Kvaliteten – och inte storleken – är livsviktig

2010-04-01
 

hjärta i bröstkorg
Bild:Dreamstime

 

Åderförkalkning är den främsta bakomliggande orsaken till hjärtinfarkt och stroke, och nästan hälften av alla dödsfall i Sverige beror på åderförkalkningsrelaterade sjukdomar. Åderförkalkning, eller åderförfettning, uppstår när fett lagras in i kärlväggarna så att det bildas förträngningar, så kallade plack. Nya rön om plackens ålder, tillväxt och sammansättning kan bana väg för nya läkemedel.

Forskare vid Skånes universitetssjukhus och Lunds universitet har med kol-14-metoden åldersbestämt de olika delar som plack är uppbyggda av. Resultaten visar att plack byggs upp under lång tid, 15 år eller mer, och att omsättningen av placken är låg. Med andra ord – när ett plack väl har bildats är risken stor att det kommer att sitta kvar för alltid.

– Det här är helt ny kunskap och en viktig orsak till att studien blivit så uppmärksammad, säger Isabel Goncalves, hjärtläkare och docent i experimentell kardiovaskulär forskning vid Skånes universitetssjukhus i Malmö.

Sänkt kolesterol minskar inte storleken

Patienter med kärlförträngningar behandlas med statiner, läkemedel som sänker kolesterolhalten i blodet. Man har länge trott att statiner sänker risken för blodpropp genom att minska storleken på placken. Men den här studien visar att det sannolikt är svårt att minska storleken.

– Våra resultat stärker istället konceptet att det är plackens sammansättning och stabilitet, och inte storleken, som har betydelse.

Akut när placket lossnar

Plack bildas hos alla människor i större eller mindre utsträckning och hör förmodligen till det normala åldrandet. Redan hos 30-åringar kan man se antydan till plack och i 40–50-årsåldern tar processen fart på riktigt. Kost, motion och blodtryck påverkar dock plackens utveckling.

fettplack från åderförkalkat blodkärl
Ett bortopererat fettplack från åderförkalkat blodkärl. Foto: Isabel Goncalves

 

När fett samlas i kärlväggen bildas det en inflammation runt fettet. Kroppen försöker då att begränsa det främmande fettet och inflammationen. Det gör den genom att muskelcellerna i blodkärlen växer över fettet som ett skyddande lager, en sorts ”kappa”. Problem uppstår om kappan blir för tunn och spricker. Då kan delar av placket följa med blodet och orsaka proppar som, beroende på om de inträffar i hjärtat eller hjärnan, kan leda till hjärtinfarkt eller stroke.

Stabilisera placken

Statiner minskar fettinlagringen men också inflammationen, som annars har en nedbrytande effekt på kappan. Det är förmodligen genom att ändra placksammansättningen och dämpa nedbrytningen av kappan, som statiner minskar risken för blodpropp.

– Vi skulle vilja påverka processen och göra placken mer stabila. Exempelvis skulle man vilja testa mediciner som stimulerar muskelcellerna till att snabbare växa in över placket och på så sätt stärka kappan. Men sådan medicin finns inte ännu.

Öppnar dörrar för nya läkemedel

Isabel Goncalves och hennes forskarkollegor planerar en ny studie där man bland annat kommer att jämföra sammansättningen i spruckna plack med icke-spruckna plack. Man hoppas också få ökad förståelsen för hur statiner fungerar och för mekanismen bakom plackbildning.

– Genom att förstå mekanismen bakom sjukdomen hoppas vi hitta intressanta angreppspunkter för nya läkemedel. Detta kan öppna många nya dörrar till nya mediciner, säger Isabel Goncalves.

EVA BARTONEK ROXÅ

mars 2010

Artikeln är tidigare publicerad som Månadens vetenskapliga artikel av Medicinska fakulteten vid Lunds universitet