Sjukgymnastens roll är att både vägleda och behandla vid t ex långvarig smärtproblematik. Tillsammans formuleras mål och delmål och man kommer överens om vad som kan uppnås. Det kan gälla olika typer av konkreta förändringar i arbets- och livssituationen. Ett mål för många som söker primärvård idag är att öka sin fysiska aktivitetsnivå och där är fysisk aktivitet på recept ett viktigt koncept. På individnivå handlar förändringsarbete mycket om att öka motivationen till att vilja förändra sitt beteende:

- Många har en låg tillit till sin förmåga att själv klara av att förändra sin arbets- och livssituation. Vi har utvecklat instrument som mäter individens motivation och sedan tittar vi närmare på vilka faktorer som kan höja den, berättar Gunvor Gard.

En gemensam nämnare för att höja motivationen är det sociala stödet från arbetsgivare, arbetskamrater, familj och vänner. När det gäller personer med långvarig smärtproblematik samarbetar Gunvor med primärvården för att lyfta fram och utvärdera relevanta åtgärder för att minska smärta och öka funktions- och arbetsförmåga.

Men Gunvor arbetar även mycket med att utvärdera psykosociala och organisatoriska förändringar – till exempel hur personalen mår när man genomför en omorganisation. Eller hur man genom hälsofrämjande insatser på arbetsplatsen kan hjälpa arbetstagare till ökad hälsa och arbetsförmåga.

- Det är viktigt med ett helhetsperspektiv på hälsa och arbetsmiljö där vi har balans mellan arbetets krav och den egna kapaciteten för att vi ska klara av arbetslivet och/eller en rehabilitering tillbaks till arbetet, avslutar Gunvor.

Text & foto: ÅSA HANSDOTTER

Nyhet från Institutionen för hälsa, vård och samhälle, Lunds universitet.

Related posts:

1. Rullstolar och bänkpressar – visst hör de ihop!
2. Kropp och själ hör ihop
3. Gunnar Flivik: Allt bättre resultat för proteskirurgin

Fysisk aktivitet kan rädda liv

I Skåne är vi lite mindre aktiva, och lite mer överviktiga än övriga Sverige. En effektiv metod för att nå bättre hälsa är fysisk aktivitet på recept, FaR. Trots goda resultat används inte behandlingsmetoden i särskilt hög utsträckning i Skåne. För att sprida information om FaR ordnas en helkväll på Skånes universitetssjukhus.

Sedan tio år tillbaka arbetar Region Skåne med fysisk aktivitet på recept, FaR, och på vissa håll i Skåne har det fått stor framgång. Ändå är det här behandlingsalternativet fortfarande underutnyttjat.

Riskfaktorer kan motas

Region Skåne vill att fler patienter ska få möjlighet till ett bättre liv genom att få fysisk aktivitet utskrivet på recept. I ryggen har man Socialstyrelsen, som är tydliga i sina nya nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder – som patient ska du kunna få stöd av hälso- och sjukvården för att öka din fysiska aktivitet.

Foto: Dreamstime

WHO:s siffror talar också sitt tydliga språk. I deras lista över de riskfaktorer som leder till för tidig död i höginkomstländer finns fysisk inaktivitet på fjärde plats. På plats två och tre finns högt blodtryck samt övervikt och fetma vilket båda påverkas positivt av ökad fysisk aktivitet.

Rörelse som lösning

För att öka kunskapen om fysisk aktivitet på recept ordnar Region Skåne en helkväll på temat onsdagen den 11 april. På plats finns både patienter, sjukgymnaster, politiker, läkare och föreningar.

Kvällen börjar klockan 17 i Jubileumsaulan på Skånes universitetssjukhus i Malmö och håller på fram till 20.

Nyhet från Region Skåne, 10 april 2012

Styrketräning vid Rehabiliteringsmedicin Orup, Skånes universitetssjukhus.

Program för föreläsningen om fysisk aktivitet på recept 11 april 2012:

Prova på:  Föreningar visar upp sina verksamheter och besökare kan prova på olika aktiviteter kring träning och hälsa. I foajén utanför aulan.

När fick du senast ett recept på Fysisk Aktivitet? Leif Dahlberg, läkare, professor i ortopedi, SUS Malmö och Matti Leijon, forskningskoordinator, Centrum för Primärvårdsforskning.

Fysisk aktivitet på recept – politik för bättre hälsa! Anders Åkesson, Miljöpartiet, regionråd, Region Skåne.

Paus med vatten och frukt. Utställning i foajén.

Vad tycker patienterna? Erfarenheter av Fysisk Aktivitet på recept. Vad gör Fysioteket? Helen Henriksson, leg sjukgymnast, och Malin Scharffenberg, leg sjukgymnast, Hälsoenheten SUS.

Fysisk Aktivitet på Vårdcentralen? Henrik Grelz, distriktsläkare, Hälsocentralen St Hans, Lund.

Välkomna!

Related posts:

1. Soffpotatisar blev aktiva med recept
2. Varje steg räknas
3. Grupptryck och motion på recept

I kroppens celler finns vår arvsmassa, DNA, som innehåller gener. Generna utgör ritningen som bestämmer hur vi ser ut och fungerar. Alla celler innehåller samma gener. Men hur skiljer sig då till exempel en benmuskel från ett öga, trots att de byggs utifrån exakt samma ritning?

Som ett piano

Det handlar om hur generna används. Alla gener är inte påslagna överallt. I en muskelcell är bara muskelgenerna påslagna, och i ögat är istället ögongenerna aktiva. Man kan likna det vid ett piano; pianot har alltid samma tangenter, men man kan spela olika melodier på dem. Det är bara tangenterna som trycks ned som hörs. Kroppens system för att bestämma vilka tangenter som skall tryckas på, det vill säga vilka gener som skall vara påslagna, kallas epigenetik. Ordet härstammar från grekiskan och betyder över (=”epi”) genetik. Epigenetik fungerar som en länk mellan arv och miljö. Det finns olika så kallade epigenetiska markeringar. De kan sätta på en gen och fungera antingen som grönt ljus eller som stoppskyltar för om genen ska vara aktiv. Varför har då forskarnas intresse för epigenetik fullkomligen exploderat de senaste åren?

Miljön ändrar epigenetiken

Man har upptäckt att i flera sjukdomar, t ex cancer, har det blivit fel bland de epigenetiska markeringarna. Det kan handla om en anti-cancergen som på grund av någon miljöfaktor får för många ”stoppskyltar” på sig och inaktiveras. Det tilltalande med epigenetiken är att den går att förändra. Man kan inte göra något åt vilka gener man ärver av sina föräldrar, men miljön man lever i påverkar hur aktiva de är!

Styra generna med maten

Därför kan enäggstvillingar – trots att de delar samma gener – se olika ut och vara olika benägna att drabbas av sjukdomar. Miljön ändrar deras epigenetik. En miljöfaktor som vi har stor möjlighet att påverka är kosten vi äter. Mer och mer forskning visar att vissa födo- och näringsämnen har en direkt effekt på epigenetiken och därmed våra gener. Exempel på mat rik på sådana ämnen är grönt te och gurkmeja. I teorin innebär det att även om du är född med en gen som gör att du lätt går upp i vikt, så kanske du kan stänga av den genom att äta rätt kost!

Övervikt och typ 2 diabetes

Frågan är vad vi ska äta för att få epigenetiken på vår sida i kampen mot ohälsa. Detta vill forskare vid Lunds universitet ta reda på i ett nytt projekt om kost och epigenetik. Målet är att undersöka om vissa epigenetiska markeringar kan leda till övervikt och typ 2 diabetes. Nästa steg är att hitta mat och näringsämnen som kan motverka de epigenetiska markeringarna och därmed förebygga sjukdom. Lundaforskarna har hittat flera intressanta matkomponenter som kan förebygga viktuppgång hos möss. Nu återstår att se exakt hur ämnena påverkar kroppen och om de har epigenetiska effekter.

Epigenetik framtidens hälsovård?

Idag är det fler människor på jorden som lider av övervikt än av undernäring och svält. För att motverka denna utveckling är det nödvändigt att få en bättre förståelse för hur våra kroppar påverkas av kosten vi äter – ända ner på gennivå. Vet vi vilka epigenetiska markeringar vi vill motverka och vilken mat som kan göra detta, ökar våra chanser att förebygga välfärdssjukdomar. Tanken att kunna ta kontroll över sina gener är lockande. Vi är inte riktigt där ännu, men epigenetiken är en viktig post på vägen till framtidens hälsovård.

Text: LOVISA HEYMAN

Foto i artikeln: Colourbox

Related posts:

1. Jennie Wickenberg: Krydda dig till en bättre hälsa?
2. Fetmaepidemin sprider sig över världen
3. Samarbete över Sundet ger bättre vård av höft

Idag fokuseras det ofta på att man inte ska väga för mycket, men det är viktigt att veta att det är hälsosamt att väga lite mer när man blir äldre.

Tisdagen den 20 mars 2012 kl 18.30-21.00 arrangerade  PIL/Sjukhusbiblioteket och projektgrupp från Skånes universitetssjukhus och Malmö stad  en föreläsning på detta tema i Lund.

Föreläsningen filmades och kan ses i efterhand på följande länk: Att äta sig svag eller stark på äldre dar, går det?

Program

18.30 Välkomna! Jesper Aspegren, författare och programledare

18.35 Mat och fysisk aktivitet – före mycket eller för lite skämmer. Sölve Elmståhl, professor i geriatrik, Lunds universitet

19.15 Näring åt njutningen. Margareta Bensow-Bacos, dietist  

19.50 Fruktpaus. PIL/sjukhusbiblioteket har öppet hus och bokbord.  

20.05 Mat i praktiken. Eva Brandt, disktriktssköterska, Malmö stad

20.30 Frågestund

21.00 Avslutning  

Välkomna!

Related posts:

1. FÖRELÄSNING PÅ WEBBEN: Autism – fokus på vuxna
2. Föreläsning om ”Hjärtat och livsstilen” på webben
3. FÖRELÄSNING PÅ WEBBEN: Livsstil efter stroke

Foto: Colourbox

Det finns en större risk för att genetiska faktorer leder till drogmissbruk om man växer upp i en dysfunktionell hemmiljö, visar en ny studie. Forskarna använder adoptionsmodell för att förstå relationen mellan arv och miljö.

Tidigare forskning har visat att drogmissbruk är starkt påverkat av genetiska faktorer och den miljö man växer upp i, till exempel familj och vänner. Huvudsakligen bygger den forskningen på studier av tvillingar och vanligtvis intakta familjer. När familjemedlemmarna har samma gener och hemmiljö är det svårt att avgöra om missbruket härrör från den dysfunktionella familjesituationen eller generna.

Först nu har en omfattande studie av adopterade barn genomförts för att pröva forskningsrönen.

Risken hos adopterade

I studien, som är publicerad i det senaste numret av Archives of General Psychiatry, har forskarna undersökt hur gener och miljö bidrar till risken för att adopterade barn blir missbrukare. På basis av ett stort och representativt underlag av adopterade barn i Sverige visar de att de genetiska faktorerna spelar en viss roll för att man ska börja missbruka droger.

- Ett adopterat barn med en missbrukande biologisk förälder som han eller hon inte växte upp med löper en fördubblad risk att själv bli missbrukare, säger forskarna Jan Sundquist och Kenneth Kendler.

- Men miljöfaktorerna visade sig också vara viktiga. Om ett syskon i den nya familjen – som alltså inte har samma gener – blir missbrukare fördubblar det också risken för att det adopterade barnet börjar missbruka.

Miljön förstärker generna

Det viktigaste rönet i den nya studien, menar forskarna, är att genernas inflytande på risken att utveckla ett missbruk är mycket starkare om man växer upp i en högriskmiljö. En utsatt miljö förstärker därmed de genetiska riskerna för missbruk.

- Studier av adopterade har den stora fördelen att man bättre kan studera effekterna av arv och miljö på olika hälsoaspekter. Det är dock viktigt att minnas att den absoluta risken för drogmissbruk är liten och att majoriteten av de adopterade mår lika bra som icke-adopterade, säger Kristina Sundquist.

Text: BERTIL KJELLBERG

Ett pressmeddelande från Lunds universitet, 7 mars 2012

Related posts:

1. Tretton gener som kan öka risken för hjärt-kärlsjukdom
2. Hur vägbuller, dålig luft eller pendling påverkar vår hälsa
3. Den yttre miljön påverkar hälsan mer än vi tror

På Alla hjärtans dag, 14 februari,  direktsändes föreläsningen om Hjärtat och livsstilen från Skånes universitetssjukhus i Lund. Föreläsningen kan ses i efterhand på nedanstående länk

LÄNK TILL SÄNDNINGEN

Related posts:

1. Se föreläsning om folksjukdomen KOL på webben
2. FÖRELÄSNING PÅ WEBBEN: Autism – fokus på vuxna
3. Föreläsning på webben: Bra mat på äldre dar

– Det positiva att ta fasta på är att vi talar om sjukdomstillstånd som går att förebygga med en ändrad livsstil, säger professor Inger Björck, centrumföreståndare för Antidiabetic Food Center, Lunds universitet.

Inger Björck samtalar med en seminariedeltagare

Hon visade resultat från en studie i Finland där man sett mycket goda resultat av en ändrad livsstil.  Bland de personer som låg i riskzonen för typ 2 diabetes var det bara 11 procent som utvecklade sjukdomen  i gruppen som ändrat sin livsstil i jämförelse med 22 procent i kontrollgruppen.  Liknande resultat har också amerikanska forskare sett.

Mat sänker sjukvårdskostnader

– Förbättring av kosten är den enskilt viktigaste faktorn för att förbättra hälsoläget och sänka sjukvårdskostnaderna i Europa fortsatte hon när hon inledde seminariet ”Mat som förebygger diabetes-nya rön”.

Seminariet anordnades i Lund den 23 januari och fem forskare från det tvärvetenskapliga Antidiabetic Food Center presenterade nya rön och kunskap om olika livsmedels hälsoeffekter. Det handlade om nypon som skydd mot högt blodtryck, fördelen med att äta korn, hur vårt minne förbättras av fiber och fiskolja, om mjölkproteiners inverkan på blodsockret och hur råg påverkar våra fettceller.

Nyttig lunchbuffé

Ett 80-tal intresserade från universitet och näringsliv deltog på seminariet som hölls i universitetets aula.  Deltagarna bjöds på en nyttig lunchbuffé baserad på AFC-forskning .  Det serverades bland annat korncouscous med rotfrukter, sotad lax med en puré av palsternacka och vassleprotein och spenatpaj med makrillmousse av fullkorn.

Fem forskare om nya rön och kunskap om olika livsmedels hälsoeffekter:

Mjölk till maten bra för blodsockret

Elin Östman

När vi äter mat med kolhydrater stiger sockerhalten i blodet varpå kroppen svarar med att producera insulin. Socker- och insulinhöjningen följs åt. Eller snarare: brukar följas åt. Forskare har nämligen upptäckt att kroppen reagerar annorlunda på mjölk. När vi dricker mjölk blir insulinsvaret högt, trots låg blodsockerhöjning. Läs mer

Råg inverkar på fettceller

Eva Degerman

Fullkorn har i olika studier visat sig ha en skyddande inverkan på typ 2 diabetes. Men exakt varför och på vilket sätt det fungerar finns det relativt liten kunskap om. Lundaforskare visar att s.k. alkylresorcinoler i rågkärnans yttre skikt har en betydande inverkan på fettceller. Läs mer

Nypon sänker kolesterol och blodtryck

Cecilia Holm

Kopplingen mellan de stora folksjukdomarna hjärt-kärlsjukdom, fetma och diabetes är stark och forskning pågår på alla fronter. Aktuella studier visar att nypon påverkar både kolesterol och blodtryck i rätt riktning. Läs mer

Med rätt kvällsfika äter du mindre lunch

Kokta kornkärnor ger en mättnad som varar i upptill 16 timmar. Det visar en ny forskningsstudie där försökspersoner åt kokta kornkärnor till kvällsmål. Dagen därpå valde de spontant att äta signifikant mindre till lunch jämfört med vad de åt när de fick vitt bröd kvällen dessförinnan. Frukosten var densamma vid båda tillfällena. Läs mer

Elin Johansson och Anne Nilsson

Fet fisk och fiber skärper koncentration och minne

Nya forskningsstudier visar att vissa fiberrika frukostbröd förbättrar uppmärksamhet och arbetsminne jämfört med samma mängd vanligt vitt bröd. Inte ens omedelbart efter måltid är det någon vinst med att ha ätit vitt bröd. En annan studie visar att ett fem veckors intag av omega tre-fettsyror från fiskolja också inverkar positivt på vår kognitiva förmåga. Läs mer

Text och foto: Ragnhild Ahlgren

Related posts:

1. Rätt mat skärper minnet och minskar risk för hjärtkärlsjukdomar
2. Skräddarsydda fetter i ny och nyttig matolja
3. Hormon förutspår framtida diabetes

Anne Nilsson, forskare i Industriell näringslära och livsmedelskemi, Lunds Tekniska Högskola, Antidiabetic Food Centre. Foto: Ingrid Ristilammi.

Nya forskningsstudier visar att vissa fiberrika frukostbröd förbättrar uppmärksamhet och arbetsminne jämfört med samma mängd vanligt vitt bröd. Inte ens omedelbart efter måltid är det någon vinst med att ha ätit vitt bröd. En annan studie visar att ett femveckors intag av omega tre-fettsyror från fiskolja också inverkar positivt på vår kognitiva förmåga.

– Med rätt frukost kan vår mentala kapacitet förbättras i flera timmar. En fördel är att man får ett lågt, men långvarigt glukospåslag i blodet. Kroppen mår bra av en sådan här stabil och utdragen glukoskurva, säger Anne Nilsson, forskare i industriell näringslära och livsmedelskemi vid Lunds Tekniska Högskola och verksam inom Lunds universitets Antidiabetic Food Centre.

I detta fall använde sig Anne Nilsson av ett vitt bröd som berikats med en guargummifiber, vilket gör kolhydraterna i brödet ”långsammare”. Guargummimjölberikat bröd användes som ett redskap i studien för att få den önskade glukoskurvan, men Anne Nilsson bedömer att en liknande effekt kan uppnås i andra kolhydratrika livsmedel än bröd och med andra viskösa kostfiber, som t ex finns i bland annat korn och havre.

Det vanliga vita brödet, däremot, ger ett kraftigt och förhållandevis kortvarigt sockerpåslag. Det gör att vi presterar sämre.

– Skillnaden blev som störst i det sena förloppet efter frukost, efter att sockerkoncentrationen i blodet har börjat dala. Även om hjärnan behöver socker för att kunna arbeta tycks en hög glukosstegring, vilket vitt bröd omedelbart resulterar i, inte ge någon positiv effekt. Det är lite förvånande. En för hög sockernivå tycks göra kroppen stressad, säger hon.

Effekter på minnet

Testerna gjordes på friska, medelålders personer. Trots att försökspersonerna i studien hade normal glukosreglering kunde Anne Nilsson och hennes kollegor se att de personer som hade bättre glukostolerans, alltså bättre förmåga att reglera glukosnivåerna i blodet, presterade bättre på kognitionstesterna. Nedsatt glukostolerans kan innebära ökad risk för diabetes.

– Men även om vi har olika förutsättningar på grund av arv och tidigare matvanor, menar jag att alla kan påverka sin kognitiva förmåga och motverka ett negativt förlopp med hjälp av maten, betonar Anne Nilsson.

I en tidigare studie på överviktiga, medelålders försökspersoner – också den inom Antidiabetic Food Centre – kunde Anne Nilsson och kollegan Juscelino Tovar se att en kost som inkluderar flera olika ”antidiabetiska” livsmedelskoncept, t ex lågt GI, antioxidanter liksom mycket kostfiber och fullkornsprodukter av speciellt slag, kan öka vår kognitiva kapacitet. Den senare visade att studiens skräddarsydda kost fick rent av medicinska effekter, exempelvis när det gäller kolesterolvärdet.

– Det nya i den här studien är att vi har skalat ner materialet till att studera kognitiva effekter av något så enkelt som en enskilds produkts inverkan på blodsockerprofilen, säger Anne Nilsson.

Fet fisk, som lax, sill och makrill, innehåller rikligt av de särskilda omega-3-fetterna DHA och EPA, som kan minska risken för hjärt- och kärlsjukdom. Därför ville Anne Nilsson studera om det fanns samma koppling till minne och kognition, även när det gäller fisk.

Och det gjorde det. Efter fem veckor intag av fiskolja presterade försökspersonerna signifikant bättre på tester av arbetsminnet. Dessutom sänktes triglyceriderna och blodtrycket.

– Det är rätt otroligt att man genom kosten kan få sådana här resultat på bara fem veckor! säger Anne Nilsson.

Så här gick testerna till

I studien ingick 40 friska personer mellan 49-70 år och med ett BMI<30. Var och en är sin egen referens. Så alla gjorde vid skilda tillfällen tester efter att ha ätit vitt bröd respektive det fiberberikade brödet. Testportionerna var baserade på samma mängd av tillgängliga kolhydrater (50 g kolhydrater som tas upp av kroppen). Två olika tester utfördes upprepat under ca 4 h efter intag av frukosten. Det ena testet var ett muntligt test av arbetsminnet. Arbetsminne är en funktion för korttidslagring av information (ord, siffror, bilder osv) samtidigt som annan tankeverksamhet sker (t ex svara på frågor). Det andra testet var ett datoriserat test som även det involverar arbetsminnet men dessutom också koncentrationsförmåga och uppmärksamhet. Testerna mäter funktioner som är väsentliga både för vanliga intellektuella aktiviteter i det dagliga livet så som att läsa och räkna, men även för mer komplicerad problemlösning.

Fiberbröd: I studien ingick 40 friska personer mellan 49-70 år och med ett BMI<30. Var och en är sin egen referens. Så alla gjorde vid skilda tillfällen tester efter att ha ätit vitt bröd respektive det fiberberikade brödet. Testportionerna var baserade på samma mängd av tillgängliga kolhydrater (50 g kolhydrater som tas upp av kroppen). Två olika tester utfördes upprepat under ca 4 h efter intag av frukosten. Det ena testet var ett muntligt test av arbetsminnet. Arbetsminne är en funktion för korttidslagring av information (ord, siffror, bilder osv) samtidigt som annan tankeverksamhet sker (t ex svara på frågor). Det andra testet var ett datoriserat test som även det involverar arbetsminnet men dessutom också koncentrationsförmåga och uppmärksamhet. Testerna mäter funktioner som är väsentliga både för vanliga intellektuella aktiviteter i det dagliga livet så som att läsa och räkna, men även för mer komplicerad problemlösning.

Omega-3 fettsyror: 40 friska personer mellan 51-72 år och med ett BMI<30 ingick i studien. I fem veckor åt de dagligen 3g omega-3-fettsyror från fiskolja och i lika lång period fick de placebo för att jämföra med. Däremellan låg en fem veckors ”wash out-period”. Vid båda tillfällena fick försökspersoner utföra samma tester som vid bröd-studien.

Text: KRISTINA LINDGÄRDE

Pressmeddelande från Lunds tekniska högskola 23 januari 2012.

Related posts:

1. Nyttig mat kan hålla diabetes i schack och hjälpa minnet
2. Rätt mat skärper minnet och minskar risk för hjärtkärlsjukdomar
3. Med rätt kvällsfika äter du mindre lunch

Stimulerar mättnadshormon

Kornet visade sig stimulera produktionen av mättnadshormonet GLP-1. Blodprover visade sammantaget stora skillnader beroende på om testdeltagarna ätit vitt bröd eller kornbröd. GLP-1 liknande substanser används idag på olika sätt för att behandla typ 2-diabetes.

Kornets gynnsamma effekt antas bero på att en lyckosam kombination av olika slags onedbrytbara kolhydrater, så kallade prebiotiska kolhydrater. Sådana kolhydrater blir näring åt de bakterier som verkar i tjocktarmen. Elin Johansson och hennes kollegor såg en ökad bakterieaktivitet i tarmen när testdeltagarna ätit korn. Men om kornen mals till mjöl uteblir en stor del av effekten – det är alltså hela, intakta kornkärnor som gäller.

Viktigt med hela kornkärnor

– Resultaten påminner om det faktum att det är stor skillnad på kolhydrater och kolhydrater, säger hon. Hela korn kan användas som alternativ till exempelvis ris eller som ingrediens i sallader och soppor.

Något industribakat bröd med hela kornkärnor känner Elin Johansson inte till. Däremot är bröd med hela spannmålskärnor överlag att rekommendera.

– Det vore bra om det fanns mer hälsoriktiga alternativ att välja på i butikernas brödhyllor, tycker hon.

Nu ska Elin Johansson gå vidare och studera andra potentiellt hälsosamma livsmedelskomponenter för att se om dessa kan ge liknande resultat. Förhoppningen är att resultaten ska inspirera till utveckling av nya, hälsosamma livsmedel som kan minska risken för diabetes.

Så här gick testet till:
I studien ingick 19 personer. Varje person var med två gånger och var på så sätt sin egen referens. Testmåltiderna, kornkärnor och vitt bröd, intogs som ett sent kvällsmål. Försökspersonerna kom sedan fastande morgonen efter till försöksavdelningen. Där serverades de en frukost baserad på vitt bröd vid båda tillfällena. Under hela försöksdagen togs prover för analys av olika ämnen och riskmarkörer. Försökspersonerna blev sedan serverade en frivillig lunch och deras energiintag noterades.

Text: KRISTINA LINDGÄRDE

Pressmeddelande från Lunds tekniska högskola 23 januari 2012.

Related posts:

1. Nyttig mat kan hålla diabetes i schack och hjälpa minnet
2. Rätt mat vid rätt tid ger skiftarbetare en bättre hälsa
3. Rätt mat skärper minnet och minskar risk för hjärtkärlsjukdomar

Cecilia Holm. Foto: Mikael Risedal

Kopplingen mellan de stora folksjukdomarna hjärt-kärlsjukdom, fetma och diabetes är stark och forskning pågår på alla fronter. Aktuella studier visar att nypon påverkar både kolesterol och blodtryck i rätt riktning. 

– I studier på möss har vi sett att en hög dos koncentrerat nyponpulver tillsatt i maten påverkade viktuppgång, men även att redan feta möss gick ner i vikt, säger Cecilia Holm, professor i molekylär cellbiologi vid Lunds universitet. 

Forskarna fann också att mössen fick lägre blodsocker, mindre fett i levern och lägre kolesterolnivå. Resultaten av djurstudierna var så pass intressanta att Cecilia Holm och hennes forskarkollegor, med Ulrika Andersson i spetsen, beslutade sig för att gå vidare och göra motsvarande studie på människor. 

Studie även på människor

- Förhöjda kolesterolvärden är en viktig riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom. Med hjälp av överviktsenheten på Skånes universitetssjukhus rekryterade vi 28 personer som var friska, men kraftigt överviktiga, till studien. De hade ett genomsnittligt BMI på 35 och kan därmed sägas ligga i riskzonen för flera av våra folksjukdomar, berättar Cecilia Holm. 

Forskarna tillverkade två drycker, en nypondryck och en kontrolldryck baserade på äpple och de båda matchades vad gäller sockerinnehåll (mindre än i vanlig nyponsoppa). 

Sänkte blodtryck och det onda kolesterolet

Studien pågick under två sexveckorsperioder där personerna ena perioden fick dricka nypondrycken för att sen byta till kontrolldrycken. Vikt och blodtryck mm mättes i början och i slutet av respektive testperiod. 

– Vi såg inga effekter på viktminskning som i våra tidigare studier i möss, och inte heller på blodsockret. Däremot såg vi en sänkning av LDL kolesterol (det ”onda” kolesterolet) och en sänkning av blodtrycket. Det är naturligtvis resultat som är intressanta när vi diskuterar hjärt-kärlsjukdom, inte minst när det gäller förebyggande åtgärder, säger Cecilia Holm. 

Pressmeddelande Lunds universitet 23 januari 2012. 

Text: KATRIN STÅHL

Related posts:

1. Nyttig mat kan hålla diabetes i schack och hjälpa minnet
2. Förbisedd orsak till högt blodtryck – kan vara binjuresjukdom
3. Ny pusselbit till kolesterol-forskningen

Eva Degerman. Foto: Katrin Ståhl

Fullkorn har i olika studier visat sig ha en skyddande inverkan på typ 2 diabetes. Men exakt varför och på vilket sätt det fungerar finns det relativt liten kunskap om. I aktuella studier konstaterar Lundaforskare att s k alkylresorcinoler i rågkärnans yttre skikt har en betydande inverkan på fettceller.

- När det gäller just fullkornsråg finns flera olika bioaktiva komponenter som man tror kan påverka kroppens ämnesomsättning och ha vissa skyddande egenskaper, säger Eva Degerman, professor i experimentell diabetesforskning.

Merparten av alla personer med typ 2 diabetes är överviktiga. Det är i fettcellerna och fettväven som vi lagrar energi för att klara oss mellan måltiderna, men när fettväven blir för stor finns risk att för mycket fett läcker ut i blodet och orsakar skada på andra organ. Exempelvis påverkas sockerupptaget i olika celler och tillverkningen av insulin i bukspottkörteln minskar.

Det är här som rågkärnans alkylresorcinoler kommer in i bilden. Alkylresorcinoler är fenoliska lipider som finns i de yttre skikten av råg- och vetekärnor. I tidigare studier har forskare sett att efter ett stort intag av fullkornsråg hamnar alkylresorcinoler i blodet och samlas i fettväven.

Mindre fett i blodet

Professor Eva Degerman har studerat alkylresorcinolers effekter på fettceller och har visat att de har egenskaper som gör att nedbrytningen av fett minskar och att mängden fett som släpps ut i blodet därför skulle minska.

- I våra studier försöker vi identifiera mekanismer och molekylära mål som är relevanta i behandling av fetma och diabetes. I denna studie har vi studerat enskilda fettceller. Därför är det viktigt att poängtera att det ännu så länge rör sig grundforskning på cell- och molekylär nivå. Men visst ger det indikationer att alkylresorcinoler kan ha betydelse för att förebygga uppkomsten eller behandling av typ 2 diabetes, säger Eva Degerman.

Text: KATRIN STÅHL

Pressmeddelande från Lunds universitet 23 januari 2012.

Related posts:

1. Nyttig mat kan hålla diabetes i schack och hjälpa minnet
2. Nypon sänker kolesterol och blodtryck
3. Pernilla Peterson: Jagar fett med magnetkamera

Foto: Colourbox

När kvinnor får typ 2 diabetes ökar risken för dödlig hjärtinfarkt i betydligt högre grad än hos män med samma sjukdom.

Det visar en ny avhandling från Lunds universitet där Charlotte Larsson, folkhälsovetare och forskare, har undersökt hur olika riskfaktorer för hjärtinfarkt tar sig uttryck hos kvinnor och män. Förutom typ 2 diabetes har hon även undersökt fysisk aktivitet, stress samt hur ett antal andra riskfaktorer samvarierar.

Fysisk belastning

Graden av fysisk belastning på jobbet gav skilda effekter på kvinnor och män. Hos männen sågs ingen effekt på vare sig fetma eller insulinresistens. Hos kvinnor var däremot förekomsten av både fetma och insulinresistens högre med ökad grad av fysisk belastning på jobbet.

– Ett förvånande resultat kan man tycka. Förmodligen är det någon variabel som vi inte undersökt som är orsaken, kanske äter dessa kvinnor annorlunda, stressar mer eller påverkas av sin livssituation i stort. Det finns all anledning att titta närmare på denna grupp och vid behov eventuellt gå in med förebyggande åtgärder, säger Charlotte Larsson.

Många riskfaktorer

Underlaget till studierna kommer från Skaraborgsprojektet, en befolkningsstudie med flera tusen deltagare i Västra Götaland. Charlotte Larsson betonar vikten av att ta hänsyn till könens olika förutsättningar i samband med forskning:

– Det finns mycket som kan påverka risken att utveckla sjukdomar, exempelvis biologiska skillnader, olika livsstil och livssituationen i ett större perspektiv. 

Akut hjärtinfarkt är den vanligaste dödsorsaken bland både kvinnor och män i Sverige. År 2008 dog mer än 10 000 personer i sjukdomen.

Text: BJÖRN MARTINSSON

Artikeln har tidigare varit publicerad i Nyhetsbrev för massmedia nr 7/2011 från Skånes universitetssjukhus, Medicinska fakulteten vid Lunds universitet, Labmedicin Skåne och Psykiatri Skåne.

Related posts:

1. Dålig kondition hos tioåring ökar risk för hjärtinfarkt längre fram
2. Många kvinnor drabbas ofta hårt efter hjärtinfarkt
3. Nyupptäckt genvariant ökar risk för typ 2-diabetes

Daniel Arvidsson och Matti Leijon vid Centrum för Primärvårdsforskning.

Nu är ”livsstilsdatorer” på väg ut till ett trettiotal vårdcentraler i Skåne. Det är ett koncept som använts på Östergötlands vårdcentraler sedan 2006, och som visat sig vara ett användbart stöd för att förbättra människors hälsa. I en nyligen publicerad studie visar man att metoden fick människor att röra mer på sig.

Tanken är att en ”livsstilsdator” ska stå där människor som söker vård befinner sig. De söker sig antingen dit på egen hand, eller blir anvisade av vårdpersonal. Genom att anonymt svara på olika frågor kring kost, motion, alkohol m.m. i en dator, får man en utskrift med konkreta råd om hur man kan förbättra sina levnadsvanor.

En knuff i rätt riktning

Matti Leijon är forskningskoordinator vid Centrum för Primärvårdsforskning i Malmö och berättar att han var med och byggde upp konceptet i Östergötland. I den studie som nu publicerats finns en beskrivning av konceptet och en utvärdering av effekten på användarnas fysiska aktivitet.

