Fredagen den 27 april 2012 från kl 9 till 17.30 bjuds det på föreläsningar i Lund, bl.a.:

• Att reparera hjärnan
• Lyckopillrens segertåg
• Losec, en svensk framgångssaga
• Beroende – psykiatrins bäst kända sjukdom

För snart 50 år arbetade Bengt Falck och Nils-Åke Hillarp vid Lunds universitet fram en analysmetod som sedan dess fått omvälvande konsekvenser inom vitt skilda medicinska områden. Resultaten från neurobiologisk och endokrinologisk grundforskning kunde omsättas i praktisk klinisk sjukvård.

För snart 50 år sedan publicerades den första rapporten om en ny och revolutionerande metod för histokemisk påvisning av katekolaminer och serotonin i vävnader. Metoden, som skulle komma att benämnas Falck-Hillarp-metoden, gjorde det möjligt att studera utbredningen av amin-producerande nerver och endokrina/parakrina celler runt om i kroppen.

Metodens upphovsmän var Bengt Falck och Nils-Åke Hillarp, som båda var verksamma vid Histologiska institutionen i Lund. Ungefär samtidigt och i samma stad utvecklade farmakologen Arvid Carlsson kemiska mätmetoder med vars hjälp man kunde påvisa noradrenalin, dopamin och serotonin. I nära samarbete mellan histokemister och farmakologer påvisades t ex dopamin och serotonin i speciella neuronsystem i hjärnan.

Dessa metoder öppnade upp helt nya forskningsfält och de observationer som blev följden ledde till en explosion av ny kunskap som lade grunden till en bättre förståelse av hur sjukdomar som t ex Parkinson, Huntington, schizofreni, depression och beroende uppstår och hur dessa sjukdomar kan behandlas. Arvid Carlsson belönades för sin forskning med ett Nobelpris i medicin år 2000.

Falck-Hillarp-metoden ledde också till en kunskapsexplosion vad gällde kroppens amin- och peptidhormon-producerande endokrina celler – inte minst i magtarmkanal och bukspottkörtel. Forskning rörande amin-producerande celler i magslemhinnan bidrog till utvecklingen av det första effektiva läkemedlet mot magsår.

Medicinska fakulteten, Lunds universitet

Related posts:

1. Föreläsning i Lund om ÄTSTÖRNINGAR
2. Uppfinning från Lund kan spåra tidig HIV-smitta
3. Stefan Jovinge: Europeiskt projekt om hjärtstamceller leds från Lund

Sjukgymnastens roll är att både vägleda och behandla vid t ex långvarig smärtproblematik. Tillsammans formuleras mål och delmål och man kommer överens om vad som kan uppnås. Det kan gälla olika typer av konkreta förändringar i arbets- och livssituationen. Ett mål för många som söker primärvård idag är att öka sin fysiska aktivitetsnivå och där är fysisk aktivitet på recept ett viktigt koncept. På individnivå handlar förändringsarbete mycket om att öka motivationen till att vilja förändra sitt beteende:

- Många har en låg tillit till sin förmåga att själv klara av att förändra sin arbets- och livssituation. Vi har utvecklat instrument som mäter individens motivation och sedan tittar vi närmare på vilka faktorer som kan höja den, berättar Gunvor Gard.

En gemensam nämnare för att höja motivationen är det sociala stödet från arbetsgivare, arbetskamrater, familj och vänner. När det gäller personer med långvarig smärtproblematik samarbetar Gunvor med primärvården för att lyfta fram och utvärdera relevanta åtgärder för att minska smärta och öka funktions- och arbetsförmåga.

Men Gunvor arbetar även mycket med att utvärdera psykosociala och organisatoriska förändringar – till exempel hur personalen mår när man genomför en omorganisation. Eller hur man genom hälsofrämjande insatser på arbetsplatsen kan hjälpa arbetstagare till ökad hälsa och arbetsförmåga.

- Det är viktigt med ett helhetsperspektiv på hälsa och arbetsmiljö där vi har balans mellan arbetets krav och den egna kapaciteten för att vi ska klara av arbetslivet och/eller en rehabilitering tillbaks till arbetet, avslutar Gunvor.

Text & foto: ÅSA HANSDOTTER

Nyhet från Institutionen för hälsa, vård och samhälle, Lunds universitet.

Related posts:

1. Rullstolar och bänkpressar – visst hör de ihop!
2. Kropp och själ hör ihop
3. Gunnar Flivik: Allt bättre resultat för proteskirurgin

Depression är ett allvarligt och ibland förödande hälsoproblem som drabbar miljontals människor i världen. I sitt tidigare arbete med deprimerade människor har Rachel Maddux många gånger frustrerats över att behandlingen inte biter på alla med diagnosen depression.

Därför har huvudfokus i hennes avhandling varit just detta: Vad är det som gör att vissa människor blir hjälpta medan andra inte blir det?

Depressiva personlighetsdrag

Hennes hypotes har varit att de som har depressiva personlighetsdrag – de kroniska melankolikerna – är svårare att hjälpa, framförallt när de drabbas av depression. De här människorna känner sig även till vardags nedstämda, oroliga, de har dåligt självförtroende och är missnöjda med livet och omgivningen. 

Rachel Maddux har gjort en studie över hur stor andel av invånarna i Lund som har det här personlighetsdraget – 13 procent.

- Det är väldigt många, men resultatet ligger i nivå med andra undersökningar som gjorts i USA och Kanada.

Samtalsterapi en hjälp

I nästa studie undersöktes hur många av dem som söker hjälp av psykolog som har depressiva personlighetsdrag – hela 44 procent. De här människorna var mer akut sjuka än övriga patienter när de sökte psykologhjälp, enligt Rachel Maddux. 

Tvärtemot vad hon hade trott så hjälpte samtalsterapi, såväl psykodynamisk som kognitiv beteendeterapi, de depressiva personlighetstyperna i lika hög grad som den hjälpte människor utan depressiv läggning.

- Det intressanta var att terapin inte bara påverkade själva depressionen utan även den medfödda depressiva läggningen, säger Rachel Maddux.

Huruvida effekten håller i sig eller inte kan hon inte svara på. Däremot tycker hon att studien pekar på att terapi är bra för personer med depressiv läggning, även om de inte lider av en akut depression.

Frågan om varför alla inte blir hjälpta kvarstår

Huvudfrågan för Rachel Maddux forskning kvarstår fortfarande: varför blir inte alla med diagnosen depression hjälpta av den behandling de får? Varför fungerar antidepressiva läkemedel eller samtalsterapi för vissa men inte för andra?

- Men nu vet jag att det finns hopp för dem med den depressiva personlighetstypen, säger Rachel Maddux. 

Nästa steg blir att undersöka andra faktorer som kan påverka resultatet av behandlingen; biologin, uppväxt och utveckling, trauman etc.

Nyhet från Lunds universitet, 26 januari 2012.

Related posts:

1. Det går att påverka depressiv läggning
2. Gott hopp om ett bättre liv
3. Depression en folksjukdom

Foto: Colourbox

Arbetsterapeut Elisabeth Argentzell lade den 17 februari fram sin doktorsavhandling med fokus på hur personer med psykisk sjukdom upplever att de kan skapa mening i sin vardag. Hennes eget recept för en lyckad rehabilitering är bland annat större individfokus:

– Det räcker inte att bara tänka i termer av generell aktivering, man måste se på var och en. Och så är det viktigt att jobba på de nära relationerna, relationerna i deras egen, reella miljö.

Läs hela artikeln i Skånskan 17 januari 2012

Nyhet från Institutionen för hälsa vård och samhälle, Lunds universitet

Related posts:

1. Vård utifrån barnens behov förenklar vardagen
2. Gunnel Sandqvist: Forskning underlättar vardagen för patienter med sklerodermi

Basal kroppskännedom är en blandning mellan öster- och västerländska behandlingsmetoder och är en förenklad form av Tai Chi. Det är en kropp-själbehandling där man genom att jobba med en medveten närvaro ökar kroppsmedvetandet. Under ett pass med BK utför man mjuka rörelser samtidigt som man koncentrerar sig på sin andning. Det är viktigt att vara närvarande med både tankar och känslor, på det sättet skiljer behandlingsformen mot traditionell sjukgymnastik.

Vän med kroppen

Amanda Lundvik Gyllensten är sjukgymnast och universitetslektor och har arbetat med metoden under många år.

- Du blir vän med kroppen och lär dig att känna igen dina och andras signaler – när du förstår dig själv förstår du även andra människor bättre, förklarar Amanda.

Amanda har forskat inom psykiatrisk och psykosomatisk sjukgymnastik där hon studerat patienter med ångest, personlighetsstörning och depression. Många hade även någon form av kroppslig smärta. De som deltog i BK blev signifikant bättre, fick bättre sömn och tilltro till sig själv och behövde mindre sjukvård och kortare sjukskrivningstid.

För att bedöma patientens kroppsliga funktion t.ex. hur avspänd patienten är använder hon sig av BAS MQ (Body Awareness Scale- Movement Quality) som är ett rörelsetest där man undersöker funktioner som att t ex stå på ett ben, hoppa eller sätta sig ner. Här mäter man stabilitet, koordination och rörelsekvalitet som sedan blir en bra grund för sjukgymnasten för att lägga upp en adekvat träning.

Livskvalitet efter bröstcancer

Amanda har även tillsammans med forskarkollegor översatt ett bedömningsinstrument för att studera kroppsmedvetande och livskvaliteten för kvinnor som har haft bröstcancer.

- Har man fått delar eller hela bröstet borttaget i samband med cancer så påverkar det naturligtvis ens kroppsmedvetenhet. En studie på onkologen på Skånes universitetssjukhus planeras där kvinnorna får skatta hur de mår och hur de ser på sin kropp, berättar Amanda.

Det är också viktigt att skapa ett bra möte mellan sjukgymnast och patient. Det är patienten som är experten på sig själv och sjukgymnasten är expert på en behandlingsmetod. Amanda har studerat interaktionen mellan patient och sjukgymnast och attityder till patienter med psykisk ohälsa.

- Det är lätt att det blir ett problemorienterat möte i stället för att fokusera på de resurser man har, avslutar Amanda.

Text och foto: ÅSA HANSDOTTER

Tidigare publicerat 19 december, Institutionen för hälsa vård och samhälle, Lunds universitet

Related posts:

1. Allt hänger ihop – helhetsperspektiv på hälsa och arbetsmiljö
2. Rullstolar och bänkpressar – visst hör de ihop!
3. Cellerna i vår kropp påverkas av ljuset

Foto: Dreamstime

Relationen mellan terapeut och klient är den enskilt viktigaste beståndsdelen för framgångsrik psykoterapi. Den är också tyngdpunkten i transaktionsanalys, en humanistiskt orienterad terapimetod som psykologen Roland Johnsson vid Lunds universitet har skrivit en avhandling om.

Humanistisk psykoterapi är liksom kognitiv beteendeterapi (KBT) och psykodynamiskt orienterad terapi (PDT), ett paraplybegrepp. Den specifika form av humanistisk terapi som Roland Johnsson har studerat heter transaktionsanalys (TA).

TA-terapin utövas i liten skala i Sverige men metoden har stor spridning i världen och är vanlig i länder som exempelvis Tyskland, Storbritannien och Italien.

- Det mest utmärkande för metoden är en pedagogisk användbar teori och en metod som sätter relationen mellan terapeut och klient i centrum, säger Roland Johnsson som själv har arbetat som TA-terapeut i 35 år. Man fokuserar också mycket på helheten och på individens eget ansvar och på att hjälpa patienten med att hitta sina starka sidor.

Idag är det inte möjligt att få en legitimation i humanistiska terapier i Sverige. Den som vill bli terapeut måste välja mellan kognitiv beteendeterapi (KBT) eller psykodynamisk terapi. Den humanistiska terapin ligger någonstans mitt emellan dess två inriktningar, fast lite närmare den psykodynamiska.

- KBT betonar det rationella hos människan och terapeuten försöker förändra människors vanor, tankar och beteenden. Humanistiska terapier fokuserar mer på det känslomässiga, säger Roland Johnsson.

Med hjälp av oberoende observatörer har Roland Johnsson studerat sin egen terapimetod – TA-metoden. Och resultatet?
• Att diagnosmetoden som används inom TA-terapin fungerar tillfredsställande.
• Att TA-terapins mest utmärkande drag är dess intresse för att terapeuten skapar en ömsesidig samverkan med klienten, ett s.k. kontrakt, och att den känslomässiga delen av den relationen är viktigast.

Text: ULRIKA OREDSSON

Pressmeddelande från Lunds universitet 9 november 2011

Related posts:

1. Individanpassad terapi mot blödarsjuka
2. Hjärnans minnescentral växer till efter elchocker

Foto: Dreamstime

Mellan 8000 och 10000 barn i Malmöområdet ska ingå i en stor undersökning som går ut på att fånga upp barn med autism vid en tidig ålder.

Undersökningen görs i samband med den ordinarie 30-månaderskontrollen på barnavårdscentralerna.

– Vi har tidigare haft ont om kunskaper om värdet av att behandla små barn med autism. Därför har det inte varit viktigt att ställa diagnosen tidigt, och de flesta barn har fått sin diagnos först vid drygt fem års ålder, förklarar psykologen Nils Haglund som också är doktorand i barn- och ungdomspsykiatri.

Tidig behandling kan ha god effekt

Nu däremot finns det studier som visar att en tidig, intensiv behandling av autism kan ge god effekt. Då blir det också viktigt med en tidig diagnos. 

Nils Haglund forskar om barn med autism.

– Om vi upptäcker fall av misstänkt autism när barnen är 2,5 år, och ytterligare undersökningar bekräftar att det verkligen är fråga om autism, så kan behandlingsprogrammet sättas igång redan innan barnen är tre år. Det handlar framför allt om att öva upp deras kommunikation och hindra dem från att bli alltför slutna i sig själva, säger Nils Haglund.

Utbildar föräldrar och personal

Behandlingsprogrammet omfattar omkring 15 timmar i veckan på förskolan och omkring 10 timmar i hemmet. Nils Haglund och hans medarbetare utbildar både föräldrarna och den berörda personalen i de metoder som ska användas, och har också regelbundna träffar med föräldrar och dagispersonal. 

När screeningen är slutförd hoppas forskarna kunna jämföra barn som börjat behandlas vid 3-4 års ålder, barn som börjat behandlas vid 5-6 års ålder och barn som inte fått någon extra behandling alls. En sådan jämförelse kan visa om behandlingen gett det resultat man hoppas på.

Screening på BVC

Screeningen utförs av särskilt utbildade BVC-sköterskor vid barnavårdscentralerna i Malmö och sydvästra sjukvårdsdistriktet (Trelleborg, Svedala och Vellinge). Man har hittills tittat på 6-700 barn och hittat fem-sex fall av misstänkt autism. 

Förekomsten av autism varierar mellan olika grupper. I Sverige är autism t.ex. sju gånger vanligare bland barn till mammor födda i Somalia och övriga Afrika söder om Sahara, än bland barn till svenska mammor. Enligt somalierna själva är sjukdomen däremot inte så vanlig i Somalia, vilket fått somliga att kalla autism för ”den svenska sjukan”.

Enligt en teori är det D-vitaminbrist som är orsaken. Även för infödda svenskar kan det vara svårt att via solen ta in tillräckligt med D-vitamin, och ännu svårare är det för människor med mörk hud och heltäckande kläder. 

– Men vi vet ännu inte säkert om den teorin stämmer. Genetiska faktorer spelar troligen en större roll, menar Nils Haglund. 

Han hoppas att screeningen ska kunna fånga upp inte bara tydliga fall av autism utan också mildare former av ”autismspektrumstörningar” som idag ofta blir sent upptäckta. 

Text: INGELA BJÖRCK

Nyhet från Lunds universitet 9 november 2011

Related posts:

1. Tidig övning kan förhindra störningar vid autism
2. FÖRELÄSNING PÅ WEBBEN: Autism – fokus på vuxna
3. Ingrid Hansen Pupp: Hjärnans utveckling efter mycket för tidig födelse

Foto: Dreamstime

Ulrika Bejerholm forskar om rehabilitering inom projektet Individual Placement and Support (IPS)som handlar om att personer med psykisk funktionsnedsättning ska få ett riktigt arbete utan år av arbetsträning och stegvis rehabilitering. Stegvis rehabilitering innebär att man får sin medicin och i väntan på att patientens hälsa ska bli bättre deltar denne i verksamheter som är marginaliserade utifrån resten av samhället. Längst bort finns kanske ett riktigt jobb. IPS innebär att man gör precis tvärtom. Det bygger på en relation med en arbetsspecialist som tillsammans med den arbetssökandeskräddarsyr en arbetsrehabiliteringsmetod.  Vad vill personen arbeta med? Vad har han/hon gjort tidigare? Arbetsspecialisten fungerar som coach och hjälper den psykiskt sjuke i mötet med myndigheter och arbetsgivare.

- Många av de här människorna är inne i ett system som har fråntagit individen dess ansvar och många gånger kanske den arbetssökande inte jobbar på många, många år, förklarar Ulrika Bejerholm.

Sveriges regelverk hindrar

Modellen som även används i andra länder, är rekommenderad i socialstyrelsens riktlinjer om psykosociala insatser och bygger på att deltagaren själv ska få bestämma om och hur mycket de vill jobba och inom vilket område.  Ett nätverk runt personen med familj, läkare, sjuksköterska, personer från arbetsförmedlingen, försäkringskassa stöttar i och utanför arbetet.

Men Sveriges regelverk är inte gjort för att stödja den här formen av arbetsrehabilitering:

-  I dagens samhälle passar inte IPS in – man måste gå igenom vissa steg för att kunna få sina bidrag och inte ramla ur systemet.  Handläggarna på de olika myndigheterna kan inte göra så mycket för att förändra situationen utan det måste komma tydliga direktiv uppifrån, förklarar Ulrika.

Internationellt uppskattad modell

De deltagare som får vara med i en IPS-grupp får alla ett förändrat ett aktivitetsmönster – oberoende om man får jobb eller inte. Arbetsmotivationen förändrades och livskvaliteten blir bättre.

- Genom IPS-studier jorden runt så vet vi att den här modellen fungerar och är den mest uppskattade modellen bland patienter internationellt sett!

Text: ÅSA HANSDOTTER

Related posts:

1. Allvarligt psykiskt sjuka är en eftersatt grupp
2. Hur mår överviktiga ungdomar psykiskt?
3. Snart finns vaccin mot hjärtinfarkt

Foto: Dreamstime

Psykisk ohälsa berör alla. Samtidigt är det omgärdat av missuppfattningar. Skåneveckan för psykisk hälsa 2011 infaller den 7-13 oktober. Runt hela Skåne arrangeras seminarier, kulturarrangemang och mötesplatser med personer som arbetar med eller lever med psykisk ohälsa .

Mer om programmet

Related posts:

1. Arbete och psykisk sjukdom – fungerar det?
2. Föreläsning i Malmö 4 oktober: Varför får man prostatacancer?
3. Bättre hälsa ger styrka att bli kvitt missbruk

Foto: Dreamstime

- Invandrare riskerar att få fel diagnos på minnesmottagningar. Språkförbistringar gör att demensutredningarna kan bli missvisande, säger Lennart Minthon, professor i psykiatri, i en intervju till Sydsvenskan. Nu vill han översätta testerna till andra språk.

- Att få rätt diagnos är väldigt betydelsefullt och avgörande för vilken behandling, eventuell medicinering och omhändertagande som patienten ska få, förklarar Lennart Minthon.

Läs hela artikeln på Sydsvenskan.se

Related posts:

1. Kunskapscentrum skapar nätverk för bättre demensvård
2. 100 miljoner till hjärnforskningen
3. Vaccinering mot Alzheimers väntas inom några år

Kameran är ett viktigt verktyg för Anita Linnér och hennes kollegor i DBT-teamet. Foto: Roger Lundholm

När personer med diagnosen borderline inte kan hantera sina känslor kan det leda till självskada. För en av tio slutar det – mer eller mindre avsiktligt – med självmord. Nu utökar psykiatrin i Lund sitt DBT-team till tolv medarbetare.

DBT står dialektisk beteendeterapi och är en utveckling av KBT, kognitiv beteendeterapi. Terapin har bedrivits framgångsrikt i Lund sedan drygt tio år. Det visar en studie av 39 patienter med borderline/emotionell instabil personlighetsstörning som tillsammans stod för 2 008 vårddygn och 4 549 självskador tolv månader före behandlingen.

Efter behandlingen minskade antalet dygn i sluten vård till totalt 206 och antalet självskador till 127.

– I DBT jobbar vi för att lära ut, öva in och generalisera nya färdigheter för att patienten ska förändra sitt beteendemönster och hantera sina känslor på ett mer effektivt sätt.

Det säger Anita Linnér, legitimerad psykoterapeut som ingått i DBT-teamet sedan starten i slutet av 90-talet. När vuxenpsykiatrin i Lund, Landskrona och Eslöv slogs ihop tidigare i år blev det möjligt att samordna resurserna till ett tolv medarbetare starkt DBT-team.

– Våra patienter har diagnosen borderline och ett dokumenterat självskadebeteende. Deras liv är antingen eller, himmel eller helvete. Samtidigt som de behöver lära sig nya färdigheter så att de inte skadar sig själva måste de få sina upplevelser bekräftade.

Stora studier visar att en tredjedel av patienterna tillfrisknar efter DBT och att en tredjedel fortfarande mår dåligt, fast utan att längre skada sig själva. För den sista tredjedelen sker ingen förändring.

– Nu utvecklar vi vårt behandlingsprogram och skapar utrymme för att fler patienter ska kunna få behandling. Ett viktigt mål är att minska behovet av slutenvård, berättar Anita Linnér.

Text: PER LÄNGBY

Artikeln är tidigare publicerad i Nyhetsbrev för massmedia nr 5/2011 från Skånes universitetssjukhus, Medicinska fakulteten vid Lunds universitet, Labmedicin Skåne och Psykiatri Skåne.

Related posts:

1. Borderline – en omtalad diagnos

Det är däremot inte lika känt att risken bland yngre patienter är stor.

–Vi vet att många unga dricker en hel del alkohol, men att det är så här vanligt bland de yngre som har psykiska besvär, visste vi inte. Riskabla alkoholvanor kan bidra till att förvärra deras psykiatriska tillstånd och då har ju de här patienterna två problem istället för ett, säger Sophia Eberhard, läkare i psykiatri och forskare vid Lunds universitet.

Sophia Eberhard

–Det är viktigt att förebygga det här och vår studie visar att man vid psykiatrins mottagningar med en enkel metod kan göra det.

I studien, som är en av få som belyst riskabla alkoholvanor hos psykiatriska patienter, deltog cirka 1 700 patienter inom allmänpsykiatrin i Lund och Uppsala, främst patienter med depression eller ångest. 424 av dessa tillhörde den yngsta åldersgruppen 18-26 år.

Risk för alkoholberoende

Av dessa ansåg sig 40 procent av kvinnorna och 47 procent av männen ha sådana alkoholvanor att de riskerade att utveckla ett alkoholberoende.

19 procent av kvinnorna och 34 procent av männen i samma åldersgrupp utsatte sig dessutom för berusningsdrickande, drack mer än 3 glas alkohol per tillfälle (kvinnor) eller 4 glas per tillfälle (män).

–Det är särskilt allvarligt då regelbundet berusningsdrickande utgör en klar risk för att snabbare utveckla ett alkoholberoende och en snabbare försämring av den kroppsliga hälsan. Dessutom ökar risken för självmord och självmordsförsök hos personer med berusningsdrickande, säger Sophia Eberhard.

Rådgivande samtal minskade risken

Av alla patienter mellan 18-70 år som deltog i studien, drack 403 så mycket att de riskerade utveckla ett alkoholberoende. Forskarna delade dessa patienter i två grupper, där den ena hälften erbjöds ett rådgivande samtal och en ny ”kontroll” av sina alkoholvanor ett halvår senare. Den andra hälften fick inget rådgivande samtal förrän studien var avslutad.

Vid kontroll sex månader senare hade båda grupperna reducerat sina alkoholvanor, men i gruppen som erbjudits ett rådgivande samtal uppvisade nästan hälften icke riskabla alkoholvanor, jämfört med drygt en fjärdedel i kontrollgruppen.

–Det visar tydligt att de här samtalen hade effekt vad det gäller patienternas alkoholkonsumtion och att man inom psykiatrin ska vara observant på det här problemet så att de här personerna får hjälp, säger Sophia Eberhard.

Text: OLLE DAHLBÄCK

Pressmeddelande från Lunds universitet 15 augusti 2011

Related posts:

1. När en diagnos döljer en annan
2. Infekterade knäproteser ger problem
3. Kontaktallergi mot aluminium – ett ökande problem?

 

Foto: Dreamstime

Att som patient vistas på en intensivvårdsavdelning, IVA, kan vara mycket påfrestande. Minnesstörningar, oro och påfrestande upplevelser kan dröja kvar även efter vistelsen och kan leda till psykologiska problem. Patienterna måste därför följas upp efter IVA.

Dödsångest, hjälplöshet, smärta, kaos, mardrömmar eller hallucinationer – så kan en patient uppleva vistelsen på intensivvårdsavdelning, IVA. Många patienter minns tiden på IVA som mycket påfrestande och det är inte bara på grund av de skador eller den sjukdom som var själva orsaken till att de hamnat där.

Bra med kort vårdtid

– Intensivvårdsmiljön kan vara stressande med apparater som låter och ljuset som alltid är på. Det är ingen bra läkande miljö men till stor del nödvändig, säger Karin Samuelson.

Hon forskar kring patienters upplevelser av intensivvård och har speciellt studerat respiratorpatienters upplevelser i förhållande till sederingsgrad*, dvs. hur mycket lugnande och sömngivande medicin de har fått.

– Inte så förvånande visade mina resultat att ju mer vakna patienterna var desto mer mindes de från IVA men också att deras upplevelser var mer påfrestande. Samtidigt har vakna patienter en kortare vårdtid på IVA och det vinner alla på.

Sövda patienter – lång återhämtning

Foto: Dreamstime

I början när de första sederingspreparaten kom var det rutin att söva alla patienter. Men successivt har man kommit på att det inte är bra med långvarigt passivt liggande. Muskler förtvinar och rehabiliteringstiden blir mycket längre.

Karin Samuelson kunde dessutom visa att ju längre patienterna hade vistats på IVA och ju mer sederade de var, desto större tendens till att de drabbades av icke verklighetsanknutna mardrömmar och hallucinationer, något som är extremt påfrestande.

– Det är farligt med bara overkliga minnen. Vissa patienter minns inte alls att de varit på IVA och kan drabbas av vanföreställningar som att de blivit kidnappade eller annat. Att inte minnas försvårar bearbetningen om man inte har en riktig händelse att hänga upp det på.

