Artikeln läggs in när vårens nummer av Aktuellt om vetenskap & hälsa kommer ut första veckan i juni 2012.

Related posts:

1. Resistenta bakterier med hem från utlandsresan
2. Resistenta bakterier – intervju med Inga Odenholt
3. Antibiotikaresistenta bakterier fortsatt hot mot hälsan

Deras forskning handlar om allt från språkstörningar hos barn, genterapi, nervcellsdöd vid sjukdomar som Parkinsons sjukdom, det ofödda barnets blodcirkulation till tidig diagnos av livshotande infektioner.

Läs mer om deras forskning:

	Bertil Christensson; Att diagnostisera giftiga infektioner
	Jonas Erjefält: Vad sker i den inflammerade vävnaden?
	Jia-Yi Li: Neural plasticitet och reparation vid neurodegenerativa sjukdomar
	Göran Lingman: Det ofödda barnets blodcirkulation
	Cecilia Lundberg: Gener som medicin för hjärnan
	Birgitta Sahlén, logopedi: Hur fångar språksvaga barn orden?

Related posts:

1. Nya professorer presenterar sin forskning
2. Nya professorer presenterar sin forskning
3. Nya professorer installerade – läs om deras forskning!

Det finns många mycket olika sorters infektioner, alltifrån den livslånga HIV-infektionen, den kroniska höftprotesinfektionen till den akuta infektionen orsakad av ”mördarbakterien” eller den ”köttätande” bakterien som snabbt sprider sig i kroppen.

Mitt forskningsintresse har handlat om behandling av kroniska infektioner men framför allt om att utveckla snabb och tidig laboratoriediagnostik av akuta, livshotande infektionstillstånd. I denna diagnostik har det visat sig fruktbart att utnyttja samspelet mellan människans (värdens) immunförsvar och mikrobens (inkräktarens) försök att undgå detsamma.

Ett av mina huvudintressen rör diagnostik av infektioner med de mycket vanliga bakterierna stafylokocker och streptokocker, som bildar gifter (toxiner) när de angriper oss. Exempel på sådana ”giftiga” infektioner är den stafylokockorsakade ”tampongsjukan” och streptokockernas (”mördarbakteriernas”) Toxic Shock Syndrome.

Vi har kunnat påvisa brister i immunförsvaret mot dessa toxiner som vi numera kan behandla. Vid sepsis, populärt kallat ”blodförgiftning”, har vi å andra sidan visat att vårt välfungerande immunförsvar reagerar väldigt snabbt på angreppet. Vi kan därför ställa en mycket tidig diagnos genom att i blodprov påvisa ett specifikt ämne från denna försvarsreaktion, vilket leder till en omedelbar behandling av patienten. Vi kan också i prover från patienten direkt påvisa toxiner och andra ämnen som mikroberna utsöndrar.

Denna kunskap har vi använt för att tidigt diagnostisera allvarliga svampinfektioner. Dessa infektioner blir allt vanligare i modern sjukvård, framför allt hos cancerpatienter och individer med transplanterade organ eller stamceller.

Text: BERTIL CHRISTENSSON

Från broschyren ”Professorsinstallation 16 mars 2012″ som tagits fram av Kommunikationsavdelningen vid Lunds universitet.

Related posts:

1. Infektioner kan bli livsfarliga
2. Bertil Johansson: Barnleukemi är fokus för hans forskning
3. Demenssjukdomar är svåra att diagnostisera

Svepelektronmikroskopisk bild på vita blodkroppar i lungvävnaden hos en KOL patient (vänster). De vita blodkropparnas identitet avslöjas med antikroppsbaserade infärgningstekniker, exemplifierat till höger som en röd och en grön population av immunceller. Foto: Jonas Erjefält

Många gånger är det en obalans i immunförsvaret som ligger till grund för utvecklingen av kronisk inflammation. Min forskning är centrerad kring inflammatoriska sjukdomar, särskilt de som drabbar luftvägarna.

Astma och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) tillhör våra folksjukdomar och orsakar ett omfattande lidande och en stor kostnad för samhället. Runt 300 miljoner människor lider av astma, och många patienter svarar inte på behandling. KOL förutspås bli den tredje vanligaste dödsorsaken inom kort, och idag finns ingen behandling mot den inflammation och vävnadsnedbrytning som leder till livshotande andnöd.

Målet för min forskning är att öka möjligheterna till bättre behandling. Utvecklingen av nya läkemedel hindras idag av bristande kunskap om vad som sker inne i den drabbade vävnaden, om vilka celltyper och vilka immunologiska processer som leder till att vävnader förstörs, och om vilka som skyddar.

Med hjälp av en unik vävnadsbank med prover från friska och sjuka lungor försöker jag och mina medarbetare förstå vad som händer med lungornas immunförsvar under olika stadier av astma och KOL och även luftburna virusinfektioner. Konkret tittar vi på tunna vävnadssnitt och använder avancerade mikroskopiska tekniker och datorbaserad bildanalys för att studera immunceller och inflammatoriska molekyler.

Det vi ser är att sammansättningen och aktiveringsgraden av vävnadens immunceller snabbt förändras vid exempelvis en infektion. Samma sak händer även när vävnaden utsätts för allergiframkallande ämnen eller tobaksrök.

Vid astma och KOL bildas varaktiga förändringar som gör att inflammationen underhåller sig själv och blir kronisk. Hur detta går till är ett mysterium som vi försöker avslöja med nya tekniker för att bättre tydliggöra komplexa immuncellsmönster och deras vävnadspåverkan.

Text: JONAS ERJEFÄLT

Från broschyren ”Professorsinstallation 16 mars 2012″ som tagits fram av Kommunikationsavdelningen vid Lunds universitet.

Related posts:

1. Jonas Åkeson: Hjärnkoll på flöden och öden
2. Läkemedlet spåras i vävnaden med ny metod

Foto: Waugsberg, Wikimedia Commons

Vilda honungsbin har magarna fulla av nyttiga mjölksyrabakterier som kan bekämpa bakterieinfektioner i både bin och människor. Ett samarbete mellan forskare vid Lunds universitet, SLU och KI har visat resultat som kan vara ett led i att bekämpa problemen med både bidöd och antibiotikaresistens. 

I den vetenskapliga tidskriften Plos One publicerar de nu sina resultat och den legendariske vetenskapsfotografen och professor Lennart Nilsson vid Karolinska Institutet illustrerar fynden med sina unika bilder. 

Idag äter människor i Sverige och andra länder nyttiga mjölksyrabakterier som tillsatts i livsmedel som yoghurt och fil. 

Forskaren Alejandra Vasquez samlar prover i Borneo.

- I våra tidigare studier har vi studerat honungsbin i Sverige. Vad vi nu funnit genom våra studier runt om i världen är att människor i alla kulturer har konsumerat världens största naturliga mix av nyttiga bakterier i livsmedlet honung, säger Alejandra Vasquez, forskare vid Lunds universitet. 

I vild och färsk honung, som honungsjägare hämtar från bibon i höga klippor och träd, finns miljarder av 13 olika sorters nyttiga mjölksyrabakterier. Detta kan jämföras med de 1-3 olika sorter som finns i kommersiella probiotiska produkter idag, berättar hon. 

Skyddar honung och bibröd

Honungsbina har själva använt dessa bakterier i 80 miljoner år för att tillverka och skydda sin honung och sitt bibröd (bipollen) som de tillverkar för att föda hela bisamhället. Forskarna har nu även visat att de nyttiga mjölksyrabakterierna motverkar honungsbinas två värsta bakteriesjukdomar. 

Bilderna ovan visar hur de stavformade mjölksyrabakterierna (som färgats blåa) sitter fast inne i binas honungsmage, en blåsa som bina förvarar nektar i. Lennart Nilsson har för första gången kunnat visa hur mjölksyrabakterierna sitter fast i slemlagret inne i honungsmagen. Foto: Lennart Nilsson. Länk till den vetenskapliga tidskriften Plos One där artikeln och bilderna publicerats: http://www.plosone.org

I den vetenskapliga artikeln beskriver forskarna hur bina själva bär på dessa nyttiga bakterier i sin honungsmage och att de som nyfödda får bakterierna från vuxna bin som matar dem.

Forskarna har också sett att stora mängder skadliga mikroorganismer som bakterier, jäst och mögelsvampar följer med nektarn och pollen som bina samlar från blommor för att göra honung och bibröd. Dessa mikroorganismer skulle kunna förstöra livsmedlet genom jäsning och mögel redan efter ett par timmar, men det visar sig att de nyttiga bakterierna i honungsmagen tog död på alla dessa mikroorganismer.

Kan även fungera som antibiotika hos människor?

- Eftersom vi människor har lärt oss att använda honung för behandling av halsont, förkylningar och läkning av sår är vår hypotes att de nyttiga bibakterierna även kan ta död på svåra sjukdomsbakterier hos oss människor. Vi har även preliminära, ännu opublicerade, resultat som visar att detta kan vara ett nytt verktyg för att komplettera eller till och med ersätta antibiotika, säger Tobias Olofsson. 

Alejandras forskarkollega Tobias Olofsson.

Möjlig förklaring till bidöd

Den aktuella studien visar också att binas nyttiga bakterier dör när biodlare i profylaktiskt syfte behandlar bina med antibiotika, framförallt i USA. Bina har alltså ett eget försvar mot sjukdomar i form av samarbetande nyttiga bakterier.

Men detta försvar minimeras hos bin i kommersiell biodling där bina behandlas med antibiotika, stressas, ges syntetiska livsmedel i ersättning för deras egna honung och bibröd, samt tvingas flyga på blommande fält som besprutas.

- Våra resultaten ger alltså forskarvärlden en oupptäckt nyckel som kan förklara varför bina dör i den mystiska bidöden Colony Collapse Disorder världen över, säger Alejandra Vasques.

Text: KATRIN STÅHL

Nyhet från Lunds universitet 13 mars 2012

Related posts:

1. Infekterade knäproteser ger problem
2. Kontaktallergi mot aluminium – ett ökande problem?
3. Bakterier istället för antibiotika

Njuren – Labmedicin Skånes temadag 2012

För dig som utifrån ett kliniskt perspektiv vill få en översikt om hur njursjukdomar bäst diagnosticeras kan nu se föreläsningarna från Labmedicin Skånes temadag i efterhand:

	Välkomna!  Bosse Carlbark, Förvaltningschef, Labmedicin Skåne Ett fall ur verkligheten Anders Christensson, Njur- och transplantationskliniken, Skånes universitetssjukhus.
	Vad gör njuren och varför har vi två? Martin Johansson, Klinisk patologi, Labmedicin Skåne.
	Njurfunktion – hur mäta? Presentation av eGFR Anders Grubb, Klinisk kemi, Labmedicin Skåne.
	Njurfunktion – vad göra sen? Presentation av nya vårdprogrammet Anders Christensson , Njur- och transplantationskliniken, Skånes universitetssjukhus.
	Hematuri Martin Johansson, Klinisk patologi, Labmedicin Skåne.
	Att förebygga självmord – Autoimmuna njursjukdomars diagnostik Maria Bernsand, Klinisk immunologi och transfusionsmedicin, Labmedicin Skåne.
	Motsvarar urintestremsorna dagens krav? Per Simonsson, Klinisk kemi, Labmedicin Skåne.
	Nedre och övre urinvägsinfektion Kristian Riesbeck, Klinisk mikrobiologi, Labmedicin Skåne.
	Nya bakterier vållar nya problem Carl-Johan Fraenkel, Vårdhygien, Labmedicin Skåne.
	Miljöns påverkan på njurfunktionen Staffan Skerfving, Arbets- och miljömedicin, Labmedicin Skåne.
	Genetiska njursjukdomar Kristina Karrman, Klinisk genetik, Labmedicin Skåne.
	Vad gör vi när medicinsk behandling inte räcker till? Och inte heller njurarna? Helene Malm, Njur- och transplantationskliniken, Skånes universitetssjukhus.
	Introduktion av ”Mervetande” – Avslutning Elisabet Sjöberg Wester, Labmedicin Skåne.

Related posts:

1. Krånglande njure bakom många sjukdomar
2. Kunskapsbank förbättrar vården av Skånes äldre
3. Uppfinning från Lund kan spåra tidig HIV-smitta

Marie Gisselsson-Solén. Foto: Roger Lundholm.

För barn med återkommande öroninflammationer är det viktigt att tidigt ställa rätt diagnos och sätta in rätt behandling. Förebyggande vaccinationer har också visat sig ha goda effekter. Öronläkare Marie Gisselsson-Solén vid Skånes universitetssjukhus och Lunds universitet har studerat detta närmare i sin avhandling om öronbarn.

– Man vet sedan tidigare att de barn som drabbas av öroninflammationer som mycket små, också har störst risk att få återkommande öroninflammationer, säger Marie Gisselsson-Solén.

I de flesta fall beror öroninflammationer på att bakterier får fäste i mellanörat och leder till varbildning inne i örat. Återkommande öroninflammationer är vanligast hos de riktigt små barnen under två år.

Gammal kunskap om bakterier bakom öroninflammation

Öroninflammationer kan bero på flera olika typer av bakterier. Vanligast är troligen pneumokocker (Streptococcus pneumoniae), men även bakterierna Haemophilus influenzae och Moraxella catarrhalis kan orsaka öroninflammationer hos barn.

Det är bakterier som ofta finns i vårt nässvalg utan att ställa till några problem, men som i vissa fall kan ta sig via örontrumpeten in i mellanörat och ge en infektion där.

– Vi vet egentligen ganska lite om vilka bakterier som är orsaken till öroninflammationer hos barn idag, säger Marie Gisselsson-Solén. För att vara helt säker skulle man behöva gå in bakom trumhinnan och ta bakterieprov därifrån, men det vill man inte göra i onödan.

Senast man gjorde en sådan studie på svenska barn med okomplicerade öroninflammationer var 1973, berättar Marie Gisselsson-Solén.

– Det kan ju ha hänt mycket sedan dess. I vår studie har vi i stället tittat på vilka bakterier som finns i nässvalget. Det ger naturligtvis inget hundraprocentigt svar på vilka bakterier som ställer till besvär inne i mellanörat, men kan ändå ge en indikation. Bakterier som inte finns i näsan finns troligen heller inte inne i örat.

Forskarna kunde bland annat se att öronbarnen oftare bar på bakterien Haemophilus influenzae i nässvalget, både när de var friska och sjuka. Riktigt varför det är så vet man inte ännu, men man tror att öronbarnen börjar bära de här bakterierna tidigare än andra barn, och också har svårare att göra sig av med dem.

– På senare år har man upptäckt att öroninflammationsbakterier kan gömma sig i nässvalget i en sorts slemlager. När vi behandlar öronbarnen med antibiotika kan de gå in i ett vilostadium, berättar Marie Gisselsson-Solén. När barnet inte längre får antibiotika kan bakterierna ”vakna till liv” och infektionen får möjlighet att blossa upp igen. Antibiotika kommer inte åt bakterier som gått in i ett sådant ”vilostadium”.

Vanlig följdsjukdom efter förkylning

Lindrigare former av öroninflammationer är en relativt vanlig följdsjukdom efter en förkylning.

– Man tror att virusinfektionen gör så att bakterierna lättare får fäste och kan orsaka en öroninflammation, säger Marie Gisselsson-Solén. På något sätt gör virusinfektionen så att slemhinnorna blir känsligare och mer mottagliga för en bakterieinfektion.

För de allra flesta läker en öroninflammation ut av sig själv. Får man inte några andra symptom som tyder på att en komplikation kan vara på väg, behandlas därför vanligtvis inte barn mellan 1 och 12 år med antibiotika vid öroninflammationer för att minska riskerna för antibiotikaresistens. Det man i stället rekommenderar i de flesta fall är behandlingar som lindrar symptomen, framför allt smärtstillande medel.

Hos små barn som får många öroninflammationer sätter man också ofta in ett litet rör i trumhinnan för att minska på trycket vid en infektion och minska riskerna för nya infektioner. Inom ett till två år stöts röret ut av sig själv.

Förebyggande behandling i stället för antibiotika

Sedan 2009 ingår pneumokockvaccin i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn. Vaccinationen ges under barnets första år för att ge ett skydd mot en av de vanligaste orsakerna till blodförgiftning och hjärnhinneinflammation. Pneumokocker är dessutom en vanlig orsak till lunginflammation, öroninflammation och bihåleinflammation.

I Marie Gisselsson-Soléns avhandling ingick den första svenska uppföljningen av vaccinets effekter på öroninflammationer sedan vaccineringen infördes. Hon kunde se att vaccinet minskade antalet öroninflammationer i en grupp små barn med återkommande öroninflammationer.

– I en studie som gjordes mellan 2003 och 2010 innan pneumokockvaccinet hade införts i Sverige kunde vi se att vaccinerade barn hade 26 % färre öroninflammationer och hälften så ofta behövde sätta in rör i öronen jämfört med icke-vaccinerade barn. Det är ungefär samma nivå som man sett i USA där vaccinet har funnits under längre tid.

Viktigt ställa rätt diagnos

Det kan ibland vara svårt för en distriktsläkare eller barnläkare att tidigt ställa rätt diagnos vid en öroninflammation.

– I dessa fall är det bra om vi kan hjälpas åt, menar Marie Gisselsson-Solén. Små barn som fått öroninflammation innan de är ett halvt år kommer ändå ofta till oss så småningom, så jag skulle gärna se att vi tidigt har en dialog kring hur vi bäst tar omhand dessa barn. När det gäller de allra minsta barnen kan örongångarna vara så trånga och fulla med vax att det kan vara svårt att se in i örat utan den utrustning som vi öronläkare har tillgång till.

Marie Gisselsson-Solén utvärderade i sin avhandling också om ett snabbtest för urin som vanligtvis används för att hitta pneumokocker vid lunginflammation också skulle kunna användas för att spåra bakterier vid en öroninflammation. Det visade sig att snabbtestet fungerade nästan lika bra som vanliga bakterieodlingar när det gällde att hitta pneumokocker från nässvalget och örat.

– Den här typen av snabbtest är relativt dyra så det är inget man använder på alla patienter, men de kan vara användbara i en del fall när man står och väger mellan att sätta in antibiotika eller inte, säger Marie Gisselsson-Solén. Ser man att det inte finns pneumokocker i nässvalget så kan det tyda på att öroninflammationen kommer att kunna läka ut av sig själv.

Medfödda brister i immunförsvaret

Hos öronbarnen kan det också finnas en medfödd avvikelse i immunförsvaret som gör att det blir mer utsatta för öroninflammationer. Öronbarnen hade mindre av en sorts antikroppar i immunförsvaret som kallas IgG2, och forskarna kunde också se att det fanns ett protein, MBL, som saknades i det så kallade medfödda immunförsvaret.

– Det här är sådant som rättar till sig med tiden, men kan vara en förklaring till att dessa barn lättare får många öroninflammationer som små.

Text: NINA HULT

Related posts:

1. Bertil Johansson: Barnleukemi är fokus för hans forskning
2. Solen tema i Aktuellt om vetenskap & hälsa juni 2011
3. Solen som stjärna

- Det snabba förloppet hos dem talar för att det är ett virus och att det är en annan typ av aggressiv autoimmun diabetes hos riktigt små barn, säger Åke Lernmark, professor i experimentell diabetesforskning och ledare för den svenska delen av den internationella TEDDY-studien.

I TEDDY följs ett stort antal barn (se länk  intill) med omfattande och regelbundna kontroller. Alla har det gemensamt att de har en förhöjd genetisk risk för typ 1 diabetes. Den avgörande frågan som TEDDY vill besvara är varför bara en liten del av barnen insjuknar. Vad händer dem men inte alla de andra? Huvudmisstänkt sedan länge är någon sorts virusinfektion.

Omfattande kontroller

- Eftersom alla TEDDY-barn har samma genetiska förutsättningar måste det vara något i miljön som  skiljer dem åt. Det är det vi letar efter, säger Åke Lernmark.

Därför de omfattande kontrollerna. Barnen lämnar blod och avföringsprover var tredje månad, föräldrarna för matdagbok över allt barnen äter, dricksvattnet i hemmet testas, sjukdomar, läkemedel och vaccinationer registreras.

Speciella barn

Proverna förvaras i minus 80 grader i stora frysar.

Blod- och avföringsproverna fryses ned till minus 80 grader och lagras i TEDDY:s biobank i Maryland, USA och nu är det dags att plocka fram prover från de 24 barn som så snabbt insjuknade.

- De här barnen är speciella. De fick alla typ 1 diabetes före två års ålder. De hade inga autoantikroppar (se faktaruta intill) vid tre eller sex månaders ålder. De kom vid nio-månaders kontrollen och steg snabbt i mängd. Sedan insjuknade de, säger Åke Lernmark.

- Detta talar för ett mer aggressivt angrepp än vad som är vanligt, sammanfattar han.

Fragment av virus DNA

Forskarna letar efter tecken på genomgångna virusinfektioner, fragment av virus arvsmassa. Analyserna utförs av ett av världens främsta laboratorier för virusjakt, Columbia University i New York.

- Det kan till och med handla om virus som ännu inte har beskrivits. Finns det där hittar vi det, konstaterar Åke Lernmark.

För jämförelsens skull är dubbelt så många kontrollbarn med vars prover ska undersökas på samma sätt. Kontrollbarnen har samma ålder, samma kön, är födda i samma land på samma sjukhus.

