Fredagen den 27 april 2012 från kl 9 till 17.30 bjuds det på föreläsningar i Lund, bl.a.:

• Att reparera hjärnan
• Lyckopillrens segertåg
• Losec, en svensk framgångssaga
• Beroende – psykiatrins bäst kända sjukdom

För snart 50 år arbetade Bengt Falck och Nils-Åke Hillarp vid Lunds universitet fram en analysmetod som sedan dess fått omvälvande konsekvenser inom vitt skilda medicinska områden. Resultaten från neurobiologisk och endokrinologisk grundforskning kunde omsättas i praktisk klinisk sjukvård.

För snart 50 år sedan publicerades den första rapporten om en ny och revolutionerande metod för histokemisk påvisning av katekolaminer och serotonin i vävnader. Metoden, som skulle komma att benämnas Falck-Hillarp-metoden, gjorde det möjligt att studera utbredningen av amin-producerande nerver och endokrina/parakrina celler runt om i kroppen.

Metodens upphovsmän var Bengt Falck och Nils-Åke Hillarp, som båda var verksamma vid Histologiska institutionen i Lund. Ungefär samtidigt och i samma stad utvecklade farmakologen Arvid Carlsson kemiska mätmetoder med vars hjälp man kunde påvisa noradrenalin, dopamin och serotonin. I nära samarbete mellan histokemister och farmakologer påvisades t ex dopamin och serotonin i speciella neuronsystem i hjärnan.

Dessa metoder öppnade upp helt nya forskningsfält och de observationer som blev följden ledde till en explosion av ny kunskap som lade grunden till en bättre förståelse av hur sjukdomar som t ex Parkinson, Huntington, schizofreni, depression och beroende uppstår och hur dessa sjukdomar kan behandlas. Arvid Carlsson belönades för sin forskning med ett Nobelpris i medicin år 2000.

Falck-Hillarp-metoden ledde också till en kunskapsexplosion vad gällde kroppens amin- och peptidhormon-producerande endokrina celler – inte minst i magtarmkanal och bukspottkörtel. Forskning rörande amin-producerande celler i magslemhinnan bidrog till utvecklingen av det första effektiva läkemedlet mot magsår.

Medicinska fakulteten, Lunds universitet

Related posts:

1. Föreläsning i Lund om ÄTSTÖRNINGAR
2. Uppfinning från Lund kan spåra tidig HIV-smitta
3. Stefan Jovinge: Europeiskt projekt om hjärtstamceller leds från Lund

Anna Forsberg, en av landets yngsta professorer i vårdvetenskap, började intressera sig för dessa patienters livskvalitet.

– En läkare sa till mig i mitten på 90-talet: Men Anna, det viktigaste är väl att patienten överlever? Idag 20 år senare, kommer de frågor upp som vi vårdvetare tittar närmare på – nämligen konsekvenser för det dagliga livet, berättar Anna Forsberg.

Studie av livskvalitet gav ny insikt

I Annas forskning om livskvalitet efter en levertransplantation framkom att varannan transplanterad hade smärtor i händer och fötter vilket påverkade det dagliga livet. Det visade sig senare bero på avstötningsmedicineringen – något som inte uppmärksammats tidigare.

Anna tittade även på copingmönster (upplevelse) över tid där en brytpunkt för många transplanterade var ett halvt år efter operationen. Då förväntade sig omgivningen att den transplanterade skulle komma tillbaka till vardagslivet och vara ”som vanligt” – något som själv upplevdes som konfliktfullt av den transplanterade.

Vad påverkar organdonationer?

Forskningen inom organtransplantation och organdonation fortsätter och Anna leder en forskningsgrupp med vårdvetare. En av frågorna som ställs är vad som påverkar organdonationer, alla som är möjliga donationer inom intensivvården blir nämligen inte donatorer.

– Det har visat sig att den enskilt största faktorn är IVA-personalens inställning till organdonation. Hälften av alla IVA-sköterskor litar inte på att en hjärndöd personen verkligen är konstaterad hjärndöd, säger Anna.

Det här handlar inte om intellekt utan en känsla som leder till handling. Om tanken är i strid med känslan blir ofta följderna att frågan om donation aldrig tas upp med den hjärndödes anhöriga.

Tydliggöra frågor om organdonation

Forskargruppen har utvecklat ett instrument att mäta handlandet och attityden till organdonation. Det handlar om tre delar där man dels ska skydda donaterns värdighet, dels företräda en möjlig donators rättigheter och den tredje delen är att jobba på ett strukturellt plan för att tydliggöra frågorna om organdonation.

– Det här är saker som på ett fundamentalt plan engagerar och handlar om hur det är att vara människa. Att vara patient, närstående eller sjuksköterska medför att vi måste beröra och ta ansvar för det här viktiga. Det får inte sjabblas bort! säger Anna Forsberg.

Text: ÅSA HANSDOTTER

Nyhet från Institutionen för hälsa, vård och samhälle, Lunds universitet.

Related posts:

1. Maria Norstedt: Livet efter stroken
2. Snabbare återhämtning efter cancerbehandling
3. De äldre ska få leva livet som vanligt

I studien, som nyligen publicerades i den vetenskapliga tidskriften PLOS One, har kostvanorna hos över 20 000 Malmöbor undersökts med fokus på risken för hjärt-kärlsjukdom. Betydelsen av sammanlagt 13 olika näringsämnen, fetter, proteiner och kolhydrater, analyserades.

Foto: Colourbox

- Kvinnor som åt fiberrikt hade nästan 25 procent lägre risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom jämfört med kvinnor som åt fiberfattig kost. Hos männen var effekten svagare. Men resultaten bekräftade att fiberrik mat åtminstone skyddade männen mot slaganfall, säger Peter Wallström, forskare vid Lunds universitet och huvudförfattare till artikeln.

Exakt vad skillnaderna mellan könen beror på är oklart. Men en sannolik orsak är att kvinnor får i sig fibrer genom mer hälsosamma livsmedel än vad männen får. I kvinnornas fall i hög grad via frukt och grönt, medan männens viktigaste fiberkälla var mjukt bröd.

- De olika resultaten för kvinnor och män visar att vi behöver ta större hänsyn än tidigare till könstillhörigheten när vi forskar kring kostvanor, sägar Peter Wallström.

Däremot fann forskarna inga säkerställda samband mellan övriga näringsämnen som ingick i studien och hjärt-kärlsjukdom, t.ex. andelen mättat fett eller socker i kosten.

Peter Wallström

- Det resultatet ska tolkas med viss försiktighet. Nästan alla äter mer mättat fett än vad som rekommenderas, vilket även gäller deltagarna i många andra befolkningsstudier. Det blir därför svårt att jämföra rekommenderat och högt fettintag. Andra typer av studier som gjorts tidigare visar att den som är sparsam med fett och socker har minskad risk för hjärt-kärlsjukdom, säger Peter Wallström.

Peter Wallström är skeptisk till s.k. extremdieter och menar att Livsmedelsverkets kostrekommendationer står sig väl trots att de kritiserats från olika håll:

- Livsmedelsverkets kostråd, som bygger på omfattande forskning, är välavvägda. På kort sikt ger de flesta dieter viktnedgång förutsatt att man lyckas följa dem. Men vi vet för lite om långtidseffekterna för att kunna rekommendera mer drastiska kostomläggningar, säger Peter Wallström.

Data till studien har hämtats från befolkningsstudien Malmö Kost Cancer som engagerat över 30 000 Malmöbor från 1990-talets början och framåt. Deltagarna har bl.a. lämnat blodprover och detaljerad information om sina matvanor.

Nyhet från Medicinska fakulteten, 11 april 2012

Related posts:

1. Minskar korn risken för hjärt-kärlsjukdomar?
2. Socker kan öka risken för hjärt-kärlsjukdom
3. Prestigefyllt pris för hjärt- kärlforskning

Related posts:

1. Målsökande plåster hejdar sammanväxning efter operation
2. Stomiopererade utsatta patienter
3. Kapselkameran spårar sjukdom i tarmarna

Related posts:

1. Målsökande plåster hejdar sammanväxning efter operation
2. Stomiopererade utsatta patienter
3. Akupunktur hjälper vid spädbarnskolik

Related posts:

1. Målsökande plåster hejdar sammanväxning efter operation
2. Kapselkameran spårar sjukdom i tarmarna
3. Akupunktur hjälper vid spädbarnskolik

Related posts:

1. Stomiopererade utsatta patienter
2. Kapselkameran spårar sjukdom i tarmarna
3. Akupunktur hjälper vid spädbarnskolik

Idag fokuseras det ofta på att man inte ska väga för mycket, men det är viktigt att veta att det är hälsosamt att väga lite mer när man blir äldre.

Tisdagen den 20 mars 2012 kl 18.30-21.00 arrangerade  PIL/Sjukhusbiblioteket och projektgrupp från Skånes universitetssjukhus och Malmö stad  en föreläsning på detta tema i Lund.

Föreläsningen filmades och kan ses i efterhand på följande länk: Att äta sig svag eller stark på äldre dar, går det?

Program

18.30 Välkomna! Jesper Aspegren, författare och programledare

18.35 Mat och fysisk aktivitet – före mycket eller för lite skämmer. Sölve Elmståhl, professor i geriatrik, Lunds universitet

19.15 Näring åt njutningen. Margareta Bensow-Bacos, dietist  

19.50 Fruktpaus. PIL/sjukhusbiblioteket har öppet hus och bokbord.  

20.05 Mat i praktiken. Eva Brandt, disktriktssköterska, Malmö stad

20.30 Frågestund

21.00 Avslutning  

Välkomna!

Related posts:

1. FÖRELÄSNING PÅ WEBBEN: Autism – fokus på vuxna
2. Föreläsning om ”Hjärtat och livsstilen” på webben
3. FÖRELÄSNING PÅ WEBBEN: Livsstil efter stroke

Njuren – Labmedicin Skånes temadag 2012

För dig som utifrån ett kliniskt perspektiv vill få en översikt om hur njursjukdomar bäst diagnosticeras kan nu se föreläsningarna från Labmedicin Skånes temadag i efterhand:

	Välkomna!  Bosse Carlbark, Förvaltningschef, Labmedicin Skåne Ett fall ur verkligheten Anders Christensson, Njur- och transplantationskliniken, Skånes universitetssjukhus.
	Vad gör njuren och varför har vi två? Martin Johansson, Klinisk patologi, Labmedicin Skåne.
	Njurfunktion – hur mäta? Presentation av eGFR Anders Grubb, Klinisk kemi, Labmedicin Skåne.
	Njurfunktion – vad göra sen? Presentation av nya vårdprogrammet Anders Christensson , Njur- och transplantationskliniken, Skånes universitetssjukhus.
	Hematuri Martin Johansson, Klinisk patologi, Labmedicin Skåne.
	Att förebygga självmord – Autoimmuna njursjukdomars diagnostik Maria Bernsand, Klinisk immunologi och transfusionsmedicin, Labmedicin Skåne.
	Motsvarar urintestremsorna dagens krav? Per Simonsson, Klinisk kemi, Labmedicin Skåne.
	Nedre och övre urinvägsinfektion Kristian Riesbeck, Klinisk mikrobiologi, Labmedicin Skåne.
	Nya bakterier vållar nya problem Carl-Johan Fraenkel, Vårdhygien, Labmedicin Skåne.
	Miljöns påverkan på njurfunktionen Staffan Skerfving, Arbets- och miljömedicin, Labmedicin Skåne.
	Genetiska njursjukdomar Kristina Karrman, Klinisk genetik, Labmedicin Skåne.
	Vad gör vi när medicinsk behandling inte räcker till? Och inte heller njurarna? Helene Malm, Njur- och transplantationskliniken, Skånes universitetssjukhus.
	Introduktion av ”Mervetande” – Avslutning Elisabet Sjöberg Wester, Labmedicin Skåne.

Related posts:

1. Krånglande njure bakom många sjukdomar
2. Kunskapsbank förbättrar vården av Skånes äldre
3. Uppfinning från Lund kan spåra tidig HIV-smitta

Närmare 6 000 personer i Sverige drabbas årligen av cancer i tjocktarm eller ändtarm. Sjukdomen är bland de vanligaste cancerformerna och trenden är ökande. På senare år har dock dödligheten minskat, sannolikt på grund av förbättrad diagnosticering och behandling.

Vid cancer i tjock- eller ändtarm opereras en bit av tarmen bort, och därefter kopplas delarna ihop.

- Tarmkoppling har gjorts i över 100 år. Det är viktigt att tarmen förblir rörlig efter operation, spänningar kan påverka bl.a. blodcirkulation och läkningsprocess negativt med risk för allvarliga komplikationer som t.ex. bukhåleinfammation, berättar Martin Rehn, doktorand vid Lunds universitet och specialistläkare vid Skånes universitetssjukhus i Malmö.

Stygn behandlas med antibiotika

I en ny avhandling har han fokuserat på problem och möjliga lösningar vid akut tarmcancer som står för ungefär en femtedel av fallen. Cancern är då i ett långt framskridet stadium och kan ha deformerat tarmen på olika vis vilket försvårar sammankoppling och läkning.

Stygnen behandlades med ett antibiotikum, doxycyclin, med syftet att bibehålla god styrka i tarmväggen så att stygnen inte lossnar. Ett problem är annars att tarmkanterna under de närmast följande dagarna efter operation tenderar att mjukna på grund av att enzymer bryter ner de nödvändiga kollagenfibrerna med stabiliserande egenskaper. Doxycyclinet visade sig ha en hämmande effekt på enzymerna och tarmen bibehöll sin styrka under den kritiska fasen som följer på operationen.

Sårläkning i tarm är mycket besvärligt att studera på människor eftersom den befinner sig inne i bukhålan. Forskningen har därför gjorts i djurmodeller med råttor.

- Laborationerna har gjorts på normal tarm. Men de positiva resultaten motiverar framtida studier för att ta reda på om metoden kan användas även när förutsättningarna för läkning är sämre, t.ex. vid utspänd tarm, säger Martin Rehn.

Studie kring hälsena gav positivt besked

Läkande stygn har – under förutsättning att metoden går att vidareutveckla – en del fördelar gentemot andra befintliga behandlingsmetoder. En metod som redan används och som i patientstudier visat på god läkningsförmåga är s.k. stent – ett rör som förs in i tarmkanalen och som därmed kan återge tarmen normal vidd.

Nackdelar med stent är att det krävs mycket stor skicklighet för att få stenten på plats, och att det även vid lyckad insättning finns en viss risk att stenten ger upphov till hål på tarmen eller att den flyttar på sig.

Tidigare studie kring hälsena har utförts av Björn Pasternak vid Linköpings universitet och den visade på starkare läkning när antibiotikabehandlade stygn användes. Han har även varit delaktig i den nya studien från Lunds universitet.

Text och foto: BJÖRN MARTINSSON

Institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö

Related posts:

1. Vanlig värktablett kan skydda mot tarmcancer
2. Tema cancer: Leta efter förstadier till tarmcancer!
3. Vardagsrevidering – hjälp för stressade kvinnor

– Det positiva att ta fasta på är att vi talar om sjukdomstillstånd som går att förebygga med en ändrad livsstil, säger professor Inger Björck, centrumföreståndare för Antidiabetic Food Center, Lunds universitet.

Inger Björck samtalar med en seminariedeltagare

Hon visade resultat från en studie i Finland där man sett mycket goda resultat av en ändrad livsstil.  Bland de personer som låg i riskzonen för typ 2 diabetes var det bara 11 procent som utvecklade sjukdomen  i gruppen som ändrat sin livsstil i jämförelse med 22 procent i kontrollgruppen.  Liknande resultat har också amerikanska forskare sett.

Mat sänker sjukvårdskostnader

– Förbättring av kosten är den enskilt viktigaste faktorn för att förbättra hälsoläget och sänka sjukvårdskostnaderna i Europa fortsatte hon när hon inledde seminariet ”Mat som förebygger diabetes-nya rön”.

Seminariet anordnades i Lund den 23 januari och fem forskare från det tvärvetenskapliga Antidiabetic Food Center presenterade nya rön och kunskap om olika livsmedels hälsoeffekter. Det handlade om nypon som skydd mot högt blodtryck, fördelen med att äta korn, hur vårt minne förbättras av fiber och fiskolja, om mjölkproteiners inverkan på blodsockret och hur råg påverkar våra fettceller.

Nyttig lunchbuffé

Ett 80-tal intresserade från universitet och näringsliv deltog på seminariet som hölls i universitetets aula.  Deltagarna bjöds på en nyttig lunchbuffé baserad på AFC-forskning .  Det serverades bland annat korncouscous med rotfrukter, sotad lax med en puré av palsternacka och vassleprotein och spenatpaj med makrillmousse av fullkorn.

Fem forskare om nya rön och kunskap om olika livsmedels hälsoeffekter:

Mjölk till maten bra för blodsockret

Elin Östman

När vi äter mat med kolhydrater stiger sockerhalten i blodet varpå kroppen svarar med att producera insulin. Socker- och insulinhöjningen följs åt. Eller snarare: brukar följas åt. Forskare har nämligen upptäckt att kroppen reagerar annorlunda på mjölk. När vi dricker mjölk blir insulinsvaret högt, trots låg blodsockerhöjning. Läs mer

Råg inverkar på fettceller

Eva Degerman

Fullkorn har i olika studier visat sig ha en skyddande inverkan på typ 2 diabetes. Men exakt varför och på vilket sätt det fungerar finns det relativt liten kunskap om. Lundaforskare visar att s.k. alkylresorcinoler i rågkärnans yttre skikt har en betydande inverkan på fettceller. Läs mer

Nypon sänker kolesterol och blodtryck

Cecilia Holm

Kopplingen mellan de stora folksjukdomarna hjärt-kärlsjukdom, fetma och diabetes är stark och forskning pågår på alla fronter. Aktuella studier visar att nypon påverkar både kolesterol och blodtryck i rätt riktning. Läs mer

Med rätt kvällsfika äter du mindre lunch

Kokta kornkärnor ger en mättnad som varar i upptill 16 timmar. Det visar en ny forskningsstudie där försökspersoner åt kokta kornkärnor till kvällsmål. Dagen därpå valde de spontant att äta signifikant mindre till lunch jämfört med vad de åt när de fick vitt bröd kvällen dessförinnan. Frukosten var densamma vid båda tillfällena. Läs mer

Elin Johansson och Anne Nilsson

Fet fisk och fiber skärper koncentration och minne

Nya forskningsstudier visar att vissa fiberrika frukostbröd förbättrar uppmärksamhet och arbetsminne jämfört med samma mängd vanligt vitt bröd. Inte ens omedelbart efter måltid är det någon vinst med att ha ätit vitt bröd. En annan studie visar att ett fem veckors intag av omega tre-fettsyror från fiskolja också inverkar positivt på vår kognitiva förmåga. Läs mer

Text och foto: Ragnhild Ahlgren

Related posts:

1. Rätt mat skärper minnet och minskar risk för hjärtkärlsjukdomar
2. Skräddarsydda fetter i ny och nyttig matolja
3. Hormon förutspår framtida diabetes

Foto: Colourbox

När vi äter mat med kolhydrater stiger sockerhalten i blodet varpå kroppen svarar med att producera insulin. Socker- och insulinhöjningen följs åt. Eller snarare: brukar följas åt. Forskare har nämligen upptäckt att kroppen reagerar annorlunda på mjölk. När vi dricker mjölk blir insulinsvaret högt, trots låg blodsockerhöjning.

