En rad forskare från Lunds universitet föreläser i Kunskapskanalen UR Play om diabetes. Föredragen handlar bland annat om nya läkemedel vid typ 2 diabetes, om barn och diabetes, om insulin och om hur det är när det egna barnet får diabetes.

De filmade föredragen hittar du på Ur Samtiden: Tema Diabetes

Insulin och diabetes

Nästan tio procent av världens befolkning är diabetiker och sjukdomen ger många komplikationer. Diabetes är en livslång sjukdom. Olga Göransson, forskare i medicin, beskriver den senaste forskningens rön om vad som går fel vid diabetes. Arrangerat av Lunds universitet.

Förbättra kosten

Äta rätt och äta mindre? Professor Inger Björck vid Antidiabetic Food Centre, Lunds universitet, föreläser om vilken forskning som finns när det gäller att förebygga diabetes typ 2 med kosten.

Kornkärnor innehåller mättnadshormon

Forskaren Elin Johansson vid Antidiabetic Food Centre, Lunds universitet, berättar mer om sin forskning kring kornkärnor. Blir man mättare av kornkärnor? Och vad har man kommit fram till?

Diabetes hos barn

Hur uppstår typ 1-diabetes hos barn? Och hur behandlas det? Helena Edling Larsson, överläkare och forskargruppchef vid Lunds universitet berättar vad som händer i kroppen när man får diabetes typ 1 och visar på olika behandlingsalternativ. Arrangerat av Lunds universitet.

Hjälp, vårt barn har fått diabetes

Hot och stress hänger ihop. När barn får diabetes och föräldrarna står rådvilla, då är det lätt att både föräldrar och barn känner sig stressade. Per Johnsson, forskare i psykologi vid Lunds universitet berättar och ger råd. För föräldrarna gäller det att ta hand om sig själv – för att barnet inte ska känna sig stressat. Arrangerat av Lunds universitet.

Bukfetma ökar risken för diabetes

Carl Johan Östgren, professor i allmänmedicin vid Linköpings universitet reder ut vad man kan göra åt fetma.

Diabetes och nya läkemedel

Vi började för trettio år sedan och först nu ser vi effekt hos våra patienter. Det tar lång tid att nå målet i medicinsk forskning, säger Bo Ahrén, professor i medicin. De nya läkemedel han varit med att utveckla innebär ett genombrott i behandlingen av typ 2-diabetes, som utgör nittio procent av all diabetes. Arrangerat av Lunds universitet.

Nyhet från Diabetesportalen.se 23 april 2012.

Related posts:

1. Föreläsningar om diabetesforskning på webben
2. Uppföljningsprogram positivt för barn med typ 1-diabetes
3. VIDEO stressgener och typ 2 diabetes – Diabeteskväll 28/3

Se föreläsningarna i efterhand

Föreläsningarna i Lund den 10 maj filmades och kan nu ses i efterhand.

Länk till föreläsningarna

Program:

13.00–13.10 Inledning, moderator Arne Lindgren, professor, överläkare, Neurologiska kliniken, Skånes universitetssjukhus.

13.10–14.30 Tema – Livet efter stroke belyst ur olika synvinklar Träning och kost Arne Lindgren. Afasi och Dysfagi, Jean-Christine Eklund, Angelina Grönberg, logopeder. Psykosociala synpunkter, Helena Östlund, kurator, Neurologiska kliniken. Patientforum, Patientföreningar.

15.00–15.45 Tema – Hur är stroke-rehabilitering samordnad i vårt område? Kommunal rehabilitering i Lund Ann-Cathrin Jönsson, leg. sjuksköterska. Stroke-Dag-Rehab, sjukgymnast och arbetsterapeut. Rehabiliteringsmedicinska kliniken Orup, Vad gör man, vilka får komma?

15.45–16.05 Akut stroke – omhändertagande Gunnar Andsberg, överläkare Neurologiska kliniken, Skånes universitetssjukhus.

16.05-16.25 Aktuell forskning, Gunnar Andsberg, överläkare och Hossein Delavaran, ST-läkare, forskarstuderande

16.25-16.30 Avslutning Arne Lindgren

Malmö den 8 maj 2012 

Plats: Jubileumsaulan SUS Malmö, Jan Waldenströms gata 1 (tidigare ing 59) Länk till karta med Jubileumsaulan markerad

12.00–14.00  Blodtrycksmätning.

Information och utställare kring årets tema:
Livsstil efter stroke. Region Skåne, Malmö stad, många föreningar och företag.
Blodtrycksmätningarna och utställningen är i foajén utanför Jubileumsaulan.

14.00–17.00  Livsstil och dolda handikapp. Fysisk aktivitet och rökstopp. Livet efter döden. Rädda hjärnan! (Föreläsningar i Jubileumsaulan)

Lund den 10 maj 2012

Plats: Aulan i Blocket, SUS Lund

11.30–13.00  Blodtrycksmätning. Information och utställare kring årets tema:
Livsstil efter stroke. Patientföreningar, Region Skåne, Lunds stad, föreningar
och företag. Blodtrycksmätningarna och utställningen sker utanför aulan i Blocket.  Utställning även i pausen och mellan kl 16.30 och 17.00

13.00–16.30  Akut stroke – omhändertagande. Livet efter stroke.
Hur är strokerehabilitering samordnad i vårt område? Aktuell forskning.
Föreläsningarna är i aulan i Blocket.

Related posts:

1. Kan hjärnan repareras efter en stroke?
2. Föreläsning på webben: Bra mat på äldre dar
3. Föreläsning på webben: Tinnitus – hur står man ut?

LÄNK TILL FÖRELÄSNINGEN

Ur programmet  

Related posts:

1. Föreläsning om ”Hjärtat och livsstilen” på webben
2. Föreläsning på webben: Bra mat på äldre dar
3. Föreläsning på webben: Tinnitus – hur står man ut?

Foto: Eva Bartonek Roxå

Torsdagen den 19 april 2012 sände vi föreläsningen Tinnitus – hur står man ut? från Skånes universitetssjukhus i Lund.

Föreläsningen kan ses i efterhand på nedanstående länk.

Related posts:

1. FÖRELÄSNING PÅ WEBBEN: Autism – fokus på vuxna
2. Föreläsning om ”Hjärtat och livsstilen” på webben
3. Föreläsning på webben: Bra mat på äldre dar

Videointervju med Åke Lernmark som då håller föredrag. Temat är virusinfektioner som misstänkt utlösare av typ 1 diabetes.

- Finns det ett virus så kommer vi att hitta det, säger Åke Lernmark, professor i experimentell diabetesforskning.

Länk till programmet för Diabeteskvällen i Malmö 28 mars 2012

Related posts:

1. VIDEO stressgener och typ 2 diabetes – Diabeteskväll 28/3
2. ”Finns det ett virus där kommer vi att hitta det”
3. Virus möjlig bov bakom många fall av typ-1 diabetes

En försmak av Diabeteskvällen i Malmö 28 mars.

Videointervju med Anders Rosengren som då håller föredrag. Temat är hur en vanlig  genetisk riskvariant ökar risken för typ 2 diabetes genom att göra insulincellen extra känslig för stress.

- Det finns ett läkemedel som kanske kan råda bot på detta, säger Anders Rosengren, läkare och forskare på Lunds universitets Diabetescenter.

Länk till programmet för Diabeteskvällen i Malmö 28 mars 2012

Featurebild DNA-spiral: Dreamstime

Related posts:

1. VIDEO om virus och typ 1 diabetes – Diabeteskväll 28/3
2. Kartläggning av sambandet stress och diabetes
3. Ny markör för typ 2-diabetes öppnar för tidiga åtgärder

Idag fokuseras det ofta på att man inte ska väga för mycket, men det är viktigt att veta att det är hälsosamt att väga lite mer när man blir äldre.

Tisdagen den 20 mars 2012 kl 18.30-21.00 arrangerade  PIL/Sjukhusbiblioteket och projektgrupp från Skånes universitetssjukhus och Malmö stad  en föreläsning på detta tema i Lund.

Föreläsningen filmades och kan ses i efterhand på följande länk: Att äta sig svag eller stark på äldre dar, går det?

Program

18.30 Välkomna! Jesper Aspegren, författare och programledare

18.35 Mat och fysisk aktivitet – före mycket eller för lite skämmer. Sölve Elmståhl, professor i geriatrik, Lunds universitet

19.15 Näring åt njutningen. Margareta Bensow-Bacos, dietist  

19.50 Fruktpaus. PIL/sjukhusbiblioteket har öppet hus och bokbord.  

20.05 Mat i praktiken. Eva Brandt, disktriktssköterska, Malmö stad

20.30 Frågestund

21.00 Avslutning  

Välkomna!

Related posts:

1. FÖRELÄSNING PÅ WEBBEN: Autism – fokus på vuxna
2. Föreläsning om ”Hjärtat och livsstilen” på webben
3. FÖRELÄSNING PÅ WEBBEN: Livsstil efter stroke

Njuren – Labmedicin Skånes temadag 2012

För dig som utifrån ett kliniskt perspektiv vill få en översikt om hur njursjukdomar bäst diagnosticeras kan nu se föreläsningarna från Labmedicin Skånes temadag i efterhand:

	Välkomna!  Bosse Carlbark, Förvaltningschef, Labmedicin Skåne Ett fall ur verkligheten Anders Christensson, Njur- och transplantationskliniken, Skånes universitetssjukhus.
	Vad gör njuren och varför har vi två? Martin Johansson, Klinisk patologi, Labmedicin Skåne.
	Njurfunktion – hur mäta? Presentation av eGFR Anders Grubb, Klinisk kemi, Labmedicin Skåne.
	Njurfunktion – vad göra sen? Presentation av nya vårdprogrammet Anders Christensson , Njur- och transplantationskliniken, Skånes universitetssjukhus.
	Hematuri Martin Johansson, Klinisk patologi, Labmedicin Skåne.
	Att förebygga självmord – Autoimmuna njursjukdomars diagnostik Maria Bernsand, Klinisk immunologi och transfusionsmedicin, Labmedicin Skåne.
	Motsvarar urintestremsorna dagens krav? Per Simonsson, Klinisk kemi, Labmedicin Skåne.
	Nedre och övre urinvägsinfektion Kristian Riesbeck, Klinisk mikrobiologi, Labmedicin Skåne.
	Nya bakterier vållar nya problem Carl-Johan Fraenkel, Vårdhygien, Labmedicin Skåne.
	Miljöns påverkan på njurfunktionen Staffan Skerfving, Arbets- och miljömedicin, Labmedicin Skåne.
	Genetiska njursjukdomar Kristina Karrman, Klinisk genetik, Labmedicin Skåne.
	Vad gör vi när medicinsk behandling inte räcker till? Och inte heller njurarna? Helene Malm, Njur- och transplantationskliniken, Skånes universitetssjukhus.
	Introduktion av ”Mervetande” – Avslutning Elisabet Sjöberg Wester, Labmedicin Skåne.

Related posts:

1. Krånglande njure bakom många sjukdomar
2. Kunskapsbank förbättrar vården av Skånes äldre
3. Uppfinning från Lund kan spåra tidig HIV-smitta

I filmen Livsviktigt som kan ses på SVT Play fram till den 24 mars 2012 får vi följa Robin Ekenstam. I tjugoårsåldern drabbades han av cancer och fick amputera sin arm. I filmen besöker han ledande forskare inom olika områden i Sverige för att få en bild av forskningen i vårt land.

Bland annat möter han forskare från Lunds universitets om deras forskning för att bota och lindra smärta. Han får också testa Smart hand – en robothand med känsel som håller på att utvecklas vid Lunds universitet som ett tvärvetenskapligt, internationellt projekt. 

SVT Play – filmen Livsviktigt (visas t.o.m. 24 mars 2012)

Läs mer om filmen, och se ytterligare forskarintervjuer (bl.a. om forskning vid ESS och Max IV) 

Related posts:

1. Nya professorer berättar om sin forskning
2. Nya professorer presenterar sin forskning
3. Chilipeppar-forskning öppnar för bättre smärtlindring

På Alla hjärtans dag, 14 februari,  direktsändes föreläsningen om Hjärtat och livsstilen från Skånes universitetssjukhus i Lund. Föreläsningen kan ses i efterhand på nedanstående länk

LÄNK TILL SÄNDNINGEN

Related posts:

1. Se föreläsning om folksjukdomen KOL på webben
2. FÖRELÄSNING PÅ WEBBEN: Autism – fokus på vuxna
3. Föreläsning på webben: Bra mat på äldre dar

Närmare två hundra åhörare kom för att höra på föredrag och de som inte hade möjlighet att närvara kan nu se föreläsningarna i efterhand på webben. En sammanfattning av föreläsningskvällen finns också att läsa på Patientforums hemsida.

VIDEO: Epigenetik – en brygga mellan gener, livsstil och miljö. Charlotte Ling, Lunds Universitets Diabetescenter, berättar om sin epigenetiska forskning. Epigenetik är yttre faktorer som under livets gång förändrar genernas uttryck. Till exempel  genom  livsstil, motion, kost och läkemedel.

VIDEO: Hur kan fetmakirurgi så snabbt bota diabetes? Hindrik Mulder, professor i molekylär metabolism, Lunds Universitets Diabetescenter, berättar om  undersökningen som ska ta reda på varför en fetmaoperation på  bara ett par dagar botar  typ 2 diabetes, långt innan viktminskningen börjat.

VIDEO: Transplantation av insulinceller – för vem och när? Olle Korsgren, professor i transplantationsimmunologi, Uppsala universitet, berättar om hur man kan transplantera insulinproducerande celler och bota typ 1 diabetes. Hur tekniken kan förbättras och vilka kan få behandling.

VIDEO: Gener, mat, aptit och typ 2 diabetes.  Emily Sonestedt, nutritionist och forskare vid Lunds universitets Diabetescenter berättar om den genetiska risken för fetma och typ 2 diabetes och våra kostvanor. Många av de kända ”fetmagenerna” är kopplade till aptitregleringen.

Related posts:

1. Forskare föreläser om diabetes på webben
2. FÖRELÄSNING PÅ WEBBEN: Livsstil efter stroke
3. Kollisionen mellan gener och livsstil

Foto: Colourbox

Vi får många läsarfrågor om artros i fingrarna. Forskning har visat att träning har god effekt vid artros i knän och höfter. Men finns det träning som hjälper även mot artros i händerna?

Leif Dahlberg. Foto: Kennet Ruona

– Vi brukar fråga våra knä- och höftpatienter om de också har ont i händerna, säger professor Leif Dahlberg vid ortopediska kliniken, Skånes universitetssjukhus i Malmö och Lunds universitet. Ofta kan det vara nästan vanligare att man har ont i händerna än i knän och höfter, men besvären är kanske inte lika stora och man söker därför inte lika ofta för detta.

Artros i händerna är ett relativt vanligt besvär. Uppskattningsvis har mer än hälften av alla över 70 år artros i någon led. Det finns också studier som visar att två tredjedelar av alla med artros aldrig söker för sina besvär.

Det betyder att många har ont och inte vet om att träning kan lindra besvären. De kanske till och med undviker fysisk aktivitet för att de är rädda att det ska förvärra smärtan.

Bättre broskkvalitet vid träning

Artros innebär smärta och stelhet i en eller flera leder. Balansen mellan nedbrytning och nybildning av brosket i leden är störd. Det leder till allt mindre brosk i lederna och en ökad smärta vid belastning. I princip alla leder kan drabbas, men vanligast är knän, höfter och händer.

– För knäartros har man sett att träning förbättrar kvaliteten på brosket i lederna, och man tror att det också gäller andra leder, säger Leif Dahlberg.  Samtidigt förbättras muskelkraften vilket medför att den kraft som överförs genom leden när vi går fördelas mer till musklerna. Ledytebelastningen och smärtan minskar.

Träning hjälper bäst i ett tidigt skede av sjukdomen. I ett senare skede av sjukdomen är det individuellt vilken effekt träningen har. Går sjukdomen riktigt långt kan det bli aktuellt med någon form av ledplastik, det vill säga ett kirurgiskt ingrepp där hela eller delar av leden ersätts med en konstgjord led eller med exempelvis senor.

Malin Jönsson Lundberg och Åsa Bjärnum. Foto: Roger Lundholm

Hjälp med träningsprogram i artrosskola

Åsa Bjärnung, arbetsterapeut, och Malin Jönsson-Lundgren, sjukgymnast, arbetar sedan många år tillbaka med rehabilitering av artrospatienter inom Primärvården Malmö. Båda är engagerade i utvecklingen av artrosskolan.

– Många patienter får hjälp att komma igång med sin träning i en artrosskola, berättar Malin Jönsson-Lundgren. I artrosskolan märker vi att det går att minska besvären vid artros med hjälp av träning.

– Vid handartros kan man behöva hjälp av en arbetsterapeut, eller om det inte finns, en sjukgymnast för att få ett individuellt utformat träningsprogram, säger Åsa Bjärnung. Det kan vara lite olika vilka leder som man har ont i, och vilka muskler som är svaga eller strama.

Det finns än så länge inte mycket forskning om träning vid handartros. De enstaka studier som finns visar att träning vid handartros hjälper och är ofarligt. Just nu pågår en studie i Norge, och inom ramen för BOA (se faktaruta intill) håller arbetsterapeuter runt om i Sverige just nu på att utveckla de delar som rör handartros.

Belasta lederna rätt i vardagslivet

Vilken träning som rekommenderas vid handartros beror på vilka besvär man har. De förslag till övningar som presenteras intill artikeln ska ses som exempel på några grundläggande övningar för att dels öka eller bibehålla rörligheten i fingrar och tumme, och dels att träna upp handstrykan.

Hos personer med handartros är det vanligast med smärtor i tumbasen, och i någon eller några av fingerlederna. När brosket mellan lederna tunnas ut leder det till att man får ont i fingerlederna och så småningom stelnar till där. Vid artros i tumbasen leder det ofta till att man tappar greppförmågan och styrkan i handen.

Foto: Colourbox

I vardagslivet är det viktigt att man använder lederna på rätt sätt – att exempelvis ta saker med rätt grepp. Annars kan man på sikt förvärra besvären ännu mer.

– Vi ser att det är vanligt hos patienter med artros i tumbasen att muskeln som för tummen in mot handen blir förkortad på grund av obalans i leden, säger Åsa Bjärnung. Patienten har upplevt att smärtan lindras av att de håller in tummen mot handen. På sikt leder detta till felställning och att man inte kan sträcka ut tummen och greppa runt saker. Man kan också förlora i handstyrka. Dessutom kan andra leder översträckas, vilket ökar smärtan även där.

– Har man ont i lederna söker kroppen automatiskt hitta det läge som gör minst ont, berättar Malin Jönsson-Lundgren. På sikt leder det till att muskler drar ihop sig och att man belastar leden snett. Det gör att smärtan ökar ännu mer. Därför är en del av de övningar vi rekommenderar till för att töja ut muskler som dragit ihop sig.

Hur ofta behöver man träna för att det ska ha effekt?

– Det är individuellt hur mycket träning som behövs för att det ska ha effekt, men det viktigaste är att träningen verkligen blir av, säger Leif Dahlberg. Att göra övningarna några gånger varje dag kan räcka.

Det är inte heller bra att träna för mycket. Handen är känslig för överbelastning, särskilt om man redan har ont.

Efter att man har tränat kan smärtan öka något. Den värken ska gå tillbaka inom 24 timmar annars har du tagit i för mycket. Minska då antalet upprepningar av övningarna något.

– Att töja ut muskler som dragit ihop sig kan i början vara smärtsamt, men det är inte farligt så länge som man använder rätt grepp, säger Leif Dahlberg. (Se förslag på övningar härintill.)

