Aktuellt om Vetenskap och Hälsa » Smärta och värk

Allt hänger ihop – helhetsperspektiv på hälsa och arbetsmiljö

Nina Hult — Fri, 13 Apr 2012 09:47:44 +0000

Många som söker till primärvården idag har inte bara ett medicinskt tillstånd, utan även en psykosocial problematik. De kanske söker för muskulära problem i rygg och nacke eller spänningshuvudvärk där mycket har sin grund i arbets- och livsstress. Arbetslivet har förändrats och och många får problem med att få ihop sitt livspussel.

Sjukgymnastens roll är att både vägleda och behandla vid t ex långvarig smärtproblematik. Tillsammans formuleras mål och delmål och man kommer överens om vad som kan uppnås. Det kan gälla olika typer av konkreta förändringar i arbets- och livssituationen. Ett mål för många som söker primärvård idag är att öka sin fysiska aktivitetsnivå och där är fysisk aktivitet på recept ett viktigt koncept. På individnivå handlar förändringsarbete mycket om att öka motivationen till att vilja förändra sitt beteende:

- Många har en låg tillit till sin förmåga att själv klara av att förändra sin arbets- och livssituation. Vi har utvecklat instrument som mäter individens motivation och sedan tittar vi närmare på vilka faktorer som kan höja den, berättar Gunvor Gard.

En gemensam nämnare för att höja motivationen är det sociala stödet från arbetsgivare, arbetskamrater, familj och vänner. När det gäller personer med långvarig smärtproblematik samarbetar Gunvor med primärvården för att lyfta fram och utvärdera relevanta åtgärder för att minska smärta och öka funktions- och arbetsförmåga.

Men Gunvor arbetar även mycket med att utvärdera psykosociala och organisatoriska förändringar – till exempel hur personalen mår när man genomför en omorganisation. Eller hur man genom hälsofrämjande insatser på arbetsplatsen kan hjälpa arbetstagare till ökad hälsa och arbetsförmåga.

- Det är viktigt med ett helhetsperspektiv på hälsa och arbetsmiljö där vi har balans mellan arbetets krav och den egna kapaciteten för att vi ska klara av arbetslivet och/eller en rehabilitering tillbaks till arbetet, avslutar Gunvor.

Text & foto: ÅSA HANSDOTTER

Nyhet från Institutionen för hälsa, vård och samhälle, Lunds universitet.

Livsviktigt – om forskning

Nina Hult — Tue, 28 Feb 2012 10:39:20 +0000

Möt forskare från bland annat Lunds universitets Neuronano Research Center i dokumentärfilmen Livsviktigt.

I filmen Livsviktigt som kan ses på SVT Play fram till den 24 mars 2012 får vi följa Robin Ekenstam. I tjugoårsåldern drabbades han av cancer och fick amputera sin arm. I filmen besöker han ledande forskare inom olika områden i Sverige för att få en bild av forskningen i vårt land.

Bland annat möter han forskare från Lunds universitets om deras forskning för att bota och lindra smärta. Han får också testa Smart hand – en robothand med känsel som håller på att utvecklas vid Lunds universitet som ett tvärvetenskapligt, internationellt projekt.

SVT Play – filmen Livsviktigt (visas t.o.m. 24 mars 2012)

Läs mer om filmen, och se ytterligare forskarintervjuer (bl.a. om forskning vid ESS och Max IV)

Hopp om smärtstillning utan skaderisk

Nina Hult — Thu, 24 Nov 2011 10:57:24 +0000

Foto: Colourbox

Paracetamol har använts som smärtstillande medel i hundra år. Ändå har farmakologerna aldrig kunnat förklara exakt varför ämnet fungerar så bra, och inte heller hur man skulle kunna bli kvitt dess nackdelar i form av risken för leverskador. Två lundaforskare har nu löst en del av problemen.

Paracetamol är det verksamma ämnet i Alvedon, Panodil, Reliv och flera andra vanliga medel mot smärta. Den som använder medlet på rätt sätt löper inga risker, men den som överdoserar eller tar det ihop med alkohol kan skada levern.

Tonårsförgiftningar med paracetamol är enligt Läkemedelsverket ett mycket stort problem. Större överdoser i samband med självmordsförsök kan orsaka svåra leverskador och död, och en levertransplantation efter en paracetamolförgiftning kan ibland krävas för att rädda livet.

Svårt bli kvitt leverskadande effekt hos paracetamol

Medan andra läkemedel brukar utvecklas till nya produkter med bättre effekt och mindre biverkningar, så har detsamma inte skett med paracetamol.

– Många försök har gjorts, men inget har lyckats. När man förändrat molekylen för att bli av med dess leverskadande effekt, så har också den smärtstillande effekten försvunnit, konstaterar professor Edward Högestätt.

Smärtforskning med fokus på starka kryddor

Han och kollegan docent Peter Zygmunt från Sektionen för klinisk kemi och farmakologi har arbetat med smärtforskning med utgångspunkt från smakämnen som vitlök, chilipeppar och wasabisenap.