Vaccin mot ”diabetesviruset”

Om det är en virusinfektion som startar angreppet på betacellerna, kanske en till synes harmlös infektion utan symtom, och om jaktlyckan blir god öppnar sig flera scenarier.

Fienden skulle ringas in och en viktig fråga skulle få sitt svar. Ett vaccin mot just det viruset skulle kunna framställas. Frågan är vilka barn som vid födelsen skulle vaccineras? Alla barn eller de med förhöjd ärftlig risk att få typ 1 diabetes?

- Vad som är lämpligast är en senare fråga men detta kan bli ett stort steg framåt för förståelsen av orsaken till typ 1 diabetes, säger Åke Lernmark.

Text: Tord Ajanki
Bild: Åke Lernmark

Artikeln är tidigare publicerad på diabetesportalen.se 16 januari 2012.

Related posts:

1. VIDEO om virus och typ 1 diabetes – Diabeteskväll 28/3
2. Skånska barn med diabetesrisk ska följas i 15 år
3. TEDDY – om orsaken till typ 1 diabetes

Då blir andra bakterier, som annars är känsliga för antibiotikabehandling, triggade att förvärra öroninflammationen eller luftvägsinfektionen. Nu försöker forskarna överlista denna samverkan.

Doktorand Viveka Schaar och professor Kristian Riesbeck vid Labmedicin Skåne i Malmö studerar hur dessa nanopartiklar – yttermembranspartiklar – triggar de bakterier som inte är så resistenta mot penicillin att bli det.

Kristian Riesbeck Viveca Schaar. Foto: Roger Lundholm

– Det jag söker är att se om det finns ett angreppssätt mot bakteriernas försvar, säger Viveka Schaar. Vi vill lära oss mer om bakteriernas försvarssystem för att kunna bekämpa dem.

Studierna gäller Moraxella, en bakterie som bland annat orsakar öroninflammationer och bronkit samt Haemophilus och pneumokocker, två olika sorters bakterier som orsakar samma sjukdomar men är mer lättbehandlade med vanligt penicillin.

– Sjukdomarna orsakas ofta av ett samspel mellan de tre olika bakteriesorterna. Det är därför viktigt att hitta ett sätt att begränsa deras förmåga att samverka, förklarar Kristian Riesbeck.

Genom att samverka exempelvis i luftvägarna har de tre bakterierna förbättrat sin förmåga att samtliga överleva en behandling med antibiotika mer än om de agerar var för sig.

Viveka Schaar räknar med att disputera inom något år.

Text: HANS-GÖRAN BOKLUND

Artikeln har tidigare varit publicerad i Nyhetsbrev för massmedia nr 7/2011 från Skånes universitetssjukhus, Medicinska fakulteten vid Lunds universitet, Labmedicin Skåne och Psykiatri Skåne.

Related posts:

1. Vaccinering lönar sig
2. Bakterier vilseleder immunsystemet
3. Föreläsningar från temadag om njursjukdomar

Foto: Roger Lundholm

Patienter som behandlas med cellgift eller biologiska medel mot ledgångsreumatism och inflammatorisk ryggsjukdom svarar inte lika bra på vaccin mot pneumokocker som friska individer.

Det har forskare i Lund och Malmö konstaterat i en pågående studie med 560 patienter.

Färre vaccinerar sig

Studien visade också att patienter med reumatism inte vaccinerar sig i samma utsträckning som andra grupper i samhället. Endast 10 procent av dem som deltog i studien hade vid något tillfälle tidigare i livet vaccinerat sig mot pneumokocker, som bland annat kan orsaka lunginflammation, hjärnhinneinflammation och öroninflammation.

– Många tycks tro att vaccinet kan påverka deras sjukdom negativt eller att de inte alls skulle svara på det. Men så är det inte. Vissa patienter har heller inte fått information om att de behöver vaccineras, säger Meliha C Kapetanovic, forskare i reumatologiska sjukdomar vid Lunds universitet.

– Även om de här patienterna svarar sämre på vaccin mot pneumokocker jämfört med friska individer, är vinsten större med att vaccinera sig och förebygga sjukdomar som lunginflammation och hjärnhinneinflammation än att låta bli, menar Meliha C Kapetanovic.

Inte sett negativa effekter

– I studien ser vi dessutom att vaccinet inte gett några negativa effekter på de här patienternas sjukdom. De har med andra ord inte blivit sjukare av att ta vaccinet.

Forskarna såg framför allt att de patienter som får små doser av cellgift (methotrexate) eller behandlas med biologiska medel, så kallade TNF-hämmare, mot sin reumatiska sjukdom, svarade sämre på vaccinet jämfört med de patienter som inte behandlas med cellgift.

Vid en studie för fem år sedan fick forskarna liknande resultat.

Ny vaccination behövs tidigare än hos friska

– Vi använde den här gången ett vaccin som starkare stimulerar immunförvaret för att även patienter som tar cellgift eller biologiska medel om möjligt skulle svara bättre på det och därmed få ett bättre skydd.

– Men vi fick ungefär samma svar som i den tidigare studien, så det är tydligt att behandling med cellgift påverkar vaccinationssvaret och att skyddet mot infektioner inte varar lika länge som hos friska. Därför kan de här patienterna behöva vaccineras på nytt, tidigare än fem år efter första vaccinationen, säger Meliha C Kapetanovic.

– Alla som är fyllda 65 år och de yngre än 65 år som tillhör någon riskgrupp bör vaccinera sig, både mot pneumokocker och mot den årliga influensan.

Text: OLLE DAHLBÄCK

Nyhet från Lunds universitet 9 december 2011

Related posts:

1. Katarina Sjövall: Partners till cancerpatienter behöver stöd
2. Strokepatienter behöver stöd för att kunna åka kollektivt
3. Cancerceller som själva tillverkar cellgift mot tumörer!

Rökning och övervikt bland föräldrar, amning och barnens antibiotikaanvändning är exempel på parametrar som ingått i undersökningen.

Slutsatserna visar på ett tydligt mönster där barnens hälsa påverkas av föräldrarnas vanor, beteenden och sociala förhållanden. I kombination med ärftliga riskfaktorer blir det ännu tydligare.

Brist på trygghet

Foto: Colourbox

- Barn med lågutbildade föräldrar utsätts i högre grad för olika riskfaktorer. Rökning under mammans graviditet och passiv rökning är exempel. Men det handlar också om socialt och emotionellt stöd, t.ex. tillgång till barnvakt och en trygg relation med föräldrarna, berättar Elisabeth Mangrio.

Forskningsresultaten baseras på en speciellt framtagen enkät som föräldrarna besvarat i samband med barnens åttamånaders- respektive fyraårskontroller vid Malmös barnavårdscentraler. Totalt ingår enkätsvar för ca 9 000 barn från hela Malmö under tidsperioden 2003-2008.

Resultaten har ett stort värde även utanför Malmö, menar Elisabeth Mangrio. Tidigare erfarenheter från liknande forskning visar att de samband man ser lokalt oftast återfinns även i en större befolkning. Däremot kan proportionerna variera.

Några exempel på slutsatser i avhandlingen:

• Antibiotikaanvändningen var högre bland barn med lågutbildade föräldrar. Pojkarna använde dessutom mer antibiotika än flickorna.

• Passiv rökning höjde risken för allergier, framförallt om barnen hade ärftliga anlag för allergier. Då syntes en kraftigt ökad risk.

• Rökning under graviditeten visade på en ökad risk för fetma. Övervikt hos föräldrarna, passiv rökning och om barnen inte ammades ökade risken ytterligare för fetma.

• Konsumtionen av sjukhusvård var upp till 25 procent högre bland barn med lågutbildade föräldrar.

Lång amningstid och deltagande i föräldragrupp är exempel på hälsofrämjande faktorer som kan minska vårdbehovet och som visade sig vara mer vanligt förkommande bland högutbildade föräldrar.

Rökning under graviditeten vanligare

Foto: Colourbox

Elisabeth Mangrio är även verksam som barnsjuksköterska vid BVC Lindängen i Malmö.

Hon menar att flera av hälsoproblemen kan minskas genom förebyggande arbete, riktat till rätt grupper:

- Rökning under graviditeten var fem gånger vanligare bland lågutbildade än bland högutbildade. Det förebyggande arbetet kan bli bättre än idag – det är viktigt att de blivande mammorna får tydlig och konkret information om riskerna för deras barn.

Text: BJÖRN MARTINSSON

Nyhet från Lunds universitet 6 december 2011

Related posts:

1. Positiva erfarenheter av hemsjukvård för barn med cancer
2. Barn kan behöva långsiktigt stöd
3. Uppföljningsprogram positivt för barn med typ 1-diabetes

Patrik Medstrand kommer närmast från universitetets institution för experimentell medicinsk vetenskap i Lund där han varit forskargruppchef. 

Intresset för virus har funnits under hela forskarkarriären. Bland annat har han skrivit en avhandling om en särskild virustyp, humana endogena retrovirus, vid universitetets medicinska fakultet och därefter fortsatte han sin virusforskning som postdoktor i Vancouver. 

Patrik Medstrand

- Professuren är ett nytt steg i karriären. Förhoppningsvis bidrar det också till att jag och min grupp kan forska under mer stabila förhållanden framöver. I Malmö finns en bra virologisk kompetens och jag hoppas framför allt att ytterligare kunna stärka mitt samarbete med kliniskt aktiva forskare, säger Patrik Medstrand.

Förutom Patrik Medstrand själv, så ingår fyra personer och en biomedicinsk analytiker i forskargruppen som han på sikt vill ta med till Malmö. Forskningen har dock en del särskilda villkor och krav när det gäller lokalerna, som gör att en flytt direkt inte är möjlig. Men under tiden så planerar Patrik Medstrand att ändå finnas på plats i Malmö flera dagar i veckan.

Vidareutveckla dagens behandling

Tyngdpunkten i forskningen ligger på HIV. Dels att öka kunskapen om virusets snabba föränderlighet, dels att utnyttja virusets speciella egenskaper för effektiv smittspårning. 

- HIV är en av de största epidemierna i världen med en global smittspridning som är enorm. Jag vill bidra till nya diagnostiska metoder och förbättrade behandlingar för de grupper som är i störst behov, säger Patrik Medstrand och tillägger: 

- De bromsmediciner som HIV-patienter behandlas med idag infördes i mitten av 1990-talet och det är ingen som med säkerhet vet vilka långsiktiga effekter de har på patienten. En djupare forskning och vidareutveckling av behandlingsformer är nödvändig, bl.a. på grund av resistens. 

Den stora utmaningen ligger i HIV-virusets  egenskap att ständigt och i hög takt ändra karaktär. Patrik Medstrand och hans forskarkolleger undersöker olika varianter av viruset, för att på ett mer nyanserat vis förstå smittans spridning och karaktär. 

Olika varianter av viruset

De tittar också på kopplingen mellan viruset och människans genetiska förutsättningar, med målet att kunna förklara varför människor reagerar väldigt olika på HIV-smitta. Det finns t.ex. tecken på att vissa HIV-varianter triggar igång vårt immunsystem i högre utsträckning än andra. 

Viktiga samarbetspartner är bl.a. universitetet i Köpenhamn och belgiska Katholieke Universitet Leuwen samt Smittskyddsinstitutet och Karolinska institutet. Han har också varit delaktig i Sidas långvariga engagemang i Guinea-Bissau med fokus på HIV. 

Text: BJÖRN MARTINSSON

Nyhet från Institutionen för laboratoriemedicin i Malmö vid Lunds universitet 30 november 2011.

Related posts:

1. Stefan Schwartz: Virus
2. ”Finns det ett virus där kommer vi att hitta det”
3. Virus möjlig bov bakom många fall av typ-1 diabetes

Foto: Colourbox

En inflammation i balansnerven gör dig ordentligt sjösjuk. Du kräks och vill inte gå ur sängen. Ju sämre du mår desto fortare kompenserar det friska örat obalansen. Nu går det ännu snabbare med kortison.

– Förr gjorde vi inget mer än att vi avvaktade till dess inflammationen klingat av. Med den nya metoden har vi däremot sänkt medelvårdtiden på sjukhus från tre dygn till 1,8, säger överläkare Mikael Karlberg på balanslaboratoriet på Skånes universitetssjukhus i Lund.

Genom att injicera kortison i patienter med virus på balansnerven har Måns Magnusson och Mikael Karlberg sänkt vårdtiden med mer än en tredjedel.

Herpesvirus kan ge svår yrsel i enstaka fall

Alla människor bär på herpesvirus, även i balansnerven i den trånga bentunnel som går från innerörat in mot hjärnstammen. Det är sannolikt detta virus som i enstaka fall utvecklar en inflammation, vilket i sin tur ger svår yrsel.

Genom att injicera kortison i patienter med virus på balansnerven har Måns Magnusson och Mikael Karlberg sänkt vårdtiden med mer än en tredjedel. Foto: Roger Lundholm

– Med hjälp av magnetkamera kan man se inflammationen. En tredjedel av dem som drabbas blir helt återställda medan en tredjedel fortfarande har känningar. Men den sista tredjedelen får bestående men, berättar Mikael Karlberg.

Snabbt dämpa inflammationen

Ju snabbare man kan åtgärda inflammationen, desto större är chansen till bot utan fortsatta besvär. Vid inflammationen sväller nämligen balansnerven upp och kan skadas i sitt trånga utrymme.

– Vi vill helst få ner inflammationen inom 24 timmar, säger Mikael Karlberg, som för några år sedan tog del av nya metoder att bota halvsides ansiktsförlamning, pares.

Genom att injicera kortison upphörde inflammationen snabbare. I en studie på 35 patienter på Skånes universitetssjukhus i Lund visade sig detta fungera även på patienter med vestibularisneurit, inflammation i balansnerven.

– I den grupp som fick injektionerna har vi dessutom haft färre återbesök med klagomål. Kanske är det så att vi med kortisonets hjälp kan gör två tredjedelar helt friska, säger han.
 
Text: PER LÄNGBY

Artikeln har tidigare varit publicerad i Nyhetsbrev för massmedia nr 6/2011 från Skånes universitetssjukhus, Medicinska fakulteten vid Lunds universitet, Labmedicin Skåne och Psykiatri Skåne.

Related posts:

1. Yrsel och balansrubbningar
2. Frågor och svar om felaktig demensdiagnos
3. Snabbare upptäckt och behandling av svår sepsis

Se föreläsningarna i efterhand på webben!

Länk till programmet

Se postrar från Forskningens dag 2011

Related posts:

1. Bästa poster vid Forskningens dag 2011
2. Andningen och livet tema i Aktuellt om vetenskap & hälsa
3. Forskningens dag om depression och mani

Det första andetaget – det första som sker i en nyfödd människas liv, en förutsättning för livet som nu börjar. Andningen är något som bara måste fungera och oftast kan våra andningsorgan arbeta utan komplikationer.

Men under livets gång drabbas många av oss av olika sjukdomar och symptom som stör eller försvårar andningen och luftvägarnas funktion. Utan behandling finns det risk att vi tar det sista andetaget alldeles för tidigt.

I Skåne sker omfattande forskning kring andningen och sjukdomar som drabbar lungor och luftvägar. Forskningen undersöker bakomliggande orsaker och hur de drabbade kan få bästa stöd och behandling. Kunskapen inom området växer ständigt och ger de som drabbats av dessa sjukdomar bättre möjligheter att leva ett gott liv.

I tidningen kan man bland annat läsa mer om:

När en förkylning blir livsfarlig – att hjälpa patienter med astma och KOL

Förkylning är den vanligaste orsaken till mer eller mindre kraftigt försämrat hälsotillstånd hos personer som lider av astma eller KOL. I svåra fall krävs vård i respirator.

Hittills har astma och KOL studerats var för sig. Forskaren och docenten Lena Uller har emellertid hittat höga halter av ett särskilt protein som är gemensamt för de båda sjukdomarna. Med hjälp av detta kan det bli möjligt att utveckla ett nytt läkemedel.

Mastcellen – luftvägarnas vakthund vid inflammation i lungan

Kroppens egen vakthund, mastcellen, hugger till sekundsnabbt när främmande ämnen smyger in i hud, tarmar och luftvägar. I dess arsenal finns ämnen, sinnrikt förpackade i små blåsor, som exploderar mot inkräktaren.

Men mastcellen kan också driva en kronisk inflammation, som astma, eller vara extra aktiv vid KOL. Forskaren Cecilia Andersson är övertygad om att denna upptäckt är avgörande för att finna nya behandlingar mot sjukdomarna.

KOL kan också kopplas till stroke, hjärtinfarkt och benskörhet

Hittills har KOL betraktats som ett isolerat sjukdomstillstånd, i huvudsak orsakat av rökning. Men forskare i Malmö har konstaterat samband mellan stroke, åderförkalkning i halskärlen och KOL. Andra studier kopplar ihop KOL med hjärtinfarkt och kärlkramp. Professor Claes-Göran Löfdahl ser numera allt fler samband mellan KOL och andra livsstilssjukdomar.

Ordning och kaos i lungans strukturer

Kroppens förmåga till gör-det-själv-reparation är fenomenal. Men när cigarettröken fått tillräcklig tid på sig kapitulerar de celler som bygger upp bindväven. De förmår inte längre täppa igen hålen som uppstått i lungans luftvägar. Professor Gunilla Westergren-Thorsson studerar de stamcellsliknande celler i lungans yttre delar som i samverkan skulle kunna leverera nya byggstenar till bindvävsbygget.

Vi kan revolutionera behandlingen av astma

Av dem som får astma botas enbart en procent. Ny kunskap gör bot möjlig, en kunskap som också skulle kunna hjälpa den hälft som i dag får dålig hjälp av astmamediciner. I deras fall har inflammationen fått fäste längst ut i de minsta lungblåsorna, dit kortisonet inte når. Professor Leif Bjermer menar att en delvis okunnig och konservativ syn på astmasjukdomen förhindrar utvecklingen av nya läkemedel.

Spring för livet – del av behandling vid cystisk fibros

I Lund revolutionerades behandlingen av barn som drabbats av cystisk fibros för 30 år sedan med regelbunden fysisk träning. Tack vare denna hostar deras CF-patienter upp det slem i lungorna som annars hotar att kväva dem. I USA väljer man i stället kompressorer i västar som bankar på patientens bröstkorg. Där är benskörhet ett stort problem. Nu visar sjukgymnasten och forskaren Louise Lannefors att den svenska modellen nästan helt eliminerar risken för benskörhet och att patienternas fysiska arbetsförmåga är endast någon tiondels procent lägre än normalsvensken.

Innehållsförteckning:

Infarkt, stroke, benskörhet… KOL är mer än lungsjukdom!

Lungan vill läka sig själv

Bindväven förändras vid KOL

Får pusta ut för varje steg

Ventiler lindrar symtom vid KOL

Tror på kroppens eget antibiotikum

När medicinen når ända ut kan alla få hjälp mot astma

Kännetecken för KOL och astma

Idrottsungdomar har ofta astma – men tycker ändå att de mår bra

Immunförsvaret – kroppens egna soldater

”Vakthundscellerna” bara väntar på att explodera

Fel att gravida inte ska ta sin astmamedicin

Andning och skelett stärks av fysisk träning

Cystisk fibros

Patricia börjar träna klockan fem på morgonen

Systemisk skleros – en knepig sjukdom

Hennes sjukdom hindrar inte hennes hästarbete

Infektioner kan bli livsfarliga

Det behövs fler skonsamma metoder för att undersöka lungornas olika delar

Arv från vikingar kan ge KOL

Lungan i 3D

Yogaandning bra verktyg mot stress

Kroppens reaktion på en lungtransplantation

Transplanterad lunga – en gåva att sköta väl

Farligt bli förkyld vid astma och KOL

Sjuk körtel orsakar livshotande lungsvikt

Hon studerar ”tysta zonen” med ny teknik

Störd lungfunktion hos de allra minsta

En resa i bilder in i lungans innersta delar

Related posts:

1. Solen tema i Aktuellt om vetenskap & hälsa juni 2011
2. Nytt nummer av Aktuellt om vetenskap & hälsa!
3. Forskningens dag 2011: Andningen och livet

Med en åldrande befolkning behövs bättre behandlingar av infektioner. Foto: Matton.

Äldre personer är mer infektionskänsliga än yngre och återhämtar sig både långsammare och sämre efter en infektion. Dessutom dör betydligt fler äldre av orsaker kopplade till infektioner. Det beror delvis på att deras immunförsvar reagerar långsammare. Med en åldrande befolkning är detta ett växande problem, och det är därför viktigt att skaffa sig mer kunskap om immunsvaret hos äldre.

– Vi behöver få fram bättre behandlingsstrategier för äldre, säger Helena Linge, forskare vid Avdelningen för lungmedicin vid Lunds universitet.

Långsammare immunsvar

Hon forskar om svåra lunginfektioner och hur de påverkas av patienternas ålder. När en person utsätts för exempelvis ett smittämne reagerar kroppens försvarssystem med en inflammation (se faktaruta). Hos unga kommer immunresponsen, dvs. inflammationen, normalt sett snabbt, tar hand om inkräktarna och avklingar därefter i lämplig takt samtidigt som läkeprocessen sätts igång. Hos äldre är immunresponsen dels fördröjd, dels klingar den av mycket långsammare.

(Klicka på bilden för större bild!)

Allvarliga konsekvenser

– Det här kan få allvarliga konsekvenser. Ett fördröjt immunsvar kan innebära att det tar tid innan man inser att något är fel och börjar behandla. Vid snabbt uppkomna allvarliga tillstånd som sepsis – en mycket svår infektion som ger reaktioner i hela kroppen – ökar dödligheten med drygt sju procent för varje timme som antibiotikabehandlingen dröjer.

