Kyla kan hjälpa chockat hjärta visar ny avhandling

2011-03-30
övervakning av hjärtats slag vid operation
Bild: Dreamstime

Nedkylning av patienter med kardiogen chock kan bli en framtida behandlingsmetod.

– Om vi inte lyckas häva hjärtsvikten med traditionella metoder kan det vara en lösning, säger Jesper van der Pals, ST-läkare i invärtes medicin och kardiologi vid Kliniken för hjärtsvikt och klaffsjukdom.

I en ny doktorsavhandling har han visat att kyla förbättrar blodcirkulationen vid kardiogen chock.

I dag är det rutin att kyla ned patienter som drabbas av hjärtstopp i ett dygn för att begränsa utvecklingen av hjärnskador. Tidigare studier har också visat att kyla troligen kan minska skador på hjärtmuskeln i samband med hjärtinfarkt.

Jesper van der Pals har i sin avhandlig studerat om kyla även kan vara en effektiv behandlingsmetod i samband med kardiogen chock.

Förbättra blodcirkulationen

Kardiogen chock är ett livshotande tillstånd som kan uppstå i samband med stora hjärtinfarkter och innebär att hjärtat får problem med att upprätthålla blodcirkulationen. Jesper van der Pals har i djurförsök visat att kyla under fyra timmar förbättrar blodcirkulation vid kardiogen chock.

Jesper van der Pals
Jesper van der Pals. Foto: Set Mattsson

– Våra studier tyder på att hypotermibehandling skulle kunna vara en behandlingsmetod för att överbrygga den mest uttalade fasen av kardiogen chock, säger han.

Nästa steg blir att genomföra en pilotstudie med patienter där sedvanlig behandling inte är tillräcklig. Jesper van der Pals tror att patienterna behöver behandlas i cirka två dygn för att kylbehandlingen ska ha tillräcklig effekt.

Samtidigt finns skäl att hålla patienterna nedkylda så kort tid som möjligt. Erfarenheter från kylbehandling vid hjärtstopp visar att infektionsrisken sannolikt ökar ju längre behandlingen pågår.

– Det gör att jag tror att man kommer att försöka hålla behandlingstiden ganska kort.

Hämma kroppens immunförsvar

Jesper van der Pals har även studerat andra metoder att skydda hjärtat vid infarkt. En metod, som i framtiden eventuellt kan utvecklas till ett nytt läkemedel, handlar om att hämma kroppens så kallade komplementsystem med hjälp av en molekyl som heter ADC-1004.

När ett stängt blodkärl i hjärtat öppnas, exempelvis med PCI, ballongvidgning, uppstår en så kallad reperfusionsskada på hjärtmuskeln. Skadan orsakas delvis av att komplementsystemet aktiveras vilket i sin tur stimulerar immunförsvarets vita blodkroppar. Jesper van der Pals konstaterar att ADC-1004 hämmar aktiviteten och därmed också skadan på hjärtat.

– Vi har testat molekylen i vår grismodell och sett en effekt som är kliniskt tillämpbar.

För närvarande genomförs ytterligare tester på djur och friska försökspersoner och om ett till två år kan de första studierna på patienter inledas.

– Då får vi en fingervisning om det fungerar även på människor, säger Jesper van der Pals som menar att substansen även kan användas vid andra typer av sjukdomar.

– Exempelvis vid organtransplantationer och andra tillstånd där komplementsystemet och de vita blodkropparna aktivt bidrar till sjukdomsutvecklingen.

Men det lär dröja minst fem år innan det finns ett färdigt läkemedel.

Text: SET MATTSSON

Artikeln är tidigare publicerad i HHLK News, från Divisionen för hjärna, hjärta, lungor och kärl vid Skånes universitetssjukhus, 24 mars 2011.