Kopplingen mellan köttätande och en snabbare avvänjning visas av en forskargrupp i Lund, som jämfört nära 70 däggdjursarter och funnit tydliga mönster.

Att lära sig jaga var ett avgörande steg i människans evolution. Jakten krävde kommunikation, planering och jaktredskap, vilket ställde krav på en större hjärna. Tillskottet av kött i kosten gjorde det samtidigt möjligt att utveckla denna större hjärna.

– Detta har man känt till länge. Det är däremot ingen som tidigare påvisat den starka kopplingen till amningens längd, som är en viktig pusselbit i sammanhanget. Genom att äta kött har amningsperioderna och därmed tiden mellan barnafödslarna kunnat förkortas. Det måste ha haft avgörande betydelse för människans evolution, säger Elia Psouni vid Lunds universitet.

Samma mönster för alla däggdjur

Hon är utvecklingspsykolog och har tillsammans med neurofysiologen Martin Garwicz (också i Lund) och evolutionsgenetikern Axel Janke (numera i Frankfurt men tidigare i Lund) publicerat sina fynd i tidskriften PLoS ONE.

Bland naturfolk är den genomsnittliga amningstiden 2 år och 4 månader. Det är inte mycket jämfört med den maximala livstiden för vår art, ca 120 år. Ännu mindre är det jämfört med våra närmaste släktingar: schimpanshonor diar sina ungar i 4-5 år, medan schimpansens maximala livstid är bara knappt 60 år.

Många forskare har försökt förklara människans jämförelsevis korta amningstid med sociala och beteendemässiga teorier om föräldraskap och familjestorlek. Men lundagruppen visar nu att människan faktiskt inte skiljer sig alls från andra däggdjur. Tar man in hjärnans utveckling och kostens sammansättning i ekvationen, så stämmer tiden när våra ungar slutar dia precis med mönstret hos andra däggdjur.

Köttätare ammar kortare tid

Det är en sådan matematisk modell som Elia Psouni och hennes medarbetare byggt upp. I modellen har de matat in uppgifter om nära 70 däggdjur av olika slag – uppgifter om hjärnans storlek samt om de olika arternas kost. Arter där kött står för minst 20 procent av kostens energiinnehåll har klassats som köttätare.

Modellen visar att djur av alla arter slutar dia sina ungar när deras hjärnor nått ett visst stadium på vägen mellan befruktningen och hjärnans fulla storlek. Köttätarnas högkvalitativa diet gör att de kan sluta dia tidigare än växt- och allätare.

Modellen visar också att människan inte skiljer sig från andra köttätare. Alla de köttätande arterna, från små djur som iller och tvättbjörn till stora djur som panter, späckhuggare och människa, har en ganska kort amningstid. Den skillnad mellan oss och de stora aporna som förbryllat tidigare forskare beror just på att vi är köttätare, medan gorillor, orangutanger och schimpanser är växt- eller allätare.

Enkel biologi som gäller

Lundagruppen la för några år sedan fram en uppmärksammad studie av när ungarna hos olika djur börjar gå. Även här fann man stora likheter mellan däggdjursarter som skilt sig åt i evolutionen för tiotals miljoner år sedan. Vid ett visst stadium i hjärnans tillväxt verkar det helt enkelt vara dags att börja gå, vare sig man är igelkott, iller eller människa.

– Att människan visar sig vara så lik andra djur kan förstås uppfattas som provocerande. Vi tror ju gärna att vår kultur gör oss annorlunda. Men när det gäller amning och avvänjning för människan som art behövs alltså inga sociala och kulturella förklaringar, utan det är enkel biologi som gäller. Sociala och kulturella faktorer spelar däremot säkert in för variationen oss människor emellan, säger Elia Psouni.

Hon är noga med att understryka att forskargruppens resultat handlar om människans evolution. Forskningen handlar om hur köttätandet kan ha bidragit till människosläktets spridning över jorden, och säger inget om vad vi bör eller inte bör äta idag för att få i oss en bra kost.

Text: INGELA BJÖRCK

Foto (porträtt): Eva Bartonek Roxå

Ett pressmeddelande från Lunds universitet, 20 april 2012

Related posts:

1. Artur Schmidtchen: Människans medfödda immunförsvar
2. Metod mot aggressiv spridning av cancer
3. Moderna tiders solbrist bakom diabetes

Foto: Colurbox

Nu har slutrapporten av den så kallade Bunkeflostudien presenterats, och den visar bland annat att de elever som hade idrottsundervisning varje dag fick bättre betyg. Det gällde framför allt pojkar.

Motion och idrott i skolan skärper inlärningsförmågan och utvecklar motoriken. Det visar universitetslektor Ingegerd Ericson vid Malmö högskola i en unik studie där hon under nio år följt över tvåhundra skolbarn i Malmö. Skillnaden märks framförallt bland pojkarna.

– Skillnaderna är signifikanta mellan barnen som fick utökad undervisning i idrott och hälsa och de barn som bara hade ordinär undervisning, säger Ingegerd Ericson.

Observationer under nio år

Ingegerd Ericson följde tre årskullar barn i årskurs 1-3 på Ängslättskolan och Sundsbroskolan I Bunkeflostrand i Malmö.

Hon jämförde utvecklingen för barnen i en interventionsgrupp som fick schemalagd idrottsundervisning fem dagar i veckan plus extra motorisk träning med en kontrollgrupp barn som bara hade vanlig idrottsundervisning två lektioner i veckan. Under nio år genomförde Ingegerd Ericson motorikobservationer av balans och koordinationsförmåga på sammanlagt 220 barn.

Hon jämförde vidare resultaten på diagnostiska prov i årskurs 2 samt slutbetygen i åk 9.

Nu har hon sammanställt slutrapporten som visar att:

• 96 procent av eleverna i interventionsgruppen jämfört med 89 procent i kontrollgruppen klarade grundskolans mål och uppnådde behörighet för gymnasieskolan.  Det är framförallt pojkarnas resultat med 96 respektive 83 procent som ligger bakom detta resultat. Pojkarna i interventionsgruppen hade dessutom signifikant högre betyg i svenska, engelska, matematik samt i idrott och hälsa än pojkarna i kontrollgruppen.
•  Skolår 9 hade 93 procent av eleverna i interventionsgruppen god motorik jämfört med 53 procent i kontrollgruppen.

Unik undersökning

Det finns inga tidigare resultat som statistiskt visar på sambanden och effekten av en intervention under så många år. Resultatens giltighet förstärks av homogeniteten i de undersökta grupperna: barnen är lika gamla, de går i samma skola och har föräldrar med jämförbar utbildning, inkomst och intresse för fysisk aktivitet.

– Undervisning i idrott har bantats från tre gånger i veckan till två. Vi belägger här vetenskapligt att daglig schemalagd idrottsundervisning och medveten motorisk träning förbättrar inte bara motoriken utan också skolprestationerna. Med mer idrott och hälsa är det alltså betydligt fler som uppnår godkända betyg, säger Ingegerd Ericson.

Färre riskfaktorer för sjukdom

Professor Magnus Karlsson vid ortopediska kliniken vid Skånes universitetssjukhus är medförfattare till studien. Magnus Karlsson har tidigare visat att daglig skolgymnastik i Bunkeflostrand ger ypperliga effekter på skelettets och muskulaturens utveckling, och att barnen som varit mest fysiskt aktiva hade minst tendens att utveckla fetma och riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom.

Text: MAGNUS JANDO

Artikeln är tidigare publicerad på Malmö Högskolas hemsida, 11 april 2012

Related posts:

1. Simon Timpka: Söker samband mellan sjukdom och lågt betyg i idrott
2. Får pusta ut för varje steg
3. Varje steg räknas

Foto: Colourbox

Det handlar om hur generna används. Alla gener är inte påslagna överallt. I en muskelcell är bara muskelgenerna påslagna, och i ögat är istället ögongenerna aktiva. Man kan likna det vid ett piano; pianot har alltid samma tangenter, men man kan spela olika melodier på dem. Det är bara tangenterna som trycks ned som hörs. Kroppens system för att bestämma vilka tangenter som skall tryckas på, det vill säga vilka gener som skall vara påslagna, kallas epigenetik.  Ordet härstammar från grekiskan och betyder över (=”epi”) genetik. Epigenetik fungerar som en länk mellan arv och miljö. Det finns olika så kallade epigenetiska markeringar. De kan sättas på en gen och fungera antingen som grönt ljus eller som stoppskyltar för om genen ska vara aktiv.  Genom epigenetisk reglering kan alla kroppens celler byggas utifrån en och samma ritning. Epigenetiken kan också påverkas av miljön vi lever i, och på så sätt interageras vårt arv med miljö.

Text: Lovisa Heyman

Related posts:

1. Ta kontroll över ditt DNA – genvägen till bättre hälsa!

Magnetkameran med en fältstyrka på sju tesla kommer att användas för undersökningar av människa. Sju tesla är en av de högsta fältstyrkorna som används för undersökningar med magnetkamerateknik på människor i dag.

Studera tidiga sjukdomsförlopp

Med en sjutesla-kamera kommer forskarna att kunna studera hjärnan med mycket hög upplösning. Förhoppningen är också att kunna studera multipel skleros på ett mycket tidigt stadium och att se de första tecknen på hjärnförändringar vid Alzheimers sjukdom. Detta skulle kunna öppna möjligheter för både tidigare och effektivare behandling. Kameran kommer även att kunna användas för att studera andra delar av kroppen. Sjukdomar i leder och extremiteter liksom cancer i olika delar av kroppen kommer att kunna studeras med hittills oöverträffad teknik.

Forskargrupperna står redan idag i kö för att få tillgång till tekniken vid Lund University Bioimaging Center och Freddy Ståhlberg, professor i MR-fysik och centrets chef, räknar med ett mycket stort intresse även för högfältskameran.

Samarbete med många

- Beslutet om det nationella centrat har försiggåtts av ett tätt samarbete mellan Lunds universitet, Medicinska fakulteten och Region Skåne liksom mellan forskarna i Lund/Malmö och kollegor vid universiteten och universitetssjukhusen i Umeå, Uppsala, Stockholm, Göteborg och Linköping. Utan detta goda samarbete såväl lokalt som nationellt hade en infrastruktur av denna storleksordning inte gått att genomföra, konstaterar Freddy Ståhlberg.

Kameran finansieras till 90% av Vetenskapsrådet och till c:a 10% av Lunds universitet och kommer att vara en nationell resurs som ska användas av forskargrupper från hela Sverige. Häromveckan beslutade också vårdproduktionsberedningen i Region Skåne att investera i byggandet av anläggningen med 18 miljoner kronor för 2012 och 12 miljoner för 2013.

Text: JOHANNA SANDAHL

Ett pressmeddelande från Lunds universitet, 22 februari 2012

Related posts:

1. ”Det är som att titta in i hjärnan med ett mikroskop”
2. Pernilla Peterson: Jagar fett med magnetkamera
3. Uppfinning från Lund kan spåra tidig HIV-smitta

- Jag har studerat 2 200 inläggningar av central venkateter vid Skånes universitetssjukhus i Malmö, förklarar han. Varannan av dem var onödig.  Låter man bli att göra dessa sparar det obehag för patienten och pengar för sjukvården.

Röntgenundersökningarna görs för att se var spetsen på venkatetern hamnar och för att diagnostisera eventuell skada på lungan.

- Oftast används en venkateter så kort tid att det sällan spelar större roll var spetsen på den hamnat, säger Andreas Pikwer. I stället för röntga alla bör endast de patienter som får symtom från luftvägarna eller får en kateter som ska användas under lång tid skickas till röntgen.  

Används redan

Trots att Andreas Pikwers disputation ännu inte ägt rum har redan flera andra sjukhus tagit fasta på hans förslag, förklarar hans handledare professor Jonas Åkesson. Centrala venkatetrar sätts in i en patient av flera skäl. Genom dem får vården tillgång till patientens blodbana och detta underlättar för provtagningar, möjligheterna att ge läkemedel, och vätska, att mäta tryck samt att göra dialys.