Kräver uppföljning

Minnesstörningar, oro och påfrestande upplevelser kan dröja kvar även efter IVA-vistelsen och kan leda till psykologiska problem och i vissa fall även till posttraumatiskt stressyndrom, PTSD.

Efter IVA-vistelsen krävs uppföljning och Karin Samuelsons forskning har lett till en utveckling av uppföljningsarbetet i Lund.

– Idag följer man upp alla patienter som legat på IVA längre än 2 dygn. Första uppföljningen görs två till tre dagar efter att patienten lämnat IVA och efter två månader görs ytterligare en uppföljning.

Patienterna kan grovt delas in i tre grupper. De som återhämtar sig snabbt och klarar sig bra utan stöd. Sedan finns en grupp som behöver hjälp med att lägga pusselbitarna på plats. De får ofta prata med en uppföljningssjuksköterska som lyssnar till deras berättelser och informerar om deras tid på IVA. Det brukar räcka för att de ska kunna gå vidare i sin återhämtning.

Akut posttraumatiskt stressyndrom

En tredje grupp, cirka 5–10 procent av IVA-patienterna, utvecklar svårare psykologiska problem såsom till exempel akut posttraumatiskt stressyndrom. Allt i det dagliga livet kopplas till traumat och de kommer inte vidare i bearbetningen (läs mer under länken till höger).

– Dessa patienter behöver oftast psykologhjälp men problemet är att vi måste hitta dem först. Man kan inte i förväg säga vem som kommer att utveckla PTSD men det finns några kända riskfaktorer, bland annat extremt påfrestande händelser på IVA eller att patienten känt extrem rädsla. Kvinnor löper också en större risk att drabbas än män.

PTSD utvecklas över tid och därför är den andra uppföljningen efter två månader viktig.

Instrument för mätning och utvärdering

Karin Samuelsons fortsatta forskning går ut på att ta fram olika instrument för mätning och utvärdering. Det kan röra sig om metoder för att mäta sederingsgraden eller checklistor som på ett enkelt sätt summerar upplevelsen på eller efter IVA. En av Karin Samuelsons doktorander forskar kring patientdagböcker, där vårdpersonalen för en loggbok över viktiga händelser kring patienten.

– Allt behöver inte vara läkemedel, man kan också behandla genom att skriva några rader i en anteckningsbok.

Text: EVA BARTONEK ROXÅ

Related posts:

1. Hur lurar mördarbakterier våra celler?
2. Uppfinning från Lund kan spåra tidig HIV-smitta
3. Posterpresentation från Forskningens dag 2010

Sömnbesvär är ett vanligt hälsoproblem i Sverige och det blir inte lättare att sova när solen är uppe nästan dygnet runt.

– Vi människor behöver lika mycket sömn hela året, men det är inte så konstigt att vi har svårare att sova på sommaren, när det är ljust längre på kvällarna och solen går upp tidigare på morgnarna, säger Marianne Ors. Hon är överläkare och forskare i klinisk neurofysiologi och ansvarig för sömnsektionen och sömnlaboratoriet vid Skånes universitetssjukhus.

Sover man dåligt en natt är det ingen katastrof – det kan man snabbt ta igen, menar Marianne Ors. Foto: Roger Lundholm

Men enligt Marianne Ors kan vi själva göra mycket för att undvika att drabbas av sömnbesvär på grund av den ljusa årstiden.

– Försök sänka aktivitetsnivån innan det är dags att gå till sängs. Sätt dig ner, lyssna på lugn musik eller andra vackra ljud och försök slappna av. Innan du lägger dig, vädra ut sovrummet ordentligt, sätt gärna korsdrag, dra ned rullgardinen och se till att ha ett tunnare täcke än det du har på vinterhalvåret. Fundera inte så mycket över morgondagen. Det är inte lätt att slita sig från ljuvligheten en skön sommarkväll, men försök se sömnen som ett njutningsmedel, säger hon.

– Skulle du ändå sova dåligt eller nästan ingenting alls en natt, så är det ingen katastrof. Det går ändå att prestera hyggligt dagen efter, och då sover du antagligen bra nästa natt i stället.

Enligt en studie från 2008 från SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering) var det cirka 24 procent av den vuxna befolkningen i Sverige som uppgav sig ha sömnbesvär, definierat som ”har svårt att somna mer än tre gånger i veckan” eller ”vaknar under natten mer än tre gånger i veckan”. Samma studie visar att fler kvinnor än män hade sömnbesvär, framför allt i ålders gruppen 30-49 år. Där var det hela 18 procent som hade sömnbesvär – dubbelt så många som bland männen.

– Det är egentligen inte så konstigt, då kvinnorna i den åldersgruppen är trippelarbetande: de både förvärvsarbetar, sköter hemmet och tar hand om barnen, säger Marianne Ors.

Människans dygnsrytm styrs av en inre biologisk klocka där både aktivitetsperiod och vila ingår.

– Det är ett fint reglerat system som måste fungera. Vi människor är biologiska varelser som behöver sömn, föda och sex för att överleva som art. Får vi inte sova dör vi.

Hur mycket vi behöver sova är till stor del ärftligt, berättar Marianne Ors.

– Vi är flexibla varelser som tidigt vaggas in i vår samhällsroll. Redan när vi går på dagis styrs vi av tider, i skolan ska vi följa ett visst schema och så vidare. En del av oss klarar det bättre än andra.

Marianne Ors har inga personliga knep för att sova bra, men ett gott råd.

– Somnar man inte ska man inte ligga kvar i sängen och skruva på sig. Då är det bättre att gå upp och läsa en bok. Då blir man snart trött, säger hon.

Text: OLLE DAHLBÄCK

Related posts:

1. Tid för återhämtning ger mindre besvär vid skiftarbete

Allt är vitt i ljusterapirummet, som enligt Baba Pendse har goda effekter på patienter med höst- och vinterdepression. Foto: Roger Lundholm

För en person med höst- och vinterdepression sänker sig mörkret även i själen när dagarna blir kortare framåt hösten. Men ljusterapi kan lindra besvären.

I ljusrummet på Allmänpsykiatriska kliniken i Malmö är allt vitt. Tak och väggar är vitmålade, vilstolarna är vita, bordet är vitt och till och med muggarna är vita. Ett färgglatt paket tepåsar utgör inredningens enda färgklick.

Här sitter patienterna två timmar på förmiddagen insvepta i vita morgonrockar och med vita handdukar om benen. De kan lyssna på musik, småprata, lösa sudoku eller läsa en tidning, allt medan ögonen insuper det solljusliknande skenet från de många lysrören. För somliga räcker det med en enda tvåveckorskur, medan andra behöver påfyllnadsdoser ett par gånger i veckan under vinterhalvåret.

– De som behöver ännu mer rekommenderar vi att köpa en egen ljuslampa, säger Baba Pendse. Han är överläkare och har forskat om patienter med höst- och vinterdepression, på engelska kallat SAD, Seasonal Affective Disorder.

Vetenskapliga studier av vinterdepressioner

Enligt psykiatrins tidigare åsikt var SAD inte någon särskilt allvarlig sjukdom. Men Baba Pendses studier har gett en annan bild. I sin avhandling jämförde han SAD-patienter med inlagda depressionspatienter som gjort självmordsförsök.

Jämförelsen visade att SAD-patienterna faktiskt låg sämre till än de andra patienterna både i sina egna bedömningar och i skattningar gjorda av läkare. De led bl.a. ofta av irritabilitet, trötthet, minnesstörningar, muskelspänning, tankestopp, långsamhet och upprördhet. De hade också svaga sociala nätverk och dålig social funktion.

Många patienter äter mycket under den mörka årstiden: sjukdomen ger ett ”sockersug” som får dem att gå upp i vikt varje vinter. Foto: Scanpix

– Dessa patienter går socialt sett i ide under vinterhalvåret. De tackar nej till inbjudningar till fester och andra tillställningar, tar aldrig hem vänner och deltar inte i något sällskapsliv alls. De är ständigt trötta trots att de sover väldigt mycket.

– De äter också mycket: sjukdomen ger ett ”sockersug” som får dem att gå upp i vikt varje vinter, berättar Baba Pendse.

Han förklarar vidare att många av SAD-patienternas besvär inte tas upp i psykiatrins etablerade skattningsskalor för svårighetsgraden i en depression. Det bidrar till att deras lidande undervärderas.

Vanligare i norr

Höst- och vinterdepression finns inte i länderna kring ekvatorn, men är ganska vanlig på våra breddgrader. Ett par procent av den svenska befolkningen söker behandling, men ännu fler tros ha sjukdomen i lindrigare form. Somliga klarar sig genom att åka utomlands eller resa till fjällen på hösten för att få solljus, medan andra vant sig vid att allt på vintern går lite långsammare och känns lite dystrare.

Roten till sjukdomen anses vara hormonet melatonin, hjärnans sömnmedel. Melatonin produceras när vi befinner oss i mörker, men produktionen avbryts när ögonen träffas av solljus. Melatonin påverkar i sin tur den viktiga signalsubstansen serotonin.

– Om melatoninutsöndringen är störd, som vi tror den är hos patienter med SAD, så rubbas den centrala klocka som styr de tidsinställda funktionerna i kroppens alla organ. Sömnen blir störd, stressnivån ökar och så vidare, säger Baba Pendse.

Ljus av rätt styrka och våglängd

Att tända fler lampor inomhus räcker inte för att motverka störningen. För att inomhusljus ska ha en behandlande effekt måste det vara minst tre gånger starkare än normala glödlampor eller lysrör. Förutom att ha rätt styrka, så ska ljuset också ha rätt våglängd och vara jämnt spritt.

Ljusterapi är dock inte accepterat av alla. SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering, var tveksam till metoden i en rapport som kom 2007.

– Men man sa inte att behandling i ljusrum inte fungerar, utan bara att det inte gått att bevisa att den fungerar! framhåller Baba Pendse.

Ett skäl är att det är svårt att jämföra ljusterapi med placebo, låtsasterapi, i studier där vare sig patienter eller försöksledare vet vem som får vilken behandling. Det är en sådan metodik som krävs för att man säkert ska kunna avgöra effekten av en viss ny behandling. Denna jämförelsemetod passar för vanliga läkemedel, men en låtsasbehandling som på ett trovärdigt sätt kan jämföras med ett ljusrum är ju svår att få till.

De flesta som arbetar med ljusterapi, och de flesta behandlade patienter och deras anhöriga, anser dock enligt Baba Pendse att metoden är till nytta. Även om inte alla blir helt friska, så är även små förbättringar viktiga eftersom höst- och vinterdepressioner kan vara en tung börda.

Text: INGELA BJÖRCK

Related posts:

1. Ljusterapi för att lindra vinterdepressioner
2. Tidigare diagnos med hjälp av livskarta
3. Modern ECT hjälp mot djup depression

Foto: Dreamstime

För att bättre förstå sambandet mellan besvär som vissa människor upplever av lukter och elektrisk utrustning, har forskare vid Lunds universitet studerat hur dessa besvär förändras över en längre tid.

Forskarna såg att det fanns kopplingar till fysisk och psykisk ohälsa hos människor med den här typen av besvär.

I en skånsk folkhälsoenkät från år 2000 rapporterade 30% att de under de senaste 14 dagarna hade känt obehag som de förknippade med lysrör, bildskärmar, elektrisk utrustning, kemikalielukter eller andra lukter. Men bara knappt 6% uppgav sig ha varit mycket besvärade av någon av de fem miljöfaktorerna.

Besvär av lukter var det vanligaste, 3,6%, medan 1,5% varit mycket besvärade av elektrisk utrustning. De personer som rapporterade sådana miljörelaterade besvär hade lägre självskattad fysisk och psykisk hälsa, och lägre mentalt välbefinnande och daglig funktionsförmåga än personer utan sådana besvär (1).

Oklart vad som orsakar besvären

Men är det verkligen själva exponeringen som orsakar detta? Ett flertal provokationsstudier har utförts, utan att man har kunnat visa kunna visa på att det är den faktiska exponeringen för el- eller kemikalierelaterade faktorer som orsakar besvären. Vissa resultat tyder snarare på att det är upplevelsen av att vara exponerad som i sig kan trigga symptom (2).

I tvärsnittsstudier av miljörelaterad känslighet samlas information om både miljökänslighet och välbefinnande in samtidigt. Detta innebär att det är omöjligt att avgöra om hälsobesvären kommit som ett resultat av miljökänsligheten. Det skulle lika gärna kunna vara så att man först får nedsatt hälsa eller välbefinnande, och därefter söker en förklaring i olika miljöfaktorer.

Vi har därför gjort en uppföljningsundersökning, för att bättre kunna studera hur sådana besvär utvecklas över tid (3).

Uppföljning efter fem år

I studien följdes över 10000 skåningar som besvarat både enkäten år 2000 och därefter samma enkät en gång till, fem år senare. De som inte rapporterade besvär från de fem miljöfaktorerna vid första tillfället, men däremot andra gången, hade redan initialt en avvikande hälsoprofil jämfört med personer som inte vid något tillfälle uppgav besvär av miljöfaktorerna.

De hade oftare en belastad arbetssituation, upplevde lägre grad av stöd i arbetet, och fler av dem önskade byta yrke eller arbetsplats i framtiden, jämfört med personer som inte skulle komma att utveckla miljörelaterade besvär.

Detta indikerar dels att symptomen i många fall uppstår först, utan att kopplas till miljöfaktorer, men också att det ofta finns andra belastande situationer som sedermera kan ge upphov till olika symptom.

Resultaten gav därigenom delvis stöd för hypotesen att tillstånd som miljörelaterad känslighet kan ha sin början i oprecisa besvär som individen sedan söker en yttre förklaring till.

Ökad medvetenhet om stress

Det finns en stor överlappning avseende symptom vid miljörelaterad känslighet och olika sk ”moderna diagnoser” som exempelvis utmattningssyndrom, kroniskt trötthetssyndrom, smärtsyndrom, fibromyalgi, irritable bowel syndrome, sick building syndrome.

Detta har gett upphov till en diskussion om alla dessa olika tillstånd verkligen är separata fenomen, eller kanske olika uttryck för något som i grunden är ett och samma tillstånd.

Det som avgör vilken diagnos som sätts, kan då vara hur patienten attribuerar sina symptom, dvs hur han/hon söker förklaringen till symptomen – om man söker efter en somatisk (kroppslig) förklaring, eller om man söker förklaringen i den omgivande miljön.

Samtidigt som det har blivit mer allmänt accepterat att stress kan ge upphov till många symptom, och att man kan bli ”sjuk” av stress, har omfattningen av patienter som söker för miljörelaterad känslighet minskat.

Detta skulle kunna tyda på att en del av de symptom som tidigare attribuerats till miljöfaktorer i själva verket var stressutlösta, men att medvetenheten om möjliga konsekvenser av stress inte var lika välkända utan man sökte andra förklaringar till sina symptom.

Text: FRIDA EEK

Artikeln har tidigare varit publicerad i Bulletin, Årgång 29 (2011) Nr 1, från Arbets- och miljömedicin, Lund och Yrkes- och miljödermatologi, Malmö, Lunds universitet.

Related posts:

1. Björn Karlson: Arbete och stress
2. Tid för återhämtning ger mindre besvär vid skiftarbete
3. Kemikalier – dolt hälsohot i vår vardag

När maten styr tillvaron – om ätstörningar

Arrangörer: PIL – Patientforum – Information – Lärande, Skånes universitetssjukhus i Lund

Alla intresserade hälsas välkomna till Skånes Universitetssjukhus, Lund, Getingevägen 4, Aulan, blocket plan 1. Ingen föranmälan. Ingen entréavgift.  Torsdagen den 28 april 2011 kl 18.00  

18.00   Inledning av PIL och Anorexi/Bulimi-Kontakt Malmö

18.15   Ätstörningar : historik, nuläget och aktuell forskning. Ulf Wallin, överläkare, Kompetenscentrum för ätstörningar syd, Lund  

19.00  Paus. PIL har öppet hus, bokbord och medietips. Förfriskningar serveras.  

19.15   Behandling, bemötande och tankar kring förhållningssätt. Marie Kjerstinsdotter, skötare och kognitiv terapeut, Ätstörningsenhetens dagvård, Lund

20.00   Frågestund

Related posts:

1. Föreläsning på webben: Bra mat på äldre dar
2. FÖRELÄSNING PÅ WEBBEN: Autism – fokus på vuxna
3. Föreläsning i Malmö 4 oktober: Varför får man prostatacancer?

Foto: Dreamstime

Allvarligt psykiskt sjuka har ofta en låg livskvalitet där stigmatisering och utanförskap är viktiga komponenter. Trots de psykiatrireformer som genomförts faller de ofta utanför de vård- och stödinsatser som finns idag.

Lars Hansson, professor i vårdvetenskap med inriktning mot psykiatrisk hälso- och sjukvårdsforskning, leder en forskargrupp som fokuserat på personer med psykisk sjukdom med allvarliga diagnoser som t. ex. schizofreni och andra psykossjukdomar.

- Vi har bland annat valt att fokusera på den här gruppen eftersom det visat sig att de löper störst risk att inte få sina behov tillgodosedda i psykiatrins förändringsreformer där utgångspunkten är att man vill vårda psykiskt sjuka människor i samhället.

Låg livskvalitet

Psykiskt sjuka är en utsatt grupp, ofta med en dålig utveckling av sin livssituation och som ibland inte får sina behov tillgodosedda av samhällets vård- och stödsystem. Genom studier som gjorts, vet man att dessa människors livskvalitet ofta är låg. Stigmatisering och utanförskap är två av de komponenter som påverkar livskvaliteten.

- Just nu har vi har ett stort nationellt uppdrag att göra en utvärdering av en antistigma-kampanj som heter Hjärnkoll, där vi undersöker vad folk i Sverige har för kunskap om och attityd till personer med psykiska sjukdomar. Det vi ser är att det finns utbredda negativa attityder.

Förändra medias syn

Under 1970-1980-talen lade man ner mentalsjukhusen och flyttade ut psykiskt sjuka personer i samhället. Intentionen var att de skulle få en bättre vård och bli samhällsmedborgare bland andra och att man på så sätt skulle minska fördomarna. Det har dock inte fungerat utan det är stabila negativa attityder som kvarstår mot den här gruppen. Lars Hansson talar om att det behövs en ständig kampanj för att kunna förändra människors inställning till psykiskt sjuka. Bland annat måste man förändra medias syn på den här gruppen. Det finns ju personer med psykisk sjukdom som faktiskt är våldsamma och det händer med jämna mellanrum incidenter som underblåser våra rädslor. Medias sätt att hantera detta undergräver arbetet med att förändra attityderna.

Integrera i samhället

- Vi vill att man skapar en vård och ett stöd som gör att psykiskt sjuka blir integrerade i samhället på ett sätt som de inte blir idag. I det ingår att utveckla insatser som faktiskt är effektiva. Det finns ett gap mellan det forskningen visar och hur man arbetar i praktiken.

En del av problemen handlar om forskares förmåga att förmedla sina kunskaper och en del handlar om implementering – det finns en tröghet i systemet. Ungefär 30 % av svenska folket kan inte tänka sig att arbeta tillsammans med någon som är psykiskt sjuk. Genom att ge mer kunskap och skapa fler kontaktytor med människor med psykisk sjukdom undviker man generaliseringar och stigmatisering. Först då blir de här personerna verkliga medmänniskor.

Arbetsrehabilitering

- Supported employment, är en till exempel en modell för arbetsrehabilitering som fungerar i praktiken. Den används runt om i Europa och USA och går ut på att man får ett riktigt jobb direkt, utan att behöva gå år och arbetsträna. Vi måste bygga upp verksamheter och göra modellprojekt där man kan få inspiration och föra ut den kunskap som finns.

Lars Hanssons är även chef för en grupp som arbetar med forskning kring andra psykosociala insatser som kan effektivisera behandling och rehabilitering för den här gruppen. Bland annat är man en del av ett nationellt kunskapscentrum, CEPI, som har ett regeringsuppdrag att bedriva forskning inom det här området.

- Vi har arbetat med CEPI under fyra år nu och även om vägen fortfarande känns lång så ser vi att om man gör en sådan nationell kraftsamling så kan man faktiskt påverka forskningsläget. Vi arbetar också aktivt med att ha brukare med i våra forskningsprojekt vilket känns inspirerande och meningsfullt.

CEPI står för ”Centrum för Evidensbaserade Psykosociala insatser” som har medarbetare från fem svenska universitet eller högskolor.

Text: ÅSA HANSDOTTER

Foto: Dreamstime

Institutionen för hälsa, vård och samhälle, Lunds universitet.

Related posts:

1. Hur mår överviktiga ungdomar psykiskt?

Foto: Dreamstime.

I mars gick startskottet för POSE – en nationell studie om paniksyndrom. Studien ska försöka finna svar på hur man bättre kan matcha patient med behandlingsmetod. Detta är inget unikt i sig, och det förekommer hela tiden ute i verksamheterna att man anpassar behandlingen efter patienterna, men det finns däremot inte särskilt mycket forskning gjord på detta.

- Förhoppningen med studien är att visa på att effekten av psykologisk behandling förbättras om man tar hänsyn till patientens individuella förutsättningar och preferenser, säger Thomas Nilsson, psykolog och doktorand vid Psykiatri Skåne och projektansvarig för studien.

Läs mer

Related posts:

1. Splittrad äldrevård kan bli mer jämlik visar ny studie
2. Stor europeisk studie om skönhetsprodukter
3. Inleder studie av irakiers diabetes

Foto: Dreamstime.

När hjärnan är väldigt ung är den också mycket öppen för påverkan och möjligheter till lärande är stort. Det är anledningen till att vi nu gör observationer redan under spädbarnsperioden för att hitta barn som visar tecken på att ha en genomgripande störning i sin utveckling – en så kallad autismspectrumstörning.

Autism är ett samlingsbegrepp på många olika diagnoser, men vid den här tidiga åldern är det för tidigt att ställa en detaljerad diagnos. Under våren 2011 inleddes observationer av alla åttamånaders spädbarn vid 40 barnavårdscentraler i Kronobergs landsting för att hitta barn som visar tecken på att behöva extra stöd. Bengt Sivberg, professor i vårdvetenskap, leder studien:

- Det kan gälla svårigheter att interagera, skapa ögonkontakt, kommunicera med hjälp av joller, gester och mimik. Ibland handlar det även om motoriska svårigheter och känslomässiga aspekter – det kan t. ex. vara svårare att trösta de här barnen, de kan ha lättare till gråt eller vara lättretliga.

Tidiga tecken

Med hjälp av ett observationsinstrument som kallas SÖK,  söker barnsjuksköterskorna på BVC tecken på störningar hos barnen. Barn som har svårigheter att interagera och kommunicera observeras ytterligare en gång inom en treveckorsperiod för att se om resultatet blir detsamma.

Behandlingen som följer kallas för Tidig spädbarnsintervention och pågår med hjälp av föräldrarna under sex månader i hemmiljö. Den går ut på att stimulera barnet att utveckla kommunikativa färdigheter och gemensam uppmärksamhet – d.v.s. att förälder och barn samtidigt fokuserar på samma sak.

Foto: Dreamstime.

Ögonkontakt

- I den gemensamma uppmärksamhetsträningen är fokus att etablera ögonkontakt. Stimulansen till barnet sker via mimik, småprat och gester. Eftersom kommunikationen mellan hjärncellerna är långsam hos de här barnen, tar det längre tid för dem att reagera, så det gäller att vänta in barnets reaktion och respons för att sedan ge positiv feedback.

Mildrar svårigheter

Syftet är att förbättra barnens funktionsnivå och mildra deras svårigheter och till och med undvika en senare diagnos. Den känslomässiga kommunikationen mellan barn och förälder kommer före den kognitiva utvecklingen – därför är det viktigt att utveckla kommunikation mellan barn och förälder tidigt. Att ha en tydlig struktur i sociala situationer hjälper även barn med den här typen av störning där förändringar medför svårigheter. Om barnet fortfarande uppvisar tecken på störning när det är 18 månader gammalt, gör man en mer omfattande utredning som kan leda till en diagnos.

Tidigt stöd – bättre prognos

- Många gånger känner föräldrarna tidigt att det är något annorlunda med barnet – ibland redan på BB. Den träning som görs med de här barnen är inget konstigt – det är samma interaktion som alla föräldrar gör med sina barn, man gör det bara i större omfattning och mer strukturerat. Vår förhoppning är naturligtvis att studien ska visa att man får en bättre prognos för barn med autism när vi hittar och stödjer dem så tidigt i livet.

Text: ÅSA HANSDOTTER

Institutionen för hälsa, vård och samhälle, Lunds universitet.

Related posts:

1. Screening för autism på BVC för tidig behandling
2. Ingrid Hansen Pupp: Hjärnans utveckling efter mycket för tidig födelse
3. Hans Bengtsson: Barns utveckling i tidig skolålder

Mödravården kan bli bättre på att ge stöd åt gravida kvinnor som mår psykiskt dåligt. Foto: Kennet Ruona

Risken för akuta kejsarsnitt hos förstföderskor ökar om mamman under graviditeten lider av psykisk ohälsa. Men med rätt stöd kan antalet kejsarsnitt minska.

– Under de senaste årtiondena har det skett en samtidig ökning av kejsarsnitt och psykisk ohälsa hos kvinnor i fertil ålder. Våra studier visar att risken för akuta kejsarsnitt ökar signifikant för förstföderskor om mamman rapporterat oro, stress eller sömnproblem vid sina kontroller hos mödravården, säger Anne-Marie Wangel, forskare vid Malmö högskola.

Däremot ökade inte risken för akuta snitt för de kvinnor som angett att de fått professionellt stöd eller antidepressiv medicin under graviditeten.

Inom mödrahälsovård knuten till KK i Malmö finns sedan 1998 ett elektroniskt journalsystem som gör det möjligt att söka på olika ord, markörer, som anknyter till och beskriver psykisk ohälsa. I samarbete har forskare vid Malmö högskola, Skånes universitetssjukhus i Malmö och Lunds universitet nyligen avslutat en studie bland 6 467 Malmökvinnor.

– Det är välkänt att ett första kejsarsnitt också ökar risken för att nästa förlossning sker med kejsarsnitt. Förutom att risken för allvarliga komplikationer är högre vid kejsarsnitt, så kostar det samhället fyra gånger mer än en normal vaginal förlossning, säger Helena Jernström, docent vid Lunds universitet.

– Vår studie visar att kvinnor berättar hur de mår. Om mödrahälsovården kan utveckla metoder för att systematiskt identifiera psykisk ohälsa under graviditeten skulle man i ett tidigt skede kunna erbjuda exempelvis stressreducerande stöd och därmed minska risken för ett framtida akut kejsarsnitt, säger Anne-Marie Wangel.

Text: KATRIN STÅHL

Artikeln har tidigare varit publicerad i Nyhetsbrev för massmedia från Skånes universitetssjukhus, Medicinska fakulteten vid Lunds universitet, Labmedicin Skåne och Psykiatri Skåne, nr 2/2011.

