Vetenskap & Hälsa

Lavineffekten bakom cancer motbevisad

2013-12-10

Först ändras kromosomtalet i en cell, sedan uppstår i en lavineffekt mängder av ytterligare mutationer som omvandlar cellen till en cancercell. Så beskrivs utvecklingen av cancer enligt en känd teori – men denna teori har aldrig testats ordentligt. Detta har nu gjorts av en forskargrupp vid Lunds universitet, som visar att idén om en ”lavineffekt” inte håller utan utgör en vetenskaplig återvändsgränd.

Cancer beror på förändringar i cellernas arvsmassa, som får cellerna att dela sig på ett okontrollerat sätt. Så långt är alla eniga. Det är också bevisligen så att cancercellerna i vissa vanliga tumörformer, tjocktarmscancer t.ex., kan ha över 100 kromosomer i stället för de 46 kromosomer som mänskliga celler normalt har.

Men är det en enda, inledande förändring av antalet kromosomer som sätter igång en lavinartad och ohejdbar utveckling mot cancer? Svaret på den frågan är viktigt för att säkra att cancerforskningen är på rätt spår.

Leukemiceller
Leukemiceller. Foto: Dreamstime

– Vi menar att svaret på frågan är nej. Vi har gjort mycket noggranna undersökningar och inte kunnat se några tecken på en ”lavineffekt”, säger cancerforskaren och patologen David Gisselsson Nord i Lund.

Det blir säkert debatt

Han och Anders Valind, läkarstudent och nybliven doktorand, har undersökt celler från barn och foster som haft medfödda förändringar i antalet kromosomer. Om ”lavinteorin” stämde borde dessa celler också ha samlat på sig en mängd ytterligare förändringar som en följdeffekt, vilket de alltså inte hade.

Att undersöka förekomsten av kromosomförändringar som bara finns i ett fåtal celler är svårt, vilket är ett skäl till att ”lavinteorin” aldrig testats på mänskliga celler. David Gisselssons forskargrupp har fått finslipa tekniken för att göra sin studie, och många kontrollförsök har gjorts.

– Det kommer säkert att bli en vetenskaplig debatt om våra fynd, så vi ville försäkra oss om att ha en stabil grund att stå på! säger lundaforskaren.

Vetenskaplig återvändsgränd

Han är medveten om att det kan förefalla tråkigt med en studie som bara motbevisar en gammal teori. Men själv tror han att gruppens resultat kan föra cancerforskningen flera steg framåt. Nu behöver man inte lägga mer energi på att hitta ett enda ursprung till alla former av cancer, en inriktning som David Gisselsson ser som en vetenskaplig återvändsgränd. I stället kan forskarvärlden målinriktat söka efter olika utlösande faktorer för olika cancerformer.

– Cancer är inte en enda sjukdom med en enda ursprungsmekanism, utan det varierar från cancerform till cancerform och från fall till fall. Jag tycker våra fynd är hoppingivande, eftersom de kommer att göra det lättare att utveckla nya forskningsverktyg, säger David Gisselsson. Han är barncancerforskare vid Avdelningen för klinisk genetik samt läkare vid patologiska kliniken.

 Text: INGELA BJÖRCK

Artikeln är tidigare publicerad av Lunds universitet, 10 december 2013