Även immunresponsens långsamma avklingning utgör ett problem. Inflammationen bara fortsätter, vilket leder till längre läktid och återhämtning. I vissa svåra fall kan lungvävnaden brytas ner.

– ”Avknappen” fungerar inte lika bra hos äldre. Genom att lära oss mer om på- och avstängningsmekanismerna skulle vi kunna lära oss att styra dem och på så sätt förkorta konvalescensen för de äldre.

Värdefulla studier i möss

Många forskargrupper har studerat hur de vita blodkropparna från äldre beter sig vid en infektion, men försöken har ofta gjorts i provrör vilket kan ge en felaktig bild. Helena Linge har därför utvecklat en modell där hon kan studera utvecklingen av lunginflammation i levande unga och gamla möss. Hon har framför allt studerat hur inflammationen påverkar lungor, cirkulation och hjärtfunktion hos unga respektive gamla individer.

– Dessa möss utgör ett värdefullt verktyg för att kunna studera vad som händer vid lunginfektioner hos äldre. På sikt hoppas jag att det ska leda till bättre behandlingsmetoder för äldre.

Text: EVA BARTONEK ROXÅ

Related posts:

1. Bertil Christensson: Att diagnostisera giftiga infektioner

Arne Egesten och hans forskarkollegor Eila Butlior, Sandra Jobic och Pia Andersson tror att man på sikt kan utveckla ett läkemedel mot KOL med hjälp av ett kroppseget antibiotika, midkine. Foto: Roger Lundholm

Under lång tid föll de mer eller mindre i glömska. Men nu är kroppens egna antibiotika på frammarsch i den medicinska forskningen. Ett av dessa kallas midkine och kan kanske vara verksamt mot KOL och lunginfektioner.

– Det första av dessa kroppsegna antibiotika – lysozym – identifierades redan på 20-talet av penicillinets upptäckare Alexander Fleming. Nu vet vi att det finns ett hundratal olika varianter, säger Arne Egesten, överläkare vid Skånes universitetssjukhus och docent vid Lunds universitet.

Slår blixtsnabbt sönder bakterier

I laboratorieförsök har Sara Nordin i hans forskargrupp odlat celler från luftvägsslemhinnan och visat att de producerar midkine.

– Dessa celler har en kraftfull antibakteriell aktivitet på sin yta. Bakterierna slås sönder på mindre än en sekund, åtminstone i provrörsförsök, berättar han.

Därför är dessa positivt laddade äggvitemolekyler också en möjlig kandidat till framtida utveckling av läkemedel. Den antibakteriella förmågan hos kroppsegna antibiotika är dock mest effektiv på kroppens ytor, som på hud och slemhinnor, medan många tappar mycket av sin aktivitet i blodbanan.

I luftrören kan midkine dock ha betydelse.

Långt kvar till färdigt läkemedel

– Av hundra rökare drabbas uppemot hälften av svår KOL. Det är många olika faktorer som avgör varför den andra hälften inte drabbas lika svårt. En del av förklaringen kan vara hur kroppens immunförsvar över- eller underreagerar, exempelvis genom att aktivera vita blodkroppar i luftvägarna och producera kroppsegna antibiotika, säger Arne Egesten.

Hans laboratorieförsök har visat att midkine kan motverka bakteriell inflammation, förhoppningsvis minska inflammationen och därmed skydda lungorna från vävnadsskador och ärrbildning. Det är dock långt kvar till ett färdigt läkemedel.

Hopp om kroppseget antibiotikum

– När de moderna astmamedicinerna kom ledde det till en dramatisk förbättring. Plötsligt blev många astmapatienter hjälpta. Något motsvarande för dem som drabbats av KOL har tyvärr hittills inte presenterats, påpekar Egesten.

Om det görs möjligt hoppas han att kroppsegna antibiotika ska kunna användas mot allt från lunginflammation till halsfluss.

Text: PER LÄNGBY

Related posts:

1. Immunförsvaret – kroppens egna soldater
2. Kroppens egen medicin skyddar mot infektion
3. Kroppens reaktion på en lungtransplantation

Lena Uller med sina doktorander, Irma Mahmutovic Persson, Angelica Brandelius och Jenny Calven. Foto: Roger Lundholm.

Vanliga förkylningar är obehagliga men inte farliga för de flesta av oss. Annat är det för patienter med astma eller KOL.

– Förkylningsvirus ligger bakom de flesta allvarliga försämringar hos patienter med astma och KOL. Och svåra attacker av astma är i värsta fall dödliga, säger Lena Uller, docent och forskare vid Lunds universitet.

Problemet är att astmapatienternas vanliga medicin inte hjälper vid en virusinfektion.

– Därför kan de råka ut för akut andnöd och i värsta fall behöva läggas i respirator. Även i lindrigare fall kan det ta månader för en astmapatient att tillfriskna från en vanlig förkylning, förklarar Lena Uller.

Framtida läkemedel kan stoppa startnyckel

Astma och KOL uppkommer på olika sätt och har oftast studerats var för sig. Men nu har Lena Uller hittat ett visst protein i slemhinnorna hos både astma- och KOL-patienter. Proteinet TSLP finns i höga halter hos dessa patienter redan i vanliga fall, och når ännu högre nivåer hos patienter med en virusinfektion. Proteinet verkar fungera som en ”startnyckel” vid en förkylning och sätta igång olika processer som förvärrar sjukdomen.

Som tur är har Lena Uller också funnit ämnen som kan minska en inflammation i slemhinnorna genom att hindra produktionen av ”startnyckelproteinet”. Med anslag från forskningsstiftelsen Vinnova ska hon och kemiprofessorn Olof Sterner försöka utveckla dem till nya läkemedel. Parallellt med denna grundforskning planerar man kliniska studier, som ska visa om arbetet är på rätt väg.

Celler, möss och patienter

Lena Ullers forskargrupp, som också omfattar tre doktorander, arbetar både med celler, djurförsök och försök på patienter som behandlats med ett virusliknande ämne. Denna bredd är viktig för att resultaten inte bara ska gälla cellodlingen eller försöksmusen utan även de tänkbara framtida patienterna.

De sjuka celler forskarna studerar kommer från KOL- och astmapatienter. Att använda celler direkt från patienter i stället för celler som odlats i laboratoriet är viktigt, tror Lena Uller. De senare liknar inte i alla avseenden de ”färska” patientcellerna, och forskningsresultaten kan därför bli missvisande. Celler som kommer direkt från patienterna ger mer tillämpbara resultat – om än till priset av en del obekväm arbetstid:

Immunförsvaret går överstyr

– Cellerna håller sig inte mer än ett par veckor. När vi fått in prover från kliniken måste jag därför arbeta intensivt med dem så länge det går, även helger och kvällar, säger doktoranden Jenny Calvén.

Lena Uller tror att astma- och KOL-patienternas förkylningsproblem beror på att immunförsvaret gått överstyr. Immunsystemet reagerar alltför starkt på förkylningsvirusen, vilket sätter igång en inflammation i både slemhinne- och muskelceller. Ett viktigt tecken på detta är en alltför hög produktion av ”startnyckelproteinet” TSLP.

Text: INGELA BJÖRCK

Related posts:

1. Förkylningar kan vara farliga för astmatiker
2. Kännetecken för KOL respektive astma
3. Idrottsungdomar har ofta astma – men tycker ändå att de mår bra

Lena Uller med sina doktorander, Irma Mahmutovic Persson, Angelica Brandelius och Jenny Calven. Foto: Roger Lundholm.

Forskaren Lena Uller och hennes kollegor vid Lunds universitet har identifierat ett protein i lungorna som gör att astma- och KOL-patienter blir extra sjuka vid förkylningar. I värsta fall kan en förkylning bli livsfarlig.

Lyssna till en intervju med Lena Uller i Ekot 28 oktober 2011

Lena Uller i Webb-TV

Lena Uller är docent i immunofarmakolgi. Hennes forskningsområden är luftvägssjukdomar, hösnuva, astma och KOL. Forskargruppen är speciellt intresserade av att ta reda på  vad det är som gör att patienter med astma och KOL är särskilt känsliga för vanliga luftvägssjukdomar som förkylningsvirus.

Related posts:

1. Farligt bli förkyld vid astma och KOL
2. Botemedel mot lungsjukdomen KOL kan vara på väg
3. Kännetecken för KOL respektive astma

Foto: Mikael Risedal

Åtta av de professorer som installerades vid Lunds universitet hösten 2011 skriver här själva kort om sin forskning.

Det handlar om allt från portvaktskirurgi vid melanom, virusinfektioner och ämnen som kan spåra cancer, till  äldres hälsa, betydelsen av sociala nätverk och minnets funktion.

Läs mer i artiklarna nedan:

	Maria Emmelin: Sociala faktorer och global hälsa
	Christian Ingvar: Melanom och bröstcancer
	Karin Jirström: Att spå i tumörvävnad
	Mikael Johansson: Glöm inte minnet
	Ulla Melin Emilsson: Möten och relationer i äldreomsorgen
	Stefan Schwartz: Virus
	Kristina Sundquist: Individ, familj, omgivning och hälsa
	Henrik Thorlacius: Onda sidor av inflammation går att bota

Related posts:

1. Nya professorer presenterar sin forskning
2. Nya professorer presenterar sin forskning
3. Nya professorer berättar om sin forskning

illustration av virus

Virus är små parasiter som överlever och förökar sig genom att ta sig in i levande celler och utnyttja deras maskineri för sin egen förökning.

En infekterad cell kan påverkas på olika sätt av virusinfektionen. Den kan dödas av viruset när den väl producerat ett stort antal nya viruspartiklar, den kan dödas av värdens immunförsvar i ett försök av värden att stoppa vidare virusspridning, men cellen kan också leva vidare i oskadat skick. I vissa fall kan den infekterade cellen degenerera till en cancercell.

Vissa virusinfektioner läker ut efter ett antal dagar, medan andra virus stannar hos sin värd under återstoden av dennes liv. Det är när virus förökas i sin värd som cellskador kan uppkomma som ger upphov till symptom på virusinfektionen, skador som beror på vilka celler som infekteras av just detta virus och på hur virusförökning påverkar dessa celler. För att förstå hur virus orsakar skada och för att hitta nya angreppspunkter för antivirala medel, är det en förutsättning att känna till hur virus påverkar och använder den cell den tar sig in i för sin förökning.

Min forskning handlar om att försöka förstå hur olika virus, framförallt humant papillomvirus – som bl.a. kan ge upphov till livmoderhalscancer – HIV och influensa interagerar med den infekterade cellen, när virus väl tagit sig in i cellen. Hur regleras uttryck av ett virus gener? Vilka faktorer i cellerna är virus beroende av för att uttrycka sina gener på ett sådant sätt att virusproduktion och -spridning optimeras?

Denna kunskap kan öka vår förståelse av hur virus orsakar sjukdom och kan identifiera nya mål för antiviral behandling.

Text: STEFAN SCHWARTZ

Från broschyren ”Professorsinstallation 14 oktober 2011″ som tagits fram av Kommunikationsavdelningen vid Lunds universitet.

Related posts:

1. Virus möjlig bov bakom många fall av typ-1 diabetes
2. Patrik Medstrand: Forskning om HIV-virus
3. ”Finns det ett virus där kommer vi att hitta det”

Bakterier på odlingsplatta. Den till vänster visar på en stafylokockinfektion och den till höger på en streptokockinfektion. Foto: Bill Branson, Wikimedia Commons.

Inflammation är kroppens svar på störningar. Kliniskt yttrar sig den inflammatoriska processen som svullnad, värmeökning och rodnad, effekter som stämmer överens med specifika förändringar i den s.k. mikrocirkulationen i vävnaden.

Ansamlingen av vita blodkroppar utanför blodkärlen utgör en huvudkomponent i den inflammatoriska reaktionen och är en avgörande process för att bekämpa bakterier och påbörja sårläkning.

Den negativa sidan av den inflammatoriska reaktionen är att den kan aktiveras i onödan, då vita blodkroppar som aktiverats av ofarliga substanser eller kroppsegna molekyler, kan utsöndra giftiga ämnen inriktade mot specifika celler. Detta kan orsaka vävnadsskador och utgör grunden för många folksjukdomar såsom allergi, åderförkalkning, blodförgiftning, reumatism och inflammatoriska tarmsjukdomar.

Min forskning är inriktad på att förstå mekanismerna som reglerar ansamlingen av vita blodkroppar vid inflammatorisk tarmsjukdom, bukspottkörtelinflammation och blodförgiftning.

Evolutionen har anpassat det inflammatoriska svaret för yttre skador och infektioner och det är därför inte anpassat för systemisk aktivering av vita blodkroppar, såsom vid blodförgiftning. Detta gör det speciellt intressant att studera det inflammatoriska svaret vid just blodförgiftning.

Vi har identifierat olika molekyler, som underlättar aktiveringen av de vita blodkropparna och deras förflyttning från blodbanan ut till olika kroppsvävnader, som kan ligga till grund för nya behandlingsstrategier.

Min forskning utgörs av både grundforskning och patientnära projekt för att underlätta tillämpningen av resultaten i den kliniska verksamheten. Jag är övertygad om att denna strategi inte bara kommer att öka förståelsen av sjukdomsmekanismerna utan också utgöra grunden för nya behandlingsmetoder för patienter med inflammatoriska sjukdomar.

Text: HENRIK THORLACIUS

Från broschyren ”Professorsinstallation 14 oktober 2011″ som tagits fram av Kommunikationsavdelningen vid Lunds universitet.

Related posts:

1. Samband inflammation och ögonskador vid diabetes
2. Depression kan orsakas av inflammation
3. Jonas Erjefält: Vad sker i den inflammerade vävnaden?

Foto: Dreamstime

En ny metod för diagnostik av bihåleinflammation presenteras i en kommande avhandling från Lunds universitet. Resultaten visar på nya möjligheter att minska användningen av antibiotika och att sänka samhällets kostnader för sjukdomen.

Bihåleinflammation, rinosinuit, är mycket vanligt förekommande och finns i både akut och kronisk form. I Europa lider över nio procent av befolkningen av kronisk bihåleinflammation.

Bakom avhandlingen står Pernilla Sahlstrand Johnson, forskarstuderande och öron-, näs- och halsläkare vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus. I avhandlingsarbetet har hon tillsammans med kollegor på Lund Tekniska Högskola provat och utvärderat en ny metod för förbättrad diagnostik av bihåleinflammation.

Mindre användning av antibiotika

I metoden används en s.k. Dopplerultraljudsgivare som till skillnad från vanligt ultraljud och skiktröntgen direkt kan avgöra om bihålan innehåller tunnflytande bihålevätska eller trögflytande var. Endast en spolning av käkhålan, ett för patienten obehagligt ingrepp, har hittills kunnat ge ett säkert besked om det.

Det är bara patienter med trögflytande var som anses behöva antibiotika, medan det för dem med tunnflytande bihålevätska finns andra verkningsfulla behandlingsalternativ.

- Antibiotikaresistens betraktas som ett allt större problem. Var fjärde person i Sverige tar minst en kur antibiotika årligen, och många av dessa har fått diagnosen bihåleinflammation. En säkrare diagnos kan minska förskrivningen av antibiotika och rätt behandling kan även sänka kostnaderna, säger Pernilla Sahlstrand Johnson och fortsätter:

- Vi har använt den nya metoden i laboratoriemiljö med gott resultat. Vi planerar att inom kort prova Dopplerultraljudsgivaren även i klinisk miljö, på ett antal patienter vid Öron-näsa-halskliniken vid Skånes universitetssjukhus i Malmö och Lund.

Hög sjukfrånvaro vid bihåleinflammation

Pernilla Sahlstrand Johnson har även undersökt den självupplevda livskvaliteten hos en grupp på drygt 200 personer som samtliga väntade på bihålekirurgi. Förutom öron-näsa-hals-klinikerna i Skåne har Karolinska universitetssjukhuset och Sahlgrenska deltagit med patienter i enkätstudien som är en av de största i sitt slag.

Både bihålespecifika och allmänna patientenkäter har använts, där svaren bl.a. belyser upplevd livskvalitet och mental hälsa samt sjukfrånvaro hos patienterna. Svaren visar bland annat på en hög sjukfrånvaro, deltagarna uppgav 8-14 dagars sjukfrånvaro under ett år på grund av sina bihålebesvär.

- Deltagarna i vår studie upplevde en kraftigt försämrad livskvalitet på grund av sin bihåleinflammation – sämre än bland andra stora patientgrupper med t.ex. kärlkramp och cancer. Bihåleinflammation har sannolikt också en stor samhällsekonomisk påverkan på grund av omfattande utbredning och relativt sett hög sjukfrånvaro, säger Pernilla Sahlstrand Johnson.

Nyhet från Medicinska fakulteten vid Lunds universitet, 28 september 2011

Related posts:

1. Lättanvänd metod visar nyttan av behandling
2. Miljonanslag till bättre behandling av bröstcancer
3. Tore Saxne: Snabbare diagnos minskar nedbrytningen av leder

I artiklarna nedan kan du bland annat läsa mer om Sveriges största äldrestudie, patienters upplevelse av intensivvård, mjölkstockning och hur mycket för tidigt födda vårdas hud mot hud.

Diabetesvård i hemlik miljö på prov i Lund

Barn med nyupptäckt diabetes brukar de första veckorna vara inlagda på sjukhus. Nu vill forskare vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus jämföra vård i hemlik miljö med vård på sjukhus. 

Diabetesvård i hemlik miljö på prov i Lund

Drömmaskiner hjälper funktionshindrade

– Med tekniskt avancerade handdatorer, smartphones och surfplattor som bas skapar jag ”drömmaskiner” som förenklar vardagen för funktionshindrade. Det berättar Björn Breidegard som är forskare vid Certec, LTH.

Drömmaskiner hjälper funktionshindrade

Fosterdiagnostik – viktigt med rätt information

Mycket har hänt inom fosterdiagnostiken de senaste 50 åren. Forskning visar att kvinnor på 2000-talet är bättre informerade än tidigare om vilka provtagningar som finns, och hur de praktiskt går till. Däremot behöver informationen om vad resultatet innebär bli bättre.  

Fosterdiagnostik – viktigt med rätt information

För lite näring rubbar hormonsystemet

Att hålla igen på ätandet är vanligt bland kvinnor i västvärlden – omkring en femtedel får i sig för lite energi i förhållande till vad de gör av med. Hur påverkar det kroppen om man samtidigt tränar?

För lite näring rubbar hormonsystemet

Högintensiv träning ger bättre effekt på typ 2 diabetes

Mycket tyder på att mer intensiv träning fungerar bättre än den träning som rekommenderas idag vid typ 2-diabetes. – Det händer något i kroppen vid högintensiv träning som vi vill försöka förstå, berättar Åsa Segerström, forskare vid Lunds universitet.

Högintensiv träning ger bättre effekt på typ 2 diabetes

Med ålderns rätt – Gott åldrande i Skåne

Kommer morgondagens 80-åringar att bli friskare och leva längre än gårdagens? Hur påverkas livskvaliteten när man drabbas av en funktionsnedsättning när man är 83 år? Och vem utnyttjar vårdinsatserna i förhållande till sina behov? Just nu pågår den genom tidernas största äldrestudien i Sverige som kommer att ge oss kunskap om vilket håll vi är på väg. 

Med ålderns rätt -Gott åldrande i Skåne

Minnen från intensivvården kan vara påfrestande

Att som patient vistas på en intensivvårdsavdelning, IVA, kan vara mycket påfrestande. Minnesstörningar, oro och påfrestande upplevelser kan dröja kvar även efter vistelsen och kan leda till psykologiska problem. Patienterna måste därför följas upp efter IVA. 

Minnen från intensivvården kan vara påfrestande

Mycket tidigt född som vårdas hud-mot-hud

Forskare vid Lunds universitet och Rigshospitalet i Köpenhamn har kunnat visa att vård hud-mot-hud ger positiva effekter på barnets hälsa. För både barn och föräldrar är möjligheten till närhet betydelsefull.  

Mycket för tidigt född som vårdas hud-mot-hud

Stor självläkande kraft vid mjölkstockning

 Hög feber och stenhårda bröst är vanliga symtom vid mjölkstockning. Forskande barnmorska har visat att de flesta kvinnor återhämtar sig snabbt även utan antibiotika. Sjukdomsframkallande bakterier i bröstmjölken spelar förmodligen liten roll då de finns även hos friska ammande kvinnor. Detta är viktig kunskap eftersom överanvändning av antibiotika är ett globalt problem. 

Stor självläkande kraft vid mjölkstockning

Tai chi för att lindra smärta och öka rörlighet vid artros

Träning är en av de viktigaste byggstenarna i vården av patienter med höftledsartros. Just nu studeras en speciell form av tai chi för artrospatienter i ett projekt vid Lunds universitet.

Tai chi för att lindra smärta och öka rörlighet vid artros

Vård utifrån barnens behov förenklar vardagen

När ett barn insjuknar i en långvarig och allvarlig sjukdom drabbas hela familjen. Balansen rubbas och det normala familjelivet ersätts med långa behandlingsperioder på sjukhus. Vilka är barnens behov i en sådan svår situation? Hur kan man underlätta i vardagen för familjen?