Varje röntgenundersökning av en central venkateter kostar 1 648 kronor. Vid Skånes universitetssjukhus i Malmö görs fler än tusen om året.  

Hamnar fel

I ett av delarbetena i avhandlingen har Andreas Pikwer studerat hur man ska hantera de få fall där den centrala venkatetern kommer i en intilliggande artär i stället för i venen.

- Då ska man i de mer komplicerade fallen inte dra ut den utan låta skickliga kärlkirurger svara för att ta bort den för att undvika en större blödning.   Han är mån om att understryka att komplikationen är mycket ovanlig. Under de fem år han studerat har det bara inträffat elva fall i södra sjukvårdsregionen där operation var nödvändig.  

Vätskebalans

I ett annat arbete har han studerat vätskebalansmätning, exempelvis av blodvolym i kroppen. Vissa sjukdomar och tillstånd ändrar vätskebalansen i kroppen och en mätning kan vara en hjälp för att hålla patienten stabil eller för att ställa diagnosen. Det kan gälla omhändertagandet av exempelvis patienter med blödningar eller vissa njursjukdomar.

- Den föreslagna enkla mätmetod som jag föreslår i en pilotstudie skulle det vara intressant att fortsätta forska kring.  

Text: HANS-GÖRAN BOKLUND

Nyhet från Skånes universitetssjukhus 31 januari 2012

Related posts:

1. Läkemedlet spåras i vävnaden med ny metod
2. Jan Harnek: Inläggning av konstgjord hjärtklaff i det slående hjärtat
3. Pilotstudie i Skåne om mobil röntgen nu utvärderad

Foto: Colourbox

Ultraljud i klinisk diagnostik – en genial metod med stor potential

Två lundaforskare, läkaren Inge Edler och fysikern Hellmuth Herz, gjorde under 1950-talet banbrytande pionjärarbeten beträffande användandet av ultraljud inom medicinsk diagnostik som fick global spridning. Tekniken är idag oumbärlig för diagnostik inom många kliniska specialiteter.

Kjell Lindström och Nils-Gunnar Holmer. Bild: Olle Dahlbäck

Kardiologen Inge Edler och fysikern Hellmuth Hertz registrerade den 29 oktober 1953 det första ultraljudskardiogrammet (UCG, idag benämnt ekokardiogram).

Resultaten betraktades först med skepsis, men väckte snart stor uppmärksamhet världen över.

Detta var den första kliniska användningen av ultraljud inom medicinsk diagnostik.

Idag oumbärlig rutinmetod

– Deras metod borde ha renderat i ett Nobelpris. Den var inget mindre än en revolution som förändrat sjukvårdens behandling av patienten, säger Nils-Gunnar Holmer och Kjell Lindström, båda en gång doktorander till Hellmuth Hertz på LTH och sedermera medicinska teknikchefer i Lund respektive Malmö.

I dag används den utvecklade ultraljudstekniken för medicinsk diagnostik som en rutinmetod inom en rad kliniska specialiteter som kardiologi, obstetrik och gynekologi, radiologi, kärl, bröst, bihålor och ögon. Den anses oumbärlig.

Frågan är om det går att få ut mer av tekniken, att få ännu bättre avbildningar av kroppens inre.

Utveckling av 3 D-bilder

– I framtiden kommer vi mycket snabbare att kunna registrera högkvalitativa tredimensionella diagnostiska bilder som samtidigt ger tillgång till helt ny vävnadsinformation. Men för det krävs utveckling av helt nya ultraljudsgivare och mycket kraftfullare datorer än de vi har tillgång till i dag, hur konstigt det än låter, säger Kjell Lindström.

Nils-Gunnar Holmer är av samma åsikt.

– Gränsen är långt ifrån nådd. Vi är nu mitt i en ny era, där utvecklingen går snabbt.

Text: OLLE DAHLBÄCK

Läs fortsättningen på intervjun på Institutionen för kliniska vetenskapers hemsida, Lunds universitet.

Program för symposiet den 2 februari 2012:

Aulan, Skånes universitetssjukhus i Lund torsdagen 2 februari, 2012.
Organiserat av Kungliga Fysiografiska Sällskapet i Lund.

12.30 Ultraljud av Bleckhornen
13.00 Välkomna Bo Eklöf, Universitetets rektor Per Eriksson, Kungliga Fysiografiska Sällskapets ständige sekreterare Per Alm.
13.15 Tre världspremiärer i Lund. Håkan Westling
13.25 Ekokardiografins utveckling – från trevande start till framgångsrik klinisk rutin. Stig Persson
13.35 Ekokardiografin på barn. Nils-Rune Lundström
13.45 Ekokardiografin idag. Anders Roijer
13.55 Ekoencefalografin. Leif Salford.
14.05 Fostrets hemliga liv – inte längre hemligt. Karel Marsal.
14.15 Ultraljudet och kärlsjukdom – Från upptäckt av begynnade åderförkalkning till preoperativ kartläggning. Tomas Jogestrand
14.25 När radiologerna vaknade. Torbjörn Andersson.
14.35 Paus med kaffe
15.05 Video demonstrationer av ultraljudet.
1. Ekokardiografi. Anders Roijer
2. Obs/gyne. Karel Marsal
3. Radiologi. Karin Fristedt
4. Kärlsjukdom Tomas Jogestrand
16.05 Ultraljud och öga: Viktigt för starrkirurgins monumentala framgång. Berndt Ehinger
16.15 Doppler ultraljud för diagnostik av näsans bihålor. Magnus Jannert
16.25 Kontrastens tid – inte bara champagne har bubblor. Tomas Jansson/Anders Nilsson
16.35 Industriella utvecklingen. Gunnar Arveheim
16.45 Ultraljud och framtiden. Kjell Lindström
17.00 Avslut. Per Alm

Related posts:

1. Henrik Bjursten: Ultraljud räddar hjärnan efter hjärtoperation
2. Ultraljud förbättrar stamcells-transplantationer
3. Bättre diagnostik hjälper dövblinda

Sverige är besparat från direkt inblandning i krig sedan 200 år. Under samma tid har sjukvårdsutbildade svenskar vid flera tillfällen medverkat i utländska konflikter. Hittills finns inga samlade studier om dessa individer. Deras erfarenheter kan dock vara till nytta för nutida hjälpinsatser i katastrofer.

Dagens medicin har många rötter i militära behov. Exempelvis grundades Karolinska institutet ursprungligen för att tillfredställa bristen på svenska fältläkare. Den allmänt bedrövliga hjälpen för sårade i krig under mitten av artonhundratalet ledde också till bildandet av Röda korset och upprättande av den första Genevekonvention. Enligt denna internationella överenskommelse skall sårade soldater skyddas och neutrala organisationer ges rätt att bistå med sjukvård. Under 1900-talet gavs dessvärre gott om tillfällen att praktisera dessa krigsregler med två världskrig som kom att skapa en förödelse utan motstycke.

Svensk sjukvårdspersonal har ofta deltagit i utländska konflikter. Under dansk-tyska kriget 1864 tjänstgjorde 19 svenska läkare i den danska armén. Illustration: The Illustrated London News, 1864/1865.

Olika motiv lockar

Under samma tid har Sverige strävat efter att inneha en neutral position. Däremot har ett relativt stort antal svenskar på eget bevåg begett sig utomlands för att delta i krig. Flera av dessa har varit sjukvårdsutbildade. Vid Enheten för medicinens historia vid Lunds universitet studeras dessa medicinska insatser för att öka förståelsen för medicinsk hjälp i krig och katastrofer idag. Från historiska skildringar om sjukvårdsarbete i krig har flera återkommande parametrar identifierats. Orsaken till engagemangen visar stor bredd. Många anger politiska eller humanitära motiv, medan andra beskriver en vilja till äventyr eller meriterande erfarenhet.

Farligt uppdrag

Flera gånger har deltagandet varit farligt då sjukvårdare ofta betraktats som ett strategiskt mål. Att t.ex. bära ett rött kors på armen har därför ofta ökat risken att bli beskjuten. Märkligt nog har militärmedicinen ofta visat det största intresset för vapenskador, trots att infektionssjukdomar nästan alltid varit en vanligare dödsorsak. Insatsernas form har varierat kraftigt från deltagande i militära enheter till humanitära organisationer. Ofta har insatserna skett i samarbete med andra nordiska länder.

Högre säkerhet vid insatser

Svenska sjukvårdsinsatser i krig är en hittills relativt försummad del av den svenska medicinhistorien men ändå en viktig komponent för att förstå nutida medicinsk vetenskap och organisation. Fortfarande idag pågår ett stort antal väpnade konflikter och under senare år har antalet naturkatastrofer blivit allt fler, liksom antalet internationella hjälparbetare. Hur dessa påverkas av insatserna är idag relativt okänt, liksom vilka faktorer som förutsäger negativa konsekvenser. Studier av historiska insatser kan därför skapa förutsättningar för framtida katastrofinsatser med en högre säkerhet för både patienter och sjukvårdsarbetare.

Text: TOMAS GUSTAFSSON

No related posts.

Basal kroppskännedom är en blandning mellan öster- och västerländska behandlingsmetoder och är en förenklad form av Tai Chi. Det är en kropp-själbehandling där man genom att jobba med en medveten närvaro ökar kroppsmedvetandet. Under ett pass med BK utför man mjuka rörelser samtidigt som man koncentrerar sig på sin andning. Det är viktigt att vara närvarande med både tankar och känslor, på det sättet skiljer behandlingsformen mot traditionell sjukgymnastik.

Vän med kroppen

Amanda Lundvik Gyllensten är sjukgymnast och universitetslektor och har arbetat med metoden under många år.

- Du blir vän med kroppen och lär dig att känna igen dina och andras signaler – när du förstår dig själv förstår du även andra människor bättre, förklarar Amanda.

Amanda har forskat inom psykiatrisk och psykosomatisk sjukgymnastik där hon studerat patienter med ångest, personlighetsstörning och depression. Många hade även någon form av kroppslig smärta. De som deltog i BK blev signifikant bättre, fick bättre sömn och tilltro till sig själv och behövde mindre sjukvård och kortare sjukskrivningstid.

För att bedöma patientens kroppsliga funktion t.ex. hur avspänd patienten är använder hon sig av BAS MQ (Body Awareness Scale- Movement Quality) som är ett rörelsetest där man undersöker funktioner som att t ex stå på ett ben, hoppa eller sätta sig ner. Här mäter man stabilitet, koordination och rörelsekvalitet som sedan blir en bra grund för sjukgymnasten för att lägga upp en adekvat träning.

Livskvalitet efter bröstcancer

Amanda har även tillsammans med forskarkollegor översatt ett bedömningsinstrument för att studera kroppsmedvetande och livskvaliteten för kvinnor som har haft bröstcancer.

- Har man fått delar eller hela bröstet borttaget i samband med cancer så påverkar det naturligtvis ens kroppsmedvetenhet. En studie på onkologen på Skånes universitetssjukhus planeras där kvinnorna får skatta hur de mår och hur de ser på sin kropp, berättar Amanda.

Det är också viktigt att skapa ett bra möte mellan sjukgymnast och patient. Det är patienten som är experten på sig själv och sjukgymnasten är expert på en behandlingsmetod. Amanda har studerat interaktionen mellan patient och sjukgymnast och attityder till patienter med psykisk ohälsa.

- Det är lätt att det blir ett problemorienterat möte i stället för att fokusera på de resurser man har, avslutar Amanda.

Text och foto: ÅSA HANSDOTTER

Tidigare publicerat 19 december, Institutionen för hälsa vård och samhälle, Lunds universitet

Related posts:

1. Allt hänger ihop – helhetsperspektiv på hälsa och arbetsmiljö
2. Rullstolar och bänkpressar – visst hör de ihop!
3. Cellerna i vår kropp påverkas av ljuset

- Man mätte konditionen på 44 kvinnor och 100 män bland annat studenter, hemmafruar och bryggeriarbetare. Dels är det yrken som på intet sätt representerar Sverige idag och dels är det en alldeles för liten försöksgrupp. I den studie som nu påbörjas kommer flera hundra slumpmässigt utvalda försökspersoner att undersökas, berättar Anita Wisén.