Förklaringen är, har det visat sig, att mjölk innehåller en viss typ av proteiner. Just dessa proteiner, eller aminosyror, är otroligt snabba på att informera kroppen om att det snart kommer mjölksocker som ska tas om hand.

– Aminosyrorna agerar alltså proaktivt, kan man säga. Annars brukar det vara sockerhöjningen som sätter igång insulinproduktionen, säger Elin Östman, docent i Industriell näringslära vid Lunds Tekniska Högskola och verksam inom universitetets Antidiabetic Food Centre.

De snabba aminosyrorna bidrar alltså till en mer stabil, och därmed bra, blodsockerkurva.

Det är framförallt i vasslen som dessa aminosyror finns. Därför ger exempelvis hårdost inte samma positiva resultat eftersom vasslehalten där är betydligt lägre. Men även andra proteinkällor, såsom soja, förbättrar blodsockerkurvan, om än inte fullt lika mycket.

I sina mätningar har Elin Östman sett att mjölken ökar kroppens produktion av de insulinstimulerande hormonerna GIP och GLP1. Vissa diabetiker med problem att producera eget insulin äter idag medicin med GIP-liknande effekt.

– Fördelen med aminosyror är att de kräver kolhydrater för att sätta igång en insulinproduktion. Dricker man bara aminosyror i vatten blir insulinpåslaget noll. Medicinen stimulerar oavsett, vilket kan leda till blodsockerfall, säger Elin Östman.
Hon betonar samtidigt att en sänkning av blodsockersvaret efter måltid är gynnsam även för friska personer.

– Ett glas mjölk ger viss effekt. Men det viktigaste är att mjölken fått oss att inse hur vissa aminosyror kan bidra till bättre blodsockersvar. Tidigare visste man inte den speciella blandning av aminosyror vi studerat kunde påverka blodsockret på det här sättet.

Närmast ska Elin Östman och hennes kollegor studera de långsiktiga effekterna på olika målgrupper. Med en skräddarsydd kombination av hälsosamma aminosyror förväntar de sig kunna se stimulerad insulinfrisättning och förbättrad insulinkänslighet. Båda dessa faktorer är viktiga för att förebygga diabetes.

Text: KRISTINA LINDGÄRDE

Pressmeddelande från Lunds tekniska högskola 23 januari 2012.

Related posts:

1. Glykemisk profil ger bättre GI-koll på maten
2. Nyttig mat kan hålla diabetes i schack och hjälpa minnet

Anne Nilsson, forskare i Industriell näringslära och livsmedelskemi, Lunds Tekniska Högskola, Antidiabetic Food Centre. Foto: Ingrid Ristilammi.

Nya forskningsstudier visar att vissa fiberrika frukostbröd förbättrar uppmärksamhet och arbetsminne jämfört med samma mängd vanligt vitt bröd. Inte ens omedelbart efter måltid är det någon vinst med att ha ätit vitt bröd. En annan studie visar att ett femveckors intag av omega tre-fettsyror från fiskolja också inverkar positivt på vår kognitiva förmåga.

– Med rätt frukost kan vår mentala kapacitet förbättras i flera timmar. En fördel är att man får ett lågt, men långvarigt glukospåslag i blodet. Kroppen mår bra av en sådan här stabil och utdragen glukoskurva, säger Anne Nilsson, forskare i industriell näringslära och livsmedelskemi vid Lunds Tekniska Högskola och verksam inom Lunds universitets Antidiabetic Food Centre.

I detta fall använde sig Anne Nilsson av ett vitt bröd som berikats med en guargummifiber, vilket gör kolhydraterna i brödet ”långsammare”. Guargummimjölberikat bröd användes som ett redskap i studien för att få den önskade glukoskurvan, men Anne Nilsson bedömer att en liknande effekt kan uppnås i andra kolhydratrika livsmedel än bröd och med andra viskösa kostfiber, som t ex finns i bland annat korn och havre.

Det vanliga vita brödet, däremot, ger ett kraftigt och förhållandevis kortvarigt sockerpåslag. Det gör att vi presterar sämre.

– Skillnaden blev som störst i det sena förloppet efter frukost, efter att sockerkoncentrationen i blodet har börjat dala. Även om hjärnan behöver socker för att kunna arbeta tycks en hög glukosstegring, vilket vitt bröd omedelbart resulterar i, inte ge någon positiv effekt. Det är lite förvånande. En för hög sockernivå tycks göra kroppen stressad, säger hon.

Effekter på minnet

Testerna gjordes på friska, medelålders personer. Trots att försökspersonerna i studien hade normal glukosreglering kunde Anne Nilsson och hennes kollegor se att de personer som hade bättre glukostolerans, alltså bättre förmåga att reglera glukosnivåerna i blodet, presterade bättre på kognitionstesterna. Nedsatt glukostolerans kan innebära ökad risk för diabetes.

– Men även om vi har olika förutsättningar på grund av arv och tidigare matvanor, menar jag att alla kan påverka sin kognitiva förmåga och motverka ett negativt förlopp med hjälp av maten, betonar Anne Nilsson.

I en tidigare studie på överviktiga, medelålders försökspersoner – också den inom Antidiabetic Food Centre – kunde Anne Nilsson och kollegan Juscelino Tovar se att en kost som inkluderar flera olika ”antidiabetiska” livsmedelskoncept, t ex lågt GI, antioxidanter liksom mycket kostfiber och fullkornsprodukter av speciellt slag, kan öka vår kognitiva kapacitet. Den senare visade att studiens skräddarsydda kost fick rent av medicinska effekter, exempelvis när det gäller kolesterolvärdet.

– Det nya i den här studien är att vi har skalat ner materialet till att studera kognitiva effekter av något så enkelt som en enskilds produkts inverkan på blodsockerprofilen, säger Anne Nilsson.

Fet fisk, som lax, sill och makrill, innehåller rikligt av de särskilda omega-3-fetterna DHA och EPA, som kan minska risken för hjärt- och kärlsjukdom. Därför ville Anne Nilsson studera om det fanns samma koppling till minne och kognition, även när det gäller fisk.

Och det gjorde det. Efter fem veckor intag av fiskolja presterade försökspersonerna signifikant bättre på tester av arbetsminnet. Dessutom sänktes triglyceriderna och blodtrycket.

– Det är rätt otroligt att man genom kosten kan få sådana här resultat på bara fem veckor! säger Anne Nilsson.

Så här gick testerna till

I studien ingick 40 friska personer mellan 49-70 år och med ett BMI<30. Var och en är sin egen referens. Så alla gjorde vid skilda tillfällen tester efter att ha ätit vitt bröd respektive det fiberberikade brödet. Testportionerna var baserade på samma mängd av tillgängliga kolhydrater (50 g kolhydrater som tas upp av kroppen). Två olika tester utfördes upprepat under ca 4 h efter intag av frukosten. Det ena testet var ett muntligt test av arbetsminnet. Arbetsminne är en funktion för korttidslagring av information (ord, siffror, bilder osv) samtidigt som annan tankeverksamhet sker (t ex svara på frågor). Det andra testet var ett datoriserat test som även det involverar arbetsminnet men dessutom också koncentrationsförmåga och uppmärksamhet. Testerna mäter funktioner som är väsentliga både för vanliga intellektuella aktiviteter i det dagliga livet så som att läsa och räkna, men även för mer komplicerad problemlösning.

Fiberbröd: I studien ingick 40 friska personer mellan 49-70 år och med ett BMI<30. Var och en är sin egen referens. Så alla gjorde vid skilda tillfällen tester efter att ha ätit vitt bröd respektive det fiberberikade brödet. Testportionerna var baserade på samma mängd av tillgängliga kolhydrater (50 g kolhydrater som tas upp av kroppen). Två olika tester utfördes upprepat under ca 4 h efter intag av frukosten. Det ena testet var ett muntligt test av arbetsminnet. Arbetsminne är en funktion för korttidslagring av information (ord, siffror, bilder osv) samtidigt som annan tankeverksamhet sker (t ex svara på frågor). Det andra testet var ett datoriserat test som även det involverar arbetsminnet men dessutom också koncentrationsförmåga och uppmärksamhet. Testerna mäter funktioner som är väsentliga både för vanliga intellektuella aktiviteter i det dagliga livet så som att läsa och räkna, men även för mer komplicerad problemlösning.

Omega-3 fettsyror: 40 friska personer mellan 51-72 år och med ett BMI<30 ingick i studien. I fem veckor åt de dagligen 3g omega-3-fettsyror från fiskolja och i lika lång period fick de placebo för att jämföra med. Däremellan låg en fem veckors ”wash out-period”. Vid båda tillfällena fick försökspersoner utföra samma tester som vid bröd-studien.

Text: KRISTINA LINDGÄRDE

Pressmeddelande från Lunds tekniska högskola 23 januari 2012.

Related posts:

1. Nyttig mat kan hålla diabetes i schack och hjälpa minnet
2. Rätt mat skärper minnet och minskar risk för hjärtkärlsjukdomar
3. Med rätt kvällsfika äter du mindre lunch

Stimulerar mättnadshormon

Kornet visade sig stimulera produktionen av mättnadshormonet GLP-1. Blodprover visade sammantaget stora skillnader beroende på om testdeltagarna ätit vitt bröd eller kornbröd. GLP-1 liknande substanser används idag på olika sätt för att behandla typ 2-diabetes.

Kornets gynnsamma effekt antas bero på att en lyckosam kombination av olika slags onedbrytbara kolhydrater, så kallade prebiotiska kolhydrater. Sådana kolhydrater blir näring åt de bakterier som verkar i tjocktarmen. Elin Johansson och hennes kollegor såg en ökad bakterieaktivitet i tarmen när testdeltagarna ätit korn. Men om kornen mals till mjöl uteblir en stor del av effekten – det är alltså hela, intakta kornkärnor som gäller.

Viktigt med hela kornkärnor

– Resultaten påminner om det faktum att det är stor skillnad på kolhydrater och kolhydrater, säger hon. Hela korn kan användas som alternativ till exempelvis ris eller som ingrediens i sallader och soppor.

Något industribakat bröd med hela kornkärnor känner Elin Johansson inte till. Däremot är bröd med hela spannmålskärnor överlag att rekommendera.

– Det vore bra om det fanns mer hälsoriktiga alternativ att välja på i butikernas brödhyllor, tycker hon.

Nu ska Elin Johansson gå vidare och studera andra potentiellt hälsosamma livsmedelskomponenter för att se om dessa kan ge liknande resultat. Förhoppningen är att resultaten ska inspirera till utveckling av nya, hälsosamma livsmedel som kan minska risken för diabetes.

Så här gick testet till:
I studien ingick 19 personer. Varje person var med två gånger och var på så sätt sin egen referens. Testmåltiderna, kornkärnor och vitt bröd, intogs som ett sent kvällsmål. Försökspersonerna kom sedan fastande morgonen efter till försöksavdelningen. Där serverades de en frukost baserad på vitt bröd vid båda tillfällena. Under hela försöksdagen togs prover för analys av olika ämnen och riskmarkörer. Försökspersonerna blev sedan serverade en frivillig lunch och deras energiintag noterades.

Text: KRISTINA LINDGÄRDE

Pressmeddelande från Lunds tekniska högskola 23 januari 2012.

Related posts:

1. Nyttig mat kan hålla diabetes i schack och hjälpa minnet
2. Rätt mat vid rätt tid ger skiftarbetare en bättre hälsa
3. Rätt mat skärper minnet och minskar risk för hjärtkärlsjukdomar

Cecilia Holm. Foto: Mikael Risedal

Kopplingen mellan de stora folksjukdomarna hjärt-kärlsjukdom, fetma och diabetes är stark och forskning pågår på alla fronter. Aktuella studier visar att nypon påverkar både kolesterol och blodtryck i rätt riktning. 

– I studier på möss har vi sett att en hög dos koncentrerat nyponpulver tillsatt i maten påverkade viktuppgång, men även att redan feta möss gick ner i vikt, säger Cecilia Holm, professor i molekylär cellbiologi vid Lunds universitet. 

Forskarna fann också att mössen fick lägre blodsocker, mindre fett i levern och lägre kolesterolnivå. Resultaten av djurstudierna var så pass intressanta att Cecilia Holm och hennes forskarkollegor, med Ulrika Andersson i spetsen, beslutade sig för att gå vidare och göra motsvarande studie på människor. 

Studie även på människor

- Förhöjda kolesterolvärden är en viktig riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom. Med hjälp av överviktsenheten på Skånes universitetssjukhus rekryterade vi 28 personer som var friska, men kraftigt överviktiga, till studien. De hade ett genomsnittligt BMI på 35 och kan därmed sägas ligga i riskzonen för flera av våra folksjukdomar, berättar Cecilia Holm. 

Forskarna tillverkade två drycker, en nypondryck och en kontrolldryck baserade på äpple och de båda matchades vad gäller sockerinnehåll (mindre än i vanlig nyponsoppa). 

Sänkte blodtryck och det onda kolesterolet

Studien pågick under två sexveckorsperioder där personerna ena perioden fick dricka nypondrycken för att sen byta till kontrolldrycken. Vikt och blodtryck mm mättes i början och i slutet av respektive testperiod. 

– Vi såg inga effekter på viktminskning som i våra tidigare studier i möss, och inte heller på blodsockret. Däremot såg vi en sänkning av LDL kolesterol (det ”onda” kolesterolet) och en sänkning av blodtrycket. Det är naturligtvis resultat som är intressanta när vi diskuterar hjärt-kärlsjukdom, inte minst när det gäller förebyggande åtgärder, säger Cecilia Holm. 

Pressmeddelande Lunds universitet 23 januari 2012. 

Text: KATRIN STÅHL

Related posts:

1. Nyttig mat kan hålla diabetes i schack och hjälpa minnet
2. Förbisedd orsak till högt blodtryck – kan vara binjuresjukdom
3. Ny pusselbit till kolesterol-forskningen

Eva Degerman. Foto: Katrin Ståhl

Fullkorn har i olika studier visat sig ha en skyddande inverkan på typ 2 diabetes. Men exakt varför och på vilket sätt det fungerar finns det relativt liten kunskap om. I aktuella studier konstaterar Lundaforskare att s k alkylresorcinoler i rågkärnans yttre skikt har en betydande inverkan på fettceller.

- När det gäller just fullkornsråg finns flera olika bioaktiva komponenter som man tror kan påverka kroppens ämnesomsättning och ha vissa skyddande egenskaper, säger Eva Degerman, professor i experimentell diabetesforskning.

Merparten av alla personer med typ 2 diabetes är överviktiga. Det är i fettcellerna och fettväven som vi lagrar energi för att klara oss mellan måltiderna, men när fettväven blir för stor finns risk att för mycket fett läcker ut i blodet och orsakar skada på andra organ. Exempelvis påverkas sockerupptaget i olika celler och tillverkningen av insulin i bukspottkörteln minskar.

Det är här som rågkärnans alkylresorcinoler kommer in i bilden. Alkylresorcinoler är fenoliska lipider som finns i de yttre skikten av råg- och vetekärnor. I tidigare studier har forskare sett att efter ett stort intag av fullkornsråg hamnar alkylresorcinoler i blodet och samlas i fettväven.

Mindre fett i blodet

Professor Eva Degerman har studerat alkylresorcinolers effekter på fettceller och har visat att de har egenskaper som gör att nedbrytningen av fett minskar och att mängden fett som släpps ut i blodet därför skulle minska.

- I våra studier försöker vi identifiera mekanismer och molekylära mål som är relevanta i behandling av fetma och diabetes. I denna studie har vi studerat enskilda fettceller. Därför är det viktigt att poängtera att det ännu så länge rör sig grundforskning på cell- och molekylär nivå. Men visst ger det indikationer att alkylresorcinoler kan ha betydelse för att förebygga uppkomsten eller behandling av typ 2 diabetes, säger Eva Degerman.

Text: KATRIN STÅHL

Pressmeddelande från Lunds universitet 23 januari 2012.

Related posts:

1. Nyttig mat kan hålla diabetes i schack och hjälpa minnet
2. Nypon sänker kolesterol och blodtryck
3. Pernilla Peterson: Jagar fett med magnetkamera

I spenat finns ett naturligt ämne som heter thylakoider. Äter vi dessa thylakoider ihop med vår måltid, gör de att vi håller oss mätta en längre tid.

Vi har  visat att detta resulterar i viktnedgång, förbättrade blodfetter och ett minskat midjemått.

Idag är nästan 60 % av alla över 18 år i Sverige överviktiga. Samma siffror går att hitta i stort sett alla av världens i-länder, med USA i toppen där 73 % av befolkningen lider av övervikt eller fetma. Det finns många teorier om varför så stor del av befolkningen blir överviktig, bland annat att vi idag har en enorm tillgång till mat dygnet runt, mat som dessutom innehåller mer kalorier än vad vi kanske tror.

Utslagna mättnadssignaler

Det finns en hel rad olika dieter som sägs hjälpa oss att gå ner i vikt, men ska sanningen fram är det få av dessa dieter som har vetenskaplig tyngd. Även om många av dem fungerar, leder de ofta till jojo-bantning – snabbt ner i vikt för att lika snabbt gå upp igen när vi slutat följa dieten.

Varför äter vi då så mycket mat att vi blir överviktiga? Det har på senare tid visats att en del av överviktsproblematiken kan bero på utslagna mättnads- och hungersignaler. Hos många har våra kroppars naturliga reglering av hur mycket vi bör äta slutat att fungera. Mycket satsas idag på att hitta nya framgångsrika mediciner eller metoder för att på naturlig väg hjälpa kroppen tillbaka på rätt bana.

Binder till fett

Min forskning går ut på att hjälpa kroppen på traven genom att äta thylakoider, som vi extraherar ut från spenat. Thylakoider hjälper oss att bibehålla mättnaden en längre tid efter måltid, och på så vis få oss att motstå lockande mellanmål.

Thylakoider fungerar genom att binda till både fett från maten, enzymer som bryter ner maten till mindre beståndsdelar och även till själva tarmytan. Det gör att det tar längre tid för kroppen att bryta ner och ta upp maten. Så länge vi har mat kvar i magen känner vi oss mätta. Resultatet är att vi kommer att äta en mindre mängd föda vid nästa måltid, vilket i sin tur kan hjälpa oss att gå ner i vikt, samt att hålla idealvikten när vi väl nått denna.

Tidigare studier

Vi har i tidigare studier hos både människor och djur visat att tillsatsen av thylakoider ökar mättnad, sänker hunger och minskar insulin-koncentrationen i blodet. Intag av thylakoider ger dessutom i ett lägre födointag och viktnedgång. Även positiva resultat på midjemått och kolesterol har hittats.

Studie på kvinnor planerad till våren 2012

Fler studier behövs för att fastställa thylakoidernas positiva effekter vid viktnedgång, och nästa studie planeras nu inför våren 2012, denna gång för kvinnor som önskar gå ner i vikt (se annons).  Vår förhoppning är att det inom en relativt snar framtid kommer kunna finnas thylakoid-tillskott tillgängliga på marknaden.

Text: CAROLINE MONTELIUS

Doktorand vid Avdelningen för Aptitkontroll, Institutionen för Experimentell Medicinsk Vetenskap, Lunds Universitet.

Related posts:

1. Är konditionen densamma 1960 som 2012?

Foto: Dreamstime

Forskaren Martin Johansson tilldelades nyligen ett miljonanslag från Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse. Pengarna ger möjlighet att växla upp forskningen med inriktning på njurar och stamceller.

- Pengarna skapar möjlighet att göra fler laboratoriestudier, och det blir också utrymme att nyanställa en biomedicinsk analytiker ifall jag skulle vilja, berättar Martin Johansson.

