cellerna programmeras.
En förklaring till att fostrets cellutveckling kan programmeras om är så kallade epigenetiska mekanismer. Exempelvis kan gener i DNA-sekvensen förses med en grupp extra molekyler. Dessa styr senare vilka gener som ska ”slås på” eller ”slås av” beroende på omständigheterna i våra liv.
Påverkar sjukdomsrisken
Peter M Nilsson liknar våra gener vid de svart-vita tangenterna på ett piano. För att tangenterna ska samspela och skapa en melodi krävs en hand som trycker ned tangenterna. Det är bara tangenterna som trycks ned som hörs. Handens fingrar (miljöfaktor) motsvaras av de epigenetiska mekanismer som kan slå på eller av genen beroende på omständigheterna i våra liv.
– Frågan om vilka händelser under fosterstadiet som påverkar sjukdomsrisk hos den vuxna individen är mer komplex än man tidigare trott, säger Peter M Nilsson. Senare års forskning visar allt tydligare att det som påverkar programmeringen inte bara hänger ihop med det som händer under själva fostertiden, utan även med perioderna före och efter graviditeten.
– Man kan säga att epigenetiska förändringar på fostrets gener ger en inbyggd känslighet i celler som påverkats av förändringen. Denna inbyggda känsligheter bär man med sig genom livet, men effekten kanske inte visar sig förrän man kommer i medelåldern och samtidigt ändrar sin livsstil till det sämre.
Läs mer om Risken att bli sjuk
En bra start i livet
När det gäller tiden efter förlossningen är det främst utvecklingen av hjärnans nervceller (neuroner) som fortsätter långt efter att barnet är fött.
– En bra start i livet med en normal, hälsosam graviditet, rökfrihet i hemmet, stimulans, bra näring, och kärleksfullt omhändertagande – gör att barnet utvecklas normalt i sina neuroner och dess kopplingar, som till exempel spegelneuroner. Därmed får barnet möjlighet till en bra kognitiv utveckling och kan fatta genomtänkta beslut om exempelvis sitt val av livsstil.
Sammantaget ser Peter M Nilsson att när det gäller våra vanliga folksjukdomar så behövs satsningar på förebyggande hälso- och livsstilsatsningar som rör hela perioden från att ett barn blir till, under fosterliv, barndom och ungdom och fram till unga par som planerar en graviditet.
– Vi behöver även satsa mer för att få en ökad förståelse för hur perikonceptionell hälsa påverkar såväl könscellers som embryots och fostrets utveckling, betonar Peter M Nilsson.
Betydelsen av perikonceptionell hälsa för unga kvinnor har nyligen uppmärksammats i tre översiktsartiklar i the Lancet [Lancet 2018; 391(10132), sidorna: 1830-1841, 1842-1852 samt 1853-1864].
Text: PIA ROMARE
Artikeln har tidigare varit publicerad på Lunds universitets hemsida Mission is Possible