Dessa kryddor smakar helt olika, men kan alla ge obehagliga upplevelser: om man får för mycket bränner och svider de i munnen, och det kan uppstå rodnader och svullnader.

Skälet är att dessa ämnen påverkar nerver som tillhör smärtsystemet.

Paracetamol aktiverar vitlöksreceptorn i ryggmärgen

Edward Högestätt och Peter Zygmunt har studerat en av paracetamols nedbrytningsprodukter i kroppen – just det ämne som anses stå för leverskadorna.

De har funnit att detta ämne aktiverar den så kallade vitlöksreceptorn i ryggmärgen. Denna receptor har förmågan att hejda signalerna i smärtnerverna, vilket ger en smärtstillande verkan.

– Det är alltså precis samma ämne som står för både leverskadorna och smärtstillningen. Det är förklaringen till att man inte kunnat separera dessa två effekter, säger Edward Högestätt.

Skräddarsy ofarlig molekyl som lindrar smärta

När forskarna nu förstått vilken receptor som aktiveras, så har de kunnat skräddarsy en ofarlig molekyl som verkar på just denna receptor. Det är en cannabinoid, alltså ett ämne från cannabisplantan.

– Men det här ämnet har inga som helst narkotiska egenskaper, understryker Peter Zygmunt. Han hoppas därför att denna substans, eller något annat ogiftigt ämne som påverkar vitlöksreceptorn, ska kunna utvecklas till ett ofarligt men ändå effektivt smärtstillande medel.

Text: INGELA BJÖRCK

Nyhet från Lunds universitet 24 november 2011

På topp varenda dag – en dansares vardag

Eva Bartonek — Mon, 31 Oct 2011 08:28:41 +0000

De professionella dansarnas arbetssituation är på många sätt unik. Ändå finns det inte mycket forskning gjord på den här gruppen utan den mesta forskning som finns är baserad på dansstudenter. Sjukgymnasten Eva Ramel vet – hon har sysslat med dansforskning sedan 1980-talet.

- Det är helt olika förutsättningar om du ska leva på din dans eller om du är student – det är två helt olika forskningsfält. Men det är inte lätt att få tillgång till de professionella dansarna, menar Eva Ramel.

Kroppen som arbetsredskap

Eva är intresserad av de som lever på sin dans och hur deras arbetssituation och arbetsmiljö ser ut. För dansare är kroppen arbetsredskapet och är direkt kopplad till karriär och konkurrens. Varje dag bedöms de utifrån sina prestationer och får arbete utifrån sin dagsform. Skador och smärta blir ett hot mot karriären som i många fall undertrycks.

- Frågar man om sjukskrivning bland dansare så är de aldrig sjukskrivna. De hittar sätt att kompensera sina skador så långt de kan. Det värsta en dansare kan höra är att han eller hon ska vila – då förlorar de både kondition och arbete, berättar Eva.

Psykosociala faktorer

För att få en uppfattning om hur belastningsskadorna ser ut bland dansare skapade Eva Ramel ett validerat smärtskattningsformulär där dansaren själv bedömde sin funktionella smärta. Formuläret har sedan starten använts flitigt både i Sverige och i andra länder som till exempel USA, Canada, England och Israel.

- Det som är intressant är kanske inte så mycket den enskilda dansaren utan att se hur hela dansgruppen svarar och hur man hanterar detta i samband med t. ex. en premiär. Det tjänar som en väckarklocka.

Den mentala belastningen har stort samband med de fysiska skadorna. Psykosociala faktorer kan göra att man spänner sig vilket i sin tur kan leda till skador. Har man inte jobb och dålig ekonomi är risken att man äter sämre, oroar sig och inte får tid för återhämtning.

Från konstnärer till elitidrottsmän

Synen på dansare har förändrats genom åren. Tidigare var träningen för dansare väldigt likartad oavsett vad man skulle prestera. Det fanns ingen uppvärmning eller styrketräning att tala om.

- Ja, man fick ständigt höra att dansare ju inte var några idrottsmän utan konstnärer. Numera tränar de som elitidrottsmän och träningen är också mer varierad. Det har också hänt väldigt mycket inom arbetsmiljöarbetet inom dansen – det har lyfts upp och formaliserats och teatrarna har tagit det på allvar, säger Eva.

Korttidsanställningar vanligare

Något som dock har blivit mer och mer vanligt under senare år är att fler och fler dansare får korttidsanställningar istället för tillsvidareanställningar. Detta innebär stor osäkerhet och kan leda till att dansare får svårt att jobba långsiktigt med eventuell rehabilitering. Ett annat större problem är att staten ännu inte har kommit fram till något pensionsavtalen för dansare.

- Tidigare pensionerades man i dryga 40-årsåldern men nu måste dansare försöka få ihop till sin pension och borde alltså jobba till dess man är i 65-årsåldern. Men vem vill se Svansjön fylld med 65-åriga svanar!? avslutar Eva.

