Deras forskning handlar om allt från språkstörningar hos barn, genterapi, nervcellsdöd vid sjukdomar som Parkinsons sjukdom, det ofödda barnets blodcirkulation till tidig diagnos av livshotande infektioner.

Läs mer om deras forskning:

	Bertil Christensson; Att diagnostisera giftiga infektioner
	Jonas Erjefält: Vad sker i den inflammerade vävnaden?
	Jia-Yi Li: Neural plasticitet och reparation vid neurodegenerativa sjukdomar
	Göran Lingman: Det ofödda barnets blodcirkulation
	Cecilia Lundberg: Gener som medicin för hjärnan
	Birgitta Sahlén, logopedi: Hur fångar språksvaga barn orden?

Related posts:

1. Nya professorer presenterar sin forskning
2. Nya professorer presenterar sin forskning
3. Nya professorer installerade – läs om deras forskning!

Svepelektronmikroskopisk bild på vita blodkroppar i lungvävnaden hos en KOL patient (vänster). De vita blodkropparnas identitet avslöjas med antikroppsbaserade infärgningstekniker, exemplifierat till höger som en röd och en grön population av immunceller. Foto: Jonas Erjefält

Många gånger är det en obalans i immunförsvaret som ligger till grund för utvecklingen av kronisk inflammation. Min forskning är centrerad kring inflammatoriska sjukdomar, särskilt de som drabbar luftvägarna.

Astma och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) tillhör våra folksjukdomar och orsakar ett omfattande lidande och en stor kostnad för samhället. Runt 300 miljoner människor lider av astma, och många patienter svarar inte på behandling. KOL förutspås bli den tredje vanligaste dödsorsaken inom kort, och idag finns ingen behandling mot den inflammation och vävnadsnedbrytning som leder till livshotande andnöd.

Målet för min forskning är att öka möjligheterna till bättre behandling. Utvecklingen av nya läkemedel hindras idag av bristande kunskap om vad som sker inne i den drabbade vävnaden, om vilka celltyper och vilka immunologiska processer som leder till att vävnader förstörs, och om vilka som skyddar.

Med hjälp av en unik vävnadsbank med prover från friska och sjuka lungor försöker jag och mina medarbetare förstå vad som händer med lungornas immunförsvar under olika stadier av astma och KOL och även luftburna virusinfektioner. Konkret tittar vi på tunna vävnadssnitt och använder avancerade mikroskopiska tekniker och datorbaserad bildanalys för att studera immunceller och inflammatoriska molekyler.

Det vi ser är att sammansättningen och aktiveringsgraden av vävnadens immunceller snabbt förändras vid exempelvis en infektion. Samma sak händer även när vävnaden utsätts för allergiframkallande ämnen eller tobaksrök.

Vid astma och KOL bildas varaktiga förändringar som gör att inflammationen underhåller sig själv och blir kronisk. Hur detta går till är ett mysterium som vi försöker avslöja med nya tekniker för att bättre tydliggöra komplexa immuncellsmönster och deras vävnadspåverkan.

Text: JONAS ERJEFÄLT

Från broschyren ”Professorsinstallation 16 mars 2012″ som tagits fram av Kommunikationsavdelningen vid Lunds universitet.

Related posts:

1. Jonas Åkeson: Hjärnkoll på flöden och öden
2. Läkemedlet spåras i vävnaden med ny metod

Dessa frågor behandlades när PIL (Patientforum Information och Lärande) och Hjärt-lungföreningen i Lundabygden arrangerade en föreläsningskväll om folksjukdomen KOL.

Föreläsningen filmades och kan ses i efterhand på Eftersändning av PIL-föredrag om sjukdomen KOL.
Från den 8 december 2011 18.30-20.00

Related posts:

1. FÖRELÄSNING PÅ WEBBEN: Autism – fokus på vuxna
2. Föreläsning på webben: Bra mat på äldre dar
3. Föreläsning om ”Hjärtat och livsstilen” på webben

 

Foto: Colourbox

I en nationsövergripande studie baserad på data från slutenvårdsregistret har forskare undersökt risken att drabbas av blodpropp i lungan för patienter med autoimmuna sjukdomar som t.ex. ledgångsreumatism, inflammatorisk tarmsjukdom eller typ 1 diabetes. Studien visade att 31 av 33 undersökta autoimmuna sjukdomar var förenade med en ökad risk för blodpropp i lungan.

Autoimmuna sjukdomar, sjukdomar där immunsystemet angriper den egna kroppen, är tämligen vanliga sjukdomar. Sköldkörtelsjukdom, ungdomsdiabetes, ledgångsreumatism, psoriasis och inflammatorisk tarmsjukdom är några exempel. Autoimmuna sjukdomar är förenade med en ökad inflammation i vävnaderna vilket i vissa fall kopplats till en ökad blodproppsbenägenhet i blodådrorna.

- Den mest fruktade komplikationen av blodpropp är blodpropp i lungan, säger docent Bengt Zöller, som är huvudansvarig forskare för studien som genomförts vid Centrum för Primärvårdsforskning i Malmö.

Störst risk första året

Studien omfattar 535 000 patienter som sjukhusvårdats för 33 olika autoimmuna sjukdomar. Risken för blodpropp i lungan jämfördes med individer som inte hade sjukhusvårdats för autoimmun sjukdom. Risken justerades för annan sjuklighet, ålder och socioekonomiska faktorer. Resultaten visade att 31 av 33 undersökta autoimmuna sjukdomar var förenade med en ökad risk för blodpropp i lungan.

- Risken var speciellt hög första året, cirka sex gånger högre överlag i alla grupperna med autoimmun sjukdom jämfört med kontrollgruppen. För vissa av sjukdomarna var risken ännu högre det första året, säger Bengt Zöller.

Förebyggande behandling

Bland dessa sjukdomar märks idiopatisk trombocytopen purpura (immunorsakad brist på blodplättar), systemisk lupus erytematosis (SLE), polymyosit (muskelinflammation), dermatomyosit (hud och muskelinflammation), polyarteritis nodosa (inflammation i mellanstora artärer) som alla hade en minst tiofaldig riskökning. Den relativt vanliga sjukdomen ledgångsreumatism var förenad med en ca sju gånger ökad risk för blodpropp i lungan. Typ 1 diabetes medförde en drygt sex gånger större risk för blodpropp i lungan första året efter sjukhusvård.

- Risken för blodpropp minskade med tiden och var fortfarande ökad med ca 50 procent efter 1–5 år, men en riskökning kvarstod upp till tio år efter första sjukhusvistelsen för många autoimmuna tillstånd, framhåller Bengt Zöller.

Forskningen tyder på att det är möjligt att patienter som sjukhusvårdas för autoimmun sjukdom behöver förebyggande behandling mot blodpropp på samma sätt som efter större kirurgi.

- Men det krävs ytterligare kontrollerade studier för att fastställa effekten av förebyggande behandling, säger Bengt Zöller

Ett pressmeddelande från Lunds universitet och Centrum för Primärvårdsforskning (CPF), som är ett samarbete mellan Lunds universitet och Region Skåne. 26 november 2011.

Related posts:

1. Ökad risk för blodpropp om familjen är drabbad
2. Risken för blodpropp i blodådrorna är ärftlig
3. Förenklad undersökning av misstänkt blodpropp

Se föreläsningarna i efterhand på webben!

Länk till programmet

Se postrar från Forskningens dag 2011

Related posts:

1. Bästa poster vid Forskningens dag 2011
2. Andningen och livet tema i Aktuellt om vetenskap & hälsa
3. Forskningens dag om depression och mani

Dirk Wuttge framför den vinnande postern vid Forskningens dag 2011. Foto: Eva Bartonek Roxå

En priskommitté har valt ut tre postrar vid Forskningens dag 2011. Första pris gick till poster nr 5: ”Systemisk skleros – varför blir man andfådd?” Motiveringen till priset var: ”Postern leder läsaren framåt på ett pedagogiskt sätt genom texten med hjälp av frågor, den är överskådlig och försedd med intressanta och lättbegripliga bilder.”

Lyssna på när forskaren Dirk Wuttge berättar mer om postern och sina tankar om priset:

Intervju med pristagaren för bästa poster vid Forskningens dag 2011 (mp3)

Vinnarpostern om systemisk skleros vid Forskningens dag 2011. Klicka på bilden så öppnas postern som pdf i ett nytt fönster.

Läs mer om systemisk skleros

Läs mer om forskningen om systemisk skleros vid Lunds universitet i senaste numret av Aktuellt om vetenskap & hälsa:

Systemisk skleros – en knepig sjukdom

Hennes sjukdom hindrar inte hennes hästarbete

Läs också mer på forskargruppens hemsida

Andrapristagare blev poster nr 2: Kan förkylningsvirus ge astma och KOL?

 Lena Uller och hennes medarbetare fick andra pris med motiveringen:

”Postern innehåller en föredömligt kort och populärvetenskapligt skriven text samt har en slagkraftig och tilltalande illustration.”

Tredjepristagare blev poster nr 9: Lungtransplantation – ett nytt organ i en ny miljö

Annika Andersson Sjöland och hennes medarbetare fick tredje pris med motiveringen:

”Denna poster får tredje pris eftersom man lagt sig vinn om att göra sitt inte helt lättillgängliga ämne begripligt genom teckningar av  olika typer av celler tillsammans med en kort och tydligt uppställd text.”

Posterutställning vid Forskningens dag 2011:

Related posts:

1. Forskningens dag 2011: Andningen och livet
2. Posterpresentation från Forskningens dag 2010
3. Forskningens dag om depression och mani

Sara Rolandsson och Annika Andersson Sjöland odlar celler från lungtransplanterade patienter. Foto: Roger Lundholm

Vid en lungtransplantation sätts lungan in i en helt ny miljö. Det gör i många fall att strukturerna som bygger upp lungan förändras och blir tätare. Elasticiteten ändras, och med åren får man allt svårare att andas. Varför detta händer vet forskarna inte ännu.

– Vi gör uppföljningar på lungorna efter en lungtransplantation för att studera förändringar i lungornas celler, berättar Annika Andersson-Sjöland som forskar vid Avdelningen för lungbiologi, Lunds universitet.

Det är viktigt att tidigt hitta de personer som i framtiden kan få problem med att lungan inte riktigt anpassar sig till sin nya plats.

Vid mer än hälften av alla lungtransplantationer får man en avstötningsreaktion. Det handlar ofta om att lungan blir stelare och fungerar sämre genom att de små luftvägarna täpps igen av bindväv.

Tätare lunga efter transplantation

Lungan har normalt sett stor elasticitet, vilket behövs för att den ska kunna utvidgas och dras samman när vi andas.

– Vi har sett att redan ett halvår efter transplantationen börjar trådstrukturen som håller ihop lungan förändras och bli tätare, säger Annika Andersson-Sjöland. Men det kan ta år innan patienten märker av den försämrade lungfunktionen.

Det finns olika slags celler i lungan som hjälper till att bygga upp dess stödjande strukturer, bland annat fibroblaster och deras förstadium fibrocyterna som har sitt ursprung i benmärgen.

– Vi vill hitta tidiga tecken på avstötning. Vi vet redan idag att i lungor som blir tätare av bindväv finns det fler fibrocyter i vävnaden, men det bygger på komplicerade analyser som inte kan användas rutinmässigt i vården. I ett av våra projekt försöker vi därför utveckla ett enkelt sätt att mäta mängden fibrocyter i blodet, för att identifiera de patienter som senare får avstötningsreaktioner.

Stamceller som reparerar skador

Man kan också se att det finns stamcellsliknande celler i en transplanterad lunga som förtätats.

– Vi tror att det finns speciella stamceller i lungorna som kan reparera skador, säger Sara Rolandsson som är doktorand vid avdelningen. Stamcellerna skulle kunna ha en skyddande inverkan mot avstötningsreaktioner.

Text: NINA HULT

Related posts:

1. Immunförsvaret – kroppens egna soldater
2. Tror på kroppens eget antibiotikum

Systemisk skleros är svårast av de reumatiska sjukdomarna. Men dess yttringar skiljer sig mycket mellan olika patienter, säger Roger Hesselstrand (t.v.) och Dirk Wuttge (t.h.). Foto: Roger Lundholm

Den reumatiska sjukdomen systemisk skleros är knepig på många sätt. Den börjar smygande, med diffusa symtom som en icke-specialist kan ha svårt att identifiera. Den kan också utveckla sig mycket olika hos olika patienter.

– Vissa patienter får aldrig mer än de första symtomen – vita fingrar vid kyla, svullnad och senare hård och förtjockad hud i bland annat händerna. Om sjukdomen stannar där blir problemen ganska lindriga, säger reumatologerna Roger Hesselstrand och Dirk Wuttge vid Skånes universitetssjukhus och Lunds universitet.

Drabbar olika

Ungefär en fjärdedel av patienterna har den mer riskabla ”diffusa” formen av sjukdomen. Hos dem drabbas även huden ovanför armbågar och knän av fibros, dvs den ökade produktion av bindväv som gör huden stel och tjock. Även inre organ brukar då också angripas av fibros, vilket ger skador på lungor och njurar.

Hälften av alla patienter med den diffusa formen av systemisk skleros klarar sig mindre än tio år. Även en del av den första gruppen patienter, de som har mer begränsade hudförändringar, dör inom tio år – då inte av fibros utan av förträngda blodkärl som ger ett för högt blodtryck i lungorna.

Många klarar sig bra

– Totalt sett är det ändå en majoritet av patienterna som klarar sig bra. Vi har patienter som vi träffat i många år när de kommit in för sina regelbundna kontroller, understryker Roger Hesselstrand.

Jämfört med andra reumatiska sjukdomar är dock systemisk skleros en allvarlig sjukdom.

Illustration: Sun Nilsson

– Det är den reumatiska sjukdom som har störst dödlighet. Och det är lungförändringarna, i form av antingen lungfibros eller förhöjt blodtryck i lungorna, som patienterna dör av, förklarar Dirk Wuttge.

Bromsande behandling – bot saknas

Systemisk skleros har för närvarande ingen bot utan bara lindrande och bromsande behandlingar. Högt blodtryck i lungan kan behandlas med kärlvidgande mediciner, och fibros i lungorna kan i viss mån bromsas med cytostatika. Men då dessa medel också har biverkningar skulle man vilja använda dem bara då de verkligen behövs.

– Eftersom sjukdomen är så varierande har läkarna ett stort behov av markörer som kan visa vilka patienter som kan klara sig utan medicinering och vilka som bör medicineras så fort som möjligt, säger Kristina Rydell-Törmänen.

Söker markörer…

Kristina Rydell Törmänen. Foto: Lunds universitet

Kristina Rydell-Törmänen är universitetsforskare i reumatologi och lungbiologi och arbetar med modellförsök där hon studerar de allra första förändringarna i lungorna. Förhoppningen är att detta ska ge idéer om både nya markörer och nya sätt att behandla sjukdomen.

– Förr trodde man att en det var en långvarig inflammation i blodkärlen som ledde till ärrvävnaden, fibrosen. Därför provade man med antiinflammatoriska läkemedel, men de gav ingen effekt. Det verkar snarare vara så att inflammationen, fibrosen och förträngningarna i blodkärlen uppstår ungefär samtidigt, säger Kristina Rydell- Törmänen.

… och nya behandlingsmetoder

Vad som händer i blodkärlens inre cellager ska studeras av Dirk Wuttge och forskaren i lungbiologi Martina Holst. Deras mål är att finna nya behandlingsmetoder, eftersom de nuvarande behandlingarna inte är tillräckligt effektiva.

Ett tredje forskningsspår i Lund är att se om utandningsluftens innehåll av kväveoxid, NO, kan visa patientens prognos. Det spåret är forskaren Ellen Tufvesson inne på (se artikel ”Det behövs mer skonsamma metoder att undersöka lungornas olika delar” ).

Text: INGELA BJÖRCK

Related posts:

1. Om systemisk skleros
2. Hennes sjukdom hindrar inte hennes hästarbete
3. Bästa poster vid Forskningens dag 2011

– Jag mår bara bättre ju mer jag jobbar, försäkrar Maritta som fick diagnosen systemisk skleros för sex år sedan.

Maritta Hallenborg mår bättre ju mer hon jobbar.Hon fick diagnosen systemisk skleros för sex år sedan. Foto: Roger Lundholm.

I dag sjuder hon av livslust. Så var det inte när sjukdomsinsikten drabbade henne. Då hade hon fyllt 50 och satt på trappan till sin och maken Pers vackra gård Rosenhäll utanför Landskrona och räknade ned timmar och dagar.

– Jag trodde att jag hade max ett år kvar att leva, berättar hon.

Sjukdomen kom smygande

Som för så många andra kom sjukdomen smygande. Hon var fruktansvärt trött. Hade ont i armar och kropp. Ingen energi. Och det skulle bli mycket värre.

– Det vände inte förrän jag träffat sklerodermiteamet på reumatologen i Lund och fått hela bilden klar för mig. När jag förstod allt kände jag mig trygg, säger Maritta.

Svullnade upp

Innan dess hade hennes inre fiende, den autoimmuna sjukdomen systemisk skleros, slagit till med full kraft. Ansiktet svullnade upp, fingrarna var tjocka och stela som wienerkorvar. Det enda som skonades var fötterna.