Nya mätmetoder

Sedan 60-talet har man även bytt mätmetoder. Tidigare samlade man upp utandningsluft i 20-liters säckar under ett konditionstest och när testet var klart gjordes beräkningar manuellt på den uppsamlade luften. Numera mäter man syreupptagningen och koldioxidutsläppet i delar av varje andetag och analyserar datoriserat. Anita har varit med och vidareutvecklat de datoriserade mätmetoderna så att man slipper analysera manuellt.  På det här sättet kan man få mycket mer tillförlitliga värden för att mäta kondition. Genom en självskattningsskala som Anita har utvecklat, kan man få en uppfattning om personers upplevda kapacitet. Det kan vara användbart när man inte har möjlighet att göra konditionstester eller då man vill ha en ungefärlig uppfattning om en persons förmåga inför tester eller träning.

Anita Wisén håller även på att sammanfatta resultaten av en studie där man har mätt hur bl. a. stresshormon, tillväxtfaktorer och inflammatoriska markörer utsöndras under aktivitet för friska respektive deprimerande personer. Tidigare har detta endast gjorts i vila.

Fysisk aktivitet och sjukdomsmekanismer

- Ja, utsöndringen av hormoner, tillväxtfaktorer och inflammatoriska markörer under aktivitet skiljer sig beroende på om man är frisk eller deprimerad. Detta är intressanta fynd som kan leda till vidare studier där man kan undersöka effekten av fysisk aktivitet. Kanske har vi möjlighet att visa vilka sjukdomsmekanismer som kan påverkas med fysisk aktivitet, säger Anita Wisén.

Resultat av en studie där överviktiga personer tränat med olika intensitet är också under bearbetning. En träningsmodell är utvecklad och bäst effekt av ses efter träning med hög intensitet. Deltagarna går ner i vikt och förhållandet mellan fett och muskler förbättras, konditionen och förmågan att orka ökar och dessutom förbättras metabola faktorer som blodtryck, blodsocker och blodfetter.

Text: ÅSA HANSDOTTER

Institutionen för hälsa vård och samhälle

Related posts:

1. Viktstudie om spenat och mättnad våren 2012

Foto: Dreamstime

Genom systematiska genomgångar av patienternas läkemedel kan vården spara miljoner och ge patienterna bättre hälsa. Modellen ökar också patientsäkerheten och sparar tid för läkare och sjuksköterskor. Det visar en ny hälsoekonomisk studie. 

En forskargrupp med företrädare för Region Skåne, Apoteket AB, Medicinska fakulteten vid Lunds universitet och Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi har nyligen genomfört en hälsoekonomisk studie av läkemedelsgenomgångar och läkemedelsavstämningar enligt LIMM-modellen (Lund Integrated Medicines Management).  

Studien visar att förutom att hälso- och sjukvården kan spara 3 800 kronor för varje patient som läggs in på sjukhus, medför modellen en säkrare vård och bättre hälsa för patienterna.  

– Den här modellen är utformad för att användas i det dagliga arbetet. Den kan halvera antalet läkemedelsfel vid utskrivning och den leder till färre läkemedelsrelaterade återbesök och färre inläggningar på sjukhus, säger Åsa Bondesson, apotekare på Läkemedelsenheten, Region Skåne.  

Läkemedelsgenomgångar för äldre i hela Region Skåne

Foto: Dreamstime

Risken att läkemedlen blir fel är som störst bland äldre som tar många mediciner.

LIMM-modellen säkerställer att patientens läkemedelslista är korrekt.

En klinisk apotekare samarbetar med läkare och sjuksköterskor för att förebygga och lösa läkemedelsrelaterade problem, hela vägen från inskrivning till utskrivning.

Hälso- och sjukvårdsnämnden har beslutat att införa läkemedelsgenomgångar för äldre i hela Region Skåne.  För Region Skåne kan det ge totala kostnadsbesparingar på 570 miljoner kronor om året om modellen införs fullt ut.

Nyhet från Region Skåne 2 december 2011

Related posts:

1. Färre läkemedelsfel för de äldre
2. Uppfinning från Lund kan spåra tidig HIV-smitta
3. Rätt mat vid rätt tid ger skiftarbetare en bättre hälsa

Temat var populärt och aulan på Skånes universitetssjukhus i Lund var fylld till bredden. Arrangemanget filmades och här kan du se och lyssna till föredragen i efterhand.

Videoinspelningar från Sandblomdagen 2011:

Björn Jonson inleder dagen

Björn Jonson, professor i klinisk fysiologi

_______________________________________

Närmare livet – En läkares lärdom från de döende 

Carl-Magnus Edenbrandt, Överläkare, Palliativ vård, Malmö

_______________________________________

Stöd vid bråd död

 Lil Träskman Bendz, Professor och överläkare i Psykiatri, Lund

_______________________________________

Filosofiska och kulturella perspektiv på döden

Ann Heberlein, Forskare, Teologi och Religionsvetenskap, Lunds universitet

_______________________________________

”Döden finns överallt men vi pratar aldrig om den”

Cecilia Benoni, Universitetslektor, Överläkare, Malmö 

_______________________________________

Avslut och Allvar

Axel Carlberg, Doktor i etik, Lunds universitet 

_______________________________________

Björn Jonson avslutar dagen

Björn Jonson, professor i klinisk fysiologi

Related posts:

1. Solen tema i Aktuellt om vetenskap & hälsa juni 2011
2. Forskningens dag 2011: Andningen och livet
3. TIA tema på strokedagarna i Malmö och Lund

Foto: Roger Lundholm

Sjukdomen kallades förr för sklerodermi. Bakom detta namn ligger de grekiska orden för ”hård” och ”hud”. Men sjukdomen drabbar inte bara huden utan hela systemet i kroppen, och ”systemisk skleros” är därför ett riktigare namn.

• Sjukdomen förekommer fyra gånger oftare hos kvinnor än hos män. Den börjar oftast kring klimakteriet, dvs vid 40-50 års ålder. Det finns inga säkra uppgifter om det exakta antalet patienter, men man brukar räkna med ca 2000 fall totalt i Sverige och ca 100 nya fall per år.

• Sjukdomen utvecklas mycket olika hos olika personer. Det första symtomet är oftast vita eller blåaktiga fingrar vid kyla. Alla patienter får hudförändringar som tjock och stel hud på delar av armar och ben, men många drabbas också av fibros (ärrvävnad) i lungorna. Njurpåverkan, förhöjt blodtryck ni lungorna samt besvär från mage och tarmar förekommer också.

• Orsaken till systemisk skleros är okänd, men tros vara en kombination av en genetisk känslighet och olika omgivningsfaktorer.

Related posts:

1. Systemisk skleros – en knepig sjukdom
2. Hennes sjukdom hindrar inte hennes hästarbete
3. Probiotiska bakterier – nytt vapen mot Multipel Skleros

Foto: Fotopedia (Harvesting Seagrass, Neptune Pwani Beach, Zanzibar, Tanzania, Matthias Zirngibl / CC BY 2.0)

Här berättar professor Maria Emmelin kort om sin forskning:

Min bakgrund som socionom passar bra för att behandla frågor om hälsans ojämlika fördelning globalt. I min forskning har jag med utgångspunkt från intervjuer med enskilda och grupper försökt att förstå hur människor ser på hälsa, livsstil och de samhälleliga åtgärder som erbjuds.

Det började med Norsjö-satsningen, ett program för förebyggande av hjärt-kärlsjukdom, där jag intervjuade dem som fått rådgivande hälsosamtal i samband med regelbundna hälsoundersökningar. Här kunde jag komplettera den medicinska utvärderingen med kunskap om hur aktivt folkligt deltagande och en kollektiv känsla av stolthet och bekräftelse bidrog till programmets positiva genomslag. Sociala normer och upplevelse av hälsa samverkade i synen på de hälsofrämjande insatserna; från frälsning till rena förolämpningen.

Det fortsatte med studier av HIV-utvecklingen i nordvästra Tanzania, ett hårt drabbat område. Beräkningar av antalet infekterade personer kompletterades med samtal om epidemins konsekvenser. Att antalet smittade gick ner kan delvis förklaras av att bättre kunskap lett till minskad skuldbeläggning och att rädsla ökat beredskapen att skydda sig.

Idag försöker jag, tillsammans med doktorander och kollegor, genom enkäter och intervjuer förstå vilken roll det sociala kapitalet (tillgång till och deltagande i sociala nätverk) har för möjligheterna att förbättra hälsan både i Sverige och i Tanzania.

Min erfarenhet av att delta i den etiopiska delen av WHO:s kartläggning av våld mot kvinnor i elva länder har lett till att jag samordnar ett internationellt forskarnätverk och är handledare inom området. Som lärare betonar jag att man både måste kunna mäta storleksordningen på globala hälsoproblem och samtala om hur de upplevs för att kunna bidra till förändring. Det är själva forskningsfrågan som avgör vilken metod (kvantitativ eller kvalitativ) som är mest lämplig.

Text: MARIA EMMELIN

Från broschyren ”Professorsinstallation 14 oktober 2011″ som tagits fram av Kommunikationsavdelningen vid Lunds universitet.

Related posts:

1. Hälsa – samspel mellan många faktorer
2. Maria Norstedt: Livet efter stroken
3. Maria Tyrberg: Förändringar i diabetesögon börjar tidigare än man trott

Lungvävnad. Foto: Gunilla Westergren-Thorsson

När ett nytt läkemedel utvecklas, så gäller det för tillverkaren att kunna visa att det hamnar i sitt tilltänkta mål i kroppens vävnader, och bara just där. Sådana studier kan bli lättare genom en ny metod, utvecklad vid Avdelningen för elektrisk mätteknik vid Lunds Tekniska Högskola.

Metoden är en speciell sorts masspektrometri som kan mätas på läkemedel ”direkt från hyllan”, dvs utan någon radioaktiv inmärkning som kan påverka hur medlet fungerar. Med denna metod har forskarna György Marko-Varga och Thomas Fehniger lyckats göra en molekylär avbildning av läkemedel i vävnad.

Den undersökta vävnaden kommer från biopsier – vävnadsprover – från lungorna hos patienter med lungcancer och KOL, som fått inhalera ett bronkvidgande läkemedel. Undersökningen kunde visa precis hur medlet sedan fördelats i vävnaden. Resultatet bygger på en analys av 3 000 mätställen på vardera 0.01 kvadratmillimeter.

– När man vill registrera ett nytt läkemedel måste man dels kunna förklara dess exakta verkningsmekanismer, dels kunna visa att det är både effektivt och säkert. För att undgå sidoeffekter ska medlet ju bara nå de celler det är avsett för. Vår nya teknikplattform gör detta lättare att visa, säger György Marko-Varga.

Han tror att man med den nya teknologin kommer att kunna utveckla säkrare och effektivare läkemedelskandidater. Den kan också i framtiden komma att användas vid kliniska behandlingar, för att hjälpa läkarna att välja rätt medicin till en viss patient.

Nyhet från Lunds Tekniska Högskola, 12 oktober 2011

Related posts:

1. Varannan röntgen vid inläggning av central venkateter kan sparas in
2. Jonas Erjefält: Vad sker i den inflammerade vävnaden?
3. Metod att mäta smärtstillande effekt i hjärnan

 

Foto: Dreamstime

Att som patient vistas på en intensivvårdsavdelning, IVA, kan vara mycket påfrestande. Minnesstörningar, oro och påfrestande upplevelser kan dröja kvar även efter vistelsen och kan leda till psykologiska problem. Patienterna måste därför följas upp efter IVA.

Dödsångest, hjälplöshet, smärta, kaos, mardrömmar eller hallucinationer – så kan en patient uppleva vistelsen på intensivvårdsavdelning, IVA. Många patienter minns tiden på IVA som mycket påfrestande och det är inte bara på grund av de skador eller den sjukdom som var själva orsaken till att de hamnat där.

Bra med kort vårdtid

– Intensivvårdsmiljön kan vara stressande med apparater som låter och ljuset som alltid är på. Det är ingen bra läkande miljö men till stor del nödvändig, säger Karin Samuelson.