Text & foto: ÅSA HANSDOTTER

Kemikalier – dolt hälsohot i vår vardag

Kronisk värk i Malmö på tisdag och psoriasis i Lund på torsdag

Nina Hult — Mon, 24 Oct 2011 08:43:59 +0000

PIL i Malmö och Lund bjuder in till föreläsningar om kronisk värk och psoriasis nu i veckan:

.

Tisdagen den 25 oktober i Malmö – Kronisk värk

Kronisk värk, läkarrollen och samhället. En berättelse sedd från insidan under två decennier. Föreläsare är Jan Lidbeck, överläkare vid Sektionen för specialiserad smärtrehabilitering.

Arrangör: Föreläsningen arrangeras av RME Skåne (Riksföreningen för ME-patienter i Skåne), MAFF (Malmö Fibromyalgiförening), Studieförbundet Vuxenskolan och Skånes universitetssjukhus Patientforum i Malmö.

Tid och plats: SUS Malmö, ingång 72, CRCs aula, kl 18.00 till 20.30 den 25 oktober 2011.

Fri entré. Ingen förhandsbokning (142 platser).

Läs mer

Torsdagen den 27 oktober i Lund – Internationella psoriasisdagen – tema livsstil och psoriasis

Psoriasis – spelar livsstilen roll för debut och svårighetsgrad av sjukdomen?
Det metabola syndromet – vad det är och hur man kan minska risken att drabbas.
Hälsosam livsstil för dig med psoriasis.

Arrangör: PIL och Psoriasisförbundet i Skåne län.

Tid och plats: Skånes universitetssjukhus, Lund, Getingevägen 4, Aulan, blocket plan 1, kl. 18.00 till ca 20 den 27 oktober 2011.

Alla intresserade hälsas välkomna! Ingen föranmälan. Ingen entréavgift.

Läs mer

Kampen mot artros – bättre bilder ger bättre prognos

Eva Bartonek — Thu, 08 Sep 2011 06:00:40 +0000

Foto: Dreamstime

Artros är en av våra vanligaste kroniska sjukdomar och en av de sjukdomar som orsakar mest problem för människor värden över. Artros angriper ofta knä- och höftlederna i kroppen och bryter ner det stötupptagande brosket som finns där. I många fall är den enda utvägen att den skadade leden, efter en tids sjukdom, opereras bort och ersätts med en protes.

För den som drabbats av artros tar förloppet ofta många år, med successivt ökande smärtor och rörelsesvårigheter. Ofta upptäcks dessutom inte sjukdomen förrän i ett sent stadie, när processen inte längre går att påverka.

Artros spåras med kontrastmedel

För några år sedan utvecklade forskare vid Lunds Universitet, tillsammans med forskare från Harvard Medical School i Boston, en metod för att upptäcka artros i ett väldigt tidigt skede, vilket gör att sjukdomsförloppet kan lindras och i bästa fall fördröjas med många år. Metoden bygger på att man ger patienten ett ofarligt kontrastmedel som tas upp av brosket i en mängd som beror av artrosgraden. Genom en speciell typ av MR-undersökning kan därefter mängden kontrastmedel i brosket mätas och därmed graden av artros uppskattas.

Lund löser begränsningar

En nackdel med metoden har varit att man med MR-kamerorna bara har kunnat undersöka en begränsad del av brosket, vilket har inneburit att det har varit svårt att få en uppfattning om artrosgraden i hela leden. Det är detta problem som vårt arbete syftar till att lösa genom att ta fram nya mät- och analysverktyg som gör att MR-kameran nu kan undersöka allt brosk i leden samtidigt. Detta har möjliggjorts genom att vi utvecklat matematiska algoritmer som gör att ojämnheter i de insamlade bilderna kan korrigeras, vilket tidigare har varit ett problem för denna typ av undersökningar. Den förbättrade metoden har testats både på friska och på artrossjuka personer, med resultat som visar att det nu kommer att gå att följa sjukdomen på sätt som tidigare inte varit möjliga.

Med den förbättrade metoden tas tredimensionella bilder av leden, där artrosförändringar i allt brosk kan studeras. Bild: Carl Siversson.

Nya läkemedel inom kort

Ett av målen med forskningen har varit att undersöka vilka riskfaktorer som kan ge upphov till artros samt testa vilka behandlingsmetoder som fungerar bäst. Det finns idag inga läkemedel som helt stoppar artrosutvecklingen, men med rätt träningsprogram kan sjukdomsbesvären fördröjas med många år. Flera av de stora läkemedelsbolagen forskar dock på att ta fram läkemedel, så inom några år förväntar man sig att de första bör dyka upp på marknaden.

Enkel att använda

Det som vår forskargrupp nu arbetar vidare med är att paketera den förbättrade metoden på ett sätt som gör den enkel att använda. Framförallt vill vi göra det möjligt för läkare att använda detta i sin praktik redan idag, men vi vill också att metoden i framtiden ska kunna användas för att utvärdera funktionen hos de kommande läkemedlena. Därför håller vi bland annat på att ta fram ett datorprogram där läkaren enkelt kan se hur kvalitén på brosket varierar på olika ställen i leden. Därigenom hoppas vi att detta kommer att bli ett viktigt verktyg inom brosk- och leddiagnostik.