– Jag kunde inte klä mig själv och kunde bli fruktansvärt arg när jag inte ens kunde pilla ut en parkeringsbiljett ur automaten, berättar Maritta.

Fick fakta

Under sin vecka på mottagningen för systemisk skleros på Skånes universitetssjukhus i Lund fick hon fakta om sjukdomen. Hon träffade patienter i alla åldrar från hela landet och mötte en ung kvinna som hade drabbats ännu hårdare än hon själv.

– ”Sån blir nog jag med”, tänkte jag.

Träffade andra

Men hon träffade också andra vars sjukdom varit mera skonsam. Hon undersöktes från topp till tå: ultraljud av huden, datortomografi av hjärta och lunga, mikroskopundersökning av de fina blodkärlen, filmning av matstrupen, EKG och njurfiltration. Hon fick träffa sjukgymnast, arbetsterapeut och kurator vid sidan av läkare och sjuksköterska.

– Dessutom lyssnade jag på föreläsningar, vilket gav en helt annan förståelse än det ihärdiga letande på Internet som jag ägnat mig åt innan. På nätet finns inga nyanser, säger Maritta.

Numera går hon på kontroll en gång om året. Lungorna har inte påverkats. Under två och ett halvt år tvingades hon att ta dialys då njurarna sviktade. Men även de besvären har upphört. Nu tar hon bara medicin mot högt blodtryck.

Pensionering finns inte på kartan

Ute i det stora stallet på Rosenhäll ger hon Mr Magic en omild men kärleksfull behandling med akupunktur, laser och gummiklubba mot hans ryggbesvär. Efter många år i yrket, bland annat med svenska ridlandslaget, vet Maritta exakt var behandlingen ska sättas in.

Den sällskaplige Mr Magic skrapar med hoven men lugnar sig efter några smekningar.

– En fantastiskt fin häst, säger Maritta med värme i rösten.

Hennes ögon lyser och jag frågar om hon trots allt inte funderat på pensionering?

– Det finns inte på kartan! Numera älskar jag till och med mina rynkor!

Text: PER LÄNGBY

Related posts:

1. Systemisk skleros – en knepig sjukdom
2. Typ 2 diabetes inte en sjukdom utan flera
3. Om systemisk skleros

Bronkoskopi. Foto: Roger Lundholm

Skånes universitetssjukhus är ett av få sjukhus i världen som kan ta prover i lungans allra yttersta vävnader både hos friska personer och personer med astma, KOL och andra lungsjukdomar.

En tunn slang med en kamera i ena änden – ett så kallat bronkoskop – förs ner genom svalget och vidare ner i patientens lunga. På en skärm kan man följa bronkoskopets väg ner genom lungan.

Några av luftrörens förgreningar sett inifrån lungan. Foto: Emil Tykesson

Bilden ovan är tagen inuti lungan med hjälp av ett bronkoskop och visar en av de många förgreningarna. Luftstrupen förgrenar sig i de två stora luftrören som går ut i varsin lunga och förgrenar sig i allt mindre luftrör ju längre ut i lungan man kommer. Till slut kommer de att mynna ut i små, små lungblåsor.

Biopsiverktyg. Foto: Emil Tykesson

Genom bronkoskopet kan man föra ner en oerhört liten tång som kan ta prover på lungvävnaden.

Lungan genomlyses så att man kan se var man befinner sig.

Fibroblaster från lungvävnad. Foto: Gunilla Westergren-Thorsson

Vävnadsproverna kan sedan studeras på olika sätt. Bland annat kan man i cellodlingsflaskor odla celler från lungorna i speciell näringslösning och studera hur de fungerar. På bilden ovan syns så kallade fibroblaster, en av de celltyper som bygger upp lungans stödjande strukturer.

Lungvävnad. Foto: Gunilla Westergren-Thorsson

Små bitar av lungvävnad kan också skäras i oerhört tunna skivor – ca 3 mikrometer tunna – som sedan kan färgas på olika sätt. Man skulle kunna säga att man fryser en ögonblicksbild av en liten del av lungan. I mikroskopet kan man sedan se vilka typer av celler som finns i vävnadsprovet och hur de ser ut.

Text: NINA HULT

Related posts:

1. Det behövs fler skonsamma metoder för att undersöka lungornas olika delar
2. Ventiler lindrar symtom vid KOL
3. Ronnie Wirestam: Bilder av hjärnans blodflöde

Med hjälp av mediciner och välplanerad träning klarar Patricia Moberg sina gymnasiestudier. Foto: Roger Lundholm

Hon ser ut som vilken tonårstjej som helst, lite blyg men glad och engagerad. Hennes vardag ter sig emellertid rätt annorlunda än hennes jämnåriga kamraters. Flera timmars fysisk träning och andningsgymnastik varje dag, samt ofta magsmärtor som ger sömnproblem och en del mediciner. Patricia Moberg har cystisk fibros.

Hon är det enda barnet av fyra syskon som har ärvt sjukdomen av sina föräldrar. Hennes syskon, två äldre och ett yngre, är endast så kallat bärare av de genetiska anlagen för cystisk fibros.

– När jag var yngre frågade jag mig ofta ”varför just jag?” Varför drabbades just jag av CF? Nu har jag blivit lite äldre och accepterat sjukdomen.

Saknar ett naturligt enzym

Patricia fick diagnosen när hon var ett och ett halvt år. Då visade det sig att hon saknade ett naturligt enzym för att bryta ner fett och protein.

– Jag hade ofta ont i magen och skrek mycket. Läkarna trodde först att jag var laktosintolerant.

Långa träningspass hjälper

Patricias vardag startar vid femtiden på morgonen med ett en och en halv timme långt fysiskt träningspass kombinerat med andningsgymnastik för att bli av med det sega slem som samlats i luftvägarna under natten. Till sin hjälp har hon en studsmatta, motionscykel eller hopprep.

Därefter väntar dusch, frukost med extra vitaminer och inhalation av mediciner innan hon reser från föräldrahemmet utanför Höör till Katedralskolan i Lund, där hon läser gymnasieprogrammet International Baccalaureate (IB). När hon kommer hem på eftermiddagen väntar ett nytt träningspass.

– Det är klart att det tar emot att träna ibland, särskilt tidigt på morgnarna och speciellt när jag haft ont i magen och sovit dåligt på natten.

Förstående lärare

Trots att mycket tid går åt till den träning som gör att hon kan hålla sjukdomen stången, tycker Patricia att hon hinner med skolarbetet.

– Jag har bra lärare och vi har utvecklat rutiner som gör att vi kan nå varandra ifall jag inte kan komma till skolan. Då kommunicerar vi med epost. Skulle jag vara lite sen med att lämna in exempelvis en uppsats är de väldigt förstående, säger hon.

Tryggt att bo nära Lund

När Patricia mår som sämst måste hon läggas in på sjukhus.

– Det händer flera gånger om året. Som regel är det när jag har svåra magsmärtor på grund av att maten inte bryts ner som den ska. Ibland är det när jag har extra svårt att andas, särskilt då på vintern när jag är förkyld, berättar hon.

Hon tycker att det är tryggt att bo nära Lund som har ett av de ledande CF-centren i världen.

– Där tränar jag varannan vecka. När jag mår lite sämre ett par gånger i veckan. Det känns bra.

Text: OLLE DAHLBÄCK

Related posts:

1. Den biologiska klockan
2. Maria Tyrberg: Förändringar i diabetesögon börjar tidigare än man trott

Hos friska personer håller flimmerhåren med hjälp av ett tunt slemskikt på luftvägarnas insida rent från allt vi andas in – damm, pollen, sot, virus och bakterier.

Hos personer med cystisk fibros fungerar inte detta renhållningssystem och slemmet blir kvar i luftvägarna. Så småningom samlas så mycket slem i lungorna att luftvägarna täpps igen.

Lungtransplantation

En stor andel av alla patienter med CF dör förr eller senare av andningssvikt, om de inte kan få en lungtransplantation. Förr dog de flesta som barn, men i dag kan personer med CF leva länge.

Lunga vid cystisk fibros. Bild: Jonas Erjefält (klicka på bilden för en större bild).

Bilden till vänster visar ett snitt genom en sjuk lunga som precis tagits ut bröstkorgen i samband med en lungtransplantation vid Skånes universitetssjukhus Lund.  Anledningen till lungtransplantationen var att patienten led av svår, livshotande cystisk fibros. Pilarna visar luftvägar som helt proppats igen av slem och immunceller.  

Bilden till höger visar  ett tunt snitt från lungan från samma patient där olika celler visualiserats med immunofluorescence teknik (det gröna  är  döda celler, det röda = en form av vita blodkroppar som kallas neutrofila granulocyter, och det blå = cellkärnor)

Bildtext: Jonas Erjefält, Lunds universitet.

Ärftlig sjukdom

Cystisk fibros är en ärftlig sjukdom som bara kan drabba dem vars båda föräldrar bär på en speciell förändring i arvsanlagen. Om bara en av föräldrarna bär på anlaget kan barnet antingen bli så kallad bärare av sjukdomen och föra den vidare till nästa generation, eller inte alls få anlaget. I Sverige bär 1 av 37 personer på anlag till CF utan att veta om det.

Hälften av dem som föds med sjukdomen i Sverige får diagnosen före nio månaders ålder. De vanligaste symptomen kommer från mage och tarmar. Dålig tillväxt och kronisk hosta är också vanligt. En del CF-patienter får inte sin diagnos förrän i vuxen ålder, för att de haft lindriga symptom i unga år eller för att vården helt enkelt missat diagnosen.

Text: OLLE DAHLBÄCK

Related posts:

1. Svensk vård vid cystisk fibros i toppklass
2. Patricia börjar träna klockan fem på morgonen
3. Systemisk skleros – en knepig sjukdom

Att träna hjälper CF-patienter att få upp slem, men också att behålla sin hållning och rörlighet. Foto: Johnér

Sedan början av 1980-talet används i Sverige regelbunden fysisk träning i behandlingen av patienter med cystisk fibros, en medfödd sjukdom som i dag saknar bot. I en pågående studie kan forskare nu konstatera att den fysiska behandlingen inte bara gör det lättare för CF-patienter att bli av med det sega slemmet i luftvägarna. Risken att drabbas av benskörhet tycks dessutom elimineras nästan helt.

I Lundastudien har forskarna undersökt bentätheten på 68 vuxna CF-patienter för att kontrollera kvaliteten på deras skelett. Endast en patient klassades som benskör.

– Det är sannolikt ett resultat av många års behandling med fysisk aktivitet. I Sverige ser vi i dag knappast några CF-patienter med skelett- eller muskelsmärtor, säger Louise Lannefors, sjukgymnast vid Skånes universitetssjukhus och forskare vid Lunds universitet.

Den svenska modellen

Utomlands behandlas CF på andra sätt. I t.ex. USA är fysisk träning ovanligt, medan det i stället är vanligt med en sorts kompressorkopplade västar som ”bankar på” patienternas bröstkorg för att hjälpa dem att få upp slem. Där är benskörhet ett stort problem.

– I många länder används fysisk träning bara som rehabilitering när patienten fått riktigt dålig kondition. I Sverige tror vi istället på förebyggande behandling med fysisk träning.

Louise Lannefors hjälper CF-patienter att vara fysiskt aktiva. Foto: Roger Lundholm

Den svenska modellen med regelbundna konditions-, styrke- och rörlighetsövningar har fler positiva effekter.

Skyddar mot infektioner och smärta

– Fysiskt aktiva patienter verkar få ett bättre skydd mot infektioner och inflammationer. Rörlighets- och styrketräningen gör också att de kan behålla rörligheten i bröstkorgen och skulderpartiet. Det hjälper dem inte bara att effektivt få ut slem, utan också att kunna behålla kroppshållningen och slippa smärtor från muskler och skelett, säger Louise Lannefors.

När forskarna studerade den fysiska arbetsförmågan hos CF-patienterna kunde man konstatera att deras medelvärde var 99,9 procent, jämfört med det förväntade värdet 100 procent hos friska personer.

– Det är så bra siffror så att folk knappast tror det är sant.

Lund världsledande

I Lund var man för snart 30 år sedan först med att avveckla den gamla passiva behandlingen för CFpatienter till förmån för en behandling som inbegrep fysisk träning med rörlighetsövningar. I dag är Lund ett av de ledande CF-centren i världen.

– Daglig träning tar mycket tid. För väldigt unga patienter gör vi individuellt tidseffektiva träningsprogram som delvis tar med föräldrar och syskon och som hela tiden anpassas till familjernas vanor och patientens hälsa. Egentligen är det bara fantasins begränsning hos sjukgymnasten som avgör hur ett program kan se ut, säger Louise Lannefors.

Text: OLLE DAHLBÄCK

Related posts:

1. Högintensiv träning ger bättre effekt på typ 2 diabetes
2. Svensk vård vid cystisk fibros i toppklass
3. Träning kan minska besvären vid handartros

Cecilia Andersson har hittat samband mellan mastceller och sjukdomar som astma och KOL. Foto: Roger Lundholm

I de delar av kroppen som vi exponerar mot omvärlden – huden, tarmarna och luftvägarna – finns det celler som ligger som vakthundar och väntar på att få reagera på främmande ämnen, bakterier, virus och parasiter. Inom loppet av någon sekund kan de explodera om de stöter på något som upplevs farligt för kroppen.  

Cecilia Andersson forskar om mastcellernas roll vid bland annat astma och KOL vid Avdelningen för lungmedicin vid Lunds universitet. Mastceller är en typ av celler som ingår i vårt immunförsvar och som finns spridda i hela kroppen – extra många i de organ som har kontakt med den yttre miljön.

– Det unika med mastcellerna är att de kan reagera på främmande ämnen i kroppen extremt snabbt, berättar Cecilia Andersson. När de stöter på ett ämne som kroppen upplever som farligt släpper de ut en mängd olika ämnen. Ämnena ligger redan färdiga i små blåsor inuti mastcellerna och kan släppas ut explosivt. Om det behövs kan sedan mer tillverkas inom loppet av några minuter. 

Orsakar de typiska allergisymtomen

De utsläppta ämnena orsakar bland annat svullnad, värmehöjning, att ögonen och näsan rinner, att man nyser eller att luftrören krampaktigt drar ihop sig.

På så sätt kan kroppen bli av med ovälkomna bakterier, virus eller parasiter. Reaktionen lockar också till sig ännu fler celler i immunförsvaret som kan hjälpa till att bekämpa inkräktarna.

Problem kan däremot uppstå om mastcellen felaktigt reagerar på ofarliga ämnen som pollen eller vissa födoämnen. Mastcellen är till stor del ansvarig för de symptom som ses vid allergi – luftrör som krampaktigt drar ihop sig vid astma, ett eksem som blir rött och börjar klia osv. 

Driver också kronisk inflammation

Nu börjar man mer och mer förstå att mastcellerna också kan driva en kronisk inflammation vid t ex astma. Ett exempel är när vi andas in små partiklar som pollen eller kattallergen. Dessa kan tränga sig långt ut i lungans förgreningar, där de irriterar de tunna och känsliga lungblåsorna. 

Eftersom lungblåsorna bara består av ett enda cellager gör en inflammation där stor skada. Resultatet kan bli en kronisk inflammation som sedan driver sig själv – även efter att allergenet är borta. 

– Hos barn finns inte mastceller i lungblåsorna, berättar Cecilia Andersson. Däremot har man sett att de kan sprida sig dit vid till exempel en kraftig virusinfektion. Detta kan vara en av orsakerna till att dessa barn oftare drabbas av astma när de blir äldre. 

Fler mastceller i lungan vid KOL

Det är inte bara vid astma som forskarna hittar samband mellan sjukdomar och mastceller. Även vid icke-allergiska lungsjukdomar som KOL har man kunnat se en kraftig uppgång av mastceller i lungblåsorna. 

Transmission elektronmikroskopbild på en mastcell med cellkärna och mörkfärgade granula (blåsor) innehållande en mängd olika ämnen som kan utsöndras och ge upphov till typiska allergisymptom. Bild: Cecilia Andersson (Klicka på bilden för en större bild.)

– Det som är spännande är att man i lungblåsor från patienter med KOL hittar en typ av mastceller som annars är vanligast i hud. Samma sak gäller vid sjukdomar som cystisk fibros och idiopatisk lungfibros, som också medför kraftig inlagring av bindväv i lungorna. Vi ser starka samband mellan just denna typ av mastceller och de vävnadsförändringar som är vanliga vid dessa sjukdomar. 

Man vet att mastcellerna bland annat innehåller ämnen som bygger upp och bryter ner bindväv, samt stimulerar andra celltyper som kan orsaka vävnadsförändringar. Detta är viktigt om till exempel ett sår ska läkas, men vid dessa sjukdomar har något gått snett. 

– Om man förstår mastcellens roll vid inflammation bättre kan det öppna upp för nya behandlingar. Det händer mycket på det här området just nu, säger Cecilia Andersson. 

Text: NINA HULT

Related posts:

1. Bodil Ivarsson: Patienter som väntar på nytt organ välinformerade
2. Kännetecken för KOL respektive astma
3. Varför bara vaccin mot GAD-antikroppar?

Det första andetaget – det första som sker i en nyfödd människas liv, en förutsättning för livet som nu börjar. Andningen är något som bara måste fungera och oftast kan våra andningsorgan arbeta utan komplikationer.