Vård utifrån barnens behov förenklar vardagen

Related posts:

1. Andningen och livet tema i Aktuellt om vetenskap & hälsa

Många fall av typ-1-diabetes orsakas av virus. Därför kan det bli vanligt framöver att vaccinera mammor för att förebygga att deras barn får diabetes.

Sabina Resic-Lindehammer vid Clinical Research Centre vid Medicinska Fakulteten, Lunds universitet disputerade nyligen på en avhandling med titeln ”Triggers of autoimmunity”. I den visar hon att det kan finnas ett samband mellan mammans infektion av enterovirus under tidig graviditet och det framtida barnets typ-1 diabetes.

Sabina Resic Lindehammer. Foto: Roger Lundholm

– Avhandlingen är den första i sitt slag, berättar hon. Det är första gången det visas på ett samband mellan inflammatoriska processer, virusinfektioner och autoimmuna sjukdomar som glutenintolerens och typ-1 diabetes.

Fynden stödjer teorin att miljöfaktorer som påverkar mamman kan också påverka det ofödda barnets framtida hälsa.

Sabina Resic-Lindehammers vision är att det kan bli lika vanligt att vaccinera mammorna mot dessa infektioner som det i dag håller på att bli att vaccinera unga kvinnor mot livmoderhalscancer.

Hennes arbete hade inte varit möjligt utan den biobank som finns samlad på Skånes universitetssjukhus och som i dag sköts om av Labmedicin Skåne. Där har inskrivningsproverna som tas vid mammornas första besök hos barnmorskan förvarats. Dessa prover ligger bakom det vetenskapliga arbetet i avhandlingen.

Cirka 700 personer diagnostiseras varje år i Sverige för diabetes typ-1. 30-50 procent av de nya fallen kan knytas till en särskild gen. För de andra fallen har Sabina Resic-Lindehammer gett en trolig förklaring.

Text: HANS-GÖRAN BOKLUND

Artikeln är tidigare publicerad i Nyhetsbrev för massmedia nr 5/2011 från Skånes universitetssjukhus, Medicinska fakulteten vid Lunds universitet, Labmedicin Skåne och Psykiatri Skåne.

Related posts:

1. Krånglande njure bakom många sjukdomar
2. Diabetes – en sjukdom med många ansikten
3. VIDEO om virus och typ 1 diabetes – Diabeteskväll 28/3

Bild: Dreamstime

Att mikroorganismer har en stor förmåga att variera sin ytstruktur är väl känt. Det är ett skäl till att det är så svårt att utveckla vaccin mot HIV och malaria, och till att nya influensavaccin måste tas fram varje år.

Men mikroorganismerna verkar också kunna undvika att alls aktivera ett starkt immunförsvar hos den som angrips. 

Det visar professor Gunnar Lindahl från Lunds universitet och hans forskargrupp i en artikel i Cell Host & Microbe.

– Om vi får en allvarlig streptokockinfektion vill vi att vårt immunförsvar ska bilda antikroppar riktade mot vissa delar av mikroorganismernas ytprotein. Men den mekanismen fungerar inte särskilt bra, till nackdel för oss och till fördel för bakterierna, säger han.

Gunnar Lindahls grupp har studerat grupp A-streptokocker. Det är en av världens viktigaste sjukdomsbakterier, som orsakar både vanlig halsfluss, dödlig toxisk chock och en mycket allvarlig autoimmun sjukdom.

Förstå hur bakterierna undviker vårt immunförsvar

Den del av bakterien man studerat är ett ytprotein kallat M-proteinet, närmare bestämt den del av proteinet (den ”hypervariabla regionen”) som har förmåga att snabbt förändra sig för att undgå angrepp. Det visade sig att den aktuella delen av proteinet inte bara var variabel, utan också lyckades undgå att framkalla något starkt antikroppssvar från immunförsvaret.

– Detta kanske i själva verket är mikroorganismernas främsta vapen: att de undviker att reta upp immunförsvaret. Vid en långvarig infektion börjar immunförsvaret visserligen så småningom att producera antikroppar, men då kan mikroorganismerna ju ha fått ett ordentligt fotfäste, säger Gunnar Lindahl.

Betydelse för utveckling av vaccin

Mikroorganismernas förmåga att så att säga smyga sig under immunförsvarets radar antyddes i vissa vetenskapliga artiklar redan på 50-talet. Men den kom sedan i skymundan för deras andra skyddsmekanism, förmågan att variera sin ytstruktur. Och då en stark variation ansetts självklart kopplad till ett starkt antikroppstryck – att mikroorganismerna helt enkelt tvingats variera sig för att undkomma antikropparna – så har ingen brytt sig om att undersöka om det verkligen funnits något starkt antikroppstryck.

Lundaforskarnas fynd tillhör den molekylärbiologiska grundforskningen, men har följder för utvecklingen av nya vaccin. Vaccinutvecklarna måste i fortsättningen ta hänsyn till inte bara variationsförmågan hos bakterier, virus och andra mikroorganismer, utan också till deras förmåga att undvika att aktivera immunförsvaret.

Pressmeddelande från Lunds universitet 19 augusti 2011

Related posts:

1. Immunförsvaret – kroppens egna soldater
2. Än är hoppet inte ute för diabetesvaccinet GAD
3. Nytt vapen mot aggressiva bakterieinfektioner

I de flesta fall kan våra celler stå emot attacker från bakterier, virus och svampar. Men mördarbakterier har en förmåga att lura cellerna och orsakar ibland livshotande infektioner.

Ny teknik ska emellertid överlista streptokockernas förmåga att överleva i våra immunförsvarsceller.

– Under min doktorandtid utvecklade jag nya tekniker som gör bakterier magnetiska och som tillåter att jag plockar ut helt intakta fagosomer med bakterierna inuti, säger Pontus Nordenfelt, forskare vid Lunds universitet.

Normalt sett dör bakterier när de tas upp av fagosomer, ett slags blåsor i de vita blodkropparna, men det gäller inte för streptokockerna, berättar han.

– Eftersom vi lyckats isolera fagosomerna med streptokockerna inuti, kan vi också studera hur just dessa lyckas överleva till skillnad mot andra bakterier.

På bilderna syns en fluorescensmikroskopi av immunförsvarsceller i färd med att äta (fagocytera) grupp A streptokocker (mördarbakterier). Det går att se fyra bakterier (i rött) som ännu inte har kommit in i cellen. Bild: Pontus Nordenfelt.

Signaler från bakterierna studeras

Grupp A streptokocker, som ibland kallas mördarbakterier, orsakar vanliga sjukdomar som halsfluss och scharlakansfeber, men de kan också orsaka livshotande infektioner och allvarliga sjukdomar.

– Det finns alltså ett stort behov av mer kunskap kring dessa bakteriers överlevnadsförmåga för att kunna utveckla nya läkemedel och behandlingar, säger Nordenfelt.

Trots att streptokockerna finns inneslutna i en blåsa kan de avge signaler som på något vis avstyr den annars normala avdödningsmekanismen av bakterier.

Genom kraftfull analysteknik kan Pontus Nordenfelt och hans forskarkollegor, Lars Hjort vid avdelningen för infektionsmedicin och Johan Malmström vid LTH, göra noggranna studier över signalvägarna och därigenom få betydande ledtrådar till hur bakterierna kan överleva vårt immunförsvar.

Text: KATRIN STÅHL

Artikeln är tidigare publicerad i Nyhetsbrev för massmedia, nr 4, 2011.

Related posts:

1. Hur lurar mördarbakterier våra celler?
2. Nytt vapen mot aggressiva bakterieinfektioner
3. Vaccinering lönar sig

Foto: Dreamstime

Sabina Rešić Lindehammer är den första som har undersökt samband mellan moderns antikroppar efter en följd av infektioner under graviditeten och barnets framtida risk för autoimmuna sjukdomar. Här skriver hon själv om sitt avhandlingsarbete.

Typ 1-diabetes är en allvarlig, autoimmun, sjukdom och Sverige har världens näst högsta antal nya insjuknanden. Varje år diagnostiseras ca 700 individer i Sverige med sjukdomen som kan debutera i alla åldrar. Senare studier tyder dock på att barn med typ 1-diabetes blir allt yngre.

Vi vet idag att ärftligheten är kopplad till en specifik gen vilket förklarar ca 30-50% av sjukdomsförekomsten. Detta tyder på att inte bara ärftlighet kan förklara sjukdomen utan någon form av miljöfaktor också krävs för att sjukdomen ska bryta ut.

Glutenintolerans och typ 1 diabetes

Glutenintolerans är en annan autoimmun sjukdom som har samma ärftliga faktor som typ 1-diabetes, fast i denna sjukdom känner vi till antigenet, nämligen gluten – en samling proteiner som finns i vete, råg och korn.

I populationsstudien DiPiS (Diabetes Prediktion i Skåne) samlade man in blodprover från kvinnor (DiPiS mammor) i samband med förlossning. Dessa prover påvisade en säsongsberoende variation i mammor som födde barn med autoantikroppar.

Infektion under tidig graviditet

Dessa autoantikroppar är så kallade markörer för typ 1-diabetes. Dessutom har man visat att mammor som rapporterade infektioner tidigt under graviditeten samt under vintermånaderna, påvisade en ökad risk att föda barn med autoantikroppar. Detta skulle kunna betyda att infektioner är en faktor som påverkar förekomsten av typ 1 diabetes.

Med hjälp av en biobank vid Mikrobiologen i Malmö har vi lyckats identifiera DiPiSmammor och hämta ut deras blodprov vilka samlades in under deras första besök hos mödravården.

Övergripande mål 

Det övergripande målet med denna avhandling är att undersöka sambandet mellan miljöfaktorer under tidig graviditet och senare förekomst av autoimmunitet hos barnet.

Vi testar också möjligheten att exponering för vissa virusstammar (som tillhör gruppen enterovirus) skulle kunna vara en utlösande faktor för autoimmunitet hos barnet.

DiPiS-studien och mikrobiologens biobank möjliggjorde våra studier som undersöker förändringar i immunförsvaret hos mamman under tidig graviditet, som senare födde barn vilka utvecklade typ 1-diabetes eller glutenintolerans.

Foto: Dreamstime

Avhandlingens olika delar

I den första delstudien av avhandlingen undersökte vi förekomst och utveckling av autoantikroppar kopplade till typ 1-diabetes i den gravida mamman. I detta arbete undersöktes inskrivningsprovet från Mikrobiologen i Malmö hos 242 friska mammor vid förlossning av sitt barn, för autoantikroppar mot insulin, GAD65 eller IA-2.

Huvudfyndet var att de flesta mammor som födde barn med autoantikroppar hade dessa redan i inskrivningsprovet och nivån av dessa sjönk sedan under resten av graviditeten.

Detta är också vanligt med autoantikroppar för andra autoimmuna sjukdomar, där det är välkänt att de sjunker under graviditeten, till exempel ledgångsreumatism. I vår studie var det totalt 50 mammor som utvecklade
autoantikroppar under graviditeten.

I det andra delarbetet undersökte vi förändringar i immunförsvaret hos mamman under tidig graviditet, samt om dessa förändringar var kopplade till glutenintolerans hos barnet senare i livet. Inskrivningsprovet från Mikrobiologen i Malmö analyserades för nio cytokiner och en chemokin, vilka alla är immunologiska markörer. Totalt
visade sig sju av nio cytokiner vara förhöjda i inskrivningsprovet hos de mammor som födde ett barn som utvecklade glutenintolerans före fem års ålder.

I delarbete tre undersöktes 48 mammor som fött ett barn vilket utvecklade typ-1 diabetes före sju års ålder. Dessa mammors inskrivningsprov undersöktes tillsammans med 93 kontrollmammor för samma immunologiska markörer som i delarbete två.

Huvudfynden var att cytokiner som ofta uttrycks i samband med infektioner och som aktiverar den cellulära delen av immunförsvaret återfanns i förhöjda koncentrationer  hos de mammor som födde ett barn som utvecklade diabetes före sju års ålder.

I det sista delarbetet analyserades samtliga inskrivningsprover för IgM-antikroppar mot en specifik virusgrupp som kallas för enterovirus. Resultaten visar att ca tio procent av mammorna visade tecken på virusexponering redan i inskrivningsprovet.

Autoantikroppar återfanns oftare hos de mammor som hade den ärftliga riskfaktorn för både typ-1 diabetes och glutenintolerans.

Mag- tarmvirus

Ett viktigt fynd var att mammor som utvecklade autoantikroppar under graviditeten, det vill säga var negativa i inskrivningsprovet, men positiva vid födseln, var i högre utsträckning positiva för enterovirus IgM antikroppar i inskrivningsprovet än de som inte utvecklade autoantikroppar under graviditeten.

Dessa resultat visar att en enterovirusinfektion tidig under graviditeten kan förklara att mammor med ärftlig risk för typ 1-diabetes utvecklar autoantikroppar som är karakteristiska för typ 1-diabetes.

Stöd för miljöhypotesen

Avhandlingen som presenteras här är den första av sitt slag då den direkt undersöker hur autoantikroppar uppstår under graviditeten och att det finns ett samband mellan inflammatoriska processer vid virusinfektioner och förekomsten av autoimmuna sjukdomar såsom glutenintolerans och typ 1-diabetes hos barnet.

Detta fynd stödjer hypotesen att miljöfaktorer som påverkar mamman under tidig graviditet också påverkar det ofödda fostrets framtida hälsa.

Text: Sabina Rešić Lindehammer

Related posts:

1. Kartläggning av riskgener för graviditetsdiabetes
2. Virus möjlig bov bakom många fall av typ-1 diabetes
3. Immunförsvar i obalans kan leda till glutenintolerans

– D-vitamin har en förmåga att trimma immunförsvaret så att det reagerar effektivare mot virus och bakterier. Brist på D-vitamin sänker kapaciteten hos en rad olika biologiska system, bl.a. de som hanterar infektioner, säger Helena Linge vid Avdelningen för lungmedicin vid Lunds universitet.

Helena Linge forskar om lunginfektioner och hur de påverkas av patienternas ålder. Foto: Roger Lundholm.

Äldre klarar sig sämre

Helena Linge forskar kring hur ålder påverkar känsligheten för lunginfektioner och hur ett infektionsförlopp skiljer sig åt mellan unga och äldre. Man vet sedan tidigare att hudens förmåga att tillverka sitt eget D-vitamin sjunker med åldern, och vid exempelvis influensaepidemier är det ofta äldre som klarar sig sämre.

– Vi har framför allt sett att äldres immunförsvar brister i kommunikationen. Mina resultat tyder på att immunsvaret i lungorna fungerar tillräckligt bra men att det sedan fungerar sämre i samordningen med de övriga delarna av immunförsvaret, säger Helena Linge och fortsätter:

– I förlängningen kan detta leda till att vi får ompröva vilka behandlingar vi ska ge till äldre vid infektioner. Äldre och yngre ska inte nödvändigtvis ha samma medicinska behandling.

Dödar blixtsnabbt

Vårt immunsystem är uppbyggt av två delar: det s.k. medfödda, generella immunförsvaret och det kroppsegna, specifika immunförsvaret. Det generella försvaret utgör den första försvarslinjen och har en förmåga att snabbt reagera på inkräktare. Det specifika försvaret behöver längre tid för att aktiveras men är bättre på att anpassa sitt anfall beroende på vem inkräktaren är. D-vitaminet spelar en roll i båda systemen.

Bilderna visar en intakt bakterie av typen Staphylococcus aureus (till vänster) som dödas av en antimikrobiell peptid (till höger). Foto: Matthias Mörgelin

Flera olika celler och proteiner ingår i det generella försvaret, bl.a. gruppen antimikrobiella peptider (mycket små proteiner), som finns t.ex. i huden och på slemhinnorna. De har en förmåga att döda inkräktande bakterier inom loppet av några sekunder till minuter. Hos människan har man funnit att en speciell sådan peptid regleras av D-vitamin. Höga D-vitaminkoncentrationer ger oss mer av peptiden. D-vitaminet spelar en viktig roll även i det specifika försvaret, men här är vitaminets roll mera komplext.

KOL och astma

Lungsjukdomarna astma och KOL är sjukdomar som försämras av infektioner i luftvägarna. Flera studier har visat att D-vitaminbrist är vanligare hos KOL-patienter och man har sett samband mellan minskande D-vitaminhalter och en försämring av sjukdomen. Liknande samband har man sett för D-vitamin och astma. Vitamin D-behandling har också provats vid tuberkulosinfektioner och i djurförsök har man dessutom sett att D-vitaminbrist hos fostret leder till en sämre lungutveckling.

Text: EVA BARTONEK ROXÅ

Related posts:

1. Infektioner kan bli livsfarliga
2. D-vitamin i naturen
3. Hur mycket D-vitamin behöver vi?

Röntgenbild på lunga hos patient med tuberkulos. Källa: US Department of Health and Human Services, Wikimedia Commons.

År 2009 inträffade 32 fall av tuberkulos bland äldre personer i Sverige. År 2025 tyder statistiken på att siffran kommer att sjunka till bara två fall i åldersgruppen 60-79 år.

Smittskyddsspecialisten Niclas Winqvist har i sin avhandling från Lunds universitet studerat TBC-förekomsten i Sverige. Att en TBC-infektion som ligger latent kan väckas till liv långt senare verkar mer ovanligt än man trott, konstaterar han.

Så sent som kring 1950 insjuknade mer än 10 000 svenskar i TBC varje år. Jämfört med den svenska befolkningen är det en nästan lika hög andel som andelen TBC-sjuka i Indien, som tillsammans med Kina och Afrika står för de flesta tuberkulosfallen i världen idag.

Sjukdom senare i livet?

Att TBC var såpass vanligt i mitten av förra seklet betyder att många av dagens äldre har fått smittan som unga. Om den inte ledde till akut sjukdom kan den ha gett en så kallad latent TB-infektion, där immunförsvaret lyckats kapsla in men inte döda bakterierna. Sjukdomen kan då bryta ut vid ett senare tillfälle.

– Man har tänkt sig att detta skulle kunna ske t ex om någon får sitt immunförsvar påverkat i samband med sjukdomar som diabetes och cancer, eller i samband med någon behandling. Men nu finns det många äldre människor som råkat ut för dessa situationer utan att vi sett en ökning av antalet tuberkulosfall. Latent TB-infektion verkar alltså kunna läka ut helt och hållet med tiden, säger Niclas Winqvist.

Vanligare i Afrika

Medan tuberkulosen nu håller på att försvinna bland svenskfödda i Sverige, så är den inte lika ovanlig bland invandrare och flyktingar som nyligen kommit till landet. En av de mest drabbade grupperna är invandrare från Afrikas horn – Somalia, Etiopien, Eritrea och Djibouti.

Här finns det dock skillnader mellan olika delar av Öresundsregionen, vilket Niclas Winqvist också studerat. Invandrare från Afrikas horn på den danska sidan av Öresund löpte åren 1995-2002 mer än fyra gånger så stor risk för tuberkulos än deras forna landsmän på den svenska sidan av Öresund.

– Huvudskälet är nog att flyktingarna i Danmark var mer nyanlända än de som bodde i Sverige. Vi vet att risken att insjukna är störst de första åren, när flyktingarna nyligen kan ha smittats i hemlandet eller under den svåra resan till ett nytt värdland. Men det är också tänkbart att flyktingarna är mer trångbodda i Danmark, så att smittan har lättare att sprida sig där, säger Niclas Winqvist.

Text: INGELA BJÖRCK

Pressmeddelande från Lunds universitet 27 maj 2011.

Related posts:

1. Ökad risk för blodpropp om familjen är drabbad
2. Ökad risk för artros även vid lätt övervikt
3. Med ålderns rätt – Gott åldrande i Skåne

Bakterier i blodkärl. Foto: Dreamstime

Sepsis är namnet på en infektion som framkallar en serie reaktioner i kroppen som i värsta fall kan sluta med döden. Problemet för både patienter och läkare är att tillståndet i början är svårt att skilja från mindre farliga infektioner som t.ex. en kraftig influensa eller vinterkräksjuka. En forskare i Lund har nu funnit ett ämne i blodet som visar dels om en patient har sepsis, dels hur allvarligt fallet är.

– Ungefär var femte patient med sepsis som läggs in på sjukhus riskerar att utveckla en svår sepsis inom det första dygnet. Om läkaren inte direkt förstår att patienten är allvarligt sjuk är risken att han eller hon inte får tillräcklig behandling. Det kan också hända att patienten hamnar på en avdelning med lägre personaltäthet och därmed mindre tät tillsyn, säger läkaren och forskaren Adam Linder.

Vanlig dödsorsak

Sepsis (förr kallat blodförgiftning) innebär att immunförsvaret överreagerar på en infektion, vilket sätter igång en serie händelser i kroppen. Det som händer är bl.a. att blodkärlen börjar läcka, vilket ger blodtrycksfall som så småningom skadar både njurar, hjärta och hjärna. Sepsis är den tionde vanligaste dödsorsaken i världen, och den som orsakar flest dödsfall bland de redan svaga patienterna på sjukhusens intensivvårdsavdelningar.

Säkrare diagnos med biomarkör

Sepsis behandlas med antibiotika, vätska och syrgas. Men först måste patienterna identifieras som sepsisfall, och de markörer som används ger inte alltid säkra utslag. Adam Linder har funnit en bättre biomarkör i proteinet HBP (heparinbindande protein). Detta släpps ut från en viss sorts vita blodkroppar i mängder som motsvarar immunsystemets reaktion: ju större överreaktionen och därmed sepsisrisken är, desto större är mängderna HBP i blodet hos en patient.