Related posts:

1. Barn kan behöva långsiktigt stöd
2. Skåneveckan för psykisk hälsa 7-13 oktober
3. BUP måste ge mer stöd åt föräldrar

Foto: Mikael Risedal

Paul Franks är professor i genetisk epidemiologi vid Lund University Diabetes Centre i Malmö och adjungerad professor i näringslära vid Harvard School of Public Health.

Han forskar om varför vissa individer har en större benägenhet att utveckla diabetes än andra – om det beror på genetiska faktorer eller annat. Läs mer

Lennart Minthon är professor i psykiatri med inriktning demenssjukdomar och kognition. Han är också överläkare och klinikchef vid Neuropsykiatriska kliniken (Minneskliniken) i Malmö.

Forskningen handlar om att öka kunskapen om och förståelsen för de olika grundläggande sjukdomsmekanismerna vid olika demenssjukdomar. Med hjälp av en avdelning för kliniska läkemedelsprövningar kopplas denna kunskap till nya behandlingar. Lennart Minthon har också varit med om att bygga upp Kunskapscentrum för demenssjukdomar i Skåne. Läs mer

Olle Melander är professor i internmedicin vid Lunds universitet och överläkare vid Akutcentrum, Skånes universitetssjukhus i Malmö.

Hans forskning handlar om hitta nya sjukdomsmekanismer bakom hjärt-kärlsjukdom och att med nya markörer i blodet kunna identifiera de individer som missas med de mått på hög risk för hjärt-kärlsjukdom som används idag. Läs mer

Marju Orho-Melander är professor i genetisk epidemiologi vid Lunds universitet.

Hennes forskning handlar om hur samspelet mellan gener och diet påverkar risken för sjukdomar som typ 2-diabetes, fetma och hjärt-kärlsjukdom. Läs mer

Jonas Åkeson är professor i anestesiologi och intensivvård vid Lunds universitet och överläkare vid Anestesikliniken vid Skånes universitetssjukhus i Malmö.

Hans forskning rör bland annat säkrare tekniker och principer för smärtlindring, nedsövning och behandling av svårt skadade eller allvarligt sjuka patienter på olycksplatser, i ambulanser, på akutmottagningar, i operationssalar och på intensivvårdsavdelningar. Läs mer

Ronnie Wirestam är professor i medicinsk strålningsfysik, särskilt magnetresonansfysik.

I sin forskning arbetar han med att utveckla och förbättra användningen av magnetkamera (MR), för avbildning av blodflöde. Det handlar om att konstruera olika beräkningsmodeller och dataanalysmetoder samt att förbättra såväl bildkvaliteten som MR-metodernas kvantitativa noggrannhet. Läs mer

Björn Karlson är professor i psykologi med inriktning mot arbets- och organisationspsykologi.

Hans forskning handlar om hur långvarig hög arbetsbelastning, udda arbetstider, återhämtningsförmåga, hälsobesvär och en förändrad dynamik i fysiologiska stressregleringssystem hänger samman. Läs mer

Related posts:

1. Nya professorer presenterar sin forskning
2. Fem nya professorer vid Medicinska fakulteten
3. Petru Liuba: Forskning för att förebygga framtida hjärtsjukdomar

Foto: Dreamstime

Min forskning har ägt rum i en forskargrupp i en klinisk miljö inriktad på förebyggande av arbetsrelaterad ohälsa. Jag har främst forskat kring brister i psykisk hälsa och välbefinnande relaterade till förhållanden i arbetslivet, något som det senaste decenniet dominerats av problem med stress.

Delar av min forskning har berört hur långvarig hög arbetsbelastning, udda arbetstider, återhämtningsförmåga, hälsobesvär och en förändrad dynamik i fysiologiska stressregleringssystem kan hänga samman.

Det senare har jag mest studerat genom hormonet kortisol, som förhöjs i stressande situationer. Kortisol följer också en normal variation över dygnet vilken misstänkts kunna rubbas vid långvarig stress. Jag och min grupp har dock endast funnit måttliga sådana rubbningar vid ordinär arbetsstress.

Nu studerar vi om utmattning efter långvarig hög arbetsstress hänger samman med mindre flexibla reaktioner. Detta görs genom stressprovokation i virtual reality-miljö. Resultaten kan komma att bidra till förståelsen av utmattningsreaktioner.

Utmattning efter långvarig arbetsstress har ofta legat till grund för långa sjukskrivningar och utslagning från arbetslivet. Därför har jag med min forskargrupp utvecklat en metodik att initiera förändringar på arbetsplatsen för att underlätta återgång i arbete.

Vi har även identifierat tidiga tecken på begynnande utmattningsreaktioner och utvecklat en enkät för att lätt kunna mäta graden av sådana tecken. Om problemen upptäcks tidigt kan en negativ utveckling brytas.

I dialog med användare anpassas dessa metoder för att bli tillämpbara i t.ex. företagshälsovård. I ett aktuellt projekt studerar vi vad som över tid bidrar till utmattning och negativa attityder respektive vitalitet och engagemang i arbeten med höga emotionella krav.

Text: BJÖRN KARLSON

Från broschyren ”Professorsinstallation 18 mars 2011″ som tagits fram av Kommunikationsavdelningen vid Lunds universitet.

Related posts:

1. Arbete och psykisk sjukdom – fungerar det?
2. För ”effektivt” arbete kan ge riskbelastning
3. Kartläggning av sambandet stress och diabetes

Foto: Dreamstime

Efter drygt ett år av förberedelser ska nu en helt ny modell för missbruksvård testas vid Beroendecentrum i Malmö. Förhoppningen är att behandlingen av alkohol- eller drogberoendet ska bli effektivare genom att patienterna samtidigt får intensivt stöd att förbättra sin hälsa genom rökstopp, motion och bättre kostvanor.

Hanne Tønnesen. Foto: Kennet Ruona

– Det här känns som en fantastisk möjlighet, säger Hanne Tønnesen. Hon är överläkare vid Beroendecentrum i Malmö och professor i klinisk alkoholforskning vid Lunds universitet. Hanne Tønnesen leder också det internationella WHO-arbetet med hälsofrämjande sjukhus i Köpenhamn.

– Vi vet att de med bra hälsa klarar sig bättre. Så varför skulle man inte kunna förbättra behandlingsresultatet vid alkohol- eller drogberoende genom hälsofrämjande insatser? På så sätt kan patienterna få styrkan att bättre klara behandlingen.

Goda erfarenheter tillämpas på nya områden

För andra patientgrupper visar allt mer forskning att livsstilsförändringar kan ge goda resultat på både kort och lång sikt. Hanne Tønnesen berättar att hon tidigare har arbetat som kirurg och forskat kring hur exempelvis rökstopp och fysisk aktivitet dramatiskt kan förbättra operationsresultat.

– Nu tar vi dessa resultat vidare till vården av missbrukspatienter. Det är naturligtvis ett stort steg att försöka hjälpa dessa patienter att börja motionera, sluta röka och äta mer hälsosamt. Vi vet inte alls hur det kommer att tas emot. Men vi vill försöka göra detta eftersom vi vet att det har effekt.

Helhetstänkande inom vården

VIP-programmet som projektet kallas, innebär att patienterna får hjälp att förbättra sina levnadsvanor av Beroendecentrums personal genom regelbundna träffar och telefonrådgivning.

– VIP-programmet innebär en intensiv behandling för alla riskfaktorer och sjukdomar som patienten har samtidigt. Den modell vi arbetar efter har visat sig vara mycket effektiv för operationspatienter, berättar Hanne Tønnesen. Den har fem till tio gånger så stor effekt som enbart rådgivning.

Metoden bygger på att patienterna får intensivt stöd från specialister för att förbättra sina levnadsvanor under ett års tid. Det handlar om att få hjälp av en nutritionist för att äta bättre – antingen för att gå ner i vikt eller för att få bukt med undernäring. En sjukgymnast skräddarsyr ett träningsprogram och de som röker får hjälp att sluta röka.

– Vi vill också få en bättre bild av vilka sjukdomar som den här gruppen patienter ofta har utöver sitt missbruk, säger Hanne Tønnesen. Förutom leverskador kan det till exempel vara lungsjukdom som KOL, hjärtsjukdom och diabetes. Vi vill överbrygga den uppdelning som finns idag i medicinsk vård och psykiatrisk vård, och se på hela människans behov samtidigt.

Text: NINA HULT

Artikeln har tidigare varit publicerad i Nyhetsbrev för massmedia från Skånes universitetssjukhus, Medicinska fakulteten vid Lunds universitet, Labmedicin Skåne och Psykiatri Skåne, nr 1/2011.

Related posts:

1. Forskningscentrum om beroende och livskvalitet
2. Rätt mat vid rätt tid ger skiftarbetare en bättre hälsa
3. Nya professorer presenterar sin forskning

Arbete på kvällar, nätter och tidiga morgnar kräver att man tar extra väl hand om sin hälsa. (Foto: Flickr, i_yudai)

Människor med skiftarbete. Äldre som är inne hela dagarna. Ungdomar som sitter framför en datorskärm sent på kvällen.  

Det är exempel på grupper som riskerar att få en störd dygnsrytm. Vilket i sin tur kan leda till exempelvis trötthet, nedstämdhet, övervikt, hjärt-kärlsjukdomar och typ-2-diabetes.  

Men problemen kan delvis motverkas genom att man tänker på vad och när man äter. 

– Om man jobbar skift måste man vara extra rädd om sig. För skiftarbete är en belastning på ämnesomsättningen. Man ska helst inte vara överviktig, stressad eller fysisk inaktiv. 

Maria Lennernäs

Det säger Maria Lennernäs som är professor vid Högskolan Kristianstad och forskar om dygnsrytm och ätande. 

– Hur du mår av skiftarbete handlar mycket om hur du klarar av tidiga morgonpass, hur du klarar av dagsömn och måltider, och hur det sociala livet fungerar. Man måste hitta en bra strategi som fungerar för en själv. 

Komplicerat samspel

I kroppen finns ett system av hormoner som styr när vi är aktiva, när vi äter och när vi sover. Det styrs framför allt av dagsljuset. Därför kan ytterst få ändra sin dygnsrytm till att vara vakna på nätterna och sova på dagarna. 

– Morgonljuset styr din dygnsrytm så att du är dagaktiv och nattrött, berättar Maria Lennernäs. 

– Får du för lite dagsljus får du inte lika mycket sömnhormon, och sover sämre. Jobbar du för många nätter kan du få brist på sömnhormonet melatonin som skyddar kroppen genom att fungera som antioxidant som skyddar cellernas yta från skador från reaktiva ämnen, fria radikaler, som bildas i kroppen. 

Dygnsrytmen styrs av ljuset. (Klicka på bilden för en större bild och mer fakta om den biologiska klockan.)

När solljuset träffar ögat går signaler till hjärnan om att öka eller minska tillverkningen av melatonin. Dagsljuset gör att tillverkningen hålls tillbaka, men på kvällen ökar melatoninhalten och vi känner oss trötta. 

Under natten stiger även mättnadshormon och andra hormoner, vilket gör att vi inte blir hungriga eller behöver gå på toaletten utan sover lugnt hela natten. Framåt morgonen sjunker halten av hormonet serotonin och stimulerar aptiten igen. Då stiger också halten insulin som en förväntanseffekt om att du snart ska äta igen och lagra in blodsocker. 

Råd för nattätande

– Nattsömnen har oerhört stor betydelse för blodsockerkontrollen i kroppen. På natten är kroppen normalt inte inställd på att vi ska äta. Studier har visat att ju mer människor äter på natten desto sämre är det för blodfetterna och blodsockret. 

De bästa råden som finns för skiftarbetare idag är att äta vid samma tidpunkt varje dag, berättar Maria Lennernäs. Det gäller oavsett om man jobbar förmiddag, dag, kväll eller natt. 

– Ett morgonmål efter nattpasset och före dagsömnen, mellan ungefär klockan 6 och 9. Nästa mål helst mellan klockan 11 och 14, men man ska inte sätta väckarklockan om man inte vaknar av sig själv. Slutligen ytterligare en huvudmåltid mellan 17 och 19  kompletterad med en måltid före midnatt. 

– Sen finns det inget som säger att det är skadligt att till exempel äta några smörgåsar innan man går och lägger sig, om man jobbar skift och kommer hem klockan tio på kvällen. Det är svårt att somna hungrig. 

Sämre blodsockerkontroll på natten

Forskning har visat att vid nattarbete är det bäst att äta någon gång före midnatt. Ju längre det går på natten, desto svårare är det för kroppen att hålla blodsockret rätt. Under senare delen av natten rekommenderar därför Maria Lennernäs att man bara dricker vatten, och eventuellt en kopp kaffe eller en kopp te. 

– Alla mår inte bra av att avstå mat en hel natt. Yngre har ett högt energibehov och kan behöva äta. Det man äter eller dricker på natten bör inte höja blodsockret så mycket. Välj till exempel en varm osötad soppa, lite grovt bröd med färskost och skivad frukt på. Förstärk exempelvis soppan med ett kokt ägg, några köttbullar och lite frysta grönsaker så blir det godare och mer mättande. Ät hellre proteinrik mat än kolhydratrik mat, eftersom kroppen har svårt att hantera kolhydrater och socker under natten. 

Forskarna tror att den trötthet man känner när man måste hålla sig vaken under natten mest hänger ihop med sömnigheten och tidpunkten på dygnet, och inte så mycket med blodsockret. 

Sömnen avgörande för hälsan

– Om man jobbar natt ska man se till att man har ett jättebra sovrum – mörkt, svalt och ostört. Dagsömnen är livsnödvändig. Man ska absolut inte kombinera nattarbete med att passa barn eller extraknäcka dagtid. På sikt kommer kroppen inte att orka med det. Ta också gärna en tupplur på eftermiddagen. Och kan man ta en kortsömn under nattpasset är jättebra, men det är inte alla som kan. 

Den återhämtning kroppen får under sömnen är avgörande för hälsan. När man är yngre är man mer sömnflexibel och kan lättare ta igen sömn. Därför tål ofta en 25-åring flexibla arbetstider bättre än exempelvis en 45-åring, berättar Maria Lennernäs. 

– Dygnsrytmen ändras under livet – och man blir med åren mindre sömnflexibel. Det gör att man har svårt att sova på olika tider och att ta igen förlorad nattsömn. Ju äldre man blir desto vanligare blir det också med nattliga uppvaknanden eftersom kroppsklockan blir mindre kraftfull. 

Den biologiska klockan. Illustration: Anette Hedberg, AHform. (Klicka på bilden för en större bild.)

En biologisk klocka

Maria Lennernäs berättar att i hjärnan finns en övergripande ”klocka” som styr dygnsrytmen. Det finns också ”klockor” i kroppens olika organ. Äter vi vid fel tidpunkt i förhållande till vår biologiska klocka får vi en högre belastning på kroppen. 

– Hjärnan ställer om bränsleförsörjningen mellan dag och natt. Klockorna i hjärnan och matsmältningsorgan ska vara i takt. Vid nattätande kommer de i otakt. 

Brist på mörker och nattsömn leder till ett svagare immunsystem. Bland annat leder det till att skyddet mot de fria radikalerna blir sämre i kroppen, vilket i sin tur kan leda till förändringar som cancer och inflammationer i kroppen. Skiftarbete ökar också risken för hjärt-kärlsjukdomar. 

– När man arbetar på natten befinner sig ämnesomsättningen i ett stresstillstånd eftersom hjärnan försöker se till att kroppen fastar och sover under natten. 

En orsak till ökning av metabola syndromet

Forskare menar att en störd dygnsrytm och sömnbrist kan vara en bidragande orsak till att det metabola syndromet ökar – exempelvis övervikt, hjärt-kärlsjukdomar, typ-2-diabetes m.m. 

– Måltiderna på jobbet behöver ses som en viktig del av arbetsmiljön, inte minst vid skiftarbete, säger Maria Lennernäs. Idag pratar man om ergonomi, buller, kemi och inte mycket alls mycket om möjligheterna att äta rätt mat, lagom ofta och vid rätt tidpunkt. Maten påverkar vår mentala prestationsförmåga. Arbetsgivare som satsar på arbetsmåltiden har mycket att vinna. 

Hälsosam mat är alltså inte bara vad vi äter, utan också när vi äter och hur vi äter. 

Text: NINA HULT

Related posts:

1. Tid för återhämtning ger mindre besvär vid skiftarbete
2. Rätt mat skärper minnet och minskar risk för hjärtkärlsjukdomar
3. Johan Nilsson: Avancerade datorer hittar rätt hjärta

Foto: Quinn Dombrowski, Flickr.

Det är vanligt med skiftarbete. Och det ökar. Mer än var femte anställd arbetar annan tid än dagtid.

Forskning visar att om man ska klara av skiftarbetet med hälsan i behåll måste man ge kroppen tid för återhämtning.

Professor Björn Karlson vid Lunds universitet forskar i arbets- och organisationspsykologi. Han berättar här mer om forskningen kring skiftarbete.

– Det handlar mycket om att hitta former för nattarbete som är så lite ”dåligt” som möjligt. För bra kan det aldrig bli. Men man kan minska det dåliga. Både på organisatorisk nivå – exempelvis hur man lägger scheman – och det man kan göra på individnivå för att minska effekterna.

Risk att drabbas av sjukdomar

Oregelbundna arbetstider påverkar hälsan på olika sätt. Den forskning som finns idag visar att skift- och nattarbete är en trolig riskfaktor för uppkomst av hjärt-kärlsjukdom, bröstcancer och magsår – men det är möjligt att det även krävs andra riskfaktorer för att en skiftarbetare ska drabbas av dessa sjukdomar.

Björn Karlson

– Kraven på att de anställda ska arbeta andra tider än dagtid ökar på många håll, inte minst inom vården. Men alla bör nog inte jobba natt. Och alla kan inte jobba natt.

Det finns vissa människor som helt avråds från att arbeta nattskift. Vid svåra mag-tarmbesvär, hjärt-kärlsjukdom och psykiska sjukdomar kan skiftarbete inverka negativt. Det kan också  vara olämpligt för äldre, gravida och personer med allvarlig diabetes att jobba nattskift.

– Men även hos dem som inte har dessa sjukdomar kan det vara omöjligt att tolerera nattskiftarbete, berättar Björn Karlson. En del klarar helt enkelt nattarbete sämre än andra. Varför vet man inte riktigt, men det handlar mycket om att alla inte kan återhämta sig tillräckligt snabbt efteråt.

Det går att minska riskerna

Alla våra mentala och kroppsliga funktioner följer vår dygnsrytm. Det är ett trögt system som styrs av en inbyggd biologisk klocka och inte påverkas  så lätt. Men dygnsrytmen kan störas om man håller sig vaken när kroppen egentligen är inställd på att sova, med sömnbrist som följd.

– Sömnstörningar och trötthet är de största problemen med skiftarbete, berättar Björn Karlson. Och stressen att få ihop arbete och familjeliv.

Sannolikt bidrar även livsstilsfaktorer till den ohälsa som skiftarbetare kan drabbas av. Enligt vissa studier har de som jobbar natt en lite sämre livsstil när det gäller kostvanor, rökning och motion.

– Man har till exempel sett att många röker mer när de börjar jobba skift. De motionerar också mindre. Och när det gäller maten är det viktigt både när man äter och vad man äter. Egentligen är ju hela matsmältningssystemet inställt på vila under natten. Det leder ofta till en viktökning vid skiftarbete.

Anpassa schemat till de senaste forskningsrönen

Men det finns saker man kan göra för att minska risken att få besvär av skiftarbetet.

Vid Stressforskningsinstitutet i Stockholm har man nyligen sammanställt forskningen på området (se ”Arbetstider, hälsa och säkerhet”). En av de saker som lyfts fram i rapporten är betydelsen av att se över arbetstiderna och anpassa dem till individernas behov.

Björn Karlson kan också berätta om egna studier kring arbetstider vid en tillverkningsindustri som gjordes för några år sedan.

– Arbetsmiljöinspektionen lade märke till att många var trötta på det här företaget och att man borde se över det. Företaget kontaktade oss och bad oss undersöka detta lite bredare.

Björn Karlson berättar att man inledde studien med att samla personalen på företaget. De fick då information om vad forskningen kommit fram till när det gäller sömn, dygnsrytm och skiftarbete. Utifrån detta diskuterade sedan facket och företagsledningen själva fram ett nytt schema som de ville prova.

– Vi mätte hur personalen mådde, hur bra de sov och så vidare - både före och efter schemaändringen. Det visade sig att ett år efter ändringen mådde de mycket bättre, ungefär motsvarande dagtidsarbetarna på samma arbetsplats.

Det ursprungliga schemat var upplagt så att de först arbetade två morgonskift, sedan två eftermiddagsskift och slutligen två nattskift – alltså sex pass i rad. Därefter var de lediga i fyra dagar.

Det nya schemat man gick över till innebar i stället: tre morgonskift, ledig tre dagar – tre nattskift, ledig tre dagar – tre eftermiddagsskift, ledig tre dagar. Totalt sett minskades också arbetstiden något.

– Vi tror att schemaändringen på denna arbetsplats gav längre tid för återhämtning efter varje förändring i arbetstiden, säger Björn Karlson. Det blev också fler lediga helger och helgdagar, vilket ofta är positivt för att få arbete och familj att gå ihop. Vad jag känner till håller de fortfarande fast vid den här modellen och är nöjda med den.

Stressreaktion av skiftarbete

Vardagsstress. Foto: Dreamstime

Skiftarbete kan innebära stress på olika sätt, exempelvis kan det vara svårt att få ihop arbete och familjeliv.

Man kan också bli stressad av förväntan om att inte vara pigg nästa dag och då sova sämre på natten. När man går på ett tidigt morgonpass sover man ofta sämre natten innan. Dels är det svårt att gå och lägga sig så tidigt som man borde, och dessutom sover man ofta oroligt och lite ytligt.

– Stressreaktionen är egentligen en normal reaktion, säger Björn Karlson. Det som kan vara problematiskt är om den blir långvarig och man inte kan varva ner på normalt sätt. Det i sin tur kan störa sömnen. Det blir en ond cirkel.

Sömnigheten styrs av olika saker, bland annat hur mycket sömnbrist man har innan och dygnsrytmen. Vissa tider på dygnet är kroppen inställd på att sova och då blir man trött oavsett hur mycket man har sovit innan. Vid 4–5-tiden på morgonen är man som allra tröttast, och då är det också störst risk för olyckor och misstag.

Tupplurar och andra sömntips

Men det finns en del saker man kan göra för att motverka problemen, berättar Björn Karlson. Förutom ett så bra schema som möjligt, kan man på olika sätt motverka den akuta sömnigheten. Tupplurar har visat sig vara effektiva.

– Det har visat sig att en tupplur i början av natten gör att man kan hålla sig pigg längre. Men den ska inte vara längre än 10 till 20 minuter. Man får ställa klockan så att man inte sover så länge att man kommer in i djupsömnen.

Björn Karlson berättar också att man kan sova ihop ett förråd av sömn innan man går på sitt nattpass. Genom att sova några timmar på eftermiddagen eller kvällen innan man arbetar natt har forskning visat att man kan hålla sig piggare under natten.

– Att ha en sovstrategi när man kommer hem är viktigt. Dagsömnen efter ett nattpass blir ofta kortare än nattsömnen och blir man dessutom störd kommer man kanske inte ner i djupsömnen, vilket leder till sömnbrist.

Björn Karlsons tips för att kunna sova bättre på morgonen efter ett nattpass är till exempel att:

- ha på sig mörka solglasögon när man åker hem under den ljusa årstiden,

- ha det så tyst och mörkt som det går att få i sovrummet,

- inte dricka kaffe sent på natten när man har svårt att hålla sig vaken. Koffein har ca 6 timmars halveringstid.

Det finns också forskning kring hur man kan använda sig av starkt vitt ljus på natten för att öka vakenheten, men där är de positiva effekterna inte lika tydliga, säger Björn Karlson. Utsätts man för starkt ljus för sent på natten, kan man bli för pigg och få svårt att somna när man kommer hem på morgonen.

Fler studier behövs

Björn Karlson menar att hur vi påverkas av arbetstiderna borde studeras mer. Och gärna den typen av studier där man går in och förändrar ett skiftschema och ser hur det påverkar människor. På många håll innebär skiftarbete ett stort problem med ohälsa och sjukskrivningar som följd, men det har gjorts mycket få studier på detta område.

– Det skulle vara intressant att studera vad som händer när man förändrar scheman inom vården, säger Björn Karlson. Det är  många komponenter i ett schema som man kan ändra så att det ger möjligheter till så god återhämtning som möjligt. Dessutom ska det passa in i människornas egen livsföring.

– Inom vården har det alltid funnits skiftarbete. Men nu ökar det och det blir också allt vanligare att alla ska in på ett roterande schema med skiftarbete. Tvingar man in människor i något de inte klarar av så är risken att de faktiskt slås ut. Och blir riktigt dåliga och inte kan jobba alls. Det är viktigt att ha sådana arbetsförhållanden att alla kan hålla fram till pensionsåldern.

Text: NINA HULT

Related posts:

1. Snabbare återhämtning efter cancerbehandling
2. Mindre risk för fraktur bland utlandsfödda
3. Dialogmöten fick utbrända att återvända till arbetet snabbare

Foto: Dreamstime

Bättre livskvalitet för patienterna. Minskad sjukskrivning och snabbare återgång till arbetet. Mindre ångest och depression. Det är några resultat av ett projekt vid onkologiska kliniken i Malmö.

– Ett 50-tal patienter kommer att delta i projektet innan det är färdigt, berättar projektledare Solvay Sandberg. De inkluderas i grupper om fem till sju patienter. Patienterna fångas upp när de är i slutfasen av den medicinska behandlingen, förklarar den andra projektledaren Pernilla Arvidsson.

Projektet är ett samarbete mellan kliniken, Lydiagården och Försäkringskassan. Det sträcker sig över nio veckor där det ingår en vecka på Lydiagården.

– Ett sådant direkt samarbete mellan onkologisk klinik och försäkringskassa har aldrig tidigare skett, berättar vårdchef Madelaine Petersson.

Varje grupp patienter har träffats flera gånger i veckan för att få livskraft, livskvalitet och aktivitet i LOA (Livskraft Och Aktivitet). Samtalsgrupp, stavgång, bassängträning, yoga och skapande aktivitet har stått på programmet.

Utvärderingen efter programmet har visat att det patienterna värdesätter mest är att få träffa andra. Rehabiliteringsmötet med Försäkringskassan leder till en plan för återgång i arbete. Detta skapar också en trygghet för patienten och minskar ångesten.

Sjukskrivningen sjönk under projektet, dock är detta resultat ännu svårmätt. En forskare från Malmö högskola följer samverkan mellan de olika parterna.