Men under livets gång drabbas många av oss av olika sjukdomar och symptom som stör eller försvårar andningen och luftvägarnas funktion. Utan behandling finns det risk att vi tar det sista andetaget alldeles för tidigt.

I Skåne sker omfattande forskning kring andningen och sjukdomar som drabbar lungor och luftvägar. Forskningen undersöker bakomliggande orsaker och hur de drabbade kan få bästa stöd och behandling. Kunskapen inom området växer ständigt och ger de som drabbats av dessa sjukdomar bättre möjligheter att leva ett gott liv.

I tidningen kan man bland annat läsa mer om:

När en förkylning blir livsfarlig – att hjälpa patienter med astma och KOL

Förkylning är den vanligaste orsaken till mer eller mindre kraftigt försämrat hälsotillstånd hos personer som lider av astma eller KOL. I svåra fall krävs vård i respirator.

Hittills har astma och KOL studerats var för sig. Forskaren och docenten Lena Uller har emellertid hittat höga halter av ett särskilt protein som är gemensamt för de båda sjukdomarna. Med hjälp av detta kan det bli möjligt att utveckla ett nytt läkemedel.

Mastcellen – luftvägarnas vakthund vid inflammation i lungan

Kroppens egen vakthund, mastcellen, hugger till sekundsnabbt när främmande ämnen smyger in i hud, tarmar och luftvägar. I dess arsenal finns ämnen, sinnrikt förpackade i små blåsor, som exploderar mot inkräktaren.

Men mastcellen kan också driva en kronisk inflammation, som astma, eller vara extra aktiv vid KOL. Forskaren Cecilia Andersson är övertygad om att denna upptäckt är avgörande för att finna nya behandlingar mot sjukdomarna.

KOL kan också kopplas till stroke, hjärtinfarkt och benskörhet

Hittills har KOL betraktats som ett isolerat sjukdomstillstånd, i huvudsak orsakat av rökning. Men forskare i Malmö har konstaterat samband mellan stroke, åderförkalkning i halskärlen och KOL. Andra studier kopplar ihop KOL med hjärtinfarkt och kärlkramp. Professor Claes-Göran Löfdahl ser numera allt fler samband mellan KOL och andra livsstilssjukdomar.

Ordning och kaos i lungans strukturer

Kroppens förmåga till gör-det-själv-reparation är fenomenal. Men när cigarettröken fått tillräcklig tid på sig kapitulerar de celler som bygger upp bindväven. De förmår inte längre täppa igen hålen som uppstått i lungans luftvägar. Professor Gunilla Westergren-Thorsson studerar de stamcellsliknande celler i lungans yttre delar som i samverkan skulle kunna leverera nya byggstenar till bindvävsbygget.

Vi kan revolutionera behandlingen av astma

Av dem som får astma botas enbart en procent. Ny kunskap gör bot möjlig, en kunskap som också skulle kunna hjälpa den hälft som i dag får dålig hjälp av astmamediciner. I deras fall har inflammationen fått fäste längst ut i de minsta lungblåsorna, dit kortisonet inte når. Professor Leif Bjermer menar att en delvis okunnig och konservativ syn på astmasjukdomen förhindrar utvecklingen av nya läkemedel.

Spring för livet – del av behandling vid cystisk fibros

I Lund revolutionerades behandlingen av barn som drabbats av cystisk fibros för 30 år sedan med regelbunden fysisk träning. Tack vare denna hostar deras CF-patienter upp det slem i lungorna som annars hotar att kväva dem. I USA väljer man i stället kompressorer i västar som bankar på patientens bröstkorg. Där är benskörhet ett stort problem. Nu visar sjukgymnasten och forskaren Louise Lannefors att den svenska modellen nästan helt eliminerar risken för benskörhet och att patienternas fysiska arbetsförmåga är endast någon tiondels procent lägre än normalsvensken.

Innehållsförteckning:

Infarkt, stroke, benskörhet… KOL är mer än lungsjukdom!

Lungan vill läka sig själv

Bindväven förändras vid KOL

Får pusta ut för varje steg

Ventiler lindrar symtom vid KOL

Tror på kroppens eget antibiotikum

När medicinen når ända ut kan alla få hjälp mot astma

Kännetecken för KOL och astma

Idrottsungdomar har ofta astma – men tycker ändå att de mår bra

Immunförsvaret – kroppens egna soldater

”Vakthundscellerna” bara väntar på att explodera

Fel att gravida inte ska ta sin astmamedicin

Andning och skelett stärks av fysisk träning

Cystisk fibros

Patricia börjar träna klockan fem på morgonen

Systemisk skleros – en knepig sjukdom

Hennes sjukdom hindrar inte hennes hästarbete

Infektioner kan bli livsfarliga

Det behövs fler skonsamma metoder för att undersöka lungornas olika delar

Arv från vikingar kan ge KOL

Lungan i 3D

Yogaandning bra verktyg mot stress

Kroppens reaktion på en lungtransplantation

Transplanterad lunga – en gåva att sköta väl

Farligt bli förkyld vid astma och KOL

Sjuk körtel orsakar livshotande lungsvikt

Hon studerar ”tysta zonen” med ny teknik

Störd lungfunktion hos de allra minsta

En resa i bilder in i lungans innersta delar

Related posts:

1. Solen tema i Aktuellt om vetenskap & hälsa juni 2011
2. Nytt nummer av Aktuellt om vetenskap & hälsa!
3. Forskningens dag 2011: Andningen och livet

Jonas Erjefält. Foto: Hjärt-Lungfonden, Urban Jonas

– Lungans försvar är betydligt mer komplext än man tidigare har trott. Sjukdomar som astma och KOL leder till långvariga förändringar i lungornas immunförsvar. Vävnaden infiltreras av immunförsvaret som inte bara skyddar oss, utan också förstör.  

Det berättar Jonas Erjefält som är professor i medicinsk immunologi och inflammationsforskning vid Lunds universitet. 

Med hjälp av en unik vävnadsbank med millimeterstora bitar från friska och sjuka lungor vill han och hans medarbetare förstå vad som händer med lungornas immunförsvar vid olika sjukdomar. Många gånger är det en obalans i immunförsvaret som ger symtom vid en lungsjukdom. 

Immunförsvaret förändras vid en infektion

– Om man är frisk finns en försvarslinje med ”vakter” av olika slag i lungan. Det vi ser är att detta snabbt förändras vid exempelvis en infektion av bakterier eller virus. 

– Samma sak kan också hända vid exponering för allergen eller tobaksrök. Ibland blir det varaktiga förändringar som gör att inflammationen underhåller sig själv och blir kronisk. För många vita blodkroppar på fel ställe kan förklara mycket av sjukdomsförloppet. 

Lymfsystemet mer aktivt

– Lymfkärlen fungerar som en sorts ”motorväg” för de vita blodkropparna så att de snabbt kan nå ut till de områden där de behövs, berättar Jonas Erjefält. 

Lymfkärlens och lymfknutornas betydelse vid utveckling av KOL har aldrig tidigare studerats. Michiko Mori är doktorand och fokuserar på denna fråga. Hon har sett att både lymfkärl och lymfknutor blir mer aktiva vid KOL. De blir också fler och större.

– Om en sjuk lunga med förändrade lymfknutor och lymfkärl exponeras för till exempel förkylningsvirus eller rök får man en helt annan reaktion än i en frisk lunga. Hur detta går till är något vi precis har börjat utforska, säger Jonas Erjefält.

En resa i bilder in i lungans innersta delar

Vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus finns unika möjligheter att studera celler från lungorna vid olika sjukdomar som till exempel astma och KOL. Läs mer i artikeln nedan (klicka på bilden):

Datorbaserad mikroskopi öppnar nya möjligheter

Bilden till vänster nedan visar en del av vävnad lungan från en KOL-patient i mycket hög förstoring. Cellerna har färgats med olika färger: cellkärnor har färgats blå, de röda och bruna områdena är olika celler i immunförsvaret och de svarta områdena är makrofager (ätarceller i immunförsvaret) som är proppfulla med sotpartiklar som de tagit upp.

Bilden till höger nedan visar en mikroskopbild där de olika celltyperna  har identifierats och färgkodats med hjälp av en dator som automatiskt räknar ut cellernas antal och var de finns  i lungvävnaden.

Foto: Jonas Erjefält & Michiko Mori, Lunds universitet

Text: NINA HULT

Related posts:

1. Jonas Erjefält: Vad sker i den inflammerade vävnaden?
2. Mikroorganismer syns inte för immunförsvaret
3. Tror på kroppens eget antibiotikum

Simmare får inte sällan astma på grund av klorföreningar i simhallen. Foto: Jason Brunson, Wikimedia commons

Astma är vanligare hos idrottande ungdomar än hos stillasittande jämnåriga. Trots det tycker exempelvis simmare att de har bättre hälsa än de som inte tränar, berättar Kerstin Romberg.

Hon är allmänläkare vid Näsets läkargrupp och doktorand vid Lunds universitet. Den avhandling hon arbetar med handlar om astma hos idrottande ungdomar, framför allt simmare.

Olika idrotter har olika orsaker till astma, säger Kerstin Romberg. Foto: Roger Lundholm

– Jag har fyra egna ungdomar som har simmat. Många simmare tränar 10-20 timmar i veckan och efter ett tag började jag fundera hur bra det var för hälsan att tillbringa större delen av sin fritid i simhallen, berättar hon.

Vet inte om att de har astma

Hon har funnit att olika idrotter har olika bakomliggande orsaker till astma.

– Skidåkare utsätts för kall luft, simmare för klorföroreningar i simhallen, cyklister för luftföroreningar och pollen, och tennisspelare för små partiklar från bollar och banor, förklarar hon. Alla är faktorer som kan ge ökad risk för astma.

Många idrottare vet inte ens om att de har astma. Detta gäller framförallt idrottande flickor, där ofta vare sig de själva eller tränaren inser att det är en sjukdom som ligger bakom deras varierande resultat.

Mer kunskap behövs

– Det behövs en ökad kunskap bland tränare om ansträngningsastma, slår Kerstin Romberg fast.

Hon har jämfört alla ungdomar mellan 13 och 19 år i Vellinge kommun med drygt hundra jämnåriga elitsimmare från de främsta simklubbarna i Sydskåne.

– Studien visade att simmarna oftare hade astma som var diagnostiserad av läkare. Dessutom upptäckte vi ännu fler simmarungdomar med astma när de testades.

Mår bättre än stillasittande

Idrottare har en ökad andning jämfört med normalpersonens andning.

– En vanlig person andas in cirka åtta liter luft i minuten under vila, en topptränad storväxt yngling som utövar idrott mer än 100 liter per minut vid träning.

Den slutsats hon drar är att astma är vanligare hos idrottare, men att dessa trots det tycker sig må bättre än till exempel stillasittande dataspelare.

– Sammanhållningen, det sociala nätverket och gruppkänslan kan bidra till detta, säger Kerstin Romberg. Hon tycker ändå det är angeläget att se över de miljöer där de idrottande ungdomarna tillbringar sin fritid, så att risken att få astma minskar.

Text: HANS-GÖRAN BOKLUND

Related posts:

1. När medicinen når ända ut kan alla få hjälp mot astma
2. Kännetecken för KOL respektive astma
3. Farligt bli förkyld vid astma och KOL

Astma

… drabbar omkring en tiondel av den svenska befolkningen

… uppkommer i yngre åldrar än KOL. Även barn kan få astma, men barnastma går ofta över när barnen växer upp

… har ofta en allergisk bakgrund, särskilt i yngre åldrar. När äldre personer får astma beror det oftare på att luftvägarnas slemhinnor blivit överkänsliga med åren

… kan behandlas, och kan gå tillbaka.

KOL

… omfattar både bronkit, som drabbar de övre luftvägarna, och emfysem som drabbar de små luftvägarna längst ut i lungorna

… KOL är idag den fjärde vanligaste dödsorsaken i världen, och kan snart hamna på tredje plats på grund av den ökade rökningen i länder som Indien och Kina

… drabbar oftast personer över 50 års ålder

… orsakas till 90 procent av rökning och till 10 procent av en ärftlig risk för sjukdomen

… har idag inget botemedel.

Lungor angripna av KOL. Bilden illustrerar vad som händer när lungorna angrips av KOL. Källa: Hjärtlungfonden. Illustratör: Kjell Eriksson

Related posts:

1. Idrottsungdomar har ofta astma – men tycker ändå att de mår bra
2. När medicinen når ända ut kan alla få hjälp mot astma
3. Farligt bli förkyld vid astma och KOL

Foto: Dreamstime

Det är naturligt att gravida kvinnor med astma blir oroliga för att deras mediciner ska kunna skada fostret. Men den största risken ligger faktiskt i underbehandling av astma. Vid både astma och allergier bör patienterna fortsätta att medicinera som vanligt även under graviditeten.

Det menar Lars Gottberg, överläkare vid allergimottagningen på Nacka närsjukhus. Tillsammans med kollegorna Leif Bjermer och Sonja Werner från Lund har han varit redaktör för skriften ”Astma & Allergi – handbok vid graviditet & amning”, utgiven av Astma- och allergiförbundet.

Astmamedicin ofarlig för fostret

Enligt Lars Gottberg finns det inget i den internationella forskningslitteraturen som tyder på en ökad risk för missbildningar hos ett foster på grund av astmamedicin. Däremot finns det data som visar att underbehandlad eller misskött astma kan ha negativa effekter, främst i form av för tidig födsel och/eller låg födelsevikt men även missbildningar.

Fass en produktkatalog

Ett skäl till att gravida astmatiker ändå fortfarande kan få rådet att dra ner på medicineringen kan vara att många allmänläkare förlitar sig enbart på Fass, standardverket med information om läkemedel som säljs i Sverige.

Lars Gottberg. Foto: Anders Norderman

– Men Fass är en produktkatalog där rekommendationerna är läkemedelsföretagens bedömningar ur ett juridiskt perspektiv. Företaget måste bland annat ta hänsyn till eventuella skadeståndskrav och varnar då av juridiska skäl hellre för mycket än för lite, säger Lars Gottberg.

Fortsätt medicinera vid allergier

Även vid allergier hos gravida gäller att patienten ska fortsätta att medicinera som vanligt. Men återigen är det inte ovanligt att sjukvården rekommenderar försiktighet med medicineringen.

Enligt Lars Gottberg beror även detta på informationen i Fass. För alla vanliga receptfria antihistamintabletter finns det vetenskapliga studier som visar att de är säkra att använda i samband med graviditet, men den informationen har inte kommit in i Fass. Tavegyl, den enda allergimedicin som Fass rekommenderar, saknar däremot vetenskaplig dokumentation. Man vet att medlet är ofarligt enbart för att det har använts så länge utan rapporterade fosterskadande biverkningar.

Sprida kunskap bland personal

– Tavegyl är odokumenterat och ger betydande biverkningar i form av extrem trötthet och dålig sömnkvalitet, säger Lars Gottberg.

Han och andra specialister inom området försöker på olika sätt att sprida de senaste forskningsrönen, för att minska sjukvårdpersonalens osäkerhet kring behandlingen av astma och allergier hos gravida.

Text: EVA  BARTONEK ROXÅ

Related posts:

1. Idrottsungdomar har ofta astma – men tycker ändå att de mår bra
2. Kännetecken för KOL respektive astma
3. Stor europeisk studie om skönhetsprodukter

Med en åldrande befolkning behövs bättre behandlingar av infektioner. Foto: Matton.

Äldre personer är mer infektionskänsliga än yngre och återhämtar sig både långsammare och sämre efter en infektion. Dessutom dör betydligt fler äldre av orsaker kopplade till infektioner. Det beror delvis på att deras immunförsvar reagerar långsammare. Med en åldrande befolkning är detta ett växande problem, och det är därför viktigt att skaffa sig mer kunskap om immunsvaret hos äldre.

– Vi behöver få fram bättre behandlingsstrategier för äldre, säger Helena Linge, forskare vid Avdelningen för lungmedicin vid Lunds universitet.

Långsammare immunsvar

Hon forskar om svåra lunginfektioner och hur de påverkas av patienternas ålder. När en person utsätts för exempelvis ett smittämne reagerar kroppens försvarssystem med en inflammation (se faktaruta). Hos unga kommer immunresponsen, dvs. inflammationen, normalt sett snabbt, tar hand om inkräktarna och avklingar därefter i lämplig takt samtidigt som läkeprocessen sätts igång. Hos äldre är immunresponsen dels fördröjd, dels klingar den av mycket långsammare.

(Klicka på bilden för större bild!)

Allvarliga konsekvenser

– Det här kan få allvarliga konsekvenser. Ett fördröjt immunsvar kan innebära att det tar tid innan man inser att något är fel och börjar behandla. Vid snabbt uppkomna allvarliga tillstånd som sepsis – en mycket svår infektion som ger reaktioner i hela kroppen – ökar dödligheten med drygt sju procent för varje timme som antibiotikabehandlingen dröjer.

Även immunresponsens långsamma avklingning utgör ett problem. Inflammationen bara fortsätter, vilket leder till längre läktid och återhämtning. I vissa svåra fall kan lungvävnaden brytas ner.

– ”Avknappen” fungerar inte lika bra hos äldre. Genom att lära oss mer om på- och avstängningsmekanismerna skulle vi kunna lära oss att styra dem och på så sätt förkorta konvalescensen för de äldre.