Mätningar av HBP kan också användas i samband med en annan sjukdom, hjärnhinneinflammation (meningit). Denna finns i två former, bakteriell meningit och virusmeningit. Även här är det viktigt att få en snabb och korrekt diagnos för att minska risken för komplikationer och dödsfall. Mängden HBP i patientens ryggvätska har visat sig ge säkrare svar än de metoder som idag används.

Snabb analys ett krav

För att HBP-mätningar ska kunna slå igenom på sjukhusen krävs dock att analysen kan ske snabbt.

– Jag analyserade mina prover i labbet, vilket tog sex timmar. Så länge kan en läkare på akuten inte vänta. Tiden måste ner till max en timma, säger Adam Linder.

Ett lundaföretag, Hansa Medical, utvecklar nu patenterade metoder för att snabbt analysera HBP i samband med både meningit och sepsis.

Text: INGELA BJÖRCK

Foto: Dreamstime

Ett pressmeddelande från Lunds universitet 14 maj 2011

Related posts:

1. Dödlig blodförgiftning får snabbare diagnos med ny metod
2. Ny upptäckt förklarar symtom före danssjuka
3. Svensk upptäckt kan leda till ny strokemedicin

Heliobacter pylori med flageller. Bild: Wikimedia

Förbättringar av den förebyggande behandlingen till dem som drabbats eller riskerar att drabbas av blödande magsår skulle sannolikt kunna rädda liv. Det finns också starka belägg för att flera metoder som används i det akuta skedet är effektiva.

Det finns starkt vetenskapligt stöd för att behandling mot den så kallade magsårsbakterien H. pylori, med två antibiotika kombinerat med protonpumpshämmare, minskar risken för återfall hos personer som drabbats av blödande magsår.

Det visar en ny rapport från SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering, som granskat det vetenskapliga underlaget om behandling av blödande magsår.

Bättre förebyggande behandling

En registerstudie som SBU gjort i samband med granskningen visar att många patienter inte får den behandlingen i dag. Dessutom dör en av fyra inom ett år efter den akuta blödningen.

En del av dödsfallen skulle sannolikt kunna undvikas om den förebyggande behandlingen blev bättre.

Endoskopisk behandling effektiv

Det finns också starkt vetenskapligt stöd för att så kallad endoskopisk behandling, då man stillar blödningen med hjälp av olika metoder via ett kikarinstrument, är mycket effektiv i det akuta skedet.

Detta gäller framför allt kombinationer av endoskopiska behandlingar.

Läkemedel som ökar risk för blödande magsår

Två vanliga läkemedel ökar risken för blödande magsår: så kallad lågdos-ASA som används för att förebygga blodproppar vid hjärt-kärlsjukdom, och smärtstillande läkemedel av typen NSAID.

För personer som haft blödande magsår och bör fortsätta med lågdos-ASA, minskar risken för återfall om de först får behandling mot H. pylori och sedan fortsätter att ta protonpumpshämmande läkemedel i förebyggande syfte.

Den som haft blödande magsår och behöver smärtstillande behandling ska helst undvika NSAID. Om det inte går kan inledande behandling mot H. pylori, följt av fortsatt förebyggande behandling med protonpumpshämmare minska risken för ny blödning.

För dem som inte haft blödande magsår men behöver långtidsbehandling med ASA eller NSAID kan risken att drabbas minska med hjälp av förebyggande behandling med protonpumpshämmare.

Pressmeddelande från SBU, 11 maj 2011

Lyssna också på ett inslag om rapporten i Ekot, 11 maj 2011: Magsårspatienter får inte rätt behandling 

Där berättar bl.a. Christer Staël von Holstein, överläkare vid Skånes universitetssjukhus och ordförande för projektgruppen som gjort utvärderingen, mer om rapporten.

Related posts:

1. Miljonanslag till bättre behandling av bröstcancer
2. Teknikexplosion banar väg för bättre behandling av barncancer
3. Svensk Waran-behandling bäst i världen

I botten finns en teknik för att mäta extremt låga koncentrationer av gifter, virus eller andra ämnen i vätskor. I höst kommer den amerikanska myndigheten att testa och utvärdera metoden tillsammans med forskare från Lund.

Martin Hedström i samspråk med Kosin Teeparuksapun som testkör en CapSenze-prototyp. Foto: Kristina Lindgärde

– I och med att vi passerat den första granskningen har vi klarat den tuffaste biten. Gillar de testresultaten, lär det bli ett slutgiltigt godkännande om två till tre år. Ett godkännande från FDA är i praktiken en förutsättning för att få tillgång till en internationell marknad, berättar Martin Hedström, forskare i bioteknik vid Lunds Tekniska Högskola och delägare.

Med dagens metoder går det att fastställa om någon har HIV eller ej först efter ett par månader. Men med denna teknik går det att spåra sjukdomen redan efter två veckor. Medan dagens metoder främst mäter antikroppar kan CapSenze mäta extremt låga halter av virusmarkörproteinet p24, som sitter på virusets yta och frisläpps i blodbanan.

Analysutrustningen ska framöver bli tillräckligt billig för att kunna köpas in av sjukhus i tredje världen.

– Tanken är att vår apparat, som idag är en prototyp i storlek av en skokartong, ska kunna användas i Afrika, Asien och i andra fattiga områden där HIV och AIDS har stor spridning. Går det att hitta sjukdomen tidigt kan man dämpa spridningen, förklarar Martin Hedström som arbetat med teknikutvecklingen de senaste tio åren.

Bolagets andra delägare, som också kan beskrivas som dess fader, är Bo Mattiasson, professor i bioteknik vid LTH. Under flera år har han byggt biosensorer av olika slag och redan för sjutton år sedan började han skissa på det som senare skulle utgöra grunden för CapSenze. Han utgick från en så kallad kapacitiv sensorteknik. Den här tekniken avger biokemiska signaler, men dessa lyckades Bo Mattiasson förstärka och omvandla till elektriska signaler.

– Den första tiden ägnade vi oss mest åt kemibiten. Det gick ganska trögt i några år. Men senare knöt vi till oss experter inom elektrovetenskap. Tillsammans utvecklade vi tekniken och förbättrade den sammanlagda känsligheten och kalibreringen avsevärt, berättar Martin Hedström som menar att projektet är ett bra exempel på tvärvetenskapligt samarbete.

I praktiken är företaget fortfarande ett forskningsprojekt. Det är också ett vid sidan-av projekt som Martin Hedström arbetar med på fritiden, när han inte forskar med annat och handleder doktorander. CapSenze fick 2010 års hedersomnämnde när PriceWaterhouseCoopers, Lunds kommun och Lunds universitet delade ut innovationspriset. Sedan två år ingår även Joakim Larsson i bolaget. Det är mycket tack hans kompetens på elektroniksidan som gjort CapSenze till ett kommersiellt bolag.

Nyhet från Lunds Tekniska Högskola, 29 april 2011

Related posts:

1. Rätt läkemedels-användning kan spara miljoner
2. FÖRELÄSNING i Lund: Från nerv till piller
3. Göran Olivecrona: Hjärtmassagemaskin från Lund räddar liv

Två neutrofiler i färd med att fagocytera bakterier. Läs mer i bildtexten sist i artikeln. Bild: Pontus Nordenfelt

Pontus Nordenfelt

Pontus Nordenfelt har studerat hur vita blodkroppar, s.k. neutrofiler, angriper bakterier, särskilt streptokocker. Streptokocker kan orsaka väldigt svåra och ibland livshotande infektioner och de kallas ibland för mördarbakterier.

Liksom andra bakterier tas streptokockerna av vita blodkropparna som sluter in dem i ett slags blåsor, så kallade fagosomer. Andra bakterier som tas upp i fagosomer dör, men inte dessa streptokocker, vilket kan orsaka svåra och ibland dödliga komplikationer. 

Pontus Nordenfelt har i sin avhandling utvecklat en elegant metod för isolering av dessa fagosomer. Vita blodkroppar får äta bakterier som har gjorts magnetiska och på så sätt kan fagosomerna isoleras med hjälp av en magnet. 

Sedan har han klarlagt fagosomernas funktion och delar av orsaken till varför de inte förmår döda streptokockerna. Arbetet kommer att underlätta utvecklingen av nya behandlingar mot dessa bakterieinfektioner. 

Nyhet från Medicinska fakulteten 6 april 2011.

Läs Pontus Nordenfelts populärvetenskapliga sammanfattning om sin avhandling: 

Hur lurar mördarbakterier våra celler?

Neutrofiler och fagocytos räddar liv 

Utan vårt immunförsvar så skulle vi snabbt dö i infektioner från mikroorganismer. Det består av ett komplicerat system av celler och molekyler som tillsammans kan klara av att stå emot attacker från bakterier, virus, svampar eller parasiter. Cellerna i immunförsvaret utgörs av vita blodkroppar och den sort som det finns flest av är neutrofilen. Neutrofilen är en av våra ätarceller och har som sin främsta uppgift att snabbt leta reda på farliga organismer, som t ex sjukdomsalstrande bakterier och sen döda dem genom att äta upp dem. Denna process kallas fagocytos och inleds med att molekyler på neutrofilens yta känner igen molekyler på bakteriens yta. Detta utlöser en signaleringskaskad inuti neutrofilen som tills slut leder till att delar av cellmembranet omsluter bakterien och knoppas av som en blåsa inåt i cellen; då har en fagosom bildats. Till fagosomen skickas därefter en stor mängd farliga substanser för att döda bakterien och bryta ner den. Det praktiska med en membranblåsa som fagosomen är att det som är farligt hålls isolerat för att inte skada neutrofilen och omgivningen. I de allra flesta fall dödas bakterier snabbt och effektivt av våra neutrofiler, men det finns undantag. 

Streptokocker kan lura neutrofiler 

Grupp A streptokocker, eller på latin Streptoccus pyogenes, är en våra vanligaste sjukdomsalstrande bakterier och orsakar många sjukdomar, däribland halsfluss, scharlakansfeber och rosfeber. De kan också orsaka väldigt allvarliga tillstånd som STSS (streptococcal toxic shock syndrome) och nekrotiserande fasciit. Det sistnämnda är anledningen till att kvällstidningarna ofta benämner dessa bakterier för “mördarbakterier” eller “köttätande bakterier”. Under de senaste åren har det visat sig att dessa bakterier har mekanismer för att kunna överleva fagocytos av neutrofiler. Eftersom neutrofilerna ofta är först på plats och äter upp bakterierna, så innebär det att streptokockerna är skyddade från ytterliggare angrepp av immunförsvaret så länge de kan klara sig i neutrofilerna.

Min avhandling handlar om att på molekylär nivå karakterisera hur S. pyogenes kan klara av att bli uppätna av våra neutrofiler. Mycket av min doktorandtid har handlat om att utveckla metoder för att kunna studera detta, vilket har lett till Arbete 1 och Arbete 2. De två återstående arbetena beskriver nya fynd om hur neutrofilen fungerar under fagocytos (Arbete 3) och hur streptokocker kan påverka neutrofilen efter att ha blivit uppätna (Arbete 4). Dessa arbeten sammanfattas nedan. 

Verktyg 1 – Använda cancerceller och cancerbehandling för att studera neutrofiler 

I Arbete 1 har vi visat att leukemi-celler kan användas som modell-system för att studera fagocytos av S. pyogenes. Cancerceller kan under rätt betingelser leva hur länge som helst genom att de delar sig hela tiden. Det är också det som är problemet med sådana celler i människor och som behandling finns det ibland medel som kan hindra dem från att dela sig. Vi har använt oss av leukemi-celler (HL-60) härstammande från en kvinna på sjuttiotalet och gett dessa en sådan celldelningshämmande substans, som är en variant av A-vitamin. Det som händer då är att de omogna HL-60 cellerna börjar mogna och bli mer och mer lika neutrofiler och därmed kan användas för att studera fagocytos. 

Verktyg 2 – Skapa magnetiska bakterier för att isolera fagosomer 

Det är en stor fördel att kunna analysera enbart fagosomer och på så sätt få reda på vilka ämnen som samlas eller försvinner under tiden en bakterie befinner sig där. För att kunna göra detta med bakterier visade det sig att det behövdes nya verktyg och den största delen av min doktorandtid har bestått av att utveckla en ny metod för att isolera fagosomer. I Arbete 2 har vi visat att det går att fästa in nanometer-stora magnetiska partiklar på ytan av bakterier. Med hjälp av detta har vi sedan lyckats med att magnetiskt rena fram intakta bakterie-innehållande fagosomer från neutrofiler. Detta kommer troligtvis att vara till stor glädje för forskningsfältet och har redan lett till ökad förståelse kring hur fagocytos-processen fungerar i neutrofiler (se nedan). 

Fynd 1 – Nya mekanismer för leverans av anti-bakteriella substanser till fagosomer 

När en neutrofil äter en bakterie och börjar skapa en fagosom så startar direkt en väldigt omfattande förflyttning av andra membranblåsor (vesiklar och granula) som innehåller bl a bakteriedödande ämnen. När dessa granula smälter samman med fagosomen möjliggör det att neutrofiler kan döda och bryta ner bakterier. De mekanismer som styr sådan leverans till cellytan (tidig fas) har i många fall antagits vara de samma som de till fagosomen (sen fas). I Arbete 3 har vi genom att bl a använda vår metod för att isolera fagosomer funnit att leverans av granula-innehåll skiljer sig åt om man jämför tidig och sen fas. Vi har visat att detta regleras av olika mekanismer där leverans under den tidiga fasen är beroende av kalcium och vissa membranstrukturer; leverans till fagosomen är däremot oberoende av dessa faktorer. 

Fynd 2 – Streptokocker stör pH-mekanismer i fagosomen efter att ha blivit uppätna av neutrofiler   

Koncentrationen av vätejoner, dvs pH, är centralt för hur en fagosom fungerar. Det är väldigt svårt att studera, då man inte kan fixera vätejoner och de snabbt diffunderar i vätskor. För att undersöka hur det ser ut i bakterie-innehållande fagosomer så har jag i Arbete 4 använt mig av avancerad digital mikroskopi. Intensiteten på ljuset från vissa fluorescenta molekyler varierar med pH. Genom att fästa sådana till bakterieytan och sedan fånga det fluorescerande ljuset med en digital kamera går det med bildanalys att omvandla ljusintensiteten till pH-värden. Med hjälp av ett specialutrustat mikroskop går detta att göra på neutrofiler som håller på att äta bakterier och därmed mäta pH direkt i fagosomen. På detta sätt har jag kunnat visa att S. pyogenes hämmar inflödet av vätejoner i fagosomen (och därmed håller pH högt) genom att förhindra leveransen av vätejons-pumpar. 

Text: PONTUS NORDENFELT 

Förklaring till bilderna ovan (illustration, bilder och text: Pontus Nordenfelt. Anpassad från Nordenfelt et al 2009. Traffic vol 10, issue 12, pp. 1881-1893.)

 A.     Mikroskopibilder av neutrofiler som angriper grupp A streptokocker.  

Två neutrofiler är i färd med att fagocytera bakterierna (i grönt) och samtidigt kan man se hur en viss sorts membranlipider (i magenta) anrikas där bakterierna håller på att tas in. 

B.     Magnetisk isolering av bakterie-innehållande fagosomer.  

Magnetiska partiklar i nanometerskala har fästs in på bakterieytan och dessa bakterier har sedan blivit fagocyterade av neutrofiler. Efter att ha sprängt sönder neutrofilerna går det med hjälp av en magnet att plocka ut fagosomer som innehåller magnetiska bakterier. Mikroskopibilderna visar bakterier som har intakt neutrofilmembran (i grönt), vilket indikerar att de befinner sig i en fagosom. Samtidigt kan man se anrikning av särskilda membranlipider (i magenta) och bakteriernas DNA (i blått).

Related posts:

1. Ny teknik mot mördarbakterien
2. Kees-Jan Pronk: Kan åldrande celler leda till nya behandlingar av blodcancer?
3. Forskare kan vara reumatisk sjukdom på spåret

Bakterier odlade på en agarplatta. Bild: Dreamstime

Den 7 april 2011 är det årets världshälsodag och WHO sätter i år allt ljus på den oroväckande utvecklingen av antibiotikaresistens. I Skåne är antibiotikaanvändningen fortfarande hög, landets näst högsta i den öppna vården.

Vi lever i en tid då vi ser det som en självklarhet att ha antibiotika mot infektioner som för några decennier sedan var dödliga. 

“No action today – no cure tomorrow” är devisen för WHO:s världshälsodag den 7 april som fokuserar på behovet att bromsa utvecklingen av antibiotikaresistens.  

Näst högst i landet

Nätverket Strama Skåne har i samarbete med Läkemedelsrådet i Skåne verkat för en förnuftig och återhållsam antibiotikaanvändning, och mellan åren 2001 och 2010 har antibiotikaförbrukningen i Skåne minskat med drygt 20 procent.

Det har skett genom ökad följsamhet till behandlingsriktlinjerna för de vanligaste infektionerna i öppen vård, utan att man sett ökad förekomst av medicinska komplikationer.

Skåne har dock fortfarande en hög antibiotikaförbrukning, landets näst högsta i den öppna vården.  

Ökning av vissa stammar

Förekomsten av vissa resistenta bakterier i Skåne har ökat medan andra ligger på en oförändrad nivå, och inga stora utbrott med resistenta bakterier har ägt rum i vården.

Resultatet beror sannolikt på en sund antibiotikaanvändning i kombination med goda hygienrutiner i vården.  

- Den viktigaste åtgärden för att minska risken för resistenta bakterier är att följa fastställda behandlingsrekommendationer och att avvakta med antibiotika vid självläkande, lindriga infektioner.

-Vi strävar efter en ömsesidig förståelse mellan patient och läkare när det gäller antibiotikas för- och nackdelar, säger Maria Landgren, läkemedelschef i Region Skåne.  

Hygienrutiner och anpassade vårdlokaler

Eftersom inflödet av nya resistenta bakterier i samhället fortsätter, är det överhängande risk att den positiva trenden bryts om inte nya mått och steg vidtas.  

Bild: Dreamstime

- Det krävs att vi blir ännu bättre på att följa hygienrutiner inom vård och omsorg samt att vi har tillgång till vårdlokaler som är anpassade för att förebygga smittspridning mellan patienter.

-Det kan till exempel gälla tillgång till enkelrum med egen toalett samt att det finns tillräckligt antal vårdplatser för att minska överbeläggningar och flytt av patienter som följd, säger Eva Melander, ordförande i Strama Skåne.  

Utökad information på gång

Strama Skåne arbetar även med information och utbildning. Tillsammans med Region Skånes läkemedelsenhet och Läkemedelsrådet i Skåne utökas nu informationstillfällena för förskrivare av antibiotika i Skåne.

Även speciella utbildningar för utbildningsläkare och sjuksköterskor i Skånes kommuner genomförs. För att förebygga spridning av resistenta bakterier i vården prioriteras informations- och utbildningstillfällen för vårdpersonal.   

Text: BJÖRN MARTINSSON

Pressmeddelande från Region Skåne 6 april 2011

Related posts:

1. Tungmetaller i mat är en fortsatt fara för hälsan
2. Resistenta bakterier med hem från utlandsresan
3. Spridning av resistenta bakterier på vårdhem och sjukhus

Vetefält. Foto: Dreamstime

Glutenintolerans, celiaki, innebär att den drabbade tål inte gluten – en samling proteiner som finns i vete, råg och korn. Men celiaki är också en autoimmun sjukdom då kroppens immunsystem angriper egna strukturer.

- Personer med celiaki reagerar inte bara mot gluten utan bildar även antikroppar mot sig själva, närmare bestämt mot ett enzym, transglutaminas, som finns bland annat i tarmen, säger Daniel Agardh docent vid Enheten för diabetes och celiaki vid Lunds universitet i Malmö och överläkare på Barnkliniken i Malmö.

Riskgener

Celiaki har kunnat kopplas till en grupp riskgener som är inblandade i immunförsvarets HLA-system. HLA är av betydelse för att immunsystemet ska kunna skilja mellan kroppsegna och främmande strukturer och en särskild sorts HLA-typ, HLA-DQ2 eller -DQ8 finns hos celiakipatienter. Det intressanta är att samma riskgener finns även hos patienter med typ 1-diabetes som också är en autoimmun sjukdom.

Forskarna ville studera vad som sätter igång autoimmuna sjukdomar och valde celiaki som modellsjukdom eftersom man i det här fallet känner den slutliga utlösande faktorn som är gluten. Man kan lätt reglera sjukdomen genom att tillföra eller ta bort gluten.

- Vi vet idag att närmare 3 procent av Sveriges befolkning har celiaki. Eftersom HLA-typerna DQ2 och DQ8 förekommer hos hela 40 procent av befolkningen och nästan alla kommer i kontakt med gluten innebär det att det måste till ytterligare faktorer för att drabbas, säger Daniel Agardh.

Miljöfaktorer

Virusinfektioner eller miljöfaktorer som stress eller brist på vissa födoämnen har diskuterats som möjliga faktorer som kan göra individen benägen att senare, efter kontakt med gluten, utveckla intolerans. Nu ville man studera närmare om ovan nämnda miljöfaktorer kunde vara viktiga redan under graviditeten och därmed göra ett barn mottagligt att senare i livet utveckla autoimmunitet.

Vårt immunsystem är uppbyggt av två delar, det s.k. medfödda, generella försvaret och det kroppsegna, specifika immunförsvaret. Det växande fostret är till hälften främmande för mammans immunförsvar och borde egentligen stötas bort av kroppen, ungefär som ett transplantat.

