Kortkorta nanopinnar bäst för hjärnan

Nanopinnar
Kategori: Feature, Hjärnan, nervsystemet och sinnesorganen
2015-01-16
Om elektroder i framtiden ska föras in i mänskliga hjärnor – i forskningssyfte eller för att behandla en sjukdom – kan det vara lämpligt att ge dem en "päls" av nanopinnar som gör dem mindre störande för hjärnvävnaden. Men då får dessa nanopinnar (nanowires) inte vara över en viss längd. Konfokalmikroskopbild av aggregat av celler/cellrester ett år efter injektion av 5 µm långa nanopinnar. I bilden ses mikroglia/makrofager (grönt), astrocyter (rött),…

Gör virusen oss smartare?

Gör virusen oss smartare?
Nyckelord: , , , ,
Kategori: Feature, Hjärnan, nervsystemet och sinnesorganen, Infektioner
2015-01-13
Hjärnans uppbyggnad är alltjämt en av vår tids största gåtor. Särskilt den mänskliga hjärnans unika egenskaper väcker förundran. En ny studie från Lunds universitet tyder på att miljontals år gamla virus som nedärvts och etablerat sig i vår arvsmassa spelar en viktig roll för att bygga de komplexa nätverk som särpräglar den mänskliga hjärnan. Forskare har länge känt till att endogena retrovirus utgör cirka fem procent av vårt DNA. De har under lång tid betraktats…

Kriminellt beteende kan vara tecken på demens

Kriminellt beteende kan vara tecken på demens
Nyckelord: ,
Kategori: Feature, Hjärnan, nervsystemet och sinnesorganen
2015-01-09
Kriminellt beteende hos äldre kan vara ett första tecken på demenssjukdom eller annan neurodegenerativ sjukdom. Det visar en studie som Madeleine Liljegren, doktorand och hennes handledare Elisabet Englund vid Lunds universitet, gjort tillsammans med amerikanska och australiensiska kollegor.  Madeleine Liljegren – Syftet med studien var att försöka ta reda på frekvens och typ av kriminellt beteende bland patienter med en diagnostiserad demenssjukdom. Vi fann att patienter med vissa specifika typer av demenssjukdom oftare…

Nytt verktyg för rehabilitering vid bland annat stroke och demens

Nytt verktyg för rehabilitering vid bland annat stroke och demens
Nyckelord: , ,
Kategori: Barn och ungdomar, Feature, Funktionsnedsättning, Hjärnan, nervsystemet och sinnesorganen, Månadens vetenskapliga artikel, Äldre
2014-12-30
Josephine Durkin och Lisbeth Nilsson. Foto: privat. När Lisbeth Nilsson berättar om sin forskning är det lätt att förundras. Med en elrullstol och lång klinisk erfarenhet lyckas hon hjälpa människor som omgivningen länge sett som ”hopplösa fall”. Dementa som sitter hopkrupna och helt avskärmade från omvärlden eller personer med stroke där annan träning inte gett något resultat. Och barn med svåra hjärnskador. Lisbeth Nilsson är arbetsterapeut och forskare, associerad till forskargruppen Arbetsterapi och aktivitetsvetenskap vid Lunds…

Antibakteriella produkter kan påverka nervceller

foster
Nyckelord: , ,
Kategori: Feature, Fostret och det nyfödda barnet, Hjärnan, nervsystemet och sinnesorganen
2014-12-15
  Två studier vid Lunds universitet visar att guld- och silvernanopartiklar kan påverka de stamceller som ger upphov till nervceller i hjärnan och i näthinnan. Resultaten visar att nervcellerna är särskilt känsliga under utvecklingsstadiet, men även de mogna nervcellerna påverkas, och till och med dör. Silvernanopartiklar används främst som antibakteriell beläggning i många produkter, exempelvis kylskåp, tvättmaskiner, sportkläder och skor, då man vet att silverjonerna som frigörs är bakteriedödande. De förekommer även i produkter inom…

Minnestest hjälper patienter med svår epilepsi

Maria Strandberg
Kategori: Hjärnan, nervsystemet och sinnesorganen, Vad forskar du om
2014-12-15
För patienter med särskilt svår kronisk epilepsi kan en operation i hjärnan vara sista utvägen till ett normalt liv utan svåra anfall. Men ett neurokirurgiskt ingrepp är inte riskfritt, det kan innebära att viktiga funktioner i hjärnan skadas. I sin avhandling presenterar Maria Strandberg ett nytt minnestest för undersökning av hjärnans minne och språkområden. Foto: Olle Dahlbäck – En operation i sig innebär alltid en risk, men här handlar det om…

Höstens nya professorer presenterar sin forskning

Universitetshuset Lund
Nyckelord:
Kategori: Diabetes, Feature, Hjärnan, nervsystemet och sinnesorganen, Hjärta och blodkärl, Infektioner
2014-12-12
En komponent i bröstmjölk för att bekämpa antibiotikaresistens. Organdonation och transplantation. Diabetes, Parkinsons sjukdom, bättre styrning i vården och metoder att studera hjärnans nervceller.  Det är några av de forskningsområden som de professorer som installerades den 7 november 2014 arbetar med. De berättar själva om sin forskning i artiklarna nedan.  Att ge eller ta emot ett organ   Diabetes och hjärt-kärlsjukdom   Nya sätt att bekämpa infektionssjukdomar   Mot bättre terapier för Parkinsons sjukdom    Styrning…

Mot bättre terapier för Parkinsons sjukdom

Mot bättre terapier för Parkinsons sjukdom
Kategori: Hjärnan, nervsystemet och sinnesorganen, Vad forskar du om
2014-12-12
Per Odin installerades som professor vid Lunds universitet 7 november 2014, och skriver här själv kort om sin forskning: Mitt forskningsintresse har alltsedan slutet av 80-talet kretsat kring Parkinsons sjukdom. Detta är en kroniskt fortskridande sjukdom som kännetecknas av långsammare rörelser, stelhet, darrningar och balansproblem. Det finns cirka 22 000 Parkinsonpatienter i Sverige. Medelinsjuknandeålder är 65 år. Tyngdpunkten i min forskning ligger på utvärdering och förbättring av de avancerade behandlingarna av Parkinson samt på utveckling av nya…

Hjärnans struktur på mikroskopisk skala

Hjärnans struktur på mikroskopisk skala
Nyckelord: , ,
Kategori: Hjärnan, nervsystemet och sinnesorganen, Vad forskar du om
2014-12-12
Daniel Topgaard installerades som professor vid Lunds universitet 7 november 2014, och skriver här själv kort om sin forskning: Illustration nervceller i hjärnan: Dreamstime Vid fysisk träning förändras och växer musklerna. Dessa förändringar är synliga för blotta ögat och kan mätas genom att helt enkelt använda ett måttband. Men hur ska man bära sig åt för att ta reda på om hjärnan på motsvarande sätt förändras när man lär sig nya färdigheter,…

Glasaktigt protein kan ge sämre syn

ögon hos äldre
Nyckelord: , , ,
Kategori: Feature, Hjärnan, nervsystemet och sinnesorganen, Äldre
2014-12-03
Långsynthet på grund av ökad ålder kan bero på att proteiner i ögonlinsen omvandlas från en flytande lösning till fast form, ett glasaktigt tillstånd. Det visar forskare från bland annat Lunds universitet i en ny studie. I 40–50-årsåldern får många människor sämre syn, och behovet av läsglasögon inträder. Denna åldersmässiga långsynthet beror på att elasticiteten hos ögats lins minskar. Nu verkar en ny forskningsstudie ha satt fingret på vad som sker på detaljnivå i ögat…