Värdefulla studier i möss

Många forskargrupper har studerat hur de vita blodkropparna från äldre beter sig vid en infektion, men försöken har ofta gjorts i provrör vilket kan ge en felaktig bild. Helena Linge har därför utvecklat en modell där hon kan studera utvecklingen av lunginflammation i levande unga och gamla möss. Hon har framför allt studerat hur inflammationen påverkar lungor, cirkulation och hjärtfunktion hos unga respektive gamla individer.

– Dessa möss utgör ett värdefullt verktyg för att kunna studera vad som händer vid lunginfektioner hos äldre. På sikt hoppas jag att det ska leda till bättre behandlingsmetoder för äldre.

Text: EVA BARTONEK ROXÅ

Related posts:

1. Bertil Christensson: Att diagnostisera giftiga infektioner

David Aronsson instruerar Per-Gunnar Karlsson som ska göra ett spirometriprov. Foto: Roger Lundholm

Är det KOL, astma, rinit, systemisk skleros eller cancer som ligger bakom patientens lungproblem? Läkarna behöver många metoder för att få en uppfattning av funktionen i lungorna. Helst ska metoderna vara så skonsamma som möjligt.

Inom sjukvården skiljer man på invasiva och ickeinvasiva metoder. De förra innebär att man ”går in i” patienten med allt vad det kan innebära av obehag, personaltid och risker. En traditionell invasiv lungundersökning är bronkoskopi, då läkaren för ner ett instrument i lungan för att titta inuti luftrören och ta prover på vävnaden.

– Det är ett ganska stort ingrepp där patienten får lugnande medel eller sövs. Det kräver också stor erfarenhet av läkaren för att minimera riskerna för patienten, säger docenten i experimentell lungmedicin Ellen Tufvesson vid Lunds universitet.

Utvecklar nya metoder

Hon och andra försöker därför utveckla nya eller förbättrade icke-invasiva metoder, som kan ge så mycket information att man mer sällan behöver göra bronkoskopier. Flera sådana metoder håller nu på att utvecklas.

Spirometri är det grundläggande sättet att mäta lungfunktionen. Vid spirometri mäts patientens lungkapacitet – dels hur mycket en patient kan blåsa ut på en sekund, dels den totala volymen på lungorna. Patientens värden jämförs sedan med normalvärdena för en person med samma kön, ålder och kroppslängd.

Skillnader i funktion

– Om en patient har fibros, ärrvävnad, i lungorna så blir de stela och svåra att helt fylla med luft. En sådan patient kan få ett bra värde på en sekunds utandning, men ett lågt värde när det gäller den totala luftmängden.

– En patient med astma däremot har trånga luftrör och därför det motsatta förhållandet. Hon får inte ut mycket luft på en sekund, men kan pressa ut en stor total luftvolym om hon får tid på sig, förklarar läkaren David Aronsson.

Kan mäta miljön i lungorna

NO betyder kväveoxid och är ett mått på inflammation i luftvägarna. Mätningen går fort och ger ett direkt svar. Metoden används idag delvis som ett sätt att följa hälsan på astmapatienter. NO-metoden håller också på att vidareutvecklas för att visa inte bara om de centrala luftrören är inflammerade utan också hur läget är i de mer svårstuderade perifera luftvägarna.

Utandningskondensat innebär att fukten från utandningsluften kondenseras till en vätska. För att få tillräckligt mycket vätska får patienten andas i instrumentet en längre stund. Kondensatet speglar miljön i lungorna och kan visa inte bara om där är en inflammation utan också vilka inflammatoriska molekyler som i så fall finns hos den aktuella patienten.

Sputum betyder slem. Vid sputum-metoden får patienten andas in förångad koksalt, vilket gör att slem produceras i luftvägarna och kan hostas upp. I detta slem kan man undersöka både innehållet av inflammatoriska ämnen och innehållet av bakterier.

Bra verktyg

Ellen Tufvesson studerar de tre metoderna NO, kondensat och sputum i samband med KOL, lungtransplantation, systemisk skleros och olika typer av astma. Målet är att förfina metodiken och att se hur de olika metoderna kan fås att ge maximal information.

– Vi behöver bra verktyg som är enkla att arbeta med både för forskarna och för de läkare som ska ställa diagnos och följa patienternas sjukdomsförlopp. NO-metoden är den som för närvarande kommit längst, säger hon.

Text: INGELA BJÖRCK

Related posts:

1. En resa i bilder in i lungans innersta delar
2. Olika sorters ljus ger olika spektrum
3. Fler melanompatienter – men inte fler dödsfall

De små lungblåsorna i de yttre luftvägarna. Illustration: Patrick J Lynch , Wikimedia Commons.

Nya biologiska läkemedel revolutionerade behandlingen av reumatism. Nu är samma utveckling tänkbar för den mer än halva miljon svenskar som drabbats av astma.

Kanske finns det till och med möjlighet till bot – förutsatt att läkemedelsindustrin vågar satsa och att myndigheterna skapar de rätta förutsättningarna.

Det menar Leif Bjermer, professor vid Lunds universitet och överläkare på Skånes universitetssjukhus i Lund.

– Hittills har astma beskrivits som en inflammatorisk sjukdom som drabbar de större luftvägarna. Men i dag vet vi att de små luftvägarna, alveolerna och bronkiolerna, är ännu mer drabbade. Det är anledningen till att omkring hälften av alla personer som drabbas inte får någon hjälp av astmamedicinerna.

Medicinen når inte ända ut

Hälften av dem som har astma är inte hjälpta av kortison. En konservativ syn på astmasjukdomen har hitintills satt stopp för läkemedel som når ut till de små luftvägarna. Foto: Roger Lundholm

De mediciner som inhaleras i dag fungerar väl i lungornas stora luftvägar där luftutbytet är stort och där spirometri, som i huvudsak mäter central lungfunktion, ger bra vägledning. Men de perifera luftvägarna med sitt finmaskiga nät av lungblåsor utgör 90 procent av lungornas volym. Det är här som syreupptagningen och gasutbytet med resten av kroppen sker.

Från dessa små lungvägar hörs inga av de ljud som man kan höra från de större bronkerna, och deras tillstånd är också svårt att mäta med spirometri. Men genom undersökning av vävnadsprover från de små perifera luftvägarna finner man att medicinen aldrig når ut dit den kanske behövs som bäst.

– Det går att utveckla läkemedel mot astma som hjälper alla, säger Leif Bjermer. Foto: Roger Lundholm

Andra mekanismer gäller

– Här gäller andra inflammatoriska mekanismer. En del av dessa påverkas inte av traditionell antiinflammatorisk kortisonbehandling, även om den skulle nå hela vägen ut. Detta vet vi.

– Ändå har läkarvetenskapen och läkemedelsindustrin hittills valt den enklaste vägen, att ständigt förfina mediciner av den traditionella typen. De nya varianter som kommer är bara marginellt om ens något bättre än de föregående, säger Leif Bjermer.

Dagens mediciner bäst vid akuta skov

I dag tillfrisknar mindre än en procent av dem som insjuknar i astma. Dagens mediciner behandlar effektivt akuta skov av sjukdomen, men är sämre på att förebygga den kroniska inflammationen.

Ett exempel på mekanismer som inte svarar på kortisonbehandling finns i en typ av cell kallad mastcell, som är ytterst aktiv i de perifera luftvägarna (se artikel ””Vakthundcellerna” bara väntar på att explodera”).

Hos patienter som bara delvis svarar på inhalerat kortison har forskarteamet funnit att mastcellerna i de små luftvägarna ökat med mer än 600 procent.

Mål för riktad behandling

Mastcellerna är en del av ett komplicerat scenario med olika celler som samverkar i olika mönster.

– I Lund har vi lärt oss att ta fram ”inflammatoriska fingeravtryck” som visar vad som händer i en viss cell när den utsätts för inflammatorisk påverkan från andra celler i närheten. På så sätt kan vi identifiera möjliga mål för en riktad behandling, förklarar Leif Bjermer.

Myndighetskrav styr utvecklingen i fel riktning

Ett stort problem är emellertid att kraven på vad som ska dokumenteras i kliniska prövningar, inte minst från den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA, i vissa avseenden styr utvecklingen i fel riktning.

– En delvis okunnig och ganska konservativ syn på astmasjukdomen tvingar läkemedelsbolagen att satsa alltför mycket på att dokumentera effekten på mekanismer som vi redan i dag har bra läkemedel mot, hävdar Leif Bjermer.

Lovande preparat i kombination

Det är också mycket svårt att göra studier där olika läkemedel kombineras. Ofta skulle man behöva blockera mer än en receptor samtidigt för att få önskad effekt. Att göra detta i en studie är dock nästan omöjligt, eftersom FDA kräver att man först måste dokumentera den enskilda komponentens effekt innan den får kombineras med andra.

– Det innebär att många lovande preparat som skulle kunna ha ett stort värde i kombination med andra aldrig når fram till kliniken, påpekar Leif Bjermer.

Kan leda till genombrott

Även mindre studier inriktade mot betydelsefulla sjukdomsmekanismer bör få en chans att prövas i större sammanhang, menar han. I det här fallet handlar det om att kunna visa en effekt i de små luftvägarna där dagens metoder har begränsat värde.

– Om det skulle kunna göras är jag övertygad om att vi får se samma genombrott för behandling av astma som när man för 10-15 år sedan revolutionerade medicineringen för reumatiker, säger Leif Bjermer.

Text: PER LÄNGBY

Related posts:

1. Idrottsungdomar har ofta astma – men tycker ändå att de mår bra
2. Kännetecken för KOL respektive astma
3. Medicinen når målet med hjälp av magneter

Arne Egesten och hans forskarkollegor Eila Butlior, Sandra Jobic och Pia Andersson tror att man på sikt kan utveckla ett läkemedel mot KOL med hjälp av ett kroppseget antibiotika, midkine. Foto: Roger Lundholm

Under lång tid föll de mer eller mindre i glömska. Men nu är kroppens egna antibiotika på frammarsch i den medicinska forskningen. Ett av dessa kallas midkine och kan kanske vara verksamt mot KOL och lunginfektioner.

– Det första av dessa kroppsegna antibiotika – lysozym – identifierades redan på 20-talet av penicillinets upptäckare Alexander Fleming. Nu vet vi att det finns ett hundratal olika varianter, säger Arne Egesten, överläkare vid Skånes universitetssjukhus och docent vid Lunds universitet.

Slår blixtsnabbt sönder bakterier

I laboratorieförsök har Sara Nordin i hans forskargrupp odlat celler från luftvägsslemhinnan och visat att de producerar midkine.

– Dessa celler har en kraftfull antibakteriell aktivitet på sin yta. Bakterierna slås sönder på mindre än en sekund, åtminstone i provrörsförsök, berättar han.

Därför är dessa positivt laddade äggvitemolekyler också en möjlig kandidat till framtida utveckling av läkemedel. Den antibakteriella förmågan hos kroppsegna antibiotika är dock mest effektiv på kroppens ytor, som på hud och slemhinnor, medan många tappar mycket av sin aktivitet i blodbanan.

I luftrören kan midkine dock ha betydelse.

Långt kvar till färdigt läkemedel

– Av hundra rökare drabbas uppemot hälften av svår KOL. Det är många olika faktorer som avgör varför den andra hälften inte drabbas lika svårt. En del av förklaringen kan vara hur kroppens immunförsvar över- eller underreagerar, exempelvis genom att aktivera vita blodkroppar i luftvägarna och producera kroppsegna antibiotika, säger Arne Egesten.

Hans laboratorieförsök har visat att midkine kan motverka bakteriell inflammation, förhoppningsvis minska inflammationen och därmed skydda lungorna från vävnadsskador och ärrbildning. Det är dock långt kvar till ett färdigt läkemedel.

Hopp om kroppseget antibiotikum

– När de moderna astmamedicinerna kom ledde det till en dramatisk förbättring. Plötsligt blev många astmapatienter hjälpta. Något motsvarande för dem som drabbats av KOL har tyvärr hittills inte presenterats, påpekar Egesten.

Om det görs möjligt hoppas han att kroppsegna antibiotika ska kunna användas mot allt från lunginflammation till halsfluss.

Text: PER LÄNGBY

Related posts:

1. Immunförsvaret – kroppens egna soldater
2. Kroppens egen medicin skyddar mot infektion
3. Kroppens reaktion på en lungtransplantation

Ventilen förs in i lungan med bronkoskopi. Foto: Roger Lundholm

Metoden är enkel att använda för en erfaren lungläkare. Den fungerar för omkring en av tio som drabbats av symtom vid framför allt KOL. Och den ger få om ens några komplikationer. Skulle det trots allt inte bli bra går det dessutom att ångra sig.

Det handlar om de ventiler som lungspecialisten, överläkare Lars Ek vid Skånes universitetssjukhus i Lund, sätter in i luftrören på patienter med emfysem.

– Vid emfysem förlorar patienten lungvävnad. Den sjuka delen av lungan tappar sin spänst och trycker på den friska delen ända ned på diafragman. Du bli andfådd och kan behöva syrgas för att orka, berättar han.

Ventil istället för kirurgi

Det går inte att bota KOL, men det är möjligt att lindra symtomen. Inopererade ventiler hjälper även personer med svåra besvär av sjukdomen.

– Han eller hon lyfts upp ett trappsteg, även om sjukdomen fortskrider, säger Lars Ek.

Förr gjordes motsvarande ingrepp med kirurgi. Bröstkorgen öppnades och den sämsta delen av lungan skars bort. Metoden var riskfylld och förenad med rätt hög dödlighet.

Lätta att ta bort vid behov

Nu opereras ventiler in via ett rör med vanlig bronkoskopi i de andningsvägar som fungerar bäst. Eftersom de har en backventil kan luften bara passera ut och den friskaste delen av lungan fylls med luft. Om patienten får besvär är det lätt att avlägsna ventilen.

– Det kan handla om en infektion, en bristning i den sjuka delen eller en liten blödning. Men det händer inte så ofta, berättar Lars Ek som sedan 2008 opererat in ventiler på ett 40-tal patienter.

Text: PER LÄNGBY

Related posts:

1. Ny upptäckt förklarar symtom före danssjuka

Alla nyfödda barn undersöktes för eventuell AAT-brist åren 1972-74. Foto: Matton.

– Vi har en grupp som följts sedan de var barn och som undersöks regelbundet vart fjärde år, berättar överläkare Eva Piitulainen vid Skånes universitetssjukhus i Malmö.

De nu vuxna deltagarna började studeras 1972-74, då alla nyfödda svenska barn undersöktes. Man hittade 127 barn som ärvt sjuka gener från båda sina föräldrar och därför led av svår AAT-brist. Totalt finns det i Sverige nu mellan 4 000 och 5000 personer med svår brist på alfa- 1-antitrypsin.

Skyddar lungor från att brytas ner

Alfa-1-antitrypsin är ett protein som bildas i levern. Dess viktigaste uppgift är att skydda lungorna från att brytas ner. När skyddet inte fungerar ökar risken för lungsjukdomen KOL kraftigt.

– En person som har sjukdomen i arv från båda föräldrarna och som dessutom röker löper stor risk att få KOL redan vid 30-40 års ålder. En del icke-rökare kan däremot klara sig besvärsfria hela livet, förklarar Eeva Piitulainen.

Sjukdomen gör också att proteinet stannar i levern hos patienten, där det kan ge upphov till andra problem. Vuxna löper exempelvis ökad risk att drabbas av levercancer eller skrumplever. Hos små barn kan AAT-bristen vålla gulsot. Är sjukdomen svår hos små barn kan det kräva att patienten får en ny lever genom transplantation.

Nationellt register ger bra överblick

Sjukdomen och patienterna följs genom ett nationellt register som Eeva Piitulainen är ansvarig för. Det omfattar i dag drygt 1 400 patienter. Det enda laboratoriet i landet som kan testa för sjukdomen finns också i Malmö, hos Labmedicin Skåne.

– Därför har vi en bra överblick när det gäller nytillkomna patienter, säger Eeva Piitulainen.

Hon håller som bäst på med 38 års-kontrollen av de nu vuxna patienterna. Den som gjordes för fyra år sedan är inte färdig, medan 30 årskontrollen är utvärderad och klar. Ingen av de 70 personer som fortfarande deltog i uppföljningarna hade då drabbats av sjukdomens följder – alla var fortfarande friska.

Spridits med vikingar

Följderna av en brist på alfa-1-antitrypsin upptäcktes av professor Carl-Bertil Laurell vid dåvarande Malmö Allmänna sjukhus. Sjukdomen är vanligast i södra Skandinavien och har sannolikt spridits ut därifrån på vikingarnas färder i Europa. I Lappland finns knappast några som har sjukdomen.

Text: HANS-GÖRAN BOKLUND

Related posts:

1. Rolf Ljung: Blödarsjuka – från gen till patient

Tunga steg. Förutom sin KOL har Lars-Arvid Skoog också drabbats av hjärtinfarkt, pulsåderbråck och stroke. 35 års rökning tog ut sitt pris. Foto: Roger Lundholm.

Lars-Arvid Skoog är en man med gott humör. Men det finns somligt som stör.