Livsstilstest i dator ska testas på ett trettiotal vårdcentraler i Skåne. Foto: Matti Leijon

– Vi såg vid en uppföljning tre månader efter testet i livsstilsdatorn att den fysiska aktiviteten hade ökat hos nästan hälften av dem som gjort testet, säger Matti Leijon. I en tidigare studie har vi också sett att livsstilsdatorerna ledde till en minskad alkoholkonsumtion på kort sikt hos användarna.

För en del räcker den lilla knuff i rätt riktning som testet i datorn ger. För andra kan det behövas mer stöd.

– Det är en process som sker i flera steg, berättar Matti Leijon. Ibland kan det vara så att vårdpersonalen uppmanar någon att göra testet och att man sedan pratar om resultatet tillsammans. Kanske det leder till att din läkare skriver ut fysisk aktivitet på recept eller att du kan ta hjälp av någon form av beteendeterapi för att öka motivationen. I många studier ser man att den inre motivationen är avgörande för hur bra man lyckas hitta fram till en sundare livsstil.

Ta tekniken till hjälp för sundare livsstil

På Centrum för Primärvårdsforskning finns ett nära samarbete mellan forskare inom olika områden och från olika delar av hälso- och sjukvården i Skåne.

– Vi vill både föra ut nya forskningsrön i primärvården och stimulera till ökad forskning ute på vårdcentralerna. Vi får en enorm dynamik i forskningen när vi som i denna studie kombinerar helt olika områden som främjandet av goda levnadsvanor inom hälso- och sjukvården med teknikens möjligheter i form av såväl hårdvara som mjukvara.

Daniel Arvidsson är biträdande forskare på Centrum för Primärvårdsforskning. Han arbetar med att utveckla tekniker för hur man kan mäta och uppmuntra till fysisk aktivitet.

– På olika sätt försöker vi stötta människor att ta ansvar för sin egen hälsa, och att anpassa stödet till olika människors behov, säger Daniel Arvidsson. För detta kan man bland annat ta tekniken till hjälp. Program som ger råd i datorn eller mobilen kan vara ett sätt. Rörelsemätare eller stegräknare ett annat.

Man kan behöva olika tekniskt stöd i olika faser av förändringsprocessen – uppmuntrande sms, frågor via mejl, appar till smartphones som visar var närmaste gym finns, utvärdering i livsstilsdatorn och så vidare. Teknikutvecklingen just nu är också mycket snabb.

– Samtidigt är det viktigt att utveckla och utvärdera det som redan finns, menar Matti Leijon. Och att skapa system som fungerar praktiskt ute i verkligheten. Att ge stöd att förändra levnadsvanor är komplext och svårt, men något sjukvården nu verkligen behöver jobba aktivt med.

Testet i ”livsstilsdatorn” tar också hänsyn till den process man går igenom när nya vanor skapas – en beteendetrappa som sträcker sig från ”inte beredd” – ”osäker”– ”beredd” – ”handling” – till ”vidmakthållande”. Efter en bild från Samtal om tobak. Illustrationer: Colourbox. Läs mer om beteendetrappan: http://www.somt.se/kursen/content/g_s_03.htm

Nya rekommendationer om att förebygga sjukdom

Nyligen kom det riktlinjer från Socialstyrelsen om sjukdomsförebyggande metoder – där man utifrån en kartläggning av vetenskapliga studier rangordnat olika sätt att uppmuntra till sundare levnadsvanor. Frågor som är lämpliga att ställa i samband med att levnadsvanorna utvärderas har också tagit fram.

I slutet av november kom det också uppdaterade rekommendationer om fysisk aktivitet för vuxna från YFA, Yrkesföreningen för fysisk aktivitet, och Svenska Läkaresällskapet. De tidigare råden om lägst 30 minuter per dag har utvecklats utifrån den senaste forskningen på området.

Numera ger man rådet att röra sig måttligt minst 150 minuter i veckan eller mer intensivt 75 minuter i veckan – eller en kombination av detta. De nya rekommendationerna betonar också vikten av att bygga upp muskelstyrkan, balansträning hos äldre och att inte sitta stilla för länge åt gången.

– Att vi inom hälso- och sjukvården på allvar arbetar med att förebygga sjukdom ger en tydlig signal till hela samhället hur viktig fråga det är, säger Matti Leijon. Det är många olika aktörer som behöver samverka.

Text: Nina Hult

Artikeln är tidigare publicerad på Medicinska fakultetens hemsida vid Lunds universitet som månadens vetenskapliga artikel december 2011.

Related posts:

1. Primärvården skulle kunna jobba mer förebyggande
2. Bengt Sivberg: Samspel mellan människor

Rökning och övervikt bland föräldrar, amning och barnens antibiotikaanvändning är exempel på parametrar som ingått i undersökningen.

Slutsatserna visar på ett tydligt mönster där barnens hälsa påverkas av föräldrarnas vanor, beteenden och sociala förhållanden. I kombination med ärftliga riskfaktorer blir det ännu tydligare.

Brist på trygghet

Foto: Colourbox

- Barn med lågutbildade föräldrar utsätts i högre grad för olika riskfaktorer. Rökning under mammans graviditet och passiv rökning är exempel. Men det handlar också om socialt och emotionellt stöd, t.ex. tillgång till barnvakt och en trygg relation med föräldrarna, berättar Elisabeth Mangrio.

Forskningsresultaten baseras på en speciellt framtagen enkät som föräldrarna besvarat i samband med barnens åttamånaders- respektive fyraårskontroller vid Malmös barnavårdscentraler. Totalt ingår enkätsvar för ca 9 000 barn från hela Malmö under tidsperioden 2003-2008.

Resultaten har ett stort värde även utanför Malmö, menar Elisabeth Mangrio. Tidigare erfarenheter från liknande forskning visar att de samband man ser lokalt oftast återfinns även i en större befolkning. Däremot kan proportionerna variera.

Några exempel på slutsatser i avhandlingen:

• Antibiotikaanvändningen var högre bland barn med lågutbildade föräldrar. Pojkarna använde dessutom mer antibiotika än flickorna.

• Passiv rökning höjde risken för allergier, framförallt om barnen hade ärftliga anlag för allergier. Då syntes en kraftigt ökad risk.

• Rökning under graviditeten visade på en ökad risk för fetma. Övervikt hos föräldrarna, passiv rökning och om barnen inte ammades ökade risken ytterligare för fetma.

• Konsumtionen av sjukhusvård var upp till 25 procent högre bland barn med lågutbildade föräldrar.

Lång amningstid och deltagande i föräldragrupp är exempel på hälsofrämjande faktorer som kan minska vårdbehovet och som visade sig vara mer vanligt förkommande bland högutbildade föräldrar.

Rökning under graviditeten vanligare

Foto: Colourbox

Elisabeth Mangrio är även verksam som barnsjuksköterska vid BVC Lindängen i Malmö.

Hon menar att flera av hälsoproblemen kan minskas genom förebyggande arbete, riktat till rätt grupper:

- Rökning under graviditeten var fem gånger vanligare bland lågutbildade än bland högutbildade. Det förebyggande arbetet kan bli bättre än idag – det är viktigt att de blivande mammorna får tydlig och konkret information om riskerna för deras barn.

Text: BJÖRN MARTINSSON

Nyhet från Lunds universitet 6 december 2011

Related posts:

1. Positiva erfarenheter av hemsjukvård för barn med cancer
2. Barn kan behöva långsiktigt stöd
3. Uppföljningsprogram positivt för barn med typ 1-diabetes

Tänk dig ditt liv som en trasmatta där varje inslag är en aktivitet. Där finns huvudaktiviteter som dominerar i uppmärksamhet, dolda aktiviteter som vi gör utan att tänka och som utgör kittet i vardagen, samt oförutsedda aktiviteter som kan störa och stressa oss. Hur ser din matta ut? Vilka färger har den och hur långa sjok är inslagen?

Foto: Colourbox

- Det finns ju mattor som byter färg hela tiden där människor hackar sönder sin vardag så att allt blir gråmelerat, menar Lena-Karin Erlandsson, docent och arbetsterapeut på Institutionen för hälsa, vård och samhälle.

Stress i vardagens aktiviteter

Lena-Karin Erlandsson forskar om kvinnor och stress med fokus på hur vardagens aktiviteter påverkar hälsan. Just lönearbetande småbarnsmammor är ofta dubbelarbetande och har en hög påfrestning genom att växla mellan flera olika aktiviteter med hög komplexitet och många avbrott. Hennes forskning har visat att om avbrotten blir så många att man sällan har möjlighet att fullfölja det man gör innebär det en högre risk för ohälsa.  Det kan ta sig uttryck som t.ex. sömn- och minnessvårigheter, humörsvängningar, allmän trötthet och i vissa fall leda till t.ex. depression.

-  Det är viktigt att få redskap för att analysera sin egen vardag och lära sig att känna igen vad man mår bra av, säger Lena-Karin.

Lär sig ta kontroll

För att kunna förstå hur vardagen påverkar oss använder Lena-Karin en metod; ett gruppbehandlingsprogram som kallas Vardagsrevidering som hon har utvecklat. Genom olika tekniker får deltagarna lära sig att ta kontroll över de vardagliga aktiviteterna genom att till exempel sätta namn på det de gör. Att namnge aktiviteten är att skapa legitimitet för den och blir även en strategi att komma närmare på det man gör. Att tvinga sig själv att göra en hel aktivitet i ett sträck utan avbrott är också något som Lena-Karin ger i hemuppgift till de deltagare som genomgår programmet.

Självbelöning

Aktiviteten i sig kan brytas ner i tre olika dimensioner med olika värde. Självbelöning är en dimension – t.ex. att göra något som man tycker är roligt som att gå ut och träffa kompisar. Det kan även vara ett konkret värde i aktiviteten – som att när man städar så blir det rent. Den sista dimensionen är ett symboliskt värde som visar på tillhörighet och sammanhang. Dessa olika mått finns i alla aktiviteter i olika hög grad. När vi får stress i vardagen är det vanligt att man prioriterar bort självbelönande aktiviteter och istället endast gör det som man måste eller förväntas göra. Men för att kunna hantera av vardagens stress behöver vi ha ett visst mått av självbelönande aktiviteter.

- Förutom att analysera sin egen vardag för att identifiera hinder och stress, får man inte glömma att även se till sina resurser. Det är lätt att fokusera på det som är jobbigt och glömma det som ger en energi och livsglädje.

Passar även män

Vardagsrevidering är utprövat på kvinnor men Lena-Karin ser inget hinder i att använda metoden även på män.

- Vårt samhälle är annorlunda idag än för några årtionden sedan. Nu finns det få lönearbeten som är monokroma, utan i de flesta arbeten förväntas du ha väldigt många processer igång samtidigt. Jag har mött väldigt många män som känner igen sig i vardagsstressen och som tycker att det är viktiga saker som vi tar upp.

Text: ÅSA HANSDOTTER

Related posts:

1. Vardagsrevidering – hjälp för stressade kvinnor
2. Förkylningar kan vara farliga för astmatiker
3. Lev livet friskare!

Gullan Berg och Sven Melander vid inspelningen av filmen "Den viktiga maten". Foto: Lasse Strandberg

Äta bör man annars dör man. Den gamla drastiska devisen står sig alltjämt. Det handlar om äldres matvanor – nu också på film! Många äldre drabbas idag av undernäring när aptiten och intresset för att laga mat minskar.

– Vi vet sedan länge att immunförsvaret hos underviktiga sviktar och därmed löper de en större risk att dö, säger professor Sölve Elmståhl vid Skånes universitetssjukhus.

Många äldre undernärda

Ålder och vissa kroniska sjukdomar ökar dramatiskt risken för undernäring. Mer än var fjärde kroniskt sjuk lider av undernäring och bland äldre kroniskt sjuka är närmre hälften undernärda. Detta ökar risken för bland annat tryckskador, fall och infektioner och ger ett onödigt lidande.

Kunskapen om matens och näringens betydelse ökar successivt inom vård och omsorg, men det är ett område som behöver ytterligare uppmärksamhet.

Särskilda kostråd för äldre

I en serie filmade inslag presenterar bland andra professor Sölve Elmståhl, kockarna Stefan Holmström och Tareq Taylor samt journalisten Jesper Aspegren fakta i trevlig underhållning, där även komikern Sven Melander gör några finurliga nedslag tillsammans med Gullan Berg, 82.

Skånes universitetssjukhus och Malmö stad vill i en gemensam satsning lyfta fram matens viktiga betydelse för äldre som riskerar undernäring. Kostråd vid sjukdom och viktnedgång avviker ofta från andra kostråd för friska eller överviktiga.

Pressmeddelande från Skånes universitetssjukhus 14 november 2011

Related posts:

1. Minska undernäring hos äldre med nytt arbetssätt
2. Var sjätte äldre som läggs in är undernärd
3. Föreläsning på webben: Bra mat på äldre dar

Hanne Tønnesen

Den 17 november sker invigningen av Clinical Health Promotion Centre, ett svenskt-danskt samarbete som har för avsikt att stärka den kliniska forskningen, utvecklingen och undervisningen av områdena: alkohol/narkotika, tobak, näring, fysisk aktivitet och samsjuklighet.

Clinical Health Promotion Centre är en sammanslagning mellan forskargrupper vid Klinisk alkoholforskning vid Lunds Universitet och WHO Collaborating Centre for Evidence-Based Health Promotion in Hospitals and Health Services på Bispebjerg Hospital vid Köpenhamns Universitet.

- Jag har länge önskat att etablera ett excellent forskningscenter och detta är ett första steg på vägen, säger Hanne Tønnesen som är professor och forskargruppsledare vid Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet.

- Mellan Sverige och Danmark finns det många likheter samtidigt som vi också kompletterar varandra. Genom sammanslagningen får vi en mycket starkare utgångspunkt genom större forskningsprojekt, snabbare resultat och bättre implementering av forskning och utveckling.

Clinical Health Promotion Centre blir en del av ett redan etablerat stort nordiskt samarbete och ett internationellt nätverk med över 850 sjukhus och vård från alla kontinenter. Målsättningen är att arbeta mot en bättre hälsovinst för patienter genom hälsofrämjande vård med fokus på alkohol, droger, tobak och livskvalitet.

Forskningen bedrivs i nära samverkan med Beroendecentrum Malmö och övrig kommunal, lokal och regional hälso- och sjukvård.

Nyhet från Lunds universitet 11 november 2011

Related posts:

1. Sämre livskvalitet vid fallskada
2. Posterutställningen ”Depression och mani” på turné
3. FÖRELÄSNINGAR om forskning kring barn och ungdomar

Foto: Flickr, zhurnaly

Tioåringar med sämre kondition och med fetma har en ökad ansamling av andra riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom senare i livet. Det har överläkaren och docenten Magnus Dencker vid Skånes universitetssjukhus varit med att visa. För denna forskning blir han nu prisbelönt.

Han har tilldelats ”Pris till yngre forskare i Region Skåne” för år 2011 för sina studier om barns livsstil och hälsa. De visar att ansamlingen av riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdom börjar i tidig ålder.

- Kända riskfaktorer för vuxna att få hjärt- och kärlsjukdom har inte varit kartlagda på ett bra sätt hos barn under deras uppväxt tidigare, förklarar han.

Undersökningen

Han har därför tillsammans med forskare på Ortopediska kliniken i Malmö gjort studier för att belysa riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdomar. I studierna har ingått att se om det finns ett samband mellan vilken kondition som barnet har, hur mycket fett han eller hon bär på och risken att få en hjärtinfarkt längre fram.

Den tredjedelen av barnen som hade sämst kondition, hade också klart fler andra riskfaktorer, som ökat blodtryck, mer kroppsfett och var tjockare om magen.

Blodpropp

Man fann också att en del barn med större mängd kroppsfett hade ett större vänster förmak i hjärtat. Det innebär eventuellt en ökad risk att drabbas av olika hjärtsjukdomar i vuxen ålder.

Studierna har gjorts på tioåringar med uppföljningar efter två respektive fyra år. De hittills publicerade slutsatserna baseras på den första undersökningen.

Text: HANS-GÖRAN BOKLUND

Pressmeddelande från Skånes universitetssjukhus i Malmö 27 oktober 2011.

zhurnaly’s photostream

Related posts:

1. Könstillhörighet ger större risk för hjärtinfarkt
2. Dålig ekonomi och ensamboende ökar risken att dö
3. Olle Melander: Genetisk risk och hjärt-kärlsjukdom

Foto: Dreamstime

Att arbeta kliniskt är viktigt för mig därför att det är i mötet med patienterna som de vetenskapliga idéerna föds. Jag arbetar f.n. på Granens vårdcentral i Malmö en dag i veckan. Arbetet som distriktsläkare ger en helhetsbild av patienten i familjen, arbetet och omgivningen, faktorer som alla kan påverka patientens hälsa.

Min avhandling studerade hur bostadsområdets egenskaper påverkar risken för bl.a. hjärtinfarkt och jämförde olika verktyg för fördelning av primärvårdsresurser. Bl.a. vidareutvecklade jag Care Need Index (CNI – ett system för att definiera vårdbehov) som idag används i stora delar av Sverige för fördelning av primärvårdsresurser.

Ett viktigt fokus i min forskning har varit att studera hälsa och livsstil hos utsatta grupper i samhället men även i de bredare befolkningslagren. Detta har skett genom att kombinera olika typer av forskningsmetodik, t.ex. registerstudier, kliniska studier i primärvården och avancerade geografiska analyser av enskilda bostadsområden kopplade till individuella sjukdomsdiagnoser.

I mitt arbete samarbetar jag med bl.a. Stanford University, Virginia Commonwealth University samt Shimane University.

För att bäst kunna hjälpa de enskilda patienterna att uppnå en bättre hälsa är det även viktigt att kartlägga hur den ärftliga överföringen av sjukdomar sker. I min forskning har jag bl.a. visat att arvet via mödernet är viktigare än arvet via fädernet för hjärtinfarkt.

Detta visar att livmoderns miljö kan ha betydelse. Jag har därför även studerat hur för tidig födsel och tillväxthämning i livmodern påverkar den vuxna individens hälsa. Inom allmänmedicin är prevention en viktig del av verksamheten. För att bäst kunna förebygga sjukdom krävs mera kunskaper om hur enskilda gener samverkar med omgivningsfaktorer i utvecklingen av kroniska sjukdomar. Detta kommer att bli nästa steg i min forskning.

Text: KRISTINA SUNDQUIST

Från broschyren ”Professorsinstallation 14 oktober 2011″ som tagits fram av Kommunikationsavdelningen vid Lunds universitet.

Related posts:

1. Kristina Lång: Brösttomosyntes – nytt vapen mot bröstcancer
2. Maria Emmelin: Sociala faktorer och global hälsa
3. Nytt nummer av Aktuellt om vetenskap & hälsa!

Foto: Dreamstime

Förr var det inte ovanligt att läkare arbetade ett helt dygn i sträck under sin nattjour. I dag har tiden kortats på grund av nya arbetstidsregler. Men samtidigt har arbetsbördan ökat så att det sällan blir tid för sömn under nattjouren.

– I min avhandling har jag har tittat på hur snabbt läkare med nattjour återhämtar sig efter ett nattpass genom att studera bland annat hjärtfrekvens, stresshormon, ämnesomsättning och sömn.

Det visade sig att först efter två dagar låg värdena på en normal nivå, berättar Birgitta Malmberg, specialistläkare vid Arbets- och miljömedicin vid Lunds universitet och Labmedicin Skåne.

I det korta perspektivet kunde läkarna hantera sin nattjour, men hur hälsan påverkas på lång sikt beror på många faktorer.

– Det finns en stor variation bland olika individer hur man klarar av att arbeta på natten. Tvärtemot vad många tror går det inte att ställa om dygnsrytmen till nattarbete. En period av nattarbete går faktiskt att jämföra med den jetlag som man får när man reser över flera tidszoner.

Trötthet, koncentrationssvårigheter och problem med sömnen är vanliga besvär. Birgitta Malmberg menar att de flesta kan ta igen förlorad sömn genom att sova mer effektivt kommande nätter. Samtidigt berättar hon om ett oväntat fynd i studien.

– Vi såg att läkarna hade en förvånansvärt kort nattsömn efter ett vanligt dagpass. De sov i genomsnitt ungefär sex timmar. Har man en sömnbrist i kroppen när man går på sitt nattpass blir det extra belastande. Det finns en gräns för hur mycket kroppen orkar med.

Därför är det viktigt att arbetsschemat skapar förutsättningar för återhämtning. Trenden tycks gå mot allt kortare nattpass.

– För att i längden orka med kan man behöva minska längden på nattjouren ytterligare.

Text: NINA HULT

Artikeln har tidigare varit publicerad i Nyhetsbrev för massmedia nr 5/2011 från Skånes universitetssjukhus, Medicinska fakulteten vid Lunds universitet, Labmedicin Skåne och Psykiatri Skåne.

Related posts:

1. Birgitta Sahlén: Hur fångar språksvaga barn orden?
2. Kan hjärnan repareras efter en stroke?
3. Ingrid Hansen Pupp: Hjärnans utveckling efter mycket för tidig födelse

Fettinlagring i lever. Läs mer intill bild i texten.

Ansamling av fett i olika organ kan leda till olika följdsjukdomar vid fetma och diabetes. I kampen mot dessa sjukdomar är det därför inte bara viktigt att veta hur feta vi är, utan också var fettet finns lagrat. På Skånes universitetssjukhus i Malmö håller en ny teknik på att utvecklas som ger noggrann information om hur mycket fett som gömmer sig i kroppens organ.

Överskottet av fett i våra kroppar samlas i normala fall i fettlagret under huden, men vid fetma och diabetes kan fett också lagras i exempelvis levern. För en del patienter innebär fettinlagring i levern inget problem, för andra patienter leder det till inflammation och i vissa fall cancer. 

I hjärtat är det allmänt känt att fett kan samlas i kärlen, men även hjärtmuskelns celler kan samla på sig fett vilket kan leda till hjärtsjukdom. 

Att på ett enkelt sätt kunna mäta hur mycket fett som lagrats in i levern och andra organ är ett viktigt steg för att forskarna ska kunna lära sig mer om vilka patienter som drabbas av fetmans följdsjukdomar och varför. 

Vävnadsprover endast stickprov

I nuläget finns inget bra sätt att mäta mängden fett och samtidigt få veta var fettet finns lagrat. Det mest etablerade sättet är en biopsi. 

En biopsi innebär att en grov nål används för att hämta en bit vävnad att undersöka. Ingreppet är smärtsamt och kan vara riskabelt. 

Ett annat problem är att biopsin bara kan avslöja hur mycket fett som finns just där biopsin tagits. Detta kan vara ett problem om fettet i ett organ är fläckvis inlagrat. I dessa fall är det möjligt att biopsin hämtas i ett område med lite fett och att fettinlagringen därmed inte upptäcks. 

Svårt mäta mängder med skiktröntgen

Ett annat sätt att undersöka fettinnehållet i kroppen är skiktröntgen. Skiktröntgen ger med hjälp av röntgenstrålning tvärsnittsbilder av kroppen. Genom att titta på röntgenbilder av kroppen kan vi se var fettet finns lagrat, men vi får inte veta exakt hur mycket. 

Skiktröntgen har alltså ett totalt motsatt problem till biopsier. Det är möjligt att upptäcka en fläckvis inlagring av fett, men det kan vara svårt att avgöra om mängden fett har blivit större eller mindre vid nästa undersökning. 

Dessutom använder skiktröntgen röntgenstrålning som kan vara skadligt i större mängder. 

Magnetkamerabilder bearbetas i datorn

En magnetkamera är ett viktigt redskap i vården, som utan att använda röntgenstrålning ger tvärsnittsbilder av kroppen. Bakom bilderna döljer sig dessutom mer information än bara anatomi. Genom att bearbeta magnetkamerabilder kan man noggrant beräkna fettinnehållet i olika delar av kroppen. 

Metoden som används utvecklas vid avdelningen för medicinsk strålningsfysik vid Skånes universitetssjukhus i Malmö, och är möjlig tack vare avancerade datorberäkningar av magnetkamerabilderna. 

Med den fettmätande magnetkameratekniken kan man undersöka både var fettet lagrats in och hur mycket. Denna information kan vara ett viktigt steg i forskningen om fetma och diabetes, men också för att noggrant kunna följa en patients behandling. 

Text: PERNILLA PETERSON 

En kortare version av artikeln har tidigare varit publicerad i Nyhetsbrev för massmedia nr 5/2011 från Skånes universitetssjukhus, Medicinska fakulteten vid Lunds universitet, Labmedicin Skåne och Psykiatri Skåne.

Related posts:

1. Ny avancerad magnetkamera till Lund
2. Råg inverkar på fettceller

Foto: Dreamstime

Mycket tyder på att mer intensiv träning fungerar bättre än den träning som rekommenderas idag vid typ 2-diabetes.

– Det händer något i kroppen vid högintensiv träning som vi vill försöka förstå, berättar Åsa Segerström.

Hon är sjukgymnast och forskare vid Lunds universitet där ett idrottsfysiologiskt centrum nu byggs upp. I samarbete med Lunds universitets diabetescentrum (LUDC) kommer man bland annat att titta närmare på hur träning vid typ 2-diabetes bäst utformas.

Redan efter ett träningspass kan man se en påverkan på insulinkänsligheten.

– Det verkar som om det är bättre med korta och intensiva pass – men lite oftare, säger Åsa Segerström. Kanske kan det räcka med en mindre träningsvolym än man rekommenderar idag.

Intensiteten i passen behöver man förstås anpassa till den egna förmågan. Det är med andra ord inte vad man gör som är avgörande, utan hur ansträngande träningen känns.

– Det kan vara gympapass till exempel – det fungerar alldeles utmärkt eftersom man får variation i intensiteten. Man har i andra studier också sett att kombinerad träning – konditionsträning och styrketräning – har god effekt.

Att springa omväxlande snabbt och långsamt, eller promenera i en uppförsbacke är andra former av högintensiv träning. Åsa Segerström säger också att man inte ska underskatta de små ruscherna i vardagen.

– Det är troligen själva intensiteten som är nyckeln.

Text: NINA HULT

Artikeln är tidigare publicerad i Nyhetsbrev för massmedia nr 5/2011 från Skånes universitetssjukhus, Medicinska fakulteten vid Lunds universitet, Labmedicin Skåne och Psykiatri Skåne.

Related posts:

1. I väntan på diabetesvaccinets effekt
2. För lite näring kan rubba hormonsystemet
3. Fetmaoperation kan bota diabetes på ett par dagar

Foto: Dreamstime (Bilden har ingen koppling till innehållet i texten)

Att hålla igen på ätandet är vanligt bland kvinnor i västvärlden – omkring en femtedel får i sig för lite energi i förhållande till vad de gör av med.

Hur påverkar det kroppen om man samtidigt tränar?

Det vill forskare vid Lunds universitet titta närmare på i samarbete med tränings- och forskningscentrat World Village of Women Sports i Malmö och Köpenhamns Universitet.

 – Man kan se hormonförändringar ganska direkt när man äter en kost med för litet energiinnehåll, säger forskaren och sjukgymnasten Åsa Segerström. Vi vill ta reda på vad som händer med metabolismen på lite längre sikt när man äter så här.

Kvinnor med ett restriktivt ätbeteende får störningar i hormonbalansen som bland annat kan leda till problem med att få barn, urkalkning av skelettet och förändringar i blodkärl som på sikt kan leda till hjärtkärlsjukdom.

Hittills finns det inte mycket forskat kring dessa besvär. Den forskning som finns tyder på att det inte är själva träningen som orsakar besvären, utan troligen att man äter för lite och kanske fel saker.

– Vi tror att det restriktiva ätandet i kombination med träning är ett stort problem, säger Åsa Segerström. Det sätter viktiga system i kroppen i gungning. Ur ett hälsoperspektiv är det bättre att vara tränad och lite överviktig, än smal och otränad.

Text: NINA HULT

Artikeln är tidigare publicerad i Nyhetsbrev för massmedia nr 5/2011 från Skånes universitetssjukhus, Medicinska fakulteten vid Lunds universitet, Labmedicin Skåne och Psykiatri Skåne.

Related posts:

1. Rätt mat vid rätt tid ger skiftarbetare en bättre hälsa

Det är däremot inte lika känt att risken bland yngre patienter är stor.

–Vi vet att många unga dricker en hel del alkohol, men att det är så här vanligt bland de yngre som har psykiska besvär, visste vi inte. Riskabla alkoholvanor kan bidra till att förvärra deras psykiatriska tillstånd och då har ju de här patienterna två problem istället för ett, säger Sophia Eberhard, läkare i psykiatri och forskare vid Lunds universitet.

Sophia Eberhard

–Det är viktigt att förebygga det här och vår studie visar att man vid psykiatrins mottagningar med en enkel metod kan göra det.

I studien, som är en av få som belyst riskabla alkoholvanor hos psykiatriska patienter, deltog cirka 1 700 patienter inom allmänpsykiatrin i Lund och Uppsala, främst patienter med depression eller ångest. 424 av dessa tillhörde den yngsta åldersgruppen 18-26 år.

Risk för alkoholberoende

Av dessa ansåg sig 40 procent av kvinnorna och 47 procent av männen ha sådana alkoholvanor att de riskerade att utveckla ett alkoholberoende.

19 procent av kvinnorna och 34 procent av männen i samma åldersgrupp utsatte sig dessutom för berusningsdrickande, drack mer än 3 glas alkohol per tillfälle (kvinnor) eller 4 glas per tillfälle (män).

–Det är särskilt allvarligt då regelbundet berusningsdrickande utgör en klar risk för att snabbare utveckla ett alkoholberoende och en snabbare försämring av den kroppsliga hälsan. Dessutom ökar risken för självmord och självmordsförsök hos personer med berusningsdrickande, säger Sophia Eberhard.

Rådgivande samtal minskade risken

Av alla patienter mellan 18-70 år som deltog i studien, drack 403 så mycket att de riskerade utveckla ett alkoholberoende. Forskarna delade dessa patienter i två grupper, där den ena hälften erbjöds ett rådgivande samtal och en ny ”kontroll” av sina alkoholvanor ett halvår senare. Den andra hälften fick inget rådgivande samtal förrän studien var avslutad.

Vid kontroll sex månader senare hade båda grupperna reducerat sina alkoholvanor, men i gruppen som erbjudits ett rådgivande samtal uppvisade nästan hälften icke riskabla alkoholvanor, jämfört med drygt en fjärdedel i kontrollgruppen.

–Det visar tydligt att de här samtalen hade effekt vad det gäller patienternas alkoholkonsumtion och att man inom psykiatrin ska vara observant på det här problemet så att de här personerna får hjälp, säger Sophia Eberhard.

Text: OLLE DAHLBÄCK

Pressmeddelande från Lunds universitet 15 augusti 2011

Related posts:

1. När en diagnos döljer en annan
2. Infekterade knäproteser ger problem
3. Kontaktallergi mot aluminium – ett ökande problem?

I ett avsnitt av radioprogrammet Klartext som sändes på midsommarafton var temat sommarljusets betydelse för hälsan. Där intervjuades bland annat Johan Malm, docent i klinisk kemi vid Lunds universitet och läkare vid Labmedicin Skåne i Malmö.

Related posts:

1. Forskare berättar: Solens betydelse för sjukdom och hälsa
2. Föreläsningar från temadag om njursjukdomar
3. Tungmetaller i mat är en fortsatt fara för hälsan

Projektgruppen: Sylvia Bianconi-Svensson, Gertrud Cato, Bodil Berglund, Carin Andersson och Elisabet Johansson.

Flera studier har på senare år visat att många äldre lider av undernäring. I ett nystartat projekt vill vårdcentralen och kommunen i Staffanstorp tillsammans med Skånes universitetssjukhus hitta bättre arbetssätt för att kunna hjälpa dessa personer tidigare än man gör idag.

– I en undersökning som vi gjorde för några år sedan såg vi att 30 % av de äldre på särskilda boenden var undernärda, berättar Gertrud Cato som är medicinskt ansvarig sjuksköterska i Staffanstorps kommun.

– Och vi kunde också se att många av de äldre patienter som kom till Akutsjukvården vid Skånes universitetssjukhus i Lund var undernärda, instämmer Carin Andersson, dietist vid Geriatriskt utvecklingscentrum, Skånes Universitetssjukhus Malmö. Nästan var sjätte person av de patienter som var över 70 år var undernärda redan när de lades in på Akutsjukvårdens avdelningar.

Sköterska eller dietist ger kostråd

Under våren påbörjades en kartläggning av vikt och längd samt olika former av problem i samband med ätandet (dålig aptit, tuggsvårigheter osv.) hos de äldre i Staffanstorps kommun. I projektet deltar både kommunen (som ansvarar för vården i hemmet och på särskilda boenden), Vårdcentralen i Staffanstorp och Skånes universitetssjukhus. Förhoppningen är att studien ska bli klar under hösten.

Foto: Dreamstime

Målet med projektet i Staffanstorp är att hitta ett arbetssätt där man tidigt hittar dem som är i riskzonen för undernäring, och sätta in åtgärder direkt. Man vill också nå ut till dem som bor kvar hemma.

– Där finns en stor risk för undernäring, säger Carin Andersson.

Samtidigt som personer som är 70 år eller äldre besöker vårdcentralen i andra ärenden, mäts även vikt och längd för att få fram ett BMI-värde. Frågor om eventuell viktförlust och ätproblem ställs också. De som behöver det får kostråd av en sköterska eller vid behov av en dietist.

– Vi tittar också på om det kan vara en sjukdom vi tidigare inte kände till som orsakar viktnedgången, säger Bodil Berglund, som är chef för vårdcentralen i Staffanstorp.

Nutritionsplan som följer patienten

Det är ett problem idag att när en person läggs in på sjukhuset så får vårdpersonalen där ofta inte veta att patienten har en nutritionsplan.

– Och samma sak gäller även omvänt när patienterna kommer från sjukhuset tillbaka till sitt eget boende, säger Bodil Berglund. Det handlar mycket om att skapa kanaler för samverkan mellan oss i primärvården, sjukhuset och kommunen. Patienterna cirkulerar ju mellan olika vårdgivare.