En handledsortos. Ortos är en form av stödbandage med skena som kan användas för att till exempel förhindra att en led hamnar i fel läge. Foto: Eva Bartonek Roxå

– Träning av handen sker också hela tiden när vi utför våra vardagssysslor, säger Åsa Bjärnung. För att lindra smärtan vid aktiviteter som ger stor smärta kan man också ha nytta av en ortos eller ett bandage som provas ut hos en arbetsterapeut. De kan se lite olika ut och anpassas till de besvär man har. Ortosen ska endast användas i smärtlindrande syfte vid aktiviteter som ger stor smärta.

Hur kan man träna händerna vid handartros?

Träningsprogrammet som du hittar till höger (”Förslag på övningar för att träna handen vid handartros”) ger exempel på övningar för att träna handens rörlighet och styrka, men glöm inte att det är viktigt att ta råd av en arbetsterapeut eller sjukgymnast för att anpassa träningen till just dina besvär.

Text: Nina Hult

Foto & film (träningsprogram): Eva Bartonek Roxå 

Related posts:

1. Träning ger färre knäoperationer efter korsbandsskada
2. Högintensiv träning ger bättre effekt på typ 2 diabetes
3. Träning i elrullstol hjälper svårt hjärnskadade

Dessa frågor behandlades när PIL (Patientforum Information och Lärande) och Hjärt-lungföreningen i Lundabygden arrangerade en föreläsningskväll om folksjukdomen KOL.

Föreläsningen filmades och kan ses i efterhand på Eftersändning av PIL-föredrag om sjukdomen KOL.
Från den 8 december 2011 18.30-20.00

Related posts:

1. FÖRELÄSNING PÅ WEBBEN: Autism – fokus på vuxna
2. Föreläsning på webben: Bra mat på äldre dar
3. Föreläsning om ”Hjärtat och livsstilen” på webben

“How Mammals Sense Infection: From Endotoxin to the Toll-like Receptors” (föreläsningen är på engelska)

Länk till sändningen

Årets Nobelpris belönar tre forskare som har upptäckt grundläggande principer för hur vårt immunsystem aktiveras. Detta har revolutionerat immunologin.

Bruce Beutler och Jules Hoffmann upptäckte receptorer, mottagare på kroppens celler, som kan reagera på sådana mikroorganismer och aktivera det medfödda immunsvar som är den första försvarslinjen i immunsystemet. Ralph Steinman upptäckte immunsystemets dendritceller och deras unika förmåga att både aktivera och reglera de förvärvade immunsvar som utgör en andra försvarslinje och kan eliminera mikroorganismerna från kroppen.

De tre pristagarnas upptäckter har klargjort hur immunsystemets två försvarslinjer – medfödd och förvärvad immunitet – aktiveras. Därigenom har vi fått nya kunskaper om sjukdomars uppkomst, och nya möjligheter att utveckla metoder för att förebygga och behandla infektioner, cancer och inflammationssjukdomar.

Texten ovan är ett sammandrag av Nobelförsamlingens pressmeddelande och kan läsas i sin helhet på: 

”Pressmeddelande: Nobelpriset i Fysiologi eller Medicin år 2011″. Nobelprize.org. 14 Dec 2011

Related posts:

1. Föreläsningar om diabetesforskning på webben
2. Se föreläsning om folksjukdomen KOL på webben
3. Föreläsning på webben: Bra mat på äldre dar

Gullan Berg och Sven Melander vid inspelningen av filmen "Den viktiga maten". Foto: Lasse Strandberg

Äta bör man annars dör man. Den gamla drastiska devisen står sig alltjämt. Det handlar om äldres matvanor – nu också på film! Många äldre drabbas idag av undernäring när aptiten och intresset för att laga mat minskar.

– Vi vet sedan länge att immunförsvaret hos underviktiga sviktar och därmed löper de en större risk att dö, säger professor Sölve Elmståhl vid Skånes universitetssjukhus.

Många äldre undernärda

Ålder och vissa kroniska sjukdomar ökar dramatiskt risken för undernäring. Mer än var fjärde kroniskt sjuk lider av undernäring och bland äldre kroniskt sjuka är närmre hälften undernärda. Detta ökar risken för bland annat tryckskador, fall och infektioner och ger ett onödigt lidande.

Kunskapen om matens och näringens betydelse ökar successivt inom vård och omsorg, men det är ett område som behöver ytterligare uppmärksamhet.

Särskilda kostråd för äldre

I en serie filmade inslag presenterar bland andra professor Sölve Elmståhl, kockarna Stefan Holmström och Tareq Taylor samt journalisten Jesper Aspegren fakta i trevlig underhållning, där även komikern Sven Melander gör några finurliga nedslag tillsammans med Gullan Berg, 82.

Skånes universitetssjukhus och Malmö stad vill i en gemensam satsning lyfta fram matens viktiga betydelse för äldre som riskerar undernäring. Kostråd vid sjukdom och viktnedgång avviker ofta från andra kostråd för friska eller överviktiga.

Pressmeddelande från Skånes universitetssjukhus 14 november 2011

Related posts:

1. Minska undernäring hos äldre med nytt arbetssätt
2. Var sjätte äldre som läggs in är undernärd
3. Föreläsning på webben: Bra mat på äldre dar

Temat var populärt och aulan på Skånes universitetssjukhus i Lund var fylld till bredden. Arrangemanget filmades och här kan du se och lyssna till föredragen i efterhand.

Videoinspelningar från Sandblomdagen 2011:

Björn Jonson inleder dagen

Björn Jonson, professor i klinisk fysiologi

_______________________________________

Närmare livet – En läkares lärdom från de döende 

Carl-Magnus Edenbrandt, Överläkare, Palliativ vård, Malmö

_______________________________________

Stöd vid bråd död

 Lil Träskman Bendz, Professor och överläkare i Psykiatri, Lund

_______________________________________

Filosofiska och kulturella perspektiv på döden

Ann Heberlein, Forskare, Teologi och Religionsvetenskap, Lunds universitet

_______________________________________

”Döden finns överallt men vi pratar aldrig om den”

Cecilia Benoni, Universitetslektor, Överläkare, Malmö 

_______________________________________

Avslut och Allvar

Axel Carlberg, Doktor i etik, Lunds universitet 

_______________________________________

Björn Jonson avslutar dagen

Björn Jonson, professor i klinisk fysiologi

Related posts:

1. Solen tema i Aktuellt om vetenskap & hälsa juni 2011
2. Forskningens dag 2011: Andningen och livet
3. TIA tema på strokedagarna i Malmö och Lund

Den nya hybridsalen vid Skånes universitetssjukhus i Lund är  en av norra Europas mest moderna, ergonomiska, bakteriefria och mångfacetterade operationssalar. Hybridsalen är en kombination av ett högteknologiskt röntgenlaboratorium och en operationssal anpassad för en rad olika ingrepp.

Här har den tvådimensionella bildtekniken dessutom ersatts av en tredimensionell som ger större vägledning för operatören. Salen lämpar sig lika väl för öppen kirurgi som slutna kirurgiska ingrepp med kateterteknik via blodkärl eller mag-tarmkanalen. Det avancerade ventilationssystemet skapar en i det närmaste partikelfri och undertempererad klimatzon i operationsområdet.

Nyhet från Skånes universitetssjukhus 4 november 2011

Läs mer

Related posts:

1. ”Det är som att titta in i hjärnan med ett mikroskop”

Se föreläsningarna i efterhand på webben!

Länk till programmet

Se postrar från Forskningens dag 2011

Related posts:

1. Bästa poster vid Forskningens dag 2011
2. Andningen och livet tema i Aktuellt om vetenskap & hälsa
3. Forskningens dag om depression och mani

– Med tekniskt avancerade handdatorer, smartphones och surfplattor som bas skapar jag ”drömmaskiner” som förenklar vardagen för funktionshindrade. Det berättar Björn Breidegard som är forskare vid Certec, LTH. 

Vad är en Drömmaskin?

– En Drömmaskin hjälper dig att uppfylla en dröm – att kunna göra något som tidigare varit omöjligt eller svårt, t.ex. att kunna svara ja och nej, hålla rätt på en inköpslista i mataffären, få hjälp att komma igång eller få hjälp att hitta hem.

– Varje nytt program jag skriver blir en Drömmaskin. Det gör att t.ex. en handdator kan användas för ett visst ändamål som att göra en enkel inköpslista eller aktivitetslista för dagen. En del människor som till exempel har fått en lindrigare stroke kan ha svårt att hantera sekvenser av händelser. Då underlättar det om du får de olika momenten upplästa i tur och ordning och visade i handdatorn.

Hur får du idéer till nya Drömmaskiner?

– Listan över vilka Drömmaskiner man skulle kunna göra är nästan oändlig. Jag är ute mycket på särskolor, dagcenter osv. och träffar både funktionshindrade människor och omsorgspersonal – personliga assistenter, sjukgymnaster, arbetsterapeuter och lärare exempelvis. När jag visar dem vad man kan göra brukar idéerna komma på vad som saknas.

Kan du ge fler exempel på Drömmaskiner?

– En av de viktigaste är den som kan hjälpa någon som har svårt eller omöjligt att tala, att uttrycka ja eller nej. På så sätt kan den funktionshindrade ta kommando över sitt liv. Han eller hon kan med ett rungande Ja eller Nej svara på de frågor som ställs. Det finns också andra Drömmaskiner där man kan välja bland bilder och få handdatorn att säga vad man vill ha eller vad man vill göra.

Var hittar jag Drömmaskinerna?

– De Drömmaskiner jag hittills har gjort kan man ladda ner gratis från Certecs hemsida: http://www.certec.lth.se/forskning/droemmaskiner/. De kan i dagsläget användas i Windows Mobile-baserade handdatorer eller mobiltelefoner.

Kan man använda programmen iPhone eller andra smartphones också?

– Just nu finns det inga program färdiga, men i och med att källkoden till alla mina Drömmaskiner är fri och gratis, kan den som har kompetensen själv konvertera dessa till andra plattformar. Jag tänker själv också göra så många av mina Drömmaskiner som möjligt tillgängliga på Android-smartphones och -surfplattor.

Text: NINA HULT

Film: EVA BARTONEK ROXÅ

En kortare version av artikeln har tidigare varit publicerad i personaltidningen Närv för Medicinska fakulten vid Lunds universitet.

Related posts:

1. Träning i elrullstol hjälper svårt hjärnskadade
2. Tryggare trafikmiljö för äldre och funktionshindrade
3. Dålig hälsa vanlig bland funktionshindrade

Alla kroppens celler har en inneboende rytm. Ett molekylärt maskineri som ser till att klockan går, och som gör att cellerna vet om det är dag eller natt. Foto: Colourbox.

– Jag tycker det är en spännande tanke att cellerna i vår kropp har en sorts klocka, och att bland annat ljus kan påverka den här klockan. Något som i sin tur har betydelse för en mängd olika processer i kroppen, till exempel produktionen av insulin som är försämrad vid diabetes.

Hindrik Mulder, professor vid Lunds Universitets Diabetescenter i Malmö, berättar att i princip alla kroppens celler har en inneboende rytm. Ett molekylärt maskineri som ser till att klockan går, och som gör att cellerna vet om det är dag eller natt. Det kan jämföras med ett urverk som hela tiden tickar på.

– Signaler utifrån kan ändra tiden i cellernas klocka, på samma sätt som när man justerar tiden på en klocka utan att behöva ändra i urverket.

Ljuskänsliga nervceller i ögats näthinna säger till kroppen att antingen minska eller öka tillverkningen av hormoner som melatonin och kortisol. Det i sin tur kan ställa om tiden i cellernas klocka.

– Vår biologiska klocka är ett av många sätt för kroppens celler att göra rätt saker vid rätt tidpunkt. Många celler har ju olika funktion på natten respektive på dagen. När det gäller ämnesomsättningen, som vi studerar, är natten en tid för återhämtning och uppbyggnad medan dagen är den aktiva tiden när man förbränner energi.

När vi sover på natten behöver kroppen inte ta hand om sockret från födan. Då sjunker produktionen av insulin, det hormon som hjälper cellerna att ta upp socker. På dagen behövs däremot insulin för att sockret ska kunna tas upp och användas som energi.

Cellerna i en bukspottkörtel som färgats med immunoflourescens. Bild: Gokul Kesavan och Thomas Greiner, Lunds Stamcellscentrum.

– Vi tänker oss att melatonin kan vara en del av den här regleringen, säger Hindrik Mulder. Det kan vara ett sätt för insulincellerna inne i bukspottkörteln att veta om det är dag eller natt.

På dagen minskar melatoninnivåerna i kroppen. Ljuset gör att tillverkningen av melatonin stängs av, och då går halterna av insulin upp. Melatonin fungerar alltså som en broms för insulinproduktionen.

2008 UPPTÄCKTE HINDRIK MULDER och andra forskare vid Lunds Universitets Diabetescenter att patienter med typ 2-diabetes ofta hade fler melatoninbindande molekyler på insulincellernas yta än friska personer.

– Man skulle kunna säga att melatoninbromsen är kraftigare åtdragen hos de här patienterna. Det betyder att på dagen när melatoninbromsen egentligen ska släppa så gör den inte det. Även låga nivåer av melatonin leder därför till en lägre produktion av insulin hos dessa personer.

Den förändrade genvariant som ligger bakom detta finns hos ungefär 30 % av den europeiska befolkningen. Den är dock ännu vanligare hos patienter med typ 2-diabetes, en sjukdom som orsakas av att kroppen reagerar sämre på insulin och att insulinproduktionen inte räcker till.

– Typ 2-diabetes beror både på dina arvsanlag och på din livsstil. Du kan i hög grad kompensera en gen med ”ogynnsam” verkan med att hålla vikten och träna. Men har du någon av riskgenerna för typ 2-diabetes och dessutom en livsstil som ökar risken för typ 2-diabetes, då blir det problematiskt.

ENLIGT HINDRIK MULDER är det inte orimligt att anta att de som har den här genvarianten behöver vara mer ute dagtid och har svårare för till exempel skiftarbete. Men några sådana studier har inte gjorts ännu.

– Vi vet fortfarande inte tillräckligt mycket om ljusets betydelse för risken att få typ 2-diabetes. Men för en sund livsstil är det bra att dagligen vara ute och röra på sig, och få solljus.

Text: NINA HULT

Related posts:

1. Ljuset inomhus är också viktigt för hälsan
2. Hur påverkas små barn av föräldrarnas levnadsvanor?
3. Kropp och själ hör ihop

Hör fem forskare från Lunds universitet, Skånes universitetssjukhus, Labmedicin Skåne och Helsingborgs lasarett berätta om solens betydelse för sjukdom och hälsa

JOHAN MALM: D-vitaminbrist kan bidra till många sjukdomar

KARI NIELSEN: Så här minskar du risken för att få allvarlig hudcancer

.

DAVID ERLINGE: Mörka vintrar ökar risken för hjärtinfarkt

.

MONA LANDIN-OLSSON: Solljus kan minska risken för diabetes

.

KRISTINA ÅKESSON: Kosttillskott behövs på vintern

Related posts:

1. Solen tema i Aktuellt om vetenskap & hälsa juni 2011
2. EU-miljoner till hjärtforskning på SUS
3. Lyssna på sommarljusets betydelse för hälsan

D-vitaminets koppling till benskörhet beror på att det behövs för att vi ska kunna ta upp kalcium i tarmen. Vid D-vitaminbrist känner kroppen av de låga kalciumhalter som uppstått i blodet och svarar med att börja laka ur skelettet för att höja kalciumnivåerna.

Många olika sjukdomar

Numera finns det också forskning som tyder på att D-vitaminbrist kan bidra till en mängd andra sjukdomar. Kopplingar har hittats till flera olika cancerformer, där de mest intressanta är bröstcancer, prostatacancer, tjocktarmscancer och äggstockscancer. Men det finns även resultat som tyder på kopplingar till bland annat diabetes, MS, och olika infektionssjukdomar.

– D-vitamin är egentligen inte ett vitamin eftersom vi kan producera det själva under rätt ljusförhållanden. Det är ett steroidhormon, precis som könshormonerna testosteron och östrogen, och kan styra många olika processer i kroppen, säger docenten och läkaren Johan Malm. Foto: Roger Lundholm

Starkast koppling till bröstcancer

Foto: Dreamstime

För bröstcancer tyder mycket på att det finns ett samband mellan halten av D-vitamin i blodet och risken att dö av bröstcancer. Flera studier har visat att kvinnor med högre halt av D-vitamin i blodet löper mindre risk att avlida i bröstcancer.

– För prostatacancer finns en klar koppling mellan solexponering och dödlighet i prostatacancer och även för tjocktarms- och äggstockscancer har man hittat liknande samband, säger Johan Malm.

Han själv forskar kring sambandet mellan D-vitamin och prostatacancer, men här är kopplingen än så länge mindre tydlig. Däremot har man sett i laboratorieförsök att odlade prostatacancerceller delar sig långsammare och har en mer normal tillväxt i närvaro av D-vitamin.

En tyst åkomma

Kopplingen till diabetes har bl.a. framkommit i en finsk studie som startade i mitten på 1960-talet. Man följde barn som fick extra D-vitamintillskott under sitt första levnadsår under 30 år och kunde konstatera att insjuknandet i typ 1-diabetes var 80 procent lägre än förväntat hos de nu vuxna personerna.

– D-vitaminbrist är en tyst åkomma som inte ger några tydliga symptom. Det är först långt senare i livet som vi får betala priset, säger Johan Malm och fortsätter:

– Det är ingen som anser att D-vitaminbrist orsakar alla dessa sjukdomar, men många är överens om att det kan vara en viktig bidragande faktor. En förbättrad D-vitaminstatus skulle kunna ge ett bättre skydd mot dessa sjukdomar.

Text: EVA BARTONEK ROXÅ

Related posts:

1. Krånglande njure bakom många sjukdomar
2. Cystatin i långa kedjor – förklaringen till flera dödliga sjukdomar?
3. Hur mycket D-vitamin behöver vi?

Foto: Matton

Malignt melanom är den sjätte vanligaste cancersjukdomen i Sverige och antalet personer som drabbas har ökat kraftigt de senaste årtiondena. Till skillnad från många andra cancersjukdomar kan melanom uppstå redan i unga år, men sällan före 20 års ålder. Vad kan man göra för att skydda sig mot denna allvarliga hudcancersjukdom?

– Vistas utomhus med förnuft och undvika att bränna sig, dessutom bör man helt undvika att sola solarium. Många tänker inte på att även om man inte aktivt ligger och solar så utsätts man för mycket UV-ljus även vid exempelvis trädgårdsarbete och utomhussport. De personer som tillhör riskgrupper, som de med flera melanom i släkten, röd- och ljushåriga, de med ljus hy och som lätt blir röd i solen eller de med många nevi (födelsemärken), ska vara extra försiktiga, säger hudläkaren Kari Nielsen.

Solljus och solarier är våra största UV-källor (ultraviolett ljus) med olika spektrum av kortvågigt UVB respektive långvågigt UVA-ljus. I solljus finns cirka sex procent UVB-ljus, resten är UVA. I solarier är huvuddelen av UVA-typ.

När människans hud utsätts för UV-ljus ökar produktionen av nytt pigment (melanin), det redan befintliga mörknar och huden blir långsamt brunare, tjockare och skyddas mot strålningen. Men UV-ljus kan också orsaka skada i huden genom att förstöra DNA och orsaka mutationer och är på så vis en cancerframkallande riskfaktor. Dessutom blir vi rynkiga av UVA-ljus.

Foto: Ivy Dawned, Flickr.

– Därför ska vi vara försiktiga när vi solar, särskilt om vi reser på solsemester under vintermånaderna. Då är de flesta av oss bleka och huden extra känslig, inte minst barnens – och det är skillnad på solen i Sverige och solen i Thailand. Bästa sättet att skydda sig mot solen är med solhatt och kläder, säger Kari Nielsen.