Att behöva pusta ut efter trappan till lägenheten. Att han måste ta paus efter två sågade brädor. Att det tar på krafterna att bära två matkassar.  

– Sådant stör en hel del för en praktiskt lagd man som älskar att snickra och som dessutom varit i eliten som handbollspelare, säger han.  

Men han vet vad det beror på. Kapaciteten i hans lungor är reducerad till 25 procent.

Diagnosen på KOL kom 2003 efter 35 års rökning och ett antal misslyckade försök att sluta.

– Efter hjärtinfarkten 1996 minskade jag antalet cigaretter från 15-20 om dagen till 6-8, berättar han.  

Då upplevde Lars-Arvid inga problem med sin rökning, även om han insåg att han borde sluta. Han hade ju ingen rökhosta och han hostade inte upp slem. Och när han tvingades bryta en golfrunda redan vid femte hålet skyllde han på dålig kondition. 

– Jag är rent ut sagt fysiskt lat. Det där med att träna har aldrig legat för mig, säger han. 

Ett halvår innan han fick sin diagnos dog hans älskade Gun-Britt efter en lång kamp mot sin bröstcancer. 

– Vi hade varit gifta i 35 år. Jag har aldrig mått så dåligt som de åren.  

Envis luftvägsinfektion

På sommaren drabbades han av en envis luftvägsinfektion och besökte vårdcentralen. Spirometrin visade en lungvolym på 33 procent. Han kom till sjukhuset i Lund och fick sin diagnos, tog prover, blev sjukskriven och prövade läkemedel.  

I dag har hans lungkapacitet krympt till 25 procent. Själv spekulerar Lars-Arvid i att det beror på att han upphört med den KOL-gymnastik som sjukhuset anordnar. Det beror emellertid inte så mycket på hans fysiska lättja.  

Även fler sjukdomar

– För ett år sedan fick jag ett pulsåderbråck som opererades. Efter operationen tillstötte komplikationer och jag blev opererad på nytt. På juldagen förra året fick jag dessutom en stroke, berättar han.  

Lars-Arvid, som före hjärtinfarkten i mitten av 90-talet aldrig sökt sjukvård akut, var nu en ständigt återkommande patient. Och det är inte osannolikt att både infarkten, pulsåderbråcket och stroken också de har samband med KOL-sjukdomen (se artikeln ”Infarkt, stroke, benskörhet… KOL är mer än lungsjukdom!”).  

Än behöver dock 70-årige Lars-Arvid Skoog inte ta hjälp av syrgas  

– Jag har omkring 95 procents syreupptagning i lungorna. Men jag rör mig sakta nu för tiden, säger han.  

Text: PER LÄNGBY

Related posts:

1. Varje steg räknas
2. Genterapi mot epilepsi – ett steg närmare
3. Ett steg närmare hälsofrämjande sjukvård

Fibroblaster är bindvävsproducerande celler. På bilden syns bindväven i rött, cellkärnorna i blått och cellens yta i grönt. Klicka på bilden för en större bild. (Foto: Oskar Hallgren)

Vad är det som händer med produktionen av bindväv vid KOL? Och vilka celler kommunicerar med varandra i sjuk respektive frisk vävnad?

Det studeras av forskare vid Lunds universitet. Vid KOL sker det i vissa delar av de sjuka lungorna en överproduktion av bindväv (= fibros), medan det samtidigt i andra delar pågår en nedbrytning av bindväv (= emfysem).

Sprida nytt ljus över sjukdomen

Med hjälp av celler och vävnadsprover från patienter och friska personer studerar en forskargrupp den celltyp, fibroblaster, som är den främsta producenten av bindväv i lungorna.

Michiko Mori och Oskar Hallgren. Foto: Olle Dahlbäck

– Det verkar som fibroblasterna förändras i de sjuka lungorna: de tillverkar en annan bindväv och drar ihop sig mer. Detta skulle kunna vara orsaken till den ökade spänning som uppstår i lungblåsorna under sjukdomen och gör att deras väggar kollapsar, säger Oskar Hallgren vid Institutionen för kliniska vetenskaper i Lund.

– Vi börjar även se ett samband mellan bindvävsförändringen och den inflammatoriska processen hos patienter med KOL, vilket kan sprida nytt ljus över sjukdomsförloppet.

Hitta nya behandlingar

Michiko Mori är doktorand vid Institutionen för experimentell medicinsk vetenskap. Tillsammans med sina kollegor studerar hon just den inflammatoriska process som forskarna tror driver sjukdomen.

– Vi vill se vilka celler som förekommer i olika delar av lungorna under olika stadier av sjukdomen. Sedan vill vi ta reda på vilka celler som kommunicerar med varandra. När vi vet det kan vi försöka blockera eller förstärka de viktigaste kommunikationsvägarna, och förhoppningsvis bidra till en bättre behandling mot KOL i framtiden.

Text: OLLE DAHLBÄCK

Related posts:

1. Lungan vill läka sig själv
2. Kroppens reaktion på en lungtransplantation
3. Hon studerar ”tysta zonen” med ny teknik

Marika Bajc kan få mycket värdefull information ur bilderna från en lungtomografi. Foto: Roger Lundholm.

Tekniken för lungtomografi (egentligen kallad tomografisk lungscintigrafi) infördes för snart tio år sedan i Lund. Sedan dess har man utvecklat tekniken och idag blivit så skickliga på att diagnostisera lungemboli, att Marika Bajc – överläkare vid Skånes universitetssjukhus och docent i klinisk fysiologi vid Lunds universitet – varit med och satt riktlinjer för undersökning och tolkning av misstänkt lungemboli för hela Europa.

Bild av genomströmningen

Lungtomografi ger läkaren mycket information om lungornas funktion. Vid undersökningen får patienten andas in mikroskopiska radioaktiva partiklar som ger en tydlig bild av genomströmningen av luft i lungorna. Radioaktiva partiklar sprutas strax därefter in för att blodflödet i lungvävnaderna ska kunna avbildas.

Underlättar tolkning

– Vid misstänkt lungemboli har patienten ofta ganska allmänna symptom som smärta i bröstet eller svårt att andas. Det gör det svårt för läkaren att ställa diagnos. Då är metoden med lungtomografi bra. Tolkningen underlättas av att metoden ger noggranna funktionella bilder som visas som en roterande tredimensionell volymbild och dessutom som snittbilder i olika projektioner, säger Marika Bajc.

Kan användas på alla

Jämfört med datortomografi (CT, Computed Tomography) har lungtomografi också fördelen att kunna användas på i princip alla patienter. CT däremot kan inte användas på patienter med njursvikt, allergi mot kontrast eller patienter som ligger i respirator.

– Ännu en fördel med lungtomografi är att bröstvävnaden får upp mot 50 gånger lägre stråldos vid en sådan undersökning jämfört med en CT-undersökning. Unga kvinnor och gravida bör inte utsättas för så hög strålning, säger Marika Bajc.

Bra med fler  metoder

Hon tycker dock att den ena metoden för diagnostik av patienter inte utesluter den andra.

– Man kan se olika saker med de olika metoderna.

Därför är det bra att det finns mer än en metod att tillgå vid undersökningar. Det gynnar patienterna, och det är ju dem vi är till för.

Text: OLLE DAHLBÄCK

Related posts:

1. Lungan vill läka sig själv

Yogaläraren Åsa Marsal ser andningen som ett verktyg för att lugna ner kroppen. När vi blir stressade andas vi snabbt och ytligt. Andetagen når inte hela vägen ner i lungvävnaden och vi får en sämre syresättning. Genom att förändra vår andning kan vi snabbt må mycket bättre.

Åsa Marsal började utöva yoga för åtta år sedan och leder idag egna yogakurser vid sidan av arbetet som narkossköterska på kvinnokliniken i Lund.

– Tyvärr tror många att yogan mest handlar om komplicerade rörelser och positioner där man måste slå knut på sig själv. Istället finns många olika inriktningar som kombinerar meditation och kroppsövningar på olika sätt men med samma grundläggande andningsteknik. Det handlar om långa, djupa andetag i ett lugnt tempo, säger Åsa Marsal.

Djupandning dämpar stress

Vårt nervsystem består av ett somatiskt, viljestyrt system som styr våra medvetna rörelser och ett autonomt som styr funktioner i kroppen som inte är viljestyrda, t.ex. hjärtat och tarmrörelserna. Det autonoma nervsystemet består i sin tur av två delar, det sympatiska och det parasympatiska nervsystemet. Det sympatiska reagerar på stress genom att bl.a. höja blodtrycket och öka hjärt- och andningsfrekvensen. Det parasympatiska systemet aktiveras när vi är i vila och gör att blodtrycket istället sjunker och hjärtat slår långsammare.

– Långa, långsamma djupa andetag dämpar det sympatiska nervsystemet samtidigt som de lockar fram aktivitet i det parasympatiska nervsystemet. Djupandningen är ett bra och enkelt sätt att påverka dessa reaktioner när vi behöver det, förklarar Åsa Marsal.

Vetenskapliga bevis

Det som ofta har legat den österländska medicinen i fatet är att det har saknats vetenskapliga bevis för dess effekter. Men i en nyligen utförd studie vid Danderyds sjukhus har man kunnat visa att så kallad medicinsk yoga, med fokus på djupandning och avslappning, sänker både blodtryck och stresshormonnivåer hos patienter som genomgått en hjärtinfarkt. Medicinsk yoga har därför införts i rehabiliteringsprogrammet för hjärtinfarktpatienter.

Andra vetenskapliga studier har visat att den för yogan karaktäristiska ”ujjayi-andningen”, då man lägger till ett speciellt väsande ljud när man djupandas, också stimulerar det parasympatiska nervsystemet genom att stimulera vagusnerven intill luftstrupen.

Enkelt men kräver övning

Hur ska man då göra till vardags, ska vi gå omkring och djupandas hela tiden?

– Nej, det är inte realistiskt, men det är ett bra och enkelt verktyg att ta till när vi blir stressade och behöver lugna ner oss.

Som med alla tekniker måste man dock träna lite för att de ska fungera på ett bra sätt. Fem minuter per dag räcker, på bussen eller i sängen.

– Tekniken är enkel och man kan hitta instruktioner både i böcker och på Internet men en kurs kan vara ett bra stöd om man har svårt att komma igång, säger Åsa Marsal.

Text: EVA BARTONEK ROXÅ

Foto: Roger Lundholm

Related posts:

1. Björn Karlson: Arbete och stress
2. Koppling mellan stress och besvär av el och kemikalier
3. Kartläggning av sambandet stress och diabetes

Foto: Dreamstime

– Organbristen är tyvärr monumental och därför är det viktigt med kriterier för hur urvalsprocessen ska gå till, säger Ingrid Skog, överläkare och specialist inom lung- och internmedicin vid Skånes universitetssjukhus i Lund.

En lungtransplantation kan komma i fråga först när ingen annan behandling fungerar och patienten inte väntas leva längre än två år. De vanligaste sjukdomarna som kan leda till ett sådant tillstånd är svår cystisk fibros, lungfibros och KOL-emfysem, men även andra, ovanligare lungsjukdomar kan leda till livshotande lungsvikt.

En eller två lungor?

Patienter med cystisk fibros måste alltid byta båda lungorna eftersom deras lungor är infekterade och den kvarvarande lungan lätt skulle kunna smitta den nya. Men att transplantera bara en lunga kan i andra fall vara att föredra. Patienter med KOL-emfysem eller lungfibros klarar sig ofta bra med bara en ny lunga, och då kan ytterligare en person få nytta av det donerade organet.

I Sverige utförs lungtransplantationer vid Skånes universitetssjukhus i Lund och vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. I Lund görs i snitt 18-20 transplantationer per år.

När organ har donerats för transplantation måste det tas om hand väl, och bland annat hållas nedkylt. Det sker i helt vanliga kylväskor. Just denna kylväska tillhör thoraxkliniken i Lund. Foto: Roger Lundholm.

Urvalet

Det första urvalet sker redan utifrån remissen då man gallrar bort ungefär en tredjedel av de 50- 60 patienter som remitteras till Lund varje år.

– Åldern har stor betydelse. Personer över 60 år har betydligt sämre chans att överleva och återhämta sig. Patienter med svår njursjukdom eller svår benskörhet är inte heller aktuella för transplantation eftersom de immundämpande mediciner som måste tas efter en transplantation frestar på njurarna och ökar benskörheten.

Därefter sker ytterligare gallringar med stöd av internationella riktlinjer. Skälen kan vara om en patient har någon annan allvarlig sjukdom i ett livsviktigt organ som hjärta eller lever, en tumörsjukdom som inte är under kontroll, eller missbruk eller psykisk sjukdom som gör att han eller hon inte kan sköta sin medicinering.

Att förvalta en lunga

De kvarvarande patienterna kallas sedan till ett första besök, där man noggrant går igenom vad en transplantation innebär.

– Vi vill försäkra oss om att patienten är beredd att följa de mycket noggranna regler för livslång medicinering och träning som krävs efter en lungtransplantation. Är man verkligen beredd att förvalta den gåva som ett donerat organ utgör? Om inte, så kan någon annan få större nytta av donationen.

Många med fullgott liv

I Lund har man transplanterat lungor i över 20 år med goda resultat. Idag lever nästan 60 procent av patienterna i 10 år eller mer. Det tar ungefär ett år att bli fullt återställd efter en lyckad lungtransplantation och många patienter lever ett fullgott liv.

– Man är dock infektionskänslig för resten av sitt liv vilket kan utgöra ett problem för en del arbetsgivare. Många av våra patienter jobbar därför i egna företag, men bland våra patienter finns även en infektionssjuksköterska och en helikopterpilot, avslutar Ingrid Skog.

Text: EVA BARTONEK ROXÅ

No related posts.

Hamid Akbarshahi och Ann Rosendahl vill motverka följderna av en inflammation i bukspottkörteln. Foto: Roger Lundholm.

Svår akut bukspottkörtelinflammation är ett tillstånd som kan leda till akut lungsvikt hos kritiskt sjuka patienter, vilket oftast kräver intensivvård och respiratorbehandling. Trots alla livräddande insatser är dödligheten mycket hög. Hamid Akbarshahi forskar för att förhindra att ämnen från bukspottkörteln vållar livshotande lungsvikt.

– Patienterna kan drabbas av lungskada till följd av en plötslig inflammation i bukspottkörteln.

Under den tidiga fasen ökar nivåerna av inflammatoriska proteiner i bukspottkörteln. Dessa kan sedan sprida sig till lungan, förklarar Hamid Akbarshahi, som är doktorand vid Biomedicinskt centrum BMC i Lund.

Triggar lungornas immunförsvar

– Där kan de inflammatoriska ämnena trigga igång lungornas immunförsvar med påföljd att patienten drabbas av en livshotande lungsvikt, fortsätter hans handledare, forskaren Ann Rosendahl.

Syftet med forskningen är att kartlägga underliggande kopplingar mellan de två sjukdomstillstånden och förhoppningsvis även hitta ett sätt att hindra ämnena att ta sig ut från bukspottkörteln till lungorna och vålla skada.

Intensivvård bättrar men botar inte

– Drygt 30 av 100 000 invånare i Sverige drabbas varje år av akut bukspottkörtelinflammation. De flesta drabbas lindrigt, men 15-20 procent får en svår form som ofta kräver intensivvård. Av dem dör var femte i lungsvikt. De som överlever kan däremot i stort återgå till ett normalt liv längre fram, förklarar Ann Rosendahl.

De patienter som drabbas kräver intensivvård under 10-14 dagar. Intensivvård, vilken är dyrbar, förbättrar tillståndet hos patienterna, men botar inte specifikt den underliggande orsaken till lungsvikten. Forskarna letar därför efter att hitta nya bättre vägar att behandla patienter med akut lungsvikt och rädda liv.

Ingen förhandsvarning en utmaning

Dock är en svårighet att sjukdomen slår till snabbt och utan någon förhandsvarning. Det har gjort den svårstuderad för forskningen. Tidigare forskning har dessutom begränsats på grund av brist på patientmaterial och bra modeller för att studera sjukdomsförloppet. Hamid Akbarshahi har arbetat med att ta fram en kliniskt relevant djurmodell – möss – för att testa möjliga behandlingar av andningssvikt.

– Genom att exempelvis minska utsöndringen av ett specifikt ämne som ”lockar” specialiserade vita blodkroppar ut i både bukspottkörtel och lungvävnaden försöker vi lugna inflammationen och därmed minska vävnadsskadan, förklarar han.

Text: HANS-GÖRAN BOKLUND

Related posts:

1. Vad orsakar Parkinsons? – Genombrott tyder på att skadade proteiner rör sig mellan celler
2. Ett riktigt jobb – finns det när man är psykiskt sjuk?

Lena Uller med sina doktorander, Irma Mahmutovic Persson, Angelica Brandelius och Jenny Calven. Foto: Roger Lundholm.

Vanliga förkylningar är obehagliga men inte farliga för de flesta av oss. Annat är det för patienter med astma eller KOL.

– Förkylningsvirus ligger bakom de flesta allvarliga försämringar hos patienter med astma och KOL. Och svåra attacker av astma är i värsta fall dödliga, säger Lena Uller, docent och forskare vid Lunds universitet.

Problemet är att astmapatienternas vanliga medicin inte hjälper vid en virusinfektion.