Nu diskuteras hur man ska arbeta efter LOA. Målet är att hela kliniken involveras. Vanligen har cancerpatienter svårt att komma tillbaka till arbetslivet efter avslutad lyckad cancerbehandling. De som deltog i LOA kommer snabbare in i yrkeslivet igen.

Text: HANS-GÖRAN BOKLUND

Artikeln har tidigare varit publicerad i Nyhetsbrev för massmedia från Skånes universitetssjukhus, Medicinska fakulteten vid Lunds universitet, Labmedicin Skåne och Psykiatri Skåne, nr 7/2010.

Related posts:

1. Snabbare återhämtning vid stroke med L-DOPA
2. Forskningsprojekt för bättre cancerbehandling
3. Tema cancer: Snabbare vårdkedja vid bröstcancer

Turnéprogram efter CRC är:

• 7 febr – 7 mars: Skånes universitetssjukhus i Malmö, ing 42
• 7 mars – 5 april: Helsingborgs lasarett
• 5 april – 2 maj: Lunds Stadsbibliotek. Föreläsning  26 april*
• 2 maj – 30 maj: HSC, Health Science Centre i Lund
• 30 maj – 27 juni: BMC, Biomedicinskt centrum i Lund
• 27 juni – 25 juli: Centralsjukhuset i Kristianstad
• 29 augusti – 19 september: Hässleholms sjukhusorg
• 19 september – 14 oktober: Sjukhuset i Simrishamn

* Föreläsning 26 april kl. 18.30 på Lunds stadsbibliotek, ca 1 tim

• Inledning, Lena Eidevall, Psykiatri Skåne
• Livshändelser och genetiska sårbarheter vid depression, Mats Lindström, Psykiatri Skåne
• Livskarta – underlättar behandling vid mani och depression, Charlotta Sunnqvist, Psykiatri Skåne 
• Barn till föräldrar med depression och annan psykisk ohälsa – förebyggande arbete i förskola, Birthe Hagström, Malmö stad och Malmö högskola
• Mindfulness, Anita Linnér, Psykiatri Skåne

Frågor: Elisabeth Titze, elisabeth.titze@skane.se

Related posts:

1. Forskningens dag om depression och mani
2. Lundbystudien kartlade risk för depression
3. Aki Johansson: Hjärnans påverkan vid depression

Anna Friberg är hälso- och sjukvårdsstrateg i Region Skåne. Foto: Mats Hellberg

Efter att ha gått igenom över 30 000 vetenskapliga artiklar har Socialstyrelsen tagit fram riktlinjer för hur hälso- och sjukvården på det mest kostnadseffektiva sättet kan förebygga sjukdom.

Nu pågår ett intensivt arbete inom Region Skåne för att på bästa sätt använda sig av de nya riktlinjerna.

Tidigare i höstas kom en första version av Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Tanken är att riktlinjerna ska vara ett stöd i arbetet med att förebygga sjukdomar som cancer, hjärtsjukdomar, diabetes och psykisk ohälsa. Till våren 2011 väntas den slutliga versionen bli klar.

Vetenskaplig grund

Socialstyrelsens experter har gått igenom 31 600 vetenskapliga artiklar om olika sätt att stödja en förändring av levnadsvanorna tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor.

I riktlinjerna har Socialstyrelsen vägt samman olika aspekter - hur allvarliga konsekvenser levnadsvanan har, hur effektiva metoderna för att förändra levnadsvanan är och hur kostnadseffektiva de är.

Grunden för riktlinjerna är att i första hand lämna olika slags rådgivning, antingen av vårdpersonalen själva eller av specialister inom olika områden.

Strategiskt arbete och kompetenshöjning

Samtidigt pågår det ett strategiskt arbete inom Region Skåne för att på bästa sätt ta tillvara de nya riktlinjerna.

- Vi har arbetat för en hälsoinriktning av hälso- och sjukvården redan tidigare, men nu kommer insatserna förstärkas och samordnas på ett helt annat sätt än tidigare.

Det säger Anna Friberg, som är hälso- och sjukvårdsstrateg med ansvar för området hälsoinriktad hälso- och sjukvård inom Region Skåne.

Anna Friberg menar att det är många delar som återstår att lösa. Det är nu viktigt att arbeta fram en struktur och flöden för hur detta ska gå till.

- Riktlinjer för vårdnivåer och innehåll i vården måste tas fram för de fyra levnadsvanorna. Det är viktigt att få fram svar på frågor som: Vart ska jag som läkare skicka mina patienter för rådgivning om rökning eller kost? Var behöver kompetenshöjning ske? Och så vidare.

Kostnadseffektivt

Vid sidan av det journalsystem som finns idag är det nu också på gång ett nytt öppenvårdssystem.

- Det kommer att ge förutsättningar för att registrera och följa upp de förebyggande insatserna, säger Anna Friberg.

För varje person som slutar röka, förbättrar sina kostvanor, rör sig mer eller minskar ett ohälsosamt alkoholintag tjänar samhället på sikt stora summor. Socialstyrelsens hälsoekonomer beräknar att kostnaderna för det förebyggande arbetet kan komma att ligga på cirka 2 % av sjukvårdsbudgeten.

Hur mycket man sparar är däremot svårt att sätta en siffra på, men Socialstyrelsen menar att minst en femtedel av sjukdomsbördan inom hälso- och sjukvården är direkt orsakad av rökning, alkohol, brister i kosten eller av för lite fysisk aktivitet.

På kort sikt kan man snabbt spara pengar genom exempelvis stöd för rökstopp inför operation eller vid graviditet. Genom den typen av insatser kan resurser frigöras för att ändra levnadsvanor även i andra sammanhang, vilket kan ge effekter på lång sikt.

Text: NINA HULT

Related posts:

1. Det går att förebygga ärftlig cancer
2. Petru Liuba: Forskning för att förebygga framtida hjärtsjukdomar
3. Mat som – eller istället för – medicin?

Foto: Dreamstime

Christina Gustavson är allmänmedicinare, psykiater och rättspsykiater samt överläkare vid Södra Älvsborgs sjukhus i Borås. Hon har studerat 100 personer som begått allvarliga våldsbrott som mord, dråp, mordbrand, grov misshandel och sexbrott, och hänvisats till rättspsykiatrisk undersökning under åren 1998-2000.

Av de 100 personerna var 92 män och 8 kvinnor. Drygt hälften av dem dömdes till fängelse, de övriga till rättspsykiatrisk vård. Personerna följdes sedan under fem år. 20 av dem dömdes under denna uppföljningstid för nya grova våldsbrott.

Fängelse eller vård

Studiens huvudfråga var om det fanns några faktorer som skilde ut den femtedel som återfallit i våldsbrott. Ett svar var att förövare dömda till fängelse (de som av domstol ansetts inte ha en s.k. allvarlig psykisk störning) oftare återföll i våldsbrott än de som var dömda till rättspsykiatrisk vård.

– Tre fjärdedelar av dem som återfallit i våldsbrott hade varit dömda till fängelse. En förklaring kan vara att rättspsykiatrins patienter får medicin som kan göra dem mindre våldsbenägna. En annan möjlig förklaring är att de får hjälp med bostad och annat när de återfår sin frihet, vilket inte sker inom kriminalvården, säger Christina Gustavson.

Tidig debut

Hennes studie visar också att enkla uppgifter om när en person börjat missbruka alkohol eller narkotika eller när någon fått sin första dom var lika bra på att förutsäga återfall i våldsbrott som komplexa riskbedömnings-skattningar.

– Dessa uppgifter kunde användas oberoende av varandra. Sambandet med återfall i våldsbrott var starkare ju tidigare personen i fråga börjat med missbruk och/eller kriminalitet, säger Christina Gustavson.

Hon understryker samtidigt att de samband hon fann gäller på gruppnivå och inte i fråga om enskilda personer. Hon vill också gärna understryka att det finns flera faktorer som har ett starkare samband med återfall i våldsbrott än allvarlig psykisk störning – sådant som ungdom, manligt kön, missbruk och antal tidigare våldsbrott. De psykiskt störda patienterna står för en mycket liten del av våldet i samhället.

Text: INGELA BJÖRCK

Related posts:

1. Njurarna måste kontrolleras

Bild: Dreamstime

Deprimerade och självmordsbenägna personer har låga halter av stresshormonet kortisol i blodet och saliven. De har också ämnen i ryggmärgsvätskan som tyder på ökad inflammation i hjärnan. Fynden kan bidra till att utveckla nya metoder för diagnos och behandling av självmordsnära patienter. 

Det är läkaren Daniel Lindqvist från Enheten för psykoimmunologi vid Lunds universitet som lägger fram dessa resultat i sin doktorsavhandling. Han ingår i en forskargrupp som under ledning av docent Lena Brundin ser inflammation i hjärnan som en starkt bidragande orsak till depressioner. Detta är en ny teori som utmanar den gängse åsikten att den biologiska förklaringen till depression är en brist på ämnena serotonin och noradrenalin.

Inflammationen kommer först 

– Men dagens serotoninbaserade läkemedel gör långtifrån alla patienter friska. Vi tror att inflammationen är det som kommer först i utvecklingen av depression, och sedan i sin tur påverkar serotonin och noradrenalin, säger Daniel Lindqvist.

Provtagning av ryggmärgsvätska. Foto: Fredrik J Vang.

En av artiklarna i hans avhandling visar att självmordsnära patienter hade ovanligt mycket inflammationsrelaterade ämnen (cytokiner) i ryggmärgsvätskan. Allra högst var halterna hos patienter som hade diagnosen egentlig depression eller som gjort våldsamma självmordsförsök, t.ex. försökt hänga sig.

Inflammationsdämpande till deprimerade

Forskargruppen vid Avdelningen för psykiatri i Lund ligger nu i startgroparna för en behandlingsstudie baserad på sin teori. Deprimerade patienter ska behandlas med inflammationsdämpande medel i hopp om att deras symtom ska minska.

Orsaken till den inflammation som sätter igång processen kan variera, tror lundaforskarna. Det skulle kunna vara en allvarlig influensa, eller en autoimmun sjukdom som reumatism, eller en svår allergi som sätter igång en inflammation i kroppen. Troligen krävs också en viss genetisk sårbarhet, dvs vissa genvarianter som gör somliga personer känsligare än andra.

”Utbränt” stressystem

Andra studier i Daniel Lindqvists avhandling visar att deprimerade patienter med hög självmordsavsikt hade låga nivåer av stresshormonet kortisol i blodet. Kortisolhalterna var också låga i salivprover från personer flera år efter ett självmordsförsök. Detta tolkar man som att de deprimerade patienternas psykiska lidande lett till ett slags ”utbrändhet” av stressystemet med låga nivåer av stresshormon som följd.

– Prov på blod och saliv är ganska enkla att ta och analysera. Kortisol och inflammationsämnen skulle därför kunna användas som en markör för självmordsrisk och depressionsdjup, menar Daniel Lindqvist.

Text: INGELA BJÖRCK

Pressmeddelande från Medicinska fakulteten vid Lunds universitet 29 november 2010.

Related posts:

1. Depression kan orsakas av inflammation
2. Depressioner kan bero på inflammation
3. Inflammations-dämpande mot depression

Annika Lexén forskar om hur människor med psykisk sjukdom kan få stöd att komma ut i arbetslivet. Foto: Thomas Lexén

Vid Lunds universitet utvärderas nu ett nytt arbetssätt för att hjälpa människor med psykisk sjukdom tillbaka till arbetet. Med rätt stöd i arbetssökandet och på arbetsplatsen skapas bättre förutsättningar för att denna grupp av människor ska komma ut på arbetsmarknaden – något som den traditionella arbetsrehabiliteringen inte har lyckats med.

Arbetslösheten är hög bland människor som lever med psykisk sjukdom trots att många har ett stort intresse av att arbeta. Många i gruppen vittnar om att ett liv utan arbete upplevs som meningslöst och betydelselöst.

Tror inte de kan arbeta

En förklaring till att arbetslösheten är hög hos personer med psykisk funktionsnedsättning kan vara att personal i sjukvården och olika myndigheter anser att de är för sjuka för att arbeta. Detta resulterar ofta i livslånga sjukskrivningar.

”– Jag blev sjuk i schizofreni när jag var sexton, så jag fick inte ens en chans att komma in på banan …” berättar en kvinna som intervjuats i projektet om hur hon upplever att börja arbeta efter 40 års sjukskrivning.

Många av personerna tror inte själva att de kan arbeta så de söker inga arbeten, och arbetsgivare tror inte att personerna kan arbeta och de anställer därför ingen. Många lever dessutom tillbakadragna liv på grund av den skam som samhället har skapat kring psykisk sjukdom, vilket i sin tur förstärker fördomen att psykiskt sjuka inte kan arbeta.

Svårigheter i arbetslivet

Psykisk ohälsa är vanligare än man tror. Nästan alla människor känner någon som lever med en psykisk sjukdom, men få vet vad det faktiskt innebär att leva så.

Detta kan göra att man har svårt att komma ihåg, koncentrera sig, hantera sociala situationer och stress.

Det kan i sin tur leda till att man får svårigheter att lära sig nya arbetsuppgifter, organisera sitt arbete, hantera konflikter eller småprata med kollegorna på lunchrasten. Kan man verkligen arbeta trots dessa svårigheter?

Ny modell för arbetsrehabilitering

IPS-modellen är en ny typ av arbetsrehabilitering speciellt riktad till personer med psykisk funktionsnedsättning. Den har internationellt visat sig mer effektiv än traditionell arbetsrehabilitering när det gäller att hjälpa dessa personer ut på den reguljära arbetsmarknaden.

Forskare vid Lunds universitet har tagit initiativ till att införa IPS-modellen i Sverige och ett forskningsprojekt pågår för att utvärdera modellen under svenska förhållanden. För att utvärdera modellens effektivitet jämförs den med den traditionella arbetsrehabiliteringen. Detta innebär att en grupp har fått arbete med stöd enligt IPS-modellen, och en annan grupp har fått traditionell stegvis rehabilitering. 

Stöd att börja arbeta direkt   

Den nya IPS-modellen bygger på personens egen vilja att arbeta och att direkt ge stöd när personen känner sig redo söka, påbörja och behålla ett arbete utan arbetsförberedande träning.

Detta i kontrast till den traditionella arbetsrehabiliteringen som idag bedrivs av Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, och som bygger på att man först bedömer personens arbetskapacitet samt ger arbetsförberedande träning, för att därefter eventuellt låta personen få börja arbeta. I IPS ges dessutom ett mer omfattande stöd än i den traditionella rehabiliteringen.

Nyckelpersonen i IPS-modellen är en stödperson, arbetscoach, som hjälper personen med psykiskt funktionsnedsättning att hitta ett arbete som matchar hans eller hennes behov och intressen.

Stödet från arbetscoachen upprätthålls så länge det behövs och sköts i samverkan med den psykiatriska behandlingen samt exempelvis vänner och familj. Stödet samordnas också med Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens insatser.

Får anpassat stöd

Det kontinuerliga och omfattande stöd som ges både när personen söker arbete och arbetar är centralt för IPS-modellen. Stödet kan ges både på och utanför arbetet beroende på om personen vill berätta om sina svårigheter eller inte.

Stödet anpassas till varje individ och kan innebära psykiatrisk behandling som exempelvis medicinering eller stödsamtal, men kan också vara i form av olika typer av anpassningar på arbetsplatsen med syfte att minimera effekterna av personens funktionsnedsättning på arbetet.

Anpassningar på arbetsplatsen

Exempel på anpassningar på arbetsplatsen kan vara att personen får stöd när han eller hon utför sina arbetsuppgifter av arbetscoachen eller en handledare på arbetsplatsen.

Det kan innebära tydligare arbetsinstruktioner, att tempot i arbetet minskas, att arbetsuppgifterna görs enklare, flexibla raster, minskad arbetstid och stöd i att hantera olika sociala situationer. Arbetscoachen ger också information och stöd till arbetsgivare och kollegor om den psykiska funktionsnedsättningen och behovet av anpassningar.

Det går att arbeta trots långvarig psykisk sjukdom!

Genom IPS är det möjligt för människor som lever med psykisk sjukdom att bidra till samhället genom att arbeta på samma villkor som andra människor.

De preliminära resultaten visar att de som fått stöd enligt IPS-modellen har fått arbete eller står närmre arbetsmarknaden. De har också fått en ökad livskvalitet och en mer aktiv livsstil än gruppen som fått traditionell arbetsrehabilitering. Visst går det att arbeta trots psykisk sjukdom.

Text: ANNIKA LEXÉN

Doktorand i arbetsterapi vid Institutionen för hälsa, vård och samhälle, Avdelningen för arbetsterapi vid Lunds universitet

Related posts:

1. Petra Nilsson: Beskyddarna blir fiender vid Crohns sjukdom
2. För ”effektivt” arbete kan ge riskbelastning
3. En spruta och två gener – effektiv behandling mot Parkinsons sjukdom

De ger hopp åt människor som plågas av depression och mani

Den nyss så livströtte familjefadern spelar plötsligt bort familjens alla tillgångar. Barn förlorar trygghet och tillit. För andra döljs djup depression av drogmissbruk.

Depression är en av våra vanligaste folksjukdomar. Den som har bipolär sjukdom lever med ständiga känslosvängningar.

Men många får hjälp att leva fullt normala liv, och forskarna blir allt bättre på att finna verksamma metoder att lindra och bota.

Om depression och mani handlar höstens nummer av Aktuellt om vetenskap & hälsa.

Innehållsförteckning

Depression en folksjukdom

Skapa nätverk i området och förebygg depression

Det går att påverka depressiv läggning

Tonårssjukdom kan sätta spår i vuxenlivet

När en diagnos döljer en annan

I mästares sällskap …

Lär känna din egen sårbarhet

Gott hopp om ett bättre liv

Självmordsbenägen mäter sin egen risk

Ett liv fyllt av svåra depressioner

Inflammationsdämpande mot depression

Njurarna måste kontrolleras

Modern ECT hjälp mot djup depression

Verkligheten får färg tack vare tunn elektrod

Psykoterapi mot depression?

Tidigare diagnos med hjälp av livskarta

Medicinera under graviditeten?

Borderline – en omtalad diagnos

Självskador och depression – risk för onda cirklar

Fel genvariant ökar risken

Barn kan behöva långsiktigt stöd

Huntingtons sjukdom ger också depression

BUP måste ge mer stöd åt föräldrar

Lundbystudien kartlade risk för depression

Related posts:

1. Nytt nummer av Aktuellt om vetenskap & hälsa!
2. Tidskriften Aktuellt om vetenskap & hälsa
3. Hjärnans minnescentral växer till efter elchocker

Mats Lindström postervinnare vid Forskningens dag 2010. Foto: Anna Mansfeld

I samband med Forskningens dag tas även en posterutställning fram där forskare berättar mer om sin forskning.

Tre postrar fick priser för bästa poster vid Forskningens dag 2010. Förstapriset gick till Mats Lindström och hans medarbetare för postern ”Livshändelser och genetisk sårbarhet vid depression”. Lyssna på när Mats Lindström kommenterar sitt pris.

Margareta Reis. Foto: Anna Mansfeld

Andra priset gick till postern ”Antidepressiva läkemedel vid graviditet och amning” där Margareta Reis berättar mer om sin forskning. 

Tredje pris fick Rachel Maddux för postern ”Att leva med depressiva personlighetsdrag”.

Du hittar alla postrar från utställningen till höger.

Sofie Westling berättar om postrarna

Låt Sofie Westling, med.dr och ST-läkare i psykiatri, vägleda dig genom innehållet i de olika postrarna.

Klicka här för att öppna filmen i nytt fönster.

Related posts:

1. Bästa poster vid Forskningens dag 2011
2. Forskningens dag om depression och mani
3. Forskningens dag 2011: Andningen och livet

Ett spännande populärvetenskapligt arrangemang som i år har som tema ”Depression och mani”.

Depression och mani – två svåra tillstånd där känslorna är i total obalans. Den deprimerade drabbas av likgiltighet och förlorad livslust och självkänsla. Den maniske upplever vitalitet, kreativitet och frihet långt ifrån det vardagliga. Dessa sjukdomstillstånd är mycket allvarliga, ibland dödliga och drabbar även närstående.

I Skåne sker omfattande forskning om depression och mani. Forskningen undersöker bakomliggande orsaker, hur sjukdomarna utvecklas under livets olika skiften och även hur sjukvården bäst kan erbjuda stöd och behandling. Kunskapen inom området växer ständigt och ger dem som insjuknat möjligheter att leva ett gott liv med känslorna i balans.

Titta på Forskningens dag i efterhand

Posterutställningen vid Forskningens dag

Program för Forskningens dag

Läs mer om Forskningens dag

Nytt nummer av Aktuellt om vetenskap & hälsa

Tidskriften Aktuellt om vetenskap & hälsa har samma tema som Forskningens dag. Läs mer här!

Fråga en forskare!

Under november kommer det också att finnas möjlighet att mejla in frågor till oss på redaktionen som vi sedan vidarebefordrar till de forskare som medverkar i tidningen. Läs mer på http://www.vetenskaphalsa.se/fraga-en-forskare/.

Related posts:

1. Posterutställningen ”Depression och mani” på turné
2. Posterpresentation från Forskningens dag 2010
3. Forskningens dag 2011: Andningen och livet

”Jag upplevde känslor för första gången på många år”.   

”Jag slappnade av – en skön känsla”.  

Orden kommer från personer som testat DBS, Deep Brain Stimulation, mot djup depression. Kognitiv beteendeterapi, antidepressiva läkemedel och elchocker hade inte gett dem den minsta lindring. Men det gav en millimetertunn elektrod placerad centralt i deras hjärnor.  

Hjärnan saknar känsel och ingreppet vid Deep Brain Stimulation kan därför göras med bara lokalbedövning, säger professor Anders Tingström. Foto: Roger Lundholm

– Metoden är inte ny i sig. Den är däremot ny för personer som lider av svårbehandlade psykiatriska symtom, säger psykiater Anders Tingström, professor vid Lunds universitet och Psykiatri Skåne.  

Etablerad teknik vid Parkinsons sjukdom

Under de senaste decennierna har omkring 80 000 personer med Parkinsons sjukdom fått en elektrod inopererad i hjärnan, varav enbart i Lund fler än 500.  

Via en sladd från en pacemaker under huden vid nyckelbenet kan patienten aktivera en viss del av hjärnan och slå ut sjukdomens karaktäristiska skakningar (se Aktuellt om vetenskap & hälsa november 2008).  

Metoden kan emellertid få bredare användning. Den amerikanska motsvarigheten till Läkemedelsverket, FDA, har redan godkänt metoden vid behandling av tvångssyndrom. Flera studier har visat att den även fungerar vid djup depression, när inget annat hjälper.  

– Djup depression kan jämföras med outhärdlig, långvarig smärta. Den som drabbas har alla sina ljusa minnen och positiva strategier i behåll – men de blockeras av destruktiva tankar och en stark känsla av hopplöshet, förklarar Anders Tingström.  

Område i hjärnan påverkas

Det senaste decenniets forskning har visat att vissa områden i hjärnan, däribland hjärnans minnescentral hippokampus, krymper vid återkommande depressioner.  

– Personer som i början bara var lite mer sårbara än vi andra får till slut en bestående påverkan på hjärnan. Depressioner som först utlöstes av enskilda händelser inträffar nu utan egentlig yttre anledning.  

Det som bland annat händer är att gliacellerna (en typ av celler i nervsystemet) minskar i antal, liksom antalet kopplingar mellan nervceller. Funktionen i hjärnans signalsystem störs.  

Med bildtekniker (se faktaruta intill) som avbildar ämnesomsättning och blodflöde i hjärnan har man upptäckt att ett särskilt område i frontalloben är överaktivt vid depression. Detta område kallas ”Brodmanns Area 25”.  

Blockera överaktivitet i hjärnan

Frontalloben i våra hjärnor är den som kommit till senast i den mänskliga evolutionen. Den är bland annat viktig för vår förmåga att planera, utföra viljemässiga handlingar och tänka flexibelt. 

– Det verkar som en överaktivitet i Area 25 leder till att andra delar av frontalloben stängs av. Det skulle kunna förklara den tankemässiga hämning som många djupt deprimerade upplever, berättar Tingström. 

Men, precis som vid Parkinsons sjukdom, kan en elektrod blockera denna oönskade aktivitet. 

– Hjärnan saknar känsel och det enda som behövs är att patienten lokalbedövas vid ingreppet i skallen. Patienten är alltså vaken och kan i realtid berätta hur han eller hon upplever behandlingen. 

Elektroden blockerar överaktiviteten i Area 25. Den har fyra kontaktpunkter som kan användas var för sig beroende på vilken som fungerar bäst. Och om det visar sig att ingreppet inte fungerar kan strömmen brytas eller elektroden avlägsnas. 

– Metoden lämpar sig väl för det stora sjukhuset där psykiatern utreder och bedömer, neuropsykologen testar och neurokirurgen opererar.  

Neuronano Research Center i Lund

All den kompetensen finns i Lund, liksom ett av världens främsta centrum för medicinsk nanoteknik, Neuronano Research Center (NRC) som arbetar med utvecklingen av supertunna elektroder i vävnadsvänliga material. 

– Som vid all annan medicinsk behandling finns också viktiga etiska överväganden, säger Anders Tingström. 

Vid NRC har vi en doktorand, Veronica Johansson, vars avhandlingsarbete helt kretsar kring de etiska aspekterna vid denna behandling. 

Dessutom krävs det alltid detaljerad information till patient och anhöriga om fördelar och risker med behandlingen.  

Text: PER LÄNGBY

Related posts:

1. Hjärnans minnescentral växer till efter elchocker
2. När en diagnos döljer en annan
3. Aki Johansson: Hjärnans påverkan vid depression

Hippokampus, hjärnans första instans för att befästa minnet, ökar i volym hos personer som fått behandling med ECT, elektrokonvulsiv terapi. Det är en behandlingsmetod som bland annat är effektiv vid allvarliga depressioner. Det har forskare i Lund för första gången nyligen visat i en studie. Vilken betydelse ökningen i hippokampusvolym har för effekten av ECT är dock fortfarande oklart.

– Vi håller just på att analysera materialet från studien. Främst vill vi se om volymökningen har en koppling till att personerna mår bättre, eller har att göra med de minnesstörningar som förekommer efter behandlingen, säger Aki Johanson, professor i neuropsykologi vid Lunds universitet.

Behandlingen övervakas noga

ECT ges upprepade gånger under cirka en månad till personer som är djupt deprimerade och där ingen annan behandling varit framgångsrik. Själva behandlingen, som noga övervakas av narkosläkare och psykiatriker, tar cirka en kvart. Den består av en några sekunder lång elektrisk stimulering som framkallar ett epileptiskt anfall. Anfallet varar mellan 30-60 sekunder och går sedan över av sig självt.