Hon forskar kring patienters upplevelser av intensivvård och har speciellt studerat respiratorpatienters upplevelser i förhållande till sederingsgrad*, dvs. hur mycket lugnande och sömngivande medicin de har fått.

– Inte så förvånande visade mina resultat att ju mer vakna patienterna var desto mer mindes de från IVA men också att deras upplevelser var mer påfrestande. Samtidigt har vakna patienter en kortare vårdtid på IVA och det vinner alla på.

Sövda patienter – lång återhämtning

Foto: Dreamstime

I början när de första sederingspreparaten kom var det rutin att söva alla patienter. Men successivt har man kommit på att det inte är bra med långvarigt passivt liggande. Muskler förtvinar och rehabiliteringstiden blir mycket längre.

Karin Samuelson kunde dessutom visa att ju längre patienterna hade vistats på IVA och ju mer sederade de var, desto större tendens till att de drabbades av icke verklighetsanknutna mardrömmar och hallucinationer, något som är extremt påfrestande.

– Det är farligt med bara overkliga minnen. Vissa patienter minns inte alls att de varit på IVA och kan drabbas av vanföreställningar som att de blivit kidnappade eller annat. Att inte minnas försvårar bearbetningen om man inte har en riktig händelse att hänga upp det på.

Kräver uppföljning

Minnesstörningar, oro och påfrestande upplevelser kan dröja kvar även efter IVA-vistelsen och kan leda till psykologiska problem och i vissa fall även till posttraumatiskt stressyndrom, PTSD.

Efter IVA-vistelsen krävs uppföljning och Karin Samuelsons forskning har lett till en utveckling av uppföljningsarbetet i Lund.

– Idag följer man upp alla patienter som legat på IVA längre än 2 dygn. Första uppföljningen görs två till tre dagar efter att patienten lämnat IVA och efter två månader görs ytterligare en uppföljning.

Patienterna kan grovt delas in i tre grupper. De som återhämtar sig snabbt och klarar sig bra utan stöd. Sedan finns en grupp som behöver hjälp med att lägga pusselbitarna på plats. De får ofta prata med en uppföljningssjuksköterska som lyssnar till deras berättelser och informerar om deras tid på IVA. Det brukar räcka för att de ska kunna gå vidare i sin återhämtning.

Akut posttraumatiskt stressyndrom

En tredje grupp, cirka 5–10 procent av IVA-patienterna, utvecklar svårare psykologiska problem såsom till exempel akut posttraumatiskt stressyndrom. Allt i det dagliga livet kopplas till traumat och de kommer inte vidare i bearbetningen (läs mer under länken till höger).

– Dessa patienter behöver oftast psykologhjälp men problemet är att vi måste hitta dem först. Man kan inte i förväg säga vem som kommer att utveckla PTSD men det finns några kända riskfaktorer, bland annat extremt påfrestande händelser på IVA eller att patienten känt extrem rädsla. Kvinnor löper också en större risk att drabbas än män.

PTSD utvecklas över tid och därför är den andra uppföljningen efter två månader viktig.

Instrument för mätning och utvärdering

Karin Samuelsons fortsatta forskning går ut på att ta fram olika instrument för mätning och utvärdering. Det kan röra sig om metoder för att mäta sederingsgraden eller checklistor som på ett enkelt sätt summerar upplevelsen på eller efter IVA. En av Karin Samuelsons doktorander forskar kring patientdagböcker, där vårdpersonalen för en loggbok över viktiga händelser kring patienten.

– Allt behöver inte vara läkemedel, man kan också behandla genom att skriva några rader i en anteckningsbok.

Text: EVA BARTONEK ROXÅ

Related posts:

1. Hur lurar mördarbakterier våra celler?
2. Uppfinning från Lund kan spåra tidig HIV-smitta
3. Posterpresentation från Forskningens dag 2010

I ett avsnitt av radioprogrammet Klartext som sändes på midsommarafton var temat sommarljusets betydelse för hälsan. Där intervjuades bland annat Johan Malm, docent i klinisk kemi vid Lunds universitet och läkare vid Labmedicin Skåne i Malmö.

Related posts:

1. Forskare berättar: Solens betydelse för sjukdom och hälsa
2. Föreläsningar från temadag om njursjukdomar
3. Tungmetaller i mat är en fortsatt fara för hälsan

LED-lampa. Foto: Flickr, Karl Baron.

De nya lampor som har kommit som ersättare för de gamla glödlamporna varierar mycket i ljuskvalitet. Spridningen och ljusets styrka varierar, ljusfärgen kan variera från gult till blått ljus och det varierar också hur snabbt lamporna tänds.

För att man som konsument ska kunna hitta rätt lampa för rätt ändamål finns det sedan i slutet av 2010 regler om hur förpackningarna ska vara märkta.

De nya reglerna i korthet:

• Ljusflöde – mäts i lumen
  Förr användes effekten i watt som ett mått på hur starkt en glödlampa lyste. För de nya ljuskällorna fungerar inte detta utan numera mäts ljusflödet i lumen. Som ett exempel motsvarar en 40 W glödlampa 432 lumen i en lågenergilampa/lysrörslampa, 410 lumen i en halogenlampa, och 470 lumen i en LED-lampa. Lumen förkortas lm.
• Färgtemperatur
  Om ljuset upplevs varmt eller kallt anges i Kelvin (K). En låg färgtemperatur ger ett varmare ljus med mer röda färgtoner, medan en hög färgtemperatur ger ett kallare mer blåaktigt ljus. Exempel på färgtemperaturer: solljus mitt på dagen 5500 K, en glödlampa 2700 K, lysrör 2700-6500 K.
• Färgåtergivningstal
  Ljusets förmåga att återge färger på ett naturligt sätt anges i Ra. Dagsljus och halogenlampor har Ra = 100. De lampor man använder inomhus bör inte ligga under Ra = 80.

Dessutom ska det finnas information om bland annat lampans livslängd, hur snabbt lampan tänds och om den kan användas i en dimbar lampa.

Text: NINA HULT

Källa: Energimyndigheten

Related posts:

1. Olika sorters ljus ger olika spektrum
2. Ljuset inomhus är också viktigt för hälsan
3. Blått dagsljus inomhus kan göra oss sömnigare

– Det är en energirik, kortvågig strålning som utlöses av en magnetisk aktivitet på solen, säger Dainis Dravins och pekar på dagsaktuella solfläckar på skärmen.

Foto: Roger Lundholm.

Han är professor i astronomi och när han talar om närtid är perspektivet allt från några hundra till tusentals år. Men solen och jorden har som bekant ett mycket äldre förflutet. När det första djuret kröp upp ur havet och etablerade sig på landbacken hade jordklotet och det stora gula gasklotet på åtta ljusminuters avstånd nått en slags jämvikt.

– Innan dess var inget liv på själva jordytan möjligt. Det fanns förstås i havet och kanske i några grottor dit solens UV-strålar inte nådde.

Skyddande ozonskikt

Nu blev kontinenterna beboeliga tack vare att det bildats en hinna av ett tunt ozonskikt några mil upp i atmosfären. Ozonlagret la sig till rätta som ett filter för den strålning i ultraviolett och röntgen som tidigare effektivt slagit sönder de biologiska molekyler som till äventyrs vågat sticka näsan över vattenytan.

– Ozonet utgör ett förhållandevis tunt lager som är känsligt för freoner och andra kemikalier i atmosfären. Det nybildas dock genom just solens strålning, så de är beroende av varandra, berättar Dainis Dravins.

Ozonlagret uppe i stratosfären fungerar som jordens ”solglasögon” genom att skydda oss från farlig UV-strålning från solen. När freoner och andra gaser skadade ozonlagret uppstod ozonhål, dvs. tunnare ozonlager över vissa delar av jorden. Sedan freon förbjöds i många länder har ozonlagret dock nu långsamt börjat reparera sig självt igen.

Solfläckar bevakas

Solfläckar har observerats i teleskop sedan 1600-talet. I dag vet man att solens temperatur är kring 6 000 grader. Nere vid solytan är solfläckarna ”svala”, kanske bara 4 000 grader, men utbrott från deras kraftiga magnetfält upphettar gaserna ovanför till 100 000 grader eller mer. De ökar i antal omkring vart elfte år, men kan också utebli under långa perioder som under 1600-talets slut, den period på jorden som kallas ”lilla istiden”.

Foto: NASA

Förändringar i jordens mer eller mindre elliptiska bana och dess lutande axel gör att det går att förstå uppkomsten av istider. Solfläckarnas ursprung har dock ännu ingen förklaring och det är svårt att ställa prognoser för när de ska dyka upp. Men tack vare att NASA nyligen sänt upp två rymdsonder i bana på var sin sida runt solen kan man nu identifiera kommande solfläckar med en månads varsel.

När solens magnetiska kortslutningar är många och livliga påverkar det livet på jorden på olika sätt. De har ingen inverkan på människors hälsa, men kraftig solfläcksaktivitet kan bland annat störa kompassriktning och radiotrafik.

Text: PER LÄNGBY

Related posts:

1. Solen tema i Aktuellt om vetenskap & hälsa juni 2011
2. Solen har dubbla effekter – men nyttan överväger
3. Marie Gisselsson-Solén: Fokus på öronbarnen

Hör fem forskare från Lunds universitet, Skånes universitetssjukhus, Labmedicin Skåne och Helsingborgs lasarett berätta om solens betydelse för sjukdom och hälsa

JOHAN MALM: D-vitaminbrist kan bidra till många sjukdomar

KARI NIELSEN: Så här minskar du risken för att få allvarlig hudcancer

.

DAVID ERLINGE: Mörka vintrar ökar risken för hjärtinfarkt

.

MONA LANDIN-OLSSON: Solljus kan minska risken för diabetes

.

KRISTINA ÅKESSON: Kosttillskott behövs på vintern

Related posts:

1. Solen tema i Aktuellt om vetenskap & hälsa juni 2011
2. EU-miljoner till hjärtforskning på SUS
3. Lyssna på sommarljusets betydelse för hälsan

Närbild på solen. Foto: NASA.

Sol i sinne…

I sommar är vi några som kommer att bli brända av de ultravioletta röntgenstrålar som kastas ut från det lysande gasklotet på åtta ljusminuters avstånd från vår planet. Men för de flesta av oss är brist på sol ett större hot mot vår hälsa än risken att drabbas av hudcancer.

Temat för numret av Aktuellt om vetenskap & hälsa våren 2011 är ” Solen, sjukdom och hälsa”. Alla artiklar från tidskriften finns också här på hemsidan:

Solen har dubbla effekter – men nyttan överväger

Solen som stjärna

Fakta om UV-strålning

Så här minskar du risken för att få allvarlig hudcancer

Soleksem vanligare än läkemedelsbiverkan

Genetisk koppling ökar risken för att drabbas av malignt melanom

Fler melanompatienter – men inte fler dödsfall

D-vitaminbrist kan bidra till många sjukdomar

Mörka vintrar ökar risken för hjärtinfarkt

Kosttillskott behövs på vintern

”Se sömnen som ett njutningsmedel”

Ljusterapi en hjälp mot vinterdepression

Solljus kan minska risken för diabetes

Cellerna i vår kropp påverkas av ljuset

D-vitamin kan stärka skyddet mot luftvägsinfektioner

Hur mycket D-vitamin behöver vi?

D-vitamin i naturen

Ljuset inomhus är också viktigt för hälsan

Blått dagsljus inomhus kan göra oss sömnigare

Så här uppfattar ögat ljus

Hur gick det sen?

Det första numret av tidskriften ”Aktuellt om vetenskap & hälsa” kom hösten 2004. Temat den gången var ”Det goda åldrandet”. Vi följer upp några av de artiklar  som publicerades de första åren, och frågar forskarna ”Hur gick det sen?”.

Rubbat blodflöde ger sämre hjärnförmåga

Gener som ökar risken för graviditetsdiabetes

Transplantera näthinna mödosamt forskningsarbete

Letar tidiga tecken på ärftlig bröstcancer

Forskare berättar!

Hör fem forskare från Lunds universitet, Skånes universitetssjukhus, Labmedicin Skåne och Helsingborgs lasarett berätta om solens betydelse för sjukdom och hälsa.