– Därför kan de råka ut för akut andnöd och i värsta fall behöva läggas i respirator. Även i lindrigare fall kan det ta månader för en astmapatient att tillfriskna från en vanlig förkylning, förklarar Lena Uller.

Framtida läkemedel kan stoppa startnyckel

Astma och KOL uppkommer på olika sätt och har oftast studerats var för sig. Men nu har Lena Uller hittat ett visst protein i slemhinnorna hos både astma- och KOL-patienter. Proteinet TSLP finns i höga halter hos dessa patienter redan i vanliga fall, och når ännu högre nivåer hos patienter med en virusinfektion. Proteinet verkar fungera som en ”startnyckel” vid en förkylning och sätta igång olika processer som förvärrar sjukdomen.

Som tur är har Lena Uller också funnit ämnen som kan minska en inflammation i slemhinnorna genom att hindra produktionen av ”startnyckelproteinet”. Med anslag från forskningsstiftelsen Vinnova ska hon och kemiprofessorn Olof Sterner försöka utveckla dem till nya läkemedel. Parallellt med denna grundforskning planerar man kliniska studier, som ska visa om arbetet är på rätt väg.

Celler, möss och patienter

Lena Ullers forskargrupp, som också omfattar tre doktorander, arbetar både med celler, djurförsök och försök på patienter som behandlats med ett virusliknande ämne. Denna bredd är viktig för att resultaten inte bara ska gälla cellodlingen eller försöksmusen utan även de tänkbara framtida patienterna.

De sjuka celler forskarna studerar kommer från KOL- och astmapatienter. Att använda celler direkt från patienter i stället för celler som odlats i laboratoriet är viktigt, tror Lena Uller. De senare liknar inte i alla avseenden de ”färska” patientcellerna, och forskningsresultaten kan därför bli missvisande. Celler som kommer direkt från patienterna ger mer tillämpbara resultat – om än till priset av en del obekväm arbetstid:

Immunförsvaret går överstyr

– Cellerna håller sig inte mer än ett par veckor. När vi fått in prover från kliniken måste jag därför arbeta intensivt med dem så länge det går, även helger och kvällar, säger doktoranden Jenny Calvén.

Lena Uller tror att astma- och KOL-patienternas förkylningsproblem beror på att immunförsvaret gått överstyr. Immunsystemet reagerar alltför starkt på förkylningsvirusen, vilket sätter igång en inflammation i både slemhinne- och muskelceller. Ett viktigt tecken på detta är en alltför hög produktion av ”startnyckelproteinet” TSLP.

Text: INGELA BJÖRCK

Related posts:

1. Förkylningar kan vara farliga för astmatiker
2. Kännetecken för KOL respektive astma
3. Idrottsungdomar har ofta astma – men tycker ändå att de mår bra

Man kan odla celler från lungorna i speciell näringslösning och studera hur de fungerar. Foto: Gunilla Westergren-Thorsson ©

När man får en skada i lungan på grund av t.ex. cigarettrök, pollenkorn eller mikroorganismer försöker kroppen snabbt att laga skadan. Men ibland går lagningen fel. För mycket bindväv leder till en ärrbildning, och lungans elasticitet förändras. Detta gör det svårt att andas, speciellt vid sjukdomar som astma och KOL. 

Gunilla Westergren-Thorsson. Foto: Roger Lundholm

– I vår forskargrupp studerar vi hur lungorna reparerar skador vid olika sjukdomar, berättar Gunilla Westergren-Thorsson som är professor i medicinsk cellbiologi vid Lunds universitet.  

Dagens behandlingar vid dessa sjukdomar påverkar själva inflammationsprocessen, men hjälper däremot inte den lungvävnad där reparationen har gått fel.

Lagas med bindväv

Lungan repareras i första hand av bindvävsproducerande celler. Bindväven består av ett nätverk av molekyler och fiberliknande strukturer som ger struktur och stabilitet i vår kropp.  

Cellerna som tillverkar bindväven aktiveras vid en skada på olika sätt. Om det blir ett litet hål i lungans luftvägar eller lungblåsor kan till exempel celler ”poppa upp” och täppa till hålet. Signaler kan också skickas ut från bindväven så att de celler som behövs för att laga skadan kommer dit via blodet. Kommer dessa system i obalans kan en kronisk inflammation uppstå.  

Stamceller i lungans yttre delar?

– Kroppen har verkligen en fantastisk förmåga att laga skador. Men när det har gått så långt att man till exempel har fått KOL beror det förmodligen på att kroppen inte längre klarar av att laga de hål som uppstår av cigarettröken.

– Man skulle kunna säga att byggstenarna och murbruket i lungorna tagit slut, säger Gunilla Westergren- Thorsson.

Bilden till vänster visar vävnad från de yttre delarna av en frisk lunga. Man kan se luftvägarna i genomskärning som runda kanaler. Bilden till höger visar vävnad från en patient med KOL, där det finns små hål i lungvävnaden på grund av att kroppen inte längre klarar av att laga de hål som uppstår på grund av cigarettröken. Bild: Gunilla Westergren-Thorsson ©

Hoppas mycket på stamcellsforskningen

Nyligen har forskare i Lund upptäckt att det också finns stamcellsliknande celler i lungorna som kan tillverka bindväv.  

– I framtiden tror jag man kommer att lyckas tillverka nya byggstenar och murbruk med hjälp av stamceller för att laga de hål som uppstått i lungan vid KOL och andra lungsjukdomar. Här i Lund studerar vi, som en av få grupper i världen, de stamcellsliknande celler som finns ute i lungans yttre delar.

– Vi vill förstå hur olika stamceller samverkar vid reparationen av en skada och varför något som i ett visst stadium fungerar bra, i ett senare stadium kommer i obalans och leder till sjukdom.

Text: NINA HULT

Related posts:

1. En resa i bilder in i lungans innersta delar
2. Lungan i 3D
3. EU vill förebygga blödningar hos nyfödda

En överväldigande majoritet av dem som drabbas av KOL i västvärlden är rökare. Vid rökstopp upphör nedbrytningen av lungvävnaden, men de skador som uppstått är ännu så länge oåterkalliga. Foto: Dreamstime

Nästan nio av tio som drabbas av KOL har rökt. Och KOL-patienterna drabbas också i högre grad av benskörhet, hjärtinfarkt, stroke och andra sjukdomstillstånd.

Primärvården har blivit bättre på att mäta andningsvolym med hjälp av spirometri. Men det kunde ske ännu oftare, säger Claes-Göran Löfdahl. FOTO: Roger Lundholm

– Hittills har vi alltför lite kopplat KOL till sjukdomstillstånd utanför lungan, påpekar Claes-Göran Löfdahl, professor vid Lunds universitet och överläkare på Skånes universitetssjukhus i Lund.

En färsk studie vid Skånes universitetssjukhus i Malmö visar att det går att knyta även stroke och åderförkalkning i halskärlen till nedsatt lungfunktion av den typ som finns vid KOL.

Andra epidemiologiska studier visar ett starkt samband mellan KOL och risken för hjärtinfarkt och kärlkramp.

Medfött skydd

– Här finns en del faktorer som är gemensamma. Hur vi drabbas är antingen beroende av känslighet för skadliga ämnen eller en sannolikt medfödd förmåga att aktivera olika skyddsfaktorer.

Det är numera en oomtvistad sanning att rökning ger sämre hälsa. Men uppemot hälften av alla rökare drabbas inte av KOL. De kan ha skyddande faktorer. Kanske har de en bättre förmåga att mobilisera ett kroppseget antibiotikum som även skyddar mot exempelvis lunginflammation (se artikeln ”Tror på kroppens eget antibiotikum”).

Röken förstör vävnaden

För övriga leder rökningen dels till en inflammation i de små luftvägarna, bronkiolerna, dels till en nedbrytning av vävnaderna i och omkring de minsta lungblåsorna, alveolerna. Luftvägarna faller lättare samman vilket försvårar luftpassagen, framför allt vid utandning. Detta är den typiska bilden för emfysem med ”uppblåsta” lungor.

En ny metod mot detta är att operera in ventiler i luftvägarna som stänger av de områden som är mest drabbade (se artikeln ”Ventiler lindrar symtom vid KOL”).

Sluta i tid

Sjukgymnastik ger en bättre hälsa för KOL-patienterna, men sjukdomen i sig är ännu utan bot. De läkemedel som ges påverkar endast i mindre grad överlevnaden. Den drabbar dessutom kvinnor hårdare än män, kanske på grund av deras mindre lungvolym. Det har också skett ett generationsskifte. I dag drabbas fler kvinnor än män av KOL.

– Det är viktigt att inte skuldbelägga rökare. Många kan sluta, men för några är det närmast omöjligt. Men för den som slutar upphör nedbrytningen av lungvävnaden. Därför är det viktigt att sjukdomen upptäcks i tid, säger Löfdahl.

Mäta andningsvolym

Historiskt sett har landets vårdcentraler varit dåliga på att identifiera KOL. Enligt Claes-Göran Löfdahl är dock primärvården i Skåne i dag rikets flitigaste i att mäta andningsvolym med hjälp av spirometri.

– Det har skett en successiv förbättring. Nästan hundra procent av vårdcentralerna har spirometriutrustning. De saknar ändå ibland både tid och möjlighet att göra tidiga test på patienter som söker under infektionsperioder eller i samband med astmaliknande symtom.

Text: PER LÄNGBY

Related posts:

1. Näskylning skyddar vid stroke
2. Ny behandling minskar hjärnskador efter stroke
3. Snabbare återhämtning vid stroke med L-DOPA

Anna-Karin Larsson undersöker små vävnadsprover från lungpatienter. Foto: Roger Lundholm.

Lungornas yttersta, perifera delar har tidigare kallats för ”den tysta zonen” eftersom dess processer inte kunnat studeras i detalj. Nu har teknikens utveckling gett nya möjligheter att se vad som händer där, och till och med hålla tunna bitar av lungvävnad levande i laboratoriet.

– Vi hoppas på så sätt kunna få fram nya behandlingar för patienter med astma och KOL, säger Anna-Karin Larsson, forskare i lungbiologi vid Lunds universitet.

Fettsyror kan skydda

Hon är speciellt inriktad på prostaglandiner, en sorts fettsyror som spelar en viktig roll i alla vävnader i kroppen. Just lungan producerar allra mest prostaglandiner.

– Mitt mål är att förstå hur prostaglandinerna påverkar luftvägar och kärl i lungormas yttersta delar. Resultaten hittills tyder på att de kan ge ett visst skydd mot de sjukliga bindvävsförändringarna vid astma och KOL, säger hon.

Studerar vävnadsprov

Anna-Karin Larsson får patientprover från universitetssjukhusets lungmedicinare och tar ut tunna vävnadssnitt från dessa prover. Snitten består av lungvävnad som hålls levande i odlingar, och som har både flimmerhår, blodkärl och luftvägar kvar. Dessa små vävnadsbitar används för experiment där man t.ex. tillför prostaglandiner, tillväxtfaktorer och andra ämnen. Resultatet filmas via ett mikroskop, och vävnadens reaktioner analyseras också med cell- och molekylärbiologiska metoder.

Luftvägar och ådror i nära samspel

Både astma och KOL orsakar en inflammation i lungorna. För att laga de skador som uppstår bildas ny bindväv, men denna är stelare och mindre elastisk, vilket försvårar andningen. Blodkärlen i lungorna blir samtidigt fler än normalt, och ofta också både tjockare och stelare.

– Lungmedicinarna har brukat titta på lungvävnaden och kardiologerna har tittat på blodkärlen. Men luftvägar och ådror ligger mycket nära varandra och har ett nära samspel med många ämnen som passerar mellan dem, säger Anna-Karin Larsson.

Hon tycker därför det är viktigt att man studerar båda områdena samtidigt, vilket är möjligt med hjälp av den nya undersökningsmetoden.

Text: INGELA BJÖRCK

Related posts:

1. Studerar hur sjukdomar utvecklas i minsta detalj
2. Kännetecken för KOL respektive astma
3. Förkylningar kan vara farliga för astmatiker

Eva Morsing har undersökt lungfunktionen hos för tidigt födda barn. Foto: Roger Lundholm.

Barn som föds före 30 graviditetsveckor har en ökad risk för nedsatt lungfunktion när de kommer upp i skolåldern. Hur det blir längre fram vet man inte idag, men tidigare studier har visat att lungfunktionen följer oss genom livet.

– Vår studie visar att för tidigt födda barn, särskilt de som väger under 1000 g, har sämre lungfunktion vid åtta års ålder än barn som är födda i normal tid, säger Eva Morsing. Hon är forskare vid Lunds universitet och biträdande överläkare vid Skånes universitetssjukhus i Lund.

Lungfunktion vid skolstart

Målet med forskarnas studie var att undersöka utveckling och sjuklighet, bland annat lungfunktion, hos en grupp för tidigt födda barn med dålig tillväxt i livmodern på grund av nedsatt blodflöde till fostret. Barnen var förlösta med kejsarsnitt på grund av risken för syrebrist eller död.

När barnen var åtta år jämfördes deras lungfunktion med hjälp av en spirometriundersökning med två andra grupper av barn, dels en grupp mycket för tidigt födda barn med normal vikt i förhållande till sin graviditetsvecka, dels en grupp barn födda i vecka 40 (normal tid) och med normal vikt.

Vikten avgör

Forskarna såg ingen signifikant skillnad i lungfunktion mellan de båda grupperna mycket för tidigt födda barn, men däremot en skillnad i förhållande till de barn som fötts i normal tid. Det som gav mest utslag var inte tillväxten eller graviditetsveckan i sig utan vikten: risken för nedsatt lungfunktion var störst hos de minsta av de för tidigt födda barnen, de som vägde mindre än 1000 g vid födseln.

Samma studie visade att nästan hälften av de för tidigt födda barnen behövde medicinering under de tidiga barnåren på grund av astmatiska besvär.

Störd tillväxtpotential

– Vi tror att den dåliga tillväxten under fosterlivet och den för tidiga födseln på något sätt stör lungans tillväxtpotential och förmåga till återhämtning och mognad efter födseln. Därför är det viktigt att vi fortsätter följa de här barnen genom skolåldern och exempelvis avråder dem att börja röka och undvika rökiga miljöer. Allra viktigast är detta för dem som väger minst vid födseln.

Mycket för tidigt födda barn har sedan flera år erbjudits uppföljning för att upptäcka rörelse och begåvningshandikapp. Eva Morsing och hennes kollegor har nu tankar på att i framtiden erbjuda uppföljning av lungfunktionen hos för tidigt födda barn.

Text: OLLE DAHLBÄCK

Related posts:

1. För tidigt född – vad händer i vuxen ålder?
2. Från kuvös till student – så klarar sig de för tidigt födda
3. Mycket för tidigt född som vårdas hud-mot-hud

Lena Uller med sina doktorander, Irma Mahmutovic Persson, Angelica Brandelius och Jenny Calven. Foto: Roger Lundholm.

Forskaren Lena Uller och hennes kollegor vid Lunds universitet har identifierat ett protein i lungorna som gör att astma- och KOL-patienter blir extra sjuka vid förkylningar. I värsta fall kan en förkylning bli livsfarlig.

Lyssna till en intervju med Lena Uller i Ekot 28 oktober 2011

Lena Uller i Webb-TV

Lena Uller är docent i immunofarmakolgi. Hennes forskningsområden är luftvägssjukdomar, hösnuva, astma och KOL. Forskargruppen är speciellt intresserade av att ta reda på  vad det är som gör att patienter med astma och KOL är särskilt känsliga för vanliga luftvägssjukdomar som förkylningsvirus.

Related posts:

1. Farligt bli förkyld vid astma och KOL
2. Botemedel mot lungsjukdomen KOL kan vara på väg
3. Kännetecken för KOL respektive astma

En forskargrupp vid Lunds universitet kan vara på väg att hitta ett läkemedel mot KOL, kroniskt obstruktiv lungsjukdom, som i dag är en obotlig inflammatorisk sjukdom i luftvägar och lungor. Nyckeln tycks vara ett ämne som kroppen själv producerar.

Se inslag i SVT Play Sydnytt från 17 augusti 2011: Bot mot KOL nära  

Nyhet från Institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds universitet, 18 augusti 2011

Related posts:

1. Butiksarbete lika slitsamt för kroppen som industriarbete
2. Förkylningar kan vara farliga för astmatiker
3. Syrgasbehandling vid hjärtinfarkt kan vara fel

– D-vitamin har en förmåga att trimma immunförsvaret så att det reagerar effektivare mot virus och bakterier. Brist på D-vitamin sänker kapaciteten hos en rad olika biologiska system, bl.a. de som hanterar infektioner, säger Helena Linge vid Avdelningen för lungmedicin vid Lunds universitet.

Helena Linge forskar om lunginfektioner och hur de påverkas av patienternas ålder. Foto: Roger Lundholm.

Äldre klarar sig sämre

Helena Linge forskar kring hur ålder påverkar känsligheten för lunginfektioner och hur ett infektionsförlopp skiljer sig åt mellan unga och äldre. Man vet sedan tidigare att hudens förmåga att tillverka sitt eget D-vitamin sjunker med åldern, och vid exempelvis influensaepidemier är det ofta äldre som klarar sig sämre.

