Vetenskap & Hälsa

Koppling mellan stress och besvär av el och kemikalier

2011-05-02
stressade människor
Foto: Dreamstime

För att bättre förstå sambandet mellan besvär som vissa människor upplever av lukter och elektrisk utrustning, har forskare vid Lunds universitet studerat hur dessa besvär förändras över en längre tid.

Forskarna såg att det fanns kopplingar till fysisk och psykisk ohälsa hos människor med den här typen av besvär.

I en skånsk folkhälsoenkät från år 2000 rapporterade 30% att de under de senaste 14 dagarna hade känt obehag som de förknippade med lysrör, bildskärmar, elektrisk utrustning, kemikalielukter eller andra lukter. Men bara knappt 6% uppgav sig ha varit mycket besvärade av någon av de fem miljöfaktorerna.

Besvär av lukter var det vanligaste, 3,6%, medan 1,5% varit mycket besvärade av elektrisk utrustning. De personer som rapporterade sådana miljörelaterade besvär hade lägre självskattad fysisk och psykisk hälsa, och lägre mentalt välbefinnande och daglig funktionsförmåga än personer utan sådana besvär (1).

Oklart vad som orsakar besvären

Men är det verkligen själva exponeringen som orsakar detta? Ett flertal provokationsstudier har utförts, utan att man har kunnat visa kunna visa på att det är den faktiska exponeringen för el- eller kemikalierelaterade faktorer som orsakar besvären. Vissa resultat tyder snarare på att det är upplevelsen av att vara exponerad som i sig kan trigga symptom (2).

I tvärsnittsstudier av miljörelaterad känslighet samlas information om både miljökänslighet och välbefinnande in samtidigt. Detta innebär att det är omöjligt att avgöra om hälsobesvären kommit som ett resultat av miljökänsligheten. Det skulle lika gärna kunna vara så att man först får nedsatt hälsa eller välbefinnande, och därefter söker en förklaring i olika miljöfaktorer.

Vi har därför gjort en uppföljningsundersökning, för att bättre kunna studera hur sådana besvär utvecklas över tid (3).

Uppföljning efter fem år

I studien följdes över 10000 skåningar som besvarat både enkäten år 2000 och därefter samma enkät en gång till, fem år senare. De som inte rapporterade besvär från de fem miljöfaktorerna vid första tillfället, men däremot andra gången, hade redan initialt en avvikande hälsoprofil jämfört med personer som inte vid något tillfälle uppgav besvär av miljöfaktorerna.

De hade oftare en belastad arbetssituation, upplevde lägre grad av stöd i arbetet, och fler av dem önskade byta yrke eller arbetsplats i framtiden, jämfört med personer som inte skulle komma att utveckla miljörelaterade besvär.

Detta indikerar dels att symptomen i många fall uppstår först, utan att kopplas till miljöfaktorer, men också att det ofta finns andra belastande situationer som sedermera kan ge upphov till olika symptom.

Resultaten gav därigenom delvis stöd för hypotesen att tillstånd som miljörelaterad känslighet kan ha sin början i oprecisa besvär som individen sedan söker en yttre förklaring till.

Ökad medvetenhet om stress

Det finns en stor överlappning avseende symptom vid miljörelaterad känslighet och olika sk ”moderna diagnoser” som exempelvis utmattningssyndrom, kroniskt trötthetssyndrom, smärtsyndrom, fibromyalgi, irritable bowel syndrome, sick building syndrome.

Detta har gett upphov till en diskussion om alla dessa olika tillstånd verkligen är separata fenomen, eller kanske olika uttryck för något som i grunden är ett och samma tillstånd.

Det som avgör vilken diagnos som sätts, kan då vara hur patienten attribuerar sina symptom, dvs hur han/hon söker förklaringen till symptomen – om man söker efter en somatisk (kroppslig) förklaring, eller om man söker förklaringen i den omgivande miljön.

Samtidigt som det har blivit mer allmänt accepterat att stress kan ge upphov till många symptom, och att man kan bli ”sjuk” av stress, har omfattningen av patienter som söker för miljörelaterad känslighet minskat.

Detta skulle kunna tyda på att en del av de symptom som tidigare attribuerats till miljöfaktorer i själva verket var stressutlösta, men att medvetenheten om möjliga konsekvenser av stress inte var lika välkända utan man sökte andra förklaringar till sina symptom.

Text: FRIDA EEK

Artikeln har tidigare varit publicerad i Bulletin, Årgång 29 (2011) Nr 1, från Arbets- och miljömedicin, Lund och Yrkes- och miljödermatologi, Malmö, Lunds universitet.