Martin Johansson forskar inom patologi med inriktning på njurar. Han har tidigare lyckats kartlägga vad som av allt att döma är en ny celltyp, och dessutom troligen en stamcell, i människans njure. Det finns tecken på att cellen kan ha betydelse för utveckling av cancer och olika inflammatoriska sjukdomar som kan drabba njuren. Detta vill han utveckla ytterligare och det är också därför han beviljats Wallenbergstiftelsens anslag.

Martin Johansson. Foto: Björn Martinsson

- Vi kommer att fortsätta att studera den nyupptäckta cellen. Celltypens placering och funktion tyder på att den kan ha en viktig roll vid olika njursjukdomar. Problem med njurarna är vanligt, och det finns förutom cancer en koppling till vanligt förekommande sjukdomar som diabetes och högt blodtryck.

Martin Johansson är docent och bedriver sin forskning vid Lunds universitets institution för laboratoriemedicin i Malmö. Han är specialistutbildad läkare inom patologi och arbetar även kliniskt vid Region Skånes laboratorieverksamhet, Labmedicin Skåne.

Genom ett väl utvecklat samarbete med urologiska kliniken på Skånes universitetssjukhus kan forskningen ske på färska vävnader från bortplockade njurar. I sin forskning samarbetar han även bl.a. med professor Håkan Axelson som är verksam vid samma institution samt universitetets diabetescenter, Lund University Diabetes Center (LUDC).

Text: BJÖRN MARTINSSON

Nyhet från Lunds universitet 3 november 2011

Related posts:

1. Virus möjlig bov bakom många fall av typ-1 diabetes
2. D-vitaminbrist kan bidra till många sjukdomar
3. Diabetes – en sjukdom med många ansikten

Foto: Dreamstime

Målet är att hitta hälsolivsmedel för äldre. Förhoppningen att hitta en cocktail av probiotika och komponenter från växtriket som motverkar kroniska lindriga inflammationer.

Bengt Jeppsson, professor i kirurgi vid Lunds universitet, har under många år forskat på hur ”goda” bakterier i maten, så kallad probiotika, kan förbättra människors hälsa. Tidigare forskning har bland annat resulterat i hälsodrycken Proviva.

Tarmen försämras med ålder

Nu kommer han och hans kollegor vid Medicinska fakulteten och LTH vid Lunds universitet samt SLU att ge sig in i ett nytt projekt med målet att förbättra hälsan och motverka lindrig inflammation hos äldre patienter.

– När vi åldras förändras mag-tarmkanalens fysiologi och funktion. Det bidrar både till ökad risk för sjukdomar och sämre livskvalitet. Det råder sannolikt ett samspel mellan bakteriefloran i matsmältningskanalen och förändrad immunfunktion.

Genom att tillföra probiotika kan vi påverka bakteriefloran och inflammation både i tarm och i kroppen i övrigt, förklarar Bengt Jeppsson.

Snälla bakterier och ämnen från växtriket

Detta vill forskarna uppnå genom att kombinera nyttiga polyfenoler, som finns i främst frukt och bär, med probiotiska bakterier. Det är växternas polyfenoler som bidrar till att det är så nyttigt att äta frukt och grönsaker.

Kombinationen av polyfenoler och probiotika är tänkt att dels motverka mindre snälla bakterier i matsmältningskanalen, dels mer direkt minska inflammationen. Förhoppningen är att dessa nya livsmedel ska förbättra hälsa hos framför allt äldre personer utan kända sjukdomar men med tecken på lindrig kronisk inflammation, som vid hjärt-kärlsjukdom, hypertoni, diabetes typ II eller övervikt.

Text: JOHANNA SANDAHL

Related posts:

1. Bakterier istället för antibiotika
2. Ofta fel i äldres läkemedelslistor efter sjukhusvistelse
3. Blåbär motverkar tarmsjukdomar

I artiklarna nedan kan du bland annat läsa mer om Sveriges största äldrestudie, patienters upplevelse av intensivvård, mjölkstockning och hur mycket för tidigt födda vårdas hud mot hud.

Diabetesvård i hemlik miljö på prov i Lund

Barn med nyupptäckt diabetes brukar de första veckorna vara inlagda på sjukhus. Nu vill forskare vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus jämföra vård i hemlik miljö med vård på sjukhus. 

Diabetesvård i hemlik miljö på prov i Lund

Drömmaskiner hjälper funktionshindrade

– Med tekniskt avancerade handdatorer, smartphones och surfplattor som bas skapar jag ”drömmaskiner” som förenklar vardagen för funktionshindrade. Det berättar Björn Breidegard som är forskare vid Certec, LTH.

Drömmaskiner hjälper funktionshindrade

Fosterdiagnostik – viktigt med rätt information

Mycket har hänt inom fosterdiagnostiken de senaste 50 åren. Forskning visar att kvinnor på 2000-talet är bättre informerade än tidigare om vilka provtagningar som finns, och hur de praktiskt går till. Däremot behöver informationen om vad resultatet innebär bli bättre.  

Fosterdiagnostik – viktigt med rätt information

För lite näring rubbar hormonsystemet

Att hålla igen på ätandet är vanligt bland kvinnor i västvärlden – omkring en femtedel får i sig för lite energi i förhållande till vad de gör av med. Hur påverkar det kroppen om man samtidigt tränar?

För lite näring rubbar hormonsystemet

Högintensiv träning ger bättre effekt på typ 2 diabetes

Mycket tyder på att mer intensiv träning fungerar bättre än den träning som rekommenderas idag vid typ 2-diabetes. – Det händer något i kroppen vid högintensiv träning som vi vill försöka förstå, berättar Åsa Segerström, forskare vid Lunds universitet.

Högintensiv träning ger bättre effekt på typ 2 diabetes

Med ålderns rätt – Gott åldrande i Skåne

Kommer morgondagens 80-åringar att bli friskare och leva längre än gårdagens? Hur påverkas livskvaliteten när man drabbas av en funktionsnedsättning när man är 83 år? Och vem utnyttjar vårdinsatserna i förhållande till sina behov? Just nu pågår den genom tidernas största äldrestudien i Sverige som kommer att ge oss kunskap om vilket håll vi är på väg. 

Med ålderns rätt -Gott åldrande i Skåne

Minnen från intensivvården kan vara påfrestande

Att som patient vistas på en intensivvårdsavdelning, IVA, kan vara mycket påfrestande. Minnesstörningar, oro och påfrestande upplevelser kan dröja kvar även efter vistelsen och kan leda till psykologiska problem. Patienterna måste därför följas upp efter IVA. 

Minnen från intensivvården kan vara påfrestande

Mycket tidigt född som vårdas hud-mot-hud

Forskare vid Lunds universitet och Rigshospitalet i Köpenhamn har kunnat visa att vård hud-mot-hud ger positiva effekter på barnets hälsa. För både barn och föräldrar är möjligheten till närhet betydelsefull.  

Mycket för tidigt född som vårdas hud-mot-hud

Stor självläkande kraft vid mjölkstockning

 Hög feber och stenhårda bröst är vanliga symtom vid mjölkstockning. Forskande barnmorska har visat att de flesta kvinnor återhämtar sig snabbt även utan antibiotika. Sjukdomsframkallande bakterier i bröstmjölken spelar förmodligen liten roll då de finns även hos friska ammande kvinnor. Detta är viktig kunskap eftersom överanvändning av antibiotika är ett globalt problem. 

Stor självläkande kraft vid mjölkstockning

Tai chi för att lindra smärta och öka rörlighet vid artros

Träning är en av de viktigaste byggstenarna i vården av patienter med höftledsartros. Just nu studeras en speciell form av tai chi för artrospatienter i ett projekt vid Lunds universitet.

Tai chi för att lindra smärta och öka rörlighet vid artros

Vård utifrån barnens behov förenklar vardagen

När ett barn insjuknar i en långvarig och allvarlig sjukdom drabbas hela familjen. Balansen rubbas och det normala familjelivet ersätts med långa behandlingsperioder på sjukhus. Vilka är barnens behov i en sådan svår situation? Hur kan man underlätta i vardagen för familjen?

Vård utifrån barnens behov förenklar vardagen

Related posts:

1. Andningen och livet tema i Aktuellt om vetenskap & hälsa

Fettinlagring i lever. Läs mer intill bild i texten.

Ansamling av fett i olika organ kan leda till olika följdsjukdomar vid fetma och diabetes. I kampen mot dessa sjukdomar är det därför inte bara viktigt att veta hur feta vi är, utan också var fettet finns lagrat. På Skånes universitetssjukhus i Malmö håller en ny teknik på att utvecklas som ger noggrann information om hur mycket fett som gömmer sig i kroppens organ.

Överskottet av fett i våra kroppar samlas i normala fall i fettlagret under huden, men vid fetma och diabetes kan fett också lagras i exempelvis levern. För en del patienter innebär fettinlagring i levern inget problem, för andra patienter leder det till inflammation och i vissa fall cancer. 

I hjärtat är det allmänt känt att fett kan samlas i kärlen, men även hjärtmuskelns celler kan samla på sig fett vilket kan leda till hjärtsjukdom. 

Att på ett enkelt sätt kunna mäta hur mycket fett som lagrats in i levern och andra organ är ett viktigt steg för att forskarna ska kunna lära sig mer om vilka patienter som drabbas av fetmans följdsjukdomar och varför. 

Vävnadsprover endast stickprov

I nuläget finns inget bra sätt att mäta mängden fett och samtidigt få veta var fettet finns lagrat. Det mest etablerade sättet är en biopsi. 

En biopsi innebär att en grov nål används för att hämta en bit vävnad att undersöka. Ingreppet är smärtsamt och kan vara riskabelt. 

Ett annat problem är att biopsin bara kan avslöja hur mycket fett som finns just där biopsin tagits. Detta kan vara ett problem om fettet i ett organ är fläckvis inlagrat. I dessa fall är det möjligt att biopsin hämtas i ett område med lite fett och att fettinlagringen därmed inte upptäcks. 

Svårt mäta mängder med skiktröntgen

Ett annat sätt att undersöka fettinnehållet i kroppen är skiktröntgen. Skiktröntgen ger med hjälp av röntgenstrålning tvärsnittsbilder av kroppen. Genom att titta på röntgenbilder av kroppen kan vi se var fettet finns lagrat, men vi får inte veta exakt hur mycket. 

Skiktröntgen har alltså ett totalt motsatt problem till biopsier. Det är möjligt att upptäcka en fläckvis inlagring av fett, men det kan vara svårt att avgöra om mängden fett har blivit större eller mindre vid nästa undersökning. 

Dessutom använder skiktröntgen röntgenstrålning som kan vara skadligt i större mängder. 

Magnetkamerabilder bearbetas i datorn

En magnetkamera är ett viktigt redskap i vården, som utan att använda röntgenstrålning ger tvärsnittsbilder av kroppen. Bakom bilderna döljer sig dessutom mer information än bara anatomi. Genom att bearbeta magnetkamerabilder kan man noggrant beräkna fettinnehållet i olika delar av kroppen. 

Metoden som används utvecklas vid avdelningen för medicinsk strålningsfysik vid Skånes universitetssjukhus i Malmö, och är möjlig tack vare avancerade datorberäkningar av magnetkamerabilderna. 

Med den fettmätande magnetkameratekniken kan man undersöka både var fettet lagrats in och hur mycket. Denna information kan vara ett viktigt steg i forskningen om fetma och diabetes, men också för att noggrant kunna följa en patients behandling. 

Text: PERNILLA PETERSON 

En kortare version av artikeln har tidigare varit publicerad i Nyhetsbrev för massmedia nr 5/2011 från Skånes universitetssjukhus, Medicinska fakulteten vid Lunds universitet, Labmedicin Skåne och Psykiatri Skåne.

Related posts:

1. Ny avancerad magnetkamera till Lund
2. Råg inverkar på fettceller

- Klådan är oerhört intensiv och plågar patienterna svårt, förklarar överläkare Peter Björk vid Kliniken för njurmedicin och transplantation vid Skånes universitetssjukhus. Patienternas livskvalitet blir kraftigt nersatt. Leverdialysen används när ingen annan behandling hjälper mot denna svåra klåda.  

Tiotalet år

Möjligheten att göra leverdialys har funnits ett tiotal år. Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg provade som första sjukhuset metoden på en patient som drabbats av en akut livshotande förgiftning av levern. Den patienten räddades till livet.

Sahlgrenska har sedan dess kunnat erbjuda metoden vid exempelvis förgiftningar.

- Det kan bli aktuellt även för oss att testa metoden vid akuta förgiftningar, exempelvis om en svampförgiftning bryter ner levern.

Två steg

Den teknik som används är i princip att de gifter som påverkar levern först tas bort i två steg. I ett första steg filtreras giftet bort och ett andra steg görs en bloddialys. Alltsammans är samlat i en och samma apparatur.

Personal vid kliniken håller på att specialutbildas i den nya tekniken och metoden.  

Samverkan

De akuta behandlingarna planeras att göras i samverkan med intensivvårdsklinikerna. Pionjärpatienten var en man i övre medelåldern.

Text: HANS-GÖRAN BOKLUND

Pressmeddelande från Skånes universitetssjukhus 28 juni 2011 

Related posts:

1. Kunskapsbank förbättrar vården av Skånes äldre

Foto: Amelie Nordh

Många månar om att äta mat med lågt GI. Men Glykemiskt index har brister, menar en ung forskare som därför har utvecklat en kompletterande metod: Glykemisk profil, GP. Resultaten publicerades nyligen i Nutrition Journal.

Liza Rosén. Foto: KG Pressfoto.

– Vit pasta är ett exempel på en produkt som i vissa fall fått oförtjänt dåligt rykte på grund av ett högt GI. Men vetemjölspasta ger i själva verket ett lika bra blodsockersvar som fullkornspasta, säger Liza Rosén, doktor i industriell näringslära vid Lunds Tekniska Högskola.

Förklaringen till att vetemjölspastan ibland fått förvirrande högt värde är att GI endast ser till den sammanlagda ytan under blodsockerkurvan. Till skillnad vad många tror tar GI inte hänsyn till svängningarna i blodsockret. Det missgynnar livsmedel med en lång och ganska låg kurva.

Fibrer inte alltid betydelse för blodsockersvar

Utöver vit pasta får även vissa typer av rågbröd just sådana kurvor.

– Vit pasta har en lika tät struktur som fullkornspasta och tar därför lika lång tid att bryta ner. Strukturen i ett livsmedel är faktiskt den viktigaste parametern för glukossvaret, säger Liza Rosén.

Liza Rosén betonar att fibrer i sig alltid är bra, men att de inte alltid har betydelse för blodsockersvaret. Dessutom är det skillnad på fibrer och fibrer.

– Det finns många fiberrika bröd i butikerna som ger samma blodsockersvar som vitt vetebröd, säger hon.

Glykemisk profil visar blodsockersvar

Men hennes egenutvecklade GP-mått ger en mer rättvisande bild av ett livsmedels blodsockersvar eftersom den tar hänsyn till kurvans utseende. Ju jämnare desto bättre. Bäst poäng får sådan mat som ger en jämn och lagom låg kurva.

För att beräkna GP mäter man glukosnivåerna i blodet under tre timmar efter måltiden. Enligt en matematisk modell räknar man sedan ut GP-värdet. GI mäter också blodsockret, men under två timmar, varpå man beräknar arean över fastenivå.

– Ett livsmedel med högt GP tyder på att energin räcker längre. Allra bäst är om produkten har lågt GI och högt GP. Då är det en riktigt bra produkt! Ett exempel är kokta rågkärnor som har ett GI på 73 (där 100 motsvarar vitt vetebröd) och ett GP på 94. I samma studie fick kokta vetekärnor ett GI på 68 men ett GP på 51. Resultatet tyder på att rågkärnorna ger en stabilare blodockerprofil, säger Liza Rosén.

Studera samband med mättnad

Hon betonar att GP-måttet är nytt och mera forskning behövs. Exempelvis behöver man studera sockerrika produkter. Man behöver också testa om produkter med högt GP har gynnsamma effekter på blodsockerregleringen också på längre sikt. Det tror hon, men det är än så länge bara en hypotes. Själv har helt nyligen fått jobb inom industrin, men hennes tidigare forskarkollegor har tagit över stafettpinnen.

– Vi använder konceptet och ska relatera det till andra parametrar. Till exempel misstänker vi att produkter med högt GP ger längre mättnad, samt att produkter med högt GP kan förbättra blodsockerregleringen inte bara i direkt anslutning till måltiden, utan även vid en efterföljande måltid, säger Elin Östman, docent i Industriell näringslära och livskemi och Liza Roséns handledare.

Text: KRISTINA LINDGÄRDE

Nyhet från Lunds Tekniska Högskola, 22 juni 2011

Related posts:

1. Råg mättar mer än vete
2. Mjölk till maten bra för blodsockret
3. Smart bedövning hjälper diabetesfot att få bättre känsel

Projektgruppen: Sylvia Bianconi-Svensson, Gertrud Cato, Bodil Berglund, Carin Andersson och Elisabet Johansson.

Flera studier har på senare år visat att många äldre lider av undernäring. I ett nystartat projekt vill vårdcentralen och kommunen i Staffanstorp tillsammans med Skånes universitetssjukhus hitta bättre arbetssätt för att kunna hjälpa dessa personer tidigare än man gör idag.

– I en undersökning som vi gjorde för några år sedan såg vi att 30 % av de äldre på särskilda boenden var undernärda, berättar Gertrud Cato som är medicinskt ansvarig sjuksköterska i Staffanstorps kommun.

– Och vi kunde också se att många av de äldre patienter som kom till Akutsjukvården vid Skånes universitetssjukhus i Lund var undernärda, instämmer Carin Andersson, dietist vid Geriatriskt utvecklingscentrum, Skånes Universitetssjukhus Malmö. Nästan var sjätte person av de patienter som var över 70 år var undernärda redan när de lades in på Akutsjukvårdens avdelningar.

Sköterska eller dietist ger kostråd

Under våren påbörjades en kartläggning av vikt och längd samt olika former av problem i samband med ätandet (dålig aptit, tuggsvårigheter osv.) hos de äldre i Staffanstorps kommun. I projektet deltar både kommunen (som ansvarar för vården i hemmet och på särskilda boenden), Vårdcentralen i Staffanstorp och Skånes universitetssjukhus. Förhoppningen är att studien ska bli klar under hösten.

Foto: Dreamstime

Målet med projektet i Staffanstorp är att hitta ett arbetssätt där man tidigt hittar dem som är i riskzonen för undernäring, och sätta in åtgärder direkt. Man vill också nå ut till dem som bor kvar hemma.

– Där finns en stor risk för undernäring, säger Carin Andersson.

Samtidigt som personer som är 70 år eller äldre besöker vårdcentralen i andra ärenden, mäts även vikt och längd för att få fram ett BMI-värde. Frågor om eventuell viktförlust och ätproblem ställs också. De som behöver det får kostråd av en sköterska eller vid behov av en dietist.

– Vi tittar också på om det kan vara en sjukdom vi tidigare inte kände till som orsakar viktnedgången, säger Bodil Berglund, som är chef för vårdcentralen i Staffanstorp.

Nutritionsplan som följer patienten

Det är ett problem idag att när en person läggs in på sjukhuset så får vårdpersonalen där ofta inte veta att patienten har en nutritionsplan.