- Anledningen till att detta inte händer är att det under graviditeten sker en balansförskjutning mot det specifika försvaret som anses mindre farligt för fostret samtidigt som det generella försvaret dämpas något, säger Malin Fex, forskare vid Enheten för diabetes och celiaki vid Lunds universitet i Malmö.

Blodprover från biobank

Man valde därför att studera immunologiska markörer i blodprov från gravida kvinnor som senare födde barn som före fem års ålder hade utvecklat celiaki.

- Vår studie är unik eftersom vi har haft tillgång till blodprover tagna tidigt i graviditeten, vilket är viktigt eftersom det är då många organ i fostret utvecklas. Detta har varit möjligt tack vare att alla blodprover som sparats i den unika biobank som finns här i Skåne, säger Sabina Resic Lindehammer, doktorand vid Enheten för diabetes och celiaki vid Lunds universitet i Malmö, och artikelns huvudförfattare.

Balansförskjutning

Blodproverna analyserades med avseende på olika cytokiner, en sorts signalmolekyler som produceras av immunsystemet, både det generella och det specifika. Resultaten visade att det hos samtliga mammor, vars barn senare utvecklade celiaki, hade skett en balansförskjutning till förmån för cytokiner från det generella försvaret som är mer skadligt för fostret.

- Det verkar som om balansförskjutningen i immunsystemet hos mamman gör att dessa barn får med sig ett immunförsvar som inte klarar av gluten, säger Malin Fex.

Virus möjlig bov

Man kommer nu att starta en ny studie, PREDICTA, där man kommer att följa blivande mammor med mycket täta kontroller under hela graviditeten för att få en mera detaljerad bild av vad som händer med deras immunsystem.

- Vi jobbar också med att försöka identifiera eventuella virus som kanske orsakar dessa förändringar i cytokinmönstren. I förlängningen, om vi lyckas hitta ett sådant virus som gör att barnen utvecklar autoimmunitet, är det mycket troligt att man då försöker ta fram ett vaccin som förhindrar uppkomsten av autoimmuna sjukdomar, säger Sabina Resic Lindehammer.

Lyssna på ovanstående artikel som mp3-fil:

Immunförsvar i obalans kan leda till glutenintolerans (mp3)

Text och foto: EVA BARTONEK ROXÅ 

Artikeln är tidigare publicerad på Medicinska fakultetens hemsida vid Lunds universitet som månadens vetenskapliga artikel mars 2011.

Related posts:

1. Svensk upptäckt kan leda till ny strokemedicin
2. Kees-Jan Pronk: Kan åldrande celler leda till nya behandlingar av blodcancer?
3. Test på hög höjd kan leda till ny hjärtmedicin

Blodceller sett genom ett mikroskop. Bild: Dreamstime

Sjukdomar orsakade av bakterier i blodet leder till närmare 135 000 dödsfall i blodförgiftning i Europa varje år. Ett nystartat EU-projekt testar nu en ny metod som kan minska tiden för diagnos från närmare en vecka till några få timmar.

I dag ställs diagnos med hjälp av en tidskrävande blododling. Men det går att förkorta denna tid genom att använda en metod som kallas akustisk cellsortering. Genom att separera celler blir det möjligt att identifiera bakterier i blodet.

– Metoden är utvecklad inom mikroteknik och utgår ifrån grundläggande teknikforskning på LTH, berättar Thomas Laurell, professor och forskargruppsledare på Lunds tekniska högskola.

Metoden ger möjligheter för snabbare bakterieanalys av blodprover.

Stefan Scheding, överläkare på hematologen och forskargruppsledare på Stamcellscentrum och Gisela Otto, klinikchef på infektionskliniken i Lund, står för den kliniska prövningen. Det handlar om att snabbt kunna identifiera bakterier som finns i blodet hos patienter som har feber.

– Förhoppningen är att det ska gå att genomföra blodanalysen på så kort tid som ett par timmar i framtiden, berättar Stefan Scheding. Då har vi goda förutsättningar att rädda patienter som annars skulle avlida av blodförgiftning.

Patienter som genomgått stamcellstransplantationer eller cellgiftsbehandlingar söker ofta vård för misstänkt blodförgiftning. Blodförgiftning drabbar både i övrigt fullt friska människor och människor med olika bakomliggande sjukdomar.

– Det är klart visat att ju snabbare rätt diagnos ställs respektive rätt antibiotika ges vid blodförgiftning desto större chans har patienten att överleva och med mindre sjukdomskomplikationer, säger Gisela Otto.

I EU-projektet, som sammanlagt har fått 30 miljoner kronor och leds från Finland, ingår förutom forskare från Lund även forskargrupper i Spanien. Det kliniska arbetet utförs dock enbart i Lund.

Text: KATARINA BRANZÉN

Artikeln har tidigare varit publicerad i Nyhetsbrev för massmedia från Skånes universitetssjukhus, Medicinska fakulteten vid Lunds universitet, Labmedicin Skåne och Psykiatri Skåne, nr 2/2011.

Related posts:

1. Tore Saxne: Snabbare diagnos minskar nedbrytningen av leder
2. Tema cancer: Snabbare vårdkedja vid bröstcancer
3. Snabbare återhämtning efter cancerbehandling

Foto: Annika Hörlén

Med bara några veckors rökstopp i anslutning till en operation förbättras sårläkningen och risken för infektioner och blodpropp minskar rejält. Nu byggs Hälsoenheten i både Lund och Malmö ut för att kunna hjälpa fler patienter att sluta röka.

– För patienter som ska byta en höftled eller knäled har infektioner efter operationen katastrofala konsekvenser, berättar Pelle Gustafson. Han är biträdande klinikchef och överläkare vid Ortopediska kliniken SUS.

Pelle Gustafson. Foto: Roger Lundholm

– Infektioner leder till komplicerade och långdragna vårdförlopp som är mycket jobbiga för patienten. Man får ta ut protesen och sätta in en tillfällig protes. Slutresultatet blir aldrig lika bra som om operationen lyckas första gången.

Intensivt arbete för att minska riskerna för infektioner

Under de senaste 30 till 40 åren har man inom ortopedin arbetat intensivt med att minska komplikationerna vid protesoperationer eftersom konsekvenserna för patienterna är så förödande.

Genom att ge patienten förebyggande antibiotika och att ladda det bencement som används för att sätta fast protesen med antibiotika, har man kunnat minska risken för allvarliga infektioner. Numera används också operationsboxar med ultraren luft för att få maximal sterilitet under operationen. På så sätt har risken för infektioner minskat ytterligare.

Men fortfarande får cirka en av hundra patienter problem med infektioner efter insättning av en höft- eller knäledsprotes. Nu visar forskning att patienten själv kan halvera risken för komplikationer.

Ny forskning om rökstopp inför operation

– 2008 kom rapporter från England, Danmark och Sverige som alla tydligt visade att om patienterna höll upp med rökning 8 veckor före och 8 veckor efter en operation, kunde man få en dramatisk minskning av komplikationerna. Man sänker i princip risken till risken hos icke-rökare.

Pelle Gustafson berättar att sammantaget minskade komplikationerna med 30 till 50 %. Risken för att få en infektion efter en ledoperation hos en rökare sänktes från ungefär en och en halv procent till en procent. Risken för propp i benet och sårläkningskomplikationer minskade från några procent till ungefär hälften.

– Det låter kanske lite i absoluta tal, men för den individ som råkar ut för detta är det ett stort bekymmer. Vi nekar naturligtvis inte någon som röker en operation. Men det vi däremot gör – och som har blivit praxis nu i Sverige – är att vi tydligt berättar om riskerna för patienten. Det här är en möjlighet för patienten att vara med och påverka slutresultatet så att det blir så bra som möjligt.

Cigarettröken tränger undan syret i blodet

En stor del av problemet med rökning i samband med en operation är att syrehalten i blodet sänks. Rökgaserna i cigaretterna tränger ut syret som då får svårare att nå ut i kroppen. Detta gör att bland annat sårläkningen blir sämre. Men bara efter några veckors rökstopp ser man stora förbättringar.

– Det tillfälliga stoppet räcker i dessa sammanhang, säger Pelle Gustafson. För att få bättre operationsresultat behöver man inte sluta för gott om man inte vill. Nyare forskning visar att så lite som 4 veckors rökstopp efter en operation också minskar komplikationerna rejält.

Hälsoenhet ger stöd vid rökstopp

För att hjälpa patienterna att hålla uppe med rökningen i samband med en operation, håller nu Hälsoenheten i Lund på att byggas ut. Även i Malmö byggs en motsvarande hälsoenhet upp.

Katinka Nordgaard

– När man som jag har jobbat hela livet med att rädda andra människors liv, känns det fantastiskt att få den här möjligheten att förebygga lidande, säger Katinka Nordgaard.

Katinka Nordgaard arbetar som anestesisköterska på Skånes universitetssjukhus i Malmö, och sedan i höstas är hon också en del av Malmös rökavvänjningsteam.

– Som rökavvänjningssköterska har jag ett längre perspektiv på den livräddande insatsen – livsstilsförändringen! Det ger en högre grad av tillfredställelse.

Bland de operationspatienter som berörs, röker ungefär en femtedel. Alla erbjuds möjligheten att få hjälp av specialutbildad personal för att kunna hålla uppe med rökningen i samband med sin operation.

– Vi vill försöka hjälpa dessa patienter att hitta motivationen att sluta röka. Vi arbetar med metoden ”motiverande samtal” – en samtalsteknik som ökar andelen patienterna som blir rökfria.

Katinka Nordgaard berättar att det händer mycket på sjukhuset just nu.

– Projektet med en rökfri operation började inom ortopedin, men vidgas nu till kirurgidivisionen. Tidigare har det inte funnits någonstans dit man har kunnat skicka de patienter som vill ha hjälp med att sluta röka, men nu blir det tydligare.

Text: NINA HULT

Related posts:

1. Minskar korn risken för hjärt-kärlsjukdomar?
2. Så här minskar du risken för att få allvarlig hudcancer
3. Förebyggande antibiotika minskar totalanvändningen

Utvecklingen av atopiskt eksem. Figur: Andreas Sonesson (Klicka på bilden för större bild.)

Böjveckseksem är något som drabbar många barn, och även en del vuxna. De har ett tunnare hudlager som är mer mottagligt för infektioner av bakterier och jästsvampar.  Immunförsvaret i huden fungerar också sämre hos dessa personer. Resultatet blir ett infekterat och kliande eksem som kan vara svårt att bli av med.

Andreas Sonesson är läkare och forskare vid Skånes universitetssjukhus och Lunds universitet. Han visar i sin avhandling att bakterier och jästsvampar som finns på huden kan förvärra atopiskt eksem hos vuxna.

Atopiskt eksem kallas också böjveckseksem, och drabbar ungefär vart femte barn i mildare eller svårare form. Hos de flesta försvinner eksemet med åren, men ungefär tre procent fortsätter att ha besvär i vuxen ålder.

Sensibilisering mot jäst

– Man visste tidigare att kvalster kan vara betydelsefullt för att trigga igång ett atopiskt eksem, säger Andreas Sonesson. Nu har vi sett att många av dessa personer även är sensibiliserade mot jäst. De har också en svårare sjukdom jämfört med dem som bara är sensibiliserade mot kvalster.

Sensibilisering innebär att kroppens immunförsvar har bildat antikroppar mot ett ämne. När man kommer i kontakt med ämnet leder det till allergiska besvär i exempelvis huden eller luftvägarna.

Jäst och bakterier på huden skapar en inflammation

Hos personer atopiskt eksem är det mycket vanligare att jästsvamparna Malassezia och Candida samt bakterien Staphylococcus aureus växer på huden. Mikroorganismerna utsöndrar ämnen som gör att huden blir irriterad.

Bakterien Staphylococcus aureus finns till exempel på huden hos nittio procent av patienterna med atopiskt eksem. Hos dem som inte har atopiskt eksem är det bara fem procent som har dessa på huden. Stafylokockerna kan både trigga igång eksemet och leda till besvärliga infektioner i eksemet.

– En slutsats är att man kan behöva undersöka fler allergen än vad som vanligtvis görs vid en eksemsjukdom, säger Andreas Sonesson. Det är viktigt att känna till vad som triggar igång eksemet hos den individuella patienten. Kanske kan det vara kvalster? Kanske kan det vara kvalster i kombination med att det finns mycket jästsvampar eller stafylokocker på huden att reagera mot? Eller något annat.

Personer med atopiskt eksem är en heterogen grupp och Andreas Sonesson berättar att det säkert är flera olika mekanismer inblandade. Gemensamt för många är dock att det finns en ärftlig barriärskada i huden.

Tunnare hudbarriär vid atopiskt eksem

De som har atopiskt eksem har ett tunnare yttre hudlager än normalt och hudbarriärens skyddsmekanismer är försvagade. Det gör att det är lättare för bakterier, svampar och virus att ta sig ner i huden och få fäste. Där kan de orsaka en infektion och irritera huden genom de ämnen de utsöndrar.

När kroppens immunsystem sedan försöker bekämpa mikroorganismerna får man en inflammation med rodnad och svullnad.

– En barriärskada ger en ökad kolonisation av bakterier och svampar på huden, som i sin tur triggar igång en inflammation och ger en rodnad i huden. Det blir som en ond cirkel.

Peptider som kan döda bakterier, svampar och virus

Immunsystemet i huden består av många olika delar – vita blodkroppar, antikroppar och olika ämnen som kan döda mikroorganismer eller skicka olika slags signaler till immunsystemet.

Personer med atopiskt eksem har brister i hudens immunsystem, vilket gör att mikroorganismer på huden lättare kan ställa till besvär. Figur: Andreas Sonesson (Klicka på bilden för större bild.)

En viktig del i hudens immunförsvar är de så kallade antimikrobiella peptiderna som kan döda bakterier, svamp och virus. Det är små delar av proteiner som finns överallt i kroppen, men särskilt mycket i hudens övre lager.

– Man har sett att personer med atopiskt eksem har mindre mängd av vissa av de antibakteriella peptiderna i det yttre hudlagret, berättar Andreas Sonesson.

Fortfarande känner inte forskarna till alla delar i detta försvarssystem och hur dessa delar samverkar. Det är något som Andreas Sonesson vill fortsätta att utforska.

– Idag finns det bara några få behandlingsmetoder för att behandla bort bakterien Staphylococcus aureus och jästsvampar vid atopiskt eksem i huden. Svampmedel och antibiotika har man sett effekter av i vissa studier, men det är kontroversiellt att använda detta i alltför stor utsträckning eftersom det kan leda till resistens. Det viktigaste är att behandla så att barriärskador repareras och inflammationen i eksemhuden minskas. 

– Genom att bättre förstå samspelet mellan mikroorganismer, hudens celler och kroppens immunförsvar hoppas vi kunna hitta nya och bättre behandlingsmetoder för atopiskt eksem.

Text: NINA HULT

Related posts:

1. Vad är atopiskt eksem?
2. Ishockeyspelare kan drabbas av svårt eksem
3. Artur Schmidtchen: Människans medfödda immunförsvar

Atopiskt eksem. Foto: Wikimedia Commons

Böjveckseksem – eller atopiskt eksem som det också heter – drabbar ca 15–20 % av alla barn.

Det är en kronisk inflammatorisk kliande hudsjukdom. Ofta får man kliande eksem i arm- och knäveck, men det kan även finnas på andra delar av kroppen.  

Tunnare hudlager ger sämre skydd

Hos personer med atopiskt eksem blir huden lätt torr, bland annat på grund av en försämrad hudbarriär och att det yttersta hudlagret är lite tunnare än normalt. 

Ämnen i huden som ska skydda mot bakterier, jästsvampar och virus är också lägre hos personer med atopiskt eksem.

Figur som visar olika faktorer som påverkar atopiskt eksem. Källa: Andreas Sonesson (Klicka på bilden för större bild)

Detta gör att dessa personer lättare får infektioner av bakterier och jästsvampar på huden som ytterligare irriterar eksemet.  

 Även andra faktorer i omgivningen kan trigga igång och försämra eksemet, exempelvis kyla eller värme, stress och infektioner. 

I vissa fall är atopiskt eksem också kopplat till exempelvis allergi mot pollen, pälsdjur, kvalster eller viss mat.   

Kvar hos en del även i vuxen ålder

Atopiskt eksem försvinner ofta med åren men finns hos ca 3 % av de vuxna. Hos dessa är det vanligare med eksem i ansikte, hals, skuldror och på händerna.

Andreas Sonesson har i sin forskning studerat vuxna personer med atopiskt eksem. Läs mer om hans forskning i artikeln: ”Jästsvampar på huden kan förvärra atopiskt eksem”.

Text: NINA HULT

Related posts:

1. Jästsvampar på huden kan förvärra atopiskt eksem
2. Ishockeyspelare kan drabbas av svårt eksem
3. Kroppens egen medicin skyddar mot infektion

Bild: Dreamstime

Förra året gjordes 12 700 knäprotesoperationer i Sverige. De flesta går bra, men somliga drabbas av bakterieinfektion i leden och måste opereras om.

Det är en komplicerad behandling som inte alltid får en lyckad utgång, visar läkaren Anna Stefánsdóttir i en avhandling från Lunds universitet. 

Allt fler personer får en knäprotes inopererad. Ett skäl är att befolkningen blir äldre, ett annat att den också blir tyngre vilket bidrar till artros (ledsvikt). Antalet knäprotesoperationer har de senaste åren ökat med hela 9 procent varje år. 

- Om då 1-2 procent av operationerna leder till bakterieinfektioner kommer behovet av revision, omoperation, också att öka, säger Anna Stefánsdóttir.

Allvarliga komplikationer vid infektioner

Oftast handlar det då om två operationer. Först tas den gamla protesen bort och ersätts tillfälligt med en bit bencement, medan patienten får antibiotika för att göra slut på infektionen. Under dessa 6-8 veckor kan patienten ofta vara hemma. Sedan följer en ytterligare operation då en ny protes sätts in. 

I vissa fall går det dock inte att sätta in en ny protes. Dessa patienter får då en steloperation eller en så kallad slinkled (ett ben utan riktig knäled, vilket oftast gör patienten hänvisad till rullstol). I enstaka fall leder infektionen till amputation.

Anna Stefánsdóttir har granskat nära 480 fall av knäprotesrevision mellan 1986 och 2000. 

- Med tiden är det fler som fått en ny knäled och färre som fått en steloperation, men fortfarande är det många som inte blir av med infektionen. Och andra studier visar att de som måste opereras om på grund av en infektion är mindre nöjda än de som behöver byta knäled för att protesen lossnat eller blivit sliten, säger hon.

Åtgärder för att undvika infektioner

Därför är det viktigt att sjukvården gör sitt yttersta för att undvika infektioner i såret. Det handlar om att ha bra ventilation i operationssalen, undvika spring i dörrarna och se till att förebyggande antibiotikum ges i exakt rätt tid före operationen. 

- Och så ska man vara mycket uppmärksam på sårkomplikationer. Om en infektion upptäcks i tid kan man öppna såret och rensa bort bakterierna innan de hunnit sprida sig. Nyopererade patienter bör ha en gräddfil så att de kan tas om hand direkt på ortopeden och inte behöva gå via primärvården, menar Anna Stefánsdóttir. 

Hon tycker också att omoperationer orsakade av infektion bör centraliseras till specialistenheter, eftersom de kräver ett så nära samarbete mellan ortopeder och infektionsläkare. Nu finns det ortopedikliniker som bara utför en sådan operation om året, vilket gör det svårare att få in rätt rutiner. 

Nyhet från Lunds universitet 2010-12-06

Related posts:

1. Lösa problem med antibiotikaresistens och bidöd samtidigt?
2. Kyla ger problem efter en handskada
3. Kontaktallergi mot aluminium – ett ökande problem?

Vilka är de vanligaste resistenta bakterierna?

– Man brukar prata om bokstavsbakterierna, berättar Inga Odenholt.

– Bland de vanligaste resistenta bakterierna är en grupp bakterier som kallas ESBL. Det är vanliga tarmbakterier – E coli eller Klebsiella – som finns i tarmen. De ger i många fall urinvägsinfektioner. Bakterierna har förändrats och bildat ett enzym som bryter ner i princip alla antibiotika som finns idag utom ett.

Är det ett stort problem inom vården?

– Detta är ett riktigt behandlingsproblem, för att det har ökat något så otroligt de sista åren!

– Vi pratar om 5000 nya fall per år i Sverige. Vi har alltid någon patient inneliggande som har en sådan infektion. Vi har isoleringsrum för dessa patienter så att de får ligga på enkelrum. Men nu är de så många att vi inte kan ta emot alla på infektionsavdelningen, utan de kan få ligga på vilken avdelning men med förhoppningsvis egen dusch och egen toalett. Men det är inte alltid det går heller.

Hur blir man smittad av ESBL? Är det när man vårdas på sjukhus?

– Johan Tham, en doktorand till mig, har tittat på förekomsten av ESBL på olika infektionstyngda avdelningar och i primärvården. De patienter som var bärare av ESBL hade inte samma typ av bakterie så vi kan därför dra slutsatsen att vi inte ännu inte har haft någon spridning på sjukhuset.

– Vi har också tittat på resenärer som drabbats av magsjuka vid utlandsresa: 70 % av dem som varit i Indien, 50 % av dem varit i Egypten och 25 % av dem som varit i Thailand var bärare av ESBL. Vi reser ju oerhört mycket och åker till länder där resistenta bakterier är mycket vanligt.