Epileptiskt anfall hjälper

– Det är det epileptiska anfallet som gör att de allra flesta blir hjälpta av behandlingen, inte den elektriska strömmen som sådan. Däremot finns en koppling mellan mängden tillförd elektrisk ström och de minnesstörningar som ibland ses efter behandlingen, de minnesstörningar som har blåst liv i debatten om ECT som behandlingsform.

Bättre minne på sikt

– Man ska inte förringa de här minnesstörningarna, men man ska i sammanhanget också komma ihåg att djup depression är en sjukdom som i sig ger minnesförluster, säger Aki Johanson.

– Vår studie har dessutom visat att de här personerna på sikt har bättre minne än före behandlingen. Sedan tidigare vet man också att ECT normaliserar balansen mellan hjärnans signalsubstanser. Men det är viktigt att ECT ges till rätt individ och att personen informeras ordentligt om de minnesstörningar som kan upplevas efter behandlingen.

Många blir bättre

Aki Johanson var själv skeptisk till ECT när hon först kom i kontakt med behandlingsformen.

– Det är inte så konstigt – att sända ström genom hjärnan på folk låter ju barbariskt!

Men i dag har hon en annan uppfattning.

– Det här är en metod vi ska fortsätta studera, och jag har sett många människor som har blivit väldigt bra efter behandling med ECT.

Text: OLLE DAHLBÄCK

Related posts:

1. Modern genteknik kommer cancerpatienter till godo
2. Tidigare diagnos med hjälp av livskarta
3. Aki Johansson: Hjärnans påverkan vid depression

Psykiatrikerna Hans Bendz och Christina Olsson har, i samarbete med njurmedicinaren Bengt Rippe, jämfört två sätt att se om njurarna påverkats av litium. Den ena mäter ämnet kreatinin, den andra och nyare metoden mäter proteinet cystatin-C. Forskarnas studie visade att kreatinin lämpar sig bättre än cystatin-C för långtidskontroller av litiumpatienternas njurfunktion, och detta är därför den metod som fortfarande ska användas.

Litium dämpar svängningar

Mellan 10 000 och 11 000 patienter i Sverige behandlas med litium för att de har en bipolär sjukdom. Det är stor skillnad i hur dessa patienter mår. Många är yrkesverksamma, andra mer sjuka och därför sjukpensionärer, förklarar Christina Olsson.

– Vården går ut på att dämpa svängningarna i sjukdomen, tillfogar Hans Bendz.

Litium är ett av de lättaste grundämnena och blev 1949 den första medicin som kunde förebygga återfall i depression och bipolär sjukdom.

Text: HANS-GÖRAN BOKLUND

Related posts:

1. I mästares sällskap…
2. Depressioner måste behandlas
3. BUP måste ge mer stöd åt föräldrar

Lena Brundin hoppas att inflammationsdämpande medel ska kunna hjälpa också patienter med depression. Foto: Mikael Risedal.

”Depression och självmordsbenägenhet beror på en obalans i hjärnans signalsystem och en brist på ämnet serotonin” har det sagts de senaste 20–30 åren.   

Men lundaforskarna Lil Träskman-Bendz och Lena Brundin ifrågasätter detta etablerade budskap. De tror i stället att en inflammation i hjärnan ligger bakom.  

I en uppmärksammad studie visade lundaforskarna förra året att både depressionspatienter och patienter som försökt ta sitt liv hade betydligt mer inflammatoriska ämnen i ryggmärgsvätskan* än friska personer. Allra högst var halterna hos patienter som gjort våldsamma självmordsförsök, t.ex. försökt hänga sig.  

Men om en depression orsakas av en inflammation, så borde den också kunna behandlas med inflammationsdämpande medel.  

– ”Tror ni att ni kan bota depressioner med Ipren?” har somliga kritiker sagt. Och riktigt så enkelt är det ju inte … men det är faktiskt ett helt vanligt antiinflammatoriskt läkemedel vi i första hand kommer att prova, säger Lena Brundin.  

Medlet testas nu på en liten grupp personer i Lund. Om testet utfaller väl ska man fortsätta med ett större antal patienter.  

Tanken inte ny

Att en inflammation kan orsaka psykiska problem är inte en helt ny tanke. Redan för länge sedan noterade läkarna att patienter med syfilis i nervsystemet också påverkades psykiskt, och mer nyligen har man funnit att cancerpatienter blivit deprimerade efter att ha fått immunpåverkande medicin.  

Lil Träskman-Bendz själv fann också redan för 20 år sedan avvikande halter av inflammatoriska ämnen hos personer som försökt begå självmord. Ändå har tanken på ett samband mellan inflammation och depression haft svårt att få insteg i forskarvärlden.  

– Ett skäl är väl att många inom psykiatrin velat söka roten till psykiska sjukdomar bara inom psyket, inte i kroppen. Ett annat är att man på 70-talet fann tecken till en brist på serotonin och dopamin hos patienter med depression, och då trodde man att problemet var löst, säger Lena Brundin.  

Serotonivåerna i hjärnan förändras

Det fyndet ledde till utvecklingen av de s.k. SSRI-medlen som förbättrar balansen i hjärnans signalsystem. Medlen mottogs med stora förhoppningar men har så småningom visat sig otillräckliga: de ger inte en tillräcklig hjälp åt ens hälften av de patienter som behandlas.

Forskningen har inte heller kunnat ge någon enhetlig bild av hur och varför serotoninnivåerna i olika delar av hjärnan förändras vid en depression.  

Illustration som visar olika delar i hjärnan med olika funktioner. Klicka på bilden om du vill läsa mer om hjärnan (Illustration: Dreamstime)

– Det finns en mängd isolerade fynd som inte stämmer särskilt bra överens. Men om en inflammation i stället är grunden till problemet, och serotoninsystemet påverkas först i ett andra steg, så kan bilden kanske bli mer förklarlig, menar Lena Brundin.

Varierande orsaker 

Orsaken till den inflammation som sätter igång processen kan variera, tror lundaforskarna. Det kanske är en allvarlig influensa, eller en autoimmun sjukdom som reumatism, eller en svår allergi som sätter igång en inflammation i kroppen.  

Troligen krävs också en viss genetisk sårbarhet, dvs vissa genvarianter som gör somliga personer känsligare än andra. Är det då inte skrämmande att tänka sig att en vanlig influensa på sikt kan leda till en depression? Nej tvärtom, menar Lena Brundin:  

– Om jag råkade ut för nedstämdhet och självmordstankar, men visste att de kanske orsakats av en inflammation, så skulle jag ju inte behöva känna mig som ett maktlöst offer för ett obegripligt mörker. I stället skulle jag kunna hoppas att depressionen antingen kunde gå över av sig själv, eller behandlas med ett antiinflammatoriskt medel.  

Text: INGELA BJÖRCK

Related posts:

1. Depression kan orsakas av inflammation
2. Aki Johansson: Hjärnans påverkan vid depression
3. Psykoterapi mot depression

Men nu har pendeln svängt tillbaka, då psykoterapi visat sig fungera bra i ungefär hälften av alla depressionsfall. Ofta ger psykoterapin också en mer bestående effekt.

Psykoterapi – även via Internet – fungerar bra vid många fall av lätt eller medelsvår depression, säger professor Lars-Gunnar Lundh. Foto: Roger Lundholm

– Det verkar som om psykoterapin kommer åt de mer grundläggande problemen. Men vid svåra och kroniska depressioner anses läkemedel fortfarande mest effektivt, säger psykologiprofessorn Lars- Gunnar Lundh.

Problemet när det gäller psykoterapi mot depression är enligt hans åsikt inte brist på pengar så mycket som brist på terapeuter. Sverige har ingen utbildning alls i den metod som verkar ge bäst resultat, så kallad interpersonell psykoterapi.

Personlig kontakt

Även när det gäller KBT, kognitiv beteendeterapi, är antalet utbildade personer för få. Därför har nu ett mindre personalkrävande alternativ uppstått, Internetbehandling med KBT.

Det innebär att patienten läser texter och gör övningar på egen hand, samtidigt som han eller hon med jämna mellanrum har kontakt med en terapeut via nätet.

– Det måste finnas en personlig kontakt. Att patient och terapeut inte träffas öga mot öga spelar mindre roll, men den mänskliga kommunikationen måste vara med, framhåller Lars-Gunnar Lundh.

Studier om Internet-KBT

Internet-KBT har visat sig ge god effekt mot panikångest och även i många fall mot depression.

Forskare vid Psykologiska institutionen i Lund deltar nu i ett nationellt projekt där Internet-KBT mot lindrig depression ska jämföras med annan behandling, bl.a. motion enligt ett speciellt program.

Text: INGELA BJÖRCK

Related posts:

1. Självskador och depression – risk för onda cirklar
2. Depression en folksjukdom
3. Aki Johansson: Hjärnans påverkan vid depression

En procent av Sveriges befolkning drabbas av bipolär sjukdom, det som förr kallades manodepressivitet. Debuten sker ofta i tonåren och sjukdomen är svårbedömd. En ny metod, en ”Lundamodell”, kan underlätta diagnosen och bromsa den fortsatta utvecklingen.

– Patienten kan då undvika de svåra konsekvenser som den här sjukdomen kan få i form av exempelvis skilsmässor, missbruk och självmordsförsök, säger projektledaren Charlotta Sunnqvist, forskare vid Lunds universitet och Malmö högskola.

Forskarna använder sig av en s.k. tidsgeografisk intervjumetod för att hjälpa den drabbade personen att minnas sitt liv.

Platser väcker minnen

– De här patienterna har ofta svårt att minnas och kan vara svåra att få kontakt med. Men när de får berätta sitt livs historia med utgångspunkt från olika platser – var de är födda, var de har bott och hur de har flyttat genom livet – minns de lättare. Geografiska platser väcker minnen långt tillbaka i tiden, både generella och specifika händelser.

Till det lägger forskarna sedan sociala händelser som utbildning, familj, barn, vänner och arbete.Sist väver man in tragiska och belastande händelser.

Kunskap om livet ger bättre behandling

– Då får vi en bild av deras liv och de resurser de har inom sig att hantera svåra händelser. Vi kan också se när de mått bättre eller sämre i livet, och kan då lättare förstå hur det bipolära tillståndet utvecklats. Vi kan också i modellen lägga till hur de har reagerat på olika mediciner genom åren, och kan därmed avgöra vilken medicin som passar just dem, säger Charlotta Sunnqvist.

– Med kunskap om ditt liv kan du göra något åt din situation. Med rätt medicin och behandling finns det goda möjligheter för de här personerna att leva ett bra liv.

Text: OLLE DAHLBÄCK

Related posts:

1. Borderline – en omtalad diagnos
2. När en diagnos döljer en annan

När hon var 22 år drabbades hon av sin första djupa depression i samband med att hon fick sitt första barn. Den varade i 13 månader.

– Jag fick mediciner, men de hjälpte inte. Tvärtom mådde jag sämre av dem, säger hon.

Den första djupa depressionen hon då drabbades av har genom åren sedan följts av många fler, ofta väldigt svåra. Så pass att hon tre gånger har försökt att ta sitt liv.

– Jag har inte orkat leva längre och velat göra slut på alltihop, säger hon. När jag mår som sämst har jag ingen energi alls, jag går inte utomhus, orkar inte ens stiga upp ur sängen på hela dagen och saknar helt aptit.

Elsa har genomlevt flera svåra depressioner. Idag mår hon bättre och har fått nya väninnor. Namnet Elsa är fingerat. Foto: Johnér

Nya vänner

I dag mår hon bra, har fått några nya väninnor som hon träffar och dricker kaffe tillsammans med. Som förtidspensionär har hon gott om tid, hinner påta i trädgården, promenera och ibland besöka stans butiker.

– Jag har egentligen aldrig haft några riktiga väninnor förrän nu. De vänner jag haft tidigare har inte orkat med mina depressioner och jag har själv varit dålig på att odla vänskapen.

Men det är en bräcklig grund Elsas välmående vilar på, det vet hon.

– Jag hade en ordentlig svacka i maj i år. Då mådde jag riktigt dåligt. Kanske var det en reaktion på min mans bortgång ifjol, säger hon.

När Elsa går in i en depression är det lätt att söka tröst i alkohol.

– Jag hade aldrig vågat försöka ta livet av mig om jag inte druckit alkohol först. Det är i spriten jag finner modet.

Elsas föräldrar skildes när hon bara var åtta år. Pappan var alkoholist och blev aggressiv när han drack.

– När de hade separerat förbjöd mamma oss barn att hälsa på honom. Jag saknade pappa väldigt mycket. Vi barn visste ju inte att han var elak mot mamma, så vi tog det väldigt hårt. När jag fick mitt första barn bröt jag mot besöksförbudet och reste till pappa och visade upp min son, berättar hon.

De båda män Elsa varit gift med har också haft alkoholproblem. Ett liv fyllt av svåra depressioner har inneburit att Elsa varit inlagd på klinik många gånger och fått prova flera olika mediciner och andra behandlingar. En del har fungerat, andra inte.

– När jag äter antidepressiv medicin mår jag bättre, men egentligen har ingen medicin hjälpt mig helt ur det här. Jag mår bra ett tag, men sedan är det ner igen.

En glimt av hopp

Hon har provat behandling med ECT, elektrokonvulsiv terapi – enkelt uttryckt ett slags moderna elchocker som lindrar depression och främst riktar sig till personer med djup depression och självmordstankar och där ingen annan behandling varit framgångsrik.

– Den behandlingen har jag mått bra av, men när jag upplevde att jag fick minnesluckor blev jag rädd, säger hon.

Nu deltar Elsa i ett forskningsprojekt som bland annat går ut på att patienten ska lära känna sig själv bättre, genom att förmedla sin livshistoria i ett ”tidsgeografiskt” perspektiv (se artikeln ”Tidigare diagnos med hjälp av livskarta”).

Den kunskapen hoppas hon ska bidra till att hon själv kan göra mer åt sin svåra situation.

– Det här är ganska nytt för mig, men det verkar positivt.

När Elsa ser tillbaka på sitt liv sänker hon blicken.

– Det har varit väldigt jobbigt. All tid jag förlorat med mina barn, jag skulle kunna gjort så mycket mer tillsammans med dem, om jag orkat.

När hon funderar på framtiden finns det trots allt en glimt av hopp i hennes ögon.

– Jag mår ju bra nu, och en liten svacka klarar jag.

Text: OLLE DAHLBÄCK

Namnet Elsa är fingerat. Kvinnan i artikeln heter egentligen något annat.

Related posts:

1. Depressioner måste behandlas
2. Depressioner kan bero på inflammation
3. Svåra frågor när patienten inte själv kan fatta beslut

Foto: Matton

Bör en kvinna som tar läkemedel mot psykiska problem sluta med medicinerna om hon blir gravid?

Ja, hette det förr – men nej, inte nödvändigtvis, heter det numera.

Kvinnan ska troligen fortsätta med sina mediciner, men följas noga av läkare under graviditeten.

Hela 10–20 procent av alla blivande eller nyblivna mammor lider av psykisk ohälsa, visar olika befolkningsstudier. Det betyder inte att alla mår så dåligt att de sökt vård för sina problem. Men faktum är att det blivit allt vanligare att kvinnor som medicineras mot psykiska sjukdomar får barn.

– Kvinnor med en depression kan med dagens läkemedel må så bra att de vill skaffa barn. Därför ser vi nu en dramatisk ökning av barn vars mödrar tagit antidepressiva medel under graviditeten, förklarar farmakologiforskaren Margareta Reis.

Hon arbetar idag i Linköping men var tidigare vid Lunds universitet. Där har hon tillsammans med Bengt Källén, internationellt känd forskare i reproduktionsepidemiologi (befolkningsstudier kring graviditet, foster och nyfödda), studerat hur psykofarmaka påverkar en graviditet.

Samråd med läkare

Resultaten visar att det finns en sådan påverkan. Barn till mammor som tagit antidepressiva läkemedel föds oftare för tidigt och väger också jämförelsevis mindre. Men alla kvinnor i studierna åt inte psykofarmaka under hela sin graviditet, så det är svårt att avgöra om effekten på barnen beror på medicinerna eller på sjukdomen i sig.

En depression påverkar nämligen fostret negativt på samma sätt, med en ökad risk för att barnet föds för tidigt och väger för lite.

– Oavsett vilket är det viktigt att komma ihåg att kvinnor med obehandlade depressioner har svårt att knyta an till sina barn när de väl är födda, säger Margareta Reis.

Om kvinnan i samråd med sin läkare väljer att fortsätta medicineringen under graviditeten, så tycker hon att mödravårdspersonalen och kvinnans närstående inte bör skrämma eller avråda henne utan snarare stötta henne i detta ibland svåra beslut.

Att avsluta en pågående läkemedelsbehandling när man blivit med barn kan i vissa fall göra mer skada än nytta. Det kan t.ex. leda till ett återfall i en mycket djup depression med åtföljande självmordsrisk.

En gammal myt som gör stor skada är idén om den lyckliga blivande modern.

– Att bära på en depression är tungt i sig, både psykiskt och socialt. Om omgivningen förväntar sig att man som blivande mor också ska stråla av lycka blir situationen dubbelt tung, menar Margareta Reis.

Täta återbesök

Kombinationen av kvinnor i fertil ålder och psykofarmaka ställer dock stora krav på läkarna, menar hon. Somliga läkemedel ger en viss risk för missbildningar på foster, och bör inte ges som förstahandsmedel till kvinnor som kan tänkas bli med barn – i varje fall inte utan att läkaren och patienten diskuterar igenom riskerna och hur de kan förebyggas genom preventivmedel.

Kvinnor med depression, den i särklass vanligaste psykiska sjukdomen, bör också följas upp med täta återbesök under graviditeten.

– När kvinnans kropp ökar i vikt mot slutet av graviditeten kan blodets koncentration av ett läkemedel sjunka kraftigt. Då kan dosen behöva ändras så att hon inte återfaller i depression, säger Margareta Reis.

Som expert på psykofarmaka för gravida kvinnor får hon många frågor från läkare och andra inom vården. Hon har också samman med Lars Häggström skrivit en bok som redovisar dagens kunskaper på området.

Text: INGELA BJÖRCK

No related posts.

Att låta patienten bedöma sitt tillstånd med ett sjävskattningsformulär kan vara psykiatern till god hjälp, menar Anders Niméus. Foto: Roger Lundholm

Som erfaren överläkare ryckte han in för att stödja en yngre kollega när den deprimerade unge mannen återkom till psykiatrins akutmottagning i S:t Lars-parken i slutet av sommaren. 

Under flera besök under våren hade patienten mått allt bättre, men sedan miste han sitt jobb. Det blev en alltför stor motgång. Allt blev nattsvart. 

– Sedan dess har det inte skett någon förbättring. Depressionen har fördjupats och ångesten jagar honom dygnet runt. När han dricker så dricker han sig närmast medvetslös, berättar Anders Niméus.

Stöd vid samtal

Som ett led i utredningen får mannen, liksom andra patienter som har misstänkt depression, fylla i ett självskattningsformulär.

På en skala från 0-6 anger han graden av oro, sömn, matlust, koncentrations- och initiativförmåga, sinnesstämning, känslomässiga engagemang, pessimism och livslust. Ju högre poäng, desto större är risken att patienten har en allvarlig depression med risk för att skada sig själv. 

Psykiatriska skattningsskalor finns i dag för de flesta psykiatriska sjukdomstillstånd. De används oftast i en självskattningsversion. 

– Men man får aldrig ha en övertro på denna metod, säger Anders Niméus. 

Han disputerade själv på en annan skattningsskala, SUAS (Suicide Assessment Scale), för ett tiotal år sedan. En fördel med en självskattning som upprepas under ett antal besök kan vara att patienten själv kan se att poängen sjunker. Att han faktiskt blivit något bättre. 

En annan fördel är att psykiatern kan jämföra sin bedömning, gjord utifrån samtalet, med patientens egen skattning. Dennes uppfattning av frågorna kan ibland ge en poäng som avviker mycket från den behandlande läkarens. 

– Om poängen stämmer överens underlättar det min slutliga bedömning. Om de inte gör det kan vi reda ut vad jag missuppfattat eller vad patienten egentligen menar, säger Anders Niméus.

Hopp för framtiden

För psykiatern är samtalet både diagnostik och en del av behandlingen. Skattningsskalan kan vara en god hjälp, men viktigast är alltid mötet med patienten. Den unge man som just lämnat psykakuten bär med sig ett recept på en ny, för honom troligen mer effektiv ångestdämpande medicin. 

– Det var ett bra samtal som underlättade mitt beslut. Jag tror att det också gav en sådan effekt att det kunde bära patienten i flera dagar innan det nya läkemedlet börjar verka, säger Niméus. 

För en erf aren psykiater fungerar skattningsskalor också som en mental checklista. Men man väger i lika hög grad in patientens kroppsspråk, ordval och kvaliteten på kontakten. MADRS, SUAS och andra skattningsskalor har blivit väldigt populära i den psykiatriska vården. 

Men för Anders Niméus är det viktigt att betona att de bara är ytterligare ett redskap i bedömningen. Hans unge patient hade höga självskattningspoäng. Trots det kunde samtalet utmynna i att han vågade återvända hem och att han kunde lova att inte skada sig själv. 

– Vi pratade mycket om hans ångest och hur han kan göra för att avleda den till dess att den nya medicinen börjar verka. Jag tror att vi gav honom hopp.

Text: PER LÄNGBY

Related posts:

1. Lär känna din egen sårbarhet
2. Lundbystudien kartlade risk för depression
3. Självskador och depression – risk för onda cirklar

Foto: Johnér

De var i genomsnitt 26 år gamla och fick diagnosen djup depression under perioden 1956-1969. Nu vet vi hur 75 av dem mår i dag.

Fler än hälften har mått varaktigt bra i flera årtionden.

– Det känns oerhört hoppfullt, säger psykiater Louise Brådvik som genomfört studien.

Mellan åren 1956 och 1969 fick drygt 1200 patienter vid dåvarande Lunds lasarett diagnosen djup depression. 2006 tog psykiatrin i Lund förnyad kontakt.

Av dem som fortfarande var i livet och kunde delta i studien tackade 75 ja. 39 av dem hade haft få episoder av depression eller mått konstant bra i 28-54 år efter sin sista behandling.

En kvinna, som gift sig ung, drabbades under 50- och 60-talen av ett antal djupa depressioner som ledde till upprepade sjukhusvistelser. Sedan övervägde hon att separera från sin, som hon tyckte, omogna man men gav honom en chans till. Mannen mognade och hon har sedan dess inte haft några skov av depression.

En annan kvinna, som tidigare försökt ta sitt liv, säger att tillfrisknandet ”bara kom”. Hon hade då varit sjuk av och till i 20 år. Sedan började hon måla och dreja och har nu varit fri från melankolisk depression i mer än 30 år.

Många har tillfrisknat

Det var professor Erik Essen-Möller som införde de diagnostiska kriterier som i dag kan översättas till modern psykiatrisk terminologi, i de här fallen depression med melankoliska respektive psykotiska drag.

– Med melankolisk depression menas ett tillstånd då personen inte är mottaglig för terapi och det är svårt att avleda hennes glädjelöshet. Hon är ofta stel i ansiktet och svarar långsamt och sent på frågor.

Louise Brådvik. Foto: Roger Lundholm

Är depressionen psykotisk finns det också vanföreställningar, förklarar Louise Brådvik.

Omkring en tredjedel av de 75 individerna har gjort självmordsförsök. Andra, som den man som drabbades av djup depression vid ett enda tillfälle 1960, har varit friska sedan dess.

En annan man hade flera episoder av återkommande självmordsförsök på 60-talet. Sedan dess har hans alkoholmissbruk avklingat och han har bara haft några få episoder av depression.

Av de personer som Louise Brådvik intervjuade var tretton fortfarande sjuka eller hade varit det under det senaste året.

– Gemensamt för dem är troligen att återfall bäddar för fler återfall som kommer allt tätare. Andra studier visar att dessa återfall dessutom är svårare och mindre ofta utlösta av livshändelser, berättar Louise Brådvik.

Dessa personer drabbas därutöver oftare av fysisk ohälsa som förkortar deras liv. De som dämpar sin ångest med alkohol har en brantare utförsbacke. För andra sker det en vändning som en del inte själva kan förklara.

Olika sätt att få hjälp

Någon gick i psykoterapi och började utbilda sig efter att ha plågats av djup depression i sjutton år.

Andra började ta långa promenader i naturen.

Flera har haft hjälp av ECT, elektrokonvulsiv terapi, vid sidan av medicinerna.

– ECT är en god hjälp i den akuta fasen. Andra orsaker till tillfrisknande är att man blivit avlastad svåra bekymmer och kunnat ”släppa allt”. Vad vi klart kan se är att det finns en läkningsprocess, säger Louise Brådvik.

Kanske består den också i en personlig förmåga att hitta en känsla av mening. Men det återstår att studera.

Text:  PER LÄNGBY

Related posts:

1. Louise Cornmark: Dödslängtan i forskningen ger hopp om cancerbot

Få diagnoser är så omdiskuterade som borderline eller emotionell instabil personlighetsstörning. De som drabbas är personer som verkligen tänjer på gränserna, både sina egna och gränserna för var de hör hemma i sjukdomspanoramat. Psykos, bipolär eller ADHD?  

– Troligen utgör de en egen grupp, säger Sofie Westling, ST-läkare i psykiatri vid Skånes universitetssjukhus i Lund.

Definitionen – eller diagnosen – är viktig. Den avgör hur Anna, 19 år, ska behandlas för sitt självskadebeteende och hur Peter, 45, ska behandlas för sina självmordstankar.

– Läkemedel har inte lika stor betydelse för ”Anna” som har en emotionell instabil personlighetsstörning. För hennes del kan dialektisk beteendeterapi, DBT, vara till god hjälp.

För ”Peter”, som har en bipolär sjukdom, är mediciner däremot av avgörande betydelse, säger Sofie Westling.

Både Peter och Anna har gjort försök att ta sina liv, men för Annas del finns inte dessa tankar kvar när hon nått Peters ålder. Anna är i högre grad styrd av impulser som hon inte kan konkontrollera. När hennes pojkvän gör slut börjar hon på nytt att skära sig själv.

– Därför kan DBT fungera för ”Anna”.

Medveten närvaro i nuet

Genom att lära sig känna igen den händelsekedja som till slut utlöser knivskärningen eller självmordsförsöket kan hon tidigt byta strategi och handla annorlunda.

Fram till föräldrarnas skilsmässa mår hon bra. I femte klass börjar hon skära sig. Några år senare gör hon ett första försök att ta sitt liv.

– Till skillnad från ”Peter” reagerar ”Anna” oerhört starkt på enskilda yttre händelser i sin omvärld.

Därför svänger hennes känslor kraftigt och många tycker att hon överreagerar, förklarar Sofie Westling.

Så småningom läggs Anna in på vuxenpsykiatrin, gör fler självmordsförsök och får sju olika sorters mediciner.