– Och samma sak gäller även omvänt när patienterna kommer från sjukhuset tillbaka till sitt eget boende, säger Bodil Berglund. Det handlar mycket om att skapa kanaler för samverkan mellan oss i primärvården, sjukhuset och kommunen. Patienterna cirkulerar ju mellan olika vårdgivare.

Dietister har utbildat all personal

Vilka råd ger man då till de äldre? De som inte är i riskzonen för undernäring får med sig broschyren ”Bra mat för seniorer” med några enkla kostråd. I de fall de äldre behöver en specialkost för att gå upp i vikt ges särskilda råd som tagits fram av de dietister som ingår i projektet. Deras råd bygger på Livsmedelsverkets råd om mat för äldre som publicerats tidigare i år.

– Vi har också utbildat all personal inom äldrevården i Staffanstorp om hur man kan laga god och näringsrik mat, berättar Elisabet Johansson som är dietist vid Skånes universitetssjukhus i Lund. Många undernärda äldre har ofta dålig tandstatus. Maten kan till exempel behöva anpassas särskilt för det.

– Att äta fler mellanmål är också viktigt säger Sylvia Bianconi-Svensson, dietist vid Staffanstorps vårdcentral. Det lilla kan göra stor skillnad i det långa loppet.

Foto: Goodmami, Flickr.

Sylvia berättar att de brukar tipsa om att använda enkla tillägg som dubbla pålägg på smörgåsen, en liten fettklick i maten och att dricka något annat än vatten till maten – mjölk,  lättöl eller juice exempelvis.

Hon brukar också ha täta uppföljningar på telefon med sina patienter för att höra hur det går.

Kortare nattfasta viktigt

Något annat som är viktigt för att få bukt med undernäringen bland de äldre är hur man planerar personalens arbetstid på särskilda boenden och liknande, berättar Carin Andersson. Nattfastan får inte vara för lång för de äldre.

– Arbetsledningen måste vara medveten om problematiken med undernäring, säger Carin Andersson. Lång nattfasta för de äldre kan ibland ha sin orsak i schemaläggningen för personalen.

Man kan också vara mer flexibel och anpassa måltiderna till när de äldre behöver äta. En del kanske vill ha sitt kvällsmål vid åtta-niotiden på kvällen. Andra kanske kan få sitt morgonmål tidigare om de vaknar tidigt.

– Ett tips är också att näringsdrinkar som de äldre får sent på kvällen eller natten, kan göras i ordning redan under dagen, säger Sylvia Bianconi-Svensson. Har man svårt med aptiten kan det också göra stor skillnad att servera den i ett fint glas. Då kan det kännas godare.

Bodil Berglund berättar att man också ser andra positiva effekter av nattmellanmål. I tidigare studier har man sett att det kan minska förbrukningen av sömnmedel.

– Vi har hamnat i dåliga vanor som inte ifrågasatts tidigare, säger Bodil Berglund.

Text: Nina Hult

Related posts:

1. Arbetssätt för att minska ryggsmärtor sprids i Skåne
2. Var sjätte äldre som läggs in är undernärd
3. Inspirera till bättre mat för äldre med underhållande film

Kanel. Foto: Nany Mata, Flickr

Försämrade matvanor runt om i världen leder till en ökning av kroniska sjukdomar som typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdomar.

I tidigare studier har det visat sig att högt blodsocker leder till åderförkalkning, vilket i sin tur leder till hjärt-kärlsjukdomar. Vanlig kanel har visat sig sänka blodsockret, kan det vara en lösning?

I dagens välfärdsländer är typ 2-diabetes, övervikt och hjärt-kärlsjukdomar ett växande problem. Dessa följdsjukdomar av ett ohälsosamt leverne är mycket kostsamma, dels för samhället men även för individen.

En enkel kostbehandling som minskar nivån av cirkulerande blodsocker skulle kunna minska risken för utveckling av dessa välfärdssjukdomar. I tidigare studier i laboratorier och på djur har antioxidanter från kanel visat sig öka blodsockerupptaget genom att höja insulinkänsligheten.

Nedsatt insulinkänslighet vid typ 2-diabetes

Orsaken till typ 2-diabetes är nedsatt insulinkänslighet. Insulin tillverkas i kroppen, i bukspottkörteln, för att därifrån spridas ut i hela kroppen med blodet. Nedsatt insulinkänslighet innebär att insulinet inte längre fungerar lika effektivt i muskler, lever och fettvävnad.

Sockret i blodet behövs för att muskler, lever och fettvävnad ska kunna fungera. För att sockret ska kunna komma in i cellerna behövs insulin. Nedsatt insulinkänslighet medför att sockermolekyler stannar kvar i blodbanan.

Till slut leder detta till att sockret reagerar med röda blodkroppar och blodfetter, som i sin tur fastnar i kärlväggen. Detta tror man utlöser en inflammation i kärlväggen, vilket så småningom resulterar i åderförkalkning. Om kanel skulle kunna hjälpa till att höja insulinkänsligheten, så betyder det alltså att kanel indirekt skulle kunna minska uppkomsten av åderförkalkning.

Kanel kan påverka blodsockret

Vår forskargrupp vid kliniska vetenskaper, Lunds Universitet, har i tidigare studier på människor visat att ett intag av 6 g (engångsdos) av ”vanlig” kanel (sorten Cassia) sänker blodsockersvaret signifikant jämfört med placebo.

I studien fick försökspersonerna äta risgrynsgröt utan kanel ena gången och med kanel andra gången. Neutral risgrynsgröt har ett GI (glykemiskt index) på 100, men med 6 g kanel sänktes detta till 56, vilket var revolutionerade resultat .

Men 6 g kanel är väldigt mycket kanel. Om en person skulle äta 6g varje dag skulle en vanlig kanelburk ta slut på en vecka. Därför gjorde vi ytterligare ett försök där ett intag av 1 g respektive 3 g vanlig kanel (engångsdos) testades.

Ett intag av 3 g kanel påverkade inte blodsockersvaret men sänkte insulinsvaret. 1 g kanel hade däremot ingen effekt på blodsockersvaret eller insulinsvar. Så slutsatsen av studien blev att stora mängder Cassia-kanel hade mycket goda effekter på blodsockersvaret och sänkte glykemiskt index.

Skadligt i för höga doser?

Dilemmat är dock att Cassia-kanelen innehåller ett ämne kumarin (eng.”coumarin”), som anses vara skadligt för levern vid för höga doser. Därför beslutade vi oss för att genomföra en studie med en annan kanelsort, Ceylon-kanel, som innehåller lägre halter kumarin. Det finns flera olika kanelarter, men i handeln är det Cassia-kanel som är vanligast.

Försökspersonerna skulle inta 6 g Ceylon-kanel (engångsdos). Tyvärr blev resultaten inte lika positiva, utan Ceylon-kanel hade ingen säkerställd inverkan på varken blodsocker eller insulin. Kanske är det just kumarinet som är det nyttiga, men tyvärr också det skadliga ämnet? Mer forskning krävs innan vi har alla svar. Forskning på senare tid har också visat olika resultat gällande om kumarin är skadligt för levern eller inte.

Men i viss mängd är kanel gott och nyttigt, så blanda gärna i det när du gör köttfärsrätter, köttgrytor och såser. Det är till och med gott att blanda i kaffet! Om inte annat så får du en ny smakupplevelse.

Text: JENNIE WICKENBERG

Doktorand vid Kliniska vetenskaper, Lunds Universitet

Related posts:

1. Ta kontroll över ditt DNA – genvägen till bättre hälsa!
2. Bättre hälsa ger styrka att bli kvitt missbruk
3. Rätt mat vid rätt tid ger skiftarbetare en bättre hälsa

Heliobacter pylori med flageller. Bild: Wikimedia

Förbättringar av den förebyggande behandlingen till dem som drabbats eller riskerar att drabbas av blödande magsår skulle sannolikt kunna rädda liv. Det finns också starka belägg för att flera metoder som används i det akuta skedet är effektiva.

Det finns starkt vetenskapligt stöd för att behandling mot den så kallade magsårsbakterien H. pylori, med två antibiotika kombinerat med protonpumpshämmare, minskar risken för återfall hos personer som drabbats av blödande magsår.

Det visar en ny rapport från SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering, som granskat det vetenskapliga underlaget om behandling av blödande magsår.

Bättre förebyggande behandling

En registerstudie som SBU gjort i samband med granskningen visar att många patienter inte får den behandlingen i dag. Dessutom dör en av fyra inom ett år efter den akuta blödningen.

En del av dödsfallen skulle sannolikt kunna undvikas om den förebyggande behandlingen blev bättre.

Endoskopisk behandling effektiv

Det finns också starkt vetenskapligt stöd för att så kallad endoskopisk behandling, då man stillar blödningen med hjälp av olika metoder via ett kikarinstrument, är mycket effektiv i det akuta skedet.

Detta gäller framför allt kombinationer av endoskopiska behandlingar.

Läkemedel som ökar risk för blödande magsår

Två vanliga läkemedel ökar risken för blödande magsår: så kallad lågdos-ASA som används för att förebygga blodproppar vid hjärt-kärlsjukdom, och smärtstillande läkemedel av typen NSAID.

För personer som haft blödande magsår och bör fortsätta med lågdos-ASA, minskar risken för återfall om de först får behandling mot H. pylori och sedan fortsätter att ta protonpumpshämmande läkemedel i förebyggande syfte.

Den som haft blödande magsår och behöver smärtstillande behandling ska helst undvika NSAID. Om det inte går kan inledande behandling mot H. pylori, följt av fortsatt förebyggande behandling med protonpumpshämmare minska risken för ny blödning.

För dem som inte haft blödande magsår men behöver långtidsbehandling med ASA eller NSAID kan risken att drabbas minska med hjälp av förebyggande behandling med protonpumpshämmare.

Pressmeddelande från SBU, 11 maj 2011

Lyssna också på ett inslag om rapporten i Ekot, 11 maj 2011: Magsårspatienter får inte rätt behandling 

Där berättar bl.a. Christer Staël von Holstein, överläkare vid Skånes universitetssjukhus och ordförande för projektgruppen som gjort utvärderingen, mer om rapporten.

Related posts:

1. Miljonanslag till bättre behandling av bröstcancer
2. Teknikexplosion banar väg för bättre behandling av barncancer
3. Svensk Waran-behandling bäst i världen

Caroline Karlsson, doktorand i Livsmedelshygien vid Lunds Tekniska Högskola, har kunnat konstatera att råttor som fick denna mjölksyrabakterie, eller laktobacill, från fostertiden till vuxen ålder gick upp signifikant mindre i vikt än övriga råttor. Båda grupper åt samma mängd energirik kost.

Hon kunde också konstatera att råttorna som åt laktobaciller hade en rikare och bättre sammansättning av de bakterier som finns naturligt i tarmen. En bra tarmflora bör innehålla en stor andel ”snälla bakterier”, såsom mjölksyrabakterier, för att hålla de inflammationsskapande bakterierna stången.

Caroline Karlsson. Foto: Kristina Lindgärde

– En dålig tarmflora tycks alltså trigga fetma hos råttor. På samma sätt kan en bra tarmflora dämpa risken, säger Caroline Karlsson.

En tredje grupp råttor fick den inflammationsskapande Escherichia coli-bakterien i dricksvattnet, utöver samma energirika kost som övriga råttor. E. coli-tillskottet medförde en ändrad tarmflora och en ökad fettmängd.

Resultaten publicerades nyligen i British Journal of Nutrition och ingår i den avhandling som Caroline Karlsson försvarade i fredags.

Sväljer mammans bakterier vid förlossningen

I en annan studie har Caroline Karlsson studerat den första avföringen hos 79 barn som fötts genom vaginal förlossning.

Ett foster lever i en steril miljö och har därför inga mikroorganismer i sin tarm, men vid förlossningen sväljer barnet till exempel de laktobaciller som naturligt finns i mammans vagina.

– Det har inte tidigare visats att alla nyfödda barn som fötts vaginalt har laktobaciller i sin tarmflora så tidigt som inom två dagar efter förlossningen.

–Men tack vare en tillämpning av en genbaserad teknik har vi kunnat visa att det faktiskt var så i vår studie, säger Caroline Karlsson som också kunde se att barn med hög födelsevikt hade fler inflammationsskapande bakterier, såsom exempelvis E. coli, i sin tarmkanal jämfört med de normalstora barnen.

Tarmfloran vid allergiskt eksem

Att tarmfloran får en bra start ser ut att kunna spela roll för hur vi mår senare i livet.

Åtminstone är det en slutsats i en ytterligare studie där Caroline Karlsson påvisade att barn med allergiskt eksem vid ett och ett halvt års ålder hade en lägre mångfald i sin tarmflora när de bara var en vecka gamla, jämfört med de barn som inte hade allergiskt eksem.

I den tidigare nämnda råttstudien framkom att mammans kost och bakteriekonsumtion påverkar ungarnas utveckling och hälsotillstånd.

– Ett antal råtthonor fick mat med högt energiinnehåll under dräktigheten och perioden då de diade sina ungar. Det visade sig att ungarna vid två veckors ålder hade högre kroppsvikt och mer fett i kroppen samt högre inflammationsnivå om deras mamma fick energirik föda jämfört med ungar vars mamma fick en mer balanserad kost, berättar Caroline Karlsson.

Text & foto: KRISTINA LINDGÄRDE

Nyhet från Lunds Tekniska Högskola, 10 maj 2011.

Related posts:

1. Konferens om fetma och övervikt hos barn
2. Nationella riktlinjer för att förebygga sjukdom
3. För tidigt född – vad händer i vuxen ålder?

Foto: Dreamstime

Litium är ett grundämne som används dels i batterier, dels som en etablerad och vanlig behandling mot depression. Svenska forskare har nu funnit att kvinnor i fyra bergsbyar i Argentina får i sig så mycket litium via grundvattnet att det skulle kunna påverka sköldkörteln och ge s.k. hypotyreos. Det är en rubbning av ämnesomsättningen som medför ökad vikt, trötthet, nedstämdhet, frusenhet och minnesproblem.

Karin Broberg

Att njurarna i sällsynta fall kan skadas, och att sköldkörteln och därmed ämnesomsättningen kan påverkas, det är kända biverkningar av medicinering med litium.

Kvinnliga patienter som blir gravida avråds också från att ta läkemedel med litium, eftersom ämnet kan påverka fostret.

– De litiummängder som de latinamerikanska kvinnorna får i sig via sitt dricksvatten är kanske en tiondel av vad en depressionspatient tar som dagsdos. Men å andra sidan får de i sig detta litium hela livet, ända från fosterstadiet, säger yrkes- och miljömedicinaren Karin Broberg från Lunds universitet.

– Vad det betyder för hälsan vet vi inte i praktiken. Därför planerar vi nu en ny studie som ska jämföra hälsan hos de mödrar och barn som hade mest respektive minst litium och arsenik i blodet.

Andernas bergskedja innehåller mycket metaller, vilket bl.a. de stora koppargruvorna i Chile och Peru vittnar om. I flera länder utvinns också litium, och Bolivia har enorma litiumtillgångar i sin stora saltöken Salar de Uyuni.

Men metallerna i marken är inte bara en resurs utan också en miljörisk. I en tidigare studie som Karin Broberg deltagit i, som också gällde bergsbyarna i nordvästra Argentina, fann man höga mängder av både arsenik, litium, cesium, rubidium och bor i dricksvattnet och i urinen hos de studerade kvinnorna.

– Ett livslångt intag av arsenik och litium innebär en tydlig hälsorisk. Vad intaget av de andra ämnena innebär vet man inte, för det finns mycket lite forskning om deras roll i vanligt dricksvatten, säger hon.

Forskarna har gjort sina studier med en teknik kallad masspektrometri. Tekniken i sig har funnits länge, men tidigare har man bara kunnat analysera ett ämne i taget i t.ex. ett vattenprov.

Nu däremot går det att mäta innehållet av en lång rad ämnen på samma gång. Karin Broberg tycker därför att tekniken bör användas brett för att analysera människors dricksvatten.

– Grundvatten har ju på många håll ansetts bättre att dricka än det ofta förorenade vattnet från sjöar och floder. Men i Bangladesh har detta gett stora problem, när det visat sig att vattnet från borrade brunnar innehåller arsenik. Halterna av litium och andra potentiellt farliga ämnen i grundvattnet runtom i världen vet man väldigt lite om, så de borde också mätas, menar hon.

Text: INGELA BJÖRCK

Pressmeddelande från Lunds universitet 5 april 2011

Related posts:

1. Njurarna måste kontrolleras
2. Infekterade knäproteser ger problem
3. Kontaktallergi mot aluminium – ett ökande problem?

Den biologiska klockan. Illustration: Anette Hedberg, AHform. (Klicka på bilden för en större bild.)

Dygnsrytmen styrs av ljuset

Dygnsrytmen påverkas av många faktorer. Det är ett komplext samspel mellan olika ”tidsignaler” från omvärlden och den medfödda klockan i hjärnan som påverkar hormoner: mättnadshormoner, hungerhormoner, sömnhormoner, stresshormoner och så vidare.

Kontrollmekanismen för detta finns i hypothalamus, ett område i hjärnans innersta delar. Härifrån styrs grundläggande känslor som hunger, mättnad och trötthet samt vår kroppstemperatur. Även vår stressnivå, det vill säga vår beredskap mot faror i omvärlden styrs från hypotalamus. Liksom vår fertilitet.

Hypotalamus skickar signaler till körtlar runt om i kroppen att tillverka olika hormoner. Ett av de viktigaste hormonerna för att styra dygnsrytmen i kroppen är melatonin.

Ljuskänsliga celler i ögat

Dygnsrytmen styrs i första hand av dagsljuset. På näthinnan i ögat finns ljuskänsliga celler som skickar signaler till bland annat hypotalamus i hjärnan (vänstra bilden ovan). Hypotalamus i sin tur skickar signaler till bland annat tallkottkörteln som tillverkar hormonet melatonin (högra bilden ovan).

Så länge det är ljust hålls produktionen av melatonin tillbaka, men på kvällen och natten stiger halten och vi blir trötta och sover. Samtidigt ställs ämnesomsättningen om så att kroppen får vila på natten.

I stället för att frisätta energi från maten, är kroppen på natten inställd på att frigöra energi från kroppens energiförråd i muskler och lever. På natten sjunker också kroppstemperaturen och blodtrycket, urinproduktionen minskar och tarmarna rör sig långsammare.

Förändras med åldern

Små barn har en outvecklad dygnsrytm, har flera sovperioder och utspritt ätande. Hos äldre avvecklas dygnsrytmen  – bland annat minskar kroppens förmåga att tillverka melatonin.

Dygnsrytmen kan även förändras vid olika sjukdomar. Exempelvis vid anorexia/bulemi och vid demenssjukdomar. Vid demens försvagas många funktioner i hypotalamus, vilket leder till fler sovperioder och att man behöver sprida ut måltiderna mer.

Text: NINA HULT

Related posts:

1. Rätt mat vid rätt tid ger skiftarbetare en bättre hälsa
2. Ljusterapi för att lindra vinterdepressioner
3. Patricia börjar träna klockan fem på morgonen

Arbete på kvällar, nätter och tidiga morgnar kräver att man tar extra väl hand om sin hälsa. (Foto: Flickr, i_yudai)

Människor med skiftarbete. Äldre som är inne hela dagarna. Ungdomar som sitter framför en datorskärm sent på kvällen.  

Det är exempel på grupper som riskerar att få en störd dygnsrytm. Vilket i sin tur kan leda till exempelvis trötthet, nedstämdhet, övervikt, hjärt-kärlsjukdomar och typ-2-diabetes.  