Forskare berättar: Solens betydelse för sjukdom och hälsa

.

Related posts:

1. Andningen och livet tema i Aktuellt om vetenskap & hälsa
2. Nytt nummer av Aktuellt om vetenskap & hälsa!
3. Nytt nummer av Aktuellt om vetenskap & hälsa!

Foto: Scanpix.

Äldre kvinnor behöver tillskott av D-vitamin under den skånska grå vintern. De har inte hunnit lagra på sig tillräckligt under sommaren, förklarar professor Kristina Åkesson från Ortopediska kliniken på Skånes universitetssjukhus.

– Man brukar säga att det räcker att sola en kvart om dagen för att få behovet av D-vitamin täckt ur skelettsynpunkt. Men vintertid är det för lite, särskilt hos äldre. Då måste soldosen kompletteras med kosttillskott, menar hon.

Påverkar skelett och muskler

Brist på D-vitamin ger äldre kvinnor sämre gångförmåga, sämre balans och en ökad risk för fall och därmed fraktur. Dessutom påverkar bristen på D-vitaminer musklerna och gör dem svagare. Det visar en undersökning av 75-åriga kvinnor i Malmö.

När de behöver kosttillskott är oklart.

– Det går inte att fastställa en exakt åldersgräns, men äldre kvinnor och förmodligen även äldre män kan behöva det. Och ju längre norrut man bor, desto större kan behovet av tillskott vara, säger Kristina Åkesson.

Mörkhyade mer utsatta

Har man dessutom mörkare hud har man sämre förutsättningar att tillgodogöra sig de få solstrålarna. Därmed finns det även yngre kvinnor som kan vara i behov av tillskott.

Hon berättar att dagens forskare bland annat studerar frågan om hur man kan kombinera kalk och D-vitamin för att stärka skelettet och minska risken för frakturer.

Rakit hos barn

Följderna av bristen på solljus och D-vitaminer upptäcktes först hos de barn som på 1800-talet slet i de engelska kolgruvorna fjärran från dagsljuset. De drabbades av rakit, engelska sjukan, och blev bland annat kraftigt hjulbenta så att skelettet inte kunde mineraliseras riktigt. Hos vuxna ger vitamin D-brist i stället skört skelett.

Text: HANS-GÖRAN BOKLUND

Related posts:

1. Folsyra i kosttillskott kan öka risken för bröstcancer
2. Sämre livskvalitet vid fallskada
3. D-vitamin kan stärka skyddet mot luftvägsinfektioner

Alla växter och djur kan producera sitt D-vitamin då de träffas av UV-B-strålar från solen. Men det finns faktiskt också vissa växter ur potatisfamiljen som kan tillverka D-vitamin även i mörker. De kan bilda vitaminet i väldigt höga koncentrationer som kan vara giftiga för betande djur.

Rika på D-vitamin

– De höga koncentrationerna fungerar här som en sorts kemiskt försvar som skyddar växterna från att bli uppätna av betande djur, säger Lars Olof Björn. Han är professor emeritus i fysiologisk botanik vid Lunds universitet och professor vid South China Normal University.

Även svampar och lavar kan bilda eget D-vitamin. Kantareller är rika på vitaminet och renlaven har visat sig vara en viktig D-vitaminkälla för betande renar för att de ska kunna överleva på så nordliga breddgrader.

Skyddar mot många sjukdomar

För människor är D-vitamin viktigt för att underhålla ett starkt skelett. Mycket tyder också på att D-vitaminbrist kan bidra till en mängd olika sjukdomar, bl.a. vissa typer av cancer. Samtidigt ökar risken för hudcancer med ökad UV-strålning. Mörkhyade personer har ett bättre skydd mot UV-strålning men lider samtidigt oftare av D-vitaminbrist, åtminstone om de bor på våra breddgrader.

Den gängse teorin säger att när våra avlägsna förfäder i Afrika gjorde sig av med behåringen, mörknade deras hud som ett skydd mot UVstrålningen. När förfäderna sedan lämnade Afrika och vandrade norrut fick de återigen göra sig av med det skyddande pigmentet melanin för att kunna bilda tillräckliga mängder D-vitamin.

Kan vara en biprodukt

– Det har gjorts flera försök att utmana denna teori men ingen har riktigt lyckats. Teorin håller därför fortfarande, säger Lars Olof Björn och fortsätter:

– D-vitaminets funktion hos växter är däremot fortfarande okänd. Förklaringen måste kanske sökas hos de mer ursprungliga vattenlevande växterna. Vi får inte heller utesluta att D-vitaminet är en ren biprodukt till något annat, exempelvis hormonomsättningen i växten.

Text: EVA BARTONEK ROXÅ

Foto: Scanpix

Related posts:

1. D-vitamin kan stärka skyddet mot luftvägsinfektioner
2. Hur mycket D-vitamin behöver vi?
3. Behandling med C-vitamin löser upp Alzheimerplack

Foto: Dreamstime

D-vitamin behövs för att vi ska kunna ta upp kalcium i tarmen och därigenom bygga upp och upprätthålla ett starkt skelett. Ny forskning tyder dessutom på att D-vitaminbrist kan bidra till en mängd olika sjukdomar, bl.a. vissa typer av cancer. (Se artikel D-vitaminbrist kan orsaka många sjukdomar).

En kvart om dagen

För att vi ska kunna producera vårt eget D-vitamin behöver vår hud exponeras för ultraviolett ljus av typen UV-B (fakta om UV-strålning). Eftersom UV-B-strålar filtreras bort i atmosfären när solen står lågt är det i praktiken bara under sommarmånaderna april-maj till augusti-september som vi kan producera vårt eget D-vitamin i nämnvärda mängder.

Foto: Roger Lundholm

Fyller förråden innan vi bränner oss

Han ser ingen konflikt mellan att vara ute i solen för att producera D-vitamin och att skydda sig mot solen för att undvika hudcancer:

– Vi hinner fylla på våra D-vitaminförråd långt innan vi bränner oss i solen. Och under en hel dag på stranden kan vi producera ungefär 10 000 IE.

Kosttillskott vintertid

Under perioden oktober till mars måste vi däremot förlita oss på vår kost eller kosttillskott. Livsmedelsverket rekommenderar ett dagligt intag på 300–400 IE D-vitamin (se faktaruta till höger). Flera forskare inom området anser dock att detta är för lågt och menar att rekommendationerna borde mer än tredubblas till minst 1000 IE per dag.

– Livsmedelsverket håller på att se över sina rekommendationer och jag tror att de kommer att höja det rekommenderade dagliga intaget, säger Johan Malm.

Fet fisk bra vitaminkälla

Att D-vitaminbrist är vanligt i vår del av världen beror enligt Johan Malm på att det är svårt att få i sig tillräckliga mängder med

Foto: Scanpix

kosten. De främsta D-vitaminkällorna är fet fisk som sill, lax och makrill. D-vitamin finns också i ägg och mejeriprodukter men i lägre mängder som gör det svårt att täcka dagsbehovet. Medan en portion sill ger ungefär 400 IE så motsvarar ett glas mjölk bara ungefär 40 IE – och de flesta äter ju inte fet fisk varje dag.

Liten risk att överdosera

Återstår då kosttillskott. Även här kan det dock vara svårt att tillgodose det dagliga behovet, eftersom apotekens vitaminpiller följer de gällande rekommendationerna som enligt Johan Malm är för låga.

– Själv äter jag D-vitaminkapslar från hälsokostaffär, men läkare kan inte ordinera detta till patienter…*

Johan Malm menar att det finns en överdriven rädsla för överdosering av D-vitamin. Det är helt omöjligt att bli D-vitaminförgiftad genom vanlig mat eller av att sola för mycket.

– Med kosttillskott finns det en liten risk – men då ska man äta väldigt stora mängder under lång tid, säger han.

Text: EVA BARTONEK ROXÅ

* Naturläkemedel är läkemedel vars verksamma beståndsdelar har ett naturligt ursprung. Naturläkemedel måste uppfylla strikta krav på kvalitet, effekt och säkerhet för att godkännas av Läkemedelsverket. Legitimerad sjukvårdspersonal får informera om, rekommendera eller ordinera naturläkemedel. D-vitaminkapslar räknas däremot som kosttillskott. Kosttillskott är livsmedel och omfattas av samma generella lagstiftning som gäller för livsmedel i övrigt. Källor: Läkemedelsverket och Livsmedelsverket.

Related posts:

1. D-vitamin i naturen
2. D-vitamin kan stärka skyddet mot luftvägsinfektioner
3. D-vitaminbrist kan bidra till många sjukdomar

• Den mest kortvågiga delen av UV-ljuset, kallad UVC, absorberas av atmosfärens ozonlager. Det vi mest berörs av är därför UVA- strålningen, som når djupt ner i huden och påskyndar dess åldrande, och UVB-strålningen som får hudens ytskikt att bli tjockare. Båda bidrar till solbränna men kan också orsaka hudcancer.

• UV-index är ett mått på solstrålningens styrka, dvs hur stor risken är att bränna sig i solen. I Sverige ligger detta mått på 5-7 vid middagstid en solig sommardag och överstiger sällan 8.

• Vid ekvatorn är UV-strålningen starkare och kan ge brännskador även i skuggan, under vattnet eller vid molnigt väder. Solstrålning med ett index på över 11 ger brännskador redan efter någon minut. Det högsta värde som någonsin observerats är 17 och inträffade i västra Australien.

• Solande i solarium skulle kunna minska risken för livmodercancer, enligt lundastudien av 30 000 kvinnor i södra Sverige. Den visade att kvinnor som solat i solarium minst fyra gånger om året hade 40 procents lägre risk för livmodercancer. Men hälsoriskerna med solarier anses ändå överväga, eftersom både denna och andra studier visat ett klart samband mellan solarier och hudcancer, särskilt för unga personer vars hud är mer känslig.

• Att sola i solarium är inte heller någon bra metod att få D-vitamin eftersom förhållandet mellan UVA och UVB är annorlunda i solarier än i den naturliga solen. Solarier innehåller förhållandevis mer UVA-strålning, som inte bidrar till D-vitaminproduktionen.

Text: INGELA BJÖRCK

Related posts:

1. Så här minskar du risken för att få allvarlig hudcancer
2. Fakta om barnleukemi

MEWS, ett hjälpmedel för personalen att bedöma patienternas vitala funktioner och tidigt upptäcka försämringar, används på allt fler vårdavdelningar vid SUS i Lund. Även i Malmö används systemet, men i begränsad omfattning.

MEWS, Modified Early Warning Score, började användas i Lund i början på 2000-talet. Systemet kommer från England och innebär att patienternas tillstånd regelbundet bedöms utifrån fem parametrar: andning, puls, systoliskt blodtryck, temperatur och medvetande. Om patienten har en puls på mer än 130 slag i minuten ger det tre poäng på MEWS-skalan. En kroppstemperatur på 35 grader eller lägre ger två poäng. Om den sammanlagda poängen för patienten är fyra poäng eller mer ska en mobil intensivvårdsgrupp tillkallas.

– Sedan systemet infördes upplever vi att patienterna kommer till oss betydligt tidigare i sjukdomsförloppet än innan, och ju tidigare behandlingen sätts in desto bättre resultat, säger intensivvårdssjuksköterskan Magnus Olsson på IVA.

Minskade antalet hjärtstopp

När MEWS infördes för snart tio år sedan riktades utbildningen främst till akutvårdsklinikerna på sjukhuset. En utvärdering gjord några år senare visade att antalet hjärtstopp och så kallade 7000-larm då intensivvårdspersonal tillkallas, minskade signifikant eftersom personalen tidigare upptäckte och behandlade försämringar hos patienterna.

Foto: Dreamstime.

– Under de senaste tre, fyra åren har det blivit en vidare spridning av systemet på hela sjukhuset.

Förra hösten genomförde en grupp blivande intensivvårdssjuksköterskor en studie där de bedömde ett antal patienter på vårdavdelningar enligt MEWS. Resultatet visar att det var bara ett mindre antal patienter som hade värden högre än fyra.

– De som har höga MEWS har redan upptäckts och behandlats.

Vill utbilda fler

I nuläget används MEWS endast i begränsad omfattning i Malmö, men Magnus Olsson hoppas att den situationen snart ska förändras.

– Vi har börjat föra diskussioner om att utbilda personalen även där, säger han.

MEWS är en del av ett koncept som heter ALERT, Acute Lifethreatning Event Recognition and Treatment. Utbildningen vänder sig både till läkare, sjuksköterskor och undersköterskor och handlar om snabbt identifiera och behandla akuta tillstånd. Enligt Magnus Olsson är kursen uppskattad bland personalen som känner sig inspirerade efteråt, men han skulle önska att fler läkare ville delta.

– Även om det är basala kunskaper så är vi så specialiserade i dag att många nog glömt bort det akuta omhändertagandet enligt ABC och behöver repetera det, säger han.

Text: SET MATTSSON

Artikeln är tidigare publicerad i HHLK Nytt och ingår i en serie om patientsäkerhet

Related posts:

1. Snabbare återhämtning efter cancerbehandling
2. Dödlig blodförgiftning får snabbare diagnos med ny metod
3. Snabbare återhämtning vid stroke med L-DOPA

Foto: Charles Haynes.

Skånes universitetssjukhus använder blodiglar för att få fart på blodcirkulationen i återbesatta avklippta fingrar. Det finns inga läkemedel som är lika effektiva i att återskapa cirkulationen i fingret som det lilla specialuppfödda djuret.

– Blodiglarna kommer till heders mellan tio och femton gånger per år. Hur ofta beror på hur många som drabbats av att ha fått en avklippt finger. Varje patient kan behöva behandlas med 5-6 iglar per dag i flera dagar, berättar avdelningschef Eva Stridsberg.

Jobbar för ett skrovmål

Sjukhusets Plastikkirurgiska klinik lånar ibland iglar för att förbättra cirkulationen i andra återbesatta kroppsdelar.

För blodigeln är det engångsinsats, den får ett skrovmål blod och avlivas sedan.

– Vi använder dem aldrig mer än en gång.

Blodiglarna kommer från en skånsk uppfödare. De kan levereras snabbt vid behov om lagret på handkirurgiska kliniken skulle ta slut. De är godkända av veterinär.

Köptes på apotek

Blodigel som medicin går långt tillbaka i den medicinska historien – framför allt för åderlåtning. Fram till 1972 gick de att köpta på apotek. Det är det enda levande djuret som sålts där!

2003 gjorde handkirurgiska klinikens sjuksköterska Lara Fridjonsdottir en tio poängs uppsats vid Malmö högskola om blodigelns renässans. Där betonas vikten av att sjuksköterskor arbetar på samma sätt när de ger ”läkemedlet” blodigel.

Barn svårats att övertyga

En patient har en blödning upp till tio timmar efter blodigelns bett. Det ger effektiv genomblödning. Djuret har för övrigt 300 pyttesmå tänder.

Barn är svårast att övertyga om nyttan med behandlingen.

– När de behandlas med blodiglar måste vi sysselsätta dem och skingra tankarna, slutar Eva Stridsberg.

Text: HANS-GÖRAN BOKLUND

Artikeln är tidigare publicerad i Nyhetsbrev för massmedia, nr 3, 2011

Related posts:

1. Pyttesmå strukturer i cellmembran styr fettet
2. Ultraljud förbättrar stamcells-transplantationer
3. Kunskapsbank förbättrar vården av Skånes äldre

I botten finns en teknik för att mäta extremt låga koncentrationer av gifter, virus eller andra ämnen i vätskor. I höst kommer den amerikanska myndigheten att testa och utvärdera metoden tillsammans med forskare från Lund.

Martin Hedström i samspråk med Kosin Teeparuksapun som testkör en CapSenze-prototyp. Foto: Kristina Lindgärde

– I och med att vi passerat den första granskningen har vi klarat den tuffaste biten. Gillar de testresultaten, lär det bli ett slutgiltigt godkännande om två till tre år. Ett godkännande från FDA är i praktiken en förutsättning för att få tillgång till en internationell marknad, berättar Martin Hedström, forskare i bioteknik vid Lunds Tekniska Högskola och delägare.

Med dagens metoder går det att fastställa om någon har HIV eller ej först efter ett par månader. Men med denna teknik går det att spåra sjukdomen redan efter två veckor. Medan dagens metoder främst mäter antikroppar kan CapSenze mäta extremt låga halter av virusmarkörproteinet p24, som sitter på virusets yta och frisläpps i blodbanan.

Analysutrustningen ska framöver bli tillräckligt billig för att kunna köpas in av sjukhus i tredje världen.

– Tanken är att vår apparat, som idag är en prototyp i storlek av en skokartong, ska kunna användas i Afrika, Asien och i andra fattiga områden där HIV och AIDS har stor spridning. Går det att hitta sjukdomen tidigt kan man dämpa spridningen, förklarar Martin Hedström som arbetat med teknikutvecklingen de senaste tio åren.

Bolagets andra delägare, som också kan beskrivas som dess fader, är Bo Mattiasson, professor i bioteknik vid LTH. Under flera år har han byggt biosensorer av olika slag och redan för sjutton år sedan började han skissa på det som senare skulle utgöra grunden för CapSenze. Han utgick från en så kallad kapacitiv sensorteknik. Den här tekniken avger biokemiska signaler, men dessa lyckades Bo Mattiasson förstärka och omvandla till elektriska signaler.

– Den första tiden ägnade vi oss mest åt kemibiten. Det gick ganska trögt i några år. Men senare knöt vi till oss experter inom elektrovetenskap. Tillsammans utvecklade vi tekniken och förbättrade den sammanlagda känsligheten och kalibreringen avsevärt, berättar Martin Hedström som menar att projektet är ett bra exempel på tvärvetenskapligt samarbete.

I praktiken är företaget fortfarande ett forskningsprojekt. Det är också ett vid sidan-av projekt som Martin Hedström arbetar med på fritiden, när han inte forskar med annat och handleder doktorander. CapSenze fick 2010 års hedersomnämnde när PriceWaterhouseCoopers, Lunds kommun och Lunds universitet delade ut innovationspriset. Sedan två år ingår även Joakim Larsson i bolaget. Det är mycket tack hans kompetens på elektroniksidan som gjort CapSenze till ett kommersiellt bolag.

Nyhet från Lunds Tekniska Högskola, 29 april 2011

Related posts:

1. Rätt läkemedels-användning kan spara miljoner
2. FÖRELÄSNING i Lund: Från nerv till piller
3. Göran Olivecrona: Hjärtmassagemaskin från Lund räddar liv

Patienter förbereddes därför med detaljerad information inför undersökningen i hopp om att minska oron. Resultaten visar att oroliga patienter klarade att ligga helt stilla vid undersökningen men informationen minskade inte deras oro. Att skapa tillit mellan patienten och personalen kan vara en lösning.

Foto: Erna Törnqvist.

”Som att vara i en annan värld” sammanfattar många vuxna patienters upplevelse av magnetisk resonanstomografi, eller magnetkameraundersökning. Den individuella upplevelsen kan dock skilja mycket från att vara ”en skön stund då jag äntligen fick koppla av” till upplevelser av obehag, klaustrofobi (cellskräck) och fall av panikångest.

Vid undersökningen får patienten ligga på en smal brits som förs in i magnetkameran. Utrymmet är som en lång och smal tunnel, ca 2 meter lång och 60-70 centimeter i diameter. Eftersom den undersökta kroppsdelen måste befinna sig i mitten av tunnel innebär det att vid de flesta underökningar måste huvudet och kroppen befinna sig i det trånga utrymmet i tunneln – vilket upplevs som mer eller mindre obehaglig av ungefär en tredjedel av alla patienter som genomgår undersökningen.

Oro försämrar bildkvalitet

Undersökningen kräver att patienten ligger helt stilla, men obehag och oro kan leda till att patienten rör sig med sämre eller obrukbar bildkvalitet som följd. Patienter som avbryter undersökningen på grund av alltför stora obehag får komma tillbaka vid ett senare tillfälle och erbjuds då lugnande medel inför undersökningen.

En magnetkameraundersökning kostar mellan 3000 och 5000 kronor och varje undersökning som avbryts eller resulterar i suddiga bilder medför kostnader som kanske kunde undvikas.

Patienters upplevelser

Erna Törnqvists ville kartlägga patienters upplevelser av undersökningen för att i förlängningen kunna hitta sätt att underlätta för patienten och därmed också höja kvaliteten och effektiviteten.

19 vuxna patienter, både sådana som klarade undersökningen utan problem, de som fick kämpa men klarade av det och de som avbröt undersökningen, intervjuades om sina upplevelser.

Fortlöpande information viktig

- Det visade sig att de som upplevde obehag hade ett större behov av att kunna kontrollera situationen, säger Erna Törnqvist.

Dessa personer behövde mer detaljerad och fortlöpande information om de olika stegen i undersökningen. De behövde också kunna lita på personalen, att de när som helst kunde få komma ut ur tunneln om de greps av panik.

Tillit viktigare än information

I nästa steg tog man därför fram skriftlig information som i detalj förberedde patienten inför den kommande undersökningen. Man ville studera om det var möjligt att minska oron hos patienterna genom förbättrad information.

- Resultaten visade att ökad information inte hade någon effekt på oron, däremot minskade antal patienter som hade rörelseoskärpa i bilderna hos de patienter som hade fått den nya, utökade informationen, säger Erna Törnqvist och fortsätter:

- För att minska oron måste vi jobba mer med att skapa tillit mellan patienten och personalen och att utgå från varje patients specifika behov.

Erna Törnqvists har i sin avhandling även studerat barns specifika upplevelser och behov vid magnetkameraundersökningar. Mer om detta i artikeln Sagor istället för narkos i magnetkameran.

Text: EVA BARTONEK ROXÅ

Related posts:

1. Erna Törnqvist: Sagor istället för narkos i magnetkameran
2. Bemötandet avgör hur vården upplevs av närstående
3. Magnetkameran hjälper skapa konstgjord känsel

Forskare i Lund har utvecklat en metod som gör narkosen överflödig i de flesta fall. Barnen förbereds med bland annat en sagobok och får sedan titta på film vid själva undersökningen.

Magnetkamerabild av hjärnan. Foto: Dreamstime.

Kan man få en femåring att ligga helt stilla i över en halvtimme? Minst så lång tid krävs för att man ska kunna genomföra en magnetkameraundersökning.

De flesta barn som genomgår en magnetisk resonanstomografi, eller magnetkameraundersökning som man säger till vardags, sövs rutinmässigt. Tekniken är nämligen känslig för rörelser och det krävs att patienten ligger helt stilla i en tunnel inuti magnetkameran. Undersökningen tar normalt mellan 30 till 60 minuter.

Risker med att söva

Röntgensjuksköterskan Erna Törnqvist ville ta reda på om även små barn kunde klara en undersökning utan att behöva sövas.

- Det finns alltid risker förenade med att söva någon så det är bra om man kan undvika det, säger Erna Törnqvist.

Förutom riskerna, då i värsta fall andningen kan slås ut, blir undersökningen dyrare eftersom narkospersonal måste vara närvarande och hela proceduren tar längre tid. Det leder till att man hinner med färre patienter, med längre köer som följd.

Utmaning att ligga stilla

Till skillnad från vuxna, som kan uppleva obehag och ibland även drabbas av panik i det trånga utrymmet inne i magnetkameran, tycks inte detta vara något större problem för barn.

- De flesta barn gillar att krypa i trånga utrymmen. En del barn blir förstås ledsna när de inte ser sina föräldrar men den riktigt stora utmaningen är att få dem att ligga helt stilla.

Sagobok och dockmodell

33 barn i åldrarna 3-9 år som deltog i studien, förbereddes inför undersökningen med hjälp av informationsmaterial som de fick hemskickat i god tid inför undersökningen. Materialet bestod dels av en enkel, illustrerad broschyr som i detalj förklarade hur undersökningen skulle gå till. Dessutom fick barnen en sagobok om Sjörövar-Sonja, en flicka som ska genomgå en magnetkameraundersökning, hur hon övar sig på att ligga helt stilla och hur hon sedan klarar undersökningen galant.

Foto: Erna Törnqvist

När barnen sedan kom till undersökningen fick de först leka med en dockmodell av en magnetkamera och även lyssna på de knackande ljuden som hörs när magnetkameran arbetar. Vid själva undersökningen fick de dessutom titta på film med hjälp av en spegelanordning. Barnen hade oftast med sig en egen favoritfilm. Enda kravet var att det skulle vara en lugn film som inte gjorde barnen alltför uppspelta.

- Vi hade en flicka som till synes låg alldeles stilla men bilderna blev suddiga hela tiden. Då upptäckte vi att hon sjöng med till filmen.

Hur gick det då, klarade barnen undersökningen utan att behöva sövas?

- Det visade sig att så många som 30 av totalt 33 barn kunde vara så pass stilla att vi fick bilder av acceptabel kvalitet, säger Erna Törnqvist.

Större studie väntar

Hon har fått många positiva reaktioner, både från andra sjukhus i landet men även från utlandet i samband med en internationell konferens i Boston.

- Jag och de som arbetar med magnetkameraundersökningar av barn här i Lund är överens om att detta är bra. Jag vill nu gå vidare med en större studie där vi systematiskt implementerar olika åldersgrupper och olika typer av undersökningar.

Erna Törnqvists har i sin avhandling även studerat vuxnas specifika upplevelser och behov vid magnetkameraundersökningar. Mer om detta i artikeln ”I en annan värld” – så upplevs magnetkameran.

Text: EVA BARTONEK ROXÅ

Related posts:

1. ”I en annan värld” – så upplevs magnetkameran
2. Uppföljningsprogram positivt för barn med typ 1-diabetes
3. Vård utifrån barnens behov förenklar vardagen

Foto: Dreamstime

Så beskriver professor Freddy Ståhlberg den senaste pusselbiten till Lunds universitetsmedicinska bildcentrums (LBIC) maskinella utrustning. Vetenskapsrådet har nyligen beviljat en ansökan om en nationell anläggning för ultra-högfälts MR (se faktaruta) med placering i Lund. Det rör sig om en ny magnetresonanskamera på 7 Tesla som ger en mycket högre upplösning än de kameror på 3 Tesla som används idag.

– Vi vill exempelvis kunna studera hur det ser ut på ett riktigt tidigt stadium vid Parkinsons sjukdom. Med den nya apparaten hoppas vi kunna se de subtila förändringar som idag är omöjliga att se, säger Freddy Ståhlberg. 

Man hoppas också kunna studera MS-plaque (multipel skleros) på ett mycket tidigt stadium eller att se de första tecknen på hjärnans krympning vid Alzheimers sjukdom. Det skulle kunna öppna möjligheter för tidigare och effektivare behandling. 

Invigs i januari

LBIC vid Lunds universitet grundades 2008 och tiden fram tills nu har man ägnat åt uppbyggnad, dvs. att beställa och installera utrustningen. På plats finns idag MR, PET och SPECT (se faktaruta bredvid) för mätning i experimentellt syfte samt en human-MR som även används kliniskt. Utrustningen provkörs just nu och i januari 2011 ska alla maskiner tas i bruk i forskningens tjänst – förutom den nya ultra-högfälts MR som förväntas vara i bruk först om cirka två år. 

(klicka  för större bild)

Starka forskningsområden

Man räknar med att huvudfokus för forskningen på LBIC kommer att vara inom cancer- och neuroområdet, två starka forskningsområden vid Lunds universitet. 

– Men även diabetes och hjärt-kärlsjukdomar är intressanta. Med vår utrustning öppnas möjligheter att studera exempelvis hur plaque-bildningen i blodkärl går till, vilket kan generera ny kunskap som kan användas i förebyggande syfte. 

Resurs för många

Freddy Ståhlberg är noga med att påpeka att LBIC kommer att vara en resurs för hela universitetet, och i fallet med 7 Tesla-kameran, hela landet. LBIC:s personal kommer också att bedriva viss egen forskning men har inte något företräde till maskinerna. 

– Alla kommer att behandlas lika. De som vill använda utrustningen får först skicka in en projektbeskrivning som kommer att utvärderas av ett vetenskapligt råd. 

Egen forskning

Vad gäller LBIC:s egen forskning finns flera intressanta projekt. Med funktionell MR  kan man visualisera funktioner i kroppen och metoden kan användas för att exempelvis planera kirurgiska ingrepp i hjärnan och på så sätt minska risken för att viktiga funktionella områden skadas. Ett annat projekt syftar till att göra blodflödesmätningar i hjärnan, något som kan vara viktigt vid stroke. Då kan man se vilka delar av hjärnan som får blodtillförsel, vilket är viktigt för återhämtningen. Den nya utrustningen öppnar också möjligheter för nya former av cancerterapi då man exempelvis kan studera hur biologiskt aktiva molekyler söker sig till tumörer. 

Många fakultet intresserade

Men det är inte bara medicinska fakulteten som förväntas nyttja LBIC:s utrustning. Även forskare på Språk- och litteraturcentrum vid Lund universitet har visat intresse för utrustningen. Med funktionell MR vill man studera var i hjärnan språkutvecklingen sker. Kunskapen kan bland annat vara viktig för strokepatienter som behöver träna upp talförmågan. 

– Jag skulle inte heller bli förvånad om vi fick en projektansökan från ekonomihögskolan. 

Bara fantasin sätter gränser

Tekniken används redan på andra håll i världen för att studera olika management-problem. Till exempel är det intressant att studera vad som sker i hjärnan vid snabba beslutsprocesser. 

– För funktionell MR är det bara fantasin som sätter gränser för vad man kan göra, avslutar Freddy Ståhlberg, som nu hoppas att LBIC ska kunna tillfredställa alla önskemål. 

Text: EVA BARTONEK ROXÅ

Related posts:

1. Ny avancerad magnetkamera till Lund
2. Metod att mäta smärtstillande effekt i hjärnan
3. Unik metod att mäta blodflödet i hjärnan

En helt ny metod för att ge en bild av enstaka DNA-molekylers arvsmassa har utvecklats av forskare i Lund och Danmark. Man hoppas att metoden i framtiden ska kunna användas på sjukhus för att lättare upptäcka arvsanlag för vissa sjukdomar eller förändringar som hör ihop med bl.a. cancer.

– Tekniken är både snabbare, enklare och billigare än befintliga metoder. Därför är förhoppningen att den på sikt kan användas ute på sjukhusen. Att karlägga en människas genom, eller arvsmassa, är idag en dyr och omständlig process, berättar Jonas Tegenfeldt, forskare i Fasta tillståndets fysik vid Lunds tekniska högskola och en av huvudförfattarna till artikeln.

Snabbare och lättare

Enligt forskarna skulle tekniken kunna användas för att lättare upptäcka om någon bär på arvsanlag för vissa sjukdomar. Förhoppningen är att den skulle kunna användas för att diagnostisera och karaktärisera sjukdomar som beror på grovskaliga förändringar och mutationer i arvsmassan, så kallade strukturella variationer som är associerade med exempelvis cancer men också medfödda sjukdomar som autism. Vidare kan polisen ha glädje av metoden, eftersom den bör kunna användas för att snabbt identifiera bevismaterial.

Kromosomernas streckkod

Tekniken, som nyligen patenterats, tillvaratar det faktum att olika delar av DNA-molekylen smälter vid olika gradtal. En central beståndsdel i DNA-molekylen är kvävebasparen. Dessa finns i två parvarianter, nämligen AT, som står för adenin och tymin, samt GC, som står för guanin och cytosin. GC-paret sitter hårdare och kräver högre temperatur för att smälta.

Genom att först sträcka ut den kraftigt hoptvinnade DNA-molekylen i ett smalt nanorör och sedan värma upp den så att endast AT-paret smälter går det att få ett slags streckkod av människans 46 kromosomer. För att vissa partier ska bli mörkare än andra måste molekylen också först färgas in. De partier som smälter, alltså AT-paren, lyser svagare och blir senare som mörka fält i streckkoden.

Smidig grovkarta

Kartan visar alltså då ett grovt mönster av DNA-molekylens, och därmed kromosomens, uppbyggnad. Sådana här streckkoder är i sig inget nytt, men det här tillvägagångssättet för att göra streckkoderna är helt nytt. Med den här metoden snabbas processen upp avsevärt, från ett dygn till ca en till två timmar.

– Streckodstekniken skulle kunna vara ett smidigt sätt att komma fram till vad för slag virus och bakterier man har att göra med. Man kan även upptäcka om något gått fel i det mänskliga genomet, eftersom det går att se om någon del i kromosomen av någon anledning har flyttat på sig. Det är just det som händer vid vissa sjukdomar, förklarar Jonas Tegenfeldt som tillägger att ett viktigt motiv till forskningen fortfarande ”bara” är grundvetenskaplig nyfikenhet. Nyttorna har utkristalliserat sig efterhand.

En molekyl räcker

Ytterligare fördelar med den här streckkodstekniken framför andra tekniker är att den endast kräver en DNA-molekyl. Det faktum att man slipper amplifiera DNA:t gör dessutom att man lätt kan jämföra flera celler efter varandra och därmed upptäcka eventuella olikheter dem emellan.

Den ger fortfarande en grov bild av genomet, men jämfört med flera andra liknande metoder, t ex kromosombandning, blir bilden ändå tusen gånger skarpare. Att mätningarna måste göras på varje molekyl individuellt kan även utgöra en begränsning. Det är inte enkelt att få ett medelvärde från ett stort antal molekyler.

Text: KRISTINA LINDGÄRDE

Bild: Dreamstime

Pressmeddelande från Lunds universitet 19 juli 2010

No related posts.

Cystatiner finns i kroppens alla celler och deras naturliga funktion är att reglera aktiviteten hos vissa proteinnedbrytande enzymer, så kallade cysteinproteaser. Anders Grubb har forskat på cystatiner i snart 40 år, vilket har lett till flera intressanta spår.

Cystatin i långa kedjor – kan förklara mekanismen bakom flera dödliga sjukdomar

Ett felaktigt protein som klumpar ihop sig i hjärnans blodkärl är orsaken till hjärnblödning och för tidig död hos unga islänningar. Forskare i Lund har hittat mekanismen bakom varför proteinerna klumpar ihop sig, vilket öppnar möjligheter för utveckling av nya läkemedel. Resultaten tyder dessutom på att en snarlik mekanism kan ligga bakom Alzheimer och Creutzfeldt-Jakobs sjukdom. Läs mer.

Dödar virus och bakterier

Anders Grubb har sedan många år forskat kring cystatiner och deras förmåga att hämma tillväxten av virus och bakterier. Baserat på den aktiva delen av cystatin C har han framställt flera små peptider som liksom cystatin C och andra cystatiner kan hämma tillväxten av virus och bakterier.

– Vi har testat 150-talet peptider grundade på cystatin C, några fungerar bra mot både bakterier och virus, andra mot endera, och några mot ingendera, säger Anders Grubb. Läs mer. 

Lundamodellen – för säkrare mätning av njurfunktion

Cystatin C har även en direkt klinisk tillämpning. För att bedöma en patients njurfunktion, vilket är nödvändigt exempelvis för att rätt dosera läkemedel som utsöndras via njurarna, måste man känna till patientens glomerulära filtrationshastighet, GFR (dvs. hur snabbt blodplasma filtreras genom njurens kärlnystan).

Det kan göras på flera olika sätt men hittills har ingen metod varit tillräckligt bra. De invasiva metoderna (då man med instrument tränger in i patientens kropp) är inte helt riskfria för patienten. Man har därför under en längre tid jobbat med olika beräkningssystem, ekvationer, som baseras på att man mäter halterna av cystatin C eller kreatinin i blodet. Men även här finns problem.

Kreatininmetoden är starkt beroende av personens muskelmassa vilket gör att man får felaktiga värden för personer vars muskelmassa avviker från medelvärdet. Mätning av cystatin C är oberoende av muskelmassan men kan ge felaktiga värden hos personer som behandlas med bland annat glukokortikoider (t.ex. vid svår astma).

Anders Grubb och hans forskarkollegor föreslår nu en kombination av dessa två beräkningsmetoder som tillsammans ger mycket säkrare svar (läs mer på www.egfr.se). Metoden kallas Lundamodellen. Den används, som namnet antyder, i Lund, och är på väg att införas i hela Skåne.

Nyligen fick Anders Grubb pris för bästa artikel under de senaste fem åren i tidskriften Scandinavian Journal of Clinical and Laboratory Investigation. I artikeln beskriver han den nya metoden och har nu blivit inbjuden att föreläsa om Lundamodellen i USA.

– Min förhoppning är att om två till tre år används metoden globalt, säger Anders Grubb.

Text: EVA BARTONEK ROXÅ

Foto: Eva Bartonek Roxå och Dreamstime. Illustration: Dreamstime, Maria Wahlbom och Anders Grubb.

Related posts:

1. Cystatin i långa kedjor – förklaringen till flera dödliga sjukdomar?
2. Har han medlet mot SARS?
3. Minska misstagen med mediciner

Därför har Practicum, ett medicinskt träningscentrum vid Skånes universitetssjukhus i Lund, startat träning för läkare och sjuksköterskor i rätt läkemedelshantering.

Misstag med läkemedel anses vara den vanligaste formen av misstag i sjukvården. Det är mycket som kan bli fel: medlet kan ges till fel patient, eller till rätt patient men vid fel tid eller i felaktig dosering eller på fel sätt, eller så kan det rätta medlet förväxlas med ett annat, och så vidare.

På Practicum har man gjort i ordning ett särskilt läkemedelsrum där man får olika scenarios att öva sig på. Foto: Roger Lundholm

På Practicum har man nu gjort i ordning ett särskilt läkemedelsrum, som ser ut som de rum där läkemedel brukar göras i ordning till sjukhusets patienter.

Läkare och sköterskor får olika scenarios att öva sig på, och utsätts också för störningar och problem av den typ som förekommer i verkligheten.

Text: INGELA BJÖRCK

Related posts:

1. Anders Grubb: Cystatin C – nyckeln till nya mediciner
2. Minska undernäring hos äldre med nytt arbetssätt

Region Skåne lägger ut omkring fyra miljarder kronor årligen på läkemedel. Kanske kunde åtminstone en procent av denna summa anslås till forskning om läkemedel, tycker Ulf Malmqvist, klinisk farmakolog och chef för Centrum för klinisk forskning och läkemedelsprövning vid Skånes universitetssjukhus i Lund.

– Antalet nya substanser som godkänns i USA, Europa och Japan har minskat stadigt de senaste tio–femton åren. Och vi kan inte förlita oss på att läkemedelsföretagen tar hela risken, säger han.

I USA godkände läkemedelsmyndigheten FDA (Food and Drug Administration) förra året blott nitton nya substanser samt sex biologiska läkemedel.

Statligt stöd en framtida möjlighet?

Som ett svar på den vikande trenden har Socialstyrelsens motsvarighet NIH, National Institutes of Health, tagit flera initiativ för att stödja utvecklingen av nya läkemedel och undersöka effekten av redan registrerade läkemedel.

– Man skulle önska att Europa och Sverige kunde göra detsamma, säger Ulf Malmqvist.

Ett amerikanskt exempel är en nyligen publicerad studie som omfattade 10 000 patienter med diabetes och som genomfördes av NIH.

Ulf Malmqvist på Kliniska prövningsenheten i Lund. Foto: Roger Lundholm

Kliniska prövningsenheten i Lund

Den kliniska prövningsenheten i Lund finansieras helt genom uppdragsforskning från läkemedelsindustrin. Det finns helt enkelt inget intresse från andra forskningsfinansiärer att stödja den här typen av infrastruktur för klinisk forskning.

Enheten har tolv sängplatser med avancerad övervakning för olika fas-1 och fas-2-prövningar. Kliniken genomför endast kliniska prövningar som fått godkännande av en etikkommitté. Handlar det om läkemedel krävs även ett godkännande från Läkemedelsverket. Allt registreras i en offentlig databas.

– Vi vill att studierna som genomförs här ska kunna publiceras och då måste de vara registrerade och godkända av myndigheterna, berättar Ulf Malmqvist.

Hans dröm är att kunna erbjuda utökade resurser för patientrekrytering, datahantering, statistik och komplett genomförarstöd.

– Jag skulle också vilja ha ett välutvecklat nätverk ute i förvaltningarna med forskningssjuksköterskor och andra medarbetare som periodvis arbetar med kliniska prövningar.

Text: PER LÄNGBY

Related posts:

1. D-vitaminbrist kan bidra till många sjukdomar

Foto: Matton Images

Att utveckla nya läkemedel tar 10-15 år och är en lång och krånglig process full av misslyckanden. Av 10 000 ”läkemedelskandidater” – ämnen som skulle kunna bli läkemedel – brukar bara ett enda klara sig ända ut till marknaden.

De 10 000 substanserna testas först i labbet där omkring 250 sållas fram för att fortsätta till den första riktiga fasen i ett läkemedels utveckling, den prekliniska fasen där man undersöker medlens effekt på djur och på mänskliga celler.

Merparten av substanserna faller bort i den här fasen, men de 5-10 medel som återstår går vidare till fas I-studier. Det är försök på ett mindre antal friska personer, där frågor om dosering och biverkningar undersöks.

Studier på patienter

Fas II-studier innebär att substansen testas på en mindre grupp patienter för att se om den har den önskade effekten. Fas III-studier slutligen innebär tester på en stor grupp sjuka. I fas III måste man kunna visa inte bara att medlet är säkert och effektivt, utan också att det är bättre än de behandlingar som redan finns. Denna sista och avgörande fas tar längst tid och är dyrast.

Det sista steget i processen är att läkemedelsföretaget ansöker om godkännande för sitt nya preparat. Ibland ställer myndigheterna krav på att man måste följa upp hur medlet fungerar i den kliniska vardagen, en uppföljning som kallas fas IV.

Stora kostnader

Hårda säkerhetskrav från myndigheterna, dyra nya tekniker och att de mest lättutvecklade läkemedlen redan är framtagna – dessa faktorer tillsammans gör att det idag kan kosta mer än 10 miljarder kronor att ta fram ett nytt läkemedel.

Brist på finansiering fäller därför många av de goda idéer som tas fram bl.a. på universiteten: man kommer en bit på väg, kanske till ett avknoppningsföretag som börjar utveckla en ny substans, men får inte pengar till det fortsatta arbetet.

Ett särskilt problem gäller läkemedel för sjukdomar i tredje världen. Här står industrins intresse av patentskydd mot fattiga befolkningars behov av billiga läkemedel. Det finns också dödliga sjukdomar som parasitsjukdomarna sömnsjuka och kala azar, som saknar bot eftersom det inte är lönsamt att utveckla läkemedel för patienter som inte har råd att betala.

Text: INGELA BJÖRCK

Related posts:

1. Kristina Lång: Brösttomosyntes – nytt vapen mot bröstcancer

Till en början är utbildningen tänkt att ha 20 platser, för att senare utökas till 40. Utbildningen sker i samverkan mellan Medicinska fakulteten vid Lunds universitet, Köpenhamns universitet och Naturvetenskapliga fakulteten.

Studierna äger rum vid universitetet i Köpenhamn det första halvåret, och en del av utbildningen är gemensam för både apotekarstuderande och biomedicinstudenter. Planerna är att den ska starta höstterminen 2012.

Related posts:

1. Ny avancerad magnetkamera till Lund
2. Niklas Loman: Ökad genetisk kunskap förbättrar bröstcancervården
3. Uppfinning från Lund kan spåra tidig HIV-smitta

Foto: Matton Images

– Varför strör vi inte paracetamolpulver på flingorna – vore inte det ett enkelt sätt att få i sig medicinen? undrar professorn i läkemedelsteknologi Marie Wahlgren med en retorisk fråga. 

Hon ger strax själv svaret: 

– För då skulle den inte bli vare sig säker eller bekväm att använda! 

”Formuleringen”, alltså beredningen av ett läkemedel till en tablett, en salva, ett inhalationsmedel, en nässprej eller en injektionslösning, har nämligen en avgörande betydelse. Dels är det ett sätt att se till att dosen blir exakt rätt och exakt lika varje gång, dels kan de verksamma substanserna i medlet skyddas. 

– Läkemedelssubstanser är ofta känsliga för ljus, fukt eller enzymer och syror från kroppen. Magsårsmedicinen Losec är t.ex. känslig just för magsyra, så den görs i form av en tablett som löser upp sig först när den passerat magsäcken, förklarar Marie Wahlgren. 

Styra var och när läkemedlet tas upp i kroppen

Genom formuleringen av ett läkemedel kan man ofta styra var i kroppen det tas upp. Läkemedel mot tarmsjukdomen Crohns sjukdom bör exempelvis tas upp först nere i grovtarmen. 

När läkemedlet tas upp kan också gå att styra. För vissa sjukdomar, exempelvis reumatism som behandlas med cortison, kan det vara fördelaktigt om medlet framför allt är aktivt under natten. 

Och vissa andra medel ger faktiskt olika effekter om de tillförs ”stötvis” jämfört med som s.k. depåmedel. 

Det finns t.ex. en viss substans som har effekt mot prostatacancer när den tillförs som depåmedel, men hjälper kvinnor att bli fertila när den tillförs i enstaka behandlingar.

Jämn dosering

Marie Wahlgren arbetar med läkemedelsformuleringar, närmare bestämt hur man kan göra tabletter som ger en jämn och långsam frisättning av den aktiva substansen.

Ett möjligt sätt är att ge medlet formen av partiklar som omges av ett polymerskikt, ett annat att använda en sorts polymerer som sväller till ett gel-lager runt den aktiva substansen före nedbrytningen. 

– Att få ett medel att tillföras långsamt är inte så enkelt som att bara tillverka det i en svårlöst form. Då kan det bli så att först kommer ingenting, sen kommer ingenting och sen kommer allt på en gång … men det man vill ha är ju en jämn och kontrollerad frisättning, säger hon. 

Biologiska läkemedel

På senare år har det utvecklats nya läkemedel inte på kemisk utan på biologisk grund, utifrån proteiner och små organiska molekyler. De har haft en god medicinsk verkan, men har sina nackdelar. 

– De nya medlen mot reumatiska sjukdomar har gett patienterna ett nytt liv. Men som läkemedel är de egentligen usla. I början fick patienterna åka till sjukhuset och få dropp var sjätte–sjunde vecka. 

– Numera får de i stället ha hela kylskåpet fullt med medicin som måste förvaras kallt, och ta med sig en kylväska så fort de ska åka bort. Så krångligt borde det inte behöva vara, menar Marie Wahlgren. 

Lättare sätt att tillföra sådana medel finns alltså på läkemedelstillverkarnas och patienternas önskelista. 

Detsamma gäller diabetespatienternas insulin, som fortfarande måste sprutas in i kroppen varje dag. Kanske kan det i framtiden tillverkas i form av nanopartiklar, så att diabetespatienterna kan ta sitt insulin som en tablett utan att det bryts ner redan i magsäcken. 

Marie Wahlgren försöker utveckla tabletter som ger en jämn och långsam frisättning av den aktiva substansen. Foto: Kennet Ruona

Följa anvisningarna

Marie Wahlgren vill slutligen framhålla vikten av att noga läsa bruksanvisningen innan man tar ett läkemedel. Står det att medlet ska tas ihop med mat, eller tvärtom inte tas ihop med mat, så bör man följa dessa regler. 

– Många medel är mycket mer lättlösliga ihop med mat. Det kan skilja fem gånger jämfört med att ta samma medel på fastande mage! 

–Den som tar medlet på fel sätt kan alltså antingen få ingen effekt alls, eller också en mycket större effekt än önskat och kanske också biverkningar av medlet, påpekar hon. 

Text: INGELA BJÖRCK

Related posts:

1. Komplex hormonell balansakt bakom stabilt socker
2. Socker kan öka risken för hjärt-kärlsjukdom
3. Mat som – eller istället för – medicin?