Dietister har utbildat all personal

Vilka råd ger man då till de äldre? De som inte är i riskzonen för undernäring får med sig broschyren ”Bra mat för seniorer” med några enkla kostråd. I de fall de äldre behöver en specialkost för att gå upp i vikt ges särskilda råd som tagits fram av de dietister som ingår i projektet. Deras råd bygger på Livsmedelsverkets råd om mat för äldre som publicerats tidigare i år.

– Vi har också utbildat all personal inom äldrevården i Staffanstorp om hur man kan laga god och näringsrik mat, berättar Elisabet Johansson som är dietist vid Skånes universitetssjukhus i Lund. Många undernärda äldre har ofta dålig tandstatus. Maten kan till exempel behöva anpassas särskilt för det.

– Att äta fler mellanmål är också viktigt säger Sylvia Bianconi-Svensson, dietist vid Staffanstorps vårdcentral. Det lilla kan göra stor skillnad i det långa loppet.

Foto: Goodmami, Flickr.

Sylvia berättar att de brukar tipsa om att använda enkla tillägg som dubbla pålägg på smörgåsen, en liten fettklick i maten och att dricka något annat än vatten till maten – mjölk,  lättöl eller juice exempelvis.

Hon brukar också ha täta uppföljningar på telefon med sina patienter för att höra hur det går.

Kortare nattfasta viktigt

Något annat som är viktigt för att få bukt med undernäringen bland de äldre är hur man planerar personalens arbetstid på särskilda boenden och liknande, berättar Carin Andersson. Nattfastan får inte vara för lång för de äldre.

– Arbetsledningen måste vara medveten om problematiken med undernäring, säger Carin Andersson. Lång nattfasta för de äldre kan ibland ha sin orsak i schemaläggningen för personalen.

Man kan också vara mer flexibel och anpassa måltiderna till när de äldre behöver äta. En del kanske vill ha sitt kvällsmål vid åtta-niotiden på kvällen. Andra kanske kan få sitt morgonmål tidigare om de vaknar tidigt.

– Ett tips är också att näringsdrinkar som de äldre får sent på kvällen eller natten, kan göras i ordning redan under dagen, säger Sylvia Bianconi-Svensson. Har man svårt med aptiten kan det också göra stor skillnad att servera den i ett fint glas. Då kan det kännas godare.

Bodil Berglund berättar att man också ser andra positiva effekter av nattmellanmål. I tidigare studier har man sett att det kan minska förbrukningen av sömnmedel.

– Vi har hamnat i dåliga vanor som inte ifrågasatts tidigare, säger Bodil Berglund.

Text: Nina Hult

Related posts:

1. Arbetssätt för att minska ryggsmärtor sprids i Skåne
2. Var sjätte äldre som läggs in är undernärd
3. Inspirera till bättre mat för äldre med underhållande film

Foto: Flickr, UggBoyUggGirl.

– Det är inte bara mängden solljus som vi får in i våra byggnader som är viktig. Ännu viktigare är kvaliteten på ljuset. Det säger Marie-Claude Dubois från Canada, arkitekt och gästforskare vid Lunds tekniska högskola.

Idag är det inte ovanligt att nya kontorsbyggnader och liknande har stora glasfasader. Man får in mycket ljus i lokalerna, men det kan samtidigt bli för varmt inomhus på sommaren och för kallt på vintern. Mycket energi kan då gå åt till luftkonditionering respektive uppvärmning.

För att klara inneklimatet krävs därför olika former av solskydd. En möjlighet är att använda glas som reflekterar ljuset, men tonade glasrutor som stänger ute en del av ljuset blir också allt vanligare.

Marie-Claude Dubois. Foto: Roger Lundholm

– Det som är viktigt att tänka på är att ha ett så neutralt glas som möjligt, säger Marie-Claude Dubois. Och används färgat glas bör det snarare vara bronsfärgat än blåfärgat. Vi har precis avslutat en studie vid Université Laval i Québec där vi jämförde hur människor upplever att arbeta i rum med olika fönsterglas. En miljö med varmare ljus från bronsfärgat glas upplevdes mer behaglig än när blått glas användes.

FÖR ETT TIOTAL ÅR SEDAN upptäcktes en tredje ljusreceptor i ögat, förutom tappar och stavar. Den receptorn är känslig just för det blåa ljuset och påverkar tillverkningen av melatonin i kroppen – ett hormon som styr vår vakenhet och sömn.

– Därför trodde vi innan studien startade att de blå fönsterglasen skulle göra att människor blev piggare och mer vakna, men det visade sig vara tvärtom. De blev i stället mer sömniga under experimentet som varade i 45 minuter.

MARIE-CLAUDE DUBOIS berättar att i Kanada har man till och med sett att anställda i kontorsbyggnader med blått fönsterglas blev sjuka.

– Jag var med och utvärderade ett fall där anställda fick så allvarliga besvär som hjärtproblem och depression, men det var ett fall med en extrem typ av blått glas som inte släppte igenom något annat ljus än det blåa. Man fick byta ut glaset i den byggnaden, berättar Marie-Claude Dubois.

Trenden att ha stora glasytor på byggnader för att få in mer solljus kan också slå fel och få motsatt effekt.

– När människor blir bländade av solljuset fäller de ner persienner och drar för gardiner. Då blir det i praktiken mindre ljus som kommer in. Vi har sett att den optimala fönsterstorleken för ett kontorsrum ligger på ungefär 30 % av fasaden. Då får man in tillräckligt med ljus om man arbetar ungefär två meter från fönstret, säger Marie-Claude Dubois.

HON ANSER ATT PERSIENNER ofta är det bästa valet om solljuset från fönstret blir för starkt och bländande. Väljer man att ha gardiner eller andra former av solskydd är det viktigt att tänka på hur de sprider ljuset. Vitt solskydd kan i vissa fall få motsatt effekt och ge värre bländningsproblem.

Text: NINA HULT

Related posts:

1. Ljuset inomhus är också viktigt för hälsan
2. Att välja lampa inomhus
3. Emily Sonestedt: Kan våra gener göra oss tjocka?

Solens ljus är en blandning av regnbågens alla färger, men upplevs av oss som vitt ljus.

Ljus med olika färger har olika våglängd. Det violetta ljuset har kortast våglängd av det synliga ljuset och det röda ljuset längst.

Man kan också få fram vitt ljus genom att blanda ljus med några få färger. Ju fler våglängder som finns med i ljuset, desto mer likt solljus blir det.

.

Lysrör (bild B)

Lågenergilampa. Foto: Phil Parker, Flickr.

Lysrörslampor innehåller vanligtvis en blandning av grönt, blått och rött ljus.

Exempel på lysrörslampor är lågenergilampor.
.

.

.

.

LED-lampa (bild C)

LED-lampa. Foto: Karl Baron, Flickr.

Dagens LED-lampor (lysdiodlampor) bygger oftast på blått ljus som kompletteras med gult ljus för att få fram vitt ljus.

I bild C visas ett exempel på ljusspektrumet för en av de LED-lampor som är vanliga i butikerna idag.

I de lite dyrare LED-lamporna har man kombinerat blått, grönt och rött ljus vilket ger ett vitt ljus som återger färgnyanser bättre.

.

Tidigare glödlampor

Glödlampa. Foto: thomasbrightbill, Flicker.

I de glödlampor som användes tidigare och som nu håller på att fasas ut, fanns alla färger med i ljuset.

I dessa glödlampor fanns lite mindre av det blå ljuset och lite mer av det gula och det röda ljuset. Deras sken upplevdes därför varmare än skenet från många lysrör och lysdiodlampor.

Detta gjorde också att de avgav värme.

Text: NINA HULT

Related posts:

1. Så här uppfattar ögat ljus
2. Blått dagsljus inomhus kan göra oss sömnigare
3. Olika socialgrupper drabbas olika av artros och sjukskrivning

D-vitaminets koppling till benskörhet beror på att det behövs för att vi ska kunna ta upp kalcium i tarmen. Vid D-vitaminbrist känner kroppen av de låga kalciumhalter som uppstått i blodet och svarar med att börja laka ur skelettet för att höja kalciumnivåerna.

Många olika sjukdomar

Numera finns det också forskning som tyder på att D-vitaminbrist kan bidra till en mängd andra sjukdomar. Kopplingar har hittats till flera olika cancerformer, där de mest intressanta är bröstcancer, prostatacancer, tjocktarmscancer och äggstockscancer. Men det finns även resultat som tyder på kopplingar till bland annat diabetes, MS, och olika infektionssjukdomar.

– D-vitamin är egentligen inte ett vitamin eftersom vi kan producera det själva under rätt ljusförhållanden. Det är ett steroidhormon, precis som könshormonerna testosteron och östrogen, och kan styra många olika processer i kroppen, säger docenten och läkaren Johan Malm. Foto: Roger Lundholm

Starkast koppling till bröstcancer

Foto: Dreamstime

För bröstcancer tyder mycket på att det finns ett samband mellan halten av D-vitamin i blodet och risken att dö av bröstcancer. Flera studier har visat att kvinnor med högre halt av D-vitamin i blodet löper mindre risk att avlida i bröstcancer.

– För prostatacancer finns en klar koppling mellan solexponering och dödlighet i prostatacancer och även för tjocktarms- och äggstockscancer har man hittat liknande samband, säger Johan Malm.

Han själv forskar kring sambandet mellan D-vitamin och prostatacancer, men här är kopplingen än så länge mindre tydlig. Däremot har man sett i laboratorieförsök att odlade prostatacancerceller delar sig långsammare och har en mer normal tillväxt i närvaro av D-vitamin.

En tyst åkomma

Kopplingen till diabetes har bl.a. framkommit i en finsk studie som startade i mitten på 1960-talet. Man följde barn som fick extra D-vitamintillskott under sitt första levnadsår under 30 år och kunde konstatera att insjuknandet i typ 1-diabetes var 80 procent lägre än förväntat hos de nu vuxna personerna.

– D-vitaminbrist är en tyst åkomma som inte ger några tydliga symptom. Det är först långt senare i livet som vi får betala priset, säger Johan Malm och fortsätter:

– Det är ingen som anser att D-vitaminbrist orsakar alla dessa sjukdomar, men många är överens om att det kan vara en viktig bidragande faktor. En förbättrad D-vitaminstatus skulle kunna ge ett bättre skydd mot dessa sjukdomar.

Text: EVA BARTONEK ROXÅ

Related posts:

1. Krånglande njure bakom många sjukdomar
2. Cystatin i långa kedjor – förklaringen till flera dödliga sjukdomar?
3. Hur mycket D-vitamin behöver vi?

Diabetespatienter behöver oftast lägre insulindoser på sommaren, vilket kan hänga samman med solljusets effekter. Foto: Matton

Många lever sitt liv till stora delar inomhus. Man arbetar inne om dagarna, sitter kanske framför teven eller datorn på kvällen och somnar sent. Det sätter den naturliga dygnsrytmen ur spel, och kan på sikt leda till övervikt och sjukdomar som diabetes.

– Jag tror att en störd dygnsrytm stör ämnesomsättningen mycket mer än man vet om.

Det säger Mona Landin-Olsson, professor och överläkare vid Lunds universitet och verksam vid Medicinska kliniken i Helsingborg.

– På sommaren brukar diabetespatienter behöva ungefär 10 procent lägre insulindoser än på vintern. Det kan ju bero på att man rör sig mer och äter lättare på sommaren. Men man kan också se samma effekt vid exempelvis en kortare solresa till Thailand.

Förutom att diabetes ofta ger mindre besvär på sommaren, så insjuknar också fler i sjukdomen under höst och vinter. Ju nordligare breddgrad man bor på desto vanligare är diabetes, liksom flera andra autoimmuna sjukdomar som multipel skleros och inflammatoriska tarmsjukdomar. En förklaring, menar Mona Landin-Olsson, kan vara ljusets inverkan på vårt immunförsvar.

– Förra året publicerade vi en studie som jämförde solvanorna hos 35 000 kvinnor och insjuknandet i typ 2-diabetes. Det visade sig att de som solade mindre ofta drabbades av diabetes. Orsaken var inte att dessa kvinnor lever sundare, för sambandet kvarstod även om vi tog hänsyn till motion och vikt.

MEN HUR SKULLE SOLLJUS KUNNA minska risken att drabbas av typ 2-diabetes? Svaret kan finnas längst inne i vår hjärna, i ett område som kallas hypotalamus. Där finns vår biologiska klocka som kontrolleras av det ljus som når ögats näthinna.

Hypotalamus styr också grundläggande funktioner i kroppen som blodtryck, kroppstemperatur, ämnesomsättning och sömn, via hormoner som tillverkas i bl.a. sköldkörteln, binjurarna, äggstockarna och testiklarna.

Ett exempel är hormonet kortisol. Dess halter är i normala fall som högst tidigt på morgonen innan vi vaknar, och sjunker sedan för att vid midnatt vara som lägst.

– Vid sömnbrist, psykisk stress, depression och övervikt, som alla är kopplade till typ 2-diabetes, kan man se en mer utslätad kurva. Hos dessa personer går inte kortisolnivåerna ner ordentligt under nattens mörka timmar. Varför vet man inte.

ETT HORMONLIKNANDE ÄMNE som man sett sänkta nivåer av hos diabetiker är vitamin D, ett ämne som tar en aktiv del i många processer i kroppen och bland annat minskar inflammation, berättar Mona Landin-Olsson.

– Typ 1-diabetes är en autoimmun sjukdom, men även vid typ 2-diabetes och det metabola syndromet* finns kopplingar till vårt immunförsvar. Mycket tyder på att vitamin D på något sätt är inblandat i dessa sjukdomar.

Forskarna planerar nu en studie av faktorer som skulle kunna påverka insjuknandet i typ 2-diabetes.

– Vi ska bland annat jämföra faktorer som sömnbrist, utevistelse, D-vitamin- och kortisolnivåer hos en grupp nyinsjuknade diabetespatienter. Vi vill se om det finns skillnader mellan typ 1- diabetes och olika former av typ 2- diabetes.

DET ÄR KOMPLEXA SAMBAND forskarna försöker förstå, och det kan vara svårt att veta om det är utevistelsen, D-vitaminhalten eller andra faktorer som är den verkliga orsaken till de samband man har sett.

– Vi och andra forskare runt om i världen befinner oss i början av studierna av att förstå hur D-vitamin och solljuset samspelar vid olika sjukdomar, säger Mona Landin-Olsson.

Text: NINA HULT

Related posts:

1. Mörka vintrar ökar risken för hjärtinfarkt
2. Fetmaoperation kan bota diabetes på ett par dagar
3. Solens strålar kan skydda mot diabetes

Genom att kombinera kompetenser inom medicin, samhällsvetenskap, naturvetenskap, teknik och humaniora hoppas man att forskningen ska leda till nya uppfinningar och tillämpningar.

– Det är också viktigt att sprida kunskap om de nya ljuskällor som finns i butikerna nu, säger Thorbjörn Laike, en av forskarna i Ljusinitiativet. Till exempel vad märkningen betyder, och hur man bäst använder de olika ljuskällorna för att både spara energi och skapa ett så behagligt ljus som möjligt.

Text: NINA HULT

Related posts:

1. Ljuset inomhus är också viktigt för hälsan
2. Olika sorters ljus ger olika spektrum

Foto: Cherice, Flickr.

I och med att glödlamporna håller på att fasas ut har en mängd nya ljuskällor kommit. Hur bra är det att arbeta i detta ljus? Hur likt solljuset är de nya ljuskällorna? Och skulle vi till och med kunna klara oss utan solljus dagtid?

Vad det betyder för hälsan att arbeta i en fönsterlös miljö är i många delar fortfarande outforskat. Man vet däremot att solljuset är oerhört betydelsefullt för att bland annat styra vår vakenhet och sömn.

– En arbetsplats som befinner sig längre bort från ett fönster än ungefär två meter får in för lite dagsljus. Flera studier har till exempel visat att skolelever presterar sämre om de har för lite dagsljus i sitt klassrum, menar Thorbjörn Laike som forskar i miljöpsykologi vid Lunds Tekniska Högskola.

LUNDAGRUPPEN HAR I SAMARBETE med en skola i London studerat elever i två olika klassrum. Det ena hade fönster på en sida av klassrummet, det andra hade fönster på båda sidorna.

Studien visade att de elever som hade mest dagsljus i sitt klassrum var mer aktiva och klarade sig bättre på exempelvis läsförståelse- och matematikprov.

Forskarna tittade också på halten kortisol hos eleverna. Kortisol är ett hormon som vi behöver för bland annat vår ämnesomsättning och vårt immunförsvar.

Rubbningar i kortisolhalterna kan på sikt leda till exempelvis störningar i fettomsättningen och sjukdomar som typ 2-diabetes.

Det forskarna såg var att ju mer dagsljus barnen exponerades för i skolan, desto naturligare var deras variationer av kortisol – både under dygnet och under olika årstider.

– Vi kunde också se att extra belysning på väggarna i klassrummet hade betydelse under den mörka årstiden, berättar Thorbjörn Laike. Genom valet av färg och belysning på tak och väggar kan man öka det så kallade omfältsljuset. Det fick en direkt effekt på hur eleverna mådde och presterade i skolan.

DET ÄR ALLTSÅ INTE BARA det direkta ljuset i skolan eller på arbetsplatsen som forskarna menar är viktigt. Även det omgivande ljuset i rummet spelar en roll för vårt välbefinnande. Men vilka ljuskällor ska man välja om man inte kan få in tillräckligt med dagsljus från fönstren?

Blå LED-lampor. Jeff Wilcox, Wikimedia commons.

– Den ljuskälla som kommer mycket nu är lysdiodlampor, så kallade LED-lampor. I framtiden hoppas man kunna skräddarsy LED-lampor med olika våglängder för olika behov. Lund ligger långt framme i den forskningen, säger Thorbjörn Laike.

HANS FORSKARGRUPP har undersökt ljuset från dagens LED-lampor och hur det påverkar människors välbefinnande, något som tidigare inte studerats så mycket. Man fann att det var stora skillnader på andelarna blått respektive gult ljus i lamporna.

Tester av hur människor mådde av att arbeta i de olika lampornas sken visade att de som arbetade i blåare ljus upplevde ljuset som mindre behagligt.

Text: NINA HULT

Related posts:

1. Att välja lampa inomhus
2. Blått dagsljus inomhus kan göra oss sömnigare
3. Olika sorters ljus ger olika spektrum

Sömnbesvär är ett vanligt hälsoproblem i Sverige och det blir inte lättare att sova när solen är uppe nästan dygnet runt.

– Vi människor behöver lika mycket sömn hela året, men det är inte så konstigt att vi har svårare att sova på sommaren, när det är ljust längre på kvällarna och solen går upp tidigare på morgnarna, säger Marianne Ors. Hon är överläkare och forskare i klinisk neurofysiologi och ansvarig för sömnsektionen och sömnlaboratoriet vid Skånes universitetssjukhus.

Sover man dåligt en natt är det ingen katastrof – det kan man snabbt ta igen, menar Marianne Ors. Foto: Roger Lundholm

Men enligt Marianne Ors kan vi själva göra mycket för att undvika att drabbas av sömnbesvär på grund av den ljusa årstiden.

– Försök sänka aktivitetsnivån innan det är dags att gå till sängs. Sätt dig ner, lyssna på lugn musik eller andra vackra ljud och försök slappna av. Innan du lägger dig, vädra ut sovrummet ordentligt, sätt gärna korsdrag, dra ned rullgardinen och se till att ha ett tunnare täcke än det du har på vinterhalvåret. Fundera inte så mycket över morgondagen. Det är inte lätt att slita sig från ljuvligheten en skön sommarkväll, men försök se sömnen som ett njutningsmedel, säger hon.

– Skulle du ändå sova dåligt eller nästan ingenting alls en natt, så är det ingen katastrof. Det går ändå att prestera hyggligt dagen efter, och då sover du antagligen bra nästa natt i stället.

Enligt en studie från 2008 från SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering) var det cirka 24 procent av den vuxna befolkningen i Sverige som uppgav sig ha sömnbesvär, definierat som ”har svårt att somna mer än tre gånger i veckan” eller ”vaknar under natten mer än tre gånger i veckan”. Samma studie visar att fler kvinnor än män hade sömnbesvär, framför allt i ålders gruppen 30-49 år. Där var det hela 18 procent som hade sömnbesvär – dubbelt så många som bland männen.

– Det är egentligen inte så konstigt, då kvinnorna i den åldersgruppen är trippelarbetande: de både förvärvsarbetar, sköter hemmet och tar hand om barnen, säger Marianne Ors.

Människans dygnsrytm styrs av en inre biologisk klocka där både aktivitetsperiod och vila ingår.

– Det är ett fint reglerat system som måste fungera. Vi människor är biologiska varelser som behöver sömn, föda och sex för att överleva som art. Får vi inte sova dör vi.

Hur mycket vi behöver sova är till stor del ärftligt, berättar Marianne Ors.

– Vi är flexibla varelser som tidigt vaggas in i vår samhällsroll. Redan när vi går på dagis styrs vi av tider, i skolan ska vi följa ett visst schema och så vidare. En del av oss klarar det bättre än andra.

Marianne Ors har inga personliga knep för att sova bra, men ett gott råd.

– Somnar man inte ska man inte ligga kvar i sängen och skruva på sig. Då är det bättre att gå upp och läsa en bok. Då blir man snart trött, säger hon.

Text: OLLE DAHLBÄCK

Related posts:

1. Tid för återhämtning ger mindre besvär vid skiftarbete

Foto: Dreamstime

Sedan den 1 april finns Hälsoenheten både i Malmö och i Lund.

– Med detta har SUS tagit ett stort steg framåt som ett hälsofrämjande sjukhus, säger Carin Molin, processledare för Hälsofrämjande sjukhus på staben för forskning och utveckling.

Alla sjukhus inom Region Skåne är sedan flera år tillbaka med i nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer, HFS. Det innebär att sjukvården, förutom att behandla sjukdomar, förbundit sig att arbeta med hälsofrämjande åtgärder. Konkret handlar det om att hjälpa patienter att förändra levnadsvanor som ökar risken för sjukdom eller förbättrar behandlingseffekten.

– På Hälsoenheten finns det specialistkompetens dit alla kliniker och mottagningar kan skicka patienter som behöver extra stöd för att sluta röka eller komma igång med fysisk aktivitet, säger Carin Molin.

Förmynderi?

Samtidigt som allt fler studier visar på ett tydligt samband mellan levnadsvanor och sjukdom, hörs kritik från viss vårdpersonal som menar att de ägnar sig åt en form av förmynderi genom att ta upp dessa frågor med patienterna. Carin Molin har en annan syn på frågorna.

– Som patient vill jag veta vad jag kan göra för att få bästa möjliga behandlingsresultat. Då är det varken etiskt eller respektfullt att inte ta upp frågor om exempelvis tobak och fysisk aktivitet när vi vet att det påverkar behandlingsresultatet.

Levnadsvanor påverkar behandlingsresultat

Rökfrihet i samband med operation är ett konkret exempel på en hälsofrämjande åtgärd där vetenskapliga studier har visat på omedelbara resultat i form av kortare vårdtider och bättre behandlingsresultat. Carin Molin menar att fler kliniker borde införa rökstopp som en del av de preoperativa förberedelserna och ta hjälp av Hälsoenheten eller rökavvänjningsenheten inom division kirurgi för att få sina patienter rökfria i de fall där det behövs.

Mottagningar får ersättning

Sedan 2008 pågår det ett projekt inom Region Skåne som innebär att öppenvårdsmottagningarna på SUS ersätts ekonomiskt om de pratar levnadsvanor med sina patienter och om samtalen leder till att patienterna tar beslut om att förändra en levnadsvana. Under förra året kunde mottagningarna ha kvitterat ut totalt 9,7 miljoner kronor, men regionen behövde bara betala ut 1,6 miljoner kronor. Det innebär att SUS har gått miste om 8 miljoner kronor.

Även i år kan SUS hämta in nästan tio miljoner kronor, men då krävs det en ordentlig satsning på rutiner kring hälsosamtal.

– Målet för i år är att få in alla pengarna, men pengarna är bara en delvinst. Vi får inte glömma bort att vi gör det för patienterna.

Naturlig del av vården

I framtiden hoppas Carin Molin att hälsosamtalen ska ingå som en naturlig del av vården och inte bli ett parallellt spår som kräver extra resurser av en redan pressad sjukvårdspersonal. Därför är det viktigt att skapa enkla rutiner kring detta menar hon.

– Hur arbetet i praktiken ska gå till behöver diskuteras på avdelningarna för att få fram en struktur som gör att vi blir bättre på att prata hälsa med våra patienter.

Till hösten kommer Socialstyrelsen ut med nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Carin Molin menar att riktlinjerna ska bli ett effektivt stöd för vårdpersonalen i deras hälsofrämjande arbete.

Text och foto: SET MATTSSON

Artikeln är tidigare publicerad i HHLK News, 19 maj 2011

Related posts:

1. Genterapi mot epilepsi – ett steg närmare
2. Varje steg räknas
3. Bättre hälsa ger styrka att bli kvitt missbruk

Bild: Dreamstime

Kvinnor med hjärtinfarkt är ännu fem år efter sin hjärtinfarkt starkt påverkade i sin livssituation och drabbas ofta av följdsjukdomar, det visar en avhandling som sjuksköterskan och universitetsadjunkten Annica Sjöström-Strand lägger fram den 10 maj.

- Det finns ett stort behov av fortsatt stöd från hälso- och sjukvården efter en infarkt, där man uppmärksammar kvinnors speciella behov och stöd i ett flerårigt perspektiv, säger Annica Sjöström-Strand.

Annica Sjöström-Strands studier visar att kvinnor som drabbades av hjärtinfarkt har ofta levt länge under långvarig press och har svårt att se sambandet mellan sina symptom och kopplingen till hjärtinfarkten. Istället för att åka till sjukhus när de får ont, stannar de hemma så länge som möjligt och hoppas att smärtan skall försvinna av sig själv.

Flera år efter hjärtinfarkten upplever de fortfarande att deras livssituation är starkt påverkade och stressfull, med mycket oro för arbete, ekonomi och framtid. Eftersom kvinnor oftare får hjärtinfarkt senare i livet än män, drabbas de oftare av följdsjukdomar efter infarkten. Kvinnorna saknar även tillräckligt med stöd från hälso- och sjukvården.

Annica Sjöström-Strand menar att det idag saknas specifik utbildning avseende hjärtinfarkt hos de flesta sjuksköterskor och läkare inom primärvården inom Region Skåne.

- Merparten av vårdcentralerna kan erbjuda psykosocialt stöd men inte socioekonomiskt stöd och samarbete med patientorganisationer saknas, säger hon.

Text: ÅSA HANSDOTTER

Pressmeddelande från Lunds universitet 9 maj 2011 

Related posts:

1. Könstillhörighet ger större risk för hjärtinfarkt
2. Ofta fel i äldres läkemedelslistor efter sjukhusvistelse
3. Syrgasbehandling vid hjärtinfarkt kan vara fel

Foto: Dreamstime.

Det säger Birgitta Wästberg som den 12 maj disputerar med avhandlingen Work rehabilitation – Instrument development and women’s perceptions of an intervention.

Två av studierna som ligger till grund för avhandlingen, är gjorda i det nya programmet för arbetsrehabilitering – kallat Vardagsrevidering – där fokus ligger på att rehabilitera kvinnor med stressrelaterad ohälsa. Vardagsrevideringen hjälper kvinnor att förändra såväl sitt arbete som övriga aktiviteter och därigenom få en bättre hälsa och kunna återgå till arbete efter sjukskrivning. Den andra studien visade att kvinnorna såg mera positivt på sin arbetsmiljö efter Vardagsrevidering än när de började.

Viktigt med helhetsgrepp

Nu tar man ett helhetsgrepp i arbetsrehabiliteringen och ser inte bara till arbetet. Även dygnets övriga aktiviteter ska fungera om man ska kunna arbeta och man poängterar sambandet mellan miljö och daglig aktivitet samt patientens delaktighet i rehabiliteringen.

De övriga studierna i avhandlingen är utvecklingen av två nya självskattningsinstrument som utvärderades på rehabiliteringskliniker och i primärvården, där båda instrumenten visade sig ha goda förutsättningar att användas i kliniskt arbete.

Text: ÅSA HANSDOTTER

Institutionen för hälsa, vård och samhälle, Lunds universitet.

Related posts:

1. Livet som en trasmatta – om vardagsstress
2. Många kvinnor drabbas ofta hårt efter hjärtinfarkt
3. Medelålders kvinnor dricker mer än tidigare

När maten styr tillvaron – om ätstörningar

Arrangörer: PIL – Patientforum – Information – Lärande, Skånes universitetssjukhus i Lund

Alla intresserade hälsas välkomna till Skånes Universitetssjukhus, Lund, Getingevägen 4, Aulan, blocket plan 1. Ingen föranmälan. Ingen entréavgift.  Torsdagen den 28 april 2011 kl 18.00  

18.00   Inledning av PIL och Anorexi/Bulimi-Kontakt Malmö

18.15   Ätstörningar : historik, nuläget och aktuell forskning. Ulf Wallin, överläkare, Kompetenscentrum för ätstörningar syd, Lund  

19.00  Paus. PIL har öppet hus, bokbord och medietips. Förfriskningar serveras.  

19.15   Behandling, bemötande och tankar kring förhållningssätt. Marie Kjerstinsdotter, skötare och kognitiv terapeut, Ätstörningsenhetens dagvård, Lund

20.00   Frågestund

Related posts:

1. Föreläsning på webben: Bra mat på äldre dar
2. FÖRELÄSNING PÅ WEBBEN: Autism – fokus på vuxna
3. Föreläsning i Malmö 4 oktober: Varför får man prostatacancer?

 

 Foto: Roger Lundholm 

Ingen kan förklara det märkliga fenomenet. Merparten av de typ 2 diabetiker som fetmaopereras tillfrisknar bara några dagar efter ingreppet, långt innan viktminskningen har börjat. Nu tänker forskare på Lunds universitets Diabetescenter ta reda på vad som egentligen händer genom att studera såväl patienter som grisar före och efter fetmakirurgi. 

Nils Wierup. Foto: Tord Ajanki.

- Eftersom tillfrisknandet från diabetes går så snabbt måste det vara andra processer än viktnedgång som ligger bakom. Kan vi identifiera och härma dem öppnas vägen för helt nya sätt att behandla typ 2 diabetes, säger Nils Wierup, en av forskarna bakom studien. 

Förbluffande snabbt

Sambandet mellan övervikt/fetma och typ 2 diabetes är starkt och många kan tillfriskna om de går ned i vikt men det är inte det som står i fokus för den nu planerade undersökningen. Det är istället sidoeffekten. Det förbluffande snabba förloppet till en normal sockeromsättning som 85 procent av alla fetmaopererade diabetiker får. 

Se och hör Nils Wierup berätta om sin forskning på Diabetesportalen 

Samma effekt utan operation

Vid en gastric bypass-operation leds merparten av maten förbi magsäcken och hamnar direkt i tunntarmen. Matportionerna blir med nödvändighet mindre och viktminskningen på sikt betydande. 

- Vi menar inte att alla med typ 2 diabetes ska opereras men kanske vi kan lära oss att åstadkomma samma antidiabetiska effekt utan operation, säger Nils Wierup. 

Patienterna som ska bjudas in att delta i studien är typ 2 diabetiker som ska gastric bypass-opereras. De kommer att följas med en mängd provtagningar såväl före som med jämna mellanrum efter operationen. 

Experiment med grisar

Forskargruppen kommer också att använda friska och diabetessjuka grisar för de experiment som inte kan utföras på patienter. 

- Grisar är lämpliga, de liknar oss människor på många sätt, bland annat anatomiskt och när det gäller tarmhormoner, säger Nils Wierup och tillägger att kanske enbart en mindre omfattande gastric bypass kan få samma dramatiska effekter. 

- I så fall minskar sökområdet där mekanismen vi letar efter kan finnas. 

Hormoner och bakterier 

Hindrik Mulder. Foto: Kennet Ruona.

På listan över misstänkta faktorer står förändringar av tarmhormonernas effekter. Det är känt att hormonutsöndring från mag- tarmkanalen spelar en viktig roll för kroppens reglering av blodsockernivåerna. En gastric bypass-operation förändrar förutsättningarna. Fetmakirurgi borde också drastiskt förändra mag- tarmkanalens bakterieflora då pH-värdet förändras så att andra bakteriesorter kan etablera sig. 

- Men det kan också vara någon helt annan mekanism. Vi måste söka brett bland en mängd möjliga faktorer, konstaterar Hindrik Mulder, en av forskarna i teamet. 

Se och hör Hindrik Mulder berätta om sin forskning på Diabetesportalen

Text: TORD AJANKI 

Artikeln är tidigare publicerad som ett pressmedelande från Lunds universitet, 13 april 2011 samt på Diabetesportalen

Related posts:

1. Högintensiv träning ger bättre effekt på typ 2 diabetes
2. Nils Wierup: Riktig rivstart med den femte cellen
3. Solljus kan minska risken för diabetes

Frågan är intressant inte bara för diabetiker utan för alla som vill veta mer om hur man kan påverka sin hälsa genom den mat man äter. Den 6 april anordnades en kostdebatt för allmänheten på Skånes universitetssjukhus i Malmö.

Jubileumsaulan var fullsatt till sista platsen men de som kom dit i tron att de skulle få konkreta kostråd kände sig nog besvikna. Experterna är inte överens och frågan är mer komplicerad än vad man först kunde ana. Icke desto mindre var det mycket intressanta aspekter som framfördes av de fyra inbjudna talarna.

Martin Ridderstråle, överläkare vid endokrinologiska kliniken vid Skånes universitetssjukhus var moderator för debatten. Han inledde kvällen med att berätta om klinikens kraftfullaste instrument för att behandla diabetes – maten. I anslutning till kliniken finns ett diabeteskök där man erbjuder matlagningskurser för diabetiker.

Åke Nilsson, överläkare och professor i klinisk nutrition vi Lunds universitet förklarade varför det är så svårt att förstå samspelet mellan kost och hälsa.

– När man studerar effekterna av rökning är det ganska enkelt, antingen röker man eller så röker man inte. Med mat blir det mera komplicerat. Om man inte äter det ena så äter man tvunget något annat istället. Saker samverkar på ett komplicerat sätt och det finns en individuell variation i hur man påverkas.

Efter fyrtio år i branschen är han ganska luttrad vad gäller olika bantningsmetoder. Han menar att väl komponerade måltider kan varieras på många olika sätt och det viktigaste är att ta hänsyn till vad som är bäst för individen. Han tror inte på mirakelmetoder som passar alla.

– Individanpassad kostrådgivning tillsammans med fysisk aktivitet är mycket effektiv. Man ska se till att förbränna de kalorier som man stoppar i sig.

Charlotte Erlanson-Albertsson, professor i medicinsk och fysiologisk kemi vid Lunds universitet, pratade om hunger och mättnadssignaler.

Hjärnan är människans mest energislukande organ som lägger beslag på en fjärdedel av kroppens totala energibehov. Till detta behöver hjärnan kolhydrater och glukos är den enda kolhydrat som kan passera till hjärnan.

– Lågt blodsocker triggar våra hungersignaler som får oss att söka efter kolhydratrik föda som samtidigt aktiverar belöningssystemet. Mat blir också ett njutningsmedel.

Både kolhydrater, proteiner och fetter måste ingå i vår diet, men lagom mycket och av rätt kvalitet. Charlotte Erlanson-Albertsson menar att de nya dieterna med mycket fett påverkar hjärnan negativt. Fett och proteiner mättar effektivt men framför allt fett gör oss tröga och sömniga, medan vi presterar bättre efter en kolhydratrik måltid. Höga blodfetter kan på sikt leda till åderförfettning (åderförkalkning) och kan även verka inflammatoriskt vilket på längre sikt kan vara en bidragande orsak till cancer. Till syvende och sist ger hon rådet:

– Ät lite av mycket istället för mycket av lite.

Andreas Eenfeldt är läkare och specialist i allmänmedicin, verksam i Karlstad. Han driver tesen att två generationer svenskar har fått fel kostrekommendationer och att det inte finns någon tydlig koppling mellan mättat fett och hjärtinfarkter.

– Diabetiker idag får sjuka kostråd. Bröd, ris och pasta, som utgör basen i kostpyramiden, leder till förhöjt blodsocker.

Orsaken till dagens kostråd skulle vara den felaktiga tolkningen man gjorde i mitten på 80-talet att fett och i synnerhet kolesterol (ett fettämne) var farligt. Han uppmanar oss därför att göra tvärtom:

– Dra ner på kolhydraterna och satsa på fett- och proteinrik föda istället.

Han gav flera exempel på sjuka och överviktiga personer som, genom att gå över till LCHF-dieten (Low Carb High Fat), blivit både friskare och smalare.

Staffan Lindeberg, docent och allmänläkare vid primärvården i Lund, håller med Andreas om att många har backat kring fettets farlighet.

– En hel del av det som Andreas säger är sant och viktigt men han väljer selektivt och berättar bara om det som passar in i hans teori.

Staffan Lindeberg har tidigare varit en förespråkare för stenålderskost och har även skrivit en bok i ämnet. Idag vill han dock tona ner fokuseringen på olika kostmodeller och menar att man hellre bör prata om livsmedel än enskilda näringsämnen. Tyvärr hann han inte utveckla detta närmare men varnade för tvärsäkra uttalanden eftersom kostfrågan är komplicerad och det råder stor osäkerhet kring det mesta.

Så vem ska man tro på? Kostfrågan är komplicerad och under den följande frågestunden kunde man märka viss frustration från publiken som efterlyste ”objektiva pålitliga läkare” och utryckte viss frustration över att de inbjudna talarna tyckte så olika. Det gick dock att uttyda ett gemensamt budskap som samtliga talare uttalade på ett eller annat sätt:

– Ät riktig mat!

Text: EVA BARTONEK ROXÅ

Foto: BRUNO CLEVSTRÖM och Dreamstime (featurebild färska grönsaker)

Related posts:

1. DEBATT om kost och diabetes i Malmö den 6 april
2. Varför slipper en del diabetiker komplikationerna?
3. Svensk Waran-behandling bäst i världen

Foto: Mikael Risedal

Paul Franks är professor i genetisk epidemiologi vid Lund University Diabetes Centre i Malmö och adjungerad professor i näringslära vid Harvard School of Public Health.

Han forskar om varför vissa individer har en större benägenhet att utveckla diabetes än andra – om det beror på genetiska faktorer eller annat. Läs mer

Lennart Minthon är professor i psykiatri med inriktning demenssjukdomar och kognition. Han är också överläkare och klinikchef vid Neuropsykiatriska kliniken (Minneskliniken) i Malmö.

Forskningen handlar om att öka kunskapen om och förståelsen för de olika grundläggande sjukdomsmekanismerna vid olika demenssjukdomar. Med hjälp av en avdelning för kliniska läkemedelsprövningar kopplas denna kunskap till nya behandlingar. Lennart Minthon har också varit med om att bygga upp Kunskapscentrum för demenssjukdomar i Skåne. Läs mer

Olle Melander är professor i internmedicin vid Lunds universitet och överläkare vid Akutcentrum, Skånes universitetssjukhus i Malmö.

Hans forskning handlar om hitta nya sjukdomsmekanismer bakom hjärt-kärlsjukdom och att med nya markörer i blodet kunna identifiera de individer som missas med de mått på hög risk för hjärt-kärlsjukdom som används idag. Läs mer

Marju Orho-Melander är professor i genetisk epidemiologi vid Lunds universitet.

Hennes forskning handlar om hur samspelet mellan gener och diet påverkar risken för sjukdomar som typ 2-diabetes, fetma och hjärt-kärlsjukdom. Läs mer

Jonas Åkeson är professor i anestesiologi och intensivvård vid Lunds universitet och överläkare vid Anestesikliniken vid Skånes universitetssjukhus i Malmö.

Hans forskning rör bland annat säkrare tekniker och principer för smärtlindring, nedsövning och behandling av svårt skadade eller allvarligt sjuka patienter på olycksplatser, i ambulanser, på akutmottagningar, i operationssalar och på intensivvårdsavdelningar. Läs mer

Ronnie Wirestam är professor i medicinsk strålningsfysik, särskilt magnetresonansfysik.

I sin forskning arbetar han med att utveckla och förbättra användningen av magnetkamera (MR), för avbildning av blodflöde. Det handlar om att konstruera olika beräkningsmodeller och dataanalysmetoder samt att förbättra såväl bildkvaliteten som MR-metodernas kvantitativa noggrannhet. Läs mer

Björn Karlson är professor i psykologi med inriktning mot arbets- och organisationspsykologi.

Hans forskning handlar om hur långvarig hög arbetsbelastning, udda arbetstider, återhämtningsförmåga, hälsobesvär och en förändrad dynamik i fysiologiska stressregleringssystem hänger samman. Läs mer

Related posts:

1. Nya professorer presenterar sin forskning
2. Fem nya professorer vid Medicinska fakulteten
3. Petru Liuba: Forskning för att förebygga framtida hjärtsjukdomar

I min forskning fokuserar jag på att identifiera genetiska faktorer som är viktiga för typ 2-diabetes och sjukdomar som hänger ihop med den, som till exempel förhöjt s.k. LDL-kolesterol, och jag studerar hur dessa samspelar med kost.

De senare åren har inneburit stora framsteg för förståelsen av vanliga genetiska faktorer som ökar risken för bl.a. diabetes, hjärtkärlsjukdomar och dåliga blodfetter. Nya gentekniska metoder har möjliggjort identifiering av tidigare helt okända sjukdomsgener och mekanismer, vilket kan hjälpa till att hitta nya bättre läkemedel.

Andra för framtiden viktiga användningsområden för denna nya kunskap är inom s.k. genetisk prediktion, då man uppskattar sjukdomsrisken med hjälp av genetiska riskmarkörer. Identifiering av riskmarkörer har även öppnat för nya möjligheter att studera – och därmed så småningom förstå – det komplexa samspelet mellan olika genvarianter och omgivningsfaktorer såsom kost, fysisk aktivitet m.m.

De flesta i min forskargrupp arbetar idag med projekt som handlar om hur samspel mellan gener och diet påverkar sjukdomsrisken. Min forskning har bidragit till identifiering av nya grundläggande faktorer som reglerar ämnesomsättningen av socker och fett, vilket i sin tur i framtiden kan leda till utvecklingen av nya, bättre läkemedel.

Den ökande informationen om ärftliga faktorer och förståelsen för samspel mellan omgivningsfaktorer kommer att förbättra möjligheterna till individanpassade behandlingar och preventiva åtgärder för dem som ärvt en uppsättning ofördelaktiga genvarianter.

Text: MARJU ORHO-MELANDER

Från broschyren ”Professorsinstallation 18 mars 2011″ som tagits fram av Kommunikationsavdelningen vid Lunds universitet.

Related posts:

1. Olle Melander: Genetisk risk och hjärt-kärlsjukdom
2. Paul Franks: Gener, livsstil och diabetes
3. Bengt Sivberg: Samspel mellan människor

Foto: Dreamstime

Min forskning har ägt rum i en forskargrupp i en klinisk miljö inriktad på förebyggande av arbetsrelaterad ohälsa. Jag har främst forskat kring brister i psykisk hälsa och välbefinnande relaterade till förhållanden i arbetslivet, något som det senaste decenniet dominerats av problem med stress.

Delar av min forskning har berört hur långvarig hög arbetsbelastning, udda arbetstider, återhämtningsförmåga, hälsobesvär och en förändrad dynamik i fysiologiska stressregleringssystem kan hänga samman.

Det senare har jag mest studerat genom hormonet kortisol, som förhöjs i stressande situationer. Kortisol följer också en normal variation över dygnet vilken misstänkts kunna rubbas vid långvarig stress. Jag och min grupp har dock endast funnit måttliga sådana rubbningar vid ordinär arbetsstress.

Nu studerar vi om utmattning efter långvarig hög arbetsstress hänger samman med mindre flexibla reaktioner. Detta görs genom stressprovokation i virtual reality-miljö. Resultaten kan komma att bidra till förståelsen av utmattningsreaktioner.

Utmattning efter långvarig arbetsstress har ofta legat till grund för långa sjukskrivningar och utslagning från arbetslivet. Därför har jag med min forskargrupp utvecklat en metodik att initiera förändringar på arbetsplatsen för att underlätta återgång i arbete.

Vi har även identifierat tidiga tecken på begynnande utmattningsreaktioner och utvecklat en enkät för att lätt kunna mäta graden av sådana tecken. Om problemen upptäcks tidigt kan en negativ utveckling brytas.

I dialog med användare anpassas dessa metoder för att bli tillämpbara i t.ex. företagshälsovård. I ett aktuellt projekt studerar vi vad som över tid bidrar till utmattning och negativa attityder respektive vitalitet och engagemang i arbeten med höga emotionella krav.

Text: BJÖRN KARLSON

Från broschyren ”Professorsinstallation 18 mars 2011″ som tagits fram av Kommunikationsavdelningen vid Lunds universitet.

Related posts:

1. Arbete och psykisk sjukdom – fungerar det?
2. För ”effektivt” arbete kan ge riskbelastning
3. Kartläggning av sambandet stress och diabetes

DNA. Bild: Dreamstime

Min forskargrupps arbete syftar till att hitta nya sjukdomsmekanismer bakom hjärt-kärlsjukdom samt till att med nya markörer i blodet kunna identifiera de individer som missas med de mått på hög hjärt-kärlrisk som används idag (såsom rökning, högt blodtryck, höga blodfetter och diabetes), dvs. individer som felaktigt klassas som lågriskindivider trots att de senare i livet drabbas av hjärtinfarkt eller stroke (”dolda högriskindivider”).

För båda dessa mål drar vi nytta av att de allra tidigaste mekanismerna som leder till hjärt-kärlsjukdom kan spåras i variationer av våra genetiska byggstenar. Genom att jämföra hela arvsmassan (DNA-sekvensen) mellan tiotusentals individer med och utan hjärt-kärlsjukdom har vi lyckats finna genetiska variationer som ökar risken för framtida hjärt-kärlsjukdomar.

Vi undersöker nu, bl.a. hos 28 000 Malmöbor i den s.k. Malmö Kost Cancerstudien – MKC, om dessa genetiska varianter kan identifiera de ”dolda högriskindividerna”, så att man tidigt med både livsstilsåtgärder och läkemedel kan förhinda att sjukdom uppstår.

Vidare undersöker vi om skillnader mellan individers ämnesomsättning och uppsättning av proteiner (dvs. genprodukterna) i olika vävnader har betydelse för uppkomsten av hjärt-kärlsjukdom.

För att finna mekanismerna bakom hur gentiska variationer leder till hjärt-kärlsjukdom, ökar och minskar vi mängden och/ eller aktiviteten av en viss genprodukt i motsvarande vävnad hos försöksdjur och undersöker hur sjukdomsprocessen påverkas.

På detta sätt hoppas vi att det orsakssamband mellan vissa genetiska varianter och hjärt-kärlsjukdom hos människa som vi nu har säkerställt ska kunna bidra till att få fram nya effektiva läkemedel som förebygger hjärt-kärlsjukdom.

Text: OLLE MELANDER

Från broschyren ”Professorsinstallation 18 mars 2011″ som tagits fram av Kommunikationsavdelningen vid Lunds universitet.

Related posts:

1. Tretton gener som kan öka risken för hjärt-kärlsjukdom
2. Socker kan öka risken för hjärt-kärlsjukdom
3. Med åldern minskar sambandet mellan förhöjt blodsocker och hjärt-kärlsjukdom

Kroppens oförmåga att producera tillräckligt med insulin för att transportera glukos från blodet till kroppens celler är orsaken bakom diabetes. Allt för höga blodsockervärden kan orsaka skador på hjärta, lever, njurar och ögon samt på nervsystemet i armar och ben.

Insulin. Foto: Dreamstime

Personer vars diabetes inte behandlas korrekt riskerar att drabbas av akut organsvikt, kan tvingas amputera armar eller ben, eller riskerar att dö för tidigt av hjärt- och kärlsjukdomar. Brist på motion, dålig kost och fetma är vanliga i-landsfenomen och är de främsta orsakerna till den globala ökningen av typ 2-diabetes.

Kliniska studier har visat att viktminskning som uppnås genom motion och kostförändringar kan minska risken för diabetes väsentligt. Denna typ av viktminskning fungerar dock inte för alla. Hos vissa personer ses tydliga förändringar i riskfaktorerna medan vi hos andra inte märker några större förändringar, och dessa individer drabbas i slutänden ändå av sjukdomen.

DNA. Bild: Wikimedia Commons

Min forskningsgrupp undersöker vad det är som gör att vissa individer har en större benägenhet att utveckla diabetes än andra. Vi arbetar även med att kartlägga de biologiska mekanismerna bakom den effekt som förebyggande åtgärder mot diabetes kan ha på olika individer.

För att åstadkomma detta undersöker vi samspelet mellan genetiska varianter och livsstil (t.ex. kost och motion) i testgrupper som ibland uppgår till hundratusentals individer. Vi utför även kliniska försök med diabetesprevention.

Målsättningen är att identifiera de biologiska markörer som bestämmer vem som löper störst risk att drabbas av diabetes och vem som är mest respektive minst mottaglig för förebyggande åtgärder. Vi hoppas att den kunskap vi erhåller i framtiden kan tillämpas i praktiken för att förebygga diabetes.

Text: PAUL FRANKS

Från broschyren ”Professorsinstallation 18 mars 2011″ som tagits fram av Kommunikationsavdelningen vid Lunds universitet.

Related posts:

1. Kollisionen mellan gener och livsstil
2. Marju Orho-Melander: Gener och diet i samspel
3. Gener avslöjar risk för diabetiska ögonskador

En förenklad bild av en cell. Mitokondrierna - cellernas bränslefabriker - har ritats med blått. Det finns ett tusental mitokondrier i en cell. Illustration: Wikimedia Commons, MesserWoland.

Forskare vid Lunds Universitets Diabetescenter har upptäckt att hälften av den europeiska befolkningen bär på en genvariant som ökar risken att drabbas av typ 2-diabetes. Genvarianten styr cellernas bränsletillverkning. 

Hindrik Mulder

– Vi har inte bara identifierat en gen som är kopplad till risken att få typ 2-diabetes. Vi har också i detalj kunnat förklara på vilket sätt. 

Hindrik Mulder berättar om den studie som hans och Charlotte Lings forskargrupper vid Lund Universitets Diabetescenter nyligen publicerat i tidskriften Cell Metabolism. 

Charlotte Ling. Stig-Åke Jönsson, MalmöBild AB

– Studien är en av de första där man både hittat en gen som påverkar risken att få typ 2-diabetes hos människa och tittat på effekten av genen i vävnader och celler från människa och djur, säger Charlotte Ling. 

Den genvariant som forskarna har hittat ökar risken att få typ 2-diabetes med 12 % och finns hos nästan hälften av den europeiska befolkningen. Genen styr tillverkningen av cellernas bränsle, ATP, i cellernas mitokondrier. 

Mitokondrier är cellernas bränslefabriker

Inuti alla celler finns tusentals mitokondrier, och deras viktigaste funktion är att tillverka ATP. Den genvariant som LUDC-forskarna har hittat styr i stor utsträckning tillverkningen av ATP i mitokondrierna. 

– Det är egentligen väldigt märkligt det här, säger Hindrik Mulder. Våra celler innehåller ju två olika DNA. Dels har vi cellkärnans DNA som innehåller 99,99 … % av arvsmassan. Men dessutom finns en liten mängd DNA inuti mitokondrierna, som sannolikt är en rest från de bakterier som började leva i symbios med celler långt innan det fanns flercelliga organismer. 

– Det mesta av DNA:t från dessa bakterier finns inte längre kvar inuti mitokondrierna, men tretton gener har blivit kvar. Och de är helt avgörande för att mitokondrierna ska kunna tillverka cellernas bränsle, berättar Hindrik Mulder. 

Genvariant som styr tillverkningen av cellernas bränsle

– Den genvariant vi har hittat är en så kallad translationsfaktor som styr produktionen av de tretton generna i mitokondrierna. Därmed påverkar den hur mycket ATP som cellen tillverkar, säger Charlotte Ling. 

Tillverkningen av cellernas bränsle, ATP, går till på ungefär samma sätt i alla organismer – både hos växter och djur. Hos djur och människor transporteras glukos (druvsocker) och syre från blodet in i cellerna, vilket behövs för att mitokondrierna ska kunna tillverka ATP. Denna process i mitokondrien brukar kallas för cellandning. 

– Vi tittade först på alla gener som direkt eller indirekt påverkar mitokondriens cellandning – cirka 100 gener, berättar Charlotte Ling. Då såg vi att genvarianten TFB1M var den som starkast påverkade insulinfrisättning, som ju kräver produktion av ATP. Den påverkar även glukosnivåerna i blodet och risken för typ 2-diabetes. 

En kombination av faktorer orsakar sjukdomen

Typ 2-diabetes är en sjukdom som beror på många olika faktorer – både ärftliga och sådana som vår livsstil bidrar med. Övervikt och brist på fysisk aktivitet är några av de viktigaste orsakerna till sjukdomen. Man har hittills hittat ett 40-tal olika gener som kan öka risken för typ 2-diabetes. 

– Hade man kunnat få människor att ändra livsstil hade man säkert kunnat bota eller förhindra merparten av typ 2-diabetes, säger Hindrik Mulder. Tyvärr har det visat sig vara otroligt svårt. Hos alla hjälper det inte heller att ändra livsstil. Därför är det viktigt att hitta nya behandlingar. 

Hindrik Mulder och Charlotte Ling har förhoppningar om att den genvariant de har hittat kan öppna upp för nya behandlingar vid typ 2-diabetes i framtiden. Även om vägen dit än så länge är lång. 

Minska belastningen på de insulintillverkande cellerna

– Skulle man kunna stimulera celler att tillverka mer ATP, skulle det kunna leda till en minskad belastning på de celler i bukspottkörteln som tillverkar insulin, säger Hindrik Mulder. Och i förlängningen kanske man då kan förhindra att typ 2-diabetes bryter ut. 

Insulin tillverkas i bukspottkörteln och gör att kroppens olika vävnader, till exempel musklerna, kan ta upp glukos. Glukos i sin tur används för att bilda cellernas bränsle, ATP. 

– Om man kunde skräddarsy ett läkemedel för den här processen så vore det som att träna cellerna utan att träna, berättar Hindrik Mulder. En av de viktigaste effekterna av träning är ju ett ökat antal mitokondrier och att mitokondrierna blir bättre på att producera energi. 

– När man åldras försämras också mitokondriernas funktion, säger Charlotte Ling. Man får färre mitokondrier, och de fungerar sämre. Du kan vara en ”åldring” redan i fyrtioårsåldern om du inte har rört på dig. 

Framgångsrik strategisk forskning inom diabetesområdet

Miljön och vår livsstil ändras mycket snabbare än vad arvsmassan gör. Det betyder att en genetisk variant som den som LUDC-forskarna nu har hittat – och som kanske har selekterats fram under miljontals år – nu plötsligt kan bli en negativ faktor när vi har nästan obegränsad tillgång på mat och inte rör på oss lika mycket längre. 

Nästa steg för forskarna är bland annat att mer detaljerat beskriva mekanismerna för hur den nyupptäckta genvarianten fungerar. Och att förstå hur olika dieter och träning fungerar beroende på vilka gener man bär på. 

– Vi vill bland annat titta på vad man kan göra för att undvika att bli sjuk i typ 2-diabetes om man har en viss genetisk variant, säger Charlotte Ling. Räcker det att träna, eller behöver jag även förändra min kost? 

Forskarna menar att den forskningsmiljö som skapats vid Lunds Universitets Diabetescenter har gett dem unika möjligheter till samarbete. 

– I den här studien har vi lyckats kombinera populationsstudier, studier i mänsklig vävnad och i försöksdjur med analyser ända ner på molekylnivå. Det är få som har dessa förutsättningar. Forskningsmiljön här ger oss otroliga fördelar, säger Hindrik Mulder. 

Text: NINA HULT 

Artikeln är tidigare publicerad på Medicinska fakultetens hemsida vid Lunds universitet som månadens vetenskapliga artikel februari 2011.

Related posts:

1. En störning i cellens kraftverk ökar diabetesrisken
2. Fetmaoperation kan bota diabetes på ett par dagar
3. Fel genvariant ökar risken

Foto: Dreamstime

Efter drygt ett år av förberedelser ska nu en helt ny modell för missbruksvård testas vid Beroendecentrum i Malmö. Förhoppningen är att behandlingen av alkohol- eller drogberoendet ska bli effektivare genom att patienterna samtidigt får intensivt stöd att förbättra sin hälsa genom rökstopp, motion och bättre kostvanor.

Hanne Tønnesen. Foto: Kennet Ruona

– Det här känns som en fantastisk möjlighet, säger Hanne Tønnesen. Hon är överläkare vid Beroendecentrum i Malmö och professor i klinisk alkoholforskning vid Lunds universitet. Hanne Tønnesen leder också det internationella WHO-arbetet med hälsofrämjande sjukhus i Köpenhamn.

– Vi vet att de med bra hälsa klarar sig bättre. Så varför skulle man inte kunna förbättra behandlingsresultatet vid alkohol- eller drogberoende genom hälsofrämjande insatser? På så sätt kan patienterna få styrkan att bättre klara behandlingen.

Goda erfarenheter tillämpas på nya områden

För andra patientgrupper visar allt mer forskning att livsstilsförändringar kan ge goda resultat på både kort och lång sikt. Hanne Tønnesen berättar att hon tidigare har arbetat som kirurg och forskat kring hur exempelvis rökstopp och fysisk aktivitet dramatiskt kan förbättra operationsresultat.

– Nu tar vi dessa resultat vidare till vården av missbrukspatienter. Det är naturligtvis ett stort steg att försöka hjälpa dessa patienter att börja motionera, sluta röka och äta mer hälsosamt. Vi vet inte alls hur det kommer att tas emot. Men vi vill försöka göra detta eftersom vi vet att det har effekt.

Helhetstänkande inom vården

VIP-programmet som projektet kallas, innebär att patienterna får hjälp att förbättra sina levnadsvanor av Beroendecentrums personal genom regelbundna träffar och telefonrådgivning.

– VIP-programmet innebär en intensiv behandling för alla riskfaktorer och sjukdomar som patienten har samtidigt. Den modell vi arbetar efter har visat sig vara mycket effektiv för operationspatienter, berättar Hanne Tønnesen. Den har fem till tio gånger så stor effekt som enbart rådgivning.

Metoden bygger på att patienterna får intensivt stöd från specialister för att förbättra sina levnadsvanor under ett års tid. Det handlar om att få hjälp av en nutritionist för att äta bättre – antingen för att gå ner i vikt eller för att få bukt med undernäring. En sjukgymnast skräddarsyr ett träningsprogram och de som röker får hjälp att sluta röka.

– Vi vill också få en bättre bild av vilka sjukdomar som den här gruppen patienter ofta har utöver sitt missbruk, säger Hanne Tønnesen. Förutom leverskador kan det till exempel vara lungsjukdom som KOL, hjärtsjukdom och diabetes. Vi vill överbrygga den uppdelning som finns idag i medicinsk vård och psykiatrisk vård, och se på hela människans behov samtidigt.

Text: NINA HULT

Artikeln har tidigare varit publicerad i Nyhetsbrev för massmedia från Skånes universitetssjukhus, Medicinska fakulteten vid Lunds universitet, Labmedicin Skåne och Psykiatri Skåne, nr 1/2011.

Related posts:

1. Forskningscentrum om beroende och livskvalitet
2. Rätt mat vid rätt tid ger skiftarbetare en bättre hälsa
3. Nya professorer presenterar sin forskning

Bild: Dreamstime

Vid Högskolan Kristianstad pågår forskning i samverkan med Lunds universitet och Klippans kommun kring hur skiftarbete påverkar familjeliv och hälsa. Skulle det kanske kunna vara en fördel att arbeta på oregelbundna arbetstider? Här berättar doktorand  Madelaine Agosti mer om sin forskning. 

Dagens debatt om den moderna människans livspussel beskrivs som en ständig kamp mot klockan. Vi ska vara engagerade och presterande arbetstagare, aktiva föräldrar, ha ett välstädat hem, göra middagen från grunden, träna, vara aktiva i någon förening, ta hand om våra gamla föräldrar också vidare. Listan kan göras lång.

Ett 24-timmarssamhälle

Förutom alla måsten kan vi se att vårt samhälle allt mer går mot ett 24-timmarssamhälle, där bland annat butikers öppettider ständigt ökar, vi kan ringa vår bank mitt i natten och få personlig service samtidigt som den nya tekniken i form av internet och mobiltelefoner gjort oss nåbara och skapat möjligheter att arbeta dygnet runt.

Ett 24-timmarssamhälle kräver att fler arbetar på oregelbundna arbetstider, det vill säga skiftarbete, vilket i vår studie innefattar arbetstider som ligger utanför vanligt dagtidsschema och arbete som är förlagd till enbart vardagar. Ett antagande är att skiftarbete gör att det är svårare att få ihop livspusslet, men är det så?

Mer tid med familjen

I den här intervjustudien utgick vi ifrån det positiva i vår tillvaro i stället för det negativa och fokus ligger på vad det är som gör att vi får ihop vårt livspussel.

Bild: Mauro Parra-Miranda, Flickr.

Våra preliminära resultat visar att arbeta i skift kan vara en medveten strategi för kvinnor inom vård- och omsorgsyrket för att få ihop livet och inte tvärtom.

Genom att arbeta i skift fick de här kvinnorna möjlighet till mer tid med sina barn, barnen behövde inte ha så långa dagar på förskola och fritids vilket ansågs viktigt för att man skulle må bra.

Kvinnorna i studien lyfte fram att eftersom de arbetar både kvällar och helger så kan detta bidra till att partnern och barnen automatiskt blir mer delaktiga i hushållsarbetet och tar mer ansvar för att det ska fungera.

Mindre stress

Egentid och avkoppling får man tid till på sina lediga dagar mitt i veckan då partnern är på jobb och barnen i skolan.  Då kan man välja att koppla av, träna, ta en fika med vänner eller något annat som faller en in, då har man bara ansvar för sig själv.

Att arbeta på oregelbunden arbetstid innebär även att man har möjlighet att ordna med ärenden som att gå till banken, tandläkaren och handla när man ledig på vardagar och medvetet välja tider då det inte är kö till exempel på apoteket och på gymmet med mera som ger mer tid till annat och minskar stressen.

Kan skiftarbete främja hälsan?

På frågan om man känner igen sig i debatten om det omöjliga i att få ihop livspusslet är svaret nej.

Att arbeta i skift kan skapa fördelar som bidrar till att livspusslandet inte blir så problematiskt och kanske rent av främjar hälsan.

Om det kan vara så kommer vi undersöka i den kommande enkätstudien i forskningsprojektet.

Text: MADELAINE AGOSTI

Doktorand i folkhälsovetenskap vid Högskolan Kristianstad

Related posts:

1. Tid för återhämtning ger mindre besvär vid skiftarbete
2. Birgitta Malmberg: ”Jetlag” efter nattjour håller i sig två dygn

Den biologiska klockan. Illustration: Anette Hedberg, AHform. (Klicka på bilden för en större bild.)

Dygnsrytmen styrs av ljuset

Dygnsrytmen påverkas av många faktorer. Det är ett komplext samspel mellan olika ”tidsignaler” från omvärlden och den medfödda klockan i hjärnan som påverkar hormoner: mättnadshormoner, hungerhormoner, sömnhormoner, stresshormoner och så vidare.

Kontrollmekanismen för detta finns i hypothalamus, ett område i hjärnans innersta delar. Härifrån styrs grundläggande känslor som hunger, mättnad och trötthet samt vår kroppstemperatur. Även vår stressnivå, det vill säga vår beredskap mot faror i omvärlden styrs från hypotalamus. Liksom vår fertilitet.

Hypotalamus skickar signaler till körtlar runt om i kroppen att tillverka olika hormoner. Ett av de viktigaste hormonerna för att styra dygnsrytmen i kroppen är melatonin.

Ljuskänsliga celler i ögat

Dygnsrytmen styrs i första hand av dagsljuset. På näthinnan i ögat finns ljuskänsliga celler som skickar signaler till bland annat hypotalamus i hjärnan (vänstra bilden ovan). Hypotalamus i sin tur skickar signaler till bland annat tallkottkörteln som tillverkar hormonet melatonin (högra bilden ovan).

Så länge det är ljust hålls produktionen av melatonin tillbaka, men på kvällen och natten stiger halten och vi blir trötta och sover. Samtidigt ställs ämnesomsättningen om så att kroppen får vila på natten.

I stället för att frisätta energi från maten, är kroppen på natten inställd på att frigöra energi från kroppens energiförråd i muskler och lever. På natten sjunker också kroppstemperaturen och blodtrycket, urinproduktionen minskar och tarmarna rör sig långsammare.

Förändras med åldern

Små barn har en outvecklad dygnsrytm, har flera sovperioder och utspritt ätande. Hos äldre avvecklas dygnsrytmen  – bland annat minskar kroppens förmåga att tillverka melatonin.

Dygnsrytmen kan även förändras vid olika sjukdomar. Exempelvis vid anorexia/bulemi och vid demenssjukdomar. Vid demens försvagas många funktioner i hypotalamus, vilket leder till fler sovperioder och att man behöver sprida ut måltiderna mer.

Text: NINA HULT

Related posts:

1. Rätt mat vid rätt tid ger skiftarbetare en bättre hälsa
2. Ljusterapi för att lindra vinterdepressioner
3. Patricia börjar träna klockan fem på morgonen

Arbete på kvällar, nätter och tidiga morgnar kräver att man tar extra väl hand om sin hälsa. (Foto: Flickr, i_yudai)

Människor med skiftarbete. Äldre som är inne hela dagarna. Ungdomar som sitter framför en datorskärm sent på kvällen.  

Det är exempel på grupper som riskerar att få en störd dygnsrytm. Vilket i sin tur kan leda till exempelvis trötthet, nedstämdhet, övervikt, hjärt-kärlsjukdomar och typ-2-diabetes.  

Men problemen kan delvis motverkas genom att man tänker på vad och när man äter. 

– Om man jobbar skift måste man vara extra rädd om sig. För skiftarbete är en belastning på ämnesomsättningen. Man ska helst inte vara överviktig, stressad eller fysisk inaktiv. 

Maria Lennernäs

Det säger Maria Lennernäs som är professor vid Högskolan Kristianstad och forskar om dygnsrytm och ätande. 

– Hur du mår av skiftarbete handlar mycket om hur du klarar av tidiga morgonpass, hur du klarar av dagsömn och måltider, och hur det sociala livet fungerar. Man måste hitta en bra strategi som fungerar för en själv. 

Komplicerat samspel

I kroppen finns ett system av hormoner som styr när vi är aktiva, när vi äter och när vi sover. Det styrs framför allt av dagsljuset. Därför kan ytterst få ändra sin dygnsrytm till att vara vakna på nätterna och sova på dagarna. 

– Morgonljuset styr din dygnsrytm så att du är dagaktiv och nattrött, berättar Maria Lennernäs. 

– Får du för lite dagsljus får du inte lika mycket sömnhormon, och sover sämre. Jobbar du för många nätter kan du få brist på sömnhormonet melatonin som skyddar kroppen genom att fungera som antioxidant som skyddar cellernas yta från skador från reaktiva ämnen, fria radikaler, som bildas i kroppen. 

Dygnsrytmen styrs av ljuset. (Klicka på bilden för en större bild och mer fakta om den biologiska klockan.)

När solljuset träffar ögat går signaler till hjärnan om att öka eller minska tillverkningen av melatonin. Dagsljuset gör att tillverkningen hålls tillbaka, men på kvällen ökar melatoninhalten och vi känner oss trötta. 

Under natten stiger även mättnadshormon och andra hormoner, vilket gör att vi inte blir hungriga eller behöver gå på toaletten utan sover lugnt hela natten. Framåt morgonen sjunker halten av hormonet serotonin och stimulerar aptiten igen. Då stiger också halten insulin som en förväntanseffekt om att du snart ska äta igen och lagra in blodsocker. 

Råd för nattätande

– Nattsömnen har oerhört stor betydelse för blodsockerkontrollen i kroppen. På natten är kroppen normalt inte inställd på att vi ska äta. Studier har visat att ju mer människor äter på natten desto sämre är det för blodfetterna och blodsockret. 

De bästa råden som finns för skiftarbetare idag är att äta vid samma tidpunkt varje dag, berättar Maria Lennernäs. Det gäller oavsett om man jobbar förmiddag, dag, kväll eller natt. 

– Ett morgonmål efter nattpasset och före dagsömnen, mellan ungefär klockan 6 och 9. Nästa mål helst mellan klockan 11 och 14, men man ska inte sätta väckarklockan om man inte vaknar av sig själv. Slutligen ytterligare en huvudmåltid mellan 17 och 19  kompletterad med en måltid före midnatt. 

– Sen finns det inget som säger att det är skadligt att till exempel äta några smörgåsar innan man går och lägger sig, om man jobbar skift och kommer hem klockan tio på kvällen. Det är svårt att somna hungrig. 

Sämre blodsockerkontroll på natten

Forskning har visat att vid nattarbete är det bäst att äta någon gång före midnatt. Ju längre det går på natten, desto svårare är det för kroppen att hålla blodsockret rätt. Under senare delen av natten rekommenderar därför Maria Lennernäs att man bara dricker vatten, och eventuellt en kopp kaffe eller en kopp te. 

– Alla mår inte bra av att avstå mat en hel natt. Yngre har ett högt energibehov och kan behöva äta. Det man äter eller dricker på natten bör inte höja blodsockret så mycket. Välj till exempel en varm osötad soppa, lite grovt bröd med färskost och skivad frukt på. Förstärk exempelvis soppan med ett kokt ägg, några köttbullar och lite frysta grönsaker så blir det godare och mer mättande. Ät hellre proteinrik mat än kolhydratrik mat, eftersom kroppen har svårt att hantera kolhydrater och socker under natten. 

Forskarna tror att den trötthet man känner när man måste hålla sig vaken under natten mest hänger ihop med sömnigheten och tidpunkten på dygnet, och inte så mycket med blodsockret. 

Sömnen avgörande för hälsan

– Om man jobbar natt ska man se till att man har ett jättebra sovrum – mörkt, svalt och ostört. Dagsömnen är livsnödvändig. Man ska absolut inte kombinera nattarbete med att passa barn eller extraknäcka dagtid. På sikt kommer kroppen inte att orka med det. Ta också gärna en tupplur på eftermiddagen. Och kan man ta en kortsömn under nattpasset är jättebra, men det är inte alla som kan. 

Den återhämtning kroppen får under sömnen är avgörande för hälsan. När man är yngre är man mer sömnflexibel och kan lättare ta igen sömn. Därför tål ofta en 25-åring flexibla arbetstider bättre än exempelvis en 45-åring, berättar Maria Lennernäs. 

– Dygnsrytmen ändras under livet – och man blir med åren mindre sömnflexibel. Det gör att man har svårt att sova på olika tider och att ta igen förlorad nattsömn. Ju äldre man blir desto vanligare blir det också med nattliga uppvaknanden eftersom kroppsklockan blir mindre kraftfull. 

Den biologiska klockan. Illustration: Anette Hedberg, AHform. (Klicka på bilden för en större bild.)

En biologisk klocka

Maria Lennernäs berättar att i hjärnan finns en övergripande ”klocka” som styr dygnsrytmen. Det finns också ”klockor” i kroppens olika organ. Äter vi vid fel tidpunkt i förhållande till vår biologiska klocka får vi en högre belastning på kroppen. 

– Hjärnan ställer om bränsleförsörjningen mellan dag och natt. Klockorna i hjärnan och matsmältningsorgan ska vara i takt. Vid nattätande kommer de i otakt. 

Brist på mörker och nattsömn leder till ett svagare immunsystem. Bland annat leder det till att skyddet mot de fria radikalerna blir sämre i kroppen, vilket i sin tur kan leda till förändringar som cancer och inflammationer i kroppen. Skiftarbete ökar också risken för hjärt-kärlsjukdomar. 

– När man arbetar på natten befinner sig ämnesomsättningen i ett stresstillstånd eftersom hjärnan försöker se till att kroppen fastar och sover under natten. 

En orsak till ökning av metabola syndromet

Forskare menar att en störd dygnsrytm och sömnbrist kan vara en bidragande orsak till att det metabola syndromet ökar – exempelvis övervikt, hjärt-kärlsjukdomar, typ-2-diabetes m.m. 

– Måltiderna på jobbet behöver ses som en viktig del av arbetsmiljön, inte minst vid skiftarbete, säger Maria Lennernäs. Idag pratar man om ergonomi, buller, kemi och inte mycket alls mycket om möjligheterna att äta rätt mat, lagom ofta och vid rätt tidpunkt. Maten påverkar vår mentala prestationsförmåga. Arbetsgivare som satsar på arbetsmåltiden har mycket att vinna. 

Hälsosam mat är alltså inte bara vad vi äter, utan också när vi äter och hur vi äter. 

Text: NINA HULT

Related posts:

1. Tid för återhämtning ger mindre besvär vid skiftarbete
2. Rätt mat skärper minnet och minskar risk för hjärtkärlsjukdomar
3. Johan Nilsson: Avancerade datorer hittar rätt hjärta

Foto: Quinn Dombrowski, Flickr.

Det är vanligt med skiftarbete. Och det ökar. Mer än var femte anställd arbetar annan tid än dagtid.

Forskning visar att om man ska klara av skiftarbetet med hälsan i behåll måste man ge kroppen tid för återhämtning.

Professor Björn Karlson vid Lunds universitet forskar i arbets- och organisationspsykologi. Han berättar här mer om forskningen kring skiftarbete.

– Det handlar mycket om att hitta former för nattarbete som är så lite ”dåligt” som möjligt. För bra kan det aldrig bli. Men man kan minska det dåliga. Både på organisatorisk nivå – exempelvis hur man lägger scheman – och det man kan göra på individnivå för att minska effekterna.

Risk att drabbas av sjukdomar

Oregelbundna arbetstider påverkar hälsan på olika sätt. Den forskning som finns idag visar att skift- och nattarbete är en trolig riskfaktor för uppkomst av hjärt-kärlsjukdom, bröstcancer och magsår – men det är möjligt att det även krävs andra riskfaktorer för att en skiftarbetare ska drabbas av dessa sjukdomar.

Björn Karlson

– Kraven på att de anställda ska arbeta andra tider än dagtid ökar på många håll, inte minst inom vården. Men alla bör nog inte jobba natt. Och alla kan inte jobba natt.

Det finns vissa människor som helt avråds från att arbeta nattskift. Vid svåra mag-tarmbesvär, hjärt-kärlsjukdom och psykiska sjukdomar kan skiftarbete inverka negativt. Det kan också  vara olämpligt för äldre, gravida och personer med allvarlig diabetes att jobba nattskift.

– Men även hos dem som inte har dessa sjukdomar kan det vara omöjligt att tolerera nattskiftarbete, berättar Björn Karlson. En del klarar helt enkelt nattarbete sämre än andra. Varför vet man inte riktigt, men det handlar mycket om att alla inte kan återhämta sig tillräckligt snabbt efteråt.

Det går att minska riskerna

Alla våra mentala och kroppsliga funktioner följer vår dygnsrytm. Det är ett trögt system som styrs av en inbyggd biologisk klocka och inte påverkas  så lätt. Men dygnsrytmen kan störas om man håller sig vaken när kroppen egentligen är inställd på att sova, med sömnbrist som följd.

– Sömnstörningar och trötthet är de största problemen med skiftarbete, berättar Björn Karlson. Och stressen att få ihop arbete och familjeliv.

Sannolikt bidrar även livsstilsfaktorer till den ohälsa som skiftarbetare kan drabbas av. Enligt vissa studier har de som jobbar natt en lite sämre livsstil när det gäller kostvanor, rökning och motion.

– Man har till exempel sett att många röker mer när de börjar jobba skift. De motionerar också mindre. Och när det gäller maten är det viktigt både när man äter och vad man äter. Egentligen är ju hela matsmältningssystemet inställt på vila under natten. Det leder ofta till en viktökning vid skiftarbete.

Anpassa schemat till de senaste forskningsrönen

Men det finns saker man kan göra för att minska risken att få besvär av skiftarbetet.

Vid Stressforskningsinstitutet i Stockholm har man nyligen sammanställt forskningen på området (se ”Arbetstider, hälsa och säkerhet”). En av de saker som lyfts fram i rapporten är betydelsen av att se över arbetstiderna och anpassa dem till individernas behov.

Björn Karlson kan också berätta om egna studier kring arbetstider vid en tillverkningsindustri som gjordes för några år sedan.

– Arbetsmiljöinspektionen lade märke till att många var trötta på det här företaget och att man borde se över det. Företaget kontaktade oss och bad oss undersöka detta lite bredare.

Björn Karlson berättar att man inledde studien med att samla personalen på företaget. De fick då information om vad forskningen kommit fram till när det gäller sömn, dygnsrytm och skiftarbete. Utifrån detta diskuterade sedan facket och företagsledningen själva fram ett nytt schema som de ville prova.

– Vi mätte hur personalen mådde, hur bra de sov och så vidare - både före och efter schemaändringen. Det visade sig att ett år efter ändringen mådde de mycket bättre, ungefär motsvarande dagtidsarbetarna på samma arbetsplats.

Det ursprungliga schemat var upplagt så att de först arbetade två morgonskift, sedan två eftermiddagsskift och slutligen två nattskift – alltså sex pass i rad. Därefter var de lediga i fyra dagar.

Det nya schemat man gick över till innebar i stället: tre morgonskift, ledig tre dagar – tre nattskift, ledig tre dagar – tre eftermiddagsskift, ledig tre dagar. Totalt sett minskades också arbetstiden något.

– Vi tror att schemaändringen på denna arbetsplats gav längre tid för återhämtning efter varje förändring i arbetstiden, säger Björn Karlson. Det blev också fler lediga helger och helgdagar, vilket ofta är positivt för att få arbete och familj att gå ihop. Vad jag känner till håller de fortfarande fast vid den här modellen och är nöjda med den.

Stressreaktion av skiftarbete

Vardagsstress. Foto: Dreamstime

Skiftarbete kan innebära stress på olika sätt, exempelvis kan det vara svårt att få ihop arbete och familjeliv.

Man kan också bli stressad av förväntan om att inte vara pigg nästa dag och då sova sämre på natten. När man går på ett tidigt morgonpass sover man ofta sämre natten innan. Dels är det svårt att gå och lägga sig så tidigt som man borde, och dessutom sover man ofta oroligt och lite ytligt.

– Stressreaktionen är egentligen en normal reaktion, säger Björn Karlson. Det som kan vara problematiskt är om den blir långvarig och man inte kan varva ner på normalt sätt. Det i sin tur kan störa sömnen. Det blir en ond cirkel.

Sömnigheten styrs av olika saker, bland annat hur mycket sömnbrist man har innan och dygnsrytmen. Vissa tider på dygnet är kroppen inställd på att sova och då blir man trött oavsett hur mycket man har sovit innan. Vid 4–5-tiden på morgonen är man som allra tröttast, och då är det också störst risk för olyckor och misstag.

Tupplurar och andra sömntips

Men det finns en del saker man kan göra för att motverka problemen, berättar Björn Karlson. Förutom ett så bra schema som möjligt, kan man på olika sätt motverka den akuta sömnigheten. Tupplurar har visat sig vara effektiva.

– Det har visat sig att en tupplur i början av natten gör att man kan hålla sig pigg längre. Men den ska inte vara längre än 10 till 20 minuter. Man får ställa klockan så att man inte sover så länge att man kommer in i djupsömnen.

Björn Karlson berättar också att man kan sova ihop ett förråd av sömn innan man går på sitt nattpass. Genom att sova några timmar på eftermiddagen eller kvällen innan man arbetar natt har forskning visat att man kan hålla sig piggare under natten.

– Att ha en sovstrategi när man kommer hem är viktigt. Dagsömnen efter ett nattpass blir ofta kortare än nattsömnen och blir man dessutom störd kommer man kanske inte ner i djupsömnen, vilket leder till sömnbrist.

Björn Karlsons tips för att kunna sova bättre på morgonen efter ett nattpass är till exempel att:

- ha på sig mörka solglasögon när man åker hem under den ljusa årstiden,

- ha det så tyst och mörkt som det går att få i sovrummet,

- inte dricka kaffe sent på natten när man har svårt att hålla sig vaken. Koffein har ca 6 timmars halveringstid.

Det finns också forskning kring hur man kan använda sig av starkt vitt ljus på natten för att öka vakenheten, men där är de positiva effekterna inte lika tydliga, säger Björn Karlson. Utsätts man för starkt ljus för sent på natten, kan man bli för pigg och få svårt att somna när man kommer hem på morgonen.

Fler studier behövs

Björn Karlson menar att hur vi påverkas av arbetstiderna borde studeras mer. Och gärna den typen av studier där man går in och förändrar ett skiftschema och ser hur det påverkar människor. På många håll innebär skiftarbete ett stort problem med ohälsa och sjukskrivningar som följd, men det har gjorts mycket få studier på detta område.

– Det skulle vara intressant att studera vad som händer när man förändrar scheman inom vården, säger Björn Karlson. Det är  många komponenter i ett schema som man kan ändra så att det ger möjligheter till så god återhämtning som möjligt. Dessutom ska det passa in i människornas egen livsföring.

– Inom vården har det alltid funnits skiftarbete. Men nu ökar det och det blir också allt vanligare att alla ska in på ett roterande schema med skiftarbete. Tvingar man in människor i något de inte klarar av så är risken att de faktiskt slås ut. Och blir riktigt dåliga och inte kan jobba alls. Det är viktigt att ha sådana arbetsförhållanden att alla kan hålla fram till pensionsåldern.

Text: NINA HULT

Related posts:

1. Snabbare återhämtning efter cancerbehandling
2. Mindre risk för fraktur bland utlandsfödda
3. Dialogmöten fick utbrända att återvända till arbetet snabbare

Foto: Annika Hörlén

Med bara några veckors rökstopp i anslutning till en operation förbättras sårläkningen och risken för infektioner och blodpropp minskar rejält. Nu byggs Hälsoenheten i både Lund och Malmö ut för att kunna hjälpa fler patienter att sluta röka.

– För patienter som ska byta en höftled eller knäled har infektioner efter operationen katastrofala konsekvenser, berättar Pelle Gustafson. Han är biträdande klinikchef och överläkare vid Ortopediska kliniken SUS.

Pelle Gustafson. Foto: Roger Lundholm

– Infektioner leder till komplicerade och långdragna vårdförlopp som är mycket jobbiga för patienten. Man får ta ut protesen och sätta in en tillfällig protes. Slutresultatet blir aldrig lika bra som om operationen lyckas första gången.

Intensivt arbete för att minska riskerna för infektioner

Under de senaste 30 till 40 åren har man inom ortopedin arbetat intensivt med att minska komplikationerna vid protesoperationer eftersom konsekvenserna för patienterna är så förödande.

Genom att ge patienten förebyggande antibiotika och att ladda det bencement som används för att sätta fast protesen med antibiotika, har man kunnat minska risken för allvarliga infektioner. Numera används också operationsboxar med ultraren luft för att få maximal sterilitet under operationen. På så sätt har risken för infektioner minskat ytterligare.

Men fortfarande får cirka en av hundra patienter problem med infektioner efter insättning av en höft- eller knäledsprotes. Nu visar forskning att patienten själv kan halvera risken för komplikationer.

Ny forskning om rökstopp inför operation

– 2008 kom rapporter från England, Danmark och Sverige som alla tydligt visade att om patienterna höll upp med rökning 8 veckor före och 8 veckor efter en operation, kunde man få en dramatisk minskning av komplikationerna. Man sänker i princip risken till risken hos icke-rökare.

Pelle Gustafson berättar att sammantaget minskade komplikationerna med 30 till 50 %. Risken för att få en infektion efter en ledoperation hos en rökare sänktes från ungefär en och en halv procent till en procent. Risken för propp i benet och sårläkningskomplikationer minskade från några procent till ungefär hälften.

– Det låter kanske lite i absoluta tal, men för den individ som råkar ut för detta är det ett stort bekymmer. Vi nekar naturligtvis inte någon som röker en operation. Men det vi däremot gör – och som har blivit praxis nu i Sverige – är att vi tydligt berättar om riskerna för patienten. Det här är en möjlighet för patienten att vara med och påverka slutresultatet så att det blir så bra som möjligt.

Cigarettröken tränger undan syret i blodet

En stor del av problemet med rökning i samband med en operation är att syrehalten i blodet sänks. Rökgaserna i cigaretterna tränger ut syret som då får svårare att nå ut i kroppen. Detta gör att bland annat sårläkningen blir sämre. Men bara efter några veckors rökstopp ser man stora förbättringar.

– Det tillfälliga stoppet räcker i dessa sammanhang, säger Pelle Gustafson. För att få bättre operationsresultat behöver man inte sluta för gott om man inte vill. Nyare forskning visar att så lite som 4 veckors rökstopp efter en operation också minskar komplikationerna rejält.

Hälsoenhet ger stöd vid rökstopp

För att hjälpa patienterna att hålla uppe med rökningen i samband med en operation, håller nu Hälsoenheten i Lund på att byggas ut. Även i Malmö byggs en motsvarande hälsoenhet upp.

Katinka Nordgaard

– När man som jag har jobbat hela livet med att rädda andra människors liv, känns det fantastiskt att få den här möjligheten att förebygga lidande, säger Katinka Nordgaard.

Katinka Nordgaard arbetar som anestesisköterska på Skånes universitetssjukhus i Malmö, och sedan i höstas är hon också en del av Malmös rökavvänjningsteam.

– Som rökavvänjningssköterska har jag ett längre perspektiv på den livräddande insatsen – livsstilsförändringen! Det ger en högre grad av tillfredställelse.

Bland de operationspatienter som berörs, röker ungefär en femtedel. Alla erbjuds möjligheten att få hjälp av specialutbildad personal för att kunna hålla uppe med rökningen i samband med sin operation.

– Vi vill försöka hjälpa dessa patienter att hitta motivationen att sluta röka. Vi arbetar med metoden ”motiverande samtal” – en samtalsteknik som ökar andelen patienterna som blir rökfria.

Katinka Nordgaard berättar att det händer mycket på sjukhuset just nu.

– Projektet med en rökfri operation började inom ortopedin, men vidgas nu till kirurgidivisionen. Tidigare har det inte funnits någonstans dit man har kunnat skicka de patienter som vill ha hjälp med att sluta röka, men nu blir det tydligare.

Text: NINA HULT

Related posts:

1. Minskar korn risken för hjärt-kärlsjukdomar?
2. Så här minskar du risken för att få allvarlig hudcancer
3. Förebyggande antibiotika minskar totalanvändningen

Anna Friberg är hälso- och sjukvårdsstrateg i Region Skåne. Foto: Mats Hellberg

Efter att ha gått igenom över 30 000 vetenskapliga artiklar har Socialstyrelsen tagit fram riktlinjer för hur hälso- och sjukvården på det mest kostnadseffektiva sättet kan förebygga sjukdom.

Nu pågår ett intensivt arbete inom Region Skåne för att på bästa sätt använda sig av de nya riktlinjerna.

Tidigare i höstas kom en första version av Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Tanken är att riktlinjerna ska vara ett stöd i arbetet med att förebygga sjukdomar som cancer, hjärtsjukdomar, diabetes och psykisk ohälsa. Till våren 2011 väntas den slutliga versionen bli klar.

Vetenskaplig grund

Socialstyrelsens experter har gått igenom 31 600 vetenskapliga artiklar om olika sätt att stödja en förändring av levnadsvanorna tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor.

I riktlinjerna har Socialstyrelsen vägt samman olika aspekter - hur allvarliga konsekvenser levnadsvanan har, hur effektiva metoderna för att förändra levnadsvanan är och hur kostnadseffektiva de är.

Grunden för riktlinjerna är att i första hand lämna olika slags rådgivning, antingen av vårdpersonalen själva eller av specialister inom olika områden.

Strategiskt arbete och kompetenshöjning

Samtidigt pågår det ett strategiskt arbete inom Region Skåne för att på bästa sätt ta tillvara de nya riktlinjerna.

- Vi har arbetat för en hälsoinriktning av hälso- och sjukvården redan tidigare, men nu kommer insatserna förstärkas och samordnas på ett helt annat sätt än tidigare.

Det säger Anna Friberg, som är hälso- och sjukvårdsstrateg med ansvar för området hälsoinriktad hälso- och sjukvård inom Region Skåne.

Anna Friberg menar att det är många delar som återstår att lösa. Det är nu viktigt att arbeta fram en struktur och flöden för hur detta ska gå till.

- Riktlinjer för vårdnivåer och innehåll i vården måste tas fram för de fyra levnadsvanorna. Det är viktigt att få fram svar på frågor som: Vart ska jag som läkare skicka mina patienter för rådgivning om rökning eller kost? Var behöver kompetenshöjning ske? Och så vidare.

Kostnadseffektivt

Vid sidan av det journalsystem som finns idag är det nu också på gång ett nytt öppenvårdssystem.

- Det kommer att ge förutsättningar för att registrera och följa upp de förebyggande insatserna, säger Anna Friberg.

För varje person som slutar röka, förbättrar sina kostvanor, rör sig mer eller minskar ett ohälsosamt alkoholintag tjänar samhället på sikt stora summor. Socialstyrelsens hälsoekonomer beräknar att kostnaderna för det förebyggande arbetet kan komma att ligga på cirka 2 % av sjukvårdsbudgeten.

Hur mycket man sparar är däremot svårt att sätta en siffra på, men Socialstyrelsen menar att minst en femtedel av sjukdomsbördan inom hälso- och sjukvården är direkt orsakad av rökning, alkohol, brister i kosten eller av för lite fysisk aktivitet.

På kort sikt kan man snabbt spara pengar genom exempelvis stöd för rökstopp inför operation eller vid graviditet. Genom den typen av insatser kan resurser frigöras för att ändra levnadsvanor även i andra sammanhang, vilket kan ge effekter på lång sikt.

Text: NINA HULT

Related posts:

1. Det går att förebygga ärftlig cancer
2. Petru Liuba: Forskning för att förebygga framtida hjärtsjukdomar
3. Mat som – eller istället för – medicin?

Foto: Dreamstime

Christina Gustavson är allmänmedicinare, psykiater och rättspsykiater samt överläkare vid Södra Älvsborgs sjukhus i Borås. Hon har studerat 100 personer som begått allvarliga våldsbrott som mord, dråp, mordbrand, grov misshandel och sexbrott, och hänvisats till rättspsykiatrisk undersökning under åren 1998-2000.

Av de 100 personerna var 92 män och 8 kvinnor. Drygt hälften av dem dömdes till fängelse, de övriga till rättspsykiatrisk vård. Personerna följdes sedan under fem år. 20 av dem dömdes under denna uppföljningstid för nya grova våldsbrott.

Fängelse eller vård

Studiens huvudfråga var om det fanns några faktorer som skilde ut den femtedel som återfallit i våldsbrott. Ett svar var att förövare dömda till fängelse (de som av domstol ansetts inte ha en s.k. allvarlig psykisk störning) oftare återföll i våldsbrott än de som var dömda till rättspsykiatrisk vård.

– Tre fjärdedelar av dem som återfallit i våldsbrott hade varit dömda till fängelse. En förklaring kan vara att rättspsykiatrins patienter får medicin som kan göra dem mindre våldsbenägna. En annan möjlig förklaring är att de får hjälp med bostad och annat när de återfår sin frihet, vilket inte sker inom kriminalvården, säger Christina Gustavson.

Tidig debut

Hennes studie visar också att enkla uppgifter om när en person börjat missbruka alkohol eller narkotika eller när någon fått sin första dom var lika bra på att förutsäga återfall i våldsbrott som komplexa riskbedömnings-skattningar.

– Dessa uppgifter kunde användas oberoende av varandra. Sambandet med återfall i våldsbrott var starkare ju tidigare personen i fråga börjat med missbruk och/eller kriminalitet, säger Christina Gustavson.

Hon understryker samtidigt att de samband hon fann gäller på gruppnivå och inte i fråga om enskilda personer. Hon vill också gärna understryka att det finns flera faktorer som har ett starkare samband med återfall i våldsbrott än allvarlig psykisk störning – sådant som ungdom, manligt kön, missbruk och antal tidigare våldsbrott. De psykiskt störda patienterna står för en mycket liten del av våldet i samhället.

Text: INGELA BJÖRCK

Related posts:

1. Njurarna måste kontrolleras

Klinisk forskning bland patienter med beroende och missbruk är tvärvetenskaplig och involverar många discipliner och personalgrupper. Den omfattar särskilt alkohol, droger och tobak, men också andra områden.

Nya metoder och behandlingsprogram samt prevention är en viktig del av forskningen för denna patientgrupp. Dessutom tillkommer den gränsöverskridande hälsofrämjande forskningen som rör förbättring av s.k. ohälsa (såsom rökning, övervikt, undernäring och brist på fysisk aktivitet) och s.k. samsjuklighet (kroniska medicinska sjukdomar som förekommer samtidigt med tillfälliga, primära, sjukdomar som behandlas).

I normalt ”friskt” tillstånd verkar organfunktionerna i balans. När vi blir sjuka och skall genomgå ett behandlingsprogram ställs större krav på de olika organfunktionerna, och denna balans bryts.

Vid ohälsa och samsjuklighet har vi inte de extra reserver som kan motsvara de större kraven. Därför utvecklar patienter med ohälsa och samsjuklighet flera problem, tyngre patientförlopp, sämre livskvalitet och alltför tidig död jämfört med patienter med samma primära sjukdom, men utan ohälsa och samsjuklighet.

Forskningsinsatsen bygger på att patienter har en stor outnyttjad hälsopotential och på att många olika sorters behandlingar kan kombineras.

Studierna omfattar både patienter med ett beroede som också lider av ohälsa och samsjuklighet och psykiatriska, medicinska och kirurgiska patienter med samtidigt beroende och missbruk.

Genom att undersöka kombinerade hälsofrämjande behandlingar är det möjligt att urskilja och implementera de program som ger den bästa effekten.

Text: Hanne Tönnesen

Från broschyren ”Professorsinstallation 15 oktober 2010″ som tagits fram av Kommunikationsavdelningen vid Lunds universitet.

Related posts:

1. Åke Borg: Genetisk kartläggning en stor möjlighet för cancerforskningen
2. Stor europeisk studie om skönhetsprodukter
3. Stor självläkande kraft vid mjölkstockning

Madeleine Durbeej-Hjalt forskar om sjukdomen muskeldystrofi som innebär att musklerna gradvis bryts ned och ersätts med fett och bindväv. Hennes fokus är att öka förståelsen för vilka molekylära mekanismer som styr muskelnedbrytningen och att hitta botemedel mot sjukdomen. Läs mer

Bengt Sivberg forskar om  psykiska funktionshinder hos barn och ungdomar, exempelvis autism. Han arbetar bland annat med att utveckla sätt att tidigt upptäcka barn störningar i utvecklingen, och studera olika behandlingar för att mildra deras problem. Läs mer

Pia C Maly Sundgren forskar om nya sätt att använda magnetkameraundersökningar av hjärnan vid olika sjukdomstillstånd, exempelvis hjärntumörer.
Läs mer

Hanne Tönnesen forskar om hur man kan förbättra behandlingsresultaten vid behandling av alkohol- och drogberoende.
Läs mer

Hans Bengtsson forskar om hur barns förmåga att förstå sig själva och andra människor kan utvecklas. Det kan exempelvis hjälpa barn som är oroliga och har dåligt självförtroende.
Läs mer

 Foto: Kennet Ruona

Related posts:

1. Fem nya professorer vid Medicinska fakulteten
2. Petru Liuba: Forskning för att förebygga framtida hjärtsjukdomar
3. Chilipeppar-forskning öppnar för bättre smärtlindring

Är det bra att operera barn mot fetma? Löper barn större risk än vuxna att drabbas av fetma efter en virussjukdom? Påverkar TV-reklam för ”skräpmat” barn att äta felaktig kost? Det är några ämnen som diskuteras och tas upp vid årets SPOC-konferens i Stockholm.

–  Konferensen läggs i anslutning till årets världskongress om fetma, berättar klinikchefen vid Barn- och ungdomscentrum, Skånes universitetssjukhus, Malmö. SPOC är en satellit till den stora konferensen som förväntas locka flera tusen deltagare.

Barn- och ungdomscentrum och Barnöverviktsenheten står som värdar för SPOC, som står för Scandinavian Pediatric Obesity Conference. Den pågår 9-10 juli i Stockholm.

Debatt om kirurgi

Under tvådagarskonferensen kommer ett hett ämne att tas upp till debatt. Är det bra att operera feta barn mot övervikt. Resultaten från den studie som innefattar klinikerna i Malmö, Göteborg och Stockholm kommer också att presenteras.

Hur dessa barn mår psykiskt kommer doktorand Kajsa Järvholm från den arrangerande kliniken att tala om.

Virus

För något år sedan konstaterades att det kan finnas ett virus som ligger bakom orsaken till barnfetma. I år presenteras studier som kan tyda på att barn löper större risk än vuxna att drabbas av detta virus.

En uppmärksammad undersökning, som visar att de barn som är fysiskt aktiva inte bara förbränner mer av kaloriöverskottet utan också skapar framtida skydd mot det, står också på programmet.

TV-reklam

I Kanada finns det skilda regler för tevereklam för barn i olika delstater. Där har påverkan på barn när det gäller hur mycket ” skräpmat” de äter jämförts i stater med restriktiva regler och stater utan regler. Barnen i de regellösa staterna åt inte mer onyttig mat än de med restriktioner.

Styrketräna

Tidigare har man avrått barn under 15 år att styrketräna. Det har inte ansetts nyttigt för kroppen. Nu finns det forskare som anser styrketräning även i yngre år före 15 års ålder är mer nyttig än farlig.

– Jag räknar också med att det blir intresse för presentationen av studier som undersökt om det går att programmera små barns gener så att de inte blir feta som vuxna, säger Kajsa Järvholm.

Bukfettmätare

Under de två dagarna 9-10 juli  presenteras en helt ny bukfettsmätarte. Den har konstruerats av Carl-Erik Flodmark.
 
Text: HANS-GÖRAN BOKLUND 

Pressmeddelande Skånes universitetssjukhus, 5 juli 2010.

Foto: Dreamstime

Related posts:

1. Ökad risk för artros även vid lätt övervikt
2. Bra tarmflora tidigt i livet kan förebygga fetma
3. Hur påverkas små barn av föräldrarnas levnadsvanor?

Pumpernickelbröd är ett surdegsbröd med hög andel fullkorn av råg och korn. Foto: Noema/Flickr.

Bakteriefloran i tarmen har stor betydelse för hur vår kropp tar  hand om den mat vi äter. I förlängningen har detta betydelse för om vi riskerar att drabbas av exempelvis hjärt-kärlsjukdomar, typ 2-diabetes och andra sjukdomar som tillsammans brukar kallas för det metabola syndromet.  

Forskare vid  Antidiabetic Food Centre vid Lunds universitet har sett att bland annat  vissa kornprodukter kan ha en positiv effekt på blodsockerregleringen – en effekt som sannolikt är kopplad till en ökad aktivitet hos bakteriefloran i grovtarmen. 

Inger Björck är professor i industriell näringslära och livsmedelskemi vid Lunds universitet och föreståndare för Antidiabetic Food Centre.

Professor Inger Björck vid Antidiabetic Food Centre i Lund. Foto: Mats Nygren.

- Det finns fortfarande för få välkontrollerade studier om kostens effekter på det metabola syndromet, säger Inger Björck. 

-Vår uppgift i Antidiabetic Food Centre är bland annat att ta fram mer kunskap om hur man med hjälp av specifika livsmedel kan undvika att drabbas av metabola syndromet. Med hjälp av kosten kan man också sannolikt förstärka effekten av läkemedel eller i vissa fall minska behovet av läkemedel. 

Inflammation av ständigt högt blodsocker

Den mat vi äter omvandlas till socker (glukos), som sedan transporteras ut i kroppen med blodet. Olika livsmedel bryts ner olika snabbt i tarmarna och mängden socker i blodet efter en måltid ökar olika snabbt. 

Man brukar prata om ”snabba” och ”långsamma” kolhydrater – eller om livsmedel med ett högt eller lågt GI-värde (glykemiskt index). 

Höga blodsockersvar efter en måltid ger en ökning av samma ämnen i blodet som man ser vid en inflammation. Ännu förstår inte riktigt forskarna mekanismen för detta, men här kan finnas en trolig förklaring till varför exempelvis personer med typ 2-diabetes också har en ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar. 

Påverka blodsockret med kosten

Forskarna i Antidiabetic Food Centre studerar effekten av olika livsmedel för att se vilka komponenter och livsmedelsegenskaper som kan vara användbara när man vill sätta samman en kost som förhindrar uppkomst av metabola syndromets sjukdomar. 

- Vi har bland annat sett att om mjölkproteiner dämpar blodsockersvaret efter en sammansatt måltid, berättar Inger Björck. Orsaken är att kroppen stimuleras till att tillverka mer insulin. På det sättet får man en sänkning av blodsockret, liknande den med vissa mediciner som används vid ”tablettbehandling” av typ 2-diabetes. 

Det finns också andra metoder att dämpa blodsockersvaret efter en måltid, och som faktiskt även kan påverka blodsockerregleringen vid flera efterföljande måltider. 

Tillverka sitt eget ”läkemedel”

Det senaste forskargruppen vid Antidiabetic Food Centre har tittat på är om viss mat kan öka halten av hormonet GLP-1. GLP-1 bildas i tarmen och har en rad gynnsamma effekter som har betydelse både för diabetes och fetma. Exempelvis underlättas blodsockerregleringen och mättnaden ökar. Hos personer med typ 2-diabetes har man sett att nivån av hormonet GLP-1 är lågt och i vissa nya läkemedel tillför man därför extra hormon. 

Det forskarna såg var att nivån av GLP-1 i blodet var högre hos dem som hade ätit kärnbaserade kornprodukter. 

Anledningen tycks vara att sådana kornprodukter ökar fermenteringen av kolhydrater i grovtarmen, det vill säga att de gynnar de ”snälla” bakterierna i tarmen. 

Med kärnbaserade kornprodukter menas produkter med stort inslag av hela kornkärnor, till exempel kokta kornkärnor i form av matkorn eller pumpernickelbröd. 

- Det är första gången man har sett ett samband mellan fermentering av kolhydrater i grovtarmen, en ökad frisättning av GLP-1 och ett dämpat blodsockersvar hos människor, säger Inger Björck. 

De försökspersoner som åt kärnbaserade kornprodukter som kvällsmål fick nästa morgon en bättre blodsockerreglering jämfört med när de åt vitt bröd till kvällsmål. Man kunde också se att kärnbaserade frukostmåltider av råg och korn gav mindre svängningar i blodsockernivåerna under hela den fortsatta dagen. 

Sänkning av kolesterolet

Inger Björck berättar också om hur man med en speciellt sammansatt kost  – en aktiv kostportfölj – kunde minska det farliga kolesterolet med uppemot 30 procent. Det är liknande nivåer som man får med läkemedelsbehandling. 

I studien som gjordes i samarbete med Dalby Öppenvårdscentral, fick en grupp friska överviktiga personer äta en kost som bland annat innehöll: 

• livsmedel med lågt GI-värde
• mjölkproteiner som dämpar blodsockersvaret
• kolesterolsänkande livsmedel som soja, mandel och lösliga kostfiber
• antioxidanter som exempelvis ingefära, soja och blåbär
• fullkornsprodukter av korn
• probiotika (”snälla bakterier” som balanserar tarmfloran)
• omega-3-fettsyror från fisk och rapsolja

Forskarna kunde se att på 4 veckor sänktes flera riskmarkörer för det metabola syndromet. Försökspersonerna fick också ett sänkt diastoliskt blodtryck. 

- Det som var extra roligt med den här studien var hur positiva försökspersonerna var till den aktiva kostportföljen. De uppskattade verkligen att få vara med i studien, vilket talar för ett stort intresse för sambandet mellan kost och hälsa och att få ta del av ny kunskap inom detta område. 

Text: NINA HULT

Related posts:

1. Rätt mat skärper minnet och minskar risk för hjärtkärlsjukdomar
2. Fibrer bra skydd mot hjärt-kärlsjukdomar – särskilt hos kvinnor
3. Socker kan öka risken för hjärt-kärlsjukdom

För mycket, för dyrt, för sent eller för snålt?

En del förgiftar våra vattendrag. De flesta botar eller lindrar. Äldre får för mycket, men blir äldre tack vare dem. Nya, moderna kostar skjortan.

Läkemedel både lockar och skrämmer.

I det senaste numret av tidskriften Aktuellt om vetenskap & hälsa berättar forskare och specialister vid Skånes universitetssjukhus, Medicinska fakulteten vid Lunds universitet och Labmedicin Skåne bland annat om läkemedelsrester i naturen, om nyskapande metoder att mikrodosera mediciner och om helt nya läkemedel som är verksamma mot långsamma förlossningar, aggressiv prostatacancer, stroke och migrän. Dessutom diskuteras den brännande frågan om övermedicinering på våra äldreboenden.

Med mikrodosering testas läkemedel direkt på människa

Att testa nya läkemedel i djurförsök är en omväg. Sju av tio faller bort på vägen. Professor Sören Mattsson, vid Lunds universitet och sjukhusfysiker på Skånes universitetssjukhus i Malmö, och hans forskarlag finslipar nu tekniken med mikrodosering.

Försökspersonen får blott en hundradel av den tänkta dosen som är märkt med ett ofarligt radioaktivt ämne. Vid 22 av 25 testade läkemedel ger metoden en god fingervisning om hur de riktiga doserna uppträder i kroppen. Läs mer

Söker läkemedelsrester i vatten och avloppsslam

All medicin sugs inte upp av kroppen. Andelen läkemedelsrester i våra reningsverk är högre än de som kommer från utsläpp från fabriker. Men medan den biologiska risken av tungmetaller är noga undersökt, är läkemedelsresternas hormonstörande effekter försummad.

Estelle Larsson, doktorand vid organisk kemi på Lunds universitet, är en av dem som med enkla metoder kartlägger mängden farliga medicinrester i vatten och avloppsslam. Läs mer

Ny medicin påskyndar långsam förlossning

20-40 procent av alla förlossningar kan bli utdragna. Professor Anders Malmström vid Lunds universitet och hans forskarlag ser som en av orsakerna att vävnaderna i livmodern och livmoderhalsen är olika.

Man har nu patenterat ett medel som stimulerar sammandragningarna i livmodern samtidigt som det ökar livmoderhalsens förmåga att öppna sig. Fas-2-studier visar att ingen förlossning då blir längre än tolv timmar. Läs mer

Ny revolutionerande migränmedicin

Nästa år finns ett nytt läkemedel mot migrän på marknaden. Medicinen kan till skillnad från de gamla även tas av personer med hjärtbesvär.

Professor Lars Edvinsson vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus i Lund har haft en 25 år lång resa fram till erkännandet. Läs mer

Tar fram medicin mot sena aggressiva tumörer

Cancervården har i dag svårt att hindra aggressiva cancerceller från att sprida sig till lever och lungor.

Jenny Liao Persson, docent i experimentell cancerforskning, och professor Olof Sterner vid organisk kemi, båda på Lunds universitet, har funnit en läkemedelskandidat som utan att den ger större biverkningar har gett bra resultat i sena aggressiva stadier av prostatacancer. Läs mer

Läkemedel för äldre måste kvittas mot tid

Läkemedel har stor del i vår allt längre livslängd. Men olämplig läkemedelsbehandling anses vara orsaken till uppemot 30 procent av alla sjukvårdsbesök för personer över 65 år. Ändå ligger Sverige inte i topp i kostnader för mediciner per individ.

Överläkare Robert Rydbeck vid Skånes universitetssjukhus i Lund säger att svensk äldrevård har stor kunskap om läkemedel. Vad som fattas är tid att möta den äldres oro och att ersätta mediciner med stimulans. Läs mer

Läs dessa och övriga artiklar i Aktuellt om vetenskap & hälsa, juni 2010:

• Lång väg ut till apoteken
• Medicin som socker på frukostflingorna?
• Samhället bör bidra med mer
• Tuffa villkor för försök
• Dags att återvända till naturens skafferi efter läkemedel
• Rätt från början med mikrodoser
• För många läkemedel?
• Minska misstagen med mediciner
• Test på hög höjd för ny hjärtmedicin
• Snart finns vaccin mot hjärtinfarkt
• Starka ämnen ledtrådar för smärtforskning
• Snabbare förlossningar
• Kroppens egen medicin skyddar mot infektion
• Nyttiga bakterier kan hjälpa sjukvården
• Apotekarutbildning i Lund och Köpenhamn
• Ny kontrastvätska blev fullträff
• Metod mot aggressiv spridning av cancer
• Ny migränmedicin blockerar attacken
• Har han medlet mot SARS?
• Kan genterapi hjälpa mot Parkinsons?
• Markörer visar vägen till bättre cancervård
• Via toaletten ut i naturen …

Related posts:

1. Nytt vapen mot aggressiva bakterieinfektioner
2. Mat som – eller istället för – medicin?
3. Fem nya professorer vid Medicinska fakulteten

Foto: Dreamstime

I en stor artikel i Dagens Nyheter den 18 maj 2010 rapporterar tidningens medicinjournalist Anna Bratt om hur hon med hjälp av ett inköpt gentest från USA har fått hjälp att gå ned i vikt. Gentestet ska visa vilken bantningsmetod som är effektivast för henne.

Men många forskare är tveksamma, bland dem Marju Orho-Melander, professor i genetisk epidemiologi vid Lunds Universitets Diabetescenter och expert på fetma och genetik.

Läs mer på diabetesportalen

Related posts:

1. Primärvården skulle kunna jobba mer förebyggande
2. Strokepatienter behöver stöd för att kunna åka kollektivt
3. Optiker skulle kunna hitta grön starr i tid

Forskning har visat att risken att drabbas av hjärtkärlsjukdomar och att dö i förtid minskar om man motionerar – oavsett om man är överviktig eller inte.

– Men vi vet idag att om fysisk aktivitet ska ha den effekten handlar det inte om enstaka träningstillfälle utan att vardagsmotionen är viktig.

Bild: FaR

Maria Bjerstam menar att det är viktigt att sjukvården vid många olika sjukdomstillstånd först tittar på patientens levnadsvanor, och därefter kompletterar med läkemedel eller kirurgi om det skulle behövas.

Med FYSS som stöd kan numera sjukvården skriva ut fysisk aktivitet på recept.

Det är en skriftlig ordination som tydliggör vad patienten ska göra – exempelvis trappgång dagligen på jobbet, att cykla till arbetet, promenader några gånger i veckan och så vidare.

– Vid exempelvis det metabola syndromet räknas varje steg. Stillasittande under lång tid är i sig en stor riskfaktor.

Sedan januari 2010 finns det riktlinjer för hur man ska arbeta med FaR i Skåne. En hemsida håller också på att byggas upp med aktivitetsutbudet. Se vidare under rubriken ”Läs mer”. 

Text: NINA HULT

Related posts:

1. Får pusta ut för varje steg
2. Ett steg närmare hälsofrämjande sjukvård
3. FÖRELÄSNING i Malmö om fysisk aktivitet på recept

Det börjar med blodtrycksmätning för alla som önskar. Därefter kan allmänheten ta del av hälsofrämjande råd, lyssna på föreläsningar och ställa frågor om stroke.

Föreläsningarna tar bland annat upp frågan om hjärnan kan repareras vid stroke, vad som händer vid hjärnblödning och om hur livet efter en stroke kan te sig.

Bakom arrangemanget står de neurologiska klinikerna samt Patientforum i Malmö och Lund, liksom en rad patientföreningar.

Läs mer om strokedagarna på Skånes universitetssjukhus hemsida.

Related posts:

1. FÖRELÄSNING PÅ WEBBEN: Livsstil efter stroke
2. Ny behandling minskar hjärnskador efter stroke
3. Tobias Cronberg: Allt fler behandlingar som kan rädda hjärnan vid stroke

I USA lider 30 procent av alla vuxna och 9 procent av ungdomarna av metabola syndromet (se faktaruta) och 31 miljoner européer behandlas med läkemedel för olika symptom i det metabola syndromet, som exempelvis högt blodtryck eller förhöjda blodfetter. Samtidigt har man konstaterat att vår kost är den enskilt viktigaste faktorn som kan påverka hälsan.

– Der är dags för ett paradigmskifte, vi måste börja agera mer förebyggande och kostbaserad prevention spelar här en viktig roll, säger professor Inger Björck, centrumföreståndare för Functional Food Science Center.

Med dessa ord inledde hon seminariet ”Nya rön om functional foods” som anordnades i Lund torsdagen den 4 februari. Sex unga forskare från det tvärvetenskapliga programmet FUNCFOOD presenterade ny kunskap om hälsoeffekterna av havre och råg, nya rön om probiotika och kostfiber i bär och en ny teknik för att skräddarsy matfetter.

Råg mättar mer än vete

Fullkornsbröd är bra och nyttigt, det känner de flesta till. Men det är inte bara det fiberrika kliet, kornets yttre skal, som är hälsosamt. Tvärtom visar forskning vid Lunds Tekniska Högskola att bröd bakat på vitt rågmjöl, som är mjöl gjort på den inre, vita delen av rågkärnan, ger bättre insulin- och blodsockervärden jämfört vetebröd med rågkli. Vitt rågmjöl ger alltså mycket bättre värden än både vanligt vetemjöl och kli. Samtidigt är mycket av det bröd som idag säljs i butik bakat på just bara vetemjöl med kli från olika sädesslag. Läs mer

Smör ger lägre blodfetter än olivolja

Höga blodfetter ökar i regel kolesterolvärdena i blodet vilket i sin tur ökar risken för åderförkalkning och hjärtinfarkt. Nu visar en ny studie vid Lunds universitet att smör ger en betydligt lägre blodfettshöjning efter en måltid jämfört med olivolja och en ny typ av raps- och linfröolja. Skillnaden var tydlig hos framförallt män, medan den hos kvinnor var mer marginell. Läs mer

Skräddarsydda fetter i ny och nyttig matolja

Genom att kombinera fettsyror på ett nytt sätt har forskare framställt en matolja som i tester visar sig ge en bra sammansättning på kroppens blodfetter. Den innehåller också rikligt av den essentiella, livsnödvändiga alfa-linolensyran, som kan göras om till de två nyttiga fiskfetterna DHA och EPA i Omega 3-familjen. Läs mer

Havre bra för blodkärlen

Att havre kan sänka blodets kolesterolhalt har forskarna vetat ett tag. Men gäller det oavsett hur havren behandlats i olika livsmedelsprodukter? Och varför varierar den kolesterolsänkande effekten mellan olika människor? Ny forskning från Lunds universitet gör det möjligt att svara på dessa frågor. Läs mer

Blåbär motverkar tarmsjukdomar

Att blåbär innehåller rikligt med antioxidanter och vitaminer är känt sedan tidigare. Nu visar ny forskning vid Lunds Tekniska Högskola att även blåbärens fibrer är viktiga och kan lindra och skydda mot tarminflammationer, t ex Ulcerös kolit. Ännu bättre blir den skyddande effekten om blåbären äts tillsammans med probiotika. Läs mer

Related posts:

1. Råg mättar mer än vete
2. Nyttig mat kan hålla diabetes i schack och hjälpa minnet
3. Bakterier istället för antibiotika

 Se en lite längre intervju (ca 5 minuter) med Emily Sonestedt där hon berättar om den fetmagen hon har studerat i sin forskning.

I ett kortare inslag (ca 1 minut) berättar Emily Sonestedt om sin forskning.

Related posts:

1. Avväpna fetmagenen med en hälsosam livsstil!
2. Kan kunskap om våra gener förutsäga framtida frakturer?
3. Föreläsningar om diabetesforskning på webben

Förebygg sjukdom – framtidens möjlighet, var den röda tråden under årets Forskningens dag i år. Både i Malmö och Lund, fylldes lokalerna av en intresserad publik som ville ta del av forskningen inom området.

Som traditionen bjuder ägde Forskningens dag rum den första tisdagen och onsdagen i november, i Malmö respektive Lund. Förutom i de fullsatta aulorna kunde man följa TV-sändningen på intern-TV, runt om på de båda sjukhusen.

Först ut var Bo Ahrén, dekanus för Medicinska fakulteten som hälsade alla åhörare varmt välkomna i sitt öppningstal. Han lämnade sedan ordet till en av de drivande krafterna bakom dagen, Sven-Olof Isacsson.
- Förebyggande åtgärder i förhållande till ohälsa blir allt viktigare, till exempel mat, vatten, hygien och inte minst, vaccinationer förklarade Isacsson.
Sven-Olof Isacsson reflekterade i sitt framförande över hur väl pålästa patienter är idag och vilka nya krav detta ställer på sjukvården.

Vaccination mot typ 1 diabetes

Helena Elding Larsson tog sedan över för att prata om barndiabetes och varför vissa barn får typ 1 diabetes.
– Barnen med typ 1 diabetes har en ärftlig känslighet men det är oklart vad som utlöser och påverkar sjukdomsprocessen sa Helena.
Vidare handlade hennes föredrag om hur man nu i olika studier testar att för första gången försöka förhindra att barn får diabetes genom vaccination.
- Det handlar om att försöka bromsa eller stoppa sjukdomsförloppet som leder till typ 1 diabetes förklarade Helena.

Hjärtråd

Peter Nilsson var nästa talare och hans föreläsning hade fokus på hjärt- och kärlsjukdomar i förhållande till att leva ett långt och hälsosamt liv. Han menade att redan under fosterstadiet är det viktigt med bra förhållanden, likaså att kurvorna är ”normala” för små barn. En annan faktor som påverkar hälsan negativt är rökning.
- Rökstopp lönar sig alltid, det visar forskningen tydligt.

Balans i kosten

Att uppnå energibalans är inte lätt i dagens samhälle. När energin vi får i oss är större än den vi gör av med går vi upp i vikt vilket är farligt för hälsan.
- Hos män har man bevisat att bukfetma har en koppling till prostatacancer berättade Elisabeth Wirfelt under sitt framförande om mat och hälsa.

Miljögifter i vardagen

Men det är inte bara det vi får i oss genom mat och dryck som kan påverka hälsan. Runt omkring oss finns 30 000 olika kemikalier som kan vara skadliga för hälsan.
- Miljögifter finns ibland annat hudkrämer och i kläder, och de överförs lätt från mamman till fostret berättade Anna Rignell-Hydbom under sitt framförande om miljögifter.

Upptäcka grön starr tidigare

- Bristen på tidiga symptom är det stora problemet när det gäller att förebygga Glaukom. Anders Heijl som var nästa talare visade under sitt framförande vilka allvarliga synfel som kan uppstå i samband med sjukdomen som också kallas grön starr. – Vi borde leta mer aktivt inom riskgrupperna för att upptäcka fler fall tidigare.

Före pausen fick publiken en genomgång av posterutställningen genom Sven-Olof Isacsson och Maria Albin, de två drivande krafterna bakom evenemanget i år.

Gentester och ärftlig cancer

- Om vi kan hitta fler familjer med ärftlig risk för cancer kan vi också förhindra fler cancerfall förklarade Mef Nilbert under sitt framförande. Hon efterlyste också en debatt kring etiska frågeställningar om vad vi vill och inte vill veta om våra gener.

Vaccination mot öroninflammation

Krisitan Riesbeck talade om det mycket aktuella ämnet vaccinationer. Det handlade om vad vaccinationer har betytt och kan komma att betyda i framtiden. – Numera vaccineras exempelvis barn tre gånger före ett års ålder mot pneumokocker som bland annat kan orsaka öroninflammation berättade Kristian.

Astma av luftföroreningar

Hur påverkar miljön nära våra bostäder vår hälsa? Kristina Jakobsson pratade bland annat om att luftföroreningar från trafiken ökar risken för allergisk astma och man kan se tydliga effekter även i lågdosområden.
- Skåne ligger under de rekommenderade värdena men har ändå dessa problem. Buller från trafiken nära bostaden har ett tydligt samband med högt blodtryck. Både luftföroreningar och buller ger negativa hälsoeffekter, trots att exponeringen är låg i Skåne sett ur ett europeiskt perspektiv.

Underlätta vardagen för människor med funktionsnedsättning

I ett demokratiskt samhälle måste alla kunna vara delaktiga, det är grunden för demokratin. – Det räcker inte med att kunna sköta sin hygien och klä sig, det krävs mycket mer än så för att vara delaktig i samhället sa Susanne Iwarsson under sitt föredrag om delaktighet och hälsa hos människor med funktionsnedsättning.

Förebygga fallolyckor hos äldre

Dagens sista talare var Sölve Elmstål med rubriken Vad är ett gott åldrande? God hälsa och ett rikt socialt liv kännetecknar ett gott åldrande för de allra flesta och många saker som leder till en god hälsa går att förebygga. Fall och frakturer i samband med fallolyckor drabbar varannan person över 80 år. – Men fallolyckor går att förebygga genom halkbekämpning, bra utomhusbelysning och olika hjälpmedel för äldre menade Sölve Elmstål.

Frågestund

Under frågestunden som sedan följde var det publikens tur att ställa frågor till forskarna. Frågorna kom att handla en del om vaccinationer, men också om fetma, kost och cancer.

Under frågestunden svarade forskarna på publikens frågor. Här sitter från vänster Peter Nilsson, Mef Nilbert, Helena Elding Larsson, Sölve Elmståhl, Anna Rignell-Hydbom och Elisabeth Wirfelt.

Artikeln har tidigare varit publicerad på Medicinska fakultetens hemsida, Lunds universitet.

Related posts:

1. Posterpresentation från Forskningens dag 2010
2. Forskningens dag om depression och mani
3. Forskningens dag 2011: Andningen och livet

– Det var 2001 som vi publicerade en artikel om vårt arbete, berättar Stig Steen. Och efter det har läkare kommit hit från kliniker över hela världen för att se hur vi gör. 

Eftersom det är stor brist på organ har metoden fått stor uppmärksamhet. Forskarna i Lund visade att det gick att bevara lungorna i så gott skick att de kunde användas för en lungtransplantation upp till tolv timmar efter att en människa hade dött av hjärtstillestånd. 

Stig Steen i samband med en internationell kurs i lungevaluering. Foto: Igelösa Life Science AB © 2007

Mobil maskin för hjärt-lungräddning

Varje år dör ungefär 10-15 000 människor i hjärtstillestånd i Sverige samtidigt som behovet av lungtransplantationer blir allt större. För att vara säker på att allt hade gjorts för att rädda livet på en människa vars hjärta slutat slå ville Stig Steen också utveckla bättre rutiner vid hjärt-lungräddning. Det var så LUCAS kom till. 

LUCAS står för Lund University Cardiopulmonary Assist System och är en maskin som fästs på bröstkorgen och som med hjälp av tryckluft eller syrgas både kan trycka ner bröstkorgen och dra tillbaka den till sitt utgångsläge. 

Stig Steen berättar att den första gången LUCAS användes på en patient var i Lund. 

– Läkarna hade gett upp när vi fick gå in och använda LUCAS. Efter bara tre minuter kunde den sköterska som var ansvarig för detta få igång hjärtat. 

Hjärtmassage så länge det behövs

Idén till LUCAS kom ursprungligen från norrmannen Willy Vistung men den utvecklades sedan av Stig Steen som en del av hans forskning och inom ramen för ett nystartat företag på Ideon i Lund. 2002 fanns en första version ute på marknaden och sedan 2005 finns LUCAS i alla Region Skånes ambulanser. Den håller på att spridas runt om i världen och är bland annat på väg att slå igenom i USA just nu. 

Fördelen med LUCAS jämfört med andra maskiner som funnits tidigare är att den är mobil och lätt att använda. Om en människa gör hjärt-lungräddning orkar man ofta med detta bara i några minuter. Med LUCAS kan man hålla på så länge man behöver. Man kan också förflytta patienten samtidigt som hjärtmassagen pågår. Det går också att ge defibrillering (det vill säga elstötar som ges till någon som har fått hjärtstillestånd i ett försök att få igång hjärtat igen) samtidigt som man ger hjärtmassage. 

Ett annat användningsområde för LUCAS är exempelvis så kallade kranskärlsangiografier där läkarna kan göra en ballongvidgning och stentinläggning i hjärtats kranskärl samtidigt som LUCAS håller igång hjärtat.  

Vill förlänga tiden för hjärttransplantationer

– Vi tittar just nu på hur man kan få hjärtan från hjärndöda människor att klara sig längre. Nu är vi på gång att inleda kliniska försök med utrustning som får dessa hjärtan att klara sig tjugofyra timmar i stället för fyra, berättar Stig Steen. I dag har man bara fyra timmar på sig att transplantera ett donatorshjärta till den patient som väntar på en hjärttransplantation innan hjärtat inte längre går att använda. 

Stig Steens forskargrupp har också tittat på hur man kan ”rekonditionera” lungor innan en transplantation. Ofta är lungorna i för dåligt skick för att kunna användas direkt för en lungtransplantation. På Universitetssjukhuset i Lund gjordes 2005 en första transplantation av en lunga från en man som råkat ut för en trafikolycka och därefter förklarats hjärndöd. 

Den ena lungan var mycket skadad och kunde därför inte användas. Den andra lungan hade mycket dålig syresättningsförmåga och små blödningar. Genom att låta en speciellt framtagen lösning cirkulera genom denna lungas blodkärl kunde man återskapa en normal lungfunktion och få den i så gott skick igen att den gick att använda vid en lungtransplantation. 

”Genom att eliminera risker kan man besegra sina gener”

I studier på till exempel Karolinska Institutet har man sett att man kan minska risken för hjärtinfarkt med upp till 80 % genom att äta mer grönsaker, motionera mer och inte röka. För både stroke och hjärtinfarkt är riskfaktorerna framför allt högt blodtryck, rökning och högt kolesterol. Dessutom ökar övervikt, fysisk inaktivitet, diabetes typ II, stress och genetiska faktorer risken för dessa sjukdomar. 

– Jag vill se hur långt man kan komma med livsstilsförändringar och jag har blivit allt mer övertygad om att dieten är oerhört viktig, säger Stig Steen. Man skulle kunna säga att genom att eliminera riskfaktorerna kan man besegra sina gener. Redan för ungefär tjugo år sedan visade forskare i USA att man kan få kranskärlsförträngningar att gå tillbaka genom att ändra dieten, promenera 30 minuter fem dagar i veckan och att minimera negativ stress. 

På den klinik som Stig Steen har byggt upp på Igelösa Gård utanför Lund forskar man bland om kostens betydelse för hjärt-kärlsjukdomar. Men en kost som passar en grupp av människor behöver inte nödvändigtvis passa en annan grupp. Över tid har olika folkgrupper anpassat sig till olika typer av kost. 

Det Stig Steen har intresserat sig för är bland annat den kost som man äter på ön Okinawa i Japan. Befolkningen där är känd för att bli mycket gammal. Deras kost innehåller mindre fett och mer soja, fullkorn och råa grönsaker än vad som är vanligt i andra delar av Japan. 

– Men det kanske allra viktigaste är att minska sin stress genom att lära sig omprioritera och ha en förlåtande inställning till sin omgivning, avslutar Stig Steen. 

NINA HULT 

december 2009

Related posts:

1. LUCAS räddar liv vid långvarigt hjärtstopp
2. Olle Melander: Genetisk risk och hjärt-kärlsjukdom
3. Minskar korn risken för hjärt-kärlsjukdomar?

I artikeln ”Avväpna fetmagenerna med en hälsosam livsstil!” kan man läsa mer om en forskningsstudie som Marju Orho-Melander och Emily Sonestedt från Lunds universitet har gjort. De har bland annat sett att det finns en gen som ökar risken för fetma och som är mycket vanlig, speciellt hos européer.

Forskarna konstaterade också att vad man äter och jur mycket man rör sig tycks kunna sätta genen ur spel i många fall.

Vi bad Emily Sonestedt  svara på några frågor kring fetmagenen, kost och mättnad.

Fetmagenen

1. På vilket sätt ökar FTO risken för fetma? Finns det teorier om funktionen?
   Det finns flera föreslagna teorier. Den främsta teorin går ut på att FTO på något sätt påverkar hunger och mättnad.
2. Motsäger er forskning doktor Dahlqvists teorier om att vi bör äta en kost med lite kolhydrater?
   Annika Dahlquist menar att det krävs ett högt fettintag för att man ska bli mätt. Vår forskning visar att vi är olika. För vissa uppnås säkert mättnad lättare om kolhydratintaget är lågt och fettintaget är högt men för vissa ger ett högt fettintag säkerligen en dålig mättnadskänsla i relation till den stora mängd kalorier det finns i fett. Man måste vara medveten om att 1 gram fett ger mer än dubbelt så mycket kalorier som 1 gram kolhydrater.
3. Är fetmagenen aktiv från födseln eller aktiveras den till exempel av en dålig kost?
   Man vet fortfarande ganska lite om funktioner av FTO. Man har sett skillnader i vikt beroende på FTO genotyp redan hos barn från 7 års ålder.
4. Eftersom FTO är en vanlig genvariant undrar jag om vilka fördelar man kan ha av den? Är den vanligare hos till exempel eskimåer som lever i ett kallare klimat och äter en mer fettrik kost?
   Vad jag vet har man inte undersökt genen hos eskimåer specifikt. Men man kan ju tänka sig att den har inneburit en fördel förr i tiden när man skulle äta så mycket som möjligt när man fick tillfälle.
5. På vilket sätt kan kunskapen om fetmagenen/funktionen utnyttjas för att förebygga fetma?
   Genom att få mer information om FTO kan man t.ex. utveckla läkemedel som kan medföra en normal funktion av FTO-proteinet. Genom att ha kunskap om vår genetik kan man identifiera personer som är i behov av specifika kostråd för att kunna undvika utveckling fetma. Om man vet vilken variant av FTO man har blir man medveten om att man förmodligen har en försämrad aptitreglering.
6. Finns det en koppling mellan fetmagenerna och riskgenerna för diabetes?
   FTO-genen hittade man först när man letade efter gener som var kopplade till diabetes. Sedan förstod man att FTO var kopplad till ökad fetma, som i sig ökar risken för diabetes.

Mättnad

1. Hur fungerar mättnad? Är det blodsockernivån i kroppen som avgör när man känner sig mätt? Och stämmer det att om man äter för fort så äter man lätt för mycket eftersom man inte hinner känna i tid att man är mätt?
   Mättnad är ett invecklat kontrollsystem i kroppen. Det är en kombination av signaler från magsäcken att den är full, signaler från tarmen och blodsocker samt insulinnivåer. Dessa signaler skickas till hjärnan som avger mättnadsframkallande impulser. Det krävs lite tid för att man ska känna mättnad, därför ska man inte äta för fort.
2. Måste man äta fett för att känna sig mätt?
   Nej generellt uppnår man inte bättre mättnad genom att äta fett. Rent generellt har man sett att det främst är proteinet som påverkar mättnad. Även en stor volym på maten har generellt en mättnadsframkallande effekt. Men eftersom det finns genetiska faktorer som påverkar mättnadskontrollen är det mycket troligt att vi påverkas olika av olika typer av kost.
3. Gör motion att man får en mer normal mättnadskänsla? Och är det därför det inte spelar någon roll om man har FTO-genen om man är en aktiv motionär?
   Det tycks vara så generellt att motion förbättrar aptitregleringen. En tänkbar förklaring till att en hög fysisk aktivitet minskar effekten av fetmagenen är just att motionen påverkar aptitregleringen och därför minskar effekten av FTO.

Kostråd

1. Vad är egentligen ”rätt mat”? Det kommer ju hela tiden olika besked från forskare om vilken kost som är bäst.
   För det första är det svårt att studera kopplingen mellan vad vi äter och hur det påverkar framtida sjukdom. Det finns många fallgropar när man ska göra och tolka denna typ av forskning. Dessutom måste vi vara medvetna om att vi alla är genetiskt olika och att det inte finns något som är rätt kost för alla. Men generellt kan man trycka på att det handlar mycket om helhet och balans i kosten.
2. Finns det människor som bli överviktiga även om de äter lite och motionerar? Eller är det alltid så att man kan undvika övervikt om man gör av med mer energi – eller lika mycket – som man får i sig genom maten?
   Ja, det handlar om att göra av med mer energi är vad vi får i oss. Men det är svårt att veta hur mycket energi kroppen gör av med; det är mycket som påverkar energiförbrukningen. Bara en liten ökning i intaget per dag kan ge en viktuppgång på flera kilo över några år. Vi borde kunna lita på att kroppens regleringssystem fungerar som det ska. Men det är svårt i dagens samhälle att stå emot det överflöd av energirik mat vi utsätts för samt att vi idag inte behöver röra på oss mer än nödvändigt.

november 2009

Related posts:

1. Avväpna fetmagenen med en hälsosam livsstil!
2. Frågor och svar om felaktig demensdiagnos
3. Paul Franks: Gener, livsstil och diabetes

I tidskriften Aktuellt om vetenskap & hälsa från november 2009 berättar forskare från Lund och Malmö om den senaste forskningen kring hur vi kan förebygga sjukdom.

God hälsa är ett samspel mellan många faktorer – exempelvis kost, motion, social gemenskap, arbete och miljön runt omkring oss.

– Forskningen ska göra alternativen tydliga och sjukvården måste satsa mer på det förebyggande arbetet, säger Sven-Olof Isacsson och Maria Albin vid Skånes Universitetssjukhus och Lunds universitet.

Lev livet friskare var också temat för Forskningens dag 2009: Förebygg sjukdom – framtidens möjlighet!

Läs artiklarna i Aktuellt om vetenskap & hälsa, november 2009:

• Hälsa – samspel mellan många faktorer
• Hur mår Skåne?
• Avväpna fetmagenerna med en hälsosam livsstil!
• Ät naturligt och varierat!
• De hjälper studenter att dra ner på supandet
• Medelålders kvinnor dricker mer än tidigare
• KOL smyger sig på rökaren
• Professorns bästa råd: Skjut upp dina hjärtproblem!
• För ”effektivt” arbete kan ge riskbelastning
• Dialogmöten fick utbrända att återvända till arbetet snabbare
• Depressioner måste behandlas
• Primärvården skulle kunna jobba mer förebyggande
• Det går att förebygga ärftlig cancer
• Den yttre miljön påverkar hälsan mer än vi tror
• Kemikalier – dolt hälsohot i vår vardag
• Sverige pionjär på att förebygga kontaktallergier
• Kan barndiabetes förhindras?
• Vaccinering lönar sig
• Motionera bort din artros!
• Sämre livskvalitet vid fallskada
• Optiker skulle kunna hitta grön starr i tid
• Strokepatienter behöver stöd för att kunna åka kollektivt
• Dålig hälsa vanlig bland funktionshindrade

Related posts:

1. Livet som en trasmatta – om vardagsstress
2. Vardagsrevidering – hjälp för stressade kvinnor
3. Andningen och livet tema i Aktuellt om vetenskap & hälsa

 

Att blåbär innehåller rikligt med antioxidanter och vitaminer är känt sedan tidigare. Nu visar ny forskning vid Lunds Tekniska Högskola att även blåbärens fibrer är viktiga och kan lindra och skydda mot tarminflammationer, t ex Ulcerös kolit. Ännu bättre blir den skyddande effekten om blåbären äts tillsammans med probiotika.