Men problemen kan delvis motverkas genom att man tänker på vad och när man äter. 

– Om man jobbar skift måste man vara extra rädd om sig. För skiftarbete är en belastning på ämnesomsättningen. Man ska helst inte vara överviktig, stressad eller fysisk inaktiv. 

Maria Lennernäs

Det säger Maria Lennernäs som är professor vid Högskolan Kristianstad och forskar om dygnsrytm och ätande. 

– Hur du mår av skiftarbete handlar mycket om hur du klarar av tidiga morgonpass, hur du klarar av dagsömn och måltider, och hur det sociala livet fungerar. Man måste hitta en bra strategi som fungerar för en själv. 

Komplicerat samspel

I kroppen finns ett system av hormoner som styr när vi är aktiva, när vi äter och när vi sover. Det styrs framför allt av dagsljuset. Därför kan ytterst få ändra sin dygnsrytm till att vara vakna på nätterna och sova på dagarna. 

– Morgonljuset styr din dygnsrytm så att du är dagaktiv och nattrött, berättar Maria Lennernäs. 

– Får du för lite dagsljus får du inte lika mycket sömnhormon, och sover sämre. Jobbar du för många nätter kan du få brist på sömnhormonet melatonin som skyddar kroppen genom att fungera som antioxidant som skyddar cellernas yta från skador från reaktiva ämnen, fria radikaler, som bildas i kroppen. 

Dygnsrytmen styrs av ljuset. (Klicka på bilden för en större bild och mer fakta om den biologiska klockan.)

När solljuset träffar ögat går signaler till hjärnan om att öka eller minska tillverkningen av melatonin. Dagsljuset gör att tillverkningen hålls tillbaka, men på kvällen ökar melatoninhalten och vi känner oss trötta. 

Under natten stiger även mättnadshormon och andra hormoner, vilket gör att vi inte blir hungriga eller behöver gå på toaletten utan sover lugnt hela natten. Framåt morgonen sjunker halten av hormonet serotonin och stimulerar aptiten igen. Då stiger också halten insulin som en förväntanseffekt om att du snart ska äta igen och lagra in blodsocker. 

Råd för nattätande

– Nattsömnen har oerhört stor betydelse för blodsockerkontrollen i kroppen. På natten är kroppen normalt inte inställd på att vi ska äta. Studier har visat att ju mer människor äter på natten desto sämre är det för blodfetterna och blodsockret. 

De bästa råden som finns för skiftarbetare idag är att äta vid samma tidpunkt varje dag, berättar Maria Lennernäs. Det gäller oavsett om man jobbar förmiddag, dag, kväll eller natt. 

– Ett morgonmål efter nattpasset och före dagsömnen, mellan ungefär klockan 6 och 9. Nästa mål helst mellan klockan 11 och 14, men man ska inte sätta väckarklockan om man inte vaknar av sig själv. Slutligen ytterligare en huvudmåltid mellan 17 och 19  kompletterad med en måltid före midnatt. 

– Sen finns det inget som säger att det är skadligt att till exempel äta några smörgåsar innan man går och lägger sig, om man jobbar skift och kommer hem klockan tio på kvällen. Det är svårt att somna hungrig. 

Sämre blodsockerkontroll på natten

Forskning har visat att vid nattarbete är det bäst att äta någon gång före midnatt. Ju längre det går på natten, desto svårare är det för kroppen att hålla blodsockret rätt. Under senare delen av natten rekommenderar därför Maria Lennernäs att man bara dricker vatten, och eventuellt en kopp kaffe eller en kopp te. 

– Alla mår inte bra av att avstå mat en hel natt. Yngre har ett högt energibehov och kan behöva äta. Det man äter eller dricker på natten bör inte höja blodsockret så mycket. Välj till exempel en varm osötad soppa, lite grovt bröd med färskost och skivad frukt på. Förstärk exempelvis soppan med ett kokt ägg, några köttbullar och lite frysta grönsaker så blir det godare och mer mättande. Ät hellre proteinrik mat än kolhydratrik mat, eftersom kroppen har svårt att hantera kolhydrater och socker under natten. 

Forskarna tror att den trötthet man känner när man måste hålla sig vaken under natten mest hänger ihop med sömnigheten och tidpunkten på dygnet, och inte så mycket med blodsockret. 

Sömnen avgörande för hälsan

– Om man jobbar natt ska man se till att man har ett jättebra sovrum – mörkt, svalt och ostört. Dagsömnen är livsnödvändig. Man ska absolut inte kombinera nattarbete med att passa barn eller extraknäcka dagtid. På sikt kommer kroppen inte att orka med det. Ta också gärna en tupplur på eftermiddagen. Och kan man ta en kortsömn under nattpasset är jättebra, men det är inte alla som kan. 

Den återhämtning kroppen får under sömnen är avgörande för hälsan. När man är yngre är man mer sömnflexibel och kan lättare ta igen sömn. Därför tål ofta en 25-åring flexibla arbetstider bättre än exempelvis en 45-åring, berättar Maria Lennernäs. 

– Dygnsrytmen ändras under livet – och man blir med åren mindre sömnflexibel. Det gör att man har svårt att sova på olika tider och att ta igen förlorad nattsömn. Ju äldre man blir desto vanligare blir det också med nattliga uppvaknanden eftersom kroppsklockan blir mindre kraftfull. 

Den biologiska klockan. Illustration: Anette Hedberg, AHform. (Klicka på bilden för en större bild.)

En biologisk klocka

Maria Lennernäs berättar att i hjärnan finns en övergripande ”klocka” som styr dygnsrytmen. Det finns också ”klockor” i kroppens olika organ. Äter vi vid fel tidpunkt i förhållande till vår biologiska klocka får vi en högre belastning på kroppen. 

– Hjärnan ställer om bränsleförsörjningen mellan dag och natt. Klockorna i hjärnan och matsmältningsorgan ska vara i takt. Vid nattätande kommer de i otakt. 

Brist på mörker och nattsömn leder till ett svagare immunsystem. Bland annat leder det till att skyddet mot de fria radikalerna blir sämre i kroppen, vilket i sin tur kan leda till förändringar som cancer och inflammationer i kroppen. Skiftarbete ökar också risken för hjärt-kärlsjukdomar. 

– När man arbetar på natten befinner sig ämnesomsättningen i ett stresstillstånd eftersom hjärnan försöker se till att kroppen fastar och sover under natten. 

En orsak till ökning av metabola syndromet

Forskare menar att en störd dygnsrytm och sömnbrist kan vara en bidragande orsak till att det metabola syndromet ökar – exempelvis övervikt, hjärt-kärlsjukdomar, typ-2-diabetes m.m. 

– Måltiderna på jobbet behöver ses som en viktig del av arbetsmiljön, inte minst vid skiftarbete, säger Maria Lennernäs. Idag pratar man om ergonomi, buller, kemi och inte mycket alls mycket om möjligheterna att äta rätt mat, lagom ofta och vid rätt tidpunkt. Maten påverkar vår mentala prestationsförmåga. Arbetsgivare som satsar på arbetsmåltiden har mycket att vinna. 

Hälsosam mat är alltså inte bara vad vi äter, utan också när vi äter och hur vi äter. 

Text: NINA HULT

Related posts:

1. Tid för återhämtning ger mindre besvär vid skiftarbete
2. Rätt mat skärper minnet och minskar risk för hjärtkärlsjukdomar
3. Johan Nilsson: Avancerade datorer hittar rätt hjärta

Yvonne Holmström och Carin Andersson deltar i lunchen på avdelning 7. Foto: Roger Lundholm

Behovet av näring under sjukhusvistelsen är väl dokumenterat. Men omkring 15 procent – nästan var sjätte person – av de patienter från 70 år och äldre som lades in i närsjukvården i Lund var undernärda redan då de lades in.

Det visar en studie som dietist Carin Andersson vid akutsjukvården på Skånes universitetssjukhus genomförde under två perioder 2009.

– Detta visar att vi, hemtjänsten, särskilda boenden, primärvården – alla – har ett gemensamt ansvar för att våra gamla får tillräckligt med mat tillräckligt ofta, säger hon.

Satsning på mat för äldre

Vid närsjukvården på sjukhuset sker nu en nystart med särskilt ansvariga för nutrition.

– Här ingår screening för undernäring och kostbehandlingsplan med överrapportering till distriktssköterska, berättar sjuksköterskan Yvonne Holmström.

Äldre som har ätproblem, ofrivillig viktförlust och/eller ett BMI under 22 har risk för undernäring. Deras förmåga att läka sår minskar, de riskerar att bli förvirrade, har ökad fallrisk, sover sämre och svarar inte lika bra på behandling. Aptiten är central för välbefinnande och hälsa och näringsbehovet hos äldre är minst lika stort som hos yngre.

Foto: Justin Cozart, Flickr

– Men vi hör ofta att de gamla säger att jag är så gammal så jag behöver inte äta så mycket, säger Yvonne Holmström.

– Därför är det viktigt att de äldre i sitt boende exempelvis får sällskap vid måltiden, påpekar Carin Andersson.

Efter årsskiftet börjar hon arbeta på Geriatriskt utvecklingscentrum på SUS i Malmö. Då inleds också ett samarbete med vårdcentralen och kommunen i Staffanstorp om nutrition. En effekt av detta och andra samarbeten är att färre gamla tvingas söka sjukhusvård. Om denna ändå är nödvändig kan antalet vårddagar minska om patienten är välnärd.

– Enligt min studie skulle det motsvara en miljon per avdelning och år, säger Carin Andersson.

Text: PER LÄNGBY

Artikeln har tidigare varit publicerad i Nyhetsbrev för massmedia från Skånes universitetssjukhus, Medicinska fakulteten vid Lunds universitet, Labmedicin Skåne och Psykiatri Skåne, nr 7/2010.

Related posts:

1. Minska undernäring hos äldre med nytt arbetssätt
2. Inspirera till bättre mat för äldre med underhållande film
3. Kunskapsbank förbättrar vården av Skånes äldre

Anna Friberg är hälso- och sjukvårdsstrateg i Region Skåne. Foto: Mats Hellberg

Efter att ha gått igenom över 30 000 vetenskapliga artiklar har Socialstyrelsen tagit fram riktlinjer för hur hälso- och sjukvården på det mest kostnadseffektiva sättet kan förebygga sjukdom.

Nu pågår ett intensivt arbete inom Region Skåne för att på bästa sätt använda sig av de nya riktlinjerna.

Tidigare i höstas kom en första version av Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Tanken är att riktlinjerna ska vara ett stöd i arbetet med att förebygga sjukdomar som cancer, hjärtsjukdomar, diabetes och psykisk ohälsa. Till våren 2011 väntas den slutliga versionen bli klar.

Vetenskaplig grund

Socialstyrelsens experter har gått igenom 31 600 vetenskapliga artiklar om olika sätt att stödja en förändring av levnadsvanorna tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor.

I riktlinjerna har Socialstyrelsen vägt samman olika aspekter - hur allvarliga konsekvenser levnadsvanan har, hur effektiva metoderna för att förändra levnadsvanan är och hur kostnadseffektiva de är.

Grunden för riktlinjerna är att i första hand lämna olika slags rådgivning, antingen av vårdpersonalen själva eller av specialister inom olika områden.

Strategiskt arbete och kompetenshöjning

Samtidigt pågår det ett strategiskt arbete inom Region Skåne för att på bästa sätt ta tillvara de nya riktlinjerna.

- Vi har arbetat för en hälsoinriktning av hälso- och sjukvården redan tidigare, men nu kommer insatserna förstärkas och samordnas på ett helt annat sätt än tidigare.

Det säger Anna Friberg, som är hälso- och sjukvårdsstrateg med ansvar för området hälsoinriktad hälso- och sjukvård inom Region Skåne.

Anna Friberg menar att det är många delar som återstår att lösa. Det är nu viktigt att arbeta fram en struktur och flöden för hur detta ska gå till.

- Riktlinjer för vårdnivåer och innehåll i vården måste tas fram för de fyra levnadsvanorna. Det är viktigt att få fram svar på frågor som: Vart ska jag som läkare skicka mina patienter för rådgivning om rökning eller kost? Var behöver kompetenshöjning ske? Och så vidare.

Kostnadseffektivt

Vid sidan av det journalsystem som finns idag är det nu också på gång ett nytt öppenvårdssystem.

- Det kommer att ge förutsättningar för att registrera och följa upp de förebyggande insatserna, säger Anna Friberg.

För varje person som slutar röka, förbättrar sina kostvanor, rör sig mer eller minskar ett ohälsosamt alkoholintag tjänar samhället på sikt stora summor. Socialstyrelsens hälsoekonomer beräknar att kostnaderna för det förebyggande arbetet kan komma att ligga på cirka 2 % av sjukvårdsbudgeten.

Hur mycket man sparar är däremot svårt att sätta en siffra på, men Socialstyrelsen menar att minst en femtedel av sjukdomsbördan inom hälso- och sjukvården är direkt orsakad av rökning, alkohol, brister i kosten eller av för lite fysisk aktivitet.

På kort sikt kan man snabbt spara pengar genom exempelvis stöd för rökstopp inför operation eller vid graviditet. Genom den typen av insatser kan resurser frigöras för att ändra levnadsvanor även i andra sammanhang, vilket kan ge effekter på lång sikt.

Text: NINA HULT

Related posts:

1. Det går att förebygga ärftlig cancer
2. Petru Liuba: Forskning för att förebygga framtida hjärtsjukdomar
3. Mat som – eller istället för – medicin?

Magknip, diarré, medicinering och i många fall operationer är några av de problem som kantar vardagen för en person som lider av Crohns sjukdom.

Crohns är en kronisk tarminflammation som oftast uppkommer i 20 till 30 års ålder och som sedan varar livet ut. I Sverige har ca 25 000 personer sjukdomen och här, liksom i övriga västvärlden, är det en sjukdom som blir allt vanligare. Då många av de idag tillgängliga medicinerna är otillräckliga och kan ge svåra biverkningar, finns det ett stort behov av ett nytt fungerande läkemedel.

Hur sjukdomen uppkommer är idag inte känt. Det man vet är att vårt eget immunförsvar, som är till för att skydda oss, börjar attackera vår egen tarms slemhinna och orsaka inflammation. Immunförsvaret har ingen lätt uppgift då det finns många hot mot kroppen som vi behöver skyddas mot, t.ex. virus och bakterier. För att kunna klara alla angrepp, finns en rad olika celltyper som specialiserar sig på olika slags attacker. Dessa celler kan identifieras genom att se vilka proteiner cellen har på sin cellyta och vilka proteiner den producerar. Immunförsvaret finns utspritt i hela kroppen men den största delen finns att hitta på den mest angripna delen av vår kropp, nämligen tarmen.

Ska både lugna och slåss

Tarmen är en utsatt miljö där vår kropps försvar dagligen måste ta hand om och undersöka otaliga mängder proteiner. Deras största jobb är att kunna se skillnad på vad som kan skada kroppen, som t.ex. sjukdomsframkallande bakterier, och det som är helt ofarligt för oss, så som partiklar från vår mat. Detta innebär att vårt immunförsvar måste ha en balans mellan celler som attackerar och effektivt tar bort potentiella hot, sk effektor-celler, men också reglerande celler som håller immunförsvaret under kontroll. Detta förhindrar att kroppen reagerar på harmlösa proteiner. Om den här balansen rubbas kommer det att resultera i sjukdom och det är precis vad som händer vid Crohns sjukdom

Medicin ger biverkningar

Medicineringen som ges idag skiljer sig från patient till patient. Det finns en rad olika mediciner som kan tas i olika kombinationer och man får helt enkelt testa sig fram till rätt medicinering. Medicineringen är dock oftast otillräcklig och långvariga behandlingar begränsas oftast av skadliga biverkningar. Hälften av patienterna behöver opereras inom 10 år från uppkomsten av sjukdomen.

Studerar roll i inflammationen

I mitt projekt studerar jag tre speciella immunceller från tarmen. Dessa celler är vanligtvis viktiga komponenter i kroppens försvar, men i Crohns patienter har de visat sig ha en betydelsefull roll i inflammationen som uppstår. Genom att studera dessa immunceller i tarmen både hos patienter och friska personer kan man se vad som skiljer de goda cellerna som finns i den friska tarmen från de inflammatoriska cellerna som finns i patienterna. På så sätt kan man hitta nya sätt att dämpa inflammationen i patienterna och ge dem ett bättre vardagligt liv.

Söker läkemedel med färre biverkningar

Crohns är en smärtsam sjukdom som det inte finns något botemedel mot. Än vet man inte hur sjukdomen uppkommer men det verkar vara en kombination av vårt immunförsvar, genetiska faktorer och vår omgivande miljö som kan sätta igång inflammationen. Antalet patienter ökar världen över och det är viktigt att få fram en fungerande medicin. En orsak till ökningen kan vara vår nya levnadsstil med mycket snabbmat och rökning. Eftersom sjukdomen uppkommer oftast i tidig ålder innebär det att patienterna behöver gå på medicineringar under största delen av sina liv. Jag hoppas att vår forskning kan bidra till att vi kommer några steg närmare ett nytt läkemedel som tar bort inflammationen och inte ger bieffekter. Detta vore en önskedröm för många!

Text och illustrationer: Petra Nilsson

Foto: Dreamstime

Related posts:

1. Bengt-Olof Nilsson: Östrogen – gåtfullt hormon i nya roller
2. Johan Nilsson: Avancerade datorer hittar rätt hjärta
3. Information om transplantation av nervceller till patienter med Parkinsons sjukdom

Foto: Wikimedia Commons

För första gången har forskare tagit reda på vilken effekt flera, och inte bara enskilda, livsmedel med så kallad antiinflammatorisk effekt har på friska personer.

Inger Björck. Foto: Kennet Ruona

Resultaten av en ny koststudie visar att det farliga kolesterolet sjunker med 33 procent, blodfetterna med 14 procent, blodtrycket med åtta procent samt en riskfaktor för blodpropp med 26 procent.

Även inflammationen i kroppen sänktes rejält medan minnet och den kognitiva förmågan skärptes.

– Resultaten är över förväntan! Jag vill påstå att det inte finns någon tidigare studie med liknande effekter på friska försökspersoner, säger Inger Björck, professor i livsmedelsrelaterad nutrition vid Lunds Tekniska Högskola och föreståndare för Antidiabetic Food Centre vid Lunds universitet.

I koststudien ingick 44 friska, överviktiga, personer i åldern 50 -75 år. Under fyra veckor fick de äta mat som antas dämpa kroppens låggradiga inflammation, ett tillstånd som i sin tur triggar metabolt syndrom och därmed fetma, typ 2-diabetes och hjärt- kärlsjukdomar.

Testkosten hade tydligt inslag av antioxidanter, lågt GI, d v s långsamma kolhydrater, fullkorn, probiotika, och viskösa kostfiber. Exempel på mat var fet fisk, sojaprotein, blåbär, mandel, kanel, vinäger och viss typ av fullkornsbröd. Några produkter i portföljkosten finns ännu inte i handeln utan togs fram specifikt för studien.

Text: Kristina Lindgärde

Pressmeddelande från Lunds universitet 14 oktober 2010.

Related posts:

1. Nyttig mat kan hålla diabetes i schack och hjälpa minnet
2. Minskar korn risken för hjärt-kärlsjukdomar?
3. Fet fisk och fiber skärper koncentration och minne

”Snälla” bakterier kan hindra ”elaka”, sjukdomsalstrande bakterier från att få fäste i kroppen. Behandling med snälla bakterier kan bli ett alternativ till antibiotika vid återkommande urinvägsinfektioner.