Text.: CARL SIVERSSON

Metod att mäta smärtstillande effekt i hjärnan

Nina Hult — Wed, 31 Aug 2011 07:05:48 +0000

Bild: Dreamstime

Kan de som lider av kronisk smärta slippa smärtan med skräddarsydda läkemedel i framtiden? Omöjligt är det inte enligt Tanja Jensen som i dagarna lägger fram en avhandling där första steget tas mot smärtstillande.

Hon har tagit fram en metod som gör det möjligt att mäta smärtsignalerna i hjärnbarken före, under och efter en skada. Dessutom att kunna skilja på smärtstillande läkemedels lugnande effekt från den smärtlindrande. Det lyckades genom att mäta smärtsignalen i hjärnan med inplanterade ultratunna elektroder berättar Tanja Jensen.

Skräddarsy

- Vi visade att det går att särskilja läkemedels lugnande och bedövande effekt, förklarar Tanja Jensen. Observationen skapar en förutsättning att skräddarsy läkemedel till att ge önskade smärtstillande egenskaper.

Forskningen har hon bedrivit i neurofysiologi vid Neuronano Research Center vid Lunds universitet.

Solskador

Hon använde sig av djurmodeller som fått en mindre solbränna i sina studier. Det gick att studera vakna djurs smärtsignaler under en längre tid tack vare att de elektroder som användes var mycket mindre än tidigare. De var ungefär en femtedel så tjocka som ett hårstrå!

I ett av delarbetena har visats att det inte bara är skadan i sig som gör ont utan även området runt denna skada. Det var när Tanja Jensen testade råttor som fått för mycket solbränna som hon fann detta!

Detta delarbete var unikt, det var första gången en sådan mätning lyckades genomföras i hjärnbarken.

Kostsamt lidande

Var femte svensk beräknas lida av kronisk smärta i dag orsakade av sjukdomar eller skador. Utöver att smärtan försvårar deras liv och utgör ett personligt lidande är det dessutom kostsamt för samhället.

- Beräkningen är att det kostar svenska samhället närmare 100 miljarder kronor om året.

Tanja Jensen ser sina studier som ett startskott för fortsatt forskning både för henne själv och av andra smärtforskare.

Text: HANS-GÖRAN BOKLUND

Pressmeddelande från Lunds universitet 30 augusti 2011

Föreläsning om KBT och smärtlindring i Malmö

Nina Hult — Fri, 13 May 2011 17:24:01 +0000

Foto: Dreamstime

Har psykolog lösningen för långvarig smärta?

Är Kognitiv Beteendeterapi lösningen när det gäller långvarig smärta? Kan metoden användas mot sömnproblem?

Det är tre frågor som tas upp under föreläsningen om Kognitiv beteendeterapi vid långvarig smärta och sömnproblem den 17 maj i Malmö.

Den ges av legitimerade psykologen Dan Rosenqvist. Han arbetar vid Beteendemedicinska enheten på Länssjukhuset Ryhov i Jönköping.

Där praktiserar han KBT mot bland annat smärta. Men också som behandling mot ångest, depression och ätstörning.

Tredelad

Hans föreläsning är tredelad. Varje del tar en knapp timme. Han börjar med att förklara vad metoden KBT är för något.

Föreläsningen ordnas av Skånes universitetssjukhus, Patientforum i Malmö, Studieförbundet Vuxenskolan och Malmö Fibromyalgiförening.

Var och när

Den hålls måndagen den 17 maj i Jubileumsaulan, ingång 59, Skånes universitetssjukhus i Malmö. Programmet börjar klockan 14.

Text: HANS-GÖRAN BOKLUND

Nyhet från Skånes universitetssjukhus, 12 maj 2011

Arbetssätt för att minska ryggsmärtor sprids i Skåne

Nina Hult — Tue, 15 Feb 2011 06:00:48 +0000

Foto: Dreamstime

Under förra året avslutades ett pilotprojekt på fem vårdcentraler runt om i Skåne där ett nytt arbetssätt prövades för personer med ländryggsbesvär. Projektet föll väl ut och har nu gått in i en ny fas.

Genom att arbeta mer strukturerat i team med olika kompetenser, var målet att påskynda tillfrisknandet och minska risken för sjukskrivning, funktionsnedsättning och utveckling av långvarig smärta.

Under 2011 har ytterligare ett tjugotal vårdcentraler i Skåne börjat arbeta med det nya arbetssättet. Läs mer på projektets hemsida.

Text: NINA HULT

Visade på onödigt byte – spar både lidande och pengar

Eva Bartonek — Wed, 01 Dec 2010 08:05:56 +0000

Foto: Dreamstime

Enligt gamla riktlinjer skulle venkatetrar bytas minst en gång per dygn för att förhindra tromboflebit – en smärtsam inflammation i blodkärlen. En ny studie från Skånes universitetssjukhus i Lund visar dock att venkatetrar kan sitta i upp till tre dygn utan att orsaka problem. Patienter besparas lidande och personalen spar både tid och pengar.