– Däremot vet vi inte hur många av dem som bär på ESBL som blir sjuka. De flesta blir det inte – kanske uppskattningsvis 95 % – men får man till exempel en urinvägsinfektion längre fram finns det en stor risk att de resistenta bakterierna ställer till problem.

Hur länge kan man vara bärare av ESBL?

– Vi håller just nu på att forska på hur länge man är bärare av ESBL-bakterierna. I Kristianstad hade man för två år sen ett utbrott av ESBL på infektionskliniken, och då studerade man bärarskap. Det man såg var att man först var negativ vid flera kontroller, men efter en antibiotikakur blev man positiv igen.

– Det verkar alltså som om bakterierna finns kvar. Något stör bakteriebalansen i kroppen och så poppar de upp igen. Det här är något vi verkligen behöver veta mer om. Om en patient exempelvis är en känd bärare av ESBL sedan tidigare och kommer in på sjukhus. När måste vi isolera patienten och när kan vi säga att det inte behövs? Det kan vi inte svara på än.

Men kan man inte kolla alla patienter som kommer in?

– Nej det gör man inte. Det tar flera dagar att få provsvar.

– Problemet är också att när man till exempel söker på Akuten frågar man patienterna om de har vårdats på sjukhus utomlands, men man frågar inte ”Har du varit ute och rest det sista året?”. Jag brukar säga att varje person är potentiellt en bärare av resistenta bakterier.

– Därför är den basala hygienen så viktig – sprit innan man träffar en patient och sprit efteråt. Håller man inte det så får man förr eller senare ett utbrott.

Hur undviker man att bli smittad av resistenta bakterier?

– Noggrann handhygien efter toalettbesök och vid hantering av mat är det viktigaste för att undvika tarmsmitta. Tvål och vatten räcker långt, även om handsprit också kan vara en god idé.

– I länder där resistenta bakterier är vanliga, som Egypten exempelvis, är pengar också en väsentlig smittkälla. Och man ska förstås inte dricka kranvatten, eller frukt och grönsaker som sköljts i kranvatten.

Är det något mer man kan göra för att undvika smitta av resistenta bakterier, t.ex. genom att äta ”snälla bakterier”?

– Nej, det tror jag inte. Det finns ingen evidens för det.

– Den andra delen vi arbetar mycket med förutom hygienen är användningen av antibiotika – Stramas arbete. Vi försöker ta bort all onödig antibiotikabehandling som hela tiden driver fram resistensen.

Är det antibiotikaanvändningen i första hand i andra länder som är ett problem? Eller är det även den svenska antibiotikaanvändningen?

– Nej, även om vi är hyfsat duktiga i Sverige så är Stramas mål att användningen ska gå ner till 250 recept per 1000 invånare och år. Idag ligger vi på 450 recept i Skåne. Så vi har mycket kvar att göra! Skåne och Stockholm toppar. Ju lättare det är att komma till sjukvården – desto fler recept.

Användningen minskar hos barn men ökar hos äldre?

– När det gäller de äldre känner många inte till att varannan patient som bor på särskilt boende eller liknande är koloniserade med bakterier i urinen. Det luktar kanske lite illa från urinen, man testar med en sticka som är positiv och gör en odling på lab. Och så behandlar man trots att patienterna inte har något besvär.

– Lika väl som man bär en stor mängd bakterier i svalget och tarmen, så bär äldre det i urinen. De ska man inte behandla. Där är det en överanvändning av antibiotika eftersom man saknar kunskap om detta.

Vilka fler resistenta bakterier finns förutom ESBL?

– Sen har man framför allt VRE, MRSA och penicillinresistenta pneumokocker.

– VRE är en sorts tarmbakterier som blivit resistenta mot vancomycin, medan MRSA är gula stafylokocker som blivit resistenta mot isoxazolylpenicillin och som ger exempelvis svårläkta sår eller blodförgiftning.

– I Stockholm har man till exempel fortfarande problem med utbrott av VRE på sjukhus. Men i Skåne har vi tack och lov klarat oss hittills inom sjukvården. Däremot finns mycket MRSA inom öppenvården. Man åker utomlands och får med sig bakterierna hem.

Varför har sjukvården i Skåne klarat sig ifrån större utbrott av resistenta bakterier hittills?

– Om man håller den basala hygienen kan man klara sig. Det kan vara så att det kommer in en patient med ett sår exempelvis där man inte alls förväntar sig resistenta bakterier. En odling tar två dagar innan man får svar. Har man då inte haft den basala hygienen är det risk att det sprider sig.

– Men man ska också komma ihåg att överbeläggning inom sjukvården är en jätterisk för spridning av resistenta bakterier.

– Här bygger vi Europas modernaste infektionsklinik med enbart enkelrum för att vi ska kunna isolera patienter med multiresistenta bakterier och så tar man in andra patienter i stället. Det gör att patienter med multiresistenta bakterier får ligga på andra avdelningar än infektionskliniken. Varför utnyttja supermoderna isoleringsrum för ”vanliga” patienter, när vi behöver dem till patienter med multiresistenta bakterier?

Att ESBL är vanligare än MRSA, betyder det att den sprider sig lättare?

– Ja, det kan man säga. Det beror på att det är två helt olika spridningsvägar.

– MRSA är en kontaktsmitta – händer, näsa och så vidare.

– VRE och ESBL är tarmbakterier, och det är svårare att smittfriförklaras från dessa, än om man har en infektion på huden som man kan se att den har läkt.

Utöver ESBL, VRE och MRSA nämnde du även att det är problem med penicillinresistenta pneumokocker. Kan du berätta mer om det?

– Pneumokocker är luftvägsbakterier som ger lunginflammationer och öroninflammationer. De har alltid varit känsliga för vanligt penicillin. Från början av nittiotalet ökade de resistenta pneumokockerna, framför allt i Skåne.

– Vi ligger fortfarande kvar på ungefär 12 % som är resistenta, men det varierar mycket mellan olika delar av landet. I andra länder som Spanien och Portugal har man sett att när spridningen av resistenta pneumokocker nått upp till ca 15 % har spridningen sedan snabbt gett sig iväg upp mot 50 %. Varför det inte har skett här vet vi inte. Kanske det delvis kan bero på att man här i Skåne har stängt av barn med resistenta pneumokocker från dagis tills de blivit fria från dessa – och det kan dröja flera veckor.

Det har ju nyligen kommit en rekommendation att barn inte ska ges antibiotika för öroninflammationer.

– Ja, för barn mellan 1 och 12 år ska man först avvakta innan man ger antibiotika. Vi har också sett att sedan 2000 har antalet besök för öroninflammationer halverats. Så det verkar ha gått fram till föräldrarna att öroninflammationer ofta går över av sig själv lika snabbt utan antibiotika. Men av dem som söker behandlas idag 90 % med antibiotika.

Men när måste man behandla öroninflammationer med antibiotika?

– Man säger att om det har gått hål på trumhinnan ska man behandla. Och de som är över 12 år – det är ovanligare och mer komplikationer.

– Det har visat sig att många av dem som behandlades med antibiotika för en öroninflammation, egentligen inte hade det. De hade en förkylning och trumhinnan blev lite röd. Man har sett att antingen man behandlar eller inte behandlar med antibiotika, så är utläkningstiden nästan densamma. Det är samma med bihåleinflammationer. Man vinner tidsmässigt så väldigt lite.

Hur ser du på att det är så vanligt att man ger febernedsättande medel vid förkylningar exempelvis? Feber är ju ett sätt för immunförsvaret att få bort bakterier och virus. Får man inte ett mer utdraget förlopp då?

– Jag känner inte till om man har tittat på just det, men på till exempel vår intensivvårdsavdelning här på Infektionskliniken är man av åsikten att man behöver absolut inte ge febernedsättande medel för att trycka ner febern. Jag tror nog mest att man känner sig lite bättre när febern går ner. Om det skulle kunna vara en nackdel, det vet vi inte.

Många tror nog att det kan vara farligt med feber för små barn. Stämmer det?

– Nej, det enda är att riktigt små barn kan få feberkramper. Sen kan ju faktiskt febernedsättande medel ha en del biverkningar i form av leverpåverkan och så vidare.

Vad gör man internationellt åt antibiotikaresistensen?

– I Sverige har vi Strama, som är nationella och lokala grupper som sprider kunskap om antibiotikaanvändning. Internationellt tittar alla på hur svenska Strama arbetar. Det senaste är bland annat att vi ska hjälpa Kina att starta upp ett Strama-arbete.

– Svenska Strama har också tagit initiativ till organisationen ReAct, som har sitt huvudkontor i Uppsala. ReAct arbetar i många länder med att försöka begränsa antibiotikaanvändningen och för att få fram nya antibiotika.

Text: NINA HULT

Intervjun gjordes på Skånes universitetssjukhus i Malmö 8 november 2010.

Related posts:

1. Resistenta bakterier med hem från utlandsresan
2. Spridning av resistenta bakterier på vårdhem och sjukhus
3. Antibiotikaresistenta bakterier fortsatt hot mot hälsan

Foto: Dreamstime

Resistenta bakterier är ett växande problem för sjukvården. De flesta antibiotika som finns hjälper inte längre och bakterierna kan ge livshotande infektioner.

Särskilt allvarligt blir det för dem som vårdas för andra sjukdomar som exempelvis cancer, eller dem som har genomgått en operation.

Nu visar forskning att resenärer som drabbats av magsjuka utomlands ofta är bärare av resistenta bakterier.

Sverige har hittills inte drabbats lika hårt av resistenta bakterier som många andra länder, men risken ökar hela tiden för nya utbrott. En av de vanligaste smittvägarna är utlandsresor. Det blir allt vanligare med resor till länder där resistenta bakterier är vanliga. 

– Vi har tittat på resenärer som drabbats av magsjuka vid utlandsresa: 70 procent av dem som varit i Indien, 50 procent av dem varit i Egypten och 25 procent av dem som varit i Thailand var bärare av ESBL när de kom hem. Det säger Inga Odenholt, professor vid Lunds universitet och Infektionskliniken vid Skånes universitetssjukhus i Malmö.

ESBL är den grupp resistenta bakterier som hittills har varit vanligast i Skåne. Det är tarmbakterier som exempelvis kan ge urinvägsinfektioner. Bakterierna har förändrats och bildat ett enzym som bryter ner i princip alla antibiotika som finns idag utom ett. 

Bärare av ESBL utan att veta om det

Forskarna vet inte hur många av dem som är bärare av ESBL som blir sjuka. Det är något man forskar vidare kring i Malmö, men det verkar som att de resistenta bakterierna kan finnas kvar i kroppen utan ställa till något besvär tills något stör bakteriebalansen och de börjar växa igen. 

– De flesta blir inte sjuka – kanske uppskattningsvis 95 % – men får man till exempel en urinvägsinfektion längre fram finns det en stor risk att de resistenta bakterierna ställer till problem. 

Undvika att bli smittad av resistenta bakterier

Noggrann handhygien efter toalettbesök och vid hantering av mat är det viktigaste för att undvika tarmsmitta. 

– Tvål och vatten räcker långt, även om handsprit också kan vara en god idé. I länder där resistenta bakterier är vanliga, som Egypten exempelvis, är pengar också en väsentlig smittkälla. Och man ska förstås inte dricka kranvatten, eller frukt och grönsaker som sköljts i kranvatten. 

Antibiotikaanvändningen måste minska

Överanvändningen av antibiotika driver fram resistensen hos bakterierna. Många gånger behandlar man också helt i onödan. Det har till exempel visat sig att det tar ungefär lika lång tid att blir frisk från en öroninflammation eller bihåleinflammation oavsett om man behandlar eller inte behandlar med antibiotika. 

– Målet är att användningen ska gå ner till 250 recept per 1000 invånare och år. I dag ligger vi på 450 recept i Skåne. Så vi har mycket kvar att göra! 

Därför kom det nya riktlinjer från Läkemedelsverket oktober 2010 om att barn mellan 1 och 12 år i första hand inte ska behandlas med antibiotika för öroninflammationer. 

– Vi har sett att sedan 2000 har antalet besök för öroninflammationer halverats. Så det verkar ha gått fram till föräldrarna att öroninflammationer ofta går över av sig själv lika snabbt utan antibiotika. Men av dem som söker behandlas idag 90 % med antibiotika. 

Ökning hos äldre

Foto: Dreamstime

För barn minskar användningen av antibiotika, men Inga Odenholt berättar att den däremot ökar för de äldre. Ett exempel är urinvägsinfektioner. Lika väl som man bär en stor mängd bakterier i svalget och tarmen, så har många äldre bakterier i urinen utan att det ger symptom.

– När det gäller de äldre känner många inte till att varannan patient som bor på särskilt boende eller liknande är koloniserade med bakterier i urinen. Det luktar kanske lite illa från urinen, man testar med en sticka som är positiv och gör en odling på lab. Och så behandlar man trots att patienterna inte har något besvär. Där är det en överanvändning av antibiotika. 

Begränsa användningen

Sverige arbetar med att sprida kunskap om antibiotikaanvändningen i form av nationella och lokala Strama-grupper. 

– Internationellt tittar alla på hur svenska Strama arbetar. Svenska Strama har också tagit initiativ till organisationen ReAct, som har sitt huvudkontor i Uppsala. ReAct arbetar i många länder med att försöka begränsa antibiotikaanvändningen och för att få fram nya antibiotika. 

Det är ett stort bekymmer att det knappast finns antibiotika kvar som fungerar för de resistenta bakterierna. Infektioner som man tidigare lätt kunde hantera med antibiotika kan bli livshotande. Även vid exempelvis cancerbehandling och i samband med större operationer är antibiotika ofta avgörande för en lyckad behandling. 

Genom att bara använda antibiotika när det verkligen behövs hoppas man kunna bevara effekten hos de antibiotika som finns kvar. Om det kommer att gå att få fram nya verkningsfulla antibiotika i framtiden är det ingen som vet. 

Text: NINA HULT 

Hur stort är problemet med resistenta bakterier inom vården? Vilka är de vanligaste resistenta bakterierna? Används Europas modernaste infektionsklinik för det den var avsedd för?  Du kan läsa hela intervjun med Inga Odenholt här.

Related posts:

1. Spridning av resistenta bakterier på vårdhem och sjukhus
2. Resistenta bakterier – intervju med Inga Odenholt
3. Antibiotikaresistenta bakterier fortsatt hot mot hälsan

Patrik Velander

- Jag har i forskningen studerat två saker. Vad händer om man tillför nya celler i ett svårläkt diabetessår? Kan manipulerade celler påskynda läkningen? 

Patrik Velander, som är verksam specialistläkare på Plastikkirurgiska kliniken i Malmö, har använt grisar för sina studier. De är mycket lika människan ur medicinsk forskningssynpunkt.

Mänskliga patienter med exempelvis diabetesfotsår behöver ofta dagliga omläggningar av sina svårskötta och ofta kraftigt illaluktande sår.

Inte så sällan leder såren till amputationer. De drabbade patienterna får psykosociala problem. Samhället får stora kostnader för patientgruppen.  

Genterapi

- Mina studier visade att genterapi, behandling med manipulerade celler, fick såren att läka av sig själv. Sårläkningen gick mycket snabbare än annars.

Behandlingen tog inte flera månader, som den normalt gör när den lyckas. Genterapin fungerade enbart i såret, den övriga kroppen påverkades inte.  

- Det påträffades inte några genmanipulerade celler på andra ställen i försöksdjurets kropp. Patrik Velander lägger fram sin avhandling vid Medicinska fakulteten på Lunds universitet. Den har titeln ” Gene Therapy in a new model of delayed wound healing”. Disputationen äger rum den 21 oktober.  

Harvard Medicial

Han har forskat på flera ställen runt om i världen innan han kom till Plastikkirurgiska kliniken i Malmö. Bland annat tre år vid Harvard Medical School i Boston.  

- Jag hoppas få stanna kvar i Malmö och fortsätta att förfina systemet, säger han.

Text: Hans-Göran Boklund

Nyhet från Skånes universitetssjukhus 13 oktober 2010.

Related posts:

1. Skånsk behandling av lymfödem sprids till Danmark
2. Bättre behandling av blödande magsår räddar liv
3. Patrik Medstrand: Forskning om HIV-virus

”Snälla” bakterier kan hindra ”elaka”, sjukdomsalstrande bakterier från att få fäste i kroppen. Behandling med snälla bakterier kan bli ett alternativ till antibiotika vid återkommande urinvägsinfektioner.

Patienter som har svårt att tömma blåsan helt, löper en ökad risk att drabbas av återkommande och komplicerade urinvägsinfektioner.

Hittills har upprepade, långvariga kurer med antibiotika varit det enda sättet att behandla de här patienterna, med risk för både resistens och allergiska reaktioner.

Nu har forskare vid Avdelningen för urologi vid Lunds universiteti visat, att om en speciell typ av bakterie förs in i urinblåsan, så kan den hindra att sjukdomsalstrande bakterier får fäste. I en studie jämfördes en grupp patienter som behandlades med de snälla bakterierna med en kontrollgrupp utan bakteriebehandling.

- När de hade vår bakterie fick de signifikant färre infektioner, säger docent Björn Wullt till TT.

Related posts:

1. Jenny Grönberg Hernández: Snälla bakterier till urinblåsans försvar
2. Nyttiga bakterier kan hjälpa sjukvården
3. Spridning av resistenta bakterier på vårdhem och sjukhus

Att ge antibiotika i förebyggande syfte i samband med operationer minskar risken för infektioner efter ingreppet.

Det visar en vetenskaplig genomgång från SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering) som letts av Bengt Jeppsson, kirurgiprofessor och överläkare vid Skånes universitetssjukhus i Malmö

Men utredningen visar också att det är vanligt att ge flera doser antibiotika, trots att en dos oftast räcker.

– Det är väldigt viktigt att den dosen ges vid rätt tillfälle. Den ska ofta ges väldigt nära själva öppnandet, själva starten av operationen, säger Bengt Jeppsson till Vetenskapsradion.

Att använda antibiotika i förebyggande syfte på rätt sätt kan minska totalanvändningen och därmed minska risken för att bakterier blir resistenta mot antibiotika, enligt SBU-rapporten.

 Läs mer och lyssna på inslaget i Vetenskapsradion.

 Text: EVA BARTONEK ROXÅ

Foto: Dreamstime

Related posts:

1. Bakterier istället för antibiotika
2. En rökfri operation minskar risken för komplikationer
3. Primärvården skulle kunna jobba mer förebyggande

Foto: Dreamstime

Aktuellt om Vetenskap och Hälsa har tidigare rapporterat om forskarnas arbete kring sambandet mellan inflammation och depression. Läs mer i artikeln Depression kan bero på inflammation.

Läs också Sydsvenskans reportage Medel mot inflammation kan dämpa depression, publicerad 24 juli 2010.

Related posts:

1. Depression kan orsakas av inflammation
2. Ett liv fyllt av svåra depressioner
3. Depressioner måste behandlas

Trots att urinvägsinfektioner är en av våra vanligaste infektionssjukdomar, så finns idag bara ett sätt att behandla dem – med antibiotika. Eftersom antibiotikaresistensen ökar i Sverige, och särskilt för de bakterier som orsakar urinvägsinfektioner, finns det ett stort behov av att hitta alternativa behandlingar.

Patienter med återkommande urinvägsinfektioner är särskilt utsatta eftersom de riskerar att utveckla resistenta bakterier och allergier. På Urologen i Lund har man utvecklat en behandling mot återkommande urinvägsinfektioner där man för att att slippa skriva ut antibiotika låter en ”snäll” bakterie hindra infektioner.

Urinvägsinfektioner är vanliga men komplexa

Bakterien som orsakar urinvägsinfektioner är i de flesta fall  tarmbakterien E. coli. Vid en urinvägsinfektion har bakterier tagit sig in i urinröret och vidare till urinblåsan, och kroppens medfödda immunförsvar  har reagerat med att skapa en lokal inflammation.

E coli-bakterie med utskott, så kallade fimbrier. Källa: Bacterial Fimbriae Designed to Stay with the Flow. Gross L, PLoS Biology Vol. 4/9/2006, e314.

De allra flesta infektioner begränsar sig till urinblåsan, men ett litet antal infektioner går upp till njurarna och orsakar njurbäckeninflammation. I värsta fall leder njurbäckeninflammation till blodförgiftning.

Mer än 90% av de E. coli  som går upp till njurarna är täckta av P fimbrier, korta utskott av proteiner som hjälper bakterien att fästa i urinvägarnas slemhinna.

Bakterieinfektion som inte ger symptom

Men vissa E. coli bakterier kan finnas i urinblåsan utan att det märks – det heter att man får en asymtomatisk kolonisering av bakterier i urinvägarna.

Genom att studera den typen av bakterier som kroppen inte reagerar på har man sett att de bl.a. inte har P fimbrier att hålla sig fast med.

Ett av skälen till att bakterierna inte märks är alltså att de inte fäster i urinblåsans slemhinna, vilket de mer sjukdomsframkallande farliga bakterierna gör.

Hindrar sjukdomsframkallande bakterier

På Urologen i Lund har man länge studerat dessa symptomfria infektioner. Det är känt att om man behandlar en symptomfri kolonisering så ökar sannolikheten att patienten infekteras av en annan bakterie som är sjukdomsframkallande och som faktiskt orsakar symtom.