Upprinnelsen till projektet var att se om olika typer av kostfibrer och hälsofrämjande bakterier, så kallade probiotiska bakterier såsom laktobaciller och bifidobakterier, kan hjälpa till att lindra och förebygga risken för Ulcerös kolit och tjocktarmscancer.

– Men ny kunskap om detta område är även intressant för dem som inte tror sig löpa risk för att drabbas av några tarmsjukdomar. På senare år har forskarvärlden nämligen fått upp ögonen för att vår hälsa i hög grad styrs av vad som händer i vår tarm, förklarar Camilla Bränning, doktor i industriell näringslära och Åsa Håkansson, doktorand i livsmedelshygien vid avdelningen för industriell näringslära.

Probiotika stärker blåbärens effekt 

Forskarna testade olika slags dieter av blåbärsskal, rågkli och havrekli med eller utan en blandning av probiotiska bakterier. Resultaten visar att blåbärens skyddande effekt förstärktes om de åts tillsammans med probiotika.

– Probiotikan visade sig ha skyddande effekt på levern, ett organ som ofta påverkas negativt av tarminflammationer, förklarar Åsa Håkansson.

Blåbär innehåller rikligt med polyfenoler som har en antimikrobiell och antioxidativ effekt. Kombinationen blåbär och probiotika minskade inflammationsdrivande bakterier i tarmen medan mängden hälsofrämjande laktobaciller ökade.

Positivt för immunförsvaret

Åsa Håkansson och Camilla Bränning noterade även att om blåbären åts tillsammans med probiotikan ökade halten av smörsyra och propionsyra i blodet, två ämnen som bildas när fibrer bryts ner och som sedan tidigare är kända för att vara viktig energi för tarmcellerna. På senare tid har de även kunna visats påverka immunförsvaret positivt. Det verkade helt enkelt som om absorptionen av dessa komponenter underlättades i närvaro av probiotika.

– Det som överraskade oss var att en så stor andel av smörsyran inte bara togs upp av tarmcellerna utan också transporterades vidare till blodet. Tidigare trodde man att tarmcellerna utnyttjade all smörsyra, men så är alltså inte fallet, konstaterar Camilla Bränning, som nyligen la fram en avhandling i ämnet.

Kapslar in

– En ytterligare förklaring till blåbärens extremt positiva effekt kan vara att bärens fibrer inte bryts ner i så stor grad i grovtarmen utan bildar en stor bulk i grovtarmen. Det innebär att inflammationsframkallande ämnen inte kommer i kontakt med tarmslemhinnan utan bäddas in i fibrerna istället. Därefter åker dessa ämnen ut med avföringen, förklarar Camilla Bränning.

Forskarna såg även att rågkli bröts ner längre ner i grovtarmen, på samma ställe där Ulcerös kolit och tjocktarmscancer ofta uppkommer, och att rågkliet där gav rikligt med smörsyra och propionsyra. Fibrerna i havrekliet bröts däremot ner tidigare i tarmen. Det mest slående resultatet var dock att blåbären i sig gav så bra effekt jämfört med såväl rågkli som havrekli.

15-20 procent av alla svenskar lider av magsmärtor, diarré eller hård mage, besvär till följd av tarmsjukdomar och mer odefinierbara tarmproblem. Sjukdomen Ulcerös kolit är en av de inflammatoriska tarmsjukdomarna som går under samlingsnamnet IBD, inflammatory bowel diseases. Den kan leda till tarmcancer och drabbar cirka 1000 personer per år.

KRISTINA LINDGÄRDE

Pressmeddelande från Lunds universitet

5 februari 2010

Related posts:

1. Prisbelönt forskning om tarmsjukdomar
2. Mat som – eller istället för – medicin?
3. Söker mat som dämpar äldres inflammationer

 

Att havre kan sänka blodets kolesterolhalt har forskarna vetat ett tag. Men gäller det oavsett hur havren behandlats i olika livsmedelsprodukter? Och varför varierar den kolesterolsänkande effekten mellan olika människor? Ny forskning från Lunds universitet gör det möjligt att svara på dessa frågor.

Kärlfysiologen Kristina Andersson har i en av studierna i sin avhandling undersökt om havrekli påverkar åderförfettningen hos möss. Alla mössen i studien fick en fettrik diet, men somliga möss fick dessutom ett tillskott av havrekli. Denna grupp visade sig ha 40 procent lägre halter av kolesterol i blodet och mindre spår av inflammation i blodet och kärlväggen. Havrekli-mössen hade dessutom färre och mindre plack (ansamlingar av fett och döda celler som kan lossna och täppa till blodbanan) i sina kärlväggar.

Olika möss reagerar olika

Ett av lundaforskarens mål var att utveckla en “musmodell”, en typ av försöksdjur som livsmedelsindustrin kan använda för att testa effekten av olika havreprodukter. Därför tyckte hon det var intressant att två olika sorters möss visade sig reagera olika på havrebehandlingen. Den ena sorten svarade på önskat sätt med sänkta nivåer av kolesterol i blodet, medan den andra sorten inte reagerade alls. Ändå var inga av mössen genmanipulerade, och de tillhörde från början samma mus-stam.

– Skillnaden var att de kom från olika uppfödare, som fött upp dessa möss i många år. Därför har mössen troligen utvecklat både olika bakterieflora i tarmen och små genetiska skillnader som kan ha betydelse för om de får sänkt kolesterol när de äter havre, säger Kristina Andersson.

Havre nyttigt på många sätt

Även människor reagerar olika på att äta havre: somliga får sänkt kolesterolhalt, andra blir mindre påverkade. Om man kan förstå vad det är som orsakar skillnaden mellan de olika grupperna möss, så har man därför också möjlighet att förstå skillnaden mellan olika människor – och kanske designa havreprodukter som är nyttiga även för dem som annars inte påverkas av att äta havre.
Kristina Andersson äter själv havregrynsgröt då och då.

– Havregryn är en fullkornsprodukt som innehåller både fettlösliga vitaminer, proteiner och fibrer. Därför är havre nyttigt på flera sätt, även för den som eventuellt inte får sin kolesterolhalt sänkt av ett havretillskott, säger hon.

INGELA BJÖRCK

Pressmeddelande Lunds universitet

5 februari 2010

Related posts:

1. Immunsystemet och fettinlagringar i blodkärlen
2. Mat som – eller istället för – medicin?
3. Råg mättar mer än vete

ALA-oljan, som den nya oljan kallas efter Alfa-linolensyran, är i huvudsak en blandning av linfrö- och rapsolja och har framställts med en ny teknik för att göra matfetter. Med en s k enzymatisk omestring har forskarna använt ett enzym som flyttar fettsyrorna. Fördelen med att framställa oljan genom omestring jämfört med att bara blanda ihop linfrö- och rapsolja är att man kan styra fettsyrornas placering så de tas upp av kroppen på ett bra sätt. Oljan blir också mer hållbar och mildrar den skarpa smaken från linfröolja.

Linolensyran är outforskad

– Genom att göra den här oljan vill vi inte bara skapa en nyttig olja utan även utforska effekterna av linolensyran, som till skillnad från de mer ”heta” fiskfetterna DHA och EPA är väldigt lite studerad. Därför känner vi idag till för lite om linolensyrans effekt. Men det finns indikationer på att linolensyra förbränns snabbare i kroppen än andra fettsyror, något som är känt sedan tidigare, berättar Julia Svensson, doktorand i Bioteknik och Nutrition vid Lunds universitet. Hösten 2011 lägger hon fram sin avhandling.

Essentiella fettsyror är fettsyror som människan måste få via kosten, eftersom kroppen inte själv kan tillverka dessa byggstenar. För de flesta människor, som äter en varierad kost, är det inget problem att få i sig tillräckligt med linolensyran som finns framförallt i vegetabilier och växtoljor.

Istället för fisk

– Men äter man inte fisk blir linolensyra en viktig källa för DHA och EPA. Kroppen omvandlar alltså linolensyra till DHA och EPA när det behövs. Och hos gravida kan man se en ökad omvandling av linolensyra till EPA och DHA eftersom dessa är viktiga för fosterutvecklingen, understryker Julia Svensson.
Resultaten visar att ALA-oljan höjer nivån på de mer hälsosamma, omättade fetterna i blodet. De visar också att linolensyran stannade kvar i blodet längre än forskarna väntat. Linolensyrans placering i fettmolekylen, eller triglyceriden, tros vara förklaringen.

– En rimlig hypotes är att eftersom linolensyra sitter mer skyddad i många av triglyceriderna i ALA-oljan hamnar den då även på samma skyddade plats i blodfetterna. Detta kan leda till att mer linolensyra kan komma till användning i fler organ än vad de normalt gör då de annars bryts ner och används snabbare, antar Julia Svensson.

Kvinnor ska studeras

I nuläget finns det inga planer att sälja ALA-oljan i butik. Linfröoljas smak slår fortfarande igenom och behöver mildras ytterligare, men enligt Julia Svensson finns det teknik som kan lösa det.

Julia Svensson är fram till april föräldraledig. När hon kommer tillbaka ska hon först och främst studera klart hur kvinnor reagerar på de olika fetterna. Hon och hennes kollegor kommer bl a också att studera om fetterna ger olika mättnad. Dessutom kommer de bl a att utvärdera om hormonstatus, träning, midjemått och hur den vardagliga dieten i övrigt påverkar hur kroppen tar upp fett efter måltiden.

KRISTINA LINDGÄRDE

Pressmeddelande från Lunds universitet

5 februari 2010

Related posts:

1. Nyttig mat kan hålla diabetes i schack och hjälpa minnet
2. Smör ger lägre blodfetter än olivolja
3. Mef Nilbert: Nya metoder för att hitta skräddarsydda cancerbehandlingar

 

Höga blodfetter ökar i regel kolesterolvärdena i blodet vilket i sin tur ökar risken för åderförkalkning och hjärtinfarkt. Nu visar en ny studie vid Lunds universitet att smör ger en betydligt lägre blodfettshöjning efter en måltid jämfört med olivolja och en ny typ av raps- och linfröolja. Skillnaden var tydlig hos framförallt män, medan den hos kvinnor var mer marginell.

Den främsta förklaringen till smörets relativt låga blodfettsstegring är att ca 20 procent av fettet i smör består av korta och meddellånga fettsyror. Dessa används direkt som energi och påverkar därför aldrig blodfetterna i någon större omfattningen. Sjukvården använder f ö dessa fettsyror till patienter som har svårt att ta upp näring – de är med andra ord bra fettsyror.

– En ytterligare förklaring, som vi spekulerar i, är om tarmcellerna föredrar att lagra smörfett framför långkedjiga fettsyror från vegetabiliska oljor. Smöret ger dock en lite högre halt av fria fettsyror i blodet, vilket är en belastning för kroppen, förklarar Julia Svensson, doktorand i Bioteknik och Nutrition vid Lunds universitet.

Kvinnor och män reagerar olika

Att skillnaden är större för män beror bl a på hormoner, storlek på fettdepåer och grundläggande omsättningsskillnader (metabolism) mellan män och kvinnor, något som är känt sedan tidigare. Situationen försvårar tester på kvinnor, eftersom de måste testas under samma period under menstruationscykeln varje gång för att få tillförlitliga resultat.

På kort sikt och lång sikt

– Resultaten nyanserar bilden av olika kostfetter. Olivoljans har studerats så otroligt mycket och dess förtjänster lyfts ofta fram. Att smör höjer blodkolesterol på lång sikt är välkänt medan dess kortsiktiga effekter inte är lika väl studerade. Visst är olivolja bra, men resultaten visar att olika matfetter kan ha olika fördelar, poängterar Julia Svensson.

– Slutligen, alla fetter har högt energiinnehåll och om man inte förbränner det man stoppar i sig resulterar detta i viktuppgång och ökad risk för sjukdom på lång sikt, påminner hon.

Fler studier väntar

Julia Svensson är fram till april föräldraledig. När hon kommer tillbaka ska hon först och främst studera klart hur kvinnor reagerar på de olika fetterna. Hon och hennes kollegor kommer bl a också att studera om fetterna ger olika mättnad. Dessutom kommer de bl a att utvärdera om hormonstatus, träning, midjemått och hur den vardagliga dieten i övrigt påverkar hur kroppen tar upp fett efter måltiden.

KRISTINA LINDGÄRDE

Pressmeddelande från Lunds universitet

5 februari 2010

Related posts:

1. Skräddarsydda fetter i ny och nyttig matolja
2. Mat som – eller istället för – medicin?

 

Fullkornsbröd är bra och nyttigt, det känner de flesta till. Men det är inte bara det fiberrika kliet, kornets yttre skal, som är hälsosamt. Tvärtom visar forskning vid Lunds Tekniska Högskola att bröd bakat på vitt rågmjöl, som är mjöl gjort på den inre, vita delen av rågkärnan, ger bättre insulin- och blodsockervärden jämfört vetebröd med rågkli. Vitt rågmjöl ger alltså mycket bättre värden än både vanligt vetemjöl och kli. Samtidigt är mycket av det bröd som idag säljs i butik bakat på just bara vetemjöl med kli från olika sädesslag.

Den stora skillnaden mellan vit råg och vitt vete överraskar forskarna.

– Exakt vad det är som gör att råg ger en stabil blodsockerkurva vet vi ännu inte. Men vi kommer allt närmare en lösning. Det finns nämligen flera olika typer av råg, och alla typer ger inte samma utslag, vilket gör att några kan sållas bort från fortsatta studier. Det rågmjöl som säljs i butik är ofta en blandning av olika sorter, berättar Liza Rosén, doktorand i Industriell näringslära och livsmedelskemi vid Lunds Tekniska Högskola och den som lett studien. Nästa vår lägger hon fram en avhandling i ämnet.

Fullkorn nyttigast

Vill man verkligen optimera hälsofördelarna ska man, enligt Liza Rosén, äta gröt eller bröd gjort på fullkorn, där kornets alla delar finns med.

– Då får man rågens alla fördelar. Kliet innehåller ju många nyttiga fibrer, vitaminer, mineraler och antioxidanter. Det bidrar också till mättnaden och till att sänka blodsockersvar på längre sikt, däremot såg vi alltså inte så fina resultat vad gäller blodsocker och insulin direkt efter måltiden, berättar hon.

Åt mindre lunch

I måltidstester såg forskarna också att personer som åt kokta rågkärnor till frukost blev mättare och åt signifikant mindre till lunch, närmare bestämt 16 procent mindre i energiintag, jämfört med när de åt bröd gjort på vitt vetemjöl. De såg också att både bröd och gröt gjort på vit råg och fullkornsråg mättar mer än vitt vetebröd. Allra effektivast var råggrötarna.

– Antagligen är det vattnet i gröten som ökar mättnadskänslan. Men vattnet måste vara blandat i gröten, dricker man samma mängd vatten till rågbröd blir inte resultatet lika bra, tydliggör hon.

Lågt insulinsvar

Upprinnelsen till Liza Roséns forskning var att försöka nysta fram orsakerna till nyttan med fullkornsprodukter, som har visat sig skydda mot hjärt- och kärlsjukdomar och vissa typer av cancer. Det finns även starka bevis för att fullkorn kan förebygga typ två-diabetes och insulinresistens.

– Eftersom råg visat sig ge lågt insulinsvar, började jag med det. Högt insulinsvar kan bidra till att kroppen blir insulinresistent, det vill säga att den svarar dåligt på insulinet. Insulinresistens kan resultera i högt blodsocker, högt blodtryck och dåliga blodfetter, vilket i sin tur ökar risken för åldersdiabetes och hjärt- och kärlsjukdomar. Eftersom jag har hittat så mycket intressant har jag inte hunnit titta närmare på t ex korn ännu, men kanske i framtiden. Däremot har flera andra forskare inom Lunds universitet studerat korn och dess hälsoeffekter, berättar Liza Rosén.

Möss tjockare av vete

Någon studie av hur råget påverkar människor på lång sikt har Liza Rosén inte gjort, däremot har hennes kollega Ulrika Andersson gjort en sådan studie på möss. Under ett halvår fick ett antal möss äta fullkornsvete respektive fullkornsråg. Resultaten visar att mössen som åt vete gick upp signifikant mer i vikt jämfört med de rågätande mössen.

– En möjlig förklaring är att vetet ger ett högre insulinsvar än råg, vilket gör att cellerna i kroppen kan lagra mera fett. Det faktum att råg innehåller mera lösliga fibrer än vete spelar också roll, eftersom dessa troligtvis förhindrar upptag av fett och andra näringsämnen i tarmen.

Det finns bara ett fåtal studier på hur fullkorn av olika spannmålstyp påverkar hälsan, så behovet av att titta närmare på denna frågeställning är stort. Ökad kunskap inom detta område skapar en bas för att utveckla en ny generation av skräddarsydda fullkornsprodukter som kan motverka olika typer av vällevnadssjukdomar.

KRISTINA LINDGÄRDE

Pressmeddelande från Lunds universitet

5 februari 2010

Related posts:

1. Mat som – eller istället för – medicin?
2. Med rätt kvällsfika äter du mindre lunch
3. Glykemisk profil ger bättre GI-koll på maten

Andelen överviktiga ökar i Skåne. Alkoholdrickandet ökar dramatiskt. Fler män röker än i övriga landet. Det är några fakta som kommit fram i den stora folkhälsoundersökning som Region Skåne gjorde 2008.

28 000 slumpmässigt utvalda skåningar svarade för underlaget, berättar docenten och överläkaren Maria Rosvall vid Socialmedicinska enheten på UMAS. Enheten var tillsammans med Centrum för folkhälsa och miljö ansvarig för Folkhälsoenkät Skåne 2008. Genom att jämföra dess resultat med de två tidigare enkäterna år 2000 och 2004 kan man se hur skåningarnas hälsa och hälsorisker har utvecklats över tid.

Rökning

Rökningen i Skåne fortsätter att minska. Dock röker fler män än i övriga Sverige, och nästan var femte man snusar.

– Det är fler män som snusar än som röker i Skåne. Bäst på att fimpa är personer i åldern 35–44 år, berättar Maria Rosvall.

Alkohol

Andelen riskkonsumenter av alkohol bland kvinnor har fördubblats mellan åren 2000 och 2008. Trots detta är andelen riskkonsumenter högre bland män än bland kvinnor.

Övervikt

När det gäller övervikt visar enkäten att skåningen är överviktig. Hela 57 procent av männen och 41 procent av kvinnorna väger för mycket, och andelen överviktiga är dessutom ökande.

Enkäten visade på stora sociala skillnader i folkhälsan. Bland förtidspensionärer var andelen överviktiga nära 70 procent bland männen och 60 procent bland kvinnorna. I den gruppen var rökarna också överrepresenterade, medan bara cirka fem procent av de högre tjänstemännen röker.

Tandhälsa

Även när det gällde tandhälsa fann man sociala skillnader. Var sjätte svarande hade inte varit hos tandläkaren eller tandhygienisten de senaste två åren, och andelen icke-tandvårdsbesökare var särskilt hög bland arbetslösa och förtidspensionärer.

Psykisk hälsa

Den dåliga psykiska hälsan ökar inte längre.

– Men det innebär ändå att var fjärde ung kvinna mellan 18 och 34 år upplever att de har dålig psykisk hälsa, säger Maria Rosvall.

Enkäten gjordes 2008 och resultaten publicerades i juni 2009. Genom enkäten har Region Skåne fått en bra bild av skåningarnas hälsa, hälsorisker, arbetsliv och sjukvårdskonsumtion.

HANS-GÖRAN BOKLUND

Artikeln har tidigare publicerats i Aktuellt om vetenskap & hälsa, november 2009.

Related posts:

1. Tema cancer: Lungcancer vanligare i Skåne
2. Cancer i Skåne – en väckarklocka för hela Sverige
3. Arbetssätt för att minska ryggsmärtor sprids i Skåne

Att förebygga sjukdomar kan handla om stadsplanering och arbetsmiljö. Det handlar om kunskap och om att göra personliga val som gynnar din hälsa. Men det är också en fråga om jämlikhet. Forskarnas uppgift är att göra alternativen tydliga.

Vi lät överläkaren och docenten i arbets- och miljömedicin Maria Albin och professor emeritus i socialmedicin Sven-Olof Isacsson reda ut begreppen under några olika rubriker. Maria Albin är verksam på Universitetssjukhuset i Lund och Lunds universitet, Sven-Olof Isacsson vid Lunds universitet och Universitetssjukhuset MAS.

OM ARBETE

– Allt fler riskerar att slås ut från arbetslivet. I dag drabbar det också tjänstemän på mellannivå som fungerar väl, men som är sårbara. Vad ska jag leverera? Med vem? Hur mycket? Framtidens arbetsgivare måste vara mer öppna för den enskilde medarbetarens särskilda önskemål och förutsättningar, säger Maria Albin, överläkare vid Arbets- och miljömedicin och docent vid Lunds universitet.

Arbetet är avgörande för familjens välstånd, liksom för samhällets. Tre procent av bruttonationalprodukten, motsvarande 90–100 miljarder kronor, faller bort på grund av arbetsrelaterad ohälsa.

OM JÄMLIKHET

Frågan om hälsa är också en klassfråga.

– Vi vet från många olika studier att lågavlönade och lågutbildade inte lever lika länge som de välutbildade och högavlönade, säger Sven-Olof Isacsson.

I rikare delar av Kina och Indien är medellivslängden jämförbar med västvärldens, medan den är som lägst i andra, fattigare delar. Även i Skåne  finns det betydande skillnader mellan välmående och mindre välmående områden.

Det handlar även om status. En av de mer udda studierna beskriver livslängden på samtliga vinnare vid Oscarsgalan från 1930 och framåt. De som vann statyetten hade en i snitt fyra år längre livslängd än de som enbart blev nominerade.

OM YTTRE MILJÖ

Psykosociala omständigheter är emellertid påverkbara.

– Samhället måste planera för välbefinnande.

Den sociala ingenjörskonsten har hånats, men studier i bland annat England visar att livskvaliteten förstärks för utsatta grupper när den yttre miljön förbättras. Det handlar ofta om väldigt grundläggande behov, säger Maria Albin.

Tillgången till trygga miljöer och nyttig mat i lagom mängd förlänger livet.

– Men i dag simmar vi i ett hav av kalorier, säger Sven-Olof Isacsson.

OM KOST

Ett kilo magert oxkött kostar fyra gånger mer än ett kilo fett smör. Den hälsomedvetne konsumenten äter fet fisk som är rikt på omega 3. Andra stoppar i sig omega 3-kapslar av varierande kvalitet och pris.

– Svenska folket köper kosttillskott för fem miljarder kronor om året. Det är lika mycket som man lägger ned på egenavgifter till receptbelagd medicin, påpekar Isacsson.

OM VETENSKAP

För någon tid sedan gick Sven-Olof Isacsson igenom några hundra av de mer än 1.175 artiklar om omega 3 som publicerats i vetenskapliga tidskrifter under bara de närmast föregående fjorton månaderna. Han fann visst stöd för effekt på lindrig depression, ADHD, hjärtrytmrubbningar och inflammation.

– Det ser ju rätt bra ut, men ännu finns inga övertygande bevis om effekterna på alla de tillstånd som beskrivs. Men det säljer oerhört bra och marknadsföringen är massiv.

OM LIVSSTIL

Samtidigt har andelen personer som dör en för tidig död i hjärtsjukdom minskat. Medicinska framsteg står för en del av framgången. Men främst handlar det om förändringar av livsstilen.

– Att allt färre drabbas av hjärtinfarkt i yngre år har att göra med minskad rökning och bättre koll på blodfetter och blodtryck, säger Isacsson.

OM KUNSKAP

Kunskap är basen för folkhälsa. Välstånd underlättar, men är inte alltid ett villkor.

– Se på Kuba! Här har man prioriterat hälso- och sjukvård och medellivslängden är bland den högsta i världen. Det visar att frågan om folkhälsa också är en social, ideologisk och kulturell fråga – oavsett vad man anser om regimen i övrigt, säger Sven-Olof Isacsson.

Samhället sätter normen och normen måste ständigt omprövas.

OM FORSKNINGSARBETE

– Forskningens uppgift är att leverera fakta. Dessa kan ge underlag till gränsvärden i arbetet, användas vid kontroller och uppföljningar, och till att inspirera företag att bli bäst i branschen. Det går att påverka chefskultur och produktionsvillkor, framhåller Maria Albin.

Och för forskningens del handlar det om det kontrakt den har med samhället: att bidra till att människor kan lägga friska år till livet utifrån egna individuella val i en omgivning där sådana val är möjliga.

OM SJUKVÅRD

– Vi studerar verkligheten och drar våra slutsatser.

Enligt lag är sjukvården skyldig att arbeta förebyggande.

Och i den dagliga praktiken möter läkaren allt fler pålästa patienter. Även om kunskaperna ökar är det inte helt lätt att veta vad som är tillförlitligt i det massiva utbud om hälsa som finns i olika medier, säger Sven-Olof Isacsson.

PER LÄNGBY

Artikeln har tidigare varit publicerad i Aktuellt om vetenskap & hälsa, november 2009.

Bildtext:

God hälsa handlar om egna val, yttre miljö och jämlikhet. Men också om kunskap och en försörjning under rimliga villkor.

– Forskningen ska göra alternativen tydliga och sjukvården måste satsa mer på det förebyggande arbetet, säger Sven-Olof Isacsson och Maria Albin.

Foto: Roger Lundholm

Related posts:

1. Bengt Sivberg: Samspel mellan människor
2. Maria Emmelin: Sociala faktorer och global hälsa
3. Marju Orho-Melander: Gener och diet i samspel

– Inom en treårsperiod har en allmänläkare träffat nästan varenda en av dem som står på hans eller hennes patientlista. Det ger oss en fantastisk möjlighet att arbeta förebyggande, menar han.

Alla kollegor tycker inte det är lika lätt att osökt börja ge kostråd till en patient som brutit handleden, eller diskutera alkoholvanor med en person som sökt för förkylning. Men Jan Sundquist och hans medarbetare Matti Leijon och Emelie Stenman menar att det alltid går att hitta infallsvinklar.

Förkylningen kan ju till exempel hänga samman med dåliga luftrör, som ofta hänger samman med rökning och alkohol. En annan möjlighet är att prova följdfrågan ”Hur mår du i övrigt?”, eller säga ”Du ser ju vältränad ut, men vi brukar alltid fråga våra patienter om motions- och matvanor…”

Att ta upp livsstilsfrågor ska kort sagt inte vara något att dra sig för, utan något som ingår i vardagsrutinen.

– Det är både en plikt enligt våra folkhälsomål, och något som allmänheten faktiskt förväntar sig av hälso- och sjukvården, påpekar Matti Leijon.

Forskning i primärvården

Jan Sundquist hoppas att Centrum för primärvårdsforskning ihop med vårdcentralerna i Skåne ska kunna bygga upp ett register med livsstilsfaktorer hos alla patienter inom primärvården. Tillsammans med medicinska data om blodtryck, blodfetter, diagnoser m.m. skulle det ge ett värdefullt underlag för forskning om primärvårdens patienter. Idag finns det stora register med data om sjukhusens slutenvårdspatienter, men det är ont om studier om de många svenskar som aldrig kommer på sjukhus utan bara möter primärvården.

Centrum för primärvårdsforskning ska också starta så kallade AKC, Allmänmedicinska kunskapscentra.

Det är vårdcentraler med forskning som leds av primärvårdens personal och handlar om frågor som väckts ute i vården. 15 AKC-vårdcentraler finns redan i Stockholmsområdet, där Jan Sundquist arbetat tidigare, och nya startas nu i höst i bland annat Malmö, Lund och Trelleborg.

– Det finns många medarbetare inom primärvården som gått en forskarutbildning och skrivit en avhandling. Men få av dem ges möjlighet att fortsätta utvecklas som forskare. Vi vill ge dem den möjligheten, och låta dem samarbeta både med varandra och med universitetets forskare, säger Jan Sundquist.

INGELA BJÖRCK

Artikeln har tidigare publicerats i Aktuellt om vetenskap & hälsa, november 2009.

Related posts:

1. Optiker skulle kunna hitta grön starr i tid
2. Ifrågasatt gentest om hur du ska kunna banta
3. Förebyggande antibiotika minskar totalanvändningen

Sex europeiska centra går samman i en stor studie av vilka hud- och skönhetsprodukter medborgarna använder. Bland annat hoppas forskarna få svar på vilka allergier cerat kan framkalla.

– Allergi mot läppcerat är ovanlig men förekommer, berättar professor Magnus Bruze, professor vid medicinska fakulteten, Lunds universitet och verksam vid yrkes- och miljödermatologiska avdelningen vid Hudkliniken på UMAS.

Cerat är ett av många ämnen som ingår i en stor europeisk studie. Sex centra, två i Tyskland och ett i vardera Italien, Holland och Portugal samt Malmö deltar. Flera tusen européer kommer att tillfrågas om vilka olika skönhets-hud-hemprodukter de använder.

– Vi vill se om det går att få svar på frågan hur vanligt det är med allergier i en normal befolkning, förklarar Magnus Bruze.

500 av de tillfrågade vid varje centrum kommer även att testas för olika allergier, de testas för 49 olika ämnen.

Cerat är en av produkterna. Det består av fett, vilket sällan är problem ur allergisynpunkt. Men också av emulgeringsämnen, parfymer för doftens skull, antioxidationsämnen för att inte härskna. Alla kan vålla allergier hos ett fåtal.

– Vissa innehåller också solskyddsmedel, berättar Magnus Bruze. Och då kan det vålla allergier hos några personer.

Först om något år är den stora europeiska studien klar.

HANS-GÖRAN BOKLUND

Artikeln har tidigare varit publicerad i Nyhetsbrev för massmedia från universitetssjukhusen i Skåne och medicinska fakulteten vid Lunds universitet, nr 7/2009.

Related posts:

1. Europeisk studie om gräspollenvaccin
2. Sverige pionjär på att förebygga kontaktallergier
3. Hanne Tönnesen: Klinisk forskning med stor hälsovinst

Det menar sjukgymnasten Åsa Romé, som undersöker programmets kostnader och effekter i sitt avhandlingsarbete från Lunds universitet. Åsa Romés studie gäller de skånska kommunerna Sjöbo, Simrishamn, Ystad, Skurup och Tomelilla. Hon inbjöd 1000 patienter som fått recept på fysisk aktivitet att delta i studien, och 525 tackade ja.

– Det är alltid svårt att ändra människors beteenden. I det här fallet var ju merparten av de inbjudna mer eller mindre fysiskt inaktiva från början, säger hon.

Sju av tio blev mer aktiva med FaR

– Deltagarna lottades till en högdosgrupp som skulle träna tre gånger i veckan och en lågdosgrupp som skulle träna en gång i veckan. Högdosgruppen fick också lite mer råd och stöd än lågdosgruppen.

Ändå märktes efter fyra månader klara förändringar i båda grupperna: andelen inaktiva hade i högdosgruppen minskat från 76 till 29 procent, och i lågdosgruppen från 72 till 37 procent.

Trots recept och olika erbjudanden var alltså tre–fyra av tio patienter fortsatt inaktiva. Åsa Romé är ändå nöjd med resultatet, eftersom alla de som börjat motionera kan antas förbättra sin egen hälsa och förebygga sjukdomar.

Inaktiviteten stor kostnad för samhället

Eftersom ohälsa orsakad av fysisk inaktivitet beräknas kosta omkring sex miljarder kronor om året innebär motionen också en vinst för samhället. Nu återstår frågan om hur länge de f.d. soffpotatisarnas nya, goda vanor håller i sig. Det ska Åsa Romé studera genom uppföljningar efter ett och fyra år. Hon ska också se vad som kan göras för att minska individernas egna kostnader för motion. Även om t.ex. jympakort ibland är subventionerade, så står motionärerna för uppemot fyra femtedelar av träningens totalkostnad när tid och resor räknas in.

– Ett sätt att minska individens kostnad är att göra det möjligt att motionera på arbetstid. Ett annat sätt är att öka tillgängligheten, så att de som bor längre från olika aktiviteter inte behöver åka så långt för att träna, menar Åsa Romé.

INGELA BJÖRCK

Artikeln har tidigare varit publicerad i Nyhetsbrev för massmedia från universitetssjukhusen i Skåne och medicinska fakulteten vid Lunds universitet, nr 7/2009.

Related posts:

1. Grupptryck och motion på recept
2. FÖRELÄSNING i Malmö om fysisk aktivitet på recept
3. Ny kontrastvätska blev fullträff

 

De första symptomen kommer ofta smygande och är lätta att nonchalera. Rökaren tar lätt på hostan med slem och andfåddhet som något fullt normalt – något som hänger samman med åldrandet och drabbar alla. Att han eller hon inte längre orkar med tempot vid kvällspromenaden viftas bort med hänvisning till dålig kondition.

– Ändå kan dessa symptom vara de första tecknen på KOL, säger Claes-Göran Löfdahl, professor i lungmedicin vid Lunds universitet och överläkare vid Universitetssjukhuset i Lund.

– Det är vanligt att rökaren inte tar de här signalerna på allvar. Men om man har sådana symptom ska man ta kontakt med vårdcentralen för att få genomgå en undersökning med spirometri, en teknik som mäter lungornas funktion.

Ovanlig bland icke-rökare

KOL, kroniskt obstruktiv lungsjukdom, är oftast kopplad till tobaksrökning och utvecklas långsamt under flera år. Lungorna skadas och luftrören blir trängre än normalt. Det kan bli svårt att andas och man kan känna trötthet och nedsatt ork.

Personer som aldrig rökt kan också drabbas av KOL, även om det är ganska ovanligt.

– Risken ökar om man exempelvis under lång tid bott nära en starkt trafikerad väg med mycket luftföroreningar. Man löper också en större risk om man tidigt i livet haft allvarliga infektioner i lungorna eller luftvägarna, eller har en brist på det skyddande ämnet alfa-1-antitrypsin, säger Claes-Göran Löfdahl.

Ökar främst bland kvinnor

Runt en halv miljon människor i Sverige lider av KOL i dag och antalet nya fall fortsätter att öka, framförallt bland kvinnor.

– Det beror bland annat på att många män väljer snus framför att röka. Det finns också studier som visar att kvinnor har svårare att sluta röka än män.

En uppföljningsstudie som gjorts i Lund på 22 000 personer understryker risken att drabbas av ohälsa om man röker. Av de män och kvinnor som rökt mer än 19 gram tobak per dag (cirka ett paket cigaretter) hade dubbelt så många avlidit, jämfört med dem i studien som aldrig rökt.

– Det visar med all tydlighet att rökning är en stark orsak till en för tidig död, säger Claes-Göran Löfdahl.

Vad storrökarna dog av skiljer sig mellan könen.

– Kvinnorna dog antingen av någon hjärt-kärlsjukdom som hjärtinfarkt eller stroke, av lungcancer eller av någon luftvägssjukdom som KOL. Männen dog oftare av hjärt-kärlsjukdomar. Varför vet vi inte, men att det finns ett samband mellan de här sjukdomarna och rökning är känt.

Aldrig för sent att sluta röka

I en annan Lundastudie har forskarna tittat närmare på ett antal slumpvis utvalda personer mellan 20–70 år i Sydvästskåne, som rökt sedan 15–16 års ålder. Studien visade att de som fortsatte att röka under den åttaårsperiod som studien pågick löpte 2,6 gånger större risk att drabbas av KOL än de som slutat röka.

– Det visar tydligt att fortsatt rökning driver dem mot sjukdomen, säger Claes-Göran Löfdahl.

De personer som slutat röka redan när studien startades 1992 hade samma låga risk att få KOL som de som aldrig rökt. För dem som en gång slutat men åter började under perioden ökade risken att få KOL däremot sju gånger.

– Har man en gång slutat röka, ska man inte börja igen!

Text: OLLE DAHL BÄCK

Institutionen för kliniska vetenskaper i Lund

Artikeln är tidigare publicerad i Aktuellt om vetenskap & hälsa, november 2009

Related posts:

1. Infarkt, stroke, benskörhet… KOL är mer än lungsjukdom!

Peter Nilsson och Kerstin Lindell undersöker blodkärl med ultraljud. Foto: Jimmy Wahlstedt

 

– Hjärt- och kärlsjukdomar ska inte nödvändigtvis förhindras, men väl skjutas upp, säger medicinprofessor Peter Nilsson vid Universitetssjukhuset MAS och Lunds universitet.

Det är kanske inte helt fel att avlida i en hjärtsjukdom vid hög ålder jämfört med att dö i någon sjukdom som kan vålla ett långt lidande.

För att skjuta upp en hjärt-kärlsjukdom gäller det att börja det förebyggande arbetet tidigt. Till och med redan före födelsen.

Börja redan med barnen

– Fostrets tid i moderlivet påverkar risken att senare drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar. Är det mindre än andra barn när det föds, har det fått dåligt med näring, finns där någon sjukdom hos mamman som påverkat barnet, har mamman rökt tobak – det är några riskfaktorer. Därför gäller det att börja den förebyggande sjukvården redan på Mödravårdscentralen, konstaterar Peter Nilsson.

När ett barn har blivit ett par år gammalt börjar nästa förebyggande insats. Viktigast är fysisk aktivitet. På köpet främjas barnets kognitiva utveckling och därmed förmågan att ta till sig information som ytterligare kan främja hälsan.

Motion, kost och sluta röka

För vuxna gäller det att motionera, äta mindre fett och inte röka.

– I Sverige i dag röker 15 procent. Det är den grupp som är kvar och som har svårast att klara av att sluta utan hjälp. Ett sätt kan vara att gå över till snus, ett annat att gå i gruppterapi, menar Peter Nilsson.

Motionsråden har förändrats en del över åren. Tidigare råd om att motionera intensivt tre, fyra gånger i veckan har ersatts av rådet att vardagsmotionera. Ta trappan i stället för hissen, gå eller cykla till jobbet och krydda med ett motionspass i veckan – gärna en löprunda eller lång promenad.

Inom kosten gäller det att äta mindre fett. Eller som Peter Nilsson uttrycker det: ät ordentligt av den nyttiga maten, så tål du resten. De gamla råden om stresshantering har utökats med rådet att stärka kroppens motståndskraft så att man bättre kan stå emot stress, och se till att ha en god sömn.

Samhället bör hjälpa till

Peter Nilsson tycker att samhället bör hjälpa sina medborgare till ett hälsosamt liv. Några möjliga sätt är att höja priserna på onyttig mat, skapa tillgång till bra motionsanläggningar och till skog och mark, anlägga cykelvägar och satsa mer på förebyggande mödrahälsovård och förebyggande skolhälsovård.

I sitt arbete med förebyggande hälsa arbetar han i nära samarbete med läkaren Margret Leosdottir.

Text: HANS-GÖRAN BOKLUND

Artikeln är tidigare publicerad i Aktuellt om vetenskap & hälsa, november 2009

Related posts:

1. Bästa poster vid Forskningens dag 2011
2. Johan Nilsson: Avancerade datorer hittar rätt hjärta
3. Prestigefyllt pris för hjärt- kärlforskning

– Att risken var åtta gånger större hos dem som vägde mest förvånar oss inte. Det som fått oss att höja på ögonbrynen är att det även hos de lätt överviktiga fanns ökad risk att drabbas av artros i knälederna, säger Stefan Lohmander, professor i ortopedi vid Lunds universitet. ”Lätt övervikt” definieras i det här sammanhanget som 7–8 kg övervikt hos en person av normallängd.

Hittills största studien i världen

Över 28000 män och kvinnor i Malmö har ingått i studien, som spänner över 14 år. I studien deltog både normalviktiga, överviktiga och kraftigt överviktiga. Efter 14 år hade 1022 av dem fått antingen knä- eller höftledsprotes inopererad på grund av artros.

– Det här är den största studien i sitt slag i världen. Den visar också att även höftlederna påverkas: den som är kraftigt överviktig löper tre gånger så stor risk som en normalviktig att drabbas av artros i höftlederna, säger Stefan Lohmander.

Resultat från den här typen av studier kan snabbt omsättas till praxis på kliniken och komma patienten till nytta.

– Läkaren kan omedelbart informera sina patienter om risken att drabbas av artros redan vid tidig övervikt. Har patienten redan besvär kan det vara all idé att gå ner i vikt för att minska besvären. En normalviktig patient med en knäskada kan få rådet att försöka hålla rätt vikt för att inte ytterligare öka risken för artros, säger Stefan Lohmander.

Övervikt ger ökad belastning på lederna

Forskarna i artrosgruppen i Lund försöker förstå vilka orsaker som ligger bakom artros i knä- och höftleder. Några tror man sig redan känna till, som övervikt, knäskada och ärftlighet.

– De som är överviktiga har en överbelastning som knän och höfter inte klarar av. De får också ofta ett annat gångmönster än personer som väger normalt. Det innebär att musklerna inte dämpar på samma sätt som de gör hos en person som väger mindre, och då skapas en ökad lokal belastning på leden. Vi är gjorda för att röra oss, men vi måste göra det rätt – varken för lite eller för mycket belastning är bra.

Artros i knä- oc h höf tleder är ett stort problem i samhället i dag. Varje år opereras mellan 15000–20000 personer i Sverige på grund av artros, och antalet operationer lär öka i takt med att fler blir överviktiga.

– Över 30 procent av USA:s befolkning är kraftigt överviktiga i dag. Vi är inte där än, men vi kan komma dit om vi fortsätter i den riktning vi har i dag, säger Stefan Lohmander.

Stefan Lohmanders råd till den som är överviktig och vill undvika att drabbas av artros i knä- eller höftleder är kort men tydligt.

– Gå ner i vikt.

 OLLE DAHLBÄCK, Institutionen för kliniska vetenskaper i Lund

Artikeln har tidigare publicerats i Aktuellt om vetenskap & hälsa, juni 2009.

Related posts:

1. Ökad risk för blodpropp om familjen är drabbad
2. Motionera bort din artros!
3. Konferens om fetma och övervikt hos barn

Flera personer frågar om bantningspiller. Några har prövat.

Av 40 kallade har ett 30-tal personer infunnit sig till överviktsmottagningen på Universitetssjukhuset i Lund. Framför dem står medlemmarna i sjukhusets överviktsteam. Sekreteraren Maina Sunning har just delat ut de pärmar om programmet som de ska i tolv månader framåt – om de väljer att ansluta sig och orkar hela sträckan ut.

Överviktsmottagningar en bristvara

För att kvala in till överviktsprogrammet på Universitetssjukhuset i Lund krävs ett BMI, Body Mass Index, på minst 34. Det räcker för den som är 170 centimeter lång och väger runt 100 kilo.

– Vi prioriterar yngre och tyngre men också dem som har medicinska skäl, berättar Mona Landin-Olsson.

Genomsnittsåldern i gruppen som avslutade sitt program 2007 var 43 år för männen och 39 för kvinnorna. Den yngste var 19 och den äldsta 72. Av dessa hade endast en femtedel fetma som sitt enda medicinska problem. För såväl kvinnor som män dominerade lungbesvär, framför allt KOL. Var femte man hade andningsuppehåll under sömn, sömnapné, fyra av tio kvinnor hade värk och lika många män led av diabetes.

Kön till överviktsmottagningen är lång men har krympt sedan gruppbehandlingen inletts. Deltagarna vid dagens möte har konkurrerat om platsen med omkring 140 andra, varav ett 60-tal prioriterade. Överviktsmottagningar är en bristvara.

– Mödravården har exempelvis ingenstans dit de kan skicka de kvinnor som är i stort behov av att gå ner i vikt, avslöjar sjuksköterskan Sofia Polits.

Det är hon som är första kontakt med de kvinnor och män som efter dagens möte bestämmer sig för att gå vidare. 75 procent av dem kommer att vara kvinnor, många av dem mödrar. Bland dem kanske den unga mamma vars intensivt upptäckarglada baby gör stå-upp-övningar mot Maina Sunnings korg med överblivna överviktspärmar nere på podiet.

– Det är viktigt att nå mammorna. Som regel är det de som står för matlagningen, fortsätter Sofia Polits som leder gruppövningarna i förändrad kosthållning.

Fysisk aktivitet på recept

Deltagarna delas in i grupper med 8–10 personer. Alla får individuella samtal med läkare och sjuksköterska. Närvaron på föreläsningar är obligatorisk liksom de tio gruppmötena, då också vikten mäts. Förutom FAR, fysisk aktivitet på recept, tränas bland annat stavgång.

– En promenad kostar ingenting och genom FAR får ni lite rabatter hos vissa föreningar, berättar Mona Landin-Olsson.

Hon får inga frågor om det. Desto fler vill veta mer om bantningsmedicin.

– De fungerar för mig! säger en kvinna.

– Inte för mig! invänder en man.

Och så olika är det, bekräftar Mona Landin-Olsson. Reductil, som är centralstimulerande och sätter ned aptiten, kan inte tas av den som har högt blodtryck. Och Xenical, som binder fett i tarmen, kan ge diarréer och inkontinensbesvär. Acomplia, som blockerar en särskild cannabisreceptor i hjärnan, är indraget som bantningsmedicin. Medicinen stryper lustfyllda signaler men kan också utlösa svåra depressioner och leda till självmord.

Mat kan vara både tröst, sällskap och belöning. En varaktig beteendeförändring är viktigare än medicin

– Därför måste ni ha hjälp med huvudet också, säger beteendevetaren Monika Andersson.

Nya vanor lärs in

En sak är att ersätta snabba kolhydrater med långsamma. Byta vanor. Lära nytt om grönsaker som man inte haft namn på. Hitta annan belöning än kakor och choklad.

– Många som gått programmet säger att det är först nu de förstår, säger Sofia Polits. Men de nya vanor som vi lär ut ska vara för resten av livet.

För en del är ekonomin ett hinder för att ansluta sig till programmet.

– De har faktiskt svårt att få råd, påpekar Maina Sunning.

Som sekreterare i teamet har hon stött på personer som avstår från att delta eftersom de saknat pengar till bensin.

En annan uppgift är att göra upp med sin självbild, att börja tycka om sig själv, säger Monika Andersson till de 30 som samlats till upptaktsmötet. Men hur blir det med självbilden, undrar någon, om man går ner 20 kilo och skinnet hänger?

– Det tar vi då. En del tar hjälp av plastikoperation. Men det kostar, säger Mona Landin-Olsson.

– Det viktigaste nu är att ni är motiverade. Är ni det? frågar Sofia Polits.

PER LÄNGBY

Artikeln har tidigare varit publicerad i Aktuellt om vetenskap & hälsa, juni 2009.

Related posts:

1. Soffpotatisar blev aktiva med recept
2. FÖRELÄSNING i Malmö om fysisk aktivitet på recept

Ungefär varannan man och drygt var tredje kvinna i Sverige är överviktig eller fet, enligt en studie från år 2007. Övervikten medför kostnader på flera miljarder kronor för sjukvården, och en minskad produktion på grund av fetmarelaterade sjukskrivningar. Den leder också till stora psykiska och fysiska lidanden för alla dem som skulle vilja komma ner i en mer normal vikt, men inte lyckas med det.

Fetmaepidemin började i USA, och av västländerna är USA fortfarande värst drabbat. Nu är situationen dock ännu svårare på vissa andra håll, bland annat i Mellanöstern och i de små örikena i Stilla havet. I det lilla ö-landet Nauru är t.ex. nästan 95 procent av befolkningen överviktig. Även i Indien och Kina ökar antalet överviktiga mycket snabbt.

Det genetiska arvet förklarar en del av varför somliga blir feta och andra inte. Men människans gener förändras inte så snabbt att de kan förklara fetmaepidemin. Det är i stället en kombination av gener, minskad fysisk aktivitet och ändrad kost som leder till fetma: vår moderna livsstil ger de fetmarelaterade generna ett genomslag som de tidigare inte kunnat få.

Vardagsstress ger sämre matvanor

De ändrade matvanorna spelar in på flera sätt. Förr var middagen en familjeangelägenhet som tog tid att både laga och äta. Nu finns det enkäter som visar att dagens familjer bara ägnar 14 minuter åt att laga middag, vilket innebär snabbmat och färdiglagat av olika slag – mindre hälsosamt än mat som lagas från råvaror. Om man inte heller äter tillsammans vid en regelbunden tid, så blir det lätt många småmål som tillsammans ger fler kalorier.

Den fysiska aktiviteten har samtidigt minskat, inte minst för barnen. De får oftast inte cykla, springa och leka utomhus lika tidigt som förr, och sitter i stället stilla framför TV eller datorspel. Många föräldrar är också så stressade att de hellre kör sina små barn i barnvagn än låter dem gå själva, och hellre skjutsar de större barnen till skolan än följer dem till fots eller per cykel.

Fetma är i västvärlden ojämlikt fördelad: lägre social klass ökar risken för fetma. Detta anses ha flera skäl. Lägre utbildning kan göra det svårare att ta till sig hälso- och kostinformation, och lägre löner gör det svårare att köpa hälsosam mat och att skaffa den utrustning som behövs för olika sorters motion och idrott. Stress, som vid skiftarbete, har också visat sig öka risken för övervikt.

INGELA BJÖRCK

Artikeln har tidigare varit publicerad i Aktuellt om vetenskap & hälsa, juni 2009.

Related posts:

1. Ta kontroll över ditt DNA – genvägen till bättre hälsa!
2. Ett svenskt Parkinsonregister – först i världen
3. Svensk Waran-behandling bäst i världen

Att ha balans och helhet i kosten är viktigare än att hänga upp sig på innehållet av enskilda ämnen. Det konstaterar Elisabet Wirfält, universitetslektor i nutritionsepidemiologi vid Lunds universitet och UMAS.

I dag sitter människor alldeles för stilla och äter mat som är alltför berikad med energi, exempelvis fett, socker och raffinerat mjöl. Dessutom äter vi ofta det som Elisabet Wirfält beskriver som icke-mat.

– Lösgodis, läsk som inte är något annat än färgat vatten med socker, lådvin, konditorivaror och snabbmat är några exempel, säger hon.

I ett samhälle som nätt och jämnt har mat nog till alla klarar även de som har fetmagener av att undvika fetma. Men i dagens samhälle som flödar över av energirika produkter är det svårt för många att hålla vikten.

Balanserad kost

Elisabet Wirfält konstaterar att människor behöver olika slags vitaminer, mineraler och bioaktiva substanser för att leva.

– Vi ska äta naturligt – fullkornsbröd, rotfrukter, grönsaker, frukt och nötter. Man kan kalla det för att ”ha råg i ryggen”. Säkrast är att äta naturliga livsmedel, inte bearbetade livsmedelsprodukter. Det gäller att få i sig en varierad kost med helhet och balans, och inte hänga upp sig på enstaka ämnen.

– Energin i det vi äter måste balanseras mot det vi gör av med. Den som har ett stillasittande yrke måste se till att röra sig så snart det finns tillfälle.

Elisabet Wirfält tycker också att vi ska bli bättre på att blanda och balansera olika fetter i maten.

– Se till att fet fisk finns med i kosten. Och ta sen gärna både olivolja, rapsolja och smör, men små mängder av varje. Elisabet Wirfälts ämne nutritionsepidemiologi handlar om att studera näringen i stora befolkningsgrupper. Det är en typ av forskning som ofta är knepig, både för att det är svårt att få säkra data om människors matintag och för att det är många faktorer som samverkar. Den stora studien Malmö Kost Cancer, som omfattar många tusen malmöbor, har dock bra bakgrundsdata.

HANS-GÖRAN BOKLUND

Artikeln har tidigare publicerats i Aktuellt om vetenskap & hälsa, november 2009.

(Bild:Dreamstime)

Related posts:

1. Frågor och svar om fetmagener och hälsosam livsstil
2. Ta kontroll över ditt DNA – genvägen till bättre hälsa!
3. För lite näring kan rubba hormonsystemet

 

”Sjungom studentens lyckliga dag” skrålar många nyblivna studenter med en ölflaska eller ett champagneglas i handen. Somliga fortsätter drickandet under hela sin högskoletid, så mycket att det kan leda till ett missbruk. Men det går att bryta de dåliga mönstren.

 – Förr ansågs det meningslöst att försöka få unga människor att minska sin spritkonsumtion. Sådant fungerar inte med 20-åringar, menade man. Men vi inspirerades av amerikansk forskning som visade motsatsen, säger professor emeritus Mats Berglund vid Avdelningen för klinisk alkoholforskning vid Lunds universitet och UMAS.

Hans forskargrupp har varit europeisk pionjär när det gäller alkoholupplysning för högskolestudenter. Dess resultat har också fått gehör inte bara inom universitetsvärlden utan också hos bl.a. Socialstyrelsen och Folkhälsoinstitutet.

Minska spritintaget

Att det dricks mycket inom studentlivet är ingen hemlighet. Blöta nationsfester, krossade flaskor och högljutt tjoande utanför studentbostäderna förekommer i alla universitetsstäder. Men partydrickandet är inte den enda varianten – många dricker också för att minska stressen inför tentor och sociala krav.

 Att få bort drickandet från studentlivet är inget realistiskt mål. Att minska högkonsumenternas spritintag är däremot fullt möjligt.

 – Vi vill ge dessa studenter verktyg att använda för att dra ner på drickandet. Om de minskar sitt intag med bara några glas per festkväll, så har de minskat skadorna på sin framtida hälsa, säger Kent Johnsson i Malmögruppen.

 Han har arbetat med Studenthälsan och studentnationerna i Lund för att informera om riskerna med alkohol och hur man kan dra ner på konsumtionen. Det handlar bland annat om planering: att till exempel välja en 3:a vodka i stället för en 4:a och en mellanöl i stället för en starköl, och att låta det gå en tid mellan drinkarna i stället för att stjälpa i sig glas efter glas. Arbetet var delvis upplagt som en forskningsstudie och ledde till en avhandling för några år sedan.

Olika grupper olika behov

De andra medlemmarna i gruppen har arbetat på andra sätt. Henrietta Ståhlbrandt har jämfört olika program för alkoholinformation, och funnit att de högkonsumerande studenterna tog mer intryck av en tretimmars diskussion om drickande och alkoholvanor än av en motsvarande föreläsning. Claes Andersson har fått goda resultat av stress- och alkoholdiskussioner med de nykomna studenter som enligt sina enkätsvar haft högst stress respektive högst spritintag.

Helena Hansson har inriktat sig på en helt annan grupp – studenter vars föräldrar är alkoholmissbrukare. Det är en grupp som möter speciella problem när de kommer till universitetet. Dels oroar de sig för den missbrukande föräldern som är kvar hemma, dels kan studentlivets drickande göra dem rädda att själva hamna i missbruk. De behöver hjälp med både att hantera familjesituationen och att diskutera sitt eget förhållande till alkohol.

– Min avhandling ledde till en manual som Folkhälsoinstitutet köpt in, och som beskriver hur man kan ta upp de här frågorna. Jag har också rest runt och utbildat personal inom studenthälsovården, berättar hon.

Nya projekt på gång

Men det finns mycket kvar att göra, och Malmögruppen planerar nya forskningsansökningar. Även om man i stora drag vet vilka metoder som fungerar, så vet man inte vad som fungerar bäst på individnivå. För vilka personer ger en diskussion ansikte mot ansikte mest genomslag, och vilka har bättre nytta av t.ex. en webbsida där man testar sig genom att fylla i uppgifter om sitt drickande? Och hur är det med de jämnåriga ungdomar som inte läser på någon högskola – är deras alkoholmönster likadana som studenternas eller annorlunda? Det är forskningsuppgifter som återstår att ta itu med.

– Alkohol är ju en av de största orsakerna till både sociala problem och sjukdomar. Kan man påverka konsumtionen hos så här unga människor, så har man gjort en viktig insats för samhället, menar professor Mats Berglund.

INGELA BJÖRCK

Artikeln är tidigare publicerad i Aktuellt om vetenskap & hälsa, november 2009

No related posts.

Jenny Rundberg, klinisk alkoholforskare vid Lunds universitet, disputerade om medelålders kvinnors alkoholvanor i december 2007. Hennes avhandling, som baseras på en hälsoundersökning av kvinnor i åldern 50–59 år (se faktaruta) fick stor uppmärksamhet i media.

Jenny Rundgren. Foto: Roger Lundholm

– Majoriteten av kvinnorna i studien hade en låg alkoholkonsumtion, men en av tio drack så pass mycket att hon riskerade sin hälsa. Dessutom hade 40 procent druckit sig berusad vid minst ett tillfälle den senaste månaden. Det är en hög siffra och mer än vad tidigare studier visat, säger Jenny Rundberg.

Kvinnor med god ekonomi dricker mer

Tidigare studier om medelålders kvinnors alkoholvanor är dock få.

– Det verkar vara en bortglömd grupp som måste få mer uppmärksamhet.

Att vissa medelålders kvinnor dricker så mycket som studien visar, företrädesvis vin före öl och sprit, kan enligt Jenny Rundberg bero på flera orsaker.

– De som hade en riskkonsumtion hade en god social situation och en hög utbildning. Det kan vara så att dessa kvinnor har en god ekonomi och ett arbete där de ofta kommer i kontakt med alkohol, till exempel genom konferensresor och krog- och restaurangbesök.

De kvinnor i studien som inte drack alkohol var ofta ensamstående, sämre utbildade, långtidssjukskrivna, förtidspensionerade eller hade invandrarbakgrund.

– De har förmodligen sämre ekonomi och ett mindre kontaktnät än den andra gruppen, säger Jenny Rundberg.

Mer kontinentalt drickande

Bilden av att den som har sämre förutsättningar i samhället också är den som dricker mest stämmer alltså inte enligt studien.

– Nej det är, åtminstone efter vad den här studien visar, en förutfattad mening vi har, säger Jenny Rundberg.

Svenskarnas alkoholvanor och inställning till alkohol har ändrats radikalt det senaste decenniet.

– Vi har fått ett mer kontinentalt drickande. Det har blivit acceptabelt att dricka alkohol på vardagar. Vi har fått vin i box och nya alkoholsorter som alkoläsk och cider som tilltalar kvinnor, säger Jenny Rundberg.

– Dessutom har införselkvoterna från utlandet ökat och närheten till Danmark och Tyskland märks i statistiken över alkoholkonsumtion, då den ökat mest i Skåne.

Läkare bör fråga om alkohol

Jenny Rundberg pekar på vikten av att de medelålders kvinnor som dricker får hjälp.

– Den psykiska ohälsan är stor i den här gruppen och när de söker vård är det viktigt att läkaren också frågar om deras alkoholvanor. Det är då man har möjlighet att fånga upp de här kvinnorna och hjälpa dem.

OLLE DAHLBÄCK

Institutionen för kliniska vetenskaper i Lund

Artikeln är tidigare publicerad i Aktuellt om vetenskap & hälsa, november 2009

Related posts:

1. Kvinnor med svår knäskada mår sämre än män
2. Vardagsrevidering – hjälp för stressade kvinnor
3. Många kvinnor drabbas ofta hårt efter hjärtinfarkt

Marju Orho-Melander och Emily Sonestedt. Foto Jimmy Wahlstedt

Dina arvsanslag kan öka din risk för att bli fet. Det vet man idag, sedan det upptäckts en hel rad gener som ökar risken för fetma. Men fortfarande gäller principen att en livsstil med rätt mat och motion är det allra viktigaste för att undvika fetma.

Diabetesforskaren Marju Orho-Melander från Lunds universitet har gjort en studie av fetmagener ihop med näringsforskaren Emily Sonestedt. Underlaget har varit den stora Malmö Kost Cancer-studien, där nära 30000 malmöbor i detalj redogjort för sina levnadsvanor, och nästan 6000 av dem också fått sina fetmagener kartlagda. Inom den gruppen har forskarna därför kunnat undersöka hur livsstilen påverkat vikten för personer med och utan fetmaanknutna gener.

– I februari beskrevs 15 nya fetmagener. Men vi har ännu inte hunnit analysera dem alla, utan vår studie utgår från den första och viktigaste genvarianten samt två till, förklarar Marju Orho-Melander.

Fetmagenen vanlig

Den viktigaste fetmagenen kallas FTO. Den variant av genen som ökar risken för fetma är mycket vanlig. Över hälften av alla européer har ärvt den från en av sina föräldrar, vilket innebär att deras risk för övervikt ökar med nära 20 procent. Ännu mer, med över 60 procent, ökar risken för övervikt för den nära femtedel av befolkningen som fått denna genvariant från båda föräldrarna.

Men att risken ökar är inte samma sak som att det fruktade verkligen inträffar. Alla personer med riskgener blir inte feta eller överviktiga. Miljön, det vill säga vad man äter och hur mycket man rör sig, spelar den avgörande rollen.

Bristande motion ökar risken

Marju Orho-Melander och Emily Sonestedt har i sin studie delat in deltagarna i en grupp som åt mycket fett och oftast lite kolhydrater, en som åt lite fett och oftast mycket kolhydrater, samt en mellangrupp.

– Det var bara bland dem som åt mycket fett som vi såg en koppling mellan FTO och övervikt eller fetma, säger Marju Orho-Melander.

– Vi såg också att motionen spelade in. Bland dem som hade FTO-genen och inte rörde på sig ökade risken för fetma. Bland dem som hade hög fysisk aktivitet såg vi däremot inte någon koppling alls mellan fetma och fetmagener.

Mättnaden påverkas

Gener kan leda till fetma på olika sätt. I FTO-genens fall tror forskarna att den påverkar mättnad vid olika sorters mat. Det visas bland annat av ett engelskt försök med skolbarn, som fick äta vad de ville av en riklig lunchbuffé.

Barnen med fetmagenen åt inte mer än de andra, men valde genomgående mer energirik mat med extra mycket fett och socker. Detsamma gällde gruppen gravt överviktiga kvinnor i Malmöstudien, där kvinnor med fetmagenen åt betydligt mer fett än de andra.

Nya behandlingsmöjligheter i framtiden

För den som undrar om han eller hon bär på en fetmagen kan det räcka med en helt ovetenskaplig titt på släkten. Har man många feta och överviktiga personer på den ena eller andra sidan, så finns troligen de fetmarelaterade generna i familjen. Att göra ett kommersiellt gentest idag är enligt Marju Orho-Melander inte meningsfullt, eftersom dessa tester fortfarande är både för dyra och för bristfälliga.

– Men forskningen om sambanden mellan gener och sjukdomar ger nya kunskaper för varje dag. På sikt kan vi få en mycket bättre förståelse för sjukdomarnas mekanismer, och kanske nya behandlingsmöjligheter. Dessutom blir det lättare att anpassa behandling och rådgivning till olika grupper av patienter, menar hon.

INGELA BJÖRCK

Artikeln är tidigare publicerad i Aktuellt om vetenskap & hälsa, november 2009.

Related posts:

1. Frågor och svar om fetmagener och hälsosam livsstil
2. Ifrågasatt gentest om hur du ska kunna banta
3. Marju Orho-Melander: Gener och diet i samspel

– Jag hade en idé och fick tipset att kontakta forskarna vid MORSE-projektet i Lund, berättar Simon Timpka. Jag ville se om betyget i idrott kunde påverka risken för olika sjukdomar längre fram i livet genom att jämföra idrottsbetyget från årskurs 9 med de data om sjukdomstillstånd som finns i olika register.

Sommarforskning vid sidan av studierna

Simon Timpka går termin 5 på läkarutbildningen i Malmö. Även som läkarstudent eller blivande biomedicinare har man möjlighet att forska. Det finns sommarstipendier för forskning och en Sommarforskarskola.

Sommaren 2008 påbörjade Simon Timpka en studie där han jämförde idrottsbetyget hos elever i grundskolan i Lund i början av sjuttiotalet med de diagnoser dessa personer fick under perioden 2003 till 2007. Sommaren 2009 fortsatte Simon Timpka sin sommarforskning med att analysera materialet och skriva en artikel om studien.

– Det man ska tänka på är att även om man skulle se ett samband mellan betyget i idrott och risk för sjukdomar som hjärtbesvär eller sjukdomar i rörelseorganen så är det inte alls säkert att det är den fysiska aktiviteten man mäter. I tidigare svenska studier har man till exempel visat att kvinnor med högt betyg i idrott både röker mindre och äter bättre senare i livet.

Registerstudier ger helhetsbild

Det som gör att MORSE-projektet i Lund passar så bra för den här typen av forskning är tillgången till register för bland annat sjukvårdsbesök och sjukskrivning för en stor grupp människor.

MORSE står för Minskad Ohälsa Rörelseorganens Sjukdomar i Sydsverige och är ett samarbetsprojekt mellan sjukvården i Region Skåne, Försäkringskassan och Lunds Universitet. MORSE-projektet är unikt i världen genom att man i ett så stort geografiskt område kan få en helhetsbild av sjukvårdsdiagnoser och sjukvårdskostnader. Länk artikel Mattias Englund.

– Jag har inte kunnat se att någon liknande studie har gjorts tidigare, säger Simon Timpka. Det finns forskare som tidigare har tittat på till exempel sambandet mellan fysisk aktivitet i tonåren och riskfaktorer för sjukdom, men det vi kan göra med hjälp av MORSE-projektets register är få en bild av de sjukdomar som den grupp vi studerar verkligen har fått.

Simon Timpka kan tänka sig att i framtiden kombinera sitt arbete som läkare med forskning.

– Jag tror att en blandning mellan klinisk tjänstgöring och någon form av forskning och utveckling kommer vara positivt för min professionella utveckling. Möjligheten att sommarforska är ett tacksamt första steg på vägen.

Text: NINA HULT

september 2009

Related posts:

1. Idrott varje dag i skolan ger bättre betyg
2. Samband inflammation och ögonskador vid diabetes
3. Söker mat som dämpar äldres inflammationer

Hennes doktorsstudier är bland de första i världen att forska om hur barn som behandlas kirurgiskt mot fetma mår psykiskt. Det finns bara några studier sedan tidigare, gjorda i USA. Hittills har elva barn skickats från Barnöverviktsenheten till Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg där alla operationer sker.

– Jag tittar både på den och på den familjeterapeutiska behandling, SOFT, som används vid Barnöverviktsenheten i Malmö, berättar hon.

Kajsa Järvholm studerar patienternas självbild, kroppsuppfattning, grad av depression, ångest, ilska och normbrytande beteende.

En fråga hon också gärna vill ha svar på är hur sambandet mellan fetma och psykisk ohälsa ser ut.

– Från tidigare studier är det känt att de ungdomar som söker behandling mår sämre än andra, men frågan är om detta gäller också för dem som är yngre.

Viktigt är också att se om det finns ett samband mellan psykisk hälsa och resultatet av viktnedgången. Finns det undergrupper av överviktiga barnoch ungdomar som behöver mer psykologiskt stöd för att lyckas än andra.

Kajsa Järvholm arbetar halvtid med sin avhandling och halvtid i den kliniska verksamheten med patienter. Det underlättar överförande av forskningsrön till klinisk verksamhet.

Text: HANS-GÖRAN BOKLUND

Artikeln har tidigare varit publicerad i Aktuellt om vetenskap & hälsa juni 2009.

No related posts.