Många som blir inlagda på sjukhus får dropp vilket innebär att en tunn plastslang, en så kallad perifer venkateter (PVK) förs in i en ven, oftast på ovansidan av handen eller i underarmen. Genom slangen kan man sedan tillföra patienten vätska, näring eller läkemedel.

Följde inte riktlinjer

Enligt de gamla svenska riktlinjerna från 2005 skulle venkateterna bytas inom 12–24 timmar och tunnast möjliga nål skulle användas – allt detta för att undvika tromboflebit. Det är en inflammation som kan uppstå i blodkärlet runt katetern och tillståndet kan vara mycket smärtsamt.

Under hösten 2008 hade man på en kirurgisk vårdavdelning vid Skånes universitetssjukhus i Lund börjat prova ut ett nytt vårdregister där man bland annat bokförde all information kring byten av venkatetrar.

– Vi insåg ganska snabbt att vi inte följde de nationella riktlinjerna för PVK men inte i vilken omfattning och vad det hade för konsekvenser, säger Daniella Hasselberg, leg. sjuksköterska på kirurgen i Lund.

Byte onödigt ofta

Därför föreslog Daniella Hasselberg att man skulle göra en studie på materialet. Man följde och utvärderade ett större antal patienter under en halvårsperiod och resultaten var tydliga.

– En PVK kan sitta i upp till 72 timmar utan att det ökar risken för tromboflebit. Risken ökade inte heller om vi använde nålar som var storleken större. De något grövre nålarna slammar inte igen lika ofta vilket innebär att vi inte behöver sticka patienten så ofta, förklarar Daniella Hasselberg.

Spar både tid och pengar

Resultaten visar att här finns flera vinster att göra. Patienter besparas det lidande som ett byte av venkateter kan innebära men här finns också ekonomiska vinster i form av tidsbesparing och att det förbrukas färre venkatetrar.

Under tiden som Daniella Hasselberg väntade på att hennes artikel skulle publiceras hann man ändra de nationella riktlinjerna. Från årsskiftet 2009/2010 gäller att PVK:er ska bytas inom 48–72 timmar vilket överensstämmer bättre med de riktlinjer och praxis som tillämpas utomlands. Däremot kvarstår de gamla riktlinjerna för nålstorlek.

– Det känns bra att min studie bekräftar de nya riktlinjerna.

Mer vårdforskning ska bekräfta känsla och erfarenhet

Det kan finnas flera skäl till varför man inte följde de gamla nationella riktlinjerna. Tidsbrist kan vara en anledning men vårdpersonalen kan också ha haft en känsla av att man faktiskt inte behövde byta så ofta.

Bodil Ivarsson, sjuksköterska, doktor i medicinsk vetenskap och en av medförfattarna till den aktuella studien, menar att det behövs mer klinisk forskning inom vården.

– Vi behöver få fakta bakom saker som vi både gör och anar. I Sverige saknar vi tyvärr en forskningstradition inom sjuksköterskeyrket och det saknas också pengar, säger Bodil Ivarsson.

Framtida uppföljning

Tid och pengar är avgörande men om Daniella Hasselberg fick önska fritt skulle hon gärna fortsätta med olika uppföljande studier.

– Jag skulle vilja göra en uppföljning av patienterna för att se vad som händer veckorna efter att de har blivit utskrivna. Tromboflebit kan uppstå även efter att katetern har tagits bort.

– Dessutom skulle jag vilja göra en intervjustudie med sjuksköterskor för att bättre förstå varför de i vissa fall inte följer riktlinjer, avslutar Daniella Hasselberg.

Text: EVA BARTONEK ROXÅ

Artikeln är tidigare publicerad på Medicinska fakultetens hemsida vid Lunds universitet som månadens vetenskapliga artikel november 2010.

Chilipeppar-forskning öppnar för bättre smärtlindring

Eva Bartonek — Tue, 05 Oct 2010 06:49:44 +0000

Paracetamol, det verksamma ämnet i Alvedon, Panodil, Reliv och andra vanliga medel mot smärta, har använts i över 100 år. Att medlet fungerar är uppenbart, men varför det gör det har inte varit känt. Nu har de två lundaforskarna Peter Zygmunt och Edward Högestätt kastat nytt ljus över mekanismen, vilket kan göra det möjligt att utveckla ännu effektivare paracetamol-baserade smärtstillande medel.

Peter Zygmunt och Edward Högestätt arbetar på avdelningen för klinisk kemi och farmakologi. De har länge ägnat sig åt smärtforskning, framför allt med inriktning på naturprodukter som vitlök, chilipeppar och wasabisenap.

Dessa tre smakämnen kommer från olika växter och smakar helt olika. Ändå fungerar de på samma sätt i kroppen: de bränner i munnen och kan orsaka rodnader och svullnader. Skälet är att de påverkar nerver som normalt sett inte reagerar på smakämnen utan tillhör smärtsystemet.