Patienter som har svårt att tömma blåsan helt, löper en ökad risk att drabbas av återkommande och komplicerade urinvägsinfektioner.

Hittills har upprepade, långvariga kurer med antibiotika varit det enda sättet att behandla de här patienterna, med risk för både resistens och allergiska reaktioner.

Nu har forskare vid Avdelningen för urologi vid Lunds universiteti visat, att om en speciell typ av bakterie förs in i urinblåsan, så kan den hindra att sjukdomsalstrande bakterier får fäste. I en studie jämfördes en grupp patienter som behandlades med de snälla bakterierna med en kontrollgrupp utan bakteriebehandling.

- När de hade vår bakterie fick de signifikant färre infektioner, säger docent Björn Wullt till TT.

Related posts:

1. Jenny Grönberg Hernández: Snälla bakterier till urinblåsans försvar
2. Nyttiga bakterier kan hjälpa sjukvården
3. Spridning av resistenta bakterier på vårdhem och sjukhus

– I vår värld är det stort att vara först med att identifiera en ny typ av celler i ett mänskligt organ. Så visst var det är en viktig upptäckt. Speciellt för en ung doktorand, konstaterar Nils Wierup.

Idag är han ledare för forskargruppen Neuroendokrin cellbiologi på Lunds Universitets Diabetescenter i Lund. Gruppen arbetar bland mycket annat med olika histologiska metoder. Histologi beskrivs ofta som mikroskopisk anatomi och det var en av de metoder Nils Wierup använde för att bli den förste som såg ghrelincellerna.

Fågelskådning och histologi

- Vi hittade en distinkt grupp celler. De liknade inte de andra och vi kunde i elektronmikroskopet visa att de särskiljde sig, säger Nils Wierup och tillägger att histologi är som fågelskådning.

Som histolog och som gammal fågelskådare vet han säkert vad han talar om. Ändå, liknelsen kräver en förklaring.

- Jo, det handlar om att hitta detaljen i ett virrvarr av färger och former, säger han. Jag har alltid varit bra på det oavsett om det är fåglar i ett träd eller strukturer i mänsklig vävnad.

Hämmar insulinsekretionen

Ghrelinceller är den tredje vanligaste hormonproducerande celltypen i bukspottkörteln. Hos vuxna utgör de ungefär en procent av körtelns alla celler. Hos foster och nyfödda tio gånger mer.

Sedan tidigare var det känt att ghrelinceller finns i mag-tarmkanalen och i nerver i hjärnan där deras hormon bland annat stimulerar aptiten. Upptäckten att de också finns i bukspottkörteln blev startskottet för en intensiv kartläggning. Frågan var, vad gör hormonet i bukspottkörteln?

- Det är viktigt att känna till alla spelare och hur de påverkar varandra. Vår kartläggning visade också att ghrelinhormonet är viktigt. Det hämmar insulinsekretionen genom en direkt påverkan på de insulinproducerande betacellerna, säger Nils Wierup.

Komplexa system

En förklaring till att foster och nyfödda jämfört med vuxna har så mycket mer ghrelinceller kan vara att de genom att hämma insulinutsöndringen skyddar fostret mot alltför låga blodsocker.

- Det fascinerande med biologi är att vi är så sinnrikt konstruerade. Att vi har olika komplexa system som antingen motverkar eller stöttar varandra och andra system som tar vid om något faller bort. Det finns hela tiden nya saker att upptäcka, konstaterar Nils Wierup.

Som exempel på komplexiteten anför han olika djurmodeller som används i forskningen där en gen slagits ut, så kallade knockout-möss.

- Ofta händer det inte så mycket trots att det saknas en gen. Andra system tar över och upprätthåller de biologiska funktionerna.

Förklarar fetmaoperationens verkan

Mag-tarmkanalens ghrelinceller kan vara en förklaring till varför typ 2-diabetiker som opereras för fetma ofta blir fria från sin diabetes bara några dagar efter operationen, långt innan de går ned i vikt.

- Ingenting opereras ju bort vid operationen men anatomin förändras så att maten hamnar direkt i tunntarmen istället för i magsäcken, det vill säga den passerar all ghrelinproduktion så att hormonet inte hämmar insulinutsöndringen, säger Nils Wierup.

Upptäckten av ghrelinceller i bukspottkörteln gjorde han 2001, i början av doktorandarbetet, och för en tid stal fyndet all uppmärksamhet.

- Ja, det var så spännande att vi fokuserade på den och la under en period mycket annat åt sidan.

Stort forskningsanslag

Det som framför allt las åt sidan var arbetet med att utforska ett annat hormon CART, sedan start var ett huvudspår i Nils Wierups forskningsarbete.

Foto: Tord Ajanki

Huvudspåret fick en rejäl skjuts framåt när han i augusti 2008 fick Novo Nordisk Fondens Excellens-projekt, fem miljoner danska kronor fördelade på fem år och forskarassistenttjänst från Vetenskapsrådet.

- Det var otroligt betydelsefullt. Det bästa tänkbara som kunde hända. Pengarna innebar att jag kunde starta en egen forskargrupp, kommenterar Nils Wierup.

Idag består gruppen av förutom honom själv, två doktorander, en forskare som har avlagt doktorsexamen, två laboratorieassistenter och professor emeritus Frank Sundler.

Det bästa tänkbara som kunde hända

Ludc-forskarna var först i världen med att visa att CART är ännu en spelare i den hormonella laguppställning som styr insulinfrisättningen.

- Jämfört med ghrelin har CART motsatt effekt. Tillsammans med tarmhormonet GLP-1 stimulerar CART kraftigt insulinfrisättningen, säger Nils Wierup.

Ett drömmål

GLP-1 ensamt har samma verkan. Detta gör att hormonet är utgångspunkten för nya läkemedel vid typ 2-diabetes.

- I djurförsök kunde vi visa att den stimulerande effekten blev ännu kraftigare i kombination med CART och att hitta ett sätt att kombinera de båda hormonerna i ett läkemedel vid typ 2-diabetes vore ett drömmål.

Inom diabetesforskningen har betydelsen av tarmens hormoner blivit allt klarare de senaste åren.

- Det finns en logik i det. Det är ju där maten hamnar. Det är då betacellerna måste göra sitt och producera insulin så att blodsockret inte stiger, säger Nils Wierup.

Självklart att jag skulle bli molekylärbiolog

Ett mer närliggande drömmål för honom är Falsterbonäset, fågelkikaren, en termos med chokladmjölk och lilla Hedda, första barnet som ännu inte är året.

- Det kanske är nördigt men jag gillar fåglar. Ser jag en fågel måste jag veta vad det är för sort. Över huvud taget gillar jag naturen, att fiska, att segla. När jag var fem bestämde jag mig för att bli marinbiolog men efter ett studiebesök på biologprogrammet på Lunds universitet var det självklart för mig att jag skulle bli molekylärbiolog.

Också tid för fritid

- Jag har ett drömjobb. Jag bestämmer själv hur min dag ser ut. Och visst, då blir det lätt att jag jobbar häcken av mig, sällan mindre än femtio timmar i veckan. Jag kanske är lite för nyfiken för mitt eget bästa, säger han och konstaterar att andra ofta jobbar mer fokuserat med ett projekt åt gången.

- Och jag kanske med tjugo. Dessutom tycker jag om att arbeta med andra forskare som inte har exakt samma specialintresse som jag. Det gör att man lyfter blicken lite och jag tror man tjänar på det, säger han och konstaterar att han nog är rätt bra på att ta ledigt också. Att han hinner med det han vill göra och att den största tidsslukaren nu, och några år framåt, självklart är dottern Hedda.

- Det är en stor upplevelse att bli pappa, säger han.

Den sjätte cellen

Rivstarten på forskarkarriären med ghrelincellerna var självklart en höjdpunkt och en sporre för framtiden. Men den var också lite otäck.
- Jadå, det var rätt läskigt att åka runt och hålla föredrag på stora vetenskapliga konferenser.

Sedan har det fortsatt att gå fort för Nils Wierup. Han har ännu inte fyllt 34 år, han är docent, har en egen forskargrupp och fler än 40 publicerade vetenskapliga artiklar bakom sig, det är inte längre otäckt att föreläsa ens på de största konferenserna.

Finns det en sjätte hormonproducerande cell i bukspottkörteln är det inte osannolikt att det blir Nils Wierup eller någon i hans forskargrupp som är först med att identifiera den.

Text och bild: TORD AJANKI

Forskningsnyhet från diabetesportalen 16 augusti 2010

Related posts:

1. Osäker diagnos för var femte ny diabetespatient
2. Fetmaoperation kan bota diabetes på ett par dagar
3. Nya vägar in i cellen öppnar för ny cancerbehandling

Trots att urinvägsinfektioner är en av våra vanligaste infektionssjukdomar, så finns idag bara ett sätt att behandla dem – med antibiotika. Eftersom antibiotikaresistensen ökar i Sverige, och särskilt för de bakterier som orsakar urinvägsinfektioner, finns det ett stort behov av att hitta alternativa behandlingar.

Patienter med återkommande urinvägsinfektioner är särskilt utsatta eftersom de riskerar att utveckla resistenta bakterier och allergier. På Urologen i Lund har man utvecklat en behandling mot återkommande urinvägsinfektioner där man för att att slippa skriva ut antibiotika låter en ”snäll” bakterie hindra infektioner.

Urinvägsinfektioner är vanliga men komplexa

Bakterien som orsakar urinvägsinfektioner är i de flesta fall  tarmbakterien E. coli. Vid en urinvägsinfektion har bakterier tagit sig in i urinröret och vidare till urinblåsan, och kroppens medfödda immunförsvar  har reagerat med att skapa en lokal inflammation.

E coli-bakterie med utskott, så kallade fimbrier. Källa: Bacterial Fimbriae Designed to Stay with the Flow. Gross L, PLoS Biology Vol. 4/9/2006, e314.

De allra flesta infektioner begränsar sig till urinblåsan, men ett litet antal infektioner går upp till njurarna och orsakar njurbäckeninflammation. I värsta fall leder njurbäckeninflammation till blodförgiftning.

Mer än 90% av de E. coli  som går upp till njurarna är täckta av P fimbrier, korta utskott av proteiner som hjälper bakterien att fästa i urinvägarnas slemhinna.

Bakterieinfektion som inte ger symptom

Men vissa E. coli bakterier kan finnas i urinblåsan utan att det märks – det heter att man får en asymtomatisk kolonisering av bakterier i urinvägarna.

Genom att studera den typen av bakterier som kroppen inte reagerar på har man sett att de bl.a. inte har P fimbrier att hålla sig fast med.

Ett av skälen till att bakterierna inte märks är alltså att de inte fäster i urinblåsans slemhinna, vilket de mer sjukdomsframkallande farliga bakterierna gör.

Hindrar sjukdomsframkallande bakterier

På Urologen i Lund har man länge studerat dessa symptomfria infektioner. Det är känt att om man behandlar en symptomfri kolonisering så ökar sannolikheten att patienten infekteras av en annan bakterie som är sjukdomsframkallande och som faktiskt orsakar symtom.

De asymptomatiska koloniseringarna skyddar alltså mot de symptomatiska infektionerna. Därför har en metod utvecklats för att behandla patienter med återkommande urinvägsinfektioner genom att medvetet åstadkomma asymptomatiska koloniseringar.

Färre urinvägsinfektioner

Den bakterie som använts vid dessa koloniseringar hittades i urinen hos en ung flicka, och hade funnits där i mer än två år utan att märkas. Bakterien, som kallas E. coli 83972, visade sig sakna just de P fimbrier som är så vanliga hos de mer sjukdomsframkallande bakterierna.

Koloniseringen sker genom en lösning med bakterien förs in i urinblåsan via en kateter. I och med att E. coli 83972 är så väl anpassad till att ta upp näringsämnen ur urin och finns i så stora mängder hos patienten, verkar den konkurrera ut inkommande bakterier innan de hinner etablera sig.

I en stor behandlingsstudie har det visat sig att patienterna får färre urinvägsinfektioner när de har E. coli 83972 i urinen, och därmed slipper både obehag och antibiotikabehandlingar – och farliga infektioner.

Text: JENNY GRÖNBERG HERNÁNDEZ

Foto: James Ho

Related posts:

1. Bakterier istället för antibiotika
2. Antibiotikaresistenta bakterier fortsatt hot mot hälsan
3. Resistenta bakterier med hem från utlandsresan

Illustration som visar bukspottkörteln (pancreas) där bland annat insulin och glukagon bildas. Bild: Dreamstime.

I regleringen av blodets sockernivå deltar olika sam- och motverkande hormoner i en komplex växelverkan. Tillsammans upprätthåller de en stabil sockernivå.

Kartläggningen av det hormonella samspelet, som forskare på Lunds Universitets Diabetescenter (LUDC) nu utfört, syftar till att förstå varför det blir obalans och att öka förståelsen för hur diabetes uppstår.

Huvudrollsinnehavarna i blodets sockerreglering är insulin och glukagon. Insulinets uppgift är att sänka blodsockernivån efter en måltid. Glukagon frisätts mellan måltiderna för att frigöra socker till blodbanan. Balansen upprätthålls och blodsockret ligger normalt på en stabil nivå. Vid diabetes fungerar inte hormonernas samspel lika väl avvägt.

Relativt outforskat hormon

Lena Eliasson. Foto: Stig-Åke Jönsson/Malmöbild

– Patienter med diabetes har inte bara ofullständig insulinutsöndring och/eller nedsatt känslighet för hormonet, de har också förhöjda nivåer av glukagon, vilket leder till att blodsockret blir för högt, säger Lena Eliasson, forskare på LUDC i Malmö.

Hon är en av de ansvariga författarna till en studie som nu publiceras i tidskriften Cell Metabolism där olika hormoners roll i sockerregleringen studerats.

– Glukagon är ännu ett relativt outforskat hormon trots att det är så viktig, inte minst vid diabetes eftersom det är kroppens viktigaste blodsockerhöjande hormon, säger Yang De Marinis, en av huvudförfattarna till studien.

Andra viktiga hormoner

I den beskriver forskarna hur de i celler från möss studerat hur utsöndringen av glukagon regleras. De visar bland annat att till huvudrollsinnehavarna, insulin-glukagon, ska också andra betydelsefulla spelare fogas.

Ett av dem är tarmhormonet GLP-1 som stimulerar utsöndringen av insulin och hämmar glukagonutsöndringen. Egenskaper som har gjort att GLP-1-liknande ämnen används som läkemedel vid typ 2 diabetes.

Yang De Marinis

– Vi har studerat hur det går till på cellnivå när GLP-1 hämmar glukagon och stimulerar insulin och sedan har vi jämfört med stresshormonet adrenalin som gör tvärtom, säger Yang De Marinis och konstaterar att de båda använder samma biologiska signalväg, dock med en liten skillnad och det är detta som ger upphov till deras motsatta effekt i de celler som utsöndrar glukagon.

Upprätthålla balansen

Hormonernas effekter är logiska. När vi äter hämmar GLP-1 frisättningen av det sockerhöjande glukagon eftersom det då inte behövs extra socker. Samtidigt stimulerar GLP-1 utsöndringen av insulin som tar hand om det socker som kommer från maten.

Det är också logiskt att stresshormonet adrenalin minskar insulin- och ökar utsöndringen av glukagon. I stressfulla situationer kan det vara viktigt att inte ha alltför låga blodsocker.

– Detta är viktigt för att vi ska kunna få glukos till hjärnan så att vi kan tänka klart samt energi till våra celler så att vi kan snabbt kan förflytta oss, till exempel fly från en farlig situation.

Text: TORD AJANKI

diabetesportalen.se

Related posts:

1. Glukagon – insulinets betydelsefulla motpol
2. Krånglande njure bakom många sjukdomar
3. Virus möjlig bov bakom många fall av typ-1 diabetes

Hjärt-kärlsjukdomar utgör den vanligaste dödsorsaken i västvärlden. Hos personer med typ 1-diabetes är det ännu vanligare. Diabetes orsakar en hel del skador och förändringar i kroppens organ.

Problemet är att skadorna upptäcks rätt sent i förloppet och det man kan göra för patienterna är att bromsa skadorna, men man kan tyvärr inte stoppa eller bota dem. Vi är därför måna om att kunna hitta dessa förändringar så tidigt som möjligt.

Proteiner läcker ut i urinen

Man har sedan tidigare kunnat identifera ett starkt samband mellan proteinläckage i urinen hos diabetespatienter och personer med hjärt- och kärlsjukdomar som stroke och hjärtinfarkt.  Albumin är ett av de proteiner som kan läcka ut i urinen, men det kan man också se vid andra, helt normala tillstånd som stress och under graviditet.

Vi har studerat en rad olika proteiner, och har funnit att även större proteiner än albumin, som immunoglobulin (IgM), kan läcka ut i urinen hos patienter som utvecklade organskador sekundärt till diabetessjukdomen.

Orsaken till detta är svåra skador i glomerulus, njurens minsta struktur som innehåller kärl och membran som filtrerar blodet. Det tyder på en grövre skada i njurarna än vid enbart albuminläckage. Prognosen när det gäller komplikationer hos dessa patienter är också sämre.

Tidigt hitta patienter som riskerar komplikationer

I vår studie har vi undersökt 139 patienter med typ 1-diabetes som har början på en njurskada.

Vi kunde se att de som hade förhöjda halter av IgM i urinen hade en tre gånger så stor risk att avlida av komplikationer som hjärtinfarkt, hjärtstillestånd samt njursvikt.

Dessa fynd ger oss en möjlighet att hitta patienter som riskerar att utveckla komplikationer tidigare än vad som är möjligt idag.

De högriskpatienter vi kan identifiera med hjälp av IgM i urinen bör genomgå intensivare uppföljning och behandling, för att på så sätt minska risken för framtida skador på hjärta, blodkärl och njurar. I praktiken kan detta skapa en helt ny approach för omhändertagandet av denna patientgrupp.

Text: RAFID TOFIK

ST-läkare i internmedicin och akutsjukvård vid Skånes universitetssjukhus, doktorand vid Lunds universitet, Njurmedicin

mars 2010

Related posts:

1. Bodil Ohlsson: Diabetes påverkan på magtarmkanalen
2. Ny markör för typ 2-diabetes öppnar för tidiga åtgärder
3. Forskare föreläser om diabetes på webben

Pumpernickelbröd är ett surdegsbröd med hög andel fullkorn av råg och korn. Foto: Noema/Flickr.

Bakteriefloran i tarmen har stor betydelse för hur vår kropp tar  hand om den mat vi äter. I förlängningen har detta betydelse för om vi riskerar att drabbas av exempelvis hjärt-kärlsjukdomar, typ 2-diabetes och andra sjukdomar som tillsammans brukar kallas för det metabola syndromet.  

Forskare vid  Antidiabetic Food Centre vid Lunds universitet har sett att bland annat  vissa kornprodukter kan ha en positiv effekt på blodsockerregleringen – en effekt som sannolikt är kopplad till en ökad aktivitet hos bakteriefloran i grovtarmen. 

Inger Björck är professor i industriell näringslära och livsmedelskemi vid Lunds universitet och föreståndare för Antidiabetic Food Centre.

Professor Inger Björck vid Antidiabetic Food Centre i Lund. Foto: Mats Nygren.

- Det finns fortfarande för få välkontrollerade studier om kostens effekter på det metabola syndromet, säger Inger Björck. 

-Vår uppgift i Antidiabetic Food Centre är bland annat att ta fram mer kunskap om hur man med hjälp av specifika livsmedel kan undvika att drabbas av metabola syndromet. Med hjälp av kosten kan man också sannolikt förstärka effekten av läkemedel eller i vissa fall minska behovet av läkemedel. 

Inflammation av ständigt högt blodsocker

Den mat vi äter omvandlas till socker (glukos), som sedan transporteras ut i kroppen med blodet. Olika livsmedel bryts ner olika snabbt i tarmarna och mängden socker i blodet efter en måltid ökar olika snabbt. 

Man brukar prata om ”snabba” och ”långsamma” kolhydrater – eller om livsmedel med ett högt eller lågt GI-värde (glykemiskt index). 

Höga blodsockersvar efter en måltid ger en ökning av samma ämnen i blodet som man ser vid en inflammation. Ännu förstår inte riktigt forskarna mekanismen för detta, men här kan finnas en trolig förklaring till varför exempelvis personer med typ 2-diabetes också har en ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar. 

Påverka blodsockret med kosten

Forskarna i Antidiabetic Food Centre studerar effekten av olika livsmedel för att se vilka komponenter och livsmedelsegenskaper som kan vara användbara när man vill sätta samman en kost som förhindrar uppkomst av metabola syndromets sjukdomar. 

- Vi har bland annat sett att om mjölkproteiner dämpar blodsockersvaret efter en sammansatt måltid, berättar Inger Björck. Orsaken är att kroppen stimuleras till att tillverka mer insulin. På det sättet får man en sänkning av blodsockret, liknande den med vissa mediciner som används vid ”tablettbehandling” av typ 2-diabetes. 

Det finns också andra metoder att dämpa blodsockersvaret efter en måltid, och som faktiskt även kan påverka blodsockerregleringen vid flera efterföljande måltider. 

Tillverka sitt eget ”läkemedel”

Det senaste forskargruppen vid Antidiabetic Food Centre har tittat på är om viss mat kan öka halten av hormonet GLP-1. GLP-1 bildas i tarmen och har en rad gynnsamma effekter som har betydelse både för diabetes och fetma. Exempelvis underlättas blodsockerregleringen och mättnaden ökar. Hos personer med typ 2-diabetes har man sett att nivån av hormonet GLP-1 är lågt och i vissa nya läkemedel tillför man därför extra hormon. 

Det forskarna såg var att nivån av GLP-1 i blodet var högre hos dem som hade ätit kärnbaserade kornprodukter. 

Anledningen tycks vara att sådana kornprodukter ökar fermenteringen av kolhydrater i grovtarmen, det vill säga att de gynnar de ”snälla” bakterierna i tarmen. 

Med kärnbaserade kornprodukter menas produkter med stort inslag av hela kornkärnor, till exempel kokta kornkärnor i form av matkorn eller pumpernickelbröd. 

- Det är första gången man har sett ett samband mellan fermentering av kolhydrater i grovtarmen, en ökad frisättning av GLP-1 och ett dämpat blodsockersvar hos människor, säger Inger Björck. 

De försökspersoner som åt kärnbaserade kornprodukter som kvällsmål fick nästa morgon en bättre blodsockerreglering jämfört med när de åt vitt bröd till kvällsmål. Man kunde också se att kärnbaserade frukostmåltider av råg och korn gav mindre svängningar i blodsockernivåerna under hela den fortsatta dagen. 

Sänkning av kolesterolet

Inger Björck berättar också om hur man med en speciellt sammansatt kost  – en aktiv kostportfölj – kunde minska det farliga kolesterolet med uppemot 30 procent. Det är liknande nivåer som man får med läkemedelsbehandling. 

I studien som gjordes i samarbete med Dalby Öppenvårdscentral, fick en grupp friska överviktiga personer äta en kost som bland annat innehöll: 

• livsmedel med lågt GI-värde
• mjölkproteiner som dämpar blodsockersvaret
• kolesterolsänkande livsmedel som soja, mandel och lösliga kostfiber
• antioxidanter som exempelvis ingefära, soja och blåbär
• fullkornsprodukter av korn
• probiotika (”snälla bakterier” som balanserar tarmfloran)
• omega-3-fettsyror från fisk och rapsolja

Forskarna kunde se att på 4 veckor sänktes flera riskmarkörer för det metabola syndromet. Försökspersonerna fick också ett sänkt diastoliskt blodtryck. 

- Det som var extra roligt med den här studien var hur positiva försökspersonerna var till den aktiva kostportföljen. De uppskattade verkligen att få vara med i studien, vilket talar för ett stort intresse för sambandet mellan kost och hälsa och att få ta del av ny kunskap inom detta område. 

Text: NINA HULT

Related posts:

1. Rätt mat skärper minnet och minskar risk för hjärtkärlsjukdomar
2. Fibrer bra skydd mot hjärt-kärlsjukdomar – särskilt hos kvinnor
3. Socker kan öka risken för hjärt-kärlsjukdom

Bengt Jeppsson har under många år studerat nyttiga bakterier. Foto: Jimmy Wahlstedt, Medicinsk Informationsteknik.

Varje människa har ungefär ett kilo bakterier i sitt mag-tarmsystem. Bland dem finns ett 20-tal nyttiga laktobakterier.

Patienter som skulle gagnas av att få mer av dessa bakterier är bl.a. de som lider av inflammatoriska tarmsjukdomar, de som genomgår strålningsbehandling, intensivvårdade patienter och sådana som ska behandlas kirurgiskt för en cancersjukdom.

Vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus i Malmö och Lund (SUS) pågår forskning på området. I Malmö studerar kirurgiprofessorn Bengt Jeppsson dessa nyttiga bakterier, som får fart på magen och minskar utrymmet för sina sjukdomsskapande släktingar.

– Ett exempel på patienter som drabbas svårt av de sjukdomsalstrande bakterierna i mag-tarmkanalen är intensivvårdade patienter. När deras lungor och njurar och andra organ sviktar, klarar sjukvården ofta av detta och kan hjälpa patienten. Men när magen och tarmarna inte fungerar riskerar patienten att avlida i en blodförgiftning.

Minskat utrymme för sjukdomsalstrande bakterier

Bengt Jeppsson har under många år forskat på det här området. Den tidigare forskningen har bland annat resulterat i Proviva, en nyttodryck. Hans forskargrupp har nu gjort en dekokt av några vanligt förekommande laktobakterier som han hoppas ska kunna ges till patienter. Han har själv provdruckit blandningen.

– Genom att tillföra nyttiga bakterier minskas utrymmet för de sjukdomsalstrande bakterierna i magen. Mjölksyreproduktionen ändrar pH-värdet och immunförsvaret stärks. De tillförda bakterierna ger dessutom ett positivt tillskott av näring till personen, säger han.

Cellerna i tarmarna är nämligen ovanliga då de tar sin näring direkt från det som förs genom tarmarna. Alla andra celler i kroppen får sin näring via blodet.

Intensivvårdspatienter får laktobakterier

Bengt Klarin med en av sina patienter. Foto: Roger Lundholm

I Lund arbetar Bengt Klarin, överläkare vid SUS och forskare vid Institutionen för kliniska vetenskaper i Lund, också med intensivvårdspatienter som behandlas med antibiotika.

När den normala floran av tarmbakterier slagits ut av antibiotikan lämnas plats för farligare bakterier som t.ex. Clostridium difficile, en fruktad bakterie som kan orsaka diarréer och svåra tarminflammationer.

Bengt Klarin har studerat antibiotikabehandlade patienter som fått en havrelösning med och utan en viss laktobakterie, Lactobacillus plantarum 299.

Bland dem som fått denna var det ingen som råkade ut för någon Clostridium-infektion, medan nästan en femtedel av de patienter som fått enbart havrelösning drabbades av sådana infektioner.

Minskat obehag för dem som vårdas i respirator

Lunginflammation är ett annat vanligt problem på intensivvården. Upp till en femtedel av de patienter som vårdas i respirator mer än ett par dygn kan få lunginflammation.

Det vanligaste skälet är att farliga bakterier i svalget rinner ner i lungorna bredvid den plasttub som hjälper patienten att andas. Att tvätta munhålan med klorhexidin minskar risken för lunginflammation.

Men medlet hjälper inte mot alla sorters farliga bakterier, och somliga patienter tycker också att tvättningen är obehaglig. Därför har Bengt Klarin testat probiotika även här.

I stället för klorhexidin har man tvättat patienternas munnar med en lösning innehållande den välgörande laktobakterien, som visade sig ha bättre effekt mot de sjukdomsalstrande bakterierna än klorhexidin.

Text: HANS-GÖRAN BOKLUND/OLLE DAHLBÄCK

Related posts:

1. Bakterier istället för antibiotika
2. Jenny Grönberg Hernández: Snälla bakterier till urinblåsans försvar
3. Probiotiska bakterier – nytt vapen mot Multipel Skleros

– Bland de som hade högst konsumtion jämfört med de som aldrig äter av jästa mjölkprodukter var risken för hjärt- kärlsjukdomar lägre, säger Emily Sonestedt, nutrionist och forskare på Lunds Universitets Diabetescenter, som presenterade sina resultat på den nyligen avslutade skandinaviska diabeteskonferensen i Malmö (Scandinavian Society for the Study of Diabetes).

Malmö Kost Cancer-undersökningen

Hon har använt data från den stora Malmö Kost Cancer-undersökningen som sedan början av 1990-talet följt nästan 30 000 individer.

När undersökningen startade fick deltagarna besvara en mängd frågor som rörde bland annat kostvanor och deltagarna förde dagbok över vad de åt under en vecka.

Även många kroppsliga egenskaper som längd, vikt, mängden kroppsfett, hjärtats funktion och ett flertal blodprover analyserades.

Nya prover

Emily Sonestedt har använt uppgifter ur Malmö Kost Cancer-undersökningen från drygt 26 000 personer som när undersökningen startade varken hade diabetes eller hjärt- kärlsjukdom och följt dem i tolv år.

Ungefär 5 000 deltagare har också lämnat nya blodprover, till exempel blodsockervärde, insulinnivå i blodet och blodfetter.

Jästa eller inte

Deltagarna lämnade in nya uppgifter om sina kostvanor och särskild uppmärksamhet ägnades åt att dela upp de olika mejeriprodukter och om de var fermenterade eller inte.

– Under de tolv år deltagarna följdes hade den tredjedel av dem som åt mest jästa mjölkprodukter jämfört med de som inte alls åt dem var risken för hjärtkärlsjukdom 15 procent, säger Emily Sonestedt och tillägger.

– I regel delar man inte upp mjölkprodukter på det här sättet i undersökningar men den här visar att det kan vara viktigt. Fermenterade produkter skyddar hjärta och icke fermenterade visade sig öka risken för hjärt- kärlsjukdom.

Text: TORD AJANKI

Nyhet från diabetesportalen.se 10 maj 2010.

Related posts:

1. Håkan Arheden: Världsunik teknik visar hur hjärtat pumpar
2. Kvinnligt hormon skyddar mot diabetes
3. Östrogen skyddar insulinceller

Många patienter, uppemot 15–20 procent av befolkningen, lider av buksmärtor, uppspändhet, förstoppning och diarré utan att vi kan hitta någon förklaring till besvären. Vi kallar detta för funktionella besvär.

Diabetes mellitus är en folksjukdom som drabbar fler och fler, sannolikt till stor del beroende på vår livsstil. Diabetes kan också indirekt leda till en lång rad komplikationer, bl.a. från magtarmkanalen.

Mer än hälften av alla diabetiker har störd funktion i matstrupe och/eller magsäck. Detta innebär att patienterna har svårigheter att reglera sina blodsockernivåer och att hålla en god kontroll över sin diabetes.

Det förekommer även allvarligare former av störningar, där patienterna har så svåra smärtor och motorikstörningar att de har problem att äta och dricka. Vi har mycket begränsade möjligheter att hjälpa dessa patienter idag.

Hormoner har betydelse

Jag har upptäckt att två redan välkända hormoner, oxytocin och s.k. gonadotropin-releasing hormone (GnRH), också förekommer som verkande proteiner i magtarmkanalen. Jag har kartlagt dessa ämnens utbredning och funktion. Båda proteinerna behövs för en normal funktion i magen, och störningar kan ibland kopplas till att det finns för liten mängd av dem.

Min forskning har inneburit grundforskning med såväl studier på djur, som cellodlingsförsök och molekylärbiologiska studier. På senare år har jag varvat denna forskning med klinisk forskning där jag utvärderat olika undersöknings- och behandlingsmetoder parallellt med att jag undersökt fysiologin på friska försökspersoner och patienter. Denna forskning har haft direkt betydelse för hur vi omhändertar våra patienter i den kliniska vardagen.

BODIL OHLSSON

Från broschyren ”Professorsinstallation 19 mars 2010″ som tagits fram av Kommunikationsavdelningen vid Lunds universitet.

Related posts:

1. Lena Ohlsson: Kostfetter kan gynna vår hälsa
2. Bodil Ivarsson: Patienter som väntar på nytt organ välinformerade
3. Fem nya professorer vid Medicinska fakulteten

Hjärnans påverkan vid depression

Aki Johanson är professor i neuropsykologi och forskar om hur hjärnan påverkas av olika behandlingar vid depression för att kunna förbättra diagnostik och behandling hos patienter med psykiska sjukdomar. Läs mer i artikeln Hjärnans påverkan vid depression

Blödarsjuka - från gen till patient

Rolf Ljung är professor i pediatrik och forskar om hemofili, det vill säga blödarsjuka. Han arbetar med att kartlägga de förändringar som finns i generna hos patienter med blödarsjuka. Det gör det möjligt att hitta bästa möjliga behandling för dessa patienter. Läs mer i artikeln Blödarsjuka – från gen till patient

Östrogen – gåtfullt hormon i nya roller

Bengt-Olof Nilsson är professor i fysiologi och forskar kring hormonet östrogens roll i kroppen. Man har sett att det inte bara påverkar livmoder och bröst utan nästan alla kroppens organ – hjärna, blodkärl och lungor exempelvis. Östrongen anses också skydda mot både hjärt- och kärlsjukdomar och tandlossning. Läs mer i artikeln Östrogen – gåtfullt hormon i nya roller

Diabetes påverkan på magtarmkanalen

Bodil Ohlsson är professor i medicin, och forskar om vad som händer i magtarmkanalen när man får störningar som buksmärtor, gaser, förstoppning och diarré. Detta är exempelvis vanligt hos diabetespatienter och en orsak kan vara rubbningar i funktionen hos vissa hormoner. Läs mer i artikeln Diabetes påverkan på magtarmkanalen

Människans medfödda immunförsvar

Artur Schmidtchen är professor i dermatologi och venereologi. Hans forskning handlar om att förstå hur kroppens skydd mot infektioner fungerar och hur denna kunskap kan användas för att bekämpa akuta och kroniska infektioner. Läs mer i artikeln Människans medfödda immunförsvar

Från broschyren ”Professorsinstallation 19 mars 2010″ som tagits fram av Kommunikationsavdelningen vid Lunds universitet.

Related posts:

1. Mat som – eller istället för – medicin?

I USA lider 30 procent av alla vuxna och 9 procent av ungdomarna av metabola syndromet (se faktaruta) och 31 miljoner européer behandlas med läkemedel för olika symptom i det metabola syndromet, som exempelvis högt blodtryck eller förhöjda blodfetter. Samtidigt har man konstaterat att vår kost är den enskilt viktigaste faktorn som kan påverka hälsan.

– Der är dags för ett paradigmskifte, vi måste börja agera mer förebyggande och kostbaserad prevention spelar här en viktig roll, säger professor Inger Björck, centrumföreståndare för Functional Food Science Center.

Med dessa ord inledde hon seminariet ”Nya rön om functional foods” som anordnades i Lund torsdagen den 4 februari. Sex unga forskare från det tvärvetenskapliga programmet FUNCFOOD presenterade ny kunskap om hälsoeffekterna av havre och råg, nya rön om probiotika och kostfiber i bär och en ny teknik för att skräddarsy matfetter.

Råg mättar mer än vete

Fullkornsbröd är bra och nyttigt, det känner de flesta till. Men det är inte bara det fiberrika kliet, kornets yttre skal, som är hälsosamt. Tvärtom visar forskning vid Lunds Tekniska Högskola att bröd bakat på vitt rågmjöl, som är mjöl gjort på den inre, vita delen av rågkärnan, ger bättre insulin- och blodsockervärden jämfört vetebröd med rågkli. Vitt rågmjöl ger alltså mycket bättre värden än både vanligt vetemjöl och kli. Samtidigt är mycket av det bröd som idag säljs i butik bakat på just bara vetemjöl med kli från olika sädesslag. Läs mer

Smör ger lägre blodfetter än olivolja

Höga blodfetter ökar i regel kolesterolvärdena i blodet vilket i sin tur ökar risken för åderförkalkning och hjärtinfarkt. Nu visar en ny studie vid Lunds universitet att smör ger en betydligt lägre blodfettshöjning efter en måltid jämfört med olivolja och en ny typ av raps- och linfröolja. Skillnaden var tydlig hos framförallt män, medan den hos kvinnor var mer marginell. Läs mer

Skräddarsydda fetter i ny och nyttig matolja

Genom att kombinera fettsyror på ett nytt sätt har forskare framställt en matolja som i tester visar sig ge en bra sammansättning på kroppens blodfetter. Den innehåller också rikligt av den essentiella, livsnödvändiga alfa-linolensyran, som kan göras om till de två nyttiga fiskfetterna DHA och EPA i Omega 3-familjen. Läs mer

Havre bra för blodkärlen

Att havre kan sänka blodets kolesterolhalt har forskarna vetat ett tag. Men gäller det oavsett hur havren behandlats i olika livsmedelsprodukter? Och varför varierar den kolesterolsänkande effekten mellan olika människor? Ny forskning från Lunds universitet gör det möjligt att svara på dessa frågor. Läs mer

Blåbär motverkar tarmsjukdomar

Att blåbär innehåller rikligt med antioxidanter och vitaminer är känt sedan tidigare. Nu visar ny forskning vid Lunds Tekniska Högskola att även blåbärens fibrer är viktiga och kan lindra och skydda mot tarminflammationer, t ex Ulcerös kolit. Ännu bättre blir den skyddande effekten om blåbären äts tillsammans med probiotika. Läs mer

Related posts:

1. Råg mättar mer än vete
2. Nyttig mat kan hålla diabetes i schack och hjälpa minnet
3. Bakterier istället för antibiotika

 

Att blåbär innehåller rikligt med antioxidanter och vitaminer är känt sedan tidigare. Nu visar ny forskning vid Lunds Tekniska Högskola att även blåbärens fibrer är viktiga och kan lindra och skydda mot tarminflammationer, t ex Ulcerös kolit. Ännu bättre blir den skyddande effekten om blåbären äts tillsammans med probiotika.

Upprinnelsen till projektet var att se om olika typer av kostfibrer och hälsofrämjande bakterier, så kallade probiotiska bakterier såsom laktobaciller och bifidobakterier, kan hjälpa till att lindra och förebygga risken för Ulcerös kolit och tjocktarmscancer.

– Men ny kunskap om detta område är även intressant för dem som inte tror sig löpa risk för att drabbas av några tarmsjukdomar. På senare år har forskarvärlden nämligen fått upp ögonen för att vår hälsa i hög grad styrs av vad som händer i vår tarm, förklarar Camilla Bränning, doktor i industriell näringslära och Åsa Håkansson, doktorand i livsmedelshygien vid avdelningen för industriell näringslära.

Probiotika stärker blåbärens effekt 

Forskarna testade olika slags dieter av blåbärsskal, rågkli och havrekli med eller utan en blandning av probiotiska bakterier. Resultaten visar att blåbärens skyddande effekt förstärktes om de åts tillsammans med probiotika.

– Probiotikan visade sig ha skyddande effekt på levern, ett organ som ofta påverkas negativt av tarminflammationer, förklarar Åsa Håkansson.

Blåbär innehåller rikligt med polyfenoler som har en antimikrobiell och antioxidativ effekt. Kombinationen blåbär och probiotika minskade inflammationsdrivande bakterier i tarmen medan mängden hälsofrämjande laktobaciller ökade.

Positivt för immunförsvaret

Åsa Håkansson och Camilla Bränning noterade även att om blåbären åts tillsammans med probiotikan ökade halten av smörsyra och propionsyra i blodet, två ämnen som bildas när fibrer bryts ner och som sedan tidigare är kända för att vara viktig energi för tarmcellerna. På senare tid har de även kunna visats påverka immunförsvaret positivt. Det verkade helt enkelt som om absorptionen av dessa komponenter underlättades i närvaro av probiotika.

– Det som överraskade oss var att en så stor andel av smörsyran inte bara togs upp av tarmcellerna utan också transporterades vidare till blodet. Tidigare trodde man att tarmcellerna utnyttjade all smörsyra, men så är alltså inte fallet, konstaterar Camilla Bränning, som nyligen la fram en avhandling i ämnet.

Kapslar in

– En ytterligare förklaring till blåbärens extremt positiva effekt kan vara att bärens fibrer inte bryts ner i så stor grad i grovtarmen utan bildar en stor bulk i grovtarmen. Det innebär att inflammationsframkallande ämnen inte kommer i kontakt med tarmslemhinnan utan bäddas in i fibrerna istället. Därefter åker dessa ämnen ut med avföringen, förklarar Camilla Bränning.

Forskarna såg även att rågkli bröts ner längre ner i grovtarmen, på samma ställe där Ulcerös kolit och tjocktarmscancer ofta uppkommer, och att rågkliet där gav rikligt med smörsyra och propionsyra. Fibrerna i havrekliet bröts däremot ner tidigare i tarmen. Det mest slående resultatet var dock att blåbären i sig gav så bra effekt jämfört med såväl rågkli som havrekli.

15-20 procent av alla svenskar lider av magsmärtor, diarré eller hård mage, besvär till följd av tarmsjukdomar och mer odefinierbara tarmproblem. Sjukdomen Ulcerös kolit är en av de inflammatoriska tarmsjukdomarna som går under samlingsnamnet IBD, inflammatory bowel diseases. Den kan leda till tarmcancer och drabbar cirka 1000 personer per år.

KRISTINA LINDGÄRDE

Pressmeddelande från Lunds universitet

5 februari 2010

Related posts:

1. Prisbelönt forskning om tarmsjukdomar
2. Mat som – eller istället för – medicin?
3. Söker mat som dämpar äldres inflammationer

 

Att havre kan sänka blodets kolesterolhalt har forskarna vetat ett tag. Men gäller det oavsett hur havren behandlats i olika livsmedelsprodukter? Och varför varierar den kolesterolsänkande effekten mellan olika människor? Ny forskning från Lunds universitet gör det möjligt att svara på dessa frågor.

Kärlfysiologen Kristina Andersson har i en av studierna i sin avhandling undersökt om havrekli påverkar åderförfettningen hos möss. Alla mössen i studien fick en fettrik diet, men somliga möss fick dessutom ett tillskott av havrekli. Denna grupp visade sig ha 40 procent lägre halter av kolesterol i blodet och mindre spår av inflammation i blodet och kärlväggen. Havrekli-mössen hade dessutom färre och mindre plack (ansamlingar av fett och döda celler som kan lossna och täppa till blodbanan) i sina kärlväggar.

Olika möss reagerar olika

Ett av lundaforskarens mål var att utveckla en “musmodell”, en typ av försöksdjur som livsmedelsindustrin kan använda för att testa effekten av olika havreprodukter. Därför tyckte hon det var intressant att två olika sorters möss visade sig reagera olika på havrebehandlingen. Den ena sorten svarade på önskat sätt med sänkta nivåer av kolesterol i blodet, medan den andra sorten inte reagerade alls. Ändå var inga av mössen genmanipulerade, och de tillhörde från början samma mus-stam.

– Skillnaden var att de kom från olika uppfödare, som fött upp dessa möss i många år. Därför har mössen troligen utvecklat både olika bakterieflora i tarmen och små genetiska skillnader som kan ha betydelse för om de får sänkt kolesterol när de äter havre, säger Kristina Andersson.

Havre nyttigt på många sätt

Även människor reagerar olika på att äta havre: somliga får sänkt kolesterolhalt, andra blir mindre påverkade. Om man kan förstå vad det är som orsakar skillnaden mellan de olika grupperna möss, så har man därför också möjlighet att förstå skillnaden mellan olika människor – och kanske designa havreprodukter som är nyttiga även för dem som annars inte påverkas av att äta havre.
Kristina Andersson äter själv havregrynsgröt då och då.

– Havregryn är en fullkornsprodukt som innehåller både fettlösliga vitaminer, proteiner och fibrer. Därför är havre nyttigt på flera sätt, även för den som eventuellt inte får sin kolesterolhalt sänkt av ett havretillskott, säger hon.

INGELA BJÖRCK

Pressmeddelande Lunds universitet

5 februari 2010

Related posts:

1. Immunsystemet och fettinlagringar i blodkärlen
2. Mat som – eller istället för – medicin?
3. Råg mättar mer än vete

ALA-oljan, som den nya oljan kallas efter Alfa-linolensyran, är i huvudsak en blandning av linfrö- och rapsolja och har framställts med en ny teknik för att göra matfetter. Med en s k enzymatisk omestring har forskarna använt ett enzym som flyttar fettsyrorna. Fördelen med att framställa oljan genom omestring jämfört med att bara blanda ihop linfrö- och rapsolja är att man kan styra fettsyrornas placering så de tas upp av kroppen på ett bra sätt. Oljan blir också mer hållbar och mildrar den skarpa smaken från linfröolja.

Linolensyran är outforskad

– Genom att göra den här oljan vill vi inte bara skapa en nyttig olja utan även utforska effekterna av linolensyran, som till skillnad från de mer ”heta” fiskfetterna DHA och EPA är väldigt lite studerad. Därför känner vi idag till för lite om linolensyrans effekt. Men det finns indikationer på att linolensyra förbränns snabbare i kroppen än andra fettsyror, något som är känt sedan tidigare, berättar Julia Svensson, doktorand i Bioteknik och Nutrition vid Lunds universitet. Hösten 2011 lägger hon fram sin avhandling.

Essentiella fettsyror är fettsyror som människan måste få via kosten, eftersom kroppen inte själv kan tillverka dessa byggstenar. För de flesta människor, som äter en varierad kost, är det inget problem att få i sig tillräckligt med linolensyran som finns framförallt i vegetabilier och växtoljor.

Istället för fisk

– Men äter man inte fisk blir linolensyra en viktig källa för DHA och EPA. Kroppen omvandlar alltså linolensyra till DHA och EPA när det behövs. Och hos gravida kan man se en ökad omvandling av linolensyra till EPA och DHA eftersom dessa är viktiga för fosterutvecklingen, understryker Julia Svensson.
Resultaten visar att ALA-oljan höjer nivån på de mer hälsosamma, omättade fetterna i blodet. De visar också att linolensyran stannade kvar i blodet längre än forskarna väntat. Linolensyrans placering i fettmolekylen, eller triglyceriden, tros vara förklaringen.

– En rimlig hypotes är att eftersom linolensyra sitter mer skyddad i många av triglyceriderna i ALA-oljan hamnar den då även på samma skyddade plats i blodfetterna. Detta kan leda till att mer linolensyra kan komma till användning i fler organ än vad de normalt gör då de annars bryts ner och används snabbare, antar Julia Svensson.

Kvinnor ska studeras

I nuläget finns det inga planer att sälja ALA-oljan i butik. Linfröoljas smak slår fortfarande igenom och behöver mildras ytterligare, men enligt Julia Svensson finns det teknik som kan lösa det.

Julia Svensson är fram till april föräldraledig. När hon kommer tillbaka ska hon först och främst studera klart hur kvinnor reagerar på de olika fetterna. Hon och hennes kollegor kommer bl a också att studera om fetterna ger olika mättnad. Dessutom kommer de bl a att utvärdera om hormonstatus, träning, midjemått och hur den vardagliga dieten i övrigt påverkar hur kroppen tar upp fett efter måltiden.

KRISTINA LINDGÄRDE

Pressmeddelande från Lunds universitet

5 februari 2010

Related posts:

1. Nyttig mat kan hålla diabetes i schack och hjälpa minnet
2. Smör ger lägre blodfetter än olivolja
3. Mef Nilbert: Nya metoder för att hitta skräddarsydda cancerbehandlingar

 

Höga blodfetter ökar i regel kolesterolvärdena i blodet vilket i sin tur ökar risken för åderförkalkning och hjärtinfarkt. Nu visar en ny studie vid Lunds universitet att smör ger en betydligt lägre blodfettshöjning efter en måltid jämfört med olivolja och en ny typ av raps- och linfröolja. Skillnaden var tydlig hos framförallt män, medan den hos kvinnor var mer marginell.

Den främsta förklaringen till smörets relativt låga blodfettsstegring är att ca 20 procent av fettet i smör består av korta och meddellånga fettsyror. Dessa används direkt som energi och påverkar därför aldrig blodfetterna i någon större omfattningen. Sjukvården använder f ö dessa fettsyror till patienter som har svårt att ta upp näring – de är med andra ord bra fettsyror.

– En ytterligare förklaring, som vi spekulerar i, är om tarmcellerna föredrar att lagra smörfett framför långkedjiga fettsyror från vegetabiliska oljor. Smöret ger dock en lite högre halt av fria fettsyror i blodet, vilket är en belastning för kroppen, förklarar Julia Svensson, doktorand i Bioteknik och Nutrition vid Lunds universitet.

Kvinnor och män reagerar olika

Att skillnaden är större för män beror bl a på hormoner, storlek på fettdepåer och grundläggande omsättningsskillnader (metabolism) mellan män och kvinnor, något som är känt sedan tidigare. Situationen försvårar tester på kvinnor, eftersom de måste testas under samma period under menstruationscykeln varje gång för att få tillförlitliga resultat.

På kort sikt och lång sikt

– Resultaten nyanserar bilden av olika kostfetter. Olivoljans har studerats så otroligt mycket och dess förtjänster lyfts ofta fram. Att smör höjer blodkolesterol på lång sikt är välkänt medan dess kortsiktiga effekter inte är lika väl studerade. Visst är olivolja bra, men resultaten visar att olika matfetter kan ha olika fördelar, poängterar Julia Svensson.

– Slutligen, alla fetter har högt energiinnehåll och om man inte förbränner det man stoppar i sig resulterar detta i viktuppgång och ökad risk för sjukdom på lång sikt, påminner hon.

Fler studier väntar

Julia Svensson är fram till april föräldraledig. När hon kommer tillbaka ska hon först och främst studera klart hur kvinnor reagerar på de olika fetterna. Hon och hennes kollegor kommer bl a också att studera om fetterna ger olika mättnad. Dessutom kommer de bl a att utvärdera om hormonstatus, träning, midjemått och hur den vardagliga dieten i övrigt påverkar hur kroppen tar upp fett efter måltiden.

KRISTINA LINDGÄRDE

Pressmeddelande från Lunds universitet

5 februari 2010

Related posts:

1. Skräddarsydda fetter i ny och nyttig matolja
2. Mat som – eller istället för – medicin?

 

Fullkornsbröd är bra och nyttigt, det känner de flesta till. Men det är inte bara det fiberrika kliet, kornets yttre skal, som är hälsosamt. Tvärtom visar forskning vid Lunds Tekniska Högskola att bröd bakat på vitt rågmjöl, som är mjöl gjort på den inre, vita delen av rågkärnan, ger bättre insulin- och blodsockervärden jämfört vetebröd med rågkli. Vitt rågmjöl ger alltså mycket bättre värden än både vanligt vetemjöl och kli. Samtidigt är mycket av det bröd som idag säljs i butik bakat på just bara vetemjöl med kli från olika sädesslag.

Den stora skillnaden mellan vit råg och vitt vete överraskar forskarna.

– Exakt vad det är som gör att råg ger en stabil blodsockerkurva vet vi ännu inte. Men vi kommer allt närmare en lösning. Det finns nämligen flera olika typer av råg, och alla typer ger inte samma utslag, vilket gör att några kan sållas bort från fortsatta studier. Det rågmjöl som säljs i butik är ofta en blandning av olika sorter, berättar Liza Rosén, doktorand i Industriell näringslära och livsmedelskemi vid Lunds Tekniska Högskola och den som lett studien. Nästa vår lägger hon fram en avhandling i ämnet.

Fullkorn nyttigast

Vill man verkligen optimera hälsofördelarna ska man, enligt Liza Rosén, äta gröt eller bröd gjort på fullkorn, där kornets alla delar finns med.

– Då får man rågens alla fördelar. Kliet innehåller ju många nyttiga fibrer, vitaminer, mineraler och antioxidanter. Det bidrar också till mättnaden och till att sänka blodsockersvar på längre sikt, däremot såg vi alltså inte så fina resultat vad gäller blodsocker och insulin direkt efter måltiden, berättar hon.

Åt mindre lunch

I måltidstester såg forskarna också att personer som åt kokta rågkärnor till frukost blev mättare och åt signifikant mindre till lunch, närmare bestämt 16 procent mindre i energiintag, jämfört med när de åt bröd gjort på vitt vetemjöl. De såg också att både bröd och gröt gjort på vit råg och fullkornsråg mättar mer än vitt vetebröd. Allra effektivast var råggrötarna.

– Antagligen är det vattnet i gröten som ökar mättnadskänslan. Men vattnet måste vara blandat i gröten, dricker man samma mängd vatten till rågbröd blir inte resultatet lika bra, tydliggör hon.

Lågt insulinsvar

Upprinnelsen till Liza Roséns forskning var att försöka nysta fram orsakerna till nyttan med fullkornsprodukter, som har visat sig skydda mot hjärt- och kärlsjukdomar och vissa typer av cancer. Det finns även starka bevis för att fullkorn kan förebygga typ två-diabetes och insulinresistens.

– Eftersom råg visat sig ge lågt insulinsvar, började jag med det. Högt insulinsvar kan bidra till att kroppen blir insulinresistent, det vill säga att den svarar dåligt på insulinet. Insulinresistens kan resultera i högt blodsocker, högt blodtryck och dåliga blodfetter, vilket i sin tur ökar risken för åldersdiabetes och hjärt- och kärlsjukdomar. Eftersom jag har hittat så mycket intressant har jag inte hunnit titta närmare på t ex korn ännu, men kanske i framtiden. Däremot har flera andra forskare inom Lunds universitet studerat korn och dess hälsoeffekter, berättar Liza Rosén.

Möss tjockare av vete

Någon studie av hur råget påverkar människor på lång sikt har Liza Rosén inte gjort, däremot har hennes kollega Ulrika Andersson gjort en sådan studie på möss. Under ett halvår fick ett antal möss äta fullkornsvete respektive fullkornsråg. Resultaten visar att mössen som åt vete gick upp signifikant mer i vikt jämfört med de rågätande mössen.

– En möjlig förklaring är att vetet ger ett högre insulinsvar än råg, vilket gör att cellerna i kroppen kan lagra mera fett. Det faktum att råg innehåller mera lösliga fibrer än vete spelar också roll, eftersom dessa troligtvis förhindrar upptag av fett och andra näringsämnen i tarmen.

Det finns bara ett fåtal studier på hur fullkorn av olika spannmålstyp påverkar hälsan, så behovet av att titta närmare på denna frågeställning är stort. Ökad kunskap inom detta område skapar en bas för att utveckla en ny generation av skräddarsydda fullkornsprodukter som kan motverka olika typer av vällevnadssjukdomar.

KRISTINA LINDGÄRDE

Pressmeddelande från Lunds universitet

5 februari 2010

Related posts:

1. Mat som – eller istället för – medicin?
2. Med rätt kvällsfika äter du mindre lunch
3. Glykemisk profil ger bättre GI-koll på maten

– Kostfetter som finns i mindre mängder, så kallade polära lipider, tycks vara bra för vår omsättning av fetter i kroppen och har visat sig ha en god inverkan på vår hälsa, säger Lena Ohlsson, laboratorieforskare vid institutionen som i flera år forskat kring kostfetter som människokroppen kan ha nytta av.

Lena Ohlsson och hennes kollegor studerar sfingolipider, polära lipider som finns i animaliska livsmedel som ägg, mjölk, ost och kött och en annan polär lipid som kallas galaktolipider, den vanligaste polära lipiden då den finns i allt grönt växtmaterial, men även i frukt, frön, rötter med mera. Forskarna studerar den som finns i havreolja.

– Proteiner som svarar för nedbrytningen av sfingolipider i tarmen, har visat sig vara viktiga markörer för risken att utveckla inflammatorisk tarmsjukdom eller cancer i tjocktarmen. Både våra studier och andras talar för att sfingolipider via proteinerna minskar risken att drabbas av de här tarmsjukdomarna, säger Lena Ohlsson.

I en mindre studie på friska försökspersoner har man sett att sfingolipider även tycks ha en gynnsam effekt på blodfettsnivåerna i kroppen vid högt kaloriintag. Forskarna tror även att sfingolipiderna påverkar kolesterolnivåerna på ett positivt sätt, men det har hittills bara konstaterats i djurmodeller.

– Blodfettsstegring efter en måltid är en riskfaktor för hjärt- och kärlsjukdom. Därför är det intressant att undersöka de polära lipidernas effekter på blodfettsstegringen, men även på mängden och storleken på kolesteroltransportörer i blodet.

– Havreolja, som i dag bland annat används inom djurvård, är naturligt rik på galaktolipider och tycks vara bra för tarmens välbefinnande. Därför kommer vi att testa en ny sorts havreolja i koststudier på friska personer under våren.

Lundagruppen har också inlett studier för att försöka förstå vad det är som avgör när en viss mängd av ett specifikt kostfett är mer eller mindre hälsosamt.

– Vi studerar blodfettsprofiler efter måltid och jämför olivolja med smör och en ny olja som innehåller lite högre koncentration av omega-3 fettsyran alfa-linolensyra. Målsättningen är resultat som kan användas för att utveckla ett fettindex som dietister kan använda som ett verktyg vid rådgivning.

I framtiden hoppas Lena Ohlsson på kliniskt samarbete för att kunna studera effekter av polära lipider i kosten hos patienter/personer med för höga blodfetter, till exempel vid typ2-diabetes.

Hennes forskning om kostfetter har inte avskräckt henne från att lägga en klick smör på smörgåsen.

– Min grundfilosofi är att kostfetter har sin bestämda plats i vår matkultur. Utbudet är gigantiskt, men det gäller att äta varierat även när det gäller fett – och i rimliga mängder. Sedan är det viktigt att förbruka det man stoppat i sig, säger hon.

OLLE DAHLBÄCK

Institutionen för kliniska vetenskaper i Lund

Artikeln är tidigare publicerad som forskarporträtt på IKVL:s hemsida

Related posts:

1. Bodil Ohlsson: Diabetes påverkan på magtarmkanalen
2. Jennie Wickenberg: Krydda dig till en bättre hälsa?