– Personer med borderline kan vara mycket starkt medicinerade. Men ofta märks medicinernas biverkningar mer än symtomlindringen, och egentligen är läkemedlen mest ett uttryck för patientens och läkarnas hjälplöshet, säger Sofie.

Foto: Scanpix

När Anna skrivs in i klinikens team för dialektisk beteendeterapi och får en egen terapeut får hon i stället börja träna på att inte alltid reagera så starkt på sina känslor.

Hennes prognos är bättre än Peters.

– 30-årsuppföljningar av borderline visar att många har inga eller få symtom efter 40 års ålder. Även många som har ADHD fungerar bättre då.

Detta gäller inte personer med psykotiska eller bipolära sjukdomar. Nu väntar nya sätt att sätta diagnos på psykiska funktionshinder.

Se det friska

I dag används en symtomskala med nio kännetecken för att ringa in emotionell instabil personlighetsstörning (se faktarutan intill). När diagnossystemet förnyas kommer diagnostiken för personlighetsstörningar sannolikt att förändras.

Sofie Westling. Foto: Roger Lundholm

I stället för att klumpa ihop symtomen till en diagnos undersöker psykiatern symtomen var för sig och graderar om patienten har symtomet i låg, medel eller hög grad. Därmed kan psykiatern välja att lägga tonvikten på de specifika symtom som utgör det stora problemet för patienten.

– I ”Annas” fall är hon kanske välfungerande i fyra av nio typiska symtom. Det är ju en styrka! Genom att se det friska kan hon därför satsa hårdare på de återstående fem, säger Sofie Westling.

De nya diagnoskriterierna ska börja gälla 2012. Men när det gäller borderline tycker hon att man kan börja redan nu.

– Det här är en av de diagnoser som visar de tydligaste bristerna.

Text: PER LÄNGBY

Related posts:

1. När en diagnos döljer en annan

Bipolär sjukdom debuterar ofta i unga år. Något förändras. Kreativa, överaktiva perioder avlöses av passivitet och dystra tankar. När känslolivet kommer i en sådan kraftig obalans är det dags att söka hjälp.

– Vi vet att behandling hjälper de allra flesta. Ju tidigare de får den desto bättre. Och i kombination med medicin kan även kognitiv terapi vara till hjälp, säger psykiater Åsa Westrin.

Regelbundna vanor

Genom att bryta invanda mönster kan en person med bipolär sjukdom få hjälp att undvika beteenden som hon vet kan leda till ett maniskt tillstånd – eller till en svår depression. Det är viktigt att patienterna lär känna sin egen sårbarhet för stress och lär sig leva ett liv med stabil livsrytm och regelbundna vanor. Men ytterst få klarar sig utan läkemedel.

– Därför har vi oerhört mycket att göra både i det dagliga och för framtida forskning. Att sätta rätt diagnos är en av våra viktigaste uppgifter och det kräver ingående samtal och stor kunskap.

Yttrar sig olika

Uppemot två procent av befolkningen drabbas av bipolär sjukdom. Den yttrar sig inte lika för alla personer. För en del styrs depression och mani av den biologiska klockan. Då kan depressionen slå till den första vårdagen.

– Andra kan ha en fungerande livsrytm även om de mår dåligt eller inte uppleva sig som sjuka när de är överaktiva. Därför kan det vara svårt för dem och deras anhöriga att förstå att de behöver hjälp, säger Westrin.

Andra har så kraftiga känslosvängningar att de blir en plåga för omgivningen och en fara för sig själva. De kommer desto oftare till behandling, liksom personer som vid sidan av sin sjukdom missbrukar droger eller har ADHD eller en personlighetsstörning.

Rätt medicinering viktig

– Därför är samtalet med patienten viktigt. Hurdan är hans livssituation eller hur fungerar hennes relationer? Och hur är de anhörigas uppfattning? Ofta behövs de flera möten för att jag som psykiater ska kunna få rätt bild, berättar Åsa Westrin.

De är extremt sårbara, familjefadern som förlorar allt på hasard och den rastlösa, oberäkneliga tonårsflickan. Deras medicinering är viktig. En del antidepressiva läkemedel kan utlösa lätta manier hos vissa patienter, så medicineringen måste provas ut med försiktighet.

– Den forskning vi nu bedriver om nya läkemedel och olika mediciners effekter är därför extremt viktig. Men vi vet också att andra behandlingar kan hjälpa.

Det är exempelvis möjligt att även fysisk träning skulle kunna ha positiva biologiska effekter vid bipolär sjukdom.

Text: PER LÄNGBY

Related posts:

1. Depression en folksjukdom
2. Kroppens egen medicin skyddar mot infektion
3. I mästares sällskap…

– Det är inte sällan som kreativa personer som politiker, vetenskapsmän eller konstnärer drabbas av den här sjukdomen. Människor som ofta bidrar till utvecklingen av vårt samhälle.

Det säger Lil Träskman Bendz, professor i psykiatri vid Lunds universitet, som bland annat forskar kring depression och mani.

Slår hårt mot anhöriga

Bipolär sjukdom har två ansikten, den deprimerades och den maniskes. En person som befinner sig i en period av mani är överaktiv, impulsiv, aggressiv, kreativ och har en ökad sexuell lust. Han eller hon missbrukar ofta alkohol och är slarvig med pengar.

– När samma person sedan är deprimerad förstärks depressionen av skuldkänslor för vad man ställt till med under sin maniska period, säger Lil Träskman Bendz.

Sjukdomen slår hårt även mot anhöriga till den drabbade.

– Situationen blir ofta outhärdlig. De orkar inte med allt den sjuke ställer till med och väljer i många fall att bryta förhållandet, vilket i sin tur kan göra att den drabbade mår ännu sämre och försöker ta sitt liv.

Stark genetisk koppling

Bipolär sjukdom har en stark ärftlighetsfaktor och genetiska studier på området pågår på flera håll, bland annat i Lund.

– Vi vet att sjukdomen har en stark genetisk koppling, men vi vet inte vilken gen det rör sig om. Det kan vara flera. Närmast studerar vi gener som är kopplade till immunsystemet på personer som är självmordsbenägna. I den gruppen finns det många som lider av bipolär sjukdom.

Första tecknen på en begynnande sjukdom kan uppträda redan i tonåren i form av depressioner och tillstånd av melankoli.

– Finns sjukdomen i släkten sedan tidigare ska man vara extra uppmärksam, särskilt som den drabbade ofta själv inte är medveten om att han eller hon är sjuk.

Viktigt att få vård

Lil Träskman Bendz säger att vem som helst inte kan drabbas av bipolär sjukdom.

– Den som insjuknar är i grunden ofta en ”orolig själ” och en sårbar person. Men det som sedan utlöser sjukdomen kan vara stress eller en händelse, exempelvis ett dödsfall eller en olycka.

De drabbade som är i ett skov av mani söker i regel inte själv vård, medan de som är i ett tillstånd av depression ibland själva tar kontakt.

– Det är viktigt att de här människorna får hjälp, inte minst de som är i en manisk period, då kroppen i längden inte klarar av att ständigt gå på högvarv. Det finns behandling både för depression och för mani, säger Lil Träskman Bendz.

Text: OLLE DAHLBÄCK

Foto: Wikipedia

Related posts:

1. Njurarna måste kontrolleras
2. Depression en folksjukdom
3. Lär känna din egen sårbarhet

– Med dagens organisation händer det att man missar en av diagnoserna. En person som söker hjälp för sin depression får inte hjälp mot sitt alkoholberoende, eller tvärtom, säger Agneta Öjehagen.

Samordna behandlingar

Hon är professor i psykosocial forskning vid Lunds universitet och studerar sambandet mellan missbruk och annan psykisk sjukdom.

– Vi måste bli bättre på att samordna behandlingarna av de här personerna. Kunskapen om beroendesjukdomar måste komma in mer, både i somatiska och psykiatriska behandlingsteam.

Kan rädda liv

Enligt Agneta Öjehagen är problemet känt, och det pågår nu en stor utredning som bland annat syftar till att förbättra samarbetet mellan olika experter.

– Då det finns en ökad självmordsrisk hos personer i båda de här grupperna, inte minst hos dem som är alkoholberoende i kombination med depression, så är en samordning av behandlingen välkommen. Den kan rädda liv, säger hon.

Alkohol aktiverar belöningssystem…

Men varför dricker den deprimerade, och tvärtom?

– Är man deprimerad har alkoholen en lindrande effekt: livet känns inte så tungt om man dricker. Dessvärre hjälper alkoholen bara för stunden. Hjärnans belöningssystem aktiveras av alkohol, och den positiva effekten kan leda till att konsumtionen ökar och att ett beroende utvecklas. Då har personen fått två problem istället för ett, säger Agneta Öjehagen.

…och påverkar stämningsläget

Att det omvända också händer – att den som är alkoholberoende utvecklar en depression – kan enligt Agneta Öjehagen bero på flera saker.

– Alkohol påverkar många system i hjärnan. När hjärnan ofta utsätts för alkohol påverkas stämningsläget och risken att drabbas av en depression ökar. Hjärnan kan också bli mer stresskänslig, och olika personer är dessutom olika sårbara för att utveckla depression. Därtill får ett alkoholberoende så småningom negativa följder för en persons relationer och sociala situation, vilket också kan öka risken för depression.

Text: OLLE DAHLBÄCK

Foto: Dreamstime

Related posts:

1. Aki Johansson: Hjärnans påverkan vid depression
2. Depressioner kan bero på inflammation
3. Depressioner måste behandlas

Foto: Matton

I en studie startad 1985 har man följt 48 kvinnor och tre män som drabbades av tonårsanorexi innan de fyllt 18 år. Parallellt har man studerat en exakt lika stor jämförelsegrupp med friska personer. Tre återträffar har gjorts med samtliga i studien, de två senaste när personerna var i genomsnitt 24 år respektive 32 år gamla.

Många deprimerade

När de var 24 år var fem personer som haft ätstörningar sjuka i depression, jämfört med två i kontrollgruppen. Åtta år senare, när de var i genomsnitt 32 år, var elva personer i ”ätstörningsgruppen” deprimerade – mer än dubbelt så många som tidigare – jämfört med fortsatt endast två personer i kontrollgruppen. Dessutom hade hela 50 av 51 personer i ”ätstörningsgruppen” någon gång drabbats av en depression, jämfört med 16 i kontrollgruppen.

– Det är en signifikant skillnad som visar att anorexia nervosa i många fall leder till depression, säger professorn i barn- och ungdomspsykiatri i Lund, Maria Råstam.

Påfrestande med etablering i vuxenlivet

Att mer än dubbelt så många i ätstörningsgruppen insjuknat i depression vid senaste återträffen, jämfört med vid träffen åtta år tidigare, har hon en förklaring till.

– Det är tydligt att de vid den tidigare återträffen, vid 24 års ålder, ännu inte etablerat sig i vuxenlivet. Vid 32 års ålder hade däremot alla exempelvis flyttat hemifrån och provat på arbetslivet.

Mer sårbara

Studien visar att så många som en fjärdedel av de 51 personerna i ätstörningsgruppen inte klarade av att arbeta eller studera när de i genomsnitt var 32 år, trots att bara tre av dem hade fortsatta ätstörningar. De var antingen långtidssjukskrivna eller sjukpensionärer.

– I vår studie har vi inte tittat närmare på det här, men andra studier visar att personer i den här situationen är mer sårbara, känsligare för stress och har svårare att ställa om vid olika händelser i livet, säger Maria Råstam.

Viktigt att följa upp

– Är man en sådan person kan anorexia nervosa vara den första psykiatriska sjukdom man möter i livet. Den kan sedan följas av tvångssyndrom och tydliga depressionsperioder.

Maria Råstam vill dock understryka att de flesta i studien trots allt blivit fria från sina ätstörningar och inte lider av några depressioner.

– Men det är viktigt att vi remitterar de här personerna till vuxenpsykiatrin och fortsätter följa dem när de blivit kvitt sina ätstörningar, säger hon.

Text OLLE DAHLBÄCK

No related posts.

Två korta, två långa eller en av varje. Vi människor kan ha genen för 5HTT i en av dessa tre kombinationer. Frågan är vilken som är att föredra? När det gäller risken för att drabbas av depression tycks den korta varianten vara sämst.

Proteinet 5HTT spelar en viktig roll för transporten av serotonin, en av hjärnans mest betydelsefulla signalsubstanser. Vid depression är serotoninsystemet stört och flera antidepressiva läkemedel verkar genom att blockera 5HTT. I Lund studerar en forskargrupp vad detta protein betyder för depression, självmordsförsök och personlighetsegenskaper.

Våra gener (arvsanlag) är lagrade i cellerna i form av DNA. Illustration: Dreamstime

Forskarvärlden hade länge känt till att ärftliga faktorer spelar roll vid depression och självmord. De olika varianterna av genen för 5HTT hade undersökts, men några tydliga samband hade inte kunnat påvisas.

Skillnad vid stressande livshändelser

– Detta innebar lite av en revolution på området. Tidigare visste man dels att det fanns en ärftlighetsfaktor, dels att belastande livshändelser ökade risken för depression och självmord. Men nu hade man för första gången identifierat bestämda gener som samspelar med miljöfaktorer, berättar Mats Lindström. Han är psykiater och medlem av forskargruppen vid Lunds universitet.

Långa varianten skyddar

– Vi fann att de personer som har den långa 5HTT-genvarianten, som är kopplad till lägre sårbarhet, hade blivit utsatta för fler belastande livshändelser än de som har den korta sårbara varianten. Det talar för att den långa genvarianten har en skyddande effekt, då den kräver fler belastande livshändelser för att man ska drivas till ett självmordsförsök, säger Mats Lindström.

– Nya kunskaper om samspelet mellan genetisk sårbarhet för psykisk sjukdom och belastande livshändelser kommer att öka möjligheterna att förebygga och behandla depression och minska risken för självmordsförsök och självmord.

Text: OLLE DAHLBÄCK

Related posts:

1. Dålig ekonomi och ensamboende ökar risken att dö

Föräldrar med psykisk ohälsa kan inte alltid se sina barns behov och hjälpa dem i deras utveckling. Barnen riskerar därför att få svårigheter i kontakterna med omvärlden. Men extra personal på förskolan, ”kompletterande anknytningspersoner”, kan hjälpa sådana barn.

Birthe Hagström från Malmö stads sociala resursförvaltning har i sin doktorsavhandling studerat problemet och dess möjliga lösning. Hon har också tidigare arbetat på Viktoriagården i Malmö, en barnpsykiatrisk behandlingsinstitution som inriktar sig på det tidiga samspelet.

– Där var det tydligt att allt fler föräldrar med psykisk ohälsa sökte hjälp i sitt föräldraskap, berättar Birthe Hagström.

Kompletterande anknytningsperson

Små barns behov kan kollidera med de vuxnas förmåga och behov. Om barnen inte får sina behov tillgodosedda påverkas deras utveckling negativt. Dessa svårigheter börjar tidigt, men det är först när barnen visar symtom på att inte må bra som problemet uppmärksammas.

I sin avhandling följde Birthe Hagström fyra barn som fick var sin kompletterande anknytningsperson på förskolan – en pedagog vars uppgift var att skapa kontakt och en relation med barnet. Insatserna gjordes i samverkan med barnens föräldrar, som alla led av psykisk ohälsa.

Utbildning krävs

För att kunna arbeta som kompletterande anknytningsperson krävs troligen fortbildning. Via föreläsningar, studiecirklar och handledning erbjöds pedagogerna kunskap om anknytning och självutveckling under en treårsperiod. Effekterna av denna fortbildning studerades.

Foto: Dreamstime

Avhandlingen redogör bland annat för den positiva utvecklingen för barnen under den tid de följdes. I dag går samtliga i grundskola.

Barnen utvecklades

– De barn som erbjöds extra stöd var påtagligt försenade i sin utveckling. De var inte intresserade av vare sig vuxna eller barn, några visade stor oro och ingen kunde leka. Långsamt byggdes tilliten till pedagogen upp och successivt utvecklades barnen. Från att ha varit mycket ensamma fick de kamrater och kunde delta i förskolans aktiviteter och gemenskap, berättar Birthe Hagström.

En förskola i Malmö har nyligen påbörjat ett liknande arbete med att erbjuda barn i behov av utvecklingshjälp en kompletterande anknytningsperson. Andra kommuner i Sverige har också visat intresse.

Text: HANS-GÖRAN BOKLUND

Related posts:

1. BUP måste ge mer stöd åt föräldrar
2. Skånska barn med diabetesrisk ska följas i 15 år
3. Konferens om fetma och övervikt hos barn

Hjärnans hormoncentrum hypotalamus kommer i obalans vid Huntingtons sjukdom, menar forskaren Åsa Petersén, här tillsammans med doktoranden Sofia Hult. Foto: Roger Lundholm

Huntingtons sjukdom kallades tidigare för ”danssjuka” på grund av patienternas ofrivilliga och ryckiga rörelser. Patienternas psykiska symtom – depression, ångest, sömnstörningar med mera – sågs som underordnade. Det verkade ju inte konstigt att den som bar på ett obotligt och dödligt sjukdomsarv skulle bli deprimerad.

Huntingtons är en ovanlig men svår ärftlig hjärnsjukdom som orsakas av en mutation i en enda gen. Eftersom den setts som en ren rörelsesjukdom, så har merparten av Huntingtonsforskarna inriktat sig på att studera den del av hjärnan som har med rörelser att göra.

– Men nu börjar allt fler forskargrupper anse att även de psykiska symtomen är en del av sjukdomen, inte bara en reaktion på den. Därmed är det hjärnans hormoncentrum hypotalamus som kommer i fokus.

Det säger ST-läkaren och forskaren Åsa Petersén i Lund. Hon var en av de första som slog in på denna linje, och har de senaste åren publicerat flera studier som stödjer tanken på hypotalamus betydelse vid Huntingtons sjukdom.

Förändringar i hypotalamus

Både sömn, känslor och ämnesomsättning påverkas vid Huntingtons. Patienterna får sömnproblem, ökar och minskar i vikt i takt med sjukdomens utveckling, och drabbas av ångest, irritabilitet och depression. Och det är just dessa områden – sömn, ämnesomsättning och känslor – som regleras av hypotalamus.

I magnetresonansbilder av hjärnan har Åsa Petersén nyligen påvisat skillnader i denna del av hjärnan mellan Huntingtons-patienter och personer utan sjukdomen. Förändringarna i hypotalamus uppstår tidigt, mer än tio år före patienternas första rörelsebesvär, vilket stämmer med det faktum att patienternas psykiska symtom kommer före rörelsesymtomen.

Obalans i hormoner

Lundaforskaren har också i en annan klinisk studie sett förändringar i en viktig s.k. neuropeptid, oxytocin.

– Detta är jättespännande fynd. Många neuroforskare talar om just detta ämne som den biologiska grunden till människors anknytning och tilltro till omvärlden, säger Åsa Petersén entusiastiskt.

Oxytocin släpps ut i blodet vid amning, och man trodde först att dess enda funktion var att få mammans mjölk att rinna till. Senare har forskarna insett att oxytocinet också gör mamman lugnare och gladare, så att hon har lättare att knyta an till sin baby.

ch ämnet har betydelse inte bara för mödrar och barn. Smekningar och vänlig beröring har t.ex. visat sig öka mängderna oxytocin, som i sin tur ökar människors hälsa, välmående och förtroende för andra. Ett annat hormon som Åsa Petersén undersökt, CART, har förknippats med ökad ångest.

Därför är det inte förvånande att Huntington- patienterna har låga mängder av det positiva ämnet oxytocin och mycket höga mängder av det negativa ämnet CART. Här, menar Åsa Petersén, har sjukdomen förändrat regleringssystemet i patienternas hypotalamus på ett sätt som kan ha orsakat deras psykiska symtom.

Musförsök stödjer också tanken att de psykiska problemen inte bara är en reaktion på Huntingtons utan också en del av sjukdomen själv. I en studie har Huntingtonsgenen förts in i hanmöss.

– Några av deras ungar kommer att bära på sjukdomen, andra inte. Men alla ungarna är uppfödda med en frisk mamma. Ändå visar Huntingtonsmössen ett mer ångest- och depressionsaktigt beteende än sina friska syskon, förklarar hon.

Hoppas på genterapi

Den depression och de sömnstörningar m.m. som hör till Huntingtons sjukdomsbild kan och ska behandlas. Däremot finns ännu ingen bot för den grundläggande sjukdomen.

– Det jag främst hoppas på är en genterapi där man går in och ”stänger av” den sjuka genen. Men svårigheten är ju att genen finns i alla celler i kroppen, medan behandlingen bara ska påverka de celler där den har en skadlig verkan, säger Åsa Petersén.

Hon tror ändå att det i framtiden kommer en metod som åtminstone kan uppskjuta sjukdomen, så att patienterna får fler friska år i sina liv.

Text: INGELA BJÖRCK

Related posts:

1. Ny upptäckt förklarar symtom före danssjuka
2. Skapa nätverk i området och förebygg depression
3. Depression en folksjukdom

Psykologidoktoranden i Lund, Rachel Maddux studerar dessa frågor.

– Vi har ju alla olika personligheter. Somliga är naturligt gladlynta och optimistiska, andra har en mer negativ och pessimistisk livssyn. Om någon har en extremt svartsynt personlighet kan det ses som en depressiv personlighetsstörning, säger hon.

I denna ingår drag som pessimism, dysterhet, grubbel, dåligt självförtroende, självkritik, en kritisk inställning till andra samt känslor av värdelöshet och skuld. Både arv och miljö anses spela in.

Har inte bra liv

I en studie av 255 vanliga lundabor fann Rachel Maddux att en dryg tiondel hade depressiva personlighetsdrag. Personer med dystra känslor och låg självkänsla beskrev en livskvalitet som låg långt under genomsnittet.

– Detta var frivilliga ur befolkningen, inte sådana som sökt hjälp för depression. Ändå var det väldigt tydligt att de inte levde ett bra liv, säger hon.

Personlighetsdrag går att förändra

Hur ligger det då till med dem som söker vård? I en av sina andra studier har lundaforskaren undersökt hur stor andel av dem som sökt psykoterapi som hade depressiva drag. Det visade sig vara hela 44 procent. Hos många av dessa personer försvann dock de depressiva dragen efter behandlingen.

– Vi kan inte bevisa att förändringen beror på behandlingen. Den kan ju också bero på att personerna i fråga mådde ovanligt dåligt just när de började sin psykoterapi. I vilket fall som helst är det ett positivt fynd, eftersom personlighetsdrag ansetts mycket svåra att förändra, säger Rachel Maddux.

Markör för framtida depression?

I en tredje studie har hon visat att patienter med depressiva personlighetsdrag fått samma resultat av behandling mot kronisk depression som patienter utan dessa drag. Även detta är positivt, eftersom man trott att den depressiva personligheten skulle göra dessa patienter svårare att behandla.

I sin fortsatta forskning vill Rachel Maddux se om depressiva personlighetsdrag kan utgöra en markör för risken för framtida depression. Oberoende av vilket, så önskar hon att något kunde göras för alla dem som går omkring och känner sig dystra, skuldtyngda och värdelösa utan att söka hjälp.

– Min gissning är att de är i riskzonen för en riktig depression. Men även om det inte är så, så mår de redan nu så dåligt av sin depressiva personlighet att de skulle må bra av behandling, menar hon.

Text: INGELA BJÖRCK

Related posts:

1. Depression en folksjukdom
2. Depressioner måste behandlas

Nästan sex av tio av de ungdomar på 13-18 år som har kontakt med Barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen BUP har depressiva besvär. När det gäller barn på 5-12 år finns sådana besvär hos tre av tio barn.

Det visar intervjuer i Halland, analyserade av Håkan Jarbin och Markus Andersson vid Landstinget Halland och Lunds universitet.

De flesta barn och ungdomar mår bättre ett år efter sin första kontakt med BUP. Så mycket som en fjärdedel har dock kvarstående besvär. Många föräldrar, framför allt till ungdomar mellan 13 och 18 år, anser också att de inte fått lära sig några sätt att hjälpa sina deprimerade söner och döttrar.

– Det visar att behandlingsmetoderna behöver utvecklas, och att BUP också måste bli bättre på att stödja föräldrarna, menar forskarna.

Standardiserad telefonintervju

Den första kontakten mellan föräldrarna och BUP är mycket viktig. Personalen måste ställa rätt frågor och inte missa några viktiga ledtrådar, och ingen som verkligen har behov av BUP får avvisas. För att göra bemötandet mindre påverkat av vilken personal som just då råkar vara i tjänst på mottagningen, och för att se till att inget missas, använder många landsting idag ett speciellt formulär för en 45 minuter lång inledande telefonintervju. Formuläret innehåller en lång rad frågor om de vanligaste diagnoserna och de vanligaste riskfaktorerna.

Lätt att missa

– Utan en sådan lista är det lätt att missa något. Om föräldrarna söker för att barnet har ångest, så kanske man bara ställer frågor om detta och glömmer att depression, ångest och ADHD inte sällan förekommer tillsammans, säger Markus Andersson.

Det är också lätt att missa någon av riskfaktorerna, som att någon av föräldrarna lider av en depression eller andra psykiska besvär, eller att det förekommer missbruk eller fysisk eller psykisk misshandel i hemmet.

– I Halland har det framkommit att någon form av misshandel finns med i bakgrunden av en fjärdedel av alla BUP-fall. Därför är det så viktigt att fråga om den saken, menar Markus Andersson.

Jämförs med läkarmöte

Han jämför i sitt avhandlingsarbete telefonintervjun med en diagnos ställd av en erfaren läkare som får träffa barnet/ungdomen och föräldrarna en hel dag. Jämförelsen ska visa om telefonintervjun fyller sin funktion, dvs. ger en riktig bild av barnets psykiska hälsa.

Text: INGELA BJÖRCK

Related posts:

1. Barn kan behöva långsiktigt stöd
2. Depressioner måste behandlas
3. Njurarna måste kontrolleras

– De som bodde i tyngre belastade områden i Malmö i mitten på 1990-talet utnyttjade psykiatrisk vård fyra gånger oftare än de i mer väletablerade områden, säger han. Alkoholintaget skilde hela tio gånger i omfattning.

Område avgör risk för psykisk sjukdom

I en annan studie hade männen 56 procent högre risk att drabbas av en psykos om de bodde i ett lågstatusområde. Socioekonomiska faktorers påverkan på hälsan kan idag mätas effektivare än tidigare. Sådana studier görs kontinuerligt av Centrum för primärvårdsforskning.

– Vi har arbetat med register för hela Sverige och studerat depressionsindex, berättar Jan Sundquist. Det fanns ett klart samband mellan socialt belastade områden och risken att insjukna i psykiska sjukdomar.

Bryta onda cirklar

– Rädsla, kriminalitet, ungdomsgäng, nedskräpning, krossat glas som aldrig sopas undan, kamphundar – allt sådant kan skapa osäkerhet och stress och sämre sociala nätverk. Det gör att fler människor med utanförskap bor i dessa områden.

Men de onda cirklarna går att bryta. Jan Sundquist berättar om ett intressant experiment som gjordes för en tid sedan i USA. Boende i ett nedgånget område fick flytta till ett område som var steget bättre. De fick bättre hälsa, och de unga blev mindre drogberoende.

Även fysisk hälsa påverkas

Så omfattande experiment är svåra att göra – men det går alltid att arbeta för att minska nedskräpningen, skapa nätverk och sammanhang. På köpet kan man kanske dessutom få en bättre fysisk hälsa. Det har nämligen visat sig att invånarna i de tuffare bostadsområdena också löper större risk att drabbas av flera kroppssjukdomar.

Text: HANS-GÖRAN BOKLUND

Related posts:

1. Magnetkameran hjälper skapa konstgjord känsel
2. Lundbystudien kartlade risk för depression
3. Aki Johansson: Hjärnans påverkan vid depression

Men någon gång kan svårigheterna te sig oöverstigliga och mörkret blir kompakt. Man har drabbats av en depression.

Sjukdomen är inte ny, utan finns beskriven ända sedan antiken.I dagens Sverige är depression en folksjukdom.

”Le vieil homme triste” av Vincent van Gogh. Foto: Wikipedia

Var fjärde man och varannan kvinna beräknas någon gång i livet råka ut för en depression.

Sjukdomen kan behandlas med mediciner och/eller psykoterapi och andra metoder.

Många olika förklaringar

En depression kan vara en reaktion på en svår förlust. Men oftast är skälet mindre tydligt, och det finns många olika förklaringar.

Psykoanalytiker talar om en bakomliggande psykisk konflikt, inlärningspsykologer finner förklaringen i samspelet mellan individ och miljö, och medicinare pekar på en obalans bland hjärnans signalsubstanser eller kroppens stresshormoner.

Olika utgångspunkter

– Ibland påminns jag om historien om de tre blinda männen som träffat en elefant. Den som rört vid snabeln säger att elefanten är som en orm, den som tagit på benet förklarar att elefanten är som ett träd, och den som rört vid svansen hävdar att elefanten är som ett rep.

Vi forskare arbetar också utifrån våra egna utgångspunkter, och därför är det värdefullt att lära sig vad andra på fältet håller på med, säger psykologen Rachel Maddux (intervjuad i artikeln ”Det går att påverka depressiv läggning”).

Bipolär sjukdom

Bipolär sjukdom, förr kallad manodepressiv sjukdom, är mer ovanlig än depression och drabbar bara någon procent av befolkningen. Ofta är det unga människor mellan 15 och 30 år som insjuknar.

Vid bipolär sjukdom kan den drabbade pendla mellan olika depressiva eller maniska stämningslägen. Förebyggande medicinering gör att många har ett bra liv trots sin sjukdom, och milda manier upplevs ofta bara som en energikick.

Allvarliga manier kan dock leda till psykoser, och Världshälsoorganisationen räknar bipolär sjukdom som en av de tio mest handikappande sjukdomarna.

Text: INGELA BJÖRCK

Related posts:

1. Njurarna måste kontrolleras
2. Lundbystudien kartlade risk för depression
3. Aki Johansson: Hjärnans påverkan vid depression

Foto: Johnér

Att skada sig själv är för många ungdomar ett sätt att lätta på trycket och bli av med depressiva känslor av självförakt och värdelöshet. Men på längre sikt kan beteendet förstärka depressionen. Den som skär sig eller på andra sätt skadar sig själv känner ofta skuld och skam för sitt handlande, och omgivningens reaktioner kan bli en ytterligare tung påfrestning.

Professorn i psykologi vid Lunds universitet, Lars-Gunnar Lundh, har nyligen studerat självskadebeteende och psykiska problem bland drygt 1000 ungdomar på 13–15 år i en skånsk kommun.

Lars-Gunnar Lundh. Foto: Roger Lundholm.

Han fann hos flickorna ett dubbelriktat samband mellan depression och självskador: den som hade tecken på depression vid en viss given tid löpte ökad risk för självskador ett år senare, och den som ägnade sig åt självskador löpte ett år senare ökad risk för depression.

På så sätt kan det uppstå onda cirklar som blir svåra att bryta.

– Forskarna är numera ense om att beteendet framför allt är ett sätt att reglera starka negativa känslor. Det verkar framför allt handla om vissa depressiva känslor, säger Lars-Gunnar Lundh.

Lovande arbete med nya behandlingsmetoder

I lundagruppens studie beskriver de berörda ungdomarna inte sig själva som rädda, nervösa eller ledsna. De tycks i första hand plågas av negativa känslor i förhållande till sig själva – känslor som skuld, skam, självförakt och självhat.

Självskador har i lundagruppens studie definierats som att skära, rispa, sticka, bränna, slå sig själv eller på andra sätt ge den egna kroppen yttre skador. Så mycket som 40 procent av ungdomarna har någon gång skadat sig själva på så sätt.

– Men för de flesta är det en sorts test, något man provar på en enstaka gång. Det är bara ett litet fåtal som fastnar i beteendet, förklarar Lars- Gunnar Lundh.

I hans studie var det ca 2 procent som hade ett mycket omfattande självskadebeteende, och ytterligare ca 10 procent som skadade sig själva ganska ofta. Ungefär lika höga var siffrorna för dem som verkade lida av mer eller mindre uttalad depression – 2-3 procent respektive 8-9 procent.

Ungdomar som hade en dålig relation till sina föräldrar led oftare av både depression och självskadebeteende än ungdomar som hade en dålig relation till sina jämnåriga. Någon evidensbaserad* behandling av självskadebeteende hos ungdomar finns ännu inte, enligt Lars-Gunnar Lundh.

Det pågår dock lovande arbete med nya behandlingsmodeller.

Text: INGELA BJÖRCK

*) evidensbaserad = baserad på en sammanställning av dagens bästa möjliga tillgängliga information.

Related posts:

1. Psykoterapi mot depression
2. Lundbystudien kartlade risk för depression
3. Depression en folksjukdom

Psykiatern Mats Bogren vid Bonderup, som tillsammans med Dalby har gett materialet till den så kallade Lundbystudien. Foto: Roger Lundholm

436 personer hade en depression när Lundbystudien inleddes, eller drabbades av sjukdomen under Lundbystudiens första 50 år. Det motsvarar 12 procent av dem som deltar i den unika studien. 

Mats Bogren, läkare inom Vuxenpsykiatrin vid Psykiatri Skåne, har studerat hur stor andel av dem som ingår i studien som drabbades av depression respektive s k affektiv psykos. 

För affektiv psykos var antalet 22 personer, en andel på 0,6 procent. Risken att insjukna i dessa sjukdomar var densamma för män och kvinnor. Debutåldern för depression var i genomsnitt 48 år och för affektiv psykos 55 år. Nyinsjuknanden förekom i alla studerade åldersgrupper, dvs risken att få någon av dessa sjukdomar finns kvar livet ut. 

Lundbystudien är en psykiatrisk epidemiologisk studie som startade 1947. Den är världsunik, eftersom ingen annan studie varat lika länge och följt en hel befolkning i ett visst område (Dalbys och Bonderups socknar utanför Lund). 

I materialet ingår journaler, registerutdrag och intervjuer med deltagarna och deras anhöriga. Studien, startad av psykiatriprofessorn Erik Essen-Möller, pågår fortfarande.

Text: HANS-GÖRAN BOKLUND

Related posts:

1. Självskador och depression – risk för onda cirklar
2. Depressioner måste behandlas
3. Posterutställningen ”Depression och mani” på turné

– Man kan likna testet vid ett kognitivt EEG, säger forskaren Catarina Erikson. Det ger ett objektivt mått på koncentrationsförmågan, något som ofta är ett problem vid ADHD och andra neuropsykiatriska funktionshinder.

Genom att barnet eller ungdomen får benämna olika visuella stimuli så snabbt som möjligt, kan man beräkna graden av fluktuationer i betänketiderna. Det avspeglar individens koncentrationsförmåga.

– En stor fördel är att föräldrar och barn redan vid ett första test får svar på frågan om barnet har problem, förklarar docent Siegbert Warkentin.

Tester pågår

I en pågående utvärdering används testet även som ett komplement för att se om medicin mot ADHD verkar. Efter att barnet eller ungdomen först testats utan medicin och sedan igen någon timme efter medicinintag, kan man se om koncentrationsförmågan blivit bättre och om läkemedlet har gjort någon nytta.

– Det roliga är att barnet och föräldrarna också får ett omedelbart kvitto på om barnet fungerar bättre, säger Siegbert Warkentin.

Testresultatet är också tänkt som ett stöd för både föräldrar och skol- och vårdpersonal eftersom en förbättrad tankeförmåga efter medicinering innebär att barnet eller ungdomen kan följa med bättre i skolan eller hemma.

Problem hos många

Svårigheter med koncentration och uppmärksamhet är ett stort problem hos många och man räknar med att tre till fem procent av alla barn eller ungdomar har ADHD. Hur stor grupp vuxna som är drabbade är okänt idag men man tror att det kan röra sig om en stor grupp.

Det är möjligt att även använda testet som ett diagnoshjälpmedel vid andra neuropsykiatriska funktionshinder men i början har forskarna koncentrerat sig på ADHD.

Forskningen har gjorts på Barn- och Ungdomspsykiatriska kliniken på Skånes universitetssjukhus i Malmö och skett i samarbete med specialistsjuksköterskorna Karin Hansson och Pirkko Hamberg samt överläkare Peik Gustafsson.

Text: HANS-GÖRAN BOKLUND

Artikeln har tidigare varit publicerad i Nyhetsbrev för massmedia från Skånes universitetssjukhus, Medicinska fakulteten vid Lunds universitet, Labmedicin Skåne och Psykiatri Skåne, nr 5/2010.

Related posts:

1. Ny metod för att upptäcka tidig hjärnsvikt
2. Hans Bengtsson: Barns utveckling i tidig skolålder

Barnet kan på ett bättre sätt än tidigare leva sig in andra människors situation och uppleva empati.

Min forskning handlar om att beskriva och förstå dessa processer. Jag har utvecklat en teoretisk modell över faktorer som bestämmer barns tankar i empativäckande situationer.

Utifrån den undersöker jag vad som kan få en del barn att med tiden sluta engagera sig i andras problem.

Ökad social förståelse

Den förbättrade förståelsen av självet och andra under de tidiga skolåren har även konsekvenser för barnets förmåga till självreglering. Med ökad social förståelse blir det lättare för barn att reglera sina känslor och impulser med hjälp av tankar och uppmärksamhet.

I en nyligen genomförd studie visar vi hur en ökad social förståelse hjälper barn att styra sina känslomässiga reaktioner och på ett effektivt sätt lugna ner sig när så behövs.

Känslomässigt stöd i puberteten

Jag studerar även psykisk hälsa och välbefinnande hos barn. Psykisk ohälsa hos barn och ungdomar är ett allt större problem och det krävs en bättre förståelse för dess orsaker.

I ett aktuellt forskningsprojekt studerar vi hur problem som oro, dåligt självförtroende och tillbakadragenhet utvecklas när barn går in i puberteten. Som en del i detta undersöker vi deras tankar kring sina föräldrars tillgänglighet som känslomässigt stöd.

Vi intervjuar även föräldrarna för att få deras bild av de egna barnens behov. Tidigare forskning kring föräldraskap har visat hur förmågan att fungera som ett känslomässigt stöd för sina barn kan påverkas av hur man som förälder minns erfarenheter från den egna uppväxten.

Text: Hans Bengtsson

Från broschyren ”Professorsinstallation 15 oktober 2010″ som tagits fram av Kommunikationsavdelningen vid Lunds universitet.

Related posts:

1. Ingrid Hansen Pupp: Hjärnans utveckling efter mycket för tidig födelse
2. Ny metod för att upptäcka tidig hjärnsvikt
3. Skilda synsätt om tidig förlossning utredda

Madeleine Durbeej-Hjalt forskar om sjukdomen muskeldystrofi som innebär att musklerna gradvis bryts ned och ersätts med fett och bindväv. Hennes fokus är att öka förståelsen för vilka molekylära mekanismer som styr muskelnedbrytningen och att hitta botemedel mot sjukdomen. Läs mer

Bengt Sivberg forskar om  psykiska funktionshinder hos barn och ungdomar, exempelvis autism. Han arbetar bland annat med att utveckla sätt att tidigt upptäcka barn störningar i utvecklingen, och studera olika behandlingar för att mildra deras problem. Läs mer

Pia C Maly Sundgren forskar om nya sätt att använda magnetkameraundersökningar av hjärnan vid olika sjukdomstillstånd, exempelvis hjärntumörer.
Läs mer

Hanne Tönnesen forskar om hur man kan förbättra behandlingsresultaten vid behandling av alkohol- och drogberoende.
Läs mer

Hans Bengtsson forskar om hur barns förmåga att förstå sig själva och andra människor kan utvecklas. Det kan exempelvis hjälpa barn som är oroliga och har dåligt självförtroende.
Läs mer

 Foto: Kennet Ruona

Related posts:

1. Fem nya professorer vid Medicinska fakulteten
2. Petru Liuba: Forskning för att förebygga framtida hjärtsjukdomar
3. Chilipeppar-forskning öppnar för bättre smärtlindring

Nedsatt förmåga till samspel och ömsesidighet innebär stora utmaningar för en person med någon form av autismdiagnos. Ett avvikande beteende som omgivningen har svårt för att acceptera kan också leda till stora svårigheter.

Autism ökar

Allt fler individer världen över visar tecken på sådana svårigheter och ökningen i USA kan inte enbart förklaras genom förbättrad diagnostik utan verkar delvis vara en reell ökning av förekomsten. Flera faktorer bidrar sannolikt, som genetiska och miljömässiga liksom neurologiska, psykologiska och biologiska faktorer som påverkar på ett ännu okänt sätt.

Utgångspunkten för min forskning blev att försöka uppfånga tecken på en genomgripande störning i utvecklingen så tidigt som möjligt, och genom behandling mildra de problem som ligger bakom att en vuxen person kan uppleva vardagen så svårtillgänglig.

Nya möjligheter

Forskning om den tidiga hjärnans utveckling under de senaste tio åren visar nu på nya möjligheter. Metoder som långvarig och omfattande psykologisk behandling redan under spädbarnstiden, för att mildra de svårigheter som annars skulle etablera sig som kroniska, behöver prövas och utvärderas.

Intervjuer med föräldrar visar att de ofta redan tidigt förstått att deras barn var annorlunda. Idag håller mycket på att förändras och allt fler yrkesverksamma inom vård och omsorg ser möjligheter till tidig behandling.

Vår forskning har också inriktats på familjeförhållanden och kvaliteten i särskilt boende för barn och ungdomar. Ännu finns rester av den tidigare skuldbeläggningen av föräldrar för att de skulle vara huvudorsaken till sitt barns svårigheter.

Av stor vikt är också att utveckla det psykopedagogiska arbetssättet, d.v.s. behandling med en pedagogisk inriktning, och att metoderna är väl förankrade hos personalen.

Text: Bengt Sivberg

Från broschyren ”Professorsinstallation 15 oktober 2010″ som tagits fram av Kommunikationsavdelningen vid Lunds universitet.

Related posts:

1. Hälsa – samspel mellan många faktorer
2. Bengt-Olof Nilsson: Östrogen – gåtfullt hormon i nya roller
3. Simon Timpka: Söker samband mellan sjukdom och lågt betyg i idrott

Veronica Johansson. Foto: Ingela Björck.

– Det finns en hel del etiker knutna till olika medicinska och tekniska forskargrupper, men de fungerar mer som utomstående konsulter. Att så tydligt ingå i forskargruppen som jag gör är mycket ovanligt, säger hon. 

Förfinade elektroder öppnar möjligheter

Neuronano Research Center är ett tvärvetenskapligt forskarsamarbete kring hjärnimplantat, elektroder som stimulerar eller fångar upp signaler från olika områden i hjärnan. En sådan metod kallas Deep Brain Stimulation och används redan idag mot Parkinsons sjukdom. 

Dagens elektroder är dock drygt en millimeter tjocka och dessutom styva, medan neuronanoforskarna hoppas få fram nya elektroder som gör både mer nytta och mindre skada i hjärnvävnaden. Ju längre man kommer i den riktningen, desto större är möjligheten att tekniken kan användas också vid depression, tvångssyndrom, epilepsi och andra sjukdomar. 

Science fiction inte intressant

Det är de etiska frågorna kring sådana hjärnimplantat som Veronica Johansson studerar. Hon vill arbeta med frågor som finns här och nu, till skillnad från de kollegor som ägnar sig åt mer avlägsna visioner. När det gäller kopplingen mellan mänskliga hjärnor och modern elektronik, så finns det ju gott om både skräckvisioner och storslagna förhoppningar.

Minneschips som förs in i hjärnan och ger en person helt nya kunskaper… medvetandet nedtankat till en dator som en ”säkerhetskopia”, eller överfört till en robotkropp… hjärnan fjärrstyrd av fientliga makter, eller tvärtom förbättrad via elektronik som skapar nya cybermänniskor…

– Men allt detta är rena spekulationer utan vetenskaplig grund. Ändå finns det etiker som ägnar sig åt funderingar kring denna eventuella framtid, och forskningsfinansiärer som fascineras av visionerna och ger anslag till sådana studier, säger Veronica Johansson. 

Fokuserar på nutidsfrågor

Hon har just blivit klar med en artikel till tidskriften Neuroethics, där hon hävdar att man bör söka sig ”beyond blind optimism and unfounded fears”. 

– Det ligger ju faktiskt en etisk dimension i vilka frågor yrkesetiker tar upp. Om man väljer att lägga mycket tid på osannolika framtidsspekulationer blir det mindre tid över för mer relevanta nutidsfrågor! 

Foto: Dreamstime

Själv studerar hon alltså de etiska frågorna kring hjärnimplantat vid bland annat depression. Detta är en världsvid sjukdom med omkring 150 miljoner drabbade patienter, av vilka mer än en tiondel inte blir hjälpta av dagens behandlingar. 

Kan ge biverkningar

Behovet av nya behandlingssätt är därför stort, och hjärnimplantat har gett bra resultat för ungefär hälften av de patienter som hittills studerats. Men studierna har varit små, och för att gå vidare behövs nu stora försök med många deltagare. Patientgruppen som helhet har allt intresse av sådana försök, men frågan är vad som är i de enskilda patienternas intresse. Det finns risker både med kirurgin i sig och med att implantatet rubbas eller skadas. Själva hjärnstimuleringen kan också ge allvarliga biverkningar. 

– Vissa Parkinsonpatienter har fått bättre rörelseförmåga till priset av försämrad talförmåga. Och vissa depressionspatienter har fått en ny, manisk personlighet, så att de till exempel blivit översexualiserade eller spelat bort alla sina pengar, berättar Veronica Johansson. 

Vem bestämmer?

Här finns många etiska dilemman. Hur ska man kunna förklara riskerna med ett implantat för en patient som ser detta som den sista möjligheten att komma ur sitt kompakta mörker? Vilket är bäst, att bli maniskt okontrollerbar eller att förbli i en djup depression? Och vem avgör vad som är bäst – patienten kanske njuter av att ha fått en lika hejdlös energi som en Duracellkanin, men hans eller hennes familj kanske lider mer än förut? Är det i så fall patienten, familjen eller läkaren som bestämmer om och när elektriciteten till implantatet ska slås av? 

Manar till stor försiktighet

Veronica Johansson tycker för sin del att försöken med hjärnimplantat mot depression bör fortsätta, men under extremt kontrollerade former där patienterna är noga utvalda och där alla biverkningar och felkällor rapporteras i detalj. 

– På medicinens område är ju alla intresserade av att göra gott. Men patienten får inte utsättas för obefogade risker, och man får inte vara så fäst vid sina favorithypoteser att man blundar för deras eventuella nackdelar, menar hon. 

Text: INGELA BJÖRK 

Artikeln är tidigare publicerad i Lunds universitets magasin, LUM nr 7, 2010.

Related posts:

1. Mat som – eller istället för – medicin?

Foto: Dreamstime

Aktuellt om Vetenskap och Hälsa har tidigare rapporterat om forskarnas arbete kring sambandet mellan inflammation och depression. Läs mer i artikeln Depression kan bero på inflammation.

Läs också Sydsvenskans reportage Medel mot inflammation kan dämpa depression, publicerad 24 juli 2010.

Related posts:

1. Depression kan orsakas av inflammation
2. Ett liv fyllt av svåra depressioner
3. Depressioner måste behandlas

Det senaste halvårets debatt om minnesförluster efter behandling med ECT har väckt stor debatt och krav på bättre kontroll.

Vid djup depression

– Det är utmärkt, säger professor Aki Johanson vid Lunds universitet och Psykiatri Skåne. Det allra viktigaste vid behandling med ECT är att den sker på rätt diagnos.  

I exempelvis Lund behandlas omkring tio personer per vecka med ECT. De får åtta behandlingar under loppet av en månad. Gemensamt för dem är att de lider av djup depression, en sjukdom som i många fall kan leda till självmord.

Nervceller nybildas

– Men det är också en sjukdom som i sig ger minnesförluster, påpekar Aki Johanson.  

Hennes kollega professor Anders Tingström har i tidigare djurförsök visat att ECT befrämjar tillväxten av hippokampus. Nervceller nybildas och antalet blodkärl ökar. Nu visas för första gången att tillväxten av hippokampus stimuleras även hos människa. Aki Johansons forskarlag har undersökt 20 patienter med bland annat magnetkamera och neuropsykologiska test.

Bättre minne

– Vi mäter minnesfunktionen före ECT, en vecka efter, efter ett halvår och efter ett år.  

Minnet är sämre en vecka efter behandlingen, vilket är förväntat. Men efter ett halvår är det bättre än före behandlingen och efter ett år ännu lite bättre. ECT normaliserar balansen mellan hjärnans signalsubstanser. Serotonin och dopamin ökar och den höga halten av noradrenalin minskar.

Rätt individer ska behandlas

– De allra flesta blir bättre efter behandling med ECT. En absolut förutsättning är emellertid att den ges till rätt individ, personer som lider av svåra depressiva tillstånd, säger Aki Johanson.

Text: PER LÄNGBY

Related posts:

1. Aki Johansson: Hjärnans påverkan vid depression
2. Dags att återvända till naturens skafferi efter läkemedel

Att drabbas av psykos innebär bland annat symptom som tankestörningar, hallucinationer och bristande sjukdomsinsikt samt svårigheter att fungera socialt och i vardagen, exempelvis med arbete eller studier.

Psykossjukdom innebär också nedsättningar i intellektuella förmågor och en rad kognitiva funktioner som inlärning och minne, uppmärksamhet och tempo. Den insjuknade får svårt att ta initiativ, planera och utföra helt vardagliga aktiviteter.

Bedömning av kognitiva funktioner

Nuvarande psykosdiagnostik fokuserar huvudsakligen på förekomst av symtom och vid remission, dvs. återhämtning, genom frånvaro av symtom det senaste halvåret.

– Även om symtomen försvinner kan patienterna ha betydande svårigheter i vardagen och med sociala kontakter, vilket har ett samband med nedsättningar i kognitiva förmågor. Därför föreslår jag i min avhandling att bedömning av kognitiva funktioner bör få en mer central roll. Det bör ingå som en särskild del vid psykosdiagnostik och även ingå i kriterier för att kunna anses vara frisk, säger Roger Carlsson.

Fallskärmsprojektet som grund

Avhandlingen baseras på fyra studier om patienter som för första gången har insjuknat i psykos. Studierna tillhör Fallskärmsprojektet, ett samarbetsprojekt mellan 17 psykiatriska kliniker som påbörjades 1996 och avslutades 2008.

Under de senaste decennierna har effektiva behandlingsmetoder utvecklats och antalet patienter i slutenvård har minskat. Trots detta har kunskapen om psykossjukdomars uppkomst, psykologiska, sociala och biologiska mekanismer samt sjukdomsförloppet inte kunnat visa på några avgörande fynd om vem som drabbas av en långvarig psykossjukdom.

Störningar i kognition är dock en viktig del i sjukdomen och tyder på ett samband med nedsatt hjärnfunktion, särskilt de funktioner som har betydelse för samordning och tempo i kognition.

Neuropsykologisk undersökning som underlag

Eftersom det inte finns någon specifik kognitiv profil för psykospatienter är det viktigt att genomföra en neuropsykologisk undersökning för att förstå den enskilde patientens behov och styrkor.

– Undersökningen kan bidra till en bättre indelning av diagnoserna, vilket ger ett starkare underlag för planering av en behovsanpassad psykiatrisk behandling. För att hindra psykosgenombrott och om möjligt bromsa en kronisk sjukdom är det viktigt att kunna identifiera personer med risk för att utveckla psykos och att erbjuda dem behandling så tidigt som möjligt, menar Roger Carlsson.

För mer information tala med: Roger Carlsson, leg psykolog vid Landstinget Kronoberg, 0709-84 49 46

Text: ULRIKA OREDSSON

Nyhet från Lunds universitet 20 maj 2010.

Related posts:

1. Ny forskning om tvångsvård av kvinnliga missbrukare
2. Gunnel Sandqvist: Forskning underlättar vardagen för patienter med sklerodermi

Under 70- och 80-talet fanns en mycket negativ syn på tvångsvård av missbrukare. Man menade, och många menar fortfarande, att all vård, förutom själva den akuta avgiftningen, måste vara frivillig annars är den meningslös. Det här resonemanget retade gallfeber på psykologen Irene Jansson när hon började arbeta med tvångsvårdade kvinnor.

– Det var en chock för mig att se hur dåligt de här kvinnorna mådde, säger hon och berättar att många var så undernärda att de behövde näringstillskott. Dessutom var kvinnorna ofta misshandlade och hade svåra underlivsskador.

– Är det ojämställt i den vanliga världen så är det inget mot vad det är i missbruksvärlden!

De tvångsvårdade kvinnorna saknar förebilder, de har inga tjejkompisar och ofta en mycket låg syn på sig själva. Minst sex månaders tvångsvård behövs om saker och ting ska ha en chans att falla på plats för dem, menar Irene Jansson.

I sin avhandling har hon följt upp hur det har gått för kvinnorna efter det att de skrivits ut från Lunden. Siffran på hur många som varit helt drogfria under de första fem åren är inte särskilt upplyftande – bara 15 procent. Ser man bara på det sista året i femårsperioden ser det något bättre ut – 48 procent.

Ett annat resultat i Irene Janssons avhandling var att hela 70 procent av de intagna led av någon form av personlighetsstörning: borderline, antisocial personlighetsstörning eller något som kallas för ”conduct disorder”.

– Man har forskat väldigt lite om hur den här typen av diagnoser ska behandlas och resultatet av missbruksvården ser ut därefter, säger Irene Jansson.