Liknar chilipeppar

Lundaforskarna har i sina studier kartlagt kroppens receptorer för de här ämnena. De har bl.a. funnit att paracetamol omvandlas till en chilipepparlik substans som påverkar just chilipepparreceptorn i hjärnan.

- Nu har vi också kunnat visa att den här mekanismen bidrar till paracetamols smärtlindrande effekt, säger Peter Zygmunt.

Smärtar och lindar – på olika ställen

Paradoxalt nog ger alltså chilipeppar upphov till smärta om man tar för mycket peppar i munnen eller får chilipulver i ögonen, men lindrar smärta om pepparämnet i stället stimulerar hjärnan. Det beror på skillnaderna mellan nervändarna i kroppens periferi (hud, ögon, tarmar etc) och nervernas utgångspunkt i hjärnan, menar forskarna.

- Hjärnan tar emot inkommande smärtsignaler, men har också en förmåga att motverka smärta genom att aktivera ”bromssignaler” som sänds ut i kroppen. Detta naturliga försvar förstärks av paracetamol, säger Edward Högestätt.

Djurförsök bekräftar

Forskarna har i sina försök bl.a. sprutat in den chilipepparliknande produkten av paracetamol i hjärnan på försöksdjur som utsatts för en obehaglig men oskadlig påverkan av tryck, hetta eller ett inflammatoriskt ämne. Studien visade klara skillnader mellan de möss och råttor som fått paracetamol och de som inte fått det.

Paracetamol är nära släkt med acetanilid som användes mycket inom färgindustrin på 1800-talet. Av en slump märkte man inom industrin att detta ämne kunde dämpa smärta och sänka feber. Eftersom acetanilid också är giftigt blev det släktingen paracetamol som utvecklades till ett storsäljande läkemedel – dock utan att man någonsin förstått hur medlet egentligen fungerat.

Bättre smärtlindring

Det är bara en liten del av innehållet i en paracetamoltablett som omvandlas till det chilipepparämne som enligt Edward Högestätt och Peter Zygmunt står för den smärtlindrande effekten. Deras fynd ger nu möjlighet att göra bättre läkemedel än paracetamol.

- Det kan vara möjligt att förändra paracetamol-molekylen på ett sätt som gör att en större andel av medlet omvandlas till den smärtlindrande substansen, menar Peter Zygmunt. Detta ska lundaforskarna nu undersöka i sin fortsatta forskning.

Text: INGELA BJÖRCK

Ett pressmeddelande från Medicinska fakulteten vid Lunds universitet, 4 oktober 2010.

BackUpp ska hjälpa fler ryggpatienter

Nina Hult — Mon, 02 Aug 2010 07:50:57 +0000

Foto: Dreamstime

Under ett år söker ungefär 13 000 skåningar hjälp för ont i ryggen. Många ryggpatienter som söker vård förbättrar sitt tillstånd avsevärt efter 4-6 veckors behandling. Men en mindre grupp riskerar att drabbas av långvarig kronisk smärta.

För att påskynda tillfrisknandet och minska risken för sjukskrivning, funktionsnedsättning och utveckling av långvarig smärta hos dessa ryggpatienter startade Region Skåne projektet BackUpp, ett samarbete mellan olika specialister på vårdcentralerna .

– I stället för att patienten tvingas vända sig själv till många olika instanser och specialister har vi försökt strukturera samarbetet i ett team med patienten i centrum.

– Det ger ett mycket effektivare resultat än att varje enskild vårdinstans ska uppfinna hjulet på nytt kring varje patient. Vi måste jobba mycket mer med processtänkande inom vården, säger Ulf Hallgårde, ansvarig för utveckling av arbetet med sjukskrivning, på Region Skåne.

Fler vårdcentraler bjuds in till hösten

Under ett år arbetade fem vårdcentraler med att följa samma, strukturerade arbetssätt där team med olika kompetens tog hand om patienterna.

Nästan 80% av patienterna som deltog i studien fick snabbt bättre hälsa och 91% var nöjda med behandlingen och tillgängligheten på vårdcentralen. Ulf Hallgårde är väldigt nöjd med resultatet:

– Vi har genom projektet visat att det här är en arbetsmodell som ger en klar förbättring för patienten. Vi har också undersökt vilka detaljer som behöver falla på plats för att modellen ska fungera fullt ut. Nästa steg blir att försöka sprida modellen och bjuda in 25 vårdcentraler till hösten via Hälsovalet.

Sparar både lidande och pengar

Ryggbesvär orsakar inte bara personligt lidande utan kostar mycket pengar för samhället. Huvuddelen av de miljarder som långvarig ryggsmärta kostar varje år används inte till behandling och rehabilitering, utan är kostnader för sjukskrivningar och ersättning för förlorad arbetsförmåga i väntan på rätt behandling.

Nyhet från Region Skåne 28 juli 2010

Dags att återvända till naturens skafferi efter läkemedel

Nina Hult — Fri, 04 Jun 2010 06:02:58 +0000

Historiskt sett har alla läkemedel byggt på ämnen från växter, svampar och andra organismer. Och fast kemisterna nu lärt sig att från grunden framställa nya, syntetiska molekyler, så finns det gott om rikedomar kvar i naturens skafferi.

Det menar Olov Sterner, professor i organisk kemi vid Lunds universitet, som forskar om biologiskt aktiva naturprodukter.

Den första storsäljaren från naturens skafferi var magnecyl (aspirin). Dess verksamma ämne salicin kommer från pilbark, vilket var känt redan i det gamla Grekland. På slutet av 1800-talet hittade ett läkemedelsföretag sättet att framställa medlet i en lättillverkad och mer magvänlig form, som snabbt blev en internationell succé.

Kinin, som kommer från ett träd i Anderna, användes av indianerna i Bolivia och Peru mot huttrande i sträng kyla. Europeerna började sedan använda kinin först mot feber och sedan som förebyggande medel mot malaria.

Ett tredje trädbaserat läkemedel av nyare datum är taxol, ett medel mot cancer som hämtats från en viss sorts idegran.

Olika vägar till nya läkemedel

Det finns enligt Olov Sterner fyra sätt att hitta nya tänkbara läkemedel:

att skräddarsy en molekyl som passar till en viss receptor (mottagare) i kroppen – en metod som kräver ingående kunskap om den aktuella sjukdomens mekanismer
att kemiskt vidareutveckla redan kända läkemedel
att blanda kemiska komponenter som kan reagera med varandra och ge upphov till nya molekyler, vars effekter sedan testas
att leta i naturen efter biologiskt aktiva substanser.

Det sista sättet var förr det viktigaste, och merparten av alla nya läkemedel var länge direkt eller indirekt baserade på naturliga ämnen. Numera har de andra metoderna tagit över, men inte lyckats särskilt bra.

– Det kommer idag ut så få helt nya läkemedel att man talar om en kreativitetskris inom läkemedelsindustrin, säger Olov Sterner.

Från en amerikansk idegransart kommer taxol, ett framgångsrikt läkemedel mot cancer. På bilden den europeiska idegranen Taxus baccata som innehåller liknande substanser. Foto: Luis Fernández García, Wikimedia commons.

Han tycker det är dags att vända tillbaka till naturen, dvs leta efter läkemedelskandidater hos naturliga organismer.

Samarbete med forskare i Bolivia

Själv letar han bland annat i Bolivia. Sida stöder ett samarbete där bolivianska doktorander får komma till Lund och forska kring olika naturmedel ur landets traditionella läkekonst.

Först gör man ett extrakt av den växt etc. det gäller, sedan delas detta upp i olika komponenter tills man hittar den biologiskt aktiva substansen, som därpå tillverkas på syntetisk väg och studeras tills man förstår dess effekter.

Olov Sterner har också startat ett företag tillsammans med Malmöforskaren Jenny Liao Persson för att utveckla substanser som är verksamma mot prostatacancer. Läs mer i artikeln Metod mot aggressiv spridning av cancer.

Text: INGELA BJÖRCK

Ny migränmedicin blockerar attacken

Nina Hult — Fri, 04 Jun 2010 06:02:18 +0000

För 25 år sedan mätte den då 37-årige läkaren Lars Edvinsson vilka molekyler som utlöses vid primär huvudvärk. Den enda som frisattes var signalsubstansen CGRP . I år väntas hans nya migränmedicin, som blockerar just detta ämne, bli godkänd av den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA .

– Det är en stor ära. I fjol godkändes blott tolv nya mediciner av den klassiska typen i USA. Och under 90-talet trodde få eller ingen på att vår upptäckt skulle kunna blockera migränattacker, säger Lars Edvinsson, idag professor vid Lunds universitet och överläkare på Skånes universitetssjukhus.

Ämnet CGRP frisätts vid migrän

Han arbetade först med grundforskning om primär huvudvärk och gick sedan vidare till mätningar i blodet under migränanfall. Studierna visade att den enda substans som frisattes var budbärarmolekylen CGRP (calcitonin gene-related peptide).

– Den fungerar som en försvarsmolekyl som utlöses vid huvudvärken. Därmed visar den också att smärtnerven är aktiv och att en migränattack är nära förestående eller har kommit i gång.

Blockera CGRP för att förhindra migränattacken

Men det går att blockera signalen och förhindra attacken. I studier på totalt 3 000 individer har Lars Edvinsson och hans kollegor visat att CGRP-blockerare ger lika hög effekt mot migränen som de triptaner som används i dag.

Inte nog med det. Medan Imigran och andra migränmediciner ger biverkningar i form av tryck över bröstet, förhöjt blodtryck eller hjärtklappning ger CGRP inte fler biverkningar än sockerpiller.

Till skillnad från de kärlsammandragande triptanerna i dessa mediciner kan CGRP-blockerare därför också ges till personer med högt blodtryck och hjärtkärlbesvär. Det är en viktig fördel, eftersom uppemot en fjärdedel av alla vuxna svenskar har högt blodtryck.

Alternativ till dagens migränmedicin

För ett tjugotal år sedan revolutionerade dagens läkemedel mot migrän tillvaron för personer som plågas av sjukdomen. För stora grupper ger de dock ingen effekt. Andra, som inte har några kända riskfaktorer, kan enligt Läkemedelsverket få oväntade hjärtkärlbesvär när de börjar ta medicinen.

Migränmedicinen från Lars Edvinssons forskargrupp är därför ett välkommet alternativ. Men vägen fram till en färdig produkt har varit lång.

– De första försöken misslyckades eftersom det då aktuella läkemedelsföretaget inte lyckades ta fram en medicin i tablettform, berättar Lars Edvinsson.

Läkemedelsframställning är nämligen också beroende av goda kemister. Men nu finns CGRP i form av piller, och i slutet av detta år hoppas forskargruppen i Lund få det amerikanska godkännandet.

– Det betyder i så fall att medicinen kan finnas i handeln 2011, säger Lars Edvinsson.

Text: PER LÄNGBY

Lars Edvinsson och Hilda Ahnstedt. Foto: Roger Lundholm

Ny behandling minskar hjärnskador efter stroke

Starka ämnen ledtrådar för smärtforskning

Nina Hult — Fri, 04 Jun 2010 06:00:38 +0000

Vitlök, chilipeppar och wasabisenap används världen över som smaksättning. Men de ger inte bara smak utan också andra reaktioner, som en brännande känsla i munnen.

De nerver de påverkar tillhör i själva verket smärtsystemet, och forskningen på området kan på sikt ge både nya smärtstillande läkemedel och nya sätt att motverka smittobärande insekter.

Edward Högestätt och Peter Zygmunt är professor respektive docent i farmakologi vid Lunds universitet. De har länge studerat de receptorer – mottagare – med vars hjälp de retande ämnena från vitlök, chilipeppar och senap påverkar nervcellerna.

Genom att lära sig förstå dessa signalvägar för smärta hoppas man också kunna lära sig hur vägarna kan blockeras och smärtsignalerna hejdas.

Peter Zygmunt gör ett test på kollegan Edward Högestätts arm. Foto: Roger Lundholm

Hitta mindre skadliga smärtstillande medel

Ett av gruppens projekt handlar om det smärtstillande medlet paracetamol. När detta bryts ner i kroppen uppstår andra ämnen, nedbrytningsprodukter, som i vissa fall påverkar samma receptorer som de starka växtämnena.

– Men dessa nedbrytningsprodukter kan också ge skador på lever och njurar. Detta gör det farligt att äta för mycket paracetamol. Vi har därför letat efter någon kemisk molekyl som fungerar på samma sätt men är helt oskadlig, förklarar Peter Zygmunt.

Forskarna har nu byggt om en cannabismolekyl (som också påverkar den aktuella receptorn) och fått fram en ny substans som i djurförsök gett god smärtstillande effekt.

– Den skulle kanske kunna utvecklas till ett läkemedel. Men då återstår mycket arbete, och ensamma kan vi inte gå vidare, säger Peter Zygmunt.

Problemet här är dubbelt. Dels har smärtforskning i sig mycket små anslag – bara en bråkdel av vad smärta och värk kostar samhället i vård och sjukskrivning. Dels finns det ett glapp mellan universitets forskning och läkemedelsindustrins utvecklingsarbete.

Universitetsforskarna har svårt att få anslag för forskning som börjar närma sig en kommersiell produkt, medan företagen för sin del ändå ser den återstående vägen som för lång för att vara intressant. I detta glapp, som fått det dystra namnet ”dödsskuggans dal”, försvinner många potentiellt lovande idéer.

Avskräckande dofter

De smittobärande insekterna då? Jo, även här handlar det om de receptorer som lundaforskarna specialiserat sig på. Dessa finns nämligen också hos insekter som malariamyggor och fästingar.

– Vi letar efter möjliga substanser som kan påverka dessa receptorer hos malariamyggor. Om vi hittar ämnen som aktiverar de smittobärande insekternas receptorer men inte påverkar oss människor, så skulle de kunna användas i avskräckande syfte, förklarar Edward Högestätt.

Man vet redan bl.a. att starkt luktande senapsolja skrämmer bort fruktflugor. Det gäller nu att få fram ett ämne som inte är farligt och obehagligt för människor och som man skulle kunna äta eller spraya på sig för att hålla myggorna borta.

Text: INGELA BJÖRCK

Kyla ger problem efter en handskada

Nina Hult — Mon, 01 Mar 2010 08:23:19 +0000

Köldkänslighet kan ställa till med stora besvär såväl i yrkeslivet som i vardagen, framför allt hos personer med någon form av handskada. Kylan kan orsaka smärta, domningar och stelhet som sitter i några timmar, i en del fall upp till ett dygn.

I sin doktorsavhandling visar Ingela Carlsson, arbetsterapeut vid Handkirurgiska kliniken Malmö – Lund att närmare hälften av dem som har haft någon form av handskada råkar ut för köldkänslighet. Och att detta var vanligast hos dem som utsattes för kyla i sitt arbete.