– Vi har framför allt sett att äldres immunförsvar brister i kommunikationen. Mina resultat tyder på att immunsvaret i lungorna fungerar tillräckligt bra men att det sedan fungerar sämre i samordningen med de övriga delarna av immunförsvaret, säger Helena Linge och fortsätter:

– I förlängningen kan detta leda till att vi får ompröva vilka behandlingar vi ska ge till äldre vid infektioner. Äldre och yngre ska inte nödvändigtvis ha samma medicinska behandling.

Dödar blixtsnabbt

Vårt immunsystem är uppbyggt av två delar: det s.k. medfödda, generella immunförsvaret och det kroppsegna, specifika immunförsvaret. Det generella försvaret utgör den första försvarslinjen och har en förmåga att snabbt reagera på inkräktare. Det specifika försvaret behöver längre tid för att aktiveras men är bättre på att anpassa sitt anfall beroende på vem inkräktaren är. D-vitaminet spelar en roll i båda systemen.

Bilderna visar en intakt bakterie av typen Staphylococcus aureus (till vänster) som dödas av en antimikrobiell peptid (till höger). Foto: Matthias Mörgelin

Flera olika celler och proteiner ingår i det generella försvaret, bl.a. gruppen antimikrobiella peptider (mycket små proteiner), som finns t.ex. i huden och på slemhinnorna. De har en förmåga att döda inkräktande bakterier inom loppet av några sekunder till minuter. Hos människan har man funnit att en speciell sådan peptid regleras av D-vitamin. Höga D-vitaminkoncentrationer ger oss mer av peptiden. D-vitaminet spelar en viktig roll även i det specifika försvaret, men här är vitaminets roll mera komplext.

KOL och astma

Lungsjukdomarna astma och KOL är sjukdomar som försämras av infektioner i luftvägarna. Flera studier har visat att D-vitaminbrist är vanligare hos KOL-patienter och man har sett samband mellan minskande D-vitaminhalter och en försämring av sjukdomen. Liknande samband har man sett för D-vitamin och astma. Vitamin D-behandling har också provats vid tuberkulosinfektioner och i djurförsök har man dessutom sett att D-vitaminbrist hos fostret leder till en sämre lungutveckling.

Text: EVA BARTONEK ROXÅ

Related posts:

1. Infektioner kan bli livsfarliga
2. D-vitamin i naturen
3. Hur mycket D-vitamin behöver vi?

Foto: Dreamstime

När barn med cystisk fibros sprang fick de upp mycket slem. Det gav idén att kombinera en joggingtur med forcerad utandning och kontrollerad hosta. Bakom denna behandlingsform stod en sjukgymnast och en barnläkare i Lund på 80-talet.

Louise Lannefors är sjukgymnast vid CF-centret på Lungmedicinska dagvårdsavdelningen i Lund. Hon visar nu i  sin doktorsavhandling att personer som har sjukdomen cystisk fibros är mindre bensköra och har en jämförbar arbetsförmåga med normalbefolkningen.

Vården av patienter med CF har under det senaste kvartsseklet förbättrats och i dag kan i de flesta patienterna se fram mot både ett långt och aktivt liv. En viktig del av behandlingen är att underlätta för patienterna att evakuera det sega slem som samlas i de mindre luftvägarna på grund av att deras flimmerhår inte arbetar som de ska.

Tidigare gjordes det med hjälp av andningsgymnastik, en kombination av olika kroppspositioner och så kallade ”bankningar” på bröstkorgen, som var både tidsödande och i värsta fall plågsam för patienterna, framför allt barnen.

I början av 1980-talet introducerades i Lund en smidigare behandlingsform som i stället gick ut på att göra barnen fysiskt aktiva.

– Barnen sa själva att de fick upp mycket slem när de sprang och det var då idén dök upp hos en sjukgymnast och barnläkare som arbetade med CF, säger Louise Lannefors.

Enklare liv med fysisk träning

Upptäckten att fysisk träning fungerade som så kallad slemmobiliserade behandling gjorde att livet för patienter med CF förenklades. En joggingtur i kombination med en teknik bestående av forcerade utandningar och kontrollerad hosta kunde ersätta de komplicerade andningsövningarna som tidigare i vissa fall tog timmar i anspråk.

Fysisk aktivitet har också andra fördelar. Bland annat stärks skelettet och risken för benskörhet minskar vilket är stort problem i exempelvis USA.

– I vårt Lundamaterial har vi inte någon benskörhet.

En annan anmärkningsvärd effekt av träningen sågs på de svenska patienternas fysiska arbetsförmåga. Deras medelvärde var 99,9 procent jämfört med det förväntade värdet hos en normalpopulation.

– Det är nästan så att resten av världen inte tror på det, det är för bra för att vara sant.

Vissa sporter är bättre än andra för patienter med CF. Löpning fungerar bättre än cykling och simning eftersom löpning också bygger upp skelettet. Andra idrotter som kan vara lämpliga är sådana som innefattar träning av smidighet och styrka. God rörlighet i bröstkorgen och god hållning är viktigt för att må bra.

Barnens träning får också psykiska effekter.

– Ett barn som har CF tränar mer än de flesta andra i sin ålder och de är ofta bäst i klassen i gymnastik. Och bäst i klassen är bra för självförtroendet.

Metoden ännu inte spridd i världen

Trots att Sverige legat i framkanten under de senaste tjugo åren vid behandling av CF har den svenska modellen haft svårt för att få genomslag i övriga världen. Louise Lannefors menar att kultur, tradition och vårdens organisation är några orsaker till detta.

– I USA finns det en kultur för gemene man att inte anstränga sig fysiskt om du inte absolut måste. I stället har man utvecklat ”bankningsvästar” som ser ut som flytvästar som barnen använder under sina dagliga behandlingspass.

Dyra västar ersätter alltså en gratis joggingtur.

– Ekonomiska krafter kommer in och styr utvecklingen, säger Louise Lannefors som trots allt ser positivt på framtiden.

– Vår modell har länge intresserat kolleger i flera länder, både i Europa och på andra kontinenter, och de har under många år önskat en avhandling som visar att behandlingen fungerar. De vill arbeta som vi gör, men de tillåts inte göra det av sina chefer, eftersom det har saknats evidens.

Det finns med andra ord skäl att anta att hennes avhandling kommer att få stor betydelse världen över för patienter med CF.

– Jag tror det och förhoppningsvis kan den hjälpa mina kolleger att förändra vården, säger Louise Lannefors.

Text: SET MATTSSON

Artikeln är tidigare publicerad i HHLK News, från Divisionen för hjärna, hjärta, lungor och kärl vid Skånes universitetssjukhus, 4 februari 2011.

Related posts:

1. Cystisk fibros – en sjukdom som slår hårt mot lungorna
2. Andning och skelett stärks av fysisk träning
3. Vård utifrån barnens behov förenklar vardagen

Patienter som hamnar på väntelistan för ett nytt organ får i samband med detta träffa ett så kallat transplantationsteam. I teamet ingår bland annat läkare, sjuksköterska, kurator och psykolog som berättar för patienterna om vad som väntar dem.  

I den aktuella studien har 21 patienter, som antingen väntar på ett nytt hjärta eller nya lungor, tillfrågats om hur de upplevde informationen. Intervjuerna genomfördes inom en månad efter det att de hamnat på väntelistan.

Information till barn och till hemsjukhus kan bli bättre

Bodil Ivarsson

Resultatet visar att patienterna är väldigt nöjda med upplysningarna de fått oavsett vilket organ som ska transplanteras. Men trots det finns det områden där teamen kan bli bättre.

– Patienter med minderåriga barn upplever att det saknas informationsmaterial som är anpassade till deras barn, säger Bodil Ivarsson som under de senaste tio åren har forskat kring informationsstöd åt patienter och  närstående.

Ett annat problem som kom fram i studien är bristen på kommunikation mellan patientens hemsjukhus och SUS. Det gäller exempelvis vilket sjukhus som ska utföra vissa undersökningar inför den väntade transplantationen.  

– Det händer att det är patienten som blir informationsbärare och det är inte rätt.

Information på internet

Patienterna har också tillfrågats om de sökt information på annat håll, exempelvis Internet. I de flesta fall har det skett, men samtidigt menar patienterna att det är beskeden de fått av teamen som de har störst förtroende för.

Att informera sina patienter på ett adekvat sätt tillhör en av de svåraste uppgifterna inom vården. Det visar exempelvis statistik från patientnämnden där knappt 20 procent av anmälningarna handlar om information och bemötande.  

– Det är höga siffror och missnöjda patienter kostar mer då de ofta kräver mer vård, säger Bodil Ivarsson som i tidigare studier visat att patienter som väntar på hjärtoperation var mer nöjda med vården om de upplysts om vilka risker och komplikationer operationen innebär jämfört med patienter som inte fick samma information.

En välinformerad patient har inte heller samma behov av att själv leta information på Internet vilket minskar risken för att de tar till sig felaktiga uppgifter.  

– Mina studier tyder på att det är så, avslutar Bodil Ivarsson.  

Text: SET MATTSSON

Artikeln är tidigare publicerad i HHLK News, från Divisionen för hjärna, hjärta, lungor och kärl vid Skånes universitetssjukhus, 21 januari 2011.

Related posts:

1. Bodil Ohlsson: Diabetes påverkan på magtarmkanalen
2. Nytt test kan ge SLE-patienter ett drägligare liv
3. Gunnel Sandqvist: Forskning underlättar vardagen för patienter med sklerodermi

Anna Friberg är hälso- och sjukvårdsstrateg i Region Skåne. Foto: Mats Hellberg

Efter att ha gått igenom över 30 000 vetenskapliga artiklar har Socialstyrelsen tagit fram riktlinjer för hur hälso- och sjukvården på det mest kostnadseffektiva sättet kan förebygga sjukdom.

Nu pågår ett intensivt arbete inom Region Skåne för att på bästa sätt använda sig av de nya riktlinjerna.

Tidigare i höstas kom en första version av Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Tanken är att riktlinjerna ska vara ett stöd i arbetet med att förebygga sjukdomar som cancer, hjärtsjukdomar, diabetes och psykisk ohälsa. Till våren 2011 väntas den slutliga versionen bli klar.

Vetenskaplig grund

Socialstyrelsens experter har gått igenom 31 600 vetenskapliga artiklar om olika sätt att stödja en förändring av levnadsvanorna tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor.

I riktlinjerna har Socialstyrelsen vägt samman olika aspekter - hur allvarliga konsekvenser levnadsvanan har, hur effektiva metoderna för att förändra levnadsvanan är och hur kostnadseffektiva de är.

Grunden för riktlinjerna är att i första hand lämna olika slags rådgivning, antingen av vårdpersonalen själva eller av specialister inom olika områden.

Strategiskt arbete och kompetenshöjning

Samtidigt pågår det ett strategiskt arbete inom Region Skåne för att på bästa sätt ta tillvara de nya riktlinjerna.

- Vi har arbetat för en hälsoinriktning av hälso- och sjukvården redan tidigare, men nu kommer insatserna förstärkas och samordnas på ett helt annat sätt än tidigare.

Det säger Anna Friberg, som är hälso- och sjukvårdsstrateg med ansvar för området hälsoinriktad hälso- och sjukvård inom Region Skåne.

Anna Friberg menar att det är många delar som återstår att lösa. Det är nu viktigt att arbeta fram en struktur och flöden för hur detta ska gå till.

- Riktlinjer för vårdnivåer och innehåll i vården måste tas fram för de fyra levnadsvanorna. Det är viktigt att få fram svar på frågor som: Vart ska jag som läkare skicka mina patienter för rådgivning om rökning eller kost? Var behöver kompetenshöjning ske? Och så vidare.

Kostnadseffektivt

Vid sidan av det journalsystem som finns idag är det nu också på gång ett nytt öppenvårdssystem.

- Det kommer att ge förutsättningar för att registrera och följa upp de förebyggande insatserna, säger Anna Friberg.

För varje person som slutar röka, förbättrar sina kostvanor, rör sig mer eller minskar ett ohälsosamt alkoholintag tjänar samhället på sikt stora summor. Socialstyrelsens hälsoekonomer beräknar att kostnaderna för det förebyggande arbetet kan komma att ligga på cirka 2 % av sjukvårdsbudgeten.

Hur mycket man sparar är däremot svårt att sätta en siffra på, men Socialstyrelsen menar att minst en femtedel av sjukdomsbördan inom hälso- och sjukvården är direkt orsakad av rökning, alkohol, brister i kosten eller av för lite fysisk aktivitet.

På kort sikt kan man snabbt spara pengar genom exempelvis stöd för rökstopp inför operation eller vid graviditet. Genom den typen av insatser kan resurser frigöras för att ändra levnadsvanor även i andra sammanhang, vilket kan ge effekter på lång sikt.

Text: NINA HULT

Related posts:

1. Det går att förebygga ärftlig cancer
2. Petru Liuba: Forskning för att förebygga framtida hjärtsjukdomar
3. Mat som – eller istället för – medicin?

Foto: Dreamstime

Omkring tvåtusen svenskar är beroende av syrgas dygnet runt för att klara andningen. Många av dem skulle bli hjälpta av en lungtransplantation. Men av cirka 140 donerade lungor är det bara cirka 30 procent som kan användas.

– Av dem som inte accepteras har många tillfälligt försämrats först strax innan donatorn avlidit. Men tillsammans med professor Stig Steen har vi visat att de kan rekonditioneras och bli fullt funktionsdugliga, säger klinikchef Carsten Lührs.

Många kan räddas

I en uppmärksammad studie har man visat att av nio rekonditionerade lungor har sex transplanterade lungor lika hög kvalitet som traditionellt utvärderade och transplanterade lungor.

– Bristen på lungor är ett stort problem för framför allt personer som lider av svår KOL eller cystisk fibros. Nu går vi över från studier till rutin vilket kommer att öka antalet transplantationer, säger thoraxkirurg Per Wierup.

Investeringskostnaden för den nya maskinen var 800 000 kronor.

– Den är mindre resurskrävande och arbetar mer intuitivt och kontrollerat, berättar perfusionist Leif Pierre.

Han sköter hjärtlungmaskinen under operationen och har tillsammans med kirurgen också ansvar för rekonditionering och test av lungan innan den transplanteras.

För samhället är nyinvesteringen lönsam. Ett dygn på intensivvården för dessa patienter kostar 25 000 kronor. För patienterna går den inte att mäta i pengar.

Text: PER LÄNGBY

Ett pressmeddelande från Skånes universitetssjukhus, 18 november 2010

Related posts:

1. Fler melanompatienter – men inte fler dödsfall
2. Tobias Cronberg: Allt fler behandlingar som kan rädda hjärnan vid stroke
3. Det behövs fler skonsamma metoder för att undersöka lungornas olika delar

Att ta sig fram drabbad av KOL, kronisk obstruktiv lungsjukdom, kan delvis jämföras med den syrebrist som drabbar dig vid lång vistelse på hög höjd. Detta utnyttjar kardiologen Göran Rådegran och hans forskarlag. Nu har de funnit en ny substans och alternativ behandling som kan vara verksam mot högt tryck i lungkretsloppet.

Studierna inleddes i slutet av 90-talet då ett internationellt forskarlag under Göran Rådegran, hjärtspecialist vid Skånes universitetssjukhus i Lund, och Bengt Saltin, professor i arbetsfysiologi på Rigshospitalet i Köpenhamn, studerade kroppens arbetsförmåga hos 16 försökspersoner i Bolivias bergsmassiv.

De fortsatte förra året på Rigshospitalet med simulerade höghöjdsförsök på grisar. Då hade läkarstudenterna David Kylhammar och Petter Hedelin anslutit sig. Nu börjar de se resultat av sin forskning.

Vistelse på hög höjd ger liknande symtom som vissa sjukdomar

Vid lungsjukdomen PAH, pulmonell arteriell hypertension, är medianöverlevnaden vid upptäckt 2,8 år om ingen behandling sätts in. Vid samma sjukdom i samband med systemisk skleros, en reumatisk sjukdom som också påverkar kärlväggarna, är den blott ett år.

Symtomen är en följd av förhöjt tryck i lungkretsloppet. En liknande syrebrist uppstår vid KOL och sömnapné, andningsuppehåll i samband med snarkning, vid proppar i lungorna eller vid vistelse på hög höjd.

– Därutöver finns det personer som drabbas av symtom som inte kan förklaras, berättar Göran Rådegran.

Syrebristen leder till andnöd och förlorad muskelmassa. Obehandlad leder det höga trycket till att den högra hjärthalvan kollapsar och att personen kan avlida.

Blockera receptorer för endotelin

Vid PAH och syrebrist, hypoxi, ökar mängden av den kärlsammandragande substansen endotelin. I dag får patienterna bland annat behandling med tabletter. Medicinerna påverkar blodkärlen så att de utvidgar sig.

– Vi har nu studerat effekterna av att i stället injicera medlet med en infusionsberedning. Genom att blockera två olika endotelinreceptorer kan vi sänka trycket i lungkretsloppet. Lungkärlen vidgar sig och på så sätt avlastar vi högra delen av hjärtat, säger Petter Hedelin.

David Kylhammar, Göran Rådegran och Petter Hedeling. Foto Roger Lundholm

Den syrebrist som försöksdjuret utsatts för motsvarar tillståndet på 5 500 meters höjd. En snabb uppstigning till en sådan höjd kan leda till att man utvecklar lungödem, vatten i lungorna. Den intravenösa behandling som nu prövats ger en mycket kraftfull sänkning av trycket i lungkretsloppet.