– I dag finns det speciella sport- och badkläder som ger extra skydd mot solen. Men det räcker med vanliga kläder i ett lagom tätt tyg. Visst kan man använda solskyddskräm, som i så fall ska innehålla skydd både mot UVA- och mot UVB-strålning. Men kräm ska betraktas som ett komplement som man får använda på de ställen där man inte kan skydda sig med kläder, säger hon.

Solarier ska man undvika, tycker Kari Nielsen.

– Vi ser i dag en ökning av melanom hos unga tjejer. All forskning tyder på att det är flitigt solariesolande som ligger till grund för dessa melanom. Mitt råd är att helt undvika solariesolande och istället använda ”brun-utan-sol-produkter” om man absolut vill ha lite färg.

Text: OLLE DAHLBÄCK

Related posts:

1. Genetisk koppling ökar risken för att drabbas av malignt melanom
2. En rökfri operation minskar risken för komplikationer
3. Minskar korn risken för hjärt-kärlsjukdomar?

Diabetespatienter behöver oftast lägre insulindoser på sommaren, vilket kan hänga samman med solljusets effekter. Foto: Matton

Många lever sitt liv till stora delar inomhus. Man arbetar inne om dagarna, sitter kanske framför teven eller datorn på kvällen och somnar sent. Det sätter den naturliga dygnsrytmen ur spel, och kan på sikt leda till övervikt och sjukdomar som diabetes.

– Jag tror att en störd dygnsrytm stör ämnesomsättningen mycket mer än man vet om.

Det säger Mona Landin-Olsson, professor och överläkare vid Lunds universitet och verksam vid Medicinska kliniken i Helsingborg.

– På sommaren brukar diabetespatienter behöva ungefär 10 procent lägre insulindoser än på vintern. Det kan ju bero på att man rör sig mer och äter lättare på sommaren. Men man kan också se samma effekt vid exempelvis en kortare solresa till Thailand.

Förutom att diabetes ofta ger mindre besvär på sommaren, så insjuknar också fler i sjukdomen under höst och vinter. Ju nordligare breddgrad man bor på desto vanligare är diabetes, liksom flera andra autoimmuna sjukdomar som multipel skleros och inflammatoriska tarmsjukdomar. En förklaring, menar Mona Landin-Olsson, kan vara ljusets inverkan på vårt immunförsvar.

– Förra året publicerade vi en studie som jämförde solvanorna hos 35 000 kvinnor och insjuknandet i typ 2-diabetes. Det visade sig att de som solade mindre ofta drabbades av diabetes. Orsaken var inte att dessa kvinnor lever sundare, för sambandet kvarstod även om vi tog hänsyn till motion och vikt.

MEN HUR SKULLE SOLLJUS KUNNA minska risken att drabbas av typ 2-diabetes? Svaret kan finnas längst inne i vår hjärna, i ett område som kallas hypotalamus. Där finns vår biologiska klocka som kontrolleras av det ljus som når ögats näthinna.

Hypotalamus styr också grundläggande funktioner i kroppen som blodtryck, kroppstemperatur, ämnesomsättning och sömn, via hormoner som tillverkas i bl.a. sköldkörteln, binjurarna, äggstockarna och testiklarna.

Ett exempel är hormonet kortisol. Dess halter är i normala fall som högst tidigt på morgonen innan vi vaknar, och sjunker sedan för att vid midnatt vara som lägst.

– Vid sömnbrist, psykisk stress, depression och övervikt, som alla är kopplade till typ 2-diabetes, kan man se en mer utslätad kurva. Hos dessa personer går inte kortisolnivåerna ner ordentligt under nattens mörka timmar. Varför vet man inte.

ETT HORMONLIKNANDE ÄMNE som man sett sänkta nivåer av hos diabetiker är vitamin D, ett ämne som tar en aktiv del i många processer i kroppen och bland annat minskar inflammation, berättar Mona Landin-Olsson.

– Typ 1-diabetes är en autoimmun sjukdom, men även vid typ 2-diabetes och det metabola syndromet* finns kopplingar till vårt immunförsvar. Mycket tyder på att vitamin D på något sätt är inblandat i dessa sjukdomar.

Forskarna planerar nu en studie av faktorer som skulle kunna påverka insjuknandet i typ 2-diabetes.

– Vi ska bland annat jämföra faktorer som sömnbrist, utevistelse, D-vitamin- och kortisolnivåer hos en grupp nyinsjuknade diabetespatienter. Vi vill se om det finns skillnader mellan typ 1- diabetes och olika former av typ 2- diabetes.

DET ÄR KOMPLEXA SAMBAND forskarna försöker förstå, och det kan vara svårt att veta om det är utevistelsen, D-vitaminhalten eller andra faktorer som är den verkliga orsaken till de samband man har sett.

– Vi och andra forskare runt om i världen befinner oss i början av studierna av att förstå hur D-vitamin och solljuset samspelar vid olika sjukdomar, säger Mona Landin-Olsson.

Text: NINA HULT

Related posts:

1. Mörka vintrar ökar risken för hjärtinfarkt
2. Fetmaoperation kan bota diabetes på ett par dagar
3. Solens strålar kan skydda mot diabetes

Genom att kombinera kompetenser inom medicin, samhällsvetenskap, naturvetenskap, teknik och humaniora hoppas man att forskningen ska leda till nya uppfinningar och tillämpningar.

– Det är också viktigt att sprida kunskap om de nya ljuskällor som finns i butikerna nu, säger Thorbjörn Laike, en av forskarna i Ljusinitiativet. Till exempel vad märkningen betyder, och hur man bäst använder de olika ljuskällorna för att både spara energi och skapa ett så behagligt ljus som möjligt.

Text: NINA HULT

Related posts:

1. Ljuset inomhus är också viktigt för hälsan
2. Olika sorters ljus ger olika spektrum

Foto: Cherice, Flickr.

I och med att glödlamporna håller på att fasas ut har en mängd nya ljuskällor kommit. Hur bra är det att arbeta i detta ljus? Hur likt solljuset är de nya ljuskällorna? Och skulle vi till och med kunna klara oss utan solljus dagtid?

Vad det betyder för hälsan att arbeta i en fönsterlös miljö är i många delar fortfarande outforskat. Man vet däremot att solljuset är oerhört betydelsefullt för att bland annat styra vår vakenhet och sömn.

– En arbetsplats som befinner sig längre bort från ett fönster än ungefär två meter får in för lite dagsljus. Flera studier har till exempel visat att skolelever presterar sämre om de har för lite dagsljus i sitt klassrum, menar Thorbjörn Laike som forskar i miljöpsykologi vid Lunds Tekniska Högskola.

LUNDAGRUPPEN HAR I SAMARBETE med en skola i London studerat elever i två olika klassrum. Det ena hade fönster på en sida av klassrummet, det andra hade fönster på båda sidorna.

Studien visade att de elever som hade mest dagsljus i sitt klassrum var mer aktiva och klarade sig bättre på exempelvis läsförståelse- och matematikprov.

Forskarna tittade också på halten kortisol hos eleverna. Kortisol är ett hormon som vi behöver för bland annat vår ämnesomsättning och vårt immunförsvar.

Rubbningar i kortisolhalterna kan på sikt leda till exempelvis störningar i fettomsättningen och sjukdomar som typ 2-diabetes.

Det forskarna såg var att ju mer dagsljus barnen exponerades för i skolan, desto naturligare var deras variationer av kortisol – både under dygnet och under olika årstider.

– Vi kunde också se att extra belysning på väggarna i klassrummet hade betydelse under den mörka årstiden, berättar Thorbjörn Laike. Genom valet av färg och belysning på tak och väggar kan man öka det så kallade omfältsljuset. Det fick en direkt effekt på hur eleverna mådde och presterade i skolan.

DET ÄR ALLTSÅ INTE BARA det direkta ljuset i skolan eller på arbetsplatsen som forskarna menar är viktigt. Även det omgivande ljuset i rummet spelar en roll för vårt välbefinnande. Men vilka ljuskällor ska man välja om man inte kan få in tillräckligt med dagsljus från fönstren?

Blå LED-lampor. Jeff Wilcox, Wikimedia commons.

– Den ljuskälla som kommer mycket nu är lysdiodlampor, så kallade LED-lampor. I framtiden hoppas man kunna skräddarsy LED-lampor med olika våglängder för olika behov. Lund ligger långt framme i den forskningen, säger Thorbjörn Laike.

HANS FORSKARGRUPP har undersökt ljuset från dagens LED-lampor och hur det påverkar människors välbefinnande, något som tidigare inte studerats så mycket. Man fann att det var stora skillnader på andelarna blått respektive gult ljus i lamporna.

Tester av hur människor mådde av att arbeta i de olika lampornas sken visade att de som arbetade i blåare ljus upplevde ljuset som mindre behagligt.

Text: NINA HULT

Related posts:

1. Att välja lampa inomhus
2. Blått dagsljus inomhus kan göra oss sömnigare
3. Olika sorters ljus ger olika spektrum

Foto: Dreamstime

D-vitamin behövs för att vi ska kunna ta upp kalcium i tarmen och därigenom bygga upp och upprätthålla ett starkt skelett. Ny forskning tyder dessutom på att D-vitaminbrist kan bidra till en mängd olika sjukdomar, bl.a. vissa typer av cancer. (Se artikel D-vitaminbrist kan orsaka många sjukdomar).

En kvart om dagen

För att vi ska kunna producera vårt eget D-vitamin behöver vår hud exponeras för ultraviolett ljus av typen UV-B (fakta om UV-strålning). Eftersom UV-B-strålar filtreras bort i atmosfären när solen står lågt är det i praktiken bara under sommarmånaderna april-maj till augusti-september som vi kan producera vårt eget D-vitamin i nämnvärda mängder.

Foto: Roger Lundholm

Fyller förråden innan vi bränner oss

Han ser ingen konflikt mellan att vara ute i solen för att producera D-vitamin och att skydda sig mot solen för att undvika hudcancer:

– Vi hinner fylla på våra D-vitaminförråd långt innan vi bränner oss i solen. Och under en hel dag på stranden kan vi producera ungefär 10 000 IE.

Kosttillskott vintertid

Under perioden oktober till mars måste vi däremot förlita oss på vår kost eller kosttillskott. Livsmedelsverket rekommenderar ett dagligt intag på 300–400 IE D-vitamin (se faktaruta till höger). Flera forskare inom området anser dock att detta är för lågt och menar att rekommendationerna borde mer än tredubblas till minst 1000 IE per dag.

– Livsmedelsverket håller på att se över sina rekommendationer och jag tror att de kommer att höja det rekommenderade dagliga intaget, säger Johan Malm.

Fet fisk bra vitaminkälla

Att D-vitaminbrist är vanligt i vår del av världen beror enligt Johan Malm på att det är svårt att få i sig tillräckliga mängder med

Foto: Scanpix

kosten. De främsta D-vitaminkällorna är fet fisk som sill, lax och makrill. D-vitamin finns också i ägg och mejeriprodukter men i lägre mängder som gör det svårt att täcka dagsbehovet. Medan en portion sill ger ungefär 400 IE så motsvarar ett glas mjölk bara ungefär 40 IE – och de flesta äter ju inte fet fisk varje dag.

Liten risk att överdosera

Återstår då kosttillskott. Även här kan det dock vara svårt att tillgodose det dagliga behovet, eftersom apotekens vitaminpiller följer de gällande rekommendationerna som enligt Johan Malm är för låga.

– Själv äter jag D-vitaminkapslar från hälsokostaffär, men läkare kan inte ordinera detta till patienter…*

Johan Malm menar att det finns en överdriven rädsla för överdosering av D-vitamin. Det är helt omöjligt att bli D-vitaminförgiftad genom vanlig mat eller av att sola för mycket.

– Med kosttillskott finns det en liten risk – men då ska man äta väldigt stora mängder under lång tid, säger han.

Text: EVA BARTONEK ROXÅ

* Naturläkemedel är läkemedel vars verksamma beståndsdelar har ett naturligt ursprung. Naturläkemedel måste uppfylla strikta krav på kvalitet, effekt och säkerhet för att godkännas av Läkemedelsverket. Legitimerad sjukvårdspersonal får informera om, rekommendera eller ordinera naturläkemedel. D-vitaminkapslar räknas däremot som kosttillskott. Kosttillskott är livsmedel och omfattas av samma generella lagstiftning som gäller för livsmedel i övrigt. Källor: Läkemedelsverket och Livsmedelsverket.

Related posts:

1. D-vitamin i naturen
2. D-vitamin kan stärka skyddet mot luftvägsinfektioner
3. D-vitaminbrist kan bidra till många sjukdomar

Foto: Matton.

Snöskottning är bra för hjärtat för den i övrigt friske. Men brist på sol är en klar nackdel om du vill undvika hjärtinfarkt. Ju längre norrut du bor desto större risk löper du.

– Breddgrad, årstid och dygnsvariation har betydelse, säger David Erlinge, kardiolog på Skånes universitetssjukhus och professor vid Lunds universitet.

Vanligare längre norrut

Hjärtinfarkter är vanligare i nordliga, solfattiga områden. Den lägre risken söderut beror inte enbart på regelbunden konsumtion av olivolja, vin och annan medelhavsmat.

– Solen är troligen den viktigaste faktorn. Och då handlar det inte om bara dagens längd utan om solstrålningens intensitet, berättar David Erlinge.

Lägre blodtryck med intensiv sol

Det visar studier från bland annat Kalifornien och Europa som mätt solens livgivande betydelse för hjärta och kärl.

– En förklaring är att kärlen vidgas samtidigt som blodtrycket sjunker när man lever i trakter med intensiv sol.

Våra långa sommarkvällar kan inte kompensera dessa kaliforniska och sydeuropeiska fördelar. Sommaren är emellertid mer riskfri än de mörka vintermånaderna.

– Ju mer du rör dig desto bättre för hjärtat, vare sig du skottar snö på vintern eller renoverar huset under långa sommarnätter. Men vi vet att risken att drabbas av hjärtinfarkt är 25 procent högre vintertid, säger David Erlinge.

Störst risk vid jul och nyår

Studier gjorda på befolkningen i New York visar att antalet hjärtinfarkter ökar under sen höst för att kulminera i december. Under jul- och nyårshelgen slår de i taket.

– Stress är förstås en faktor, men viktigast är att vi skapar mindre mängd D-vitamin under den solfattiga årstiden. Massor av studier visar att låga nivåer av D-vitamin ger högre risk.

Samtidigt har ingen studie visat att det hjälper mot hjärtinfarkt att ge extra tillskott av D-vitaminer i tablettform.

– Däremot vet vi att det hjälper att äta mycket frukt och grönt som innehåller mycket vitaminer. Det sänker blodfetter, ger en minskad kärltjocklek och sänkt glukosintolerans, säger Erlinge.

Dygnsreglerande gener viktiga

Om vi trots allt drabbas är risken större att hjärtinfarkten inträffar vid väckarklockans obarmhärtiga skrällande.

– Det finns dygnsreglerande gener i alla celler i kroppen som styr vår 24-timmarsklocka. De är aktiva också i hjärtat. När du vaknar drar ett stresshormon igång puls och hjärta som fått en välbehövlig vila under natten, berättat David Erlinge.

I experiment på möss har det visats att djuren i högre grad drabbas av hjärtinfarkt när en av de dygnsreglerande generna tas bort. Möss som kompenseras med mycket ljus får en förstärkande effekt på denna gen som skyddar mot hjärtinfarkt.

– Det gäller alltså att fånga solljuset så mycket man kan, konstaterar David Erlinge.

Text: PER LÄNGBY

Related posts:

1. Skräddarsydd behandling mot akut hjärtinfarkt
2. EU-miljoner till hjärtforskning på SUS
3. Dålig ekonomi och ensamboende ökar risken att dö

SCAN-B är ett multidisciplinärt forskningssamarbete för att samla in och studera bröstcancerprover. Målet är att utveckla nya bättre diagnostiska test och exaktare kunna bedöma hur aggressiv bröstcancern är. I filmen kan du höra mer om projektet.

För patienten innebär detta att behandlingen kan skräddarsys och på sikt ska återfall kunna förutsägas.

SCAN-B är ett unikt  forskningprojekt som involverar Lunds universitet, CREATE Health, SCIBLU Genomics, den Sydsvenska Bröstcancergruppen och sjukhuskliniker i södra Sjukvårdsregionen där man opererar, diagnostiserar och behandlar patienter med bröstcancer. Målet är att finna nya diagnostiska test för att kliniskt kunna välja exakt behandlingsstrategi och på sikt kunna förutsäga återfall av bröstcancer.

Nyhet från Medicinska fakulteten vid Lunds universitet, 7 april 2011

Related posts:

1. Mattias Belting: Nya vägar för bättre cancerbehandling
2. Individuell cancerbehandling framtidens metod
3. Markörer visar vägen till bättre cancervård

Man har sett att ett fåtal människor, som helt saknar kaveoler, också saknar fett. Detta är ett mycket allvarlig tillstånd och dessa personer dör ofta tidigt i tonåren i hjärtflimmer.

Total avsaknad av kaveoler är mycket ovanlig men man tror att små förändringar i generna som påverkar funktionen hos kaveolerna är betydligt vanligare.

För att ta reda på detta har forskarna påbörjat en screening i Malmö för att se om det finns variationer i dessa gener som styr kaveoler som kan förknippas med vanliga hjärt-kärlproblem.

Text: EVA BARTONEK ROXÅ

Se Karl Swärd berätta om sin forskning!

Related posts:

1. 300 pyttesmå tänder förbättrar cirkulationen
2. Hur styr vi våra rörelser?
3. Ny forskning visar att vi styr vår glömska

Foto: Eva Bartonek Roxå

Varje år föds i Sverige ett tjugotal barn med svår missbildning av ytterörat. På Plastikkirurgiska kliniken i Malmö kan dessa barn få nya öron. Plastikkirurgen Sven-Olof Wikström bygger ett ”öronskelett” av brosk som sedan förs in i en hudficka där örat ska sitta. Efter ytterligare två operationer har patienten ett öra med känsel.

En bit revbensbrosk, lite hud och en portion konstnärlig känsla för form och dimension är grundförutsättningarna för en lyckad öronrekonstruktion.

Sven-Olof Wikström är plastikkirurg vid Plastkirurgiska kliniken i Malmö och har utfört mer än 350 öronrekonstruktioner sedan han för drygt 15 år sedan lärde sig tekniken i USA.

Måste vara motiverade

Varje år föds i Sverige ett tjugotal barn med svår missbildning av ytterörat, så kallad mikroti (se faktaruta). I treårsåldern börjar barnen märka att de är annorlunda men det är först när de kommer upp i skolåldern som de börjar uppleva det som riktigt jobbigt.

- Förutom att de faktiskt saknar en kroppsdel och ser därför annorlunda ut så har dessa barn även funktionella handikapp. Förutom hörselnedsättningen kan de exempelvis inte bära glasögon på vanligt sätt, säger Sven-Olof Wikström.

Han påpekar dock att det är viktigt att barnen är motiverade och själva vill genomgå de tre operationer som krävs för att skapa ett nytt öra. Det tar 6-8 månader och även om ingreppen görs med målet att åstadkomma så små ärr som möjligt, är det förenat med viss smärta.

Bygger öronskelett

Första gången Sven-Olof Wikström träffar patienten ritar han upp örat, med alla dess vindlingar, på en plastfilm som används som mall. Vi den första operationen tar man ut broskbitar från nedre delen av bröstkorgen och med mallen som förlaga skulpterar Sven-Olof Wikström ett ”öronskelett” som förs in i en hudficka där örat ska sitta. Med hjälp av vakuum spänner man ut huden över öronskelettet och därmed är det första steget i uppbyggnaden avklarat.

Film: Plastikkirurgiska kliniken, Skånes universitetssjukhus i Malmö

Patienten har nu ett öra som ligger platt mot huvudet och saknar en baksida. Efter tre månader fäller man ut örat från skallbenet och en baksida skapas med hud från ljumsken eller höften. Efter ytterligare tre månader görs en sista justering för att få örat att stå ut från skallbenet. Det görs med hjälp av en broskbit som man för in på baksidan av örat.

Foto: Plastikkirurgiska kliniken, Skånes universitetssjukhus i Malmö

Öron med känsel

Operationen görs oftast när barnen är 7-8 år och öronen görs i naturlig barnstorlek.

- Det finns rapporter om att öronen faktiskt växer något och barnen får även känsel i öronen vilket tyder på att blodkärl och nerver växer in i örat efter ett tag.

Martin Öberg är doktorand hos Sven-Olof Wikström och forskar kring de rekonstruerade öronens funktion och tillväxt. Det är ett ganska nytt område, tidigare har man mest fokuserat kring öronens utseende.

Viktigt med skyddskänsel

Han har visat att efter ungefär ett halvår har de flesta patienter fått känsel i stora delar av örat och har en klart godkänd så kallad skyddskänsel.

Martin Öberg

- Det är viktigt att känna om man fryser om öronen eller om det gör ont, säger Martin Öberg.

Man färdigställer nu en studie om blodflödet i det uppbyggda örat.

- Det är hela tiden en balansgång mellan hur tunn huden över det nya örat får bli. Tjock hud ger ett klumpigt öra som lever medan ett för tunt hudlager dör när vi lägger på vakuum.

Öra på armen

Merparten av patienterna som genomgår en öronrekonstruktion på Plastikkirurgiska kliniken i Malmö är barn med mikroti men ungefär femton procent av patienterna är sådana som har förlorat ett eller båda öronen i en olycka eller på grund av tumörsjukdom.

Dessa patienter har ofta svår ärrvävnad runt området där örat har suttit och det är därför inte möjligt att skapa den hudficka som behövs för att föra in det skulpterade broskörat.

Därför kan man skapa en hudficka på insidan av underarmen i vilken man sedan lägger in broskmodellen. Efter 4-6 veckor opererar man ut broskörat med den fastväxta huden och tillhörande blodkärl och känselnerv och syr fast det på huvudet. Efter två år har även dessa patienter fått känsel i örat.

Foto: Plastikkirurgiska kliniken, Skånes universitetssjukhus i Malmö

Konstnärlig läggning

Förutom forskningen kring de rekonstruerade öronens funktion håller Martin Öberg på att skolas in i hantverket att skulptera brosköron. Både Sven-Olof Wikström och Martin Öberg sysslar med konst på fritiden.

- Det här är lite som sameslöjd men skillnaden ligger i att vi skulpterar i levande material som kommer att ändra sig med tiden. Man måste kunna ta hänsyn även till det, säger Sven-Olof Wikström.

Text: EVA BARTONEK ROXÅ

Film och foto: Plastikkirurgiska kliniken, Skånes universitetssjukhus i Malmö

Related posts:

1. Inspirera till bättre mat för äldre med underhållande film

Här bildades i höstas också landets första regionala cancercentrum, RCC Syd.

Filmen Var tionde minut…belyser det viktiga nära samarbetet mellan olika delar av Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus. Här förs patientnära forskning direkt över till forskarbänken och svaren härifrån går direkt tillbaka till kliniken och de multidisciplinära och tvärprofessionella teamen.

Forskare och kliniker arbetar sida vid sida för att forma den bästa möjliga vården för cancerpatienter. Utbyggnaden av ett regionalt cancercentrum för södra Sverige, RCC Syd, är en viktig del i strategin.

Antalet cancerpatienter kommer sannolikt att fördubblas fram till 2030 och i Skåne får fler invånare lung-, bröst och tarmcancer än i riket i övrigt. Förebyggande verksamhet och skräddarsydda behandlingar för den enskilde individen är avgörande för att möta hotet från cancern.

Den nationella cancerstrategin förordar ett samlat grepp inom cancersjukvården. Uppdraget är att minska den splittring och ojämlikhet som präglat stora delar av cancersjukvården. För att motverka detta startar nu sex regional cancercentra i landet.

RCC Syds arbete omfattar Södra sjukvårdsregionen, dvs Skåne, Halland, Kronoberg och Blekinge.

Pressmeddelande från Lunds universitet och Region Skåne, 3 februari 2011

Related posts:

1. Tema cancer: Snabbare vårdkedja vid bröstcancer
2. Cancer i Skåne – en väckarklocka för hela Sverige
3. Tema cancer: Ovanlig cancer kräver centralisering

Den största ökningen av diabetes sker i länder där levnadsstandarden snabbt stiger. För bara 20 år sedan var sjukdomen nästan okänd i utvecklingsländerna. Idag är den mycket vanlig, i Kina har nästan hundra miljoner diabetes. I Indien är siffran fler än 50 miljoner. Alla prognoser pekar på att det kommer att bli många fler.

- På den här korta tiden har inte våra gener förändrats men de avgör hur vi reagerar på vår omgivning, på vår livsstil, vilken drastiskt och snabbt har förändrats, säger Leif Groop, professor i diabetes och endokrinologi samt koordinatör för Lunds universitets Diabetescenter.

Se en film från Lund University Channel på Youtube där Leif Groop berättar om varför diabetes ökar så dramatiskt (filmen är på engelska).

Nyhet från diabetesportalen.se 28 januari 2011.

Related posts:

1. Paul Franks: Gener, livsstil och diabetes
2. Molekylär länk mellan diabetes och cancer beskriven
3. Typ 2 diabetes inte en sjukdom utan flera

Mats Lindström postervinnare vid Forskningens dag 2010. Foto: Anna Mansfeld

I samband med Forskningens dag tas även en posterutställning fram där forskare berättar mer om sin forskning.

Tre postrar fick priser för bästa poster vid Forskningens dag 2010. Förstapriset gick till Mats Lindström och hans medarbetare för postern ”Livshändelser och genetisk sårbarhet vid depression”. Lyssna på när Mats Lindström kommenterar sitt pris.

Margareta Reis. Foto: Anna Mansfeld

Andra priset gick till postern ”Antidepressiva läkemedel vid graviditet och amning” där Margareta Reis berättar mer om sin forskning. 

Tredje pris fick Rachel Maddux för postern ”Att leva med depressiva personlighetsdrag”.

Du hittar alla postrar från utställningen till höger.

Sofie Westling berättar om postrarna

Låt Sofie Westling, med.dr och ST-läkare i psykiatri, vägleda dig genom innehållet i de olika postrarna.

Klicka här för att öppna filmen i nytt fönster.

Related posts:

1. Bästa poster vid Forskningens dag 2011
2. Forskningens dag om depression och mani
3. Forskningens dag 2011: Andningen och livet

Ett spännande populärvetenskapligt arrangemang som i år har som tema ”Depression och mani”.

Depression och mani – två svåra tillstånd där känslorna är i total obalans. Den deprimerade drabbas av likgiltighet och förlorad livslust och självkänsla. Den maniske upplever vitalitet, kreativitet och frihet långt ifrån det vardagliga. Dessa sjukdomstillstånd är mycket allvarliga, ibland dödliga och drabbar även närstående.

I Skåne sker omfattande forskning om depression och mani. Forskningen undersöker bakomliggande orsaker, hur sjukdomarna utvecklas under livets olika skiften och även hur sjukvården bäst kan erbjuda stöd och behandling. Kunskapen inom området växer ständigt och ger dem som insjuknat möjligheter att leva ett gott liv med känslorna i balans.

Titta på Forskningens dag i efterhand

Posterutställningen vid Forskningens dag

Program för Forskningens dag

Läs mer om Forskningens dag

Nytt nummer av Aktuellt om vetenskap & hälsa

Tidskriften Aktuellt om vetenskap & hälsa har samma tema som Forskningens dag. Läs mer här!

Fråga en forskare!

Under november kommer det också att finnas möjlighet att mejla in frågor till oss på redaktionen som vi sedan vidarebefordrar till de forskare som medverkar i tidningen. Läs mer på http://www.vetenskaphalsa.se/fraga-en-forskare/.

Related posts:

1. Posterutställningen ”Depression och mani” på turné
2. Posterpresentation från Forskningens dag 2010
3. Forskningens dag 2011: Andningen och livet

Hippokampus, hjärnans första instans för att befästa minnet, ökar i volym hos personer som fått behandling med ECT, elektrokonvulsiv terapi. Det är en behandlingsmetod som bland annat är effektiv vid allvarliga depressioner. Det har forskare i Lund för första gången nyligen visat i en studie. Vilken betydelse ökningen i hippokampusvolym har för effekten av ECT är dock fortfarande oklart.

– Vi håller just på att analysera materialet från studien. Främst vill vi se om volymökningen har en koppling till att personerna mår bättre, eller har att göra med de minnesstörningar som förekommer efter behandlingen, säger Aki Johanson, professor i neuropsykologi vid Lunds universitet.

Behandlingen övervakas noga

ECT ges upprepade gånger under cirka en månad till personer som är djupt deprimerade och där ingen annan behandling varit framgångsrik. Själva behandlingen, som noga övervakas av narkosläkare och psykiatriker, tar cirka en kvart. Den består av en några sekunder lång elektrisk stimulering som framkallar ett epileptiskt anfall. Anfallet varar mellan 30-60 sekunder och går sedan över av sig självt.

Epileptiskt anfall hjälper

– Det är det epileptiska anfallet som gör att de allra flesta blir hjälpta av behandlingen, inte den elektriska strömmen som sådan. Däremot finns en koppling mellan mängden tillförd elektrisk ström och de minnesstörningar som ibland ses efter behandlingen, de minnesstörningar som har blåst liv i debatten om ECT som behandlingsform.

Bättre minne på sikt

– Man ska inte förringa de här minnesstörningarna, men man ska i sammanhanget också komma ihåg att djup depression är en sjukdom som i sig ger minnesförluster, säger Aki Johanson.

– Vår studie har dessutom visat att de här personerna på sikt har bättre minne än före behandlingen. Sedan tidigare vet man också att ECT normaliserar balansen mellan hjärnans signalsubstanser. Men det är viktigt att ECT ges till rätt individ och att personen informeras ordentligt om de minnesstörningar som kan upplevas efter behandlingen.

Många blir bättre

Aki Johanson var själv skeptisk till ECT när hon först kom i kontakt med behandlingsformen.

– Det är inte så konstigt – att sända ström genom hjärnan på folk låter ju barbariskt!

Men i dag har hon en annan uppfattning.

– Det här är en metod vi ska fortsätta studera, och jag har sett många människor som har blivit väldigt bra efter behandling med ECT.

Text: OLLE DAHLBÄCK

Related posts:

1. Modern genteknik kommer cancerpatienter till godo
2. Tidigare diagnos med hjälp av livskarta
3. Aki Johansson: Hjärnans påverkan vid depression

En procent av Sveriges befolkning drabbas av bipolär sjukdom, det som förr kallades manodepressivitet. Debuten sker ofta i tonåren och sjukdomen är svårbedömd. En ny metod, en ”Lundamodell”, kan underlätta diagnosen och bromsa den fortsatta utvecklingen.

– Patienten kan då undvika de svåra konsekvenser som den här sjukdomen kan få i form av exempelvis skilsmässor, missbruk och självmordsförsök, säger projektledaren Charlotta Sunnqvist, forskare vid Lunds universitet och Malmö högskola.

Forskarna använder sig av en s.k. tidsgeografisk intervjumetod för att hjälpa den drabbade personen att minnas sitt liv.

Platser väcker minnen

– De här patienterna har ofta svårt att minnas och kan vara svåra att få kontakt med. Men när de får berätta sitt livs historia med utgångspunkt från olika platser – var de är födda, var de har bott och hur de har flyttat genom livet – minns de lättare. Geografiska platser väcker minnen långt tillbaka i tiden, både generella och specifika händelser.

Till det lägger forskarna sedan sociala händelser som utbildning, familj, barn, vänner och arbete.Sist väver man in tragiska och belastande händelser.

Kunskap om livet ger bättre behandling

– Då får vi en bild av deras liv och de resurser de har inom sig att hantera svåra händelser. Vi kan också se när de mått bättre eller sämre i livet, och kan då lättare förstå hur det bipolära tillståndet utvecklats. Vi kan också i modellen lägga till hur de har reagerat på olika mediciner genom åren, och kan därmed avgöra vilken medicin som passar just dem, säger Charlotta Sunnqvist.

– Med kunskap om ditt liv kan du göra något åt din situation. Med rätt medicin och behandling finns det goda möjligheter för de här personerna att leva ett bra liv.

Text: OLLE DAHLBÄCK

Related posts:

1. Borderline – en omtalad diagnos
2. När en diagnos döljer en annan

Få diagnoser är så omdiskuterade som borderline eller emotionell instabil personlighetsstörning. De som drabbas är personer som verkligen tänjer på gränserna, både sina egna och gränserna för var de hör hemma i sjukdomspanoramat. Psykos, bipolär eller ADHD?  

– Troligen utgör de en egen grupp, säger Sofie Westling, ST-läkare i psykiatri vid Skånes universitetssjukhus i Lund.

Definitionen – eller diagnosen – är viktig. Den avgör hur Anna, 19 år, ska behandlas för sitt självskadebeteende och hur Peter, 45, ska behandlas för sina självmordstankar.

– Läkemedel har inte lika stor betydelse för ”Anna” som har en emotionell instabil personlighetsstörning. För hennes del kan dialektisk beteendeterapi, DBT, vara till god hjälp.

För ”Peter”, som har en bipolär sjukdom, är mediciner däremot av avgörande betydelse, säger Sofie Westling.

Både Peter och Anna har gjort försök att ta sina liv, men för Annas del finns inte dessa tankar kvar när hon nått Peters ålder. Anna är i högre grad styrd av impulser som hon inte kan konkontrollera. När hennes pojkvän gör slut börjar hon på nytt att skära sig själv.

– Därför kan DBT fungera för ”Anna”.

Medveten närvaro i nuet

Genom att lära sig känna igen den händelsekedja som till slut utlöser knivskärningen eller självmordsförsöket kan hon tidigt byta strategi och handla annorlunda.

Fram till föräldrarnas skilsmässa mår hon bra. I femte klass börjar hon skära sig. Några år senare gör hon ett första försök att ta sitt liv.

– Till skillnad från ”Peter” reagerar ”Anna” oerhört starkt på enskilda yttre händelser i sin omvärld.

Därför svänger hennes känslor kraftigt och många tycker att hon överreagerar, förklarar Sofie Westling.

Så småningom läggs Anna in på vuxenpsykiatrin, gör fler självmordsförsök och får sju olika sorters mediciner.

– Personer med borderline kan vara mycket starkt medicinerade. Men ofta märks medicinernas biverkningar mer än symtomlindringen, och egentligen är läkemedlen mest ett uttryck för patientens och läkarnas hjälplöshet, säger Sofie.

Foto: Scanpix

När Anna skrivs in i klinikens team för dialektisk beteendeterapi och får en egen terapeut får hon i stället börja träna på att inte alltid reagera så starkt på sina känslor.

Hennes prognos är bättre än Peters.

– 30-årsuppföljningar av borderline visar att många har inga eller få symtom efter 40 års ålder. Även många som har ADHD fungerar bättre då.

Detta gäller inte personer med psykotiska eller bipolära sjukdomar. Nu väntar nya sätt att sätta diagnos på psykiska funktionshinder.

Se det friska

I dag används en symtomskala med nio kännetecken för att ringa in emotionell instabil personlighetsstörning (se faktarutan intill). När diagnossystemet förnyas kommer diagnostiken för personlighetsstörningar sannolikt att förändras.

Sofie Westling. Foto: Roger Lundholm

I stället för att klumpa ihop symtomen till en diagnos undersöker psykiatern symtomen var för sig och graderar om patienten har symtomet i låg, medel eller hög grad. Därmed kan psykiatern välja att lägga tonvikten på de specifika symtom som utgör det stora problemet för patienten.

– I ”Annas” fall är hon kanske välfungerande i fyra av nio typiska symtom. Det är ju en styrka! Genom att se det friska kan hon därför satsa hårdare på de återstående fem, säger Sofie Westling.

De nya diagnoskriterierna ska börja gälla 2012. Men när det gäller borderline tycker hon att man kan börja redan nu.

– Det här är en av de diagnoser som visar de tydligaste bristerna.

Text: PER LÄNGBY

Related posts:

1. När en diagnos döljer en annan

Två korta, två långa eller en av varje. Vi människor kan ha genen för 5HTT i en av dessa tre kombinationer. Frågan är vilken som är att föredra? När det gäller risken för att drabbas av depression tycks den korta varianten vara sämst.

Proteinet 5HTT spelar en viktig roll för transporten av serotonin, en av hjärnans mest betydelsefulla signalsubstanser. Vid depression är serotoninsystemet stört och flera antidepressiva läkemedel verkar genom att blockera 5HTT. I Lund studerar en forskargrupp vad detta protein betyder för depression, självmordsförsök och personlighetsegenskaper.

Våra gener (arvsanlag) är lagrade i cellerna i form av DNA. Illustration: Dreamstime

Forskarvärlden hade länge känt till att ärftliga faktorer spelar roll vid depression och självmord. De olika varianterna av genen för 5HTT hade undersökts, men några tydliga samband hade inte kunnat påvisas.

Skillnad vid stressande livshändelser

– Detta innebar lite av en revolution på området. Tidigare visste man dels att det fanns en ärftlighetsfaktor, dels att belastande livshändelser ökade risken för depression och självmord. Men nu hade man för första gången identifierat bestämda gener som samspelar med miljöfaktorer, berättar Mats Lindström. Han är psykiater och medlem av forskargruppen vid Lunds universitet.

Långa varianten skyddar

– Vi fann att de personer som har den långa 5HTT-genvarianten, som är kopplad till lägre sårbarhet, hade blivit utsatta för fler belastande livshändelser än de som har den korta sårbara varianten. Det talar för att den långa genvarianten har en skyddande effekt, då den kräver fler belastande livshändelser för att man ska drivas till ett självmordsförsök, säger Mats Lindström.

– Nya kunskaper om samspelet mellan genetisk sårbarhet för psykisk sjukdom och belastande livshändelser kommer att öka möjligheterna att förebygga och behandla depression och minska risken för självmordsförsök och självmord.

Text: OLLE DAHLBÄCK

Related posts:

1. Dålig ekonomi och ensamboende ökar risken att dö

Föräldrar med psykisk ohälsa kan inte alltid se sina barns behov och hjälpa dem i deras utveckling. Barnen riskerar därför att få svårigheter i kontakterna med omvärlden. Men extra personal på förskolan, ”kompletterande anknytningspersoner”, kan hjälpa sådana barn.

Birthe Hagström från Malmö stads sociala resursförvaltning har i sin doktorsavhandling studerat problemet och dess möjliga lösning. Hon har också tidigare arbetat på Viktoriagården i Malmö, en barnpsykiatrisk behandlingsinstitution som inriktar sig på det tidiga samspelet.

– Där var det tydligt att allt fler föräldrar med psykisk ohälsa sökte hjälp i sitt föräldraskap, berättar Birthe Hagström.

Kompletterande anknytningsperson

Små barns behov kan kollidera med de vuxnas förmåga och behov. Om barnen inte får sina behov tillgodosedda påverkas deras utveckling negativt. Dessa svårigheter börjar tidigt, men det är först när barnen visar symtom på att inte må bra som problemet uppmärksammas.

I sin avhandling följde Birthe Hagström fyra barn som fick var sin kompletterande anknytningsperson på förskolan – en pedagog vars uppgift var att skapa kontakt och en relation med barnet. Insatserna gjordes i samverkan med barnens föräldrar, som alla led av psykisk ohälsa.

Utbildning krävs

För att kunna arbeta som kompletterande anknytningsperson krävs troligen fortbildning. Via föreläsningar, studiecirklar och handledning erbjöds pedagogerna kunskap om anknytning och självutveckling under en treårsperiod. Effekterna av denna fortbildning studerades.

Foto: Dreamstime

Avhandlingen redogör bland annat för den positiva utvecklingen för barnen under den tid de följdes. I dag går samtliga i grundskola.

Barnen utvecklades

– De barn som erbjöds extra stöd var påtagligt försenade i sin utveckling. De var inte intresserade av vare sig vuxna eller barn, några visade stor oro och ingen kunde leka. Långsamt byggdes tilliten till pedagogen upp och successivt utvecklades barnen. Från att ha varit mycket ensamma fick de kamrater och kunde delta i förskolans aktiviteter och gemenskap, berättar Birthe Hagström.

En förskola i Malmö har nyligen påbörjat ett liknande arbete med att erbjuda barn i behov av utvecklingshjälp en kompletterande anknytningsperson. Andra kommuner i Sverige har också visat intresse.

Text: HANS-GÖRAN BOKLUND

Related posts:

1. BUP måste ge mer stöd åt föräldrar
2. Skånska barn med diabetesrisk ska följas i 15 år
3. Konferens om fetma och övervikt hos barn

Nästan sex av tio av de ungdomar på 13-18 år som har kontakt med Barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen BUP har depressiva besvär. När det gäller barn på 5-12 år finns sådana besvär hos tre av tio barn.

Det visar intervjuer i Halland, analyserade av Håkan Jarbin och Markus Andersson vid Landstinget Halland och Lunds universitet.

De flesta barn och ungdomar mår bättre ett år efter sin första kontakt med BUP. Så mycket som en fjärdedel har dock kvarstående besvär. Många föräldrar, framför allt till ungdomar mellan 13 och 18 år, anser också att de inte fått lära sig några sätt att hjälpa sina deprimerade söner och döttrar.

– Det visar att behandlingsmetoderna behöver utvecklas, och att BUP också måste bli bättre på att stödja föräldrarna, menar forskarna.

Standardiserad telefonintervju

Den första kontakten mellan föräldrarna och BUP är mycket viktig. Personalen måste ställa rätt frågor och inte missa några viktiga ledtrådar, och ingen som verkligen har behov av BUP får avvisas. För att göra bemötandet mindre påverkat av vilken personal som just då råkar vara i tjänst på mottagningen, och för att se till att inget missas, använder många landsting idag ett speciellt formulär för en 45 minuter lång inledande telefonintervju. Formuläret innehåller en lång rad frågor om de vanligaste diagnoserna och de vanligaste riskfaktorerna.

Lätt att missa

– Utan en sådan lista är det lätt att missa något. Om föräldrarna söker för att barnet har ångest, så kanske man bara ställer frågor om detta och glömmer att depression, ångest och ADHD inte sällan förekommer tillsammans, säger Markus Andersson.

Det är också lätt att missa någon av riskfaktorerna, som att någon av föräldrarna lider av en depression eller andra psykiska besvär, eller att det förekommer missbruk eller fysisk eller psykisk misshandel i hemmet.

– I Halland har det framkommit att någon form av misshandel finns med i bakgrunden av en fjärdedel av alla BUP-fall. Därför är det så viktigt att fråga om den saken, menar Markus Andersson.

Jämförs med läkarmöte

Han jämför i sitt avhandlingsarbete telefonintervjun med en diagnos ställd av en erfaren läkare som får träffa barnet/ungdomen och föräldrarna en hel dag. Jämförelsen ska visa om telefonintervjun fyller sin funktion, dvs. ger en riktig bild av barnets psykiska hälsa.

Text: INGELA BJÖRCK

Related posts:

1. Barn kan behöva långsiktigt stöd
2. Depressioner måste behandlas
3. Njurarna måste kontrolleras

Hjärtoperationer, där bröstkorgen måste öppnas upp och hjärtats pumpning tas över av en hjärt-lungmaskin börjar nu allt mer kunna ersättas av så kallad kateterteknik, där ingreppet kan göras direkt i det slående hjärtat.

Numera görs en liten del av klaffoperationerna med den nya tekniken, men detta förväntas öka kraftigt de närmaste åren.

Animation av en aortaklaffinläggning. (Källa: Edwards Lifescience)

– Katetermetoderna är mer skonsamma än de kirurgiska behandlingarna. Det gör att fler lättare kan klara av den här typen av ingrepp, som mycket gamla människor och patienter för vilka en operation av olika skäl innebär en hög risk. Det berättar röntgenläkaren Jan Harnek vid Skånes universitetssjukhus.

– Att lägga in ett implantat i den stora hjärtvenen med hjälp av kateteterteknik var något helt unikt när jag och thoraxkirurgerna Jan Otto Solem och Per-Ola Kimblad började jobba med detta för ungefär nio år sedan. Ingen hade tänkt på denna möjlighet för behandling av mitralisinsufficiens innan.

Mitralisklaffen läcker

Mitralisinsufficiens innebär att den så kallade mitralisklaffen mellan förmak och kammare i hjärtat läcker och hjärtat inte kan pumpa runt blodet optimalt. Se bild och faktaruta intill.

– Vi går in via en ven i på halsen och kan på så sätt föra in implantatet i den stora hjärtvenen som omger mitralisklaffen i hjärtat, säger Jan Harnek.

Det implantat som opereras in i hjärtat är gjort i ett material som efter sex veckor börjar förkorta sig och snörper därmed klaffbladen mot varandra. På så sätt slutar klaffen att läcka och belastningen på hjärtat normaliseras.

På väg att bli rutinmetod

Jan Harnek berättar att i januari 2009 startade man upp en fas 2-studie på patienter där den nya tekniken att behandla mitralisinsufficiens med kateterteknik används. Resultaten från den tidigare fas 1-studien på 72 patienter var lovande, och i fas 2 kommer 120 patienter att ingå.

Katetertekniken är fortfarande i sin linda när det gäller klaffoperationer, men för exempelvis ballongvidgning, så kallade kateterburna kranskärlsinterventioner, används denna teknik hos 75 % av patienterna.

Forskarna hoppas att metoden kan användas mer rutinmässigt i kliniken om ungefär ett år.

Även aortaklaffar kan opereras med den nya tekniken

Konstgjorda aortaklaffar i 23 och 26 mm storlek (Källa: Edwards Lifescience)

Förträngning på aortaklaffen, så kallad aortastenos, behandlas på ett något annat sätt än förträngning av mitralisklaffen. En konstgjord klaff trycks in i den gamla klaffen samtidigt som den vidgas så att blodgenomströmningen blir mer normal.

– Vi når fram till aortaklaffen på två olika sätt. Ett sätt är via en artär i ljumsken, men om kärlen i ljumsken inte är lämpliga kan man även komma in via hjärtspetsen. Hjärtspetsen punkteras med en nål och via katetrar för vi in den konstgjorda klaffen i det slående hjärtat, säger Jan Harnek.

Inläggning av konstgjord aortaklaff i det slående hjärtat. Hjärtröntgenavdelningen på Skånes universitetssjukhus Lund.

– Klaffen monteras på en ballong och placeras med hjälp av röntgengenomlysning inuti den gamla utslitna klaffen. Det finns även möjlighet att lägga in en klaff i en tidigare kirurgiskt inlagd klaff som har blivit utsliten, vilket vi framgångsrikt har gjort vid ett tillfälle.

Jan Harnek berättar att de hittills har lagt in 41 klaffar på patienter med förträngningar i aortaklaffen med den nya tekniken. Av dessa var 10 via en artär i ljumske och 31 via hjärtspetsen.

Själva inläggningen sker på hjärtröntgenavdelningen på Skånes universitetssjukhus Lund, av ett stort team som består av radiologer, kardiologer, thoraxkirurger, anestesiologer, perfusionister samt sjuksköterskor från hjärtröntgen, anestesi, operation samt undersköterskor.

Under 2010 planerar man att ytterligare cirka 40 patienter ska kunna opereras med katetertekniken.

Text:  NINA HULT

Related posts:

1. Håkan Arheden: Världsunik teknik visar hur hjärtat pumpar
2. Nya rön om hjärtinfarkt ger mer tid att rädda hjärtat
3. Varannan röntgen vid inläggning av central venkateter kan sparas in

Hjärt-MR-gruppen vid Skånes universitetssjukhus Lund har utvecklat en ny metod för att åskådliggöra blodflödet i hjärtat. Bilden visar hur blod från vänster förmak fyller vänster kammare under hjärtats fyllnadsfas. Källa: Hjärt-MR-gruppen vid Skånes universitetssjukhus Lund.

Hjärtats bristande pumpförmåga är en vanlig orsak till hjärtsjukdom. Vid Bild- och funktionsdiagnostiskt centrum har man utvecklat en världsunik metod för att följa blodets väg genom hjärtat. Kunskapen kan bland annat användas för att förbättra behandlingen vid akut hjärtinfarkt.

Håkan Arheden och hans forskargrupp på Skånes universitetssjukhus Lund försöker på olika sätt förstå hur hjärtat fungerar. De studerar framför allt hur ett friskt och ett sviktande hjärta fungerar och hur en hjärtinfarkt utvecklas.

– För att förstå hur det sjuka hjärtat fungerar tittar vi även på det friska hjärtat, berättar Håkan Arheden.

–Vi studerar bland annat superhjärtan från landets främsta idrottare och har även samarbete med NASA för att studera hur mycket diagnostisk information en liten EKG-dosa som ryms innanför en rymddräkt kan analysera. Det ger oss möjlighet att lära oss mer om olika grundläggande mekanismer i hjärtat. Och bättre förstå sjukdomar som hjärtrytmrubbningar, hjärtinfarkt och hjärtsvikt.

Förstå hur blodet rör sig genom hjärtat

Hjärtinfarkt kan bero på flera saker men vanligast är att en blodpropp har täppt till något av hjärtats kranskärl som försörjer hjärtat med blod. Då kan inte hjärtat längre pumpa blodet som det ska.

–För att förstå hur hjärtat pumpar måste vi också förstå hur blodet passerar igenom hjärtat, berättar Håkan Arheden.

Därför har forskarna utvecklat en helt ny teknik för att studera blodflödet inuti hjärtat.

– Vi har skapat en miljö där en av världens främsta bildbehandlare arbetar sida vid sida med till exempel läkare som försöker förstå hur hjärtat fungerar. Tack vare detta har vi bland annat utvecklat en världsunik metod att följa blodets väg genom hjärtat med hjälp av MR-teknik.

Filmsekvensen överst i artikeln visar den nya tekniken. Den har utvecklats av Einar Heiberg vid Bild- och funktionsdiagnostiskt centrum. Med hjälp av avancerade datorprogram omvandlas informationen från MR-kamerorna till en film som visar blodflödet i det pumpande hjärtat.

MR ger detaljerade bilder av inre organ

MR är en av de metoder som används allt oftare inom sjukvården för att till exempel se hur stora skador ett hjärta har fått vid en hjärtinfarkt, för att se omfattningen av en kärlförträngning i hjärtat, för att möjliggöra avancerade kirurgiska ingrepp i hjärtat eller för att studera utbredningen av olika former av tumörer i kroppen.

Filmsekvens som bygger på MR-bilder av ett hjärta och som visar ett hjärta i genomskärning under pumningen. En hjärtinfarkt kan leda till nedsatt rörlighet i hjärtat och därför vill forskarna i detalj förstå hur hjärtat pumpar. Källa: Hjärt-MR-gruppen vid Skånes universitetssjukhus Lund.

– MR-tekniken är oöverträffad när det gäller att avbilda mjukdelar och för att studera rörelser inne i kroppen. Det är den mest avancerade kamerateknik som finns. Skånes universitetssjukhus Lund var först i Europa att för tio år sen börja använda denna teknik för att avbilda hjärtinfarkter. Och vi är bara i början av utvecklingen av magnetkameratekniken, säger Håkan Arheden.

Studier om hur läkemedel kan öka blodflödet

Håkan Arheden berättar också att det pågår forskning om hur olika läkemedel kan öka blodflödet i kranskärlen och i hjärtmuskeln, något som skulle kunna användas för att skydda hjärtat vid en hjärtinfarkt.

Håkan Arhedens forskargrupp deltar just nu i ett stort europeiskt forskningsprojekt kring nya läkemedel som kan skydda hjärtat vid en hjärtinfarkt. I detta projektet deltar David Erlinges forskargrupp vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus, samt ytterligare  åtta andra forskargrupper i Europa. Läs mer i ”EU-miljoner till hjärtforskning på SUS”.

– Det läkemedel vi studerar verkar på cellernas mitokondrier, det vill säga cellernas energifabriker, berättar Håkan Arheden. Förhoppningen är att detta läkemedel ska kunna skydda hjärtat mot de skador som uppstår i samband med en hjärtinfarkt när hjärtat utsätts för syrebrist.

En av orsakerna till att Håkan Arhedens forskargrupp är med i projektet är att de är först i världen med att kunna visa hur snabbt en hjärtinfarkt utvecklas hos människor. De har tagit fram tekniker med vars hjälp de kan avbilda och mäta hur stor del av hjärtmuskeln som är hotad av syrebrist vid en infarkt. Läs mer i artikeln ”Nya rön om hjärtinfarkt ger mer tid att rädda hjärtat”.

Text: NINA HULT

juni 2010

Related posts:

1. Nya rön om hjärtinfarkt ger mer tid att rädda hjärtat
2. Jan Harnek: Inläggning av konstgjord hjärtklaff i det slående hjärtat
3. Kyla kan hjälpa chockat hjärta visar ny avhandling

Doktoranden Marie Sydoff vid Lunds universitet utvecklar tekniken med mikrodosering. Foto: Roger Lundholm

Sju av tio möjliga nya läkemedel som testas på människa faller bort på vägen till marknaden. Ett skäl är att de fungerat bra i djurförsök men inte ger lika goda resultat hos människor, som ju trots allt är annorlunda än möss och råttor.  

Lösningen – som också skulle spara många försöksdjurs liv – kan heta mikrodosering. 

Mikrodosering innebär att man ger en väldigt liten dos, bara en hundradel av den dos som är tänkt för en behandling. En så minimal dos påverkar med största sannolikhet inte alls försökspersonerna, men gör det ändå möjligt att spåra hur medlet fördelar sig i kroppen och hur det omsätts och utsöndras. 

– På så sätt skulle man kunna hoppa över merparten av djurförsöken och spara många försöksdjur. Man skulle i stället kunna börja med tester på människa omkring ett år tidigare än vid traditionell läkemedelsutveckling, säger Kristina Stenström och Sören Mattsson. 

Avancerade mätningar på atomnivå

Vid mikrodosering märker man det medel som ska studeras med en ofarlig mängd av något radioaktivt ämne. Sedan finns det två vägar att gå. Antingen följer man medlets fördelning i olika organ med en PET-kamera (positronemissionstomograf), eller så tar man prover på blod, urin och avföring för att studera hur medlet bryts ner i kroppen. 

De senare mätningarna görs med acceleratormasspektrometri i ett avancerat instrument som bl.a. finns i Lund och är ett av de få i sitt slag som används för medicinsk forskning. Instrumentet är så känsligt att det går att urskilja en enda atom av ett visst slag i t.ex. ett blodprov. 

– Det är en dramatisk förbättring av våra mätmetoder. Med sjukvårdens vanliga metoder kan vi följa vissa spårämnen i kroppen i tre–fyra dagar. Sedan har nivåerna sjunkit så lågt att de inte längre kan registreras. Med den här metoden har vi däremot kunnat följa samma ämnen i tre–fyra år! säger Sören Mattsson. 

Tidiga studier på människa

Det första steget i utvecklingen av ett nytt läkemedel är att välja ut en viss process i kroppen som är förknippad med någon sjukdom. 

Nästa steg är att hitta substanser som kan ingripa i den processen på lämpligt sätt. 

Därpå följer laboratoriefasen, då substansen testas i provrör och djurförsök för att undersöka om den är stabil, effektiv och ofarlig nog att gå vidare med. 

Först efter denna så kallade prekliniska fas kommer Fas 1 med de första försöken på människor. 

– Dagens laboratoriestudier kräver stora mängder substanser och stora mängder försöksdjur, och ger ändå inte alltid rättvisande resultat. Vi skulle därför vilja se mikrodosering som Fas 0 – ofarliga och värdefulla tidiga studier på människa, säger Kristina Stenström. 

Nya möjligheter med mikrodosering

Eftersom försöksdjur och människor ofta reagerar olika, så är problemet inte bara att ämnen som verkat bra i djurförsök kan misslyckas hos människor. Det omvända gäller också: ämnen som misslyckats i djurförsök kanske i själva verket hade gett det önskade resultatet hos människor. 

– Det kan finnas substanser som valts bort fast de skulle ha fungerat jättebra som läkemedel, säger Sören Mattsson. 

Han tänker sig att de bortsorterade substanserna kunde ges en ny chans genom att testas med mikrodosering. 

– Om man går igenom arkiv med nedlagda projekt skulle man kunna hitta intressanta molekyler. Det fanns ju trots allt en anledning till att man en gång velat testa just dessa substanser! 

Även mikrodoser kan förutsäga effekter

Men kan då mikrodoseringens minimala doser verkligen förutsäga hur ett visst medel kommer att fungera i praktiken? Inte alltid men oftast, verkar det. 

– Vi har deltagit i några av de studier som gjorts för att jämföra behandlingsdoser med mikrodoser. Man har då speciellt valt ut läkemedel som ansetts vara knepiga i det här sammanhanget. Av de totalt 25 läkemedel som studerats, så har mikrodoserna i 22 fall gett goda indikationer om hur de riktiga doserna uppträder i kroppen, säger Kristina Stenström. 

Eftersom mikrodosering anses vara helt ofarlig för försökspersonerna har metoden redan godkänts av läkemedelsverken både i Europa och USA. Läkemedelsindustrin är också försiktigt positiv. 

– Det behöver komma fram mindre, billigare och enklare tekniska mätsystem. Och så måste industrin vara beredd att ändra sina traditionella arbetssätt. Men båda förändringarna kommer nog med tiden. Det finns ju så mycket att vinna på att använda den här metoden, anser Sören Mattsson och Kristina Stenström. 

Text: INGELA BJÖRCK

Related posts:

1. I början av sjukdomen kan slutet för den finnas
2. Rätt mat vid rätt tid ger skiftarbetare en bättre hälsa

Ett vaccin mot hjärtinfarkt och ett antikroppsbaserat läkemedel mot åderförkalkning, som förhoppningsvis kan stoppa plackbildningen i blodkärlen hos patienter med hjärtkärlsjukdom.

Det är resultatet av den forskning som professor Jan Nilsson, vid Medicinska fakulteten, Lunds universitet genomfört.

Antikroppar mot åderförkalkning

– När det gäller det antikroppsbaserade läkemedlet mot åderförkalkning är laboratoriestudierna klara. Detsamma gäller fas 1-studien, den första studien på människor. Efter fas 2-studien vet vi om läkemedlet fungerar, konstaterar Jan Nilsson.

Fas 1-studien gjordes i Danmark i samarbete med det svenska bioteknikföretaget Bioinvent från Lund och amerikanska Genentech, det läkemedelsföretag som är störst i världen på antikroppsbaserade läkemedel. Studien har gett ett kvitto på både att läkemedlet är säkert och att det fungerar farmakokinetiskt, det vill säga stannar kvar i människan så länge att det ger medicinsk effekt.

Fettplack som opererats bort från ett åderförkalkat blodkärl. Foto: Isabel Goncalves

Det forskarna nu är nyfikna på är om medlet minskar antalet hjärtinfarkter och de ärr (plack) som bildas i blodkärlens väggar. Detta studeras i fas 3, sluttestet, som förväntas bli startat senast inom två år.

– Jag tycker det är roligt att vår forskning kommit så här långt i tillämpningarna, och vi är mycket glada över att det visat sig vara säkert, säger Jan Nilsson.

Vaccin mot hjärtinfarkt

Vaccinet som ska förebygga hjärtinfarkter har inte kommit lika långt. Säkerhetsstudierna pågår, och man hoppas att det till sommaren ska godkännas för test i USA.

– Vi trodde från början att det skyddade genom att bilda antikroppar och delvis är det så, förklarar Jan Nilsson. Men det har även visat sig ha en annan skyddande effekt. Det aktiverar T-cellerna, en särskild klass av vita blodkroppar som ska hindra kroppens immunförsvar att överreagera och angripa den egna vävnaden. Vaccinet bromsar på så sätt alltför starka immunreaktioner.

Jan Nilssons och hans 25-tal forskare är redan igång med att utveckla nästa generation läkemedel och vaccin.

– Stiftelsen för strategisk forskning gav oss i vintras 35 miljoner kronor till denna fortsatta forskning.

Text: HANS-GÖRAN BOKLUND

Related posts:

1. Nya rön om hjärtinfarkt ger mer tid att rädda hjärtat

Att ta sig fram drabbad av KOL, kronisk obstruktiv lungsjukdom, kan delvis jämföras med den syrebrist som drabbar dig vid lång vistelse på hög höjd. Detta utnyttjar kardiologen Göran Rådegran och hans forskarlag. Nu har de funnit en ny substans och alternativ behandling som kan vara verksam mot högt tryck i lungkretsloppet.

Studierna inleddes i slutet av 90-talet då ett internationellt forskarlag under Göran Rådegran, hjärtspecialist vid Skånes universitetssjukhus i Lund, och Bengt Saltin, professor i arbetsfysiologi på Rigshospitalet i Köpenhamn, studerade kroppens arbetsförmåga hos 16 försökspersoner i Bolivias bergsmassiv.

De fortsatte förra året på Rigshospitalet med simulerade höghöjdsförsök på grisar. Då hade läkarstudenterna David Kylhammar och Petter Hedelin anslutit sig. Nu börjar de se resultat av sin forskning.

Vistelse på hög höjd ger liknande symtom som vissa sjukdomar

Vid lungsjukdomen PAH, pulmonell arteriell hypertension, är medianöverlevnaden vid upptäckt 2,8 år om ingen behandling sätts in. Vid samma sjukdom i samband med systemisk skleros, en reumatisk sjukdom som också påverkar kärlväggarna, är den blott ett år.

Symtomen är en följd av förhöjt tryck i lungkretsloppet. En liknande syrebrist uppstår vid KOL och sömnapné, andningsuppehåll i samband med snarkning, vid proppar i lungorna eller vid vistelse på hög höjd.

– Därutöver finns det personer som drabbas av symtom som inte kan förklaras, berättar Göran Rådegran.

Syrebristen leder till andnöd och förlorad muskelmassa. Obehandlad leder det höga trycket till att den högra hjärthalvan kollapsar och att personen kan avlida.

Blockera receptorer för endotelin

Vid PAH och syrebrist, hypoxi, ökar mängden av den kärlsammandragande substansen endotelin. I dag får patienterna bland annat behandling med tabletter. Medicinerna påverkar blodkärlen så att de utvidgar sig.

– Vi har nu studerat effekterna av att i stället injicera medlet med en infusionsberedning. Genom att blockera två olika endotelinreceptorer kan vi sänka trycket i lungkretsloppet. Lungkärlen vidgar sig och på så sätt avlastar vi högra delen av hjärtat, säger Petter Hedelin.

David Kylhammar, Göran Rådegran och Petter Hedeling. Foto Roger Lundholm

Den syrebrist som försöksdjuret utsatts för motsvarar tillståndet på 5 500 meters höjd. En snabb uppstigning till en sådan höjd kan leda till att man utvecklar lungödem, vatten i lungorna. Den intravenösa behandling som nu prövats ger en mycket kraftfull sänkning av trycket i lungkretsloppet.

Minska tryckökningen med nytt läkemedel

Forskarlaget har emellertid också funnit nya mekanismer. På laboratoriet i Köpenhamn har de sprutat in en särskild substans, ADP, i hjärtats högra förmak. Denna substans är en nedbrytningsprodukt från ATP, vilken frigörs från röda blodkroppar. Studien har visat att lungkärlen drar ihop sig av ADP och ökar trycket i lungkretsloppet.

– Genom att sedan blockera specifika ADP-receptorer har vi kunnat sänka en del av den tryckökning som syrebrist orsakar i lungkretsloppet, berättar Göran Rådegran.

– Det är första gången någon påvisat detta, säger David Kylhammar som tagit ett halvår ledigt från sina läkarstudier för att bearbeta resultaten från gruppens experiment.

Effekten är visserligen inte lika stor som vid blockering av endotelinreceptorer, men fördelen är att ADP-blockaden endast påverkar lungcirkulationen och inte övrig cirkulation.

Totalt har forskarlaget tittat på fem substanser som på ett eller annat sätt är verksamma vid högt tryck i lungkretsloppet. Nu går de vidare med de tre övriga, samtidigt som de förbereder framtida studier på människa.

Text: PER LÄNGBY

Related posts:

1. Svensk upptäckt kan leda till ny strokemedicin
2. Immunförsvar i obalans kan leda till glutenintolerans
3. Kees-Jan Pronk: Kan åldrande celler leda till nya behandlingar av blodcancer?

Läkemedel är gjorda för att ha en medicinsk effekt i kroppen. Men allt innehåll i en medicintablett tas inte upp, utan en del kommer ut den naturliga vägen och spolas från våra toaletter ut i reningsverken. Vad händer där med dessa medicinskt och biologiskt aktiva ämnen?

– När det gäller smärtstillande medel, så har vi sett att det finns mycket mer ämnen i reningsverkens ingående vatten än i det färdiga, renade vattnet. Men har ämnena brutits ner till ofarliga produkter i reningsverket, eller till andra produkter som kanske till och med är farligare? Och hur mycket fastnar i slammet som sedan sprids på åkrarna?

Det undrar Estelle Larsson, doktorand vid Lunds universitets avdelning för organisk kemi. Hon ska de närmaste åren arbeta med just dessa frågor.

Gränsvärden saknas

Att läkemedel kan ha en farlig effekt i naturen är känt. De kan ge gifteffekter, och de kan också störa djurs hormonsystem. Inte bara p-piller utan också många andra medel har den senare effekten, vilket lett till rapporter om djur med störd könsutveckling: dubbelkönade fiskar, isbjörnshonor med maskulina drag, alligatorhannar med förkrympta penisar…

Läkemedelsrester i vatten och slam har därför fått allt mer uppmärksamhet. Men medan det finns en gräns för halterna av tungmetaller i slam som används som gödning i jordbruket, så finns det ingen motsvarande gräns för läkemedelsresterna. Ingen vet heller hur mycket rester som idag finns i avloppsslammet.

Vanliga läkemedel ska följas

Lundaforskningen utgör ett steg i den riktningen. Forskarna har valt ut bl .a. ibuprofen, diklofenak och fluoxetin, som ingår i några vanliga smärtstillande och antidepressiva läkemedel. De ska nu försöka sålla fram dessa ämnen ur reningsverksslammets komplexa soppa. Sållningen görs med en ihålig plastslang, inte tjockare än en sytråd. Preparerad på rätt sätt och lagd i en lösning kan den suga åt sig just de molekyler i lösningen som man är intresserad av.

– Inuti plastslangen blir koncentrationen av det aktuella ämnet flera tusen gånger högre än i den omgivande lösningen, förklarar professor Jan Åke Jönsson. Det är han som utvecklat denna enkla och billiga men ändå effektiva teknik.

Biologisk risk?

När man fått ett koncentrat av de ämnen man vill studera följer nästa steg. Provet placeras i ett instrument kallat masspektrometer, som visar vilka molekyler det innehåller och i vilka mängder. Forskarna kommer att göra mätningar i reningsverkets olika steg för att se när och var läkemedelsresterna hamnar i slammet. De ska också göra mätningar i olika reningsverk. Resultatet ska sedan användas för att bedöma om läkemedelsresterna i slammet utgör en biologisk risk, och vad som i så fall kan göras för att minska den risken.

– Det är mycket mer läkemedelsrester som kommer ut i naturen via reningsverken än via t.ex. fabriksutsläpp. Så detta är verkligen ett område som bör uppmärksammas, menar Jan Åke Jönsson.

Text: INGELA BJÖRCK

Foto: Roger Lundholm

Related posts:

1. D-vitamin i naturen

Parkinsons sjukdom beror på att den sjuka människans hjärna slutat producera ett visst viktigt ämne, dopamin. Sjukdomen behandlas därför med läkemedel som tillför dopamin. Men efter 5-10 år hjälper inte läkemedlen längre så bra, och börjar dessutom ge besvärliga biverkningar. Tänk om patientens hjärna i stället kunde fås att producera sitt eget dopamin på nytt?

Det är tanken bakom ett forskningsprojekt vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus i Lund. Projektet handlar om genterapi – att föra in friska gener i cellernas arvsmassa för att återställa en förlorad funktion.

Lagom aktiv på rätt ställe

Genterapi har länge setts som ett kommande alternativ till behandling för sjukdomar som saknar läkemedel eller där läkemedlen har stora biverkningar.

Men arbetet har varit svårt. Hur för man in den nya genen på ett ofarligt sätt? Hur får man den att bli aktiv bara i det organ där den behövs, och inte på ställen där den skulle kunna ställa till skada? Hur får man den att bli lagom aktiv, och t.ex. producera precis rätt mängd av ett visst ämne?

Lundaforskaren Deniz Kirik och hans kollegor arbetar med gener för två enzymer som deltar i produktionen av dopamin. Arbetet har gett bra resultat i försöksdjur med en motsvarighet till Parkinsons sjukdom: djurens egen dopaminproduktion har kommit igång igen med lagom kraft.

Får skjuts med virus

Generna har förts in i hjärncellerna med hjälp av ett virus. Virus är kända för sin förmåga att ta sig in i mänskliga celler, och det är den förmågan man utnyttjar fast virusets egen arvsmassa här tagits bort.

– Det genbärande viruset finns i en lösning som sprutas in genom ett litet hål i skallbenet. Insprutningen kan ske med vanlig neurokirurgisk teknik. Lösningen ska sedan sprida sig i hela det berörda området, förklarar Deniz Kirik.

Har mycket att vinna

Inom de närmaste tre åren hoppas man kunna börja försök med patienter. Det blir då patienter i sjukdomens senare stadium, när biverkningarna av medicineringen börjar bli kännbara. Sådana patienter har mycket att vinna och lite att förlora på att delta i försöken.

– Men om försöken går så bra som vi hoppas, så kan man i framtiden även pröva med patienter i ett tidigare stadium. De skulle då slippa att någonsin råka ut för läkemedlens biverkningar, säger Deniz Kirik.

Effekt livet ut

De närmaste åren kommer lundaforskarna att driva arbetet själva. Om och när det sedan blir dags att göra försök i stor skala, så får något läkemedelsföretag överta uppgiften att utveckla metoden till en kliniskt använd behandling.

Hur länge håller då behandlingens effekt i sig? Länge nog, av djurförsöken att döma: under en tid som i människans liv skulle motsvara ett eller flera årtionden. Och eftersom Parkinsons sjukdom främst drabbar äldre människor, och genterapibehandlingen inte behöver sättas in under sjukdomens första år, så borde dess effekt kunna räcka så länge patienten lever.

Text: INGELA BJÖRCK

Illustration: Dreamstime

Related posts:

1. En spruta och två gener – effektiv behandling mot Parkinsons sjukdom
2. Genterapi mot epilepsi – ett steg närmare
3. Försök med genterapi vid ärftliga ögonsjukdomar

Historiskt sett har alla läkemedel byggt på ämnen från växter, svampar och andra organismer. Och fast kemisterna nu lärt sig att från grunden framställa nya, syntetiska molekyler, så finns det gott om rikedomar kvar i naturens skafferi.

Det menar Olov Sterner, professor i organisk kemi vid Lunds universitet, som forskar om biologiskt aktiva naturprodukter.

Den första storsäljaren från naturens skafferi var magnecyl (aspirin). Dess verksamma ämne salicin kommer från pilbark, vilket var känt redan i det gamla Grekland. På slutet av 1800-talet hittade ett läkemedelsföretag sättet att framställa medlet i en lättillverkad och mer magvänlig form, som snabbt blev en internationell succé.

Kinin, som kommer från ett träd i Anderna, användes av indianerna i Bolivia och Peru mot huttrande i sträng kyla. Europeerna började sedan använda kinin först mot feber och sedan som förebyggande medel mot malaria.

Ett tredje trädbaserat läkemedel av nyare datum är taxol, ett medel mot cancer som hämtats från en viss sorts idegran.

Olika vägar till nya läkemedel

Det finns enligt Olov Sterner fyra sätt att hitta nya tänkbara läkemedel:

• att skräddarsy en molekyl som passar till en viss receptor (mottagare) i kroppen – en metod som kräver ingående kunskap om den aktuella sjukdomens mekanismer
• att kemiskt vidareutveckla redan kända läkemedel
• att blanda kemiska komponenter som kan reagera med varandra och ge upphov till nya molekyler, vars effekter sedan testas
• att leta i naturen efter biologiskt aktiva substanser.

Det sista sättet var förr det viktigaste, och merparten av alla nya läkemedel var länge direkt eller indirekt baserade på naturliga ämnen. Numera har de andra metoderna tagit över, men inte lyckats särskilt bra.

– Det kommer idag ut så få helt nya läkemedel att man talar om en kreativitetskris inom läkemedelsindustrin, säger Olov Sterner.

Från en amerikansk idegransart kommer taxol, ett framgångsrikt läkemedel mot cancer. På bilden den europeiska idegranen Taxus baccata som innehåller liknande substanser. Foto: Luis Fernández García, Wikimedia commons.

Han tycker det är dags att vända tillbaka till naturen, dvs leta efter läkemedelskandidater hos naturliga organismer.

Samarbete med forskare i Bolivia

Själv letar han bland annat i Bolivia. Sida stöder ett samarbete där bolivianska doktorander får komma till Lund och forska kring olika naturmedel ur landets traditionella läkekonst.

Först gör man ett extrakt av den växt etc. det gäller, sedan delas detta upp i olika komponenter tills man hittar den biologiskt aktiva substansen, som därpå tillverkas på syntetisk väg och studeras tills man förstår dess effekter.

Olov Sterner har också startat ett företag tillsammans med Malmöforskaren Jenny Liao Persson för att utveckla substanser som är verksamma mot prostatacancer. Läs mer i artikeln Metod mot aggressiv spridning av cancer.

Text: INGELA BJÖRCK

Related posts:

1. Svår prostatacancer kräver nya läkemedel
2. Dialogmöten fick utbrända att återvända till arbetet snabbare
3. Tema cancer: Leta efter förstadier till tarmcancer!

För 25 år sedan mätte den då 37-årige läkaren Lars Edvinsson vilka molekyler som utlöses vid primär huvudvärk. Den enda som frisattes var signalsubstansen CGRP . I år väntas hans nya migränmedicin, som blockerar just detta ämne, bli godkänd av den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA .

– Det är en stor ära. I fjol godkändes blott tolv nya mediciner av den klassiska typen i USA. Och under 90-talet trodde få eller ingen på att vår upptäckt skulle kunna blockera migränattacker, säger Lars Edvinsson, idag professor vid Lunds universitet och överläkare på Skånes universitetssjukhus.

Ämnet CGRP frisätts vid migrän

Han arbetade först med grundforskning om primär huvudvärk och gick sedan vidare till mätningar i blodet under migränanfall. Studierna visade att den enda substans som frisattes var budbärarmolekylen CGRP (calcitonin gene-related peptide).

– Den fungerar som en försvarsmolekyl som utlöses vid huvudvärken. Därmed visar den också att smärtnerven är aktiv och att en migränattack är nära förestående eller har kommit i gång.

Blockera CGRP för att förhindra migränattacken

Men det går att blockera signalen och förhindra attacken. I studier på totalt 3 000 individer har Lars Edvinsson och hans kollegor visat att CGRP-blockerare ger lika hög effekt mot migränen som de triptaner som används i dag.

Inte nog med det. Medan Imigran och andra migränmediciner ger biverkningar i form av tryck över bröstet, förhöjt blodtryck eller hjärtklappning ger CGRP inte fler biverkningar än sockerpiller.

Till skillnad från de kärlsammandragande triptanerna i dessa mediciner kan CGRP-blockerare därför också ges till personer med högt blodtryck och hjärtkärlbesvär. Det är en viktig fördel, eftersom uppemot en fjärdedel av alla vuxna svenskar har högt blodtryck.

Alternativ till dagens migränmedicin

För ett tjugotal år sedan revolutionerade dagens läkemedel mot migrän tillvaron för personer som plågas av sjukdomen. För stora grupper ger de dock ingen effekt. Andra, som inte har några kända riskfaktorer, kan enligt Läkemedelsverket få oväntade hjärtkärlbesvär när de börjar ta medicinen.

Migränmedicinen från Lars Edvinssons forskargrupp är därför ett välkommet alternativ. Men vägen fram till en färdig produkt har varit lång.

– De första försöken misslyckades eftersom det då aktuella läkemedelsföretaget inte lyckades ta fram en medicin i tablettform, berättar Lars Edvinsson.

Läkemedelsframställning är nämligen också beroende av goda kemister. Men nu finns CGRP i form av piller, och i slutet av detta år hoppas forskargruppen i Lund få det amerikanska godkännandet.

– Det betyder i så fall att medicinen kan finnas i handeln 2011, säger Lars Edvinsson.

Text: PER LÄNGBY

Lars Edvinsson och Hilda Ahnstedt. Foto: Roger Lundholm

Related posts:

1. Ny behandling minskar hjärnskador efter stroke

Ett läkemedel som påskyndar långsamma förlossningar har professor Anders Malmström och nyligen disputerade Anna Åkerud funnit under sin forskning vid Avdelningen för matrixbiologi på Lunds universitet.

Alla gravida mammor drömmer om en snabb och enkel förlossning, men drömmen slår inte alltid in. Foto: Kennet Ruona

– Det tar normalt elva timmar att föda barn, berättar Anders Malmström. Ibland tar det längre tid, vilket kan bero bland annat på att födandet inte är koordinerat mellan livmoder och livmoderhals. Två till fyra av tio förlossningar kan bli utdragna.

Vävnaden i livmoder och livmoderhals är inte densamma. Det är bland annat i samspelet mellan dessa olika sorters vävnader som orsaken till fördröjningen kan uppstå. Under graviditetens slutskede förändras vävnaden speciellt i livmodermunnen genom en inflammatorisk process.

Anna Åkerud studerade i sin avhandling denna skillnad i cellodlingar. Hon jämförde celler från gravida och ickegravida kvinnor och fann att de skilde sig markant framförallt i avseende på mängden inflammationsmolekyler.

Anna Åkerud och hennes kollegor fann också vid studier av journaler att kvinnor som behandlades med heparin för att undvika blodpropp hade en snabbare förlossning än de som inte fått heparin.

Kombination av heparinliknande ämne och oxytocin

Hennes vidare studier visade att en kombination av heparin och oxytocin gav en starkare sammandragningskraft i livmodern, alltså en starkare kraft att föda fram barnet. Dessutom accentuerade heparinet inflammationen i livmodern.

Att ge friska kvinnor heparin är inte lämpligt, eftersom ämnet påverkar blodets koagulation (levringsförmåga) och kan öka risken för blödningar. Forskarna har därför patenterat en heparinliknande molekyl med liten effekt på blodets koagulation. Den utvecklas nu av läkemedelsföretaget Dilafor.

– Vi räknar med att inom tre till fem år ha fått fram ett läkemedel som födande kvinnor kan ha nytta av, förklarar Anders Malmström.

– Medlet stimulerar både livmoderns sammandragningar och öppnandet av livmoderhalsen.

Det nya medlet bär namnet Tafoxiparin och har visat sig skynda på långsamma förlossningar. I den kliniska Fas 2-studie som genomförts hade ingen av de behandlade kvinnorna längre förlossning än tolv timmar. Nu väntar en Fas 2 B-studie.

Anna Åkerud och Anders Malmström kommer också att gå vidare med studier av hur sammandragningskraften kan ökas ytterligare.

Text: HANS-GÖRAN BOKLUND

Related posts:

1. Tema cancer: Snabbare vårdkedja vid bröstcancer
2. Ta det lugnt med värkstimulerande
3. Snabbare återhämtning efter cancerbehandling

Jenny Liao Persson, docent vid Experimentell cancerforskning i Malmö, forskar för att ta fram ett läkemedel mot aggressiva former av cancer. Det är de som kan ge metastaser i bland annat lymfkörtlar, lever, lungor och skelett. Hennes forskargrupp samarbetar med professorn i organisk kemi Olof Sterner vid Lunds universitet.

Tumörmetastaser är den vanligaste orsaken till dödlighet hos cancerpatienter.

– Det saknas i dag effektiva behandlingsmetoder att hindra cancerceller att sprida sig till lever och lungor, berättar hon. Vi har tagit fram kandidater till läkemedel som vi hoppas kunna utveckla till läkemedel som förhindrar spridning.

Samarbetar med kemister

Framställningen av de nya ämnena i läkemedlet är den del där organisk kemi kommer in. Olov Sterners grupp sköter uppgiften att på syntetisk väg tillverka de olika tilltänkta läkemedlen.

– Min forskargrupp testar de nya ämnena på cancerceller. Det gäller bl.a. att se om ämnena på ett effektivt sätt hämmar tumörcellernas tillväxt och skapar tumörcelldöd, säger Jenny Liao Persson.

Vill stoppa metastaser

Ett av projekten går ut på att kvalitetssäkra en av läkemedelskandidaterna framför allt mot prostatacancerceller. I den delen samverkar hon med professor Per-Anders Abrahamsson på Urologiska kliniken vid Skånes universitetssjukhus.

Foto: Roger Lundholm

– Ungefär en tredjedel av alla patienter med prostatacancer kommer att få återfall. I dag saknas effektiv behandling för metastaserad sjukdom. Vi skulle vilja hitta nya tänkbara läkemedel mot just metastaser från prostatacancer.

En av läkemedelskandidaterna har testats på djur, där den gett bra effekt på sena aggressiva stadier av cancersjukdomar. Med stöd av LU Innovation och Lunds universitets holdingbolag LUAB har forskarna patentsökt sättet att framställa läkemedlet och bildat ett eget företag, Oncorel.

Envishet viktig ingrediens

Jenny Liao Persson började sin forskning på 1990-talet.

– Det gäller att ha en strategi och även att ha uthållighet. Envishet är en egenskap som en forskare behöver för att lyckas, förklarar Jenny Liao Persson. Hon hoppas att hennes forskning, som också berör leukemi hos barn, kan komma till nytta i samhället och hjälpa svårt sjuka människor.

Text: HANS-GÖRAN BOKLUND

Related posts:

1. Tema cancer: Ovanlig cancer kräver centralisering
2. Unga med cancer följs upp i EU-projekt
3. Nytt nummer av Aktuellt om vetenskap & hälsa!

DNA mikroarray. Foto: Dreamstime

För all cancer gäller att ju tidigare den upptäcks desto större är chansen att bli botad. Och minst lika viktigt är att varje patient får den behandling som ger bäst effekt för just honom eller henne – så kallad individanpassad behandling. Biomarkörer, en sorts biologiska indikatorer i kroppen, har visat sig högintressanta för att kunna ge bättre och snabbare diagnos och behandling av exempelvis cancer.

– Av de 8000 kvinnor som årligen drabbas av bröstcancer riskerar 25 procent att få återfall – och dessa kvinnor har sedan en sämre prognos. Vi vill på ett säkert sätt kunna identifiera högriskgruppen direkt efter den första operationen för att sedan kunna erbjuda dem bättre behandling. Men dagens diagnostik är för trubbig, säger Carl Borrebaeck, programdirektör och ledare för en av grupperna inom cancerforskningscentret CREATE Health.

Hittar högriskgrupper

En rykande färsk studie kan dock snart ändra på detta. Tack vare samarbetet med cancerläkare och bioinformatiker (se ordförklaringar) har man lyckats hitta en s.k. biomarkörsignatur för just den här högriskgruppen. Biomarkörsignaturen består i det här fallet av ett 20-tal proteiner som finns i blodet och som bildar ett mönster – en sorts fingeravtryck – som är typiskt för patienter som riskerar återfall i bröstcancer.

Med biomarkörer kan man skräddarsy bröstcancerbehandlingen för varje patient, menar Carl Borrebaeck. Foto: Roger Lundholm

– Genom ett enkelt blodtest kan vi nu tala om vem som riskerar att drabbas av återfall, säger Carl Borrebaeck.

Individanpassad behandling

Att på ett säkert sätt kunna identifiera högriskgruppen innebär också att man inte behöver överbehandla lågriskgruppen, vilket ofta görs idag för att vara på den säkra sidan. Men man kan spara in både obehag för patienten och pengar för sjukvården genom att behandla bara dem som verkligen behöver det. Vissa cancerbehandlingar är dyra och kan kosta nära en miljon kronor per patient och år. Ytterligare en kontrollstudie behöver göras innan metoden är klar att börja testas på klinik, i kombination med traditionell diagnostik.

– Intresset för biomarkörer och individanpassad behandling har ökat markant den senaste tiden. Om vi kan ta fram kliniska tester som visar vilken behandling som fungerar bäst för vilken patient eller för att följa effekten av en viss behandling, då finns mycket att vinna.

Flera cancerformer intressanta

Carl Borrebaecks forskargrupp har också valt att arbeta med biomarkörer för cancerformer som idag har en dålig prognos. Förutom bröstcancermarkörer inriktar de sig på biomarkörer för mantelcellslymfom, en aggressiv form av blodcancer, och markörer för cancer i bukspottkörteln som är svår att upptäcka eftersom den ger mycket diffusa symtom.

– Att med ett enkelt blodprov kunna få så mycket information har öppnat en helt ny och spännande dörr. Det är många fler molekyler involverade i bröstcancer, och vi har bara testat en del av dem. Genom att ta med fler molekyler i våra biomarkörsignaturer kan vi öka testets tillförlitlighet ytterligare, menar Carl Borrebaeck.

Text: EVA BARTONEK ROXÅ

Related posts:

1. Miljonanslag till bättre behandling av bröstcancer
2. Tema cancer: Nytänkande inom skånsk forskning
3. Enkelt test förutspår risk för återfall i bröstcancer

Bengt Jeppsson har under många år studerat nyttiga bakterier. Foto: Jimmy Wahlstedt, Medicinsk Informationsteknik.

Varje människa har ungefär ett kilo bakterier i sitt mag-tarmsystem. Bland dem finns ett 20-tal nyttiga laktobakterier.

Patienter som skulle gagnas av att få mer av dessa bakterier är bl.a. de som lider av inflammatoriska tarmsjukdomar, de som genomgår strålningsbehandling, intensivvårdade patienter och sådana som ska behandlas kirurgiskt för en cancersjukdom.

Vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus i Malmö och Lund (SUS) pågår forskning på området. I Malmö studerar kirurgiprofessorn Bengt Jeppsson dessa nyttiga bakterier, som får fart på magen och minskar utrymmet för sina sjukdomsskapande släktingar.

– Ett exempel på patienter som drabbas svårt av de sjukdomsalstrande bakterierna i mag-tarmkanalen är intensivvårdade patienter. När deras lungor och njurar och andra organ sviktar, klarar sjukvården ofta av detta och kan hjälpa patienten. Men när magen och tarmarna inte fungerar riskerar patienten att avlida i en blodförgiftning.

Minskat utrymme för sjukdomsalstrande bakterier

Bengt Jeppsson har under många år forskat på det här området. Den tidigare forskningen har bland annat resulterat i Proviva, en nyttodryck. Hans forskargrupp har nu gjort en dekokt av några vanligt förekommande laktobakterier som han hoppas ska kunna ges till patienter. Han har själv provdruckit blandningen.

– Genom att tillföra nyttiga bakterier minskas utrymmet för de sjukdomsalstrande bakterierna i magen. Mjölksyreproduktionen ändrar pH-värdet och immunförsvaret stärks. De tillförda bakterierna ger dessutom ett positivt tillskott av näring till personen, säger han.

Cellerna i tarmarna är nämligen ovanliga då de tar sin näring direkt från det som förs genom tarmarna. Alla andra celler i kroppen får sin näring via blodet.

Intensivvårdspatienter får laktobakterier

Bengt Klarin med en av sina patienter. Foto: Roger Lundholm

I Lund arbetar Bengt Klarin, överläkare vid SUS och forskare vid Institutionen för kliniska vetenskaper i Lund, också med intensivvårdspatienter som behandlas med antibiotika.

När den normala floran av tarmbakterier slagits ut av antibiotikan lämnas plats för farligare bakterier som t.ex. Clostridium difficile, en fruktad bakterie som kan orsaka diarréer och svåra tarminflammationer.

Bengt Klarin har studerat antibiotikabehandlade patienter som fått en havrelösning med och utan en viss laktobakterie, Lactobacillus plantarum 299.

Bland dem som fått denna var det ingen som råkade ut för någon Clostridium-infektion, medan nästan en femtedel av de patienter som fått enbart havrelösning drabbades av sådana infektioner.

Minskat obehag för dem som vårdas i respirator

Lunginflammation är ett annat vanligt problem på intensivvården. Upp till en femtedel av de patienter som vårdas i respirator mer än ett par dygn kan få lunginflammation.

Det vanligaste skälet är att farliga bakterier i svalget rinner ner i lungorna bredvid den plasttub som hjälper patienten att andas. Att tvätta munhålan med klorhexidin minskar risken för lunginflammation.

Men medlet hjälper inte mot alla sorters farliga bakterier, och somliga patienter tycker också att tvättningen är obehaglig. Därför har Bengt Klarin testat probiotika även här.

I stället för klorhexidin har man tvättat patienternas munnar med en lösning innehållande den välgörande laktobakterien, som visade sig ha bättre effekt mot de sjukdomsalstrande bakterierna än klorhexidin.

Text: HANS-GÖRAN BOKLUND/OLLE DAHLBÄCK

Related posts:

1. Bakterier istället för antibiotika
2. Jenny Grönberg Hernández: Snälla bakterier till urinblåsans försvar
3. Probiotiska bakterier – nytt vapen mot Multipel Skleros

Vitlök, chilipeppar och wasabisenap används världen över som smaksättning. Men de ger inte bara smak utan också andra reaktioner, som en brännande känsla i munnen.

De nerver de påverkar tillhör i själva verket smärtsystemet, och forskningen på området kan på sikt ge både nya smärtstillande läkemedel och nya sätt att motverka smittobärande insekter.

Edward Högestätt och Peter Zygmunt är professor respektive docent i farmakologi vid Lunds universitet. De har länge studerat de receptorer – mottagare – med vars hjälp de retande ämnena från vitlök, chilipeppar och senap påverkar nervcellerna.

Genom att lära sig förstå dessa signalvägar för smärta hoppas man också kunna lära sig hur vägarna kan blockeras och smärtsignalerna hejdas.

Peter Zygmunt gör ett test på kollegan Edward Högestätts arm. Foto: Roger Lundholm

Hitta mindre skadliga smärtstillande medel

Ett av gruppens projekt handlar om det smärtstillande medlet paracetamol. När detta bryts ner i kroppen uppstår andra ämnen, nedbrytningsprodukter, som i vissa fall påverkar samma receptorer som de starka växtämnena.

– Men dessa nedbrytningsprodukter kan också ge skador på lever och njurar. Detta gör det farligt att äta för mycket paracetamol. Vi har därför letat efter någon kemisk molekyl som fungerar på samma sätt men är helt oskadlig, förklarar Peter Zygmunt.

Forskarna har nu byggt om en cannabismolekyl (som också påverkar den aktuella receptorn) och fått fram en ny substans som i djurförsök gett god smärtstillande effekt.

– Den skulle kanske kunna utvecklas till ett läkemedel. Men då återstår mycket arbete, och ensamma kan vi inte gå vidare, säger Peter Zygmunt.

Problemet här är dubbelt. Dels har smärtforskning i sig mycket små anslag – bara en bråkdel av vad smärta och värk kostar samhället i vård och sjukskrivning. Dels finns det ett glapp mellan universitets forskning och läkemedelsindustrins utvecklingsarbete.

Universitetsforskarna har svårt att få anslag för forskning som börjar närma sig en kommersiell produkt, medan företagen för sin del ändå ser den återstående vägen som för lång för att vara intressant. I detta glapp, som fått det dystra namnet ”dödsskuggans dal”, försvinner många potentiellt lovande idéer.

Avskräckande dofter

De smittobärande insekterna då? Jo, även här handlar det om de receptorer som lundaforskarna specialiserat sig på. Dessa finns nämligen också hos insekter som malariamyggor och fästingar.

– Vi letar efter möjliga substanser som kan påverka dessa receptorer hos malariamyggor. Om vi hittar ämnen som aktiverar de smittobärande insekternas receptorer men inte påverkar oss människor, så skulle de kunna användas i avskräckande syfte, förklarar Edward Högestätt.

Man vet redan bl.a. att starkt luktande senapsolja skrämmer bort fruktflugor. Det gäller nu att få fram ett ämne som inte är farligt och obehagligt för människor och som man skulle kunna äta eller spraya på sig för att hålla myggorna borta.

Text: INGELA BJÖRCK

Related posts:

1. Chilipeppar-forskning öppnar för bättre smärtlindring
2. Hopp om smärtstillning utan skaderisk
3. Ämnen i ledbrosk kan ge reumatisk värk

Anders Grubb kan ha behandlingsmöjligheten mot SARS och vapnet mot multiresistenta bakterier. Den kan finnas i någon av de 150 peptider som han testat.

Anders Grubb är professor i Klinisk kemi vid Labmedicin i Region Skåne. Han har sin forskningsmässiga plats inom Medicinska fakulteten, fysiskt på Skånes universitetssjukhus i Lund.

– Det finns i dag bakterier som inte ett enda antibiotikum fungerar mot, förklarar han. Vi är nästan tillbaka där vi började innan penicillinet kom, att behandla patienter med hästserum med allt vad detta innebär av risker.

Liten molekyl skyddar brett

Anders Grubb har sedan många år forskat kring cystatiner och deras förmåga att hämma tillväxten av virus och bakterier. Baserat på den aktiva delen av cystatin C har han framställt flera små peptider, små molekyler, som liksom cystatin C och andra cystatiner kan hämma tillväxten av virus och bakterier.

– Vi har testat 150-talet peptider grundade på cystatin C, några fungerar bra mot både bakterier och virus, andra mot endera, och några mot ingendera. Det som återstår för oss att få genomfört är tester på djurmodeller, berättar han.

Anders Grubb har en lovande substans som kan bekämpa bakterier och virus, men behöver ekonomiskt stöd för den fortsatta forskningen. Foto: Roger Lundholm

Söker stöd för djurförsök

Till detta behöver man hjälp och därför har företaget Neobetics startats av forskarna där produktutvecklaren Christian Freiburghaus som bäst försöker få ekonomiskt stöd för de viktiga djurförsöken. De tester som hittills gjorts visar att peptiderna dödar herpesvirus. Till och med den farliga luftvägssjukdomen SARS tycks dödas av en av peptiderna!

– Cystapep visade sig vara aktiv mot corona-virus som SARS tillhör i provrörsförsök.

Inga bakterier resistenta

För att fastslå att så är fallet behövs djurförsök. En annan sak som man funnit kring Cystapep hittills är att ingen av de testade bakterierna varit resistenta mot Cystapep och inte heller mot ytterligare några av de andra cirka 150 testade peptiderna.

Forskningen sker i samverkan med forskare i Polen. Cystapep är patenterad.

Text: HANS-GÖRAN BOKLUND

Related posts:

1. Anders Grubb: Cystatin C – nyckeln till nya mediciner
2. Föreläsningar från temadag om njursjukdomar

Foto: Matton Images

– Varför strör vi inte paracetamolpulver på flingorna – vore inte det ett enkelt sätt att få i sig medicinen? undrar professorn i läkemedelsteknologi Marie Wahlgren med en retorisk fråga. 

Hon ger strax själv svaret: 

– För då skulle den inte bli vare sig säker eller bekväm att använda! 

”Formuleringen”, alltså beredningen av ett läkemedel till en tablett, en salva, ett inhalationsmedel, en nässprej eller en injektionslösning, har nämligen en avgörande betydelse. Dels är det ett sätt att se till att dosen blir exakt rätt och exakt lika varje gång, dels kan de verksamma substanserna i medlet skyddas. 

– Läkemedelssubstanser är ofta känsliga för ljus, fukt eller enzymer och syror från kroppen. Magsårsmedicinen Losec är t.ex. känslig just för magsyra, så den görs i form av en tablett som löser upp sig först när den passerat magsäcken, förklarar Marie Wahlgren. 

Styra var och när läkemedlet tas upp i kroppen

Genom formuleringen av ett läkemedel kan man ofta styra var i kroppen det tas upp. Läkemedel mot tarmsjukdomen Crohns sjukdom bör exempelvis tas upp först nere i grovtarmen. 

När läkemedlet tas upp kan också gå att styra. För vissa sjukdomar, exempelvis reumatism som behandlas med cortison, kan det vara fördelaktigt om medlet framför allt är aktivt under natten. 

Och vissa andra medel ger faktiskt olika effekter om de tillförs ”stötvis” jämfört med som s.k. depåmedel. 

Det finns t.ex. en viss substans som har effekt mot prostatacancer när den tillförs som depåmedel, men hjälper kvinnor att bli fertila när den tillförs i enstaka behandlingar.

Jämn dosering

Marie Wahlgren arbetar med läkemedelsformuleringar, närmare bestämt hur man kan göra tabletter som ger en jämn och långsam frisättning av den aktiva substansen.

Ett möjligt sätt är att ge medlet formen av partiklar som omges av ett polymerskikt, ett annat att använda en sorts polymerer som sväller till ett gel-lager runt den aktiva substansen före nedbrytningen. 

– Att få ett medel att tillföras långsamt är inte så enkelt som att bara tillverka det i en svårlöst form. Då kan det bli så att först kommer ingenting, sen kommer ingenting och sen kommer allt på en gång … men det man vill ha är ju en jämn och kontrollerad frisättning, säger hon. 

Biologiska läkemedel

På senare år har det utvecklats nya läkemedel inte på kemisk utan på biologisk grund, utifrån proteiner och små organiska molekyler. De har haft en god medicinsk verkan, men har sina nackdelar. 

