Vetenskap & Hälsa

Koden knäckt för det sista blodgruppssystemet

2018-08-02

En blodgrupp som upptäcktes redan 1962 har gäckat forskarna sedan dess. Ingen har kunnat förklara varför vissa människor blir Xga-positiva och andra Xga-negativa. Men nu har Lundaforskare hittat svaret på gåtan och studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Blood.

Blodpåsar. Foto: Roger Lundholm

Vid blodtransfusion är det viktigt att känna till både blodgivarens och patientens blodgrupper. Anledningen är att man vill matcha dessa mot varandra för att minska risken för biverkningar vid blodtransfusion. De välkända blodgruppssystemen ABO och Rh prioriteras vid blodgruppering eftersom de är kliniskt viktigast. Övriga blodgrupper kan dock också ställa till problem.

Läs även: Från akutblod till personlig blodmatchning

Under det senaste decenniet har forskare utvecklat metoder för att fastställa många av våra blodgrupper med DNA-teknik istället för att använda röda blodkroppar. Den moderna tekniken är särskilt viktig för patienter som har fått stora mängder blod eller de som behöver blod ofta. Då består nämligen deras blod av en blandning från flera olika blodgivare, vilket ger laboratoriet problem att avgöra vilken som är patientens egen blodgrupp. För att DNA-testerna ska fungera måste dock den genetiska orsaken till varje blodgruppssystem vara känd. Så är fallet för majoriteten av våra 36 system, inklusive ABO och Rh.

Gillar lösa gamla gåtor

I praktiken är det faktiskt bara ett system, Xg-systemet, som har fortsatt att gäcka läkare och forskare genom åren. En tredjedel av alla män och en tiondel av alla kvinnor saknar det protein som bär den mystiska blodgruppen Xga på sina röda blodkroppar, de är alltså Xga-negativa. Proteinets funktion är dessutom fortfarande okänd.  Blodgruppen Xga upptäcktes redan 1962 i New York men inte förrän nu har alltså forskare i Lund lyckats ta reda på varför en stor del av befolkningen saknar Xga.

Läs även: Sällsynta blodgrupper kräver speciallösningar

Martin L Olsson, professor i transfusionsmedicin. Foto: Roger Lundholm

– Vi gillar att lösa gamla gåtor som andra gått bet på så vi kombinerade datorbaserade analyser och laboratorieexperiment, säger Martin L Olsson, professor vid Lunds universitet och överläkare vid Labmedicin inom Region Skåne, som har lett studien.

Trots att denna blodgrupp var den första som kopplades till en specifik kromosom hos människan (könskromosomen X) är Xg det sista blodgruppssystemet att lämna ifrån sig sin hemlighet och därmed kunna inkluderas i de moderna gentesterna.

Inkluderas i gentesterna

– Vi använde en bioinformatisk strategi för att hitta den bakomliggande genetiska orsaken, säger doktoranden Mattias Möller, som har ett förflutet i databranschen innan han sadlade om för att bli läkare och blodforskare, och fortsätter
– Jag satte mig vid datorn där jag delvis med hjälp av mina egna verktyg analyserade och jämförde resultat från stora tidigare studier för att lösa problemet. Sedan fick mina kollegor ta vid och försöka bekräfta mitt fynd genom experiment i laboratoriemiljö.

Laboratorieexperimenten visade att en liten förändring en bit från XG-genen förhindrar transkriptionsfaktorn GATA1 att binda in till DNA:t och därmed kan Xg-proteinet inte uttryckas i de röda blodkropparna hos en del av oss. Fyndet gör att man nu äntligen kan fastställa också Xga-blodgruppen med genteknik.

– Nu vill vi införa detta på kliniken och sedan ta reda på vad det här spännande proteinet gör och vilka konsekvenser det får att många av oss saknar det, avslutar Martin L Olsson.

Vetenskaplig artikel: Disruption of a GATA-1 Binding Motif Upstream of XG/PBDX Abolishes Xga Expression and Resolves the Xg Blood Group System.

Text: ÅSA HANSDOTTER

Artikeln är tidigare publicerad av Lunds universitet