Vad man vet idag är att hjälpen måste sättas in i tidiga år – redan i skolan, då man börjar se tendenserna. Ofta handlar det om barn som har svårt att få vänner och som har en låg begåvningsnivå. Med extra stödinsatser hade det varit möjligt att hjälpa dem tidigt och på sätt undvika att de hamnar i exempelvis missbruk och kriminalitet.

Text: ULRIKA OREDSSON

Nyhet från Lunds universitet, 6 maj 2010.

No related posts.

Målsättningen var att med hjälp av förbättrade neuropsykologiska metoder, såsom tester av olika slag, tidigt kunna avgöra om demenssjukdom förekom hos patienterna och på vilket sätt, och också att studera hur de känslomässigt anpassade sig till sina sjukdomar.

I senare studier undersökte vi patienter med svåra ångesttillstånd och fobier. Vi fann aktivitetsförändringar i hjärnan, framförallt i pannloberna, före och efter behandling med kognitiv terapi (en behandlingsform som går ut på att få patienten medveten om hur han eller hon tänker). Dessa förändringar kunde relateras till patientens upplevelse av ångest.

För närvarande studerar min forskargrupp patienter med depression, som vi har följt i 25 år. Patienterna behandlades såväl med läkemedel som med antidepressiv behandling, ECT, (s.k. elektrokonvulsiv terapi). De undersöktes vid flera tillfällen med s.k. klinisk skattning vid ett läkarsamtal, neuropsykologisk undersökning samt mätningar av hjärnans blodflöde.

Förändringar i hjärnan vid depression

Nya rön om orsakerna till depression hävdar att patienter med depression skulle ha förändrad plasticitet i nervcellerna med minskad nervcellstillväxt som följd.

I en pågående undersökning följer vi patienter med depression, som behandlats med ECT. En av frågorna jag ställde mig, var om man kunde påvisa strukturella och funktionella förändringar i hjärnan vid behandling med ECT.

Efter sådan behandling noterade vi en volymökning i hippocampus, ett område i tinningloben som är starkt kopplat till minnesfunktionen. Minnet påverkas av själva depressionen och även, i ett kortare perspektiv, av ECT. Men vi kunde visa att minnesfunktionen normaliserats efter tre till sex månader. Mina studier syftar till att förbättra diagnostik och behandling hos patienter med psykisk sjukdom.

AKI JOHANSON

Från broschyren ”Professorsinstallation 19 mars 2010″ som tagits fram av Kommunikationsavdelningen vid Lunds universitet.

Related posts:

1. Pia C Maly Sundgren: Studier av hjärnans funktion med nya tekniker
2. Hjärnans minnescentral växer till efter elchocker
3. Depression kan orsakas av inflammation

Hjärnans påverkan vid depression

Aki Johanson är professor i neuropsykologi och forskar om hur hjärnan påverkas av olika behandlingar vid depression för att kunna förbättra diagnostik och behandling hos patienter med psykiska sjukdomar. Läs mer i artikeln Hjärnans påverkan vid depression

Blödarsjuka - från gen till patient

Rolf Ljung är professor i pediatrik och forskar om hemofili, det vill säga blödarsjuka. Han arbetar med att kartlägga de förändringar som finns i generna hos patienter med blödarsjuka. Det gör det möjligt att hitta bästa möjliga behandling för dessa patienter. Läs mer i artikeln Blödarsjuka – från gen till patient

Östrogen – gåtfullt hormon i nya roller

Bengt-Olof Nilsson är professor i fysiologi och forskar kring hormonet östrogens roll i kroppen. Man har sett att det inte bara påverkar livmoder och bröst utan nästan alla kroppens organ – hjärna, blodkärl och lungor exempelvis. Östrongen anses också skydda mot både hjärt- och kärlsjukdomar och tandlossning. Läs mer i artikeln Östrogen – gåtfullt hormon i nya roller

Diabetes påverkan på magtarmkanalen

Bodil Ohlsson är professor i medicin, och forskar om vad som händer i magtarmkanalen när man får störningar som buksmärtor, gaser, förstoppning och diarré. Detta är exempelvis vanligt hos diabetespatienter och en orsak kan vara rubbningar i funktionen hos vissa hormoner. Läs mer i artikeln Diabetes påverkan på magtarmkanalen

Människans medfödda immunförsvar

Artur Schmidtchen är professor i dermatologi och venereologi. Hans forskning handlar om att förstå hur kroppens skydd mot infektioner fungerar och hur denna kunskap kan användas för att bekämpa akuta och kroniska infektioner. Läs mer i artikeln Människans medfödda immunförsvar

Från broschyren ”Professorsinstallation 19 mars 2010″ som tagits fram av Kommunikationsavdelningen vid Lunds universitet.

Related posts:

1. Mat som – eller istället för – medicin?

Under 90-talet fick vi lära oss ett nytt ord: utbrändhet. 2003 blev det en vedertagen diagnos under namnet utmattningssyndrom.

Gemensamt för dem som drabbades var att de upplevde en trötthet som inte lindrades av sömn. De fick minnesluckor och koncentrationssvårigheter som varade över lång tid. Och många mådde särskilt dåligt när de tänkte på eller närmade sig den arbetsplats de var sjukskrivna från.

Hitta behandlingsmetoder

När forskarna följde de sjukskrivna ända in på arbetsplatsen blev orsakerna till deras utmattningssyndrom synliggjorda, berättar Björn Karlson. Foto: Roger Lundholm

– Med tanke på de stora omställningar som skedde i arbetslivet under 1990-talet kunde man nästan förutse denna explosion av sjukskrivningar. Men själva diagnosen utmattningssyndrom är egentligen bara ett nytt namn på redan kända reaktioner, säger Björn Karlson, psykolog och forskare vid Arbets- och miljömedicin på Universitetssjukhuset i Lund och Lunds universitet.

2003 inledde han och hans kollegor en studie i samarbete med Försäkringskassan. Studien var utformad som en interventionsstudie (forskargruppen gick in med egna insatser) och omfattade 130 sjukskrivna. Etthundra av dem fullföljde.

– Vid den här tiden letade man efter behandlingsmetoder samtidigt som många människor slogs ut från arbetsmarknaden. Kontakten med arbetsplatsen bröts och arbetsgivaren visste oftast ingen råd, minns Björn Karlson.

Gradvis stigande arbetsbörda

Därför valde forskarna i Lund ett arbetsplatsperspektiv. Huvudmålet var att etablera kontakt mellan den sjukskrivne och dennes arbetsplats.

– Många av dessa medarbetare är ju personer som arbetat hårt och dugligt, och accepterat gradvis stigande bördor tills de tappat alla perspektiv på tillvaron, konstaterar Björn Karlson.

Forskningsprojektet utformade ett flöde som utgick från den sjukskrivnes relation till sin arbetsplats.

Den sjukskrivne fick fylla i ett formulär och ta prover och teamet, i form av läkare, psykolog och kurator, gjorde en samlad bedömning av vad som kunde krävas för en återgång till arbetet.

Samtal med både den sjukskrivne och arbetsledare

Kuratorn gick sedan vidare med intervjuer med dels den sjukskrivnes arbetsledare, dels den sjukskrivne själv.

– Många arbetsledare värdesatte detta. De fick chansen att tänka till, berättar Björn Karlson.

Efter detta möttes arbetstagare och arbetsledare i ett samtal där de kunde ge sina respektive bilder av situationen och komma fram till vilka förändringar i arbetssituationen som behövdes på kort och längre sikt för att underlätta återgång till arbete.

– Dessa samtal blev övervägande konstruktiva och ett och ett halvt år efter att studien inleddes hade nio av tio återgått till arbetet, helt eller delvis.

Återgången skedde ofta gradvis med 25, 50 och 75 procents arbetstid. Av personerna i kontrollgruppen, som inte fått någon intervention, hade sju av tio återgått till arbetet. Under studiens sex första månader höll de båda grupperna jämn takt. Därefter drog deltagarna i interventionsstudien ifrån.

– Vi menar att man kan lära sig mycket av detta för framtiden. Ingen annan liknande studie har varit lika framgångsrik som denna, säger Björn Karlson.

PER LÄNGBY

Artikeln har tidigare varit publicerad i Aktuellt om vetenskap & hälsa november 2009.

No related posts.

Sambandet mellan inflammation och depression har diskuterats sedan början på 90-talet men forskarna i Lund är först med att visa på inflammatoriska förändringar i ryggmärgsvätskan hos självmordsnära patienter.

– Tidigare studier är baserade på blodprov men vi har kunnat analysera ryggmärgsvätska från patienter som har försökt ta sina liv och sett att de har förhöjda nivåer av ett inflammatoriskt ämne, interleukin-6. Vi har också sett att de allra högsta nivåerna finns hos patienter som har gjort våldsamma självmordsförsök, exempelvis försökt hänga sig, och att nivån av inflammatoriska ämnen är kopplad till svårighetsgraden av de depressiva symtomen, säger Daniel Lindqvist, doktorand och AT-läkare.

Forskarna har haft tillgång till ett unikt patientmaterial som samlats in vid Universitetssjukhuset i Lund under de senaste 20-25 åren.

– Vi kan inte säkert säga vad som är orsak och verkan men mycket tyder på att det är inflammationen som leder till depression och inte tvärtom. Försök på råttor visar att om man injicerar inflammatoriska ämnen i hjärnan på dem så uppvisar de depressivt beteende. Man har också sett att patienter som behandlas med inflammationsframkallande mediciner oftare blir deprimerade jämfört med andra människor, förklarar Daniel Lindqvist.

I hjärnan finns mikrogliaceller som normalt bidrar till signalöverföringen i hjärnan men som plötsligt kan omvandlas till kraftfulla frisättare av inflammatoriska ämnen.

– Vår hypotes är att något händer med mikrogliacellerna. Det kan vara en belastning som en virusinfektion eller stress, och det kan finnas en bidragande ärftlig bakgrund till att mikrogliacellerna är känsliga för detta och börjar frisätta inflammatoriska ämnen, säger handledaren Lena Brundin, leg.läkare.

Ökade halter av inflammatoriska ämnen påverkar i sin tur serotonin och dopaminhalterna i hjärnan. Dessa två signalsubstanser står i fokus för dagens behandlingsmetoder av depressioner.

Forskarna planerar nu en behandlingsstudie där man vill testa olika antiinflammatoriska mediciner på patienter med depression.

– Vad som är positivt för den här studien är att det redan finns sådana mediciner registrerade mot andra sjukdomar. Vi behöver inte gå den långa, tidsödande vägen med att först utveckla ett läkemedel utan kan börja testa direkt på patienter, säger Lena Brundin.

En svår uppgift för psykiatrin är också att avgöra om en deprimerad person funderar på att ta sitt liv. Idag bygger bedömningen på en subjektiv metod, ett samtal mellan läkare och patient. Inflammatoriska ämnen, som interleukin-6, skulle kunna fungera som biologiska markörer och vara ett objektivt stöd vid bedömningen av självmordsrisken.

Text: EVA BARTONEK ROXÅ

april 2009

Artikeln är tidigare publicerad som Månadens vetenskapliga artikel av Medicinska fakulteten vid Lunds universitet

No related posts.

- Våra amerikanska kollegor vid Indiana University, Illinois, har utvecklat en modell av panikångest i råtta. I en serie experiment fann de att signalmolekylen orexin var direkt kopplad till ångestliknande symtom, säger Lil Träskman Bendz, professor vid avdelningen för Psykiatri vid Lunds Universitet.

Tillsammans med Lena Brundin, också hon läkare och forskare vid avdelningen för Psykiatri, har hon studerat ryggmärgsvätska hos patienter med olika psykiska besvär. Man fann att patienterna med mest ångest hade högst halter av orexin i ryggmärgsvätskan.

Orexin är en signalmolekyl i hjärnan som tidigare kopplats till styrning av födointag och sömn. Till exempel har patienter med narkolepsi (sömnstörning med bland annat okontrollerbara sömnattacker dagtid) sänkt funktion av hjärnceller som kommunicerar med hjälp av orexin.

- Detta är första gången orexin kopplas till panikångest. I framtiden är det möjligt att man kan utveckla läkemedel som påverkar orexin och därmed ger symtomlindring hos patienter med panikångest, säger Lena Brundin.

Fynden publiceras i artikeln ”A key role for orexin in panic anxiety” i januarinumret av den högt ansedda tidskriften Nature Medicine.

Pressmeddelande från Lunds universitet, 3o december 2009.

No related posts.

Foto: Dreamstime

Det säger Cecilia Kjellgren som tillsammans med Gisela Priebe forskar om ungdomars sexualitet. Båda är verksamma vid Avdelningen för barn- och ungdomspsykiatri vid Lunds universitet.

Cecilia Kjellgren har i sin forskning inriktat sig på att studera de ungdomar som utsätter andra för sexuella övergrepp och Gisela Priebe utgår framför allt från de drabbades perspektiv i sin forskning.

Enkätstudie ger ny kunskap om ungdomars sexualitet

– En pojke som säger att han har utsatts för våldtäkt av en flicka blir inte tagen på allvar idag, säger Gisela Priebe. Få polisanmäler och de anmälningar som görs leder inte till åtal. Det är snarare så att en pojke som berättar att han har utsatts för sexuella övergrepp av en flicka hånas för detta. Han känner sig kränkt och skuldbelägger i stället sig själv.

Under 2003 och 2004 gjordes en enkät där Gisela Priebe och andra forskare i Sverige och Norge ställde frågor till drygt 4300 gymnasieungdomar kring deras sexualitet. I form av anonyma enkäter fick ungdomarna, som var i 18-årsåldern, svara på en mängd olika frågor.

Någon liknande enkätstudie om ungdomar som utsätter andra för sexuella övergrepp har tidigare inte gjorts och den gör det nu möjligt för forskarna att få fram ny kunskap och en ökad förståelse för dessa ungdomar.

Liknande riskfaktorer inblandade

– Vår studie sätter nytt ljus på frågan om flickor som begår sexuella övergrepp, menar Cecilia Kjellgren. Vi kan bland annat se att pojkar och flickor som utsätter andra för sexuella övergrepp har ett liknande beteende. Det är liknande riskfaktorer inblandade.

Både pojkar och flickor som utsätter andra för sexuella övergrepp har ofta en fixering vid sex, tittar på våldsamma porrfilmer och ursäktar sitt beteende med att lägga över skulden på andra genom att tro på olika ”våldtäktsmyter”, som att motstånd skulle uppmuntra till sex.

Ofta finns också alkohol och andra droger med i bilden, och forskarna menar också att ungdomarnas ökade närvaro på internet kan spela en roll. Inte sällan beskriver de även brister i relationen till sina föräldrar.

Viktigt hitta de som utsätter andra för sexuella övergrepp

– Tidigare kände man inte till att flickor begår sexuella övergrepp och att de gör det på ett liknande sätt som pojkar, säger Cecilia Kjellgren. Ett viktigt budskap till dem som jobbar kliniskt med detta på till exempel ungdomsmottagningar är att inte utesluta möjligheten att även flickor kan utsätta andra för sexuella övergrepp.

Cecilia Kjellgren menar att den medvetenheten behöver finnas med i mötet med både de ungdomar som kan ha utsatts för tvingande sex som de som har ett oroande sexuellt beteende.

– Hälften av flickorna i undersökningen som uppger att de har utsatt andra för sexuella övergrepp har gjort det mer än en gång. Och det är viktigt att dessa flickor upptäcks och får hjälp, inte minst för att förhindra nya övergrepp, säger Gisela Priebe.

NINA HULT

oktober 2009

Artikeln är tidigare publicerad som Månadens vetenskapliga artikel vid Medicinska fakulteten, Lunds universitet.

Related posts:

1. Ökad risk för artros även vid lätt övervikt

– Är man djupt deprimerad är det viktigt att söka vård. Gör inte den drabbade det själv, så måste någon anhörig hjälpa personen ifråga. Depressioner går att behandla! säger docent Per Nettelbladt vid Lunds universitet. Han är en av de forskare som undersökt den psykiska hälsan hos en normalbefolkning i den så kallade Lundbystudien.

Självmordsfrekvensen minskar

Lundbystudien startades 1947 i syfte att studera den psykiska hälsan i de två socknarna Dalby och Bonderup utanför Lund. Vid starten omfattade studien drygt 2.500 personer i alla åldrar. Tio år senare tillkom ytterligare drygt 1.000 personer som antingen flyttat eller fötts till området.

Lundbystudien pågår fortfarande, 62 år efter starten. Den senaste fältundersökningen genomfördes med början 1997, och de senaste åren har forskarna ägnat sig åt att analysera det då insamlade materialet.

– Vi har bland annat konstaterat att antalet självmord för personer med diagnosen depression minskat efter 1962, då tricykliska antidepressiva läkemedel infördes i Sverige. Det talar för att införandet av antidepressiv behandling i en befolkning kan påverka självmordsfrekvensen, säger projektledare Per Nettelbladt.

Flera riskfaktorer för depression

Forskarna har också funnit flera riskfaktorer för att insjukna i depression. Cecilia Mattisson visar i en avhandling som bygger på Lundbymaterialet att personlighetsdrag som nervositet och subvaliditet (låg grad av energi) liksom tidigare ångeststörning ökade risken för insjuknande i depression, medan draget superstabilitet (balans i stämningsläget) skyddade. Nervösa symptom i barndom och ungdom samt alkoholmissbruk eller alkoholberoende ökade också risken för depression hos män. Hos kvinnor ökade risken med personlighetsdrag som lättkränkthet, uttröttbarhet och antisociala drag.

– En fördel med Lundbystudien är att den är prospektiv, det vill säga framåtblickande, och att personerna är undersökta, oftast före sjukdomsepisoden, säger Cecilia Mattisson.

Kvinnor oftare deprimerade men fler män begår självmord

När det gäller ri skfaktor er för självmord fann hon att manligt kön och svårare depressioner innebar en ökad risk. Cecilia Mattisson har också mätt förekomsten av depression i två 25-årsperioder, 1947–1972 och 1972–1997, för att se om antalet personer med depression ökat.

– Vi fann ingen ökning när vi jämförde de två perioderna, i stället en minskning för kvinnor i den senaste perioden. Det är en aning överraskande eftersom man tidigare i Lundbystudien sett en ökning av personer med depression. Men den här studien spänner över en längre period. Liksom i tidigare studier visade det sig att det är vanligare med depression hos kvinnor än hos män.

Den senaste fältundersökningen i Lundbystudien visar också att majoriteten av dem som begått självmord varit drabbade av psykisk ohälsa.

– Det är inte överraskande, men Lundbystudien bekräftar det, säger Mats Bogren, en annan av forskarna. Han tillägger samtidigt att Lundbystudien inte kan betraktas som representativ för en befolkning i dagens Sverige.

– De som ingår eller ingått i Lundbystudien är en landsortsbefolkning utan inslag av utomnordiska invandrare och narkotikamissbruk. Hade studien genomförts i exempelvis Malmö hade vi nog sett ett delvis annorlunda resultat, tror han.

Text: OLLE DAHLBÄCK

Institutionen för kliniska vetenskaper i Lund

Related posts:

1. Depressioner kan bero på inflammation
2. Lundbystudien kartlade risk för depression
3. Njurarna måste kontrolleras

Hur läser folk i en handdator? Kan man simulera stressfyllda situationer i virtuell miljö? I Humanistlabbet träffas unga forskare i nya konstellationer och formulerar morgondagens forskningsfrågor.

Humlab – ett av två i sitt slag i Sverige – ligger i Språk- och litteraturcentrums lokaler på Lunds universitet.

Hit kommer forskare inom flera olika discipliner för att utnyttja laboratoriets utrustning.

Eye-tracking-systemet består av två kameror fastsatta på en hjälm. Den ena kameran registrerar vad försökspersonen ser, den andra filmar pupillen.

– Hur uppfattar vi världen med våra ögon? Eye-trackning är lika intressant för litteraturforskare och landskapsarkitekter som för folk som sysslar med mode, berättar Stefan Lindgren, forskningsingenjör på Humlab.

I ett av experimentrummen kan man spela in kroppsrörelser i 3D och studera gester och kroppsspråk.

Stressforskningen har använt sig av inspelade kroppsrörelser och ansiktsmodellering för att simulera en anställningsintervju.

Det visade sig att försökspersonerna reagerade på liknande sätt mot virtuella personer som mänskliga.

I Humlabbet finns också ett ekofritt rum, där man kan spela in ”rena” ljud, en artikulograf, en 3D-scanner samt utrustning för att studera hjärnans aktivitet.

LISELOTTE FRITZ

Foto: Mikael Risedal

Artikeln har tidigare varit publicerad i Innovation LUND, bilaga i Dagens industri 090903.

No related posts.

Hur uppfattar och tolkar hjärnan ett konkret ord som bord jämfört med ett abstrakt ord som idé eller ett känsloord som ”lycka”?

Hur påverkar satsmelodi hjärnans tolkning av meningsbyggnad och hur påverkar ordaccenter uppfattningen av ordstruktur?

Illustration: Rikkard Häggbom

Vid Humanistlaboratoriet arbetar ett forskarlag med att med hjälp av en sofistikerad mikrovoltmätare, EEG, mäta förändringar i spänningen över huvudet som kommer av olika sorters hjärnaktivitet. Området är hittills relativt outforskat.

Ett mål med den utökade kunskapen är att utveckla och förbättra diagnos- och behandlingsmetoder för hjärnskadade. Forskningen sker i samarbete med en logoped på Universitetssjukhuset i Malmö.

Läs mer http://project.sol.lu.se/gpdb

LISELOTTE FRITZ

Artikeln har tidigare varit publicerad i Innovation LUND, bilaga i Dagens industri 090903.

No related posts.

Bakom innovationen står forskarna Catarina Erikson och Siegbert Warkentin från Geriatrisk psykiatri, Institutionen för kliniska vetenskaper.

Genom att analysera talet medan en patient löser en uppgift kan man tidigt identifiera hjärnsvikt och inleda en mer omfattande utredning av orsaken för att sätta in tidig behandling.

Mätresultat från BST korrelerar mycket väl med andra metoder såsom blodflödesmätningar i hjärnans vitsubstans. BST har ingen inlärningseffekt, ingen skillnad för utbildningsnivå eller språklig/kulturell bakgrund, faktorer som ofta är problem vid diagnostisering av olika hjärnsjukdomar.

LISELOTTE FRITZ

Artikeln har tidigare varit publicerad i Innovation LUND, bilaga i Dagens industri 090903.

No related posts.

Det finns nära samband mellan hur hjärnan processar sinnesintryck och sjukdomar som ADHD, schizofreni och autism. Genom att mäta och beskriva hjärnaktiviteten millisekunderna efter en akustisk signal, kan en snabb diagnos ställas.

Tekniken används redan idag som diagnosstöd på tjugo svenska kliniker. Nu startar en Europalansering. I mars 2009 listades Sensodetect av Ny Teknik och Affärsvärlden som ett av Sveriges mest spännande teknikföretag.

LISELOTTE FRITZ

Artikeln har tidigare publicerats i LUND Innovation, bilaga till Dagens industri september 2009.

No related posts.

Hennes doktorsstudier är bland de första i världen att forska om hur barn som behandlas kirurgiskt mot fetma mår psykiskt. Det finns bara några studier sedan tidigare, gjorda i USA. Hittills har elva barn skickats från Barnöverviktsenheten till Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg där alla operationer sker.

– Jag tittar både på den och på den familjeterapeutiska behandling, SOFT, som används vid Barnöverviktsenheten i Malmö, berättar hon.

Kajsa Järvholm studerar patienternas självbild, kroppsuppfattning, grad av depression, ångest, ilska och normbrytande beteende.

En fråga hon också gärna vill ha svar på är hur sambandet mellan fetma och psykisk ohälsa ser ut.

– Från tidigare studier är det känt att de ungdomar som söker behandling mår sämre än andra, men frågan är om detta gäller också för dem som är yngre.

Viktigt är också att se om det finns ett samband mellan psykisk hälsa och resultatet av viktnedgången. Finns det undergrupper av överviktiga barnoch ungdomar som behöver mer psykologiskt stöd för att lyckas än andra.

Kajsa Järvholm arbetar halvtid med sin avhandling och halvtid i den kliniska verksamheten med patienter. Det underlättar överförande av forskningsrön till klinisk verksamhet.

Text: HANS-GÖRAN BOKLUND

Artikeln har tidigare varit publicerad i Aktuellt om vetenskap & hälsa juni 2009.

No related posts.

Hos människor finns en biologisk klocka som gör att vi blir trötta och sover på natten, och är pigga och vakna på dagarna. Vår biologiska klocka styrs framför allt av hormonet melatonin.

Melatonin utsöndras från hjärnan och gör att vi blir sömniga. Yngre har som högst melatoninhalt ungefär vid 12-tiden på natten. Framåt morgonen har halten gått ner så mycket att man vaknar och är pigg igen.

Under dagen gör sedan solljuset att utsöndringen av melatonin hålls tillbaka.

Halten av melatonin i kroppen är därför låg under dagen men ökar igen när det blir mörkt och når sitt maximum mitt i natten.

Så ser det ut – dygn efter dygn, år efter år. Men inte för alla.

Äldre sover mindre

För äldre ser det oftast inte ut så här. Och det kan leda till sömnstörningar. Med åldern minskar nämligen kroppens tillverkning av melatonin.

Många äldre somnar lätt på kvällen men vaknar sen mitt i natten när kroppen efter bara några timmars sömn säger att nu är det är dag – eftersom halten melatonin i kroppen då har hunnit bli väldigt låg.

Baba Pendse, som är överläkare vid Allmänpsykiatriska kliniken i Malmö, berättar om vilka konsekvenser detta kan få:

- Så länge man bor hemma och kan gå och lägga sig när man är trött och gå upp när man vill, gör det inte så mycket.

- Men på ett äldreboende där man kan bli tvungen att lägga sig tidigare än man egentligen skulle ha velat kan det leda till att de äldre i stället vaknar redan vid tvåtiden på natten, alldeles förvirrade av att kroppen tror att det redan är dag.

Men det finns sätt att komma till rätta med detta.

Ljus lindrar lättare demens

Forskning från bland annat USA och Nederländerna har visat att äldre som får tillskott av ljus sover bättre. Man har också sett positiva effekter hos personer med demenssjukdomar.

- I Californien har man installerat ljusskärmar i några äldreboenden och bland annat sett att graden av förvirring hos äldre med lättare demenssjukdomar minskade, berättar Baba Pendse.

- Så till och med i ett klimat med mycket mer tillgång till solljus än vad vi har kan man alltså se att de äldre mår bättre av att få mer ljus.

Baba Pendse berättar också att bäst effekt av ljusterapi hos äldre får man om ljustillskottet ges på kvällen. På så sätt förskjuter man melatonintoppen något framåt – och de äldre sover alltså lite längre.

Finns det bara tillräckligt med ljus ute så är med andra ord en kvällspromenad det bästa för äldre som vill sova gott på natten.

Text: NINA HULT

maj 2009

No related posts.