De asymptomatiska koloniseringarna skyddar alltså mot de symptomatiska infektionerna. Därför har en metod utvecklats för att behandla patienter med återkommande urinvägsinfektioner genom att medvetet åstadkomma asymptomatiska koloniseringar.

Färre urinvägsinfektioner

Den bakterie som använts vid dessa koloniseringar hittades i urinen hos en ung flicka, och hade funnits där i mer än två år utan att märkas. Bakterien, som kallas E. coli 83972, visade sig sakna just de P fimbrier som är så vanliga hos de mer sjukdomsframkallande bakterierna.

Koloniseringen sker genom en lösning med bakterien förs in i urinblåsan via en kateter. I och med att E. coli 83972 är så väl anpassad till att ta upp näringsämnen ur urin och finns i så stora mängder hos patienten, verkar den konkurrera ut inkommande bakterier innan de hinner etablera sig.

I en stor behandlingsstudie har det visat sig att patienterna får färre urinvägsinfektioner när de har E. coli 83972 i urinen, och därmed slipper både obehag och antibiotikabehandlingar – och farliga infektioner.

Text: JENNY GRÖNBERG HERNÁNDEZ

Foto: James Ho

Related posts:

1. Bakterier istället för antibiotika
2. Antibiotikaresistenta bakterier fortsatt hot mot hälsan
3. Resistenta bakterier med hem från utlandsresan

Cystatiner finns i kroppens alla celler och deras naturliga funktion är att reglera aktiviteten hos vissa proteinnedbrytande enzymer, så kallade cysteinproteaser. Anders Grubb har forskat på cystatiner i snart 40 år, vilket har lett till flera intressanta spår.

Cystatin i långa kedjor – kan förklara mekanismen bakom flera dödliga sjukdomar

Ett felaktigt protein som klumpar ihop sig i hjärnans blodkärl är orsaken till hjärnblödning och för tidig död hos unga islänningar. Forskare i Lund har hittat mekanismen bakom varför proteinerna klumpar ihop sig, vilket öppnar möjligheter för utveckling av nya läkemedel. Resultaten tyder dessutom på att en snarlik mekanism kan ligga bakom Alzheimer och Creutzfeldt-Jakobs sjukdom. Läs mer.

Dödar virus och bakterier

Anders Grubb har sedan många år forskat kring cystatiner och deras förmåga att hämma tillväxten av virus och bakterier. Baserat på den aktiva delen av cystatin C har han framställt flera små peptider som liksom cystatin C och andra cystatiner kan hämma tillväxten av virus och bakterier.

– Vi har testat 150-talet peptider grundade på cystatin C, några fungerar bra mot både bakterier och virus, andra mot endera, och några mot ingendera, säger Anders Grubb. Läs mer. 

Lundamodellen – för säkrare mätning av njurfunktion

Cystatin C har även en direkt klinisk tillämpning. För att bedöma en patients njurfunktion, vilket är nödvändigt exempelvis för att rätt dosera läkemedel som utsöndras via njurarna, måste man känna till patientens glomerulära filtrationshastighet, GFR (dvs. hur snabbt blodplasma filtreras genom njurens kärlnystan).

Det kan göras på flera olika sätt men hittills har ingen metod varit tillräckligt bra. De invasiva metoderna (då man med instrument tränger in i patientens kropp) är inte helt riskfria för patienten. Man har därför under en längre tid jobbat med olika beräkningssystem, ekvationer, som baseras på att man mäter halterna av cystatin C eller kreatinin i blodet. Men även här finns problem.

Kreatininmetoden är starkt beroende av personens muskelmassa vilket gör att man får felaktiga värden för personer vars muskelmassa avviker från medelvärdet. Mätning av cystatin C är oberoende av muskelmassan men kan ge felaktiga värden hos personer som behandlas med bland annat glukokortikoider (t.ex. vid svår astma).

Anders Grubb och hans forskarkollegor föreslår nu en kombination av dessa två beräkningsmetoder som tillsammans ger mycket säkrare svar (läs mer på www.egfr.se). Metoden kallas Lundamodellen. Den används, som namnet antyder, i Lund, och är på väg att införas i hela Skåne.

Nyligen fick Anders Grubb pris för bästa artikel under de senaste fem åren i tidskriften Scandinavian Journal of Clinical and Laboratory Investigation. I artikeln beskriver han den nya metoden och har nu blivit inbjuden att föreläsa om Lundamodellen i USA.

– Min förhoppning är att om två till tre år används metoden globalt, säger Anders Grubb.

Text: EVA BARTONEK ROXÅ

Foto: Eva Bartonek Roxå och Dreamstime. Illustration: Dreamstime, Maria Wahlbom och Anders Grubb.

Related posts:

1. Cystatin i långa kedjor – förklaringen till flera dödliga sjukdomar?
2. Har han medlet mot SARS?
3. Minska misstagen med mediciner

– Med de gamla metoderna att behandla de patienter som fått en svår infektion efter en hjärtoperation dog upp till 15 procent av patienterna, berättar Richard Ingemansson. Men för tio år sedan började vi här på sjukhuset i Lund utveckla en ny metod att rena det infekterade såret med hjälp av VAC-svampen.

Genom att täcka såret med ett tvättsvampsliknande material och därefter koppla denna till en pump som hela tiden suger bort luft och skapar undertryck får man bort bakterier samtidigt som blodcirkulationen i såret ökar.

VAC-svampen suger också bort vätska som gör att blodkärlen lättare når sårkanten vilket snabbar på sårläkningen. Det fungerar också som ett tillfälligt förband för att effektivt skydda såret från bakterier i omgivningen.

Snabbare läkning

– Metoden användes först för svårläkta bensår men vi kom på att den också kunde användas för patienter med svåra infektioner efter en hjärtoperation. Det tar bara drygt någon vecka innan infektionen har gett med sig och såret har börjat läkas, säger Richard Ingemansson.

VAC-svampen används vid ett infekterat sår efter en hjärtoperation.

– Tidigare var dessa patienter nedsövda i respirator i två veckor. Nu kan de vårdas på en vanlig vårdavdelning, berättar Ronny Gustafsson. Hittills har den nya metoden att behandla infektioner räddat livet på 150 patienter bara här i Lund.

Metoden att använda VAC-svampen vid svårläkta infektioner efter en hjärtoperation har spridit sig till andra länder relativt snabbt. I Tyskland använder ungefär hälften av sjukhusen metoden och i USA pågår just nu en process att godkänna metoden.

– Det börjar ofta med ett omöjligt fall, säger Richard Ingemansson och när sjukhuset ser att detta har effekt börjar man använda den för alla patienter.

Öka blodflödet i hjärtat

En fortsättning på projektet är forskning om hur man kan öka blodflödet i hjärtat med hjälp av undertryck. Vid exempelvis en förträngning i kranskärlen vill man kunna öka nybildningen av blodkärl. Det finns patienter som inte kan opereras och för dessa skulle detta kunna bli en framtida möjlighet.

Även i samband med stamcellsbehandling av hjärtat är det viktigt att lösa blodförsörjningen till de delar av hjärtat som stamcellerna har lagat. Läs mer om hjärtstamceller i artikeln om Stefan Jovinges forskning.

– Det är en bit kvar tills vi har utvecklat denna metod så att den kan användas i kliniken, menar Ronny Gustafsson. Det tar många år att hitta den bästa kombinationen av temperatur, undertryck och andra parametrar. Det som görs på labbet i dag tar ungefär tre till fem år innan det når kliniken. Vi hade behövt ännu större resurser inom forskningen.

Text: NINA HULT

Från vänster Richard Ingemansson Nina Wallentin och Ronny Gustafsson. Foto: Roger Lundholm

Related posts:

1. Henrik Bjursten: Ultraljud räddar hjärnan efter hjärtoperation
2. Träning ger färre knäoperationer efter korsbandsskada
3. Ingrid Hansen Pupp: Hjärnans utveckling efter mycket för tidig födelse

För mycket, för dyrt, för sent eller för snålt?

En del förgiftar våra vattendrag. De flesta botar eller lindrar. Äldre får för mycket, men blir äldre tack vare dem. Nya, moderna kostar skjortan.

Läkemedel både lockar och skrämmer.

I det senaste numret av tidskriften Aktuellt om vetenskap & hälsa berättar forskare och specialister vid Skånes universitetssjukhus, Medicinska fakulteten vid Lunds universitet och Labmedicin Skåne bland annat om läkemedelsrester i naturen, om nyskapande metoder att mikrodosera mediciner och om helt nya läkemedel som är verksamma mot långsamma förlossningar, aggressiv prostatacancer, stroke och migrän. Dessutom diskuteras den brännande frågan om övermedicinering på våra äldreboenden.

Med mikrodosering testas läkemedel direkt på människa

Att testa nya läkemedel i djurförsök är en omväg. Sju av tio faller bort på vägen. Professor Sören Mattsson, vid Lunds universitet och sjukhusfysiker på Skånes universitetssjukhus i Malmö, och hans forskarlag finslipar nu tekniken med mikrodosering.

Försökspersonen får blott en hundradel av den tänkta dosen som är märkt med ett ofarligt radioaktivt ämne. Vid 22 av 25 testade läkemedel ger metoden en god fingervisning om hur de riktiga doserna uppträder i kroppen. Läs mer

Söker läkemedelsrester i vatten och avloppsslam

All medicin sugs inte upp av kroppen. Andelen läkemedelsrester i våra reningsverk är högre än de som kommer från utsläpp från fabriker. Men medan den biologiska risken av tungmetaller är noga undersökt, är läkemedelsresternas hormonstörande effekter försummad.

Estelle Larsson, doktorand vid organisk kemi på Lunds universitet, är en av dem som med enkla metoder kartlägger mängden farliga medicinrester i vatten och avloppsslam. Läs mer

Ny medicin påskyndar långsam förlossning

20-40 procent av alla förlossningar kan bli utdragna. Professor Anders Malmström vid Lunds universitet och hans forskarlag ser som en av orsakerna att vävnaderna i livmodern och livmoderhalsen är olika.

Man har nu patenterat ett medel som stimulerar sammandragningarna i livmodern samtidigt som det ökar livmoderhalsens förmåga att öppna sig. Fas-2-studier visar att ingen förlossning då blir längre än tolv timmar. Läs mer

Ny revolutionerande migränmedicin

Nästa år finns ett nytt läkemedel mot migrän på marknaden. Medicinen kan till skillnad från de gamla även tas av personer med hjärtbesvär.

Professor Lars Edvinsson vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus i Lund har haft en 25 år lång resa fram till erkännandet. Läs mer

Tar fram medicin mot sena aggressiva tumörer

Cancervården har i dag svårt att hindra aggressiva cancerceller från att sprida sig till lever och lungor.

Jenny Liao Persson, docent i experimentell cancerforskning, och professor Olof Sterner vid organisk kemi, båda på Lunds universitet, har funnit en läkemedelskandidat som utan att den ger större biverkningar har gett bra resultat i sena aggressiva stadier av prostatacancer. Läs mer

Läkemedel för äldre måste kvittas mot tid

Läkemedel har stor del i vår allt längre livslängd. Men olämplig läkemedelsbehandling anses vara orsaken till uppemot 30 procent av alla sjukvårdsbesök för personer över 65 år. Ändå ligger Sverige inte i topp i kostnader för mediciner per individ.

Överläkare Robert Rydbeck vid Skånes universitetssjukhus i Lund säger att svensk äldrevård har stor kunskap om läkemedel. Vad som fattas är tid att möta den äldres oro och att ersätta mediciner med stimulans. Läs mer

Läs dessa och övriga artiklar i Aktuellt om vetenskap & hälsa, juni 2010:

• Lång väg ut till apoteken
• Medicin som socker på frukostflingorna?
• Samhället bör bidra med mer
• Tuffa villkor för försök
• Dags att återvända till naturens skafferi efter läkemedel
• Rätt från början med mikrodoser
• För många läkemedel?
• Minska misstagen med mediciner
• Test på hög höjd för ny hjärtmedicin
• Snart finns vaccin mot hjärtinfarkt
• Starka ämnen ledtrådar för smärtforskning
• Snabbare förlossningar
• Kroppens egen medicin skyddar mot infektion
• Nyttiga bakterier kan hjälpa sjukvården
• Apotekarutbildning i Lund och Köpenhamn
• Ny kontrastvätska blev fullträff
• Metod mot aggressiv spridning av cancer
• Ny migränmedicin blockerar attacken
• Har han medlet mot SARS?
• Kan genterapi hjälpa mot Parkinsons?
• Markörer visar vägen till bättre cancervård
• Via toaletten ut i naturen …

Related posts:

1. Nytt vapen mot aggressiva bakterieinfektioner
2. Mat som – eller istället för – medicin?
3. Fem nya professorer vid Medicinska fakulteten

Artur Schmidtchen leder ett internationellt forskarlag. Foto: Roger Lundholm

Professorn i dermatologi och venereologi Artur Schmidtchen vid Skånes universitetssjukhus och Lunds universitet forskar om kroppens egna antibiotika, kroppens peptider.

– Vi behöver detta immunsystem för att hålla oss friska. Annars skulle mikrober som bakterier och virus kunna verka fritt.

Vanligen bär människan på en till två kilo mikrober. Några procent finns på huden, det område som Artur Schmidtchen forskar om.

– Min forskning handlar om hur vi skyddar oss mot infektioner med hjälp av kroppens egna peptider. Olika peptider ger olika skyddseffekter mot de angripande mikroberna, men ibland sviktar försvaret.

Bensår och böjveckseksem

Det han från början studerade var bensår. Artur Schmidtchen startade 1996 den första sårmottagningen för kroniska bensår vid hudkliniken på sjukhuset i Lund. Omkring 50 000 patienter i Sverige lider av denna sjukdom, där man ofta har problem med bakterieinfektioner.

En annan hudåkomma där mikrober är inblandade är böjveckseksem. Fem procent av friska människor har en viss sorts stafylokocker på huden, men hos patienter med böjveckseksem är det 90 procent som bär på dessa bakterier. De är inte orsaken till sjukdomen, men är en av flera utlösande faktorer.

Peptider ny behandlingsform

Artur Schmidtchen har startat företaget Dermagen för att utveckla läkemedel baserade på peptider. En studie gjord i företagets regi visade att mikroberna på huden kunde minskas med 99,9 procent med hjälp av peptidkräm. Studien var den första i sitt slag som visade att antalet mikrober kan minskas med hjälp av peptider.

Men peptider kan användas även mot annat än eksem.

– De kan också komma att användas till exempel för behandling av postoperativa sår och brännskador, menar Artur Schmidtchen.

Blodförgiftning ett annat tillämpningsområde

Andra peptider som han studerar, inom ramarna för företaget Ximmune som han också varit med om att starta, har visat sig bota möss från blodförgiftning. Peptiderna reglerar bakteriemängden och minskar infektion och inflammation.

– En tänkbar framtida användning är att utnyttja peptider vid akut blodförgiftning som tillägg till antibiotika.

Båda metoderna är patentsökta.

– Men det tar i bästa fall tre till fem år innan de sistnämnda läkemedlen kommit så långt som till kliniska tester, säger Artur Schmidtchen. Hans team är internationellt sammansatt med forskare från både Sverige, Indien, Tyskland och Frankrike.

Text: HANS-GÖRAN BOKLUND

Related posts:

1. Artur Schmidtchen: Människans medfödda immunförsvar
2. Fil och yoghurt skyddar hjärtat
3. Östrogen skyddar insulinceller

Historiskt sett har alla läkemedel byggt på ämnen från växter, svampar och andra organismer. Och fast kemisterna nu lärt sig att från grunden framställa nya, syntetiska molekyler, så finns det gott om rikedomar kvar i naturens skafferi.

Det menar Olov Sterner, professor i organisk kemi vid Lunds universitet, som forskar om biologiskt aktiva naturprodukter.

Den första storsäljaren från naturens skafferi var magnecyl (aspirin). Dess verksamma ämne salicin kommer från pilbark, vilket var känt redan i det gamla Grekland. På slutet av 1800-talet hittade ett läkemedelsföretag sättet att framställa medlet i en lättillverkad och mer magvänlig form, som snabbt blev en internationell succé.

Kinin, som kommer från ett träd i Anderna, användes av indianerna i Bolivia och Peru mot huttrande i sträng kyla. Europeerna började sedan använda kinin först mot feber och sedan som förebyggande medel mot malaria.

Ett tredje trädbaserat läkemedel av nyare datum är taxol, ett medel mot cancer som hämtats från en viss sorts idegran.

Olika vägar till nya läkemedel

Det finns enligt Olov Sterner fyra sätt att hitta nya tänkbara läkemedel:

• att skräddarsy en molekyl som passar till en viss receptor (mottagare) i kroppen – en metod som kräver ingående kunskap om den aktuella sjukdomens mekanismer
• att kemiskt vidareutveckla redan kända läkemedel
• att blanda kemiska komponenter som kan reagera med varandra och ge upphov till nya molekyler, vars effekter sedan testas
• att leta i naturen efter biologiskt aktiva substanser.

Det sista sättet var förr det viktigaste, och merparten av alla nya läkemedel var länge direkt eller indirekt baserade på naturliga ämnen. Numera har de andra metoderna tagit över, men inte lyckats särskilt bra.

– Det kommer idag ut så få helt nya läkemedel att man talar om en kreativitetskris inom läkemedelsindustrin, säger Olov Sterner.

Från en amerikansk idegransart kommer taxol, ett framgångsrikt läkemedel mot cancer. På bilden den europeiska idegranen Taxus baccata som innehåller liknande substanser. Foto: Luis Fernández García, Wikimedia commons.

Han tycker det är dags att vända tillbaka till naturen, dvs leta efter läkemedelskandidater hos naturliga organismer.

Samarbete med forskare i Bolivia

Själv letar han bland annat i Bolivia. Sida stöder ett samarbete där bolivianska doktorander får komma till Lund och forska kring olika naturmedel ur landets traditionella läkekonst.

Först gör man ett extrakt av den växt etc. det gäller, sedan delas detta upp i olika komponenter tills man hittar den biologiskt aktiva substansen, som därpå tillverkas på syntetisk väg och studeras tills man förstår dess effekter.

Olov Sterner har också startat ett företag tillsammans med Malmöforskaren Jenny Liao Persson för att utveckla substanser som är verksamma mot prostatacancer. Läs mer i artikeln Metod mot aggressiv spridning av cancer.

Text: INGELA BJÖRCK

Related posts:

1. Svår prostatacancer kräver nya läkemedel
2. Dialogmöten fick utbrända att återvända till arbetet snabbare
3. Tema cancer: Leta efter förstadier till tarmcancer!

Bengt Jeppsson har under många år studerat nyttiga bakterier. Foto: Jimmy Wahlstedt, Medicinsk Informationsteknik.

Varje människa har ungefär ett kilo bakterier i sitt mag-tarmsystem. Bland dem finns ett 20-tal nyttiga laktobakterier.

Patienter som skulle gagnas av att få mer av dessa bakterier är bl.a. de som lider av inflammatoriska tarmsjukdomar, de som genomgår strålningsbehandling, intensivvårdade patienter och sådana som ska behandlas kirurgiskt för en cancersjukdom.

Vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus i Malmö och Lund (SUS) pågår forskning på området. I Malmö studerar kirurgiprofessorn Bengt Jeppsson dessa nyttiga bakterier, som får fart på magen och minskar utrymmet för sina sjukdomsskapande släktingar.

– Ett exempel på patienter som drabbas svårt av de sjukdomsalstrande bakterierna i mag-tarmkanalen är intensivvårdade patienter. När deras lungor och njurar och andra organ sviktar, klarar sjukvården ofta av detta och kan hjälpa patienten. Men när magen och tarmarna inte fungerar riskerar patienten att avlida i en blodförgiftning.

Minskat utrymme för sjukdomsalstrande bakterier

Bengt Jeppsson har under många år forskat på det här området. Den tidigare forskningen har bland annat resulterat i Proviva, en nyttodryck. Hans forskargrupp har nu gjort en dekokt av några vanligt förekommande laktobakterier som han hoppas ska kunna ges till patienter. Han har själv provdruckit blandningen.

– Genom att tillföra nyttiga bakterier minskas utrymmet för de sjukdomsalstrande bakterierna i magen. Mjölksyreproduktionen ändrar pH-värdet och immunförsvaret stärks. De tillförda bakterierna ger dessutom ett positivt tillskott av näring till personen, säger han.

Cellerna i tarmarna är nämligen ovanliga då de tar sin näring direkt från det som förs genom tarmarna. Alla andra celler i kroppen får sin näring via blodet.

Intensivvårdspatienter får laktobakterier

Bengt Klarin med en av sina patienter. Foto: Roger Lundholm

I Lund arbetar Bengt Klarin, överläkare vid SUS och forskare vid Institutionen för kliniska vetenskaper i Lund, också med intensivvårdspatienter som behandlas med antibiotika.

När den normala floran av tarmbakterier slagits ut av antibiotikan lämnas plats för farligare bakterier som t.ex. Clostridium difficile, en fruktad bakterie som kan orsaka diarréer och svåra tarminflammationer.

Bengt Klarin har studerat antibiotikabehandlade patienter som fått en havrelösning med och utan en viss laktobakterie, Lactobacillus plantarum 299.

Bland dem som fått denna var det ingen som råkade ut för någon Clostridium-infektion, medan nästan en femtedel av de patienter som fått enbart havrelösning drabbades av sådana infektioner.

Minskat obehag för dem som vårdas i respirator

Lunginflammation är ett annat vanligt problem på intensivvården. Upp till en femtedel av de patienter som vårdