Vetenskap & Hälsa

Kraftfulla molekyler ger nya rön om Huntingtons sjukdom

2018-08-22

Forskare vid Lunds universitet har upptäckt en direkt länk mellan den ansamling av protein i vissa nervceller som är typiska för neurodegenerativa sjukdomar, och genregleringen vid Huntingtons sjukdom. Resultaten öppnar för utveckling av nya behandlingsstrategier vid sjukdomar där den grundläggande mekanism som gör att kroppens celler kan bryta ner och återvinna egna beståndsdelar försämras. Denna process kallas autofagi och är störd vid till exempel Huntingtons och andra neurodegenerativa sjukdomar.

Johan Jakobssons forskargrupp intresserar sig för hur genuttryck regleras i hjärnan och hur processen påverkar exempelvis neurodegenerativa sjukdomar. Detta gör de bl a genom att studera microRNAs roll för genreglering. Illustration: Bengt Mattsson

Likt sjukdomar som Parkinsons och Alzheimers, kännetecknas Huntingtons av att det ansamlas felveckade proteiner, så kallade proteinaggregat, i hjärnans nervceller. Cellernas funktion försämras och signalvägar går förlorade. Vid Huntingtons, en ärftlig och obotlig neurodegenerativ sjukdom, tar detta sig uttryck i en kombination av neurologiska, motoriska, kognitiva och psykiatriska symtom.

Johan Jakobsson. Foto: Kennet Ruona

– Kunskapen om varför proteinaggregaten uppstår eller på vilket sätt de är involverade i sjukdomsutvecklingen vet vi fortfarande ganska lite om. Men i vår studie såg vi att överuttryck av Huntingtongenen försämrade nervcellernas förmåga att bryta ned och återvinna cellulärt material, vilket resulterade i ansamling av proteinet AGO2, säger Johan Jakobsson, forskare i molekylär neurogenetik och den som lett studien.

Genom att aktivera den mekanism i hjärnan som bryter ned och återvinner material, så kallad autofagi, kunde ansamling av proteinet AGO2 hävas. Då AGO2 är ett viktigt protein för funktionen av mikroRNA så såg forskarna att förändringar i autofagimekanismen också resulterade i omfattande förändringar i aktivitet av mikroRNA.

MikroRNA (miRNA) är mycket små men kraftfulla molekyler som har en viktig roll vid regleringen av gener, det vill säga att de påverkar om en viss gen är aktiv eller inte, i detta sammanhang hur mycket av proteinet som den kodar för som ska tillverkas i cellerna.

– Vår studie tyder på att förändringar i miRNA-nivåerna är ett tidigt kännetecken på Huntingtons sjukdom och att det är en följd av förändringar i autofagi. Det visar alltså på en mekanistisk länk mellan proteinaggregation och genreglering, säger Karolina Pircs, postdok-forskare i Johan Jakobsson forskargrupp.

Forskarna menar att studien ger stöd för utveckling av autofagi-aktiverande terapier för Huntingtons sjukdom och andra neurodegenerativa sjukdomar.

– Kan vi bara hitta rätt sätt att aktivera autofagi kan vi kanske effektivt behandla dessa sjukdomar redan vid ett tidigt stadium. Det är detta som vi jobbar med i labbet nu, avslutar Johan Jakobsson.

Läs mer om Huntingstons sjukdom

Vetenskaplig publikation

Forskningen, som baseras på studier i såväl cellkultur som på möss och mänsklig vävnad från avlidna personer med Huntingtons sjukdom, publiceras nu i Cell Reports. Huntingtin Aggregation Impairs Autophagy, Leading to Argonaute-2 Accumulation and Global MicroRNA Dysregulation

Text: KATRIN STÅHL

Texten är tidigare publicerad som nyhet från Lunds universitet