Minska tryckökningen med nytt läkemedel

Forskarlaget har emellertid också funnit nya mekanismer. På laboratoriet i Köpenhamn har de sprutat in en särskild substans, ADP, i hjärtats högra förmak. Denna substans är en nedbrytningsprodukt från ATP, vilken frigörs från röda blodkroppar. Studien har visat att lungkärlen drar ihop sig av ADP och ökar trycket i lungkretsloppet.

– Genom att sedan blockera specifika ADP-receptorer har vi kunnat sänka en del av den tryckökning som syrebrist orsakar i lungkretsloppet, berättar Göran Rådegran.

– Det är första gången någon påvisat detta, säger David Kylhammar som tagit ett halvår ledigt från sina läkarstudier för att bearbeta resultaten från gruppens experiment.

Effekten är visserligen inte lika stor som vid blockering av endotelinreceptorer, men fördelen är att ADP-blockaden endast påverkar lungcirkulationen och inte övrig cirkulation.

Totalt har forskarlaget tittat på fem substanser som på ett eller annat sätt är verksamma vid högt tryck i lungkretsloppet. Nu går de vidare med de tre övriga, samtidigt som de förbereder framtida studier på människa.

Text: PER LÄNGBY

Related posts:

1. Svensk upptäckt kan leda till ny strokemedicin
2. Immunförsvar i obalans kan leda till glutenintolerans
3. Kees-Jan Pronk: Kan åldrande celler leda till nya behandlingar av blodcancer?

Bengt Jeppsson har under många år studerat nyttiga bakterier. Foto: Jimmy Wahlstedt, Medicinsk Informationsteknik.

Varje människa har ungefär ett kilo bakterier i sitt mag-tarmsystem. Bland dem finns ett 20-tal nyttiga laktobakterier.

Patienter som skulle gagnas av att få mer av dessa bakterier är bl.a. de som lider av inflammatoriska tarmsjukdomar, de som genomgår strålningsbehandling, intensivvårdade patienter och sådana som ska behandlas kirurgiskt för en cancersjukdom.

Vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus i Malmö och Lund (SUS) pågår forskning på området. I Malmö studerar kirurgiprofessorn Bengt Jeppsson dessa nyttiga bakterier, som får fart på magen och minskar utrymmet för sina sjukdomsskapande släktingar.

– Ett exempel på patienter som drabbas svårt av de sjukdomsalstrande bakterierna i mag-tarmkanalen är intensivvårdade patienter. När deras lungor och njurar och andra organ sviktar, klarar sjukvården ofta av detta och kan hjälpa patienten. Men när magen och tarmarna inte fungerar riskerar patienten att avlida i en blodförgiftning.

Minskat utrymme för sjukdomsalstrande bakterier

Bengt Jeppsson har under många år forskat på det här området. Den tidigare forskningen har bland annat resulterat i Proviva, en nyttodryck. Hans forskargrupp har nu gjort en dekokt av några vanligt förekommande laktobakterier som han hoppas ska kunna ges till patienter. Han har själv provdruckit blandningen.

– Genom att tillföra nyttiga bakterier minskas utrymmet för de sjukdomsalstrande bakterierna i magen. Mjölksyreproduktionen ändrar pH-värdet och immunförsvaret stärks. De tillförda bakterierna ger dessutom ett positivt tillskott av näring till personen, säger han.

Cellerna i tarmarna är nämligen ovanliga då de tar sin näring direkt från det som förs genom tarmarna. Alla andra celler i kroppen får sin näring via blodet.

Intensivvårdspatienter får laktobakterier

Bengt Klarin med en av sina patienter. Foto: Roger Lundholm

I Lund arbetar Bengt Klarin, överläkare vid SUS och forskare vid Institutionen för kliniska vetenskaper i Lund, också med intensivvårdspatienter som behandlas med antibiotika.

När den normala floran av tarmbakterier slagits ut av antibiotikan lämnas plats för farligare bakterier som t.ex. Clostridium difficile, en fruktad bakterie som kan orsaka diarréer och svåra tarminflammationer.

Bengt Klarin har studerat antibiotikabehandlade patienter som fått en havrelösning med och utan en viss laktobakterie, Lactobacillus plantarum 299.

Bland dem som fått denna var det ingen som råkade ut för någon Clostridium-infektion, medan nästan en femtedel av de patienter som fått enbart havrelösning drabbades av sådana infektioner.

Minskat obehag för dem som vårdas i respirator

Lunginflammation är ett annat vanligt problem på intensivvården. Upp till en femtedel av de patienter som vårdas i respirator mer än ett par dygn kan få lunginflammation.

Det vanligaste skälet är att farliga bakterier i svalget rinner ner i lungorna bredvid den plasttub som hjälper patienten att andas. Att tvätta munhålan med klorhexidin minskar risken för lunginflammation.

Men medlet hjälper inte mot alla sorters farliga bakterier, och somliga patienter tycker också att tvättningen är obehaglig. Därför har Bengt Klarin testat probiotika även här.

I stället för klorhexidin har man tvättat patienternas munnar med en lösning innehållande den välgörande laktobakterien, som visade sig ha bättre effekt mot de sjukdomsalstrande bakterierna än klorhexidin.

Text: HANS-GÖRAN BOKLUND/OLLE DAHLBÄCK

Related posts:

1. Bakterier istället för antibiotika
2. Jenny Grönberg Hernández: Snälla bakterier till urinblåsans försvar
3. Probiotiska bakterier – nytt vapen mot Multipel Skleros

Anders Grubb kan ha behandlingsmöjligheten mot SARS och vapnet mot multiresistenta bakterier. Den kan finnas i någon av de 150 peptider som han testat.

Anders Grubb är professor i Klinisk kemi vid Labmedicin i Region Skåne. Han har sin forskningsmässiga plats inom Medicinska fakulteten, fysiskt på Skånes universitetssjukhus i Lund.

– Det finns i dag bakterier som inte ett enda antibiotikum fungerar mot, förklarar han. Vi är nästan tillbaka där vi började innan penicillinet kom, att behandla patienter med hästserum med allt vad detta innebär av risker.

Liten molekyl skyddar brett

Anders Grubb har sedan många år forskat kring cystatiner och deras förmåga att hämma tillväxten av virus och bakterier. Baserat på den aktiva delen av cystatin C har han framställt flera små peptider, små molekyler, som liksom cystatin C och andra cystatiner kan hämma tillväxten av virus och bakterier.

– Vi har testat 150-talet peptider grundade på cystatin C, några fungerar bra mot både bakterier och virus, andra mot endera, och några mot ingendera. Det som återstår för oss att få genomfört är tester på djurmodeller, berättar han.

Anders Grubb har en lovande substans som kan bekämpa bakterier och virus, men behöver ekonomiskt stöd för den fortsatta forskningen. Foto: Roger Lundholm

Söker stöd för djurförsök

Till detta behöver man hjälp och därför har företaget Neobetics startats av forskarna där produktutvecklaren Christian Freiburghaus som bäst försöker få ekonomiskt stöd för de viktiga djurförsöken. De tester som hittills gjorts visar att peptiderna dödar herpesvirus. Till och med den farliga luftvägssjukdomen SARS tycks dödas av en av peptiderna!

– Cystapep visade sig vara aktiv mot corona-virus som SARS tillhör i provrörsförsök.

Inga bakterier resistenta

För att fastslå att så är fallet behövs djurförsök. En annan sak som man funnit kring Cystapep hittills är att ingen av de testade bakterierna varit resistenta mot Cystapep och inte heller mot ytterligare några av de andra cirka 150 testade peptiderna.

Forskningen sker i samverkan med forskare i Polen. Cystapep är patenterad.

Text: HANS-GÖRAN BOKLUND

Related posts:

1. Anders Grubb: Cystatin C – nyckeln till nya mediciner
2. Föreläsningar från temadag om njursjukdomar

– Det var 2001 som vi publicerade en artikel om vårt arbete, berättar Stig Steen. Och efter det har läkare kommit hit från kliniker över hela världen för att se hur vi gör. 

Eftersom det är stor brist på organ har metoden fått stor uppmärksamhet. Forskarna i Lund visade att det gick att bevara lungorna i så gott skick att de kunde användas för en lungtransplantation upp till tolv timmar efter att en människa hade dött av hjärtstillestånd. 

Stig Steen i samband med en internationell kurs i lungevaluering. Foto: Igelösa Life Science AB © 2007

Mobil maskin för hjärt-lungräddning

Varje år dör ungefär 10-15 000 människor i hjärtstillestånd i Sverige samtidigt som behovet av lungtransplantationer blir allt större. För att vara säker på att allt hade gjorts för att rädda livet på en människa vars hjärta slutat slå ville Stig Steen också utveckla bättre rutiner vid hjärt-lungräddning. Det var så LUCAS kom till. 

LUCAS står för Lund University Cardiopulmonary Assist System och är en maskin som fästs på bröstkorgen och som med hjälp av tryckluft eller syrgas både kan trycka ner bröstkorgen och dra tillbaka den till sitt utgångsläge. 

Stig Steen berättar att den första gången LUCAS användes på en patient var i Lund. 

– Läkarna hade gett upp när vi fick gå in och använda LUCAS. Efter bara tre minuter kunde den sköterska som var ansvarig för detta få igång hjärtat. 

Hjärtmassage så länge det behövs

Idén till LUCAS kom ursprungligen från norrmannen Willy Vistung men den utvecklades sedan av Stig Steen som en del av hans forskning och inom ramen för ett nystartat företag på Ideon i Lund. 2002 fanns en första version ute på marknaden och sedan 2005 finns LUCAS i alla Region Skånes ambulanser. Den håller på att spridas runt om i världen och är bland annat på väg att slå igenom i USA just nu. 

Fördelen med LUCAS jämfört med andra maskiner som funnits tidigare är att den är mobil och lätt att använda. Om en människa gör hjärt-lungräddning orkar man ofta med detta bara i några minuter. Med LUCAS kan man hålla på så länge man behöver. Man kan också förflytta patienten samtidigt som hjärtmassagen pågår. Det går också att ge defibrillering (det vill säga elstötar som ges till någon som har fått hjärtstillestånd i ett försök att få igång hjärtat igen) samtidigt som man ger hjärtmassage. 

Ett annat användningsområde för LUCAS är exempelvis så kallade kranskärlsangiografier där läkarna kan göra en ballongvidgning och stentinläggning i hjärtats kranskärl samtidigt som LUCAS håller igång hjärtat.  

Vill förlänga tiden för hjärttransplantationer

– Vi tittar just nu på hur man kan få hjärtan från hjärndöda människor att klara sig längre. Nu är vi på gång att inleda kliniska försök med utrustning som får dessa hjärtan att klara sig tjugofyra timmar i stället för fyra, berättar Stig Steen. I dag har man bara fyra timmar på sig att transplantera ett donatorshjärta till den patient som väntar på en hjärttransplantation innan hjärtat inte längre går att använda. 

Stig Steens forskargrupp har också tittat på hur man kan ”rekonditionera” lungor innan en transplantation. Ofta är lungorna i för dåligt skick för att kunna användas direkt för en lungtransplantation. På Universitetssjukhuset i Lund gjordes 2005 en första transplantation av en lunga från en man som råkat ut för en trafikolycka och därefter förklarats hjärndöd. 

Den ena lungan var mycket skadad och kunde därför inte användas. Den andra lungan hade mycket dålig syresättningsförmåga och små blödningar. Genom att låta en speciellt framtagen lösning cirkulera genom denna lungas blodkärl kunde man återskapa en normal lungfunktion och få den i så gott skick igen att den gick att använda vid en lungtransplantation. 

”Genom att eliminera risker kan man besegra sina gener”

I studier på till exempel Karolinska Institutet har man sett att man kan minska risken för hjärtinfarkt med upp till 80 % genom att äta mer grönsaker, motionera mer och inte röka. För både stroke och hjärtinfarkt är riskfaktorerna framför allt högt blodtryck, rökning och högt kolesterol. Dessutom ökar övervikt, fysisk inaktivitet, diabetes typ II, stress och genetiska faktorer risken för dessa sjukdomar. 

– Jag vill se hur långt man kan komma med livsstilsförändringar och jag har blivit allt mer övertygad om att dieten är oerhört viktig, säger Stig Steen. Man skulle kunna säga att genom att eliminera riskfaktorerna kan man besegra sina gener. Redan för ungefär tjugo år sedan visade forskare i USA att man kan få kranskärlsförträngningar att gå tillbaka genom att ändra dieten, promenera 30 minuter fem dagar i veckan och att minimera negativ stress. 

På den klinik som Stig Steen har byggt upp på Igelösa Gård utanför Lund forskar man bland om kostens betydelse för hjärt-kärlsjukdomar. Men en kost som passar en grupp av människor behöver inte nödvändigtvis passa en annan grupp. Över tid har olika folkgrupper anpassat sig till olika typer av kost. 

Det Stig Steen har intresserat sig för är bland annat den kost som man äter på ön Okinawa i Japan. Befolkningen där är känd för att bli mycket gammal. Deras kost innehåller mindre fett och mer soja, fullkorn och råa grönsaker än vad som är vanligt i andra delar av Japan. 

– Men det kanske allra viktigaste är att minska sin stress genom att lära sig omprioritera och ha en förlåtande inställning till sin omgivning, avslutar Stig Steen. 

NINA HULT 

december 2009

Related posts:

1. LUCAS räddar liv vid långvarigt hjärtstopp
2. Olle Melander: Genetisk risk och hjärt-kärlsjukdom
3. Minskar korn risken för hjärt-kärlsjukdomar?

 

De första symptomen kommer ofta smygande och är lätta att nonchalera. Rökaren tar lätt på hostan med slem och andfåddhet som något fullt normalt – något som hänger samman med åldrandet och drabbar alla. Att han eller hon inte längre orkar med tempot vid kvällspromenaden viftas bort med hänvisning till dålig kondition.

– Ändå kan dessa symptom vara de första tecknen på KOL, säger Claes-Göran Löfdahl, professor i lungmedicin vid Lunds universitet och överläkare vid Universitetssjukhuset i Lund.

– Det är vanligt att rökaren inte tar de här signalerna på allvar. Men om man har sådana symptom ska man ta kontakt med vårdcentralen för att få genomgå en undersökning med spirometri, en teknik som mäter lungornas funktion.

Ovanlig bland icke-rökare

KOL, kroniskt obstruktiv lungsjukdom, är oftast kopplad till tobaksrökning och utvecklas långsamt under flera år. Lungorna skadas och luftrören blir trängre än normalt. Det kan bli svårt att andas och man kan känna trötthet och nedsatt ork.

Personer som aldrig rökt kan också drabbas av KOL, även om det är ganska ovanligt.

– Risken ökar om man exempelvis under lång tid bott nära en starkt trafikerad väg med mycket luftföroreningar. Man löper också en större risk om man tidigt i livet haft allvarliga infektioner i lungorna eller luftvägarna, eller har en brist på det skyddande ämnet alfa-1-antitrypsin, säger Claes-Göran Löfdahl.

Ökar främst bland kvinnor

Runt en halv miljon människor i Sverige lider av KOL i dag och antalet nya fall fortsätter att öka, framförallt bland kvinnor.

– Det beror bland annat på att många män väljer snus framför att röka. Det finns också studier som visar att kvinnor har svårare att sluta röka än män.

En uppföljningsstudie som gjorts i Lund på 22 000 personer understryker risken att drabbas av ohälsa om man röker. Av de män och kvinnor som rökt mer än 19 gram tobak per dag (cirka ett paket cigaretter) hade dubbelt så många avlidit, jämfört med dem i studien som aldrig rökt.

– Det visar med all tydlighet att rökning är en stark orsak till en för tidig död, säger Claes-Göran Löfdahl.

Vad storrökarna dog av skiljer sig mellan könen.

– Kvinnorna dog antingen av någon hjärt-kärlsjukdom som hjärtinfarkt eller stroke, av lungcancer eller av någon luftvägssjukdom som KOL. Männen dog oftare av hjärt-kärlsjukdomar. Varför vet vi inte, men att det finns ett samband mellan de här sjukdomarna och rökning är känt.

Aldrig för sent att sluta röka

I en annan Lundastudie har forskarna tittat närmare på ett antal slumpvis utvalda personer mellan 20–70 år i Sydvästskåne, som rökt sedan 15–16 års ålder. Studien visade att de som fortsatte att röka under den åttaårsperiod som studien pågick löpte 2,6 gånger större risk att drabbas av KOL än de som slutat röka.

– Det visar tydligt att fortsatt rökning driver dem mot sjukdomen, säger Claes-Göran Löfdahl.

De personer som slutat röka redan när studien startades 1992 hade samma låga risk att få KOL som de som aldrig rökt. För dem som en gång slutat men åter började under perioden ökade risken att få KOL däremot sju gånger.

– Har man en gång slutat röka, ska man inte börja igen!

Text: OLLE DAHL BÄCK

Institutionen för kliniska vetenskaper i Lund

Artikeln är tidigare publicerad i Aktuellt om vetenskap & hälsa, november 2009

Related posts:

1. Infarkt, stroke, benskörhet… KOL är mer än lungsjukdom!