– De nya medlen mot reumatiska sjukdomar har gett patienterna ett nytt liv. Men som läkemedel är de egentligen usla. I början fick patienterna åka till sjukhuset och få dropp var sjätte–sjunde vecka. 

– Numera får de i stället ha hela kylskåpet fullt med medicin som måste förvaras kallt, och ta med sig en kylväska så fort de ska åka bort. Så krångligt borde det inte behöva vara, menar Marie Wahlgren. 

Lättare sätt att tillföra sådana medel finns alltså på läkemedelstillverkarnas och patienternas önskelista. 

Detsamma gäller diabetespatienternas insulin, som fortfarande måste sprutas in i kroppen varje dag. Kanske kan det i framtiden tillverkas i form av nanopartiklar, så att diabetespatienterna kan ta sitt insulin som en tablett utan att det bryts ner redan i magsäcken. 

Marie Wahlgren försöker utveckla tabletter som ger en jämn och långsam frisättning av den aktiva substansen. Foto: Kennet Ruona

Följa anvisningarna

Marie Wahlgren vill slutligen framhålla vikten av att noga läsa bruksanvisningen innan man tar ett läkemedel. Står det att medlet ska tas ihop med mat, eller tvärtom inte tas ihop med mat, så bör man följa dessa regler. 

– Många medel är mycket mer lättlösliga ihop med mat. Det kan skilja fem gånger jämfört med att ta samma medel på fastande mage! 

–Den som tar medlet på fel sätt kan alltså antingen få ingen effekt alls, eller också en mycket större effekt än önskat och kanske också biverkningar av medlet, påpekar hon. 

Text: INGELA BJÖRCK

Related posts:

1. Komplex hormonell balansakt bakom stabilt socker
2. Socker kan öka risken för hjärt-kärlsjukdom
3. Mat som – eller istället för – medicin?

Blödande magsår. Hjärtstopp. En förlossning. Det är bara några exempel på vad man kan träna på med hjälp av verklighetstrogna dockor och simulatorer vid Practicum i Lund.

När man kommer in på Practicum känns det som att befinna sig i en verklig sjukhusmiljö. Vårdpersonal i skyddskläder skyndar förbi i korridoren. Det är en febril aktivitet. I sjukrummen kan man skymta både små och stora dockor i sängar.

Skånes universitetssjukhus har ett av Europas största och mest avancerade medicinska träningscentrum. Läkare, sjuksköterskor och annan vårdpersonal kan träna både enskilt och i team. Det handlar både om att träna upp tekniska färdigheter innan man får utföra en operation på en riktig människa, och att få samarbetet i ett vårdteam att fungera optimalt.

–  Principen är hämtad från flyget, säger Ingemar Ihse som är verksamhetschef för Practicum i Lund. Den praktiska träning som vårdpersonal och studenter kan få här på Practicum är ovärderlig för att utveckla vården.

Verklighetstrogen miljö

Ingemar Ihse var med och byggde upp verksamheten 2005, som sedan dess har växt betydligt. Nu görs 15 000 träningspass här varje år och det finns ett 60-tal olika rum att träna i –förlossningsrum, vårdrum och olika slags operationssalar.

Dockorna som används på Practicum innehåller avancerade datorer och man kan efterlikna det mesta – till och med en förlossning. Dockorna har andning och blodcirkulation och reagerar som en riktig människa på den behandling de får. På skärmar intill dockorna syns exempelvis EKG och blodtryck.

Här finns också olika slags simulatorer där man kan träna bland annat kranskärlsoperationer, ögonoperationer och olika titthålsoperationer.

– När man gör en operation, ger simulatorn samma känsla i handen som om den hade gjorts på riktigt. Och avancerade datorer skapar på skärmen verklighetstrogna bilder av kroppens inre, berättar Ingemar Ihse.

Träna i stressande och oväntade situationer

Ett träningspass består av tre olika moment – en inledande genomgång, den praktiska träningen och en avslutande genomgång. I en del rum finns det också möjlighet att styra händelseförloppet under själva övningen.

Då sitter övningsledaren bakom en envägsspegel vid ett manöverbord och kan skapa oväntade situationer som exempelvis ett hjärtstopp.

Övningen filmas och efteråt kan teamet diskutera vad som kunde ha gjorts bättre.

Det senaste som har byggts upp på Practicum är ett läkemedelsrum, berättar Ingemar Ihse. Många misstag i vården handlar just om läkemedelsfel och här kan nu vårdpersonal lära sig hantera olika fällor som man kan råka ut för. Det kan vara feldoseringar, val av fel läkemedel och så vidare.

– Drivkraften i allt vårt arbete här är patientsäkerheten.

 Professur i praktisk medicinsk utbildning

Under 2010 kommer en professur i praktisk medicinsk utbildning inrättas vid Lunds universitet som ger utrymme till att utveckla verksamheten ytterligare. Läs mer

Text: NINA HULT

Foto: Roger Lundholm

26 april 2010

Related posts:

1. Kvaliteten – och inte storleken – är livsviktig
2. Göran Olivecrona: Hjärtmassagemaskin från Lund räddar liv
3. Kontakt

– Här stannar hjärtat. Hjärtspecialisten Göran Olivecrona visar en filmsekvens från en kranskärlsoperation som gjordes 2007.

– Den kvinna vi höll på att operera hade en svår hjärtinfarkt och mitt under operationen stannade hjärtat. Kvinnan var egentligen ”död” i femtio minuter innan blodet började strömma fram till hjärtat igen. Hon kunde sedan komma hem efter vistelsen på sjukhuset och är idag helt välmående, berättar Göran Olivecrona.

Trots att hjärtat i det här fallet hade stannat kunde läkarna  jobba vidare med att utvidga de tilltäppta kranskärlen som försörjer hjärtmuskeln med blod.

LUCAS kan användas för att hålla igång cirkulationen hos en patient som får hjärtstopp i samband med en kranskärlsoperation. Foto: Roger Lundholm

Det som gör dessa operationer möjliga är att blodcirkulationen kan hållas igång med hjälp av en uppfinning som har utvecklats i Lund – en maskin som gör hjärtmassage.

LUCAS gör operationer möjliga vid hjärtstopp

– Det finns ingen annan maskin som är lika effektiv på att göra hjärtmassage, säger Göran Olivecrona.

Det totala antalet patienter som får långvariga hjärtstopp i samband med att man utför ballongvidgning på hjärtats kranskärl är mycket liten, men tidigare överlevde nästan ingen och idag räddar vi uppemot trettio procent av dessa patienter.

Tidigare var det inte möjligt för en människa att hålla igång cirkulationen med hjärtmassage samtidigt som kranskärlsoperationen gjordes. Bland annat på grund av att armarna och händerna på den som gjorde hjärtmassagen blockerade röntgenbilden.

Nu när LUCAS finns kan maskinen hålla igång cirkulationen medan läkarna med hjälp av röntgenbilder ser var i hjärtats kranskärl förträngningen eller blodproppen finns.

Ballongvidgning och insättning av stent: 1. En kateter förs in i det förträngda blodkärlet. 2. Blodkärlet vidgas med en "ballong". 3-4. En stent, dvs. ett cylindriskt metallnät, förstärker blodkärlets väggar.

Läkarna kan sedan gå in med en kateter via handleden eller ljumsken och vidare genom blodkärl upp till hjärtat, och med en ”ballong” vidga kärlen tills blodet kommer fram igen till hjärtmuskeln. Detta kallas för ballongvidgning eller PCI. Ofta förstärks också kärlens väggar med en så kallad stent, som är ett cylindriskt metallnät som förhindrar att det bildas nya förträngningar på samma plats i blodkärlet.

– Metoden att använda LUCAS i samband med ballongvidgningar av patienter med hjärtstopp och svår hjärtinfarkt används inte så mycket ännu internationellt, säger Göran Olivecrona. Många läkare tror inte heller att det är möjligt förrän de får se filmerna från operationerna. Därför är vi ute och föreläser mycket runt om i världen.

Lund ligger långt fram internationellt sett inom så kallad interventionell kardiologi. Med det menas olika behandlingar av hjärtats kranskärl som ballongvidgningar och konstgjorda klaffar som sätts in via ljumsken. Till Skånes universitetssjukhus Lund kommer remisspatienter från halva Sverige med svåra kranskärlsförträngningar som inte sjukhuset på hemorten har lyckats behandla.

Nedkylning i samband med ballongvidgning

Skånes universitetssjukhus Lund leder också en studie där patienter med pågående hjärtinfarkt kyls ned i samband med kranskärlsoperationen.

Metoden med nedkylning används i dag rutinmässigt vid hjärtoperationer, och även hos många patienter som genomgått återupplivning efter ett hjärtstopp för att minska risken för syrebrist i hjärnan. Nu visar forskning av bland annat Göran Olivecrona och David Erlinge att metoden även kan användas för att minska storleken av en hjärtinfarkt.

– Vi började för två sedan, berättar Göran Olivecrona. Metoden användes första gången på en patient mars 2007. Då visade vi att det går att snabbt kyla ner hjärtat genom att föra in kall koksaltlösning i blodet i kombination med en kateter som kyler blodet. Därefter behandlar vi patienten med ballongvidgning.

En förutsättning för att operationen ska lyckas är att kylningen går mycket snabbt så att blodet och hjärtat är kylda innan man börjar vidga kärlen. Kylningen minskar omfattningen av den skada som uppstår på hjärtat i samband med att man återställer blodcirkulationen till hjärtat. Det kan också minska risken för till exempel hjärtsvikt och hjärtarytmi i framtiden.

– Vi har nu slutfört studien med mycket goda resultat och väntar på att det ska snart publiceras. Därefter planerar vi att genomföra en betydligt större studie som kommer att startas under 2010.

Göran Olivecrona visar simulatorn för ballongvidgning vid Practicum, Skånes universitetssjukhus. (Foto: Roger Lundholm)

Framgångsrik simulator för framtidens hjärtspecialister

Att Skånes universitetssjukhus har blivit så framgångsrikt inom kranskärlsområdet beror delvis på att man kan träna på kranskärlsoperationer i en simulator. Simulatorn finns på Practicum i Kampradhuset på universitetssjukhuset i Lund och är ett av Europas största medicinska träningslaboratorier. I stället för patienter finns här datorbaserade dockor och simulerade miljöer som läkarna kan träna på.

– Vi arbetar med simulatorer för att utbilda framtidens hjärtspecialister ungefär som man utbildar piloter i flygsimulatorer, säger Göran Olivecrona.

I samarbete med Karolinska Sjukhuset i Stockholm bedrivs en nationell utbildning för hjärtspecialister som får träna i simulatorer under handledning, innan de får börja utföra kranskärlsröntgen eller ballongvidgningar på ”riktiga patienter”.

Text: NINA HULT

december 2009

Related posts:

1. LUCAS räddar liv vid långvarigt hjärtstopp
2. Stefan Jovinge: Europeiskt projekt om hjärtstamceller leds från Lund
3. Göran Lingman: Det ofödda barnets blodcirkulation

 Se en lite längre intervju (ca 5 minuter) med Emily Sonestedt där hon berättar om den fetmagen hon har studerat i sin forskning.

I ett kortare inslag (ca 1 minut) berättar Emily Sonestedt om sin forskning.

Related posts:

1. Avväpna fetmagenen med en hälsosam livsstil!
2. Kan kunskap om våra gener förutsäga framtida frakturer?
3. Föreläsningar om diabetesforskning på webben

Inom några år hoppas forskarna att det ska vara möjligt för kroppen själv att läka de skador som har uppstått i ett hjärta efter till exempel en hjärtinfarkt. Just nu pågår ett stort europeiskt forskningsprojekt kring detta – CardioCell – som koordineras av en forskargrupp vid Stamcellscentrum i Lund.

– När man får en hjärtinfarkt dör hjärtmuskelceller och det enda sättet i dag att ersätta skadade celler i hjärtat är genom en hjärttransplantation, berättar Stefan Jovinge som är medicinskt ansvarig vid hjärtintensiven på Universitetssjukhuset i Lund och som leder forskningsprojektet CardioCell.

I dag riskerar många av dem som väntar på ett nytt hjärta att dö innan man lyckas få tag på ett lämpligt hjärta. Forskarna har nu stora förhoppningar om att i stället kunna laga hjärtat med så kallade stamceller. Det skulle också kunna vara ett sätt att minska de besvär med hjärtsvikt som man kan drabbas av efter en hjärtinfarkt.

Världsledande forskning om hjärtstamceller

En stamcell är en cell som både kan skapa exakta kopior av sig själv men som också kan utvecklas till olika specialiserade celler i kroppen som exempelvis hjärtmuskelceller, blodceller, nervceller eller insulintillverkande celler.

Man har sedan en tid känt till att så kallade embryonala stamceller kan laga till exempel ett hjärta men skulle man bara spruta in dessa i hjärtat bildas tumörer. Genom att i stället sortera ut enbart de celler som är avsedda att bli hjärtmuskelceller har forskarna kunnat laga skadade hjärtmuskelhjärtan hos möss.

Stefan Jovinges forskargrupp är världsledande när det gäller att sortera ut de embryonala stamceller som så småningom ska bilda ett hjärta. Det gör man med hjälp av en så kallad flödescytometer som sorterar ut dessa celler med hjälp av olika markörer på cellernas yta.

När man i labbet odlar hjärtmuskelceller tillsammans med bindvävsceller från ett hjärta skickas det signaler mellan cellerna som får dessa att slå i samma takt. Deras EKG liknar också de EKG-signaler som kommer från hjärtats kammare.

Målet är att laga skadade hjärtan

Under våren 2009 fick Stefan Jovinges forskargrupp ansvar för att under de närmaste tre åren koordinera stamcellsforskningen om hjärtstamceller i Europa. Åtta framgångsrika europeiska forskargrupper inom stamcellsområdet kommer att tillsammans bidra med sina respektive kompetenser i detta forskningsprojekt.

Hittills är det bara för blodmärgstransplantationer som man inom sjukvården med framgång har kunnat använda cellterapi med stamceller men nu ser det alltså ut som om även cellterapi för att laga skadade hjärtan kan närma sig klinisk användning.

– Om tre år räknar vi med att ha kommit så långt att vi kan börja göra de första försöken på människor, säger Stefan Jovinge. Och Harefield i London och Lund är de sjukhus som är aktuella för de första kliniska studierna på människor.

NINA HULT

juni 2009

Related posts:

1. Göran Olivecrona: Hjärtmassagemaskin från Lund räddar liv
2. Uppfinning från Lund kan spåra tidig HIV-smitta
3. FÖRELÄSNING i Lund: Från nerv till piller

Den f.d. artrospatienten Bengt Håkansson visar hur en låg pall kan användas som motionsredskap i Artrosskolans gym. Foto: Jimmy Wahlstedt

Smärta brukar ses som kroppens varningstecken och en signal om att ta det lugnt. Men det gäller inte för artros. Den som har värk i t.ex. knän eller höfter ska inte sitta stilla, utan tvärtom röra på sig och motionera även om det gör ont.

Artros gick förr under det svenska namnet ledförslitning, men den beteckningen används inte längre.

– Om något är slitet brukar man ju vilja skydda det och inte använda det i onödan. Men här gäller det motsatta: genom att använda sina leder bygger man upp muskler och brosk så att värken minskar. Därför gav det gamla namnet helt fel signaler, säger professorn i ortopedi Leif Dahlberg.

Han har forskat mycket om artros och är engagerad i ”artrosskolan”, en verksamhet som bedrivs sedan flera år i Malmö och nu också startat i Lund och Trelleborg. 

Komma igång med hjälp av artrosskolan

I artrosskolan får patienter med ledvärk information om sjukdomen samt individuella träningsråd av en sjukgymnast eller arbetsterapeut. Den som vill kan också delta i gruppträning under sex veckors tid.

– Att bara lyssna på teoretisk information gör ingen mer vältränad. Det som behövs är nya vanor och mer motion, och där hoppas vi att artrosskolan kan utgöra en start, säger sjukgymnasten Malin Jönsson Lundgren.

Hon är medveten om att alla inte vill gå på gym och styrketräna i maskiner. Men det är inte nödvändigt: det finns bra övningar som man kan göra hemma bara med hjälp av till exempel ett gummiband eller en pall. Promenader är också en god början, gärna med stavar.

Öka träningen gradvis

Balansen mellan belastning och kapacitet är viktig när man börjar träna, menar både Malin Jönsson Lundgren och Leif Dahlberg. Även om det i princip är bra att belasta lederna, så kan belastningen bli för stor om man inte dessförinnan hunnit bygga upp musklerna tillräckligt mycket.

En otränad person bör till exempel inte plötsligt börja springa flera gånger i veckan, utan bör öka sin träning långsamt och gradvis.

Individuellt anpassade råd

Därför är det viktigt att artrosskolan ger individuellt avpassade träningsråd. För de otränade handlar det om att peppa de tveksamma och samtidigt bromsa dem som riskerar att bli alltför ambitiösa, medan vana motionärer kan behöva komplettera och korrigera sin träning.

– Själv går jag numera på hoppfri jympa, eftersom hoppen inte var bra för mina ben, säger Bengt Håkansson, 71 år. Han gick på Friskis & Svettis två gånger i veckan, men kom till artrosskolan sedan han fått ont i ett knä. Ett speciellt träningsprogram för knäet plus andra träningsråd gav resultat på bara några månader, och numera är hans knä helt smärtfritt.

Bengt Håkansson har också fått hjälp med artrosen i sina fingrar.

– Jag spelar fyra instrument: piano, tenorsax, flöjt och klarinett. Därför är det jätteviktigt för mig att fingrarna fungerar. Men det gör de nu, som väl är, säger han.

Smärta

Hur ont kan man ha i samband med träning utan att det är farligt? undrar många patienter.

Artrosskolans personal brukar svara att det inte gör något om smärtan ökar något under själva träningen. Dagen efter ska den däremot ha gått tillbaka till sin gamla nivå, annars har man tagit i för mycket.

Övervikt

En annan vanlig fråga gäller förhållandet mellan artros och övervikt. Där finns det ett klart samband: den som är kraftigt överviktig har 8 gånger större risk för artros i knäna än den som är normalviktig. Även lätt överviktiga, som bara väger 7–8 kilo för mycket, har en förhöjd risk.

– Har man då kämpat förgäves för att banta är det lätt att känna sig uppgiven. Men de som inte lyckas gå ner i vikt ska inte ge upp – de får bara träna lite hårdare. Skaffar de sig muskler som kan bära upp vikten så kan de motverka artrosrisken trots sin övervikt! framhåller Leif Dahlberg.

Nya rutiner i sjukvården

Han leder ett proj ekt kallat BOA, Bättre Omhändertagande av patienter med Artros, där fyra svenska regioner eller landsting deltar (se www.boaregistret.se). Syftet är att utveckla ett gemensamt sätt att behandla och följa upp patienter med ledbesvär.

Eftersom ledvärk är mycket vanligt, inte minst i en åldrande befolkning, är det viktigt både för individerna och för samhället att problemen förebyggs så långt som möjligt. Artros diagnostiserades förr med hjälp av röntgen, men numera utgår man helt enkelt från patientens symtom.

– På röntgen syns artros först mycket sent. Men det är ju ingen mening med att låta patienten gå med sina besvär i åratal medan man väntar på bildbevis. Tvärtom visar vår och andras forskning att ledbrosket förbättras mest genom träning på ett tidigt stadium. Därför vill vi idag gå in med råd och hjälp så fort besvären visar sig, säger Leif Dahlberg.

INGELA BJÖRCK

Artikeln är tidigare publicerad i Aktuellt om vetenskap & hälsa, november 2009.

Related posts:

1. Ökad risk för artros även vid lätt övervikt
2. Tai chi för att lindra smärta och öka rörlighet vid artros
3. Kampen mot artros – bättre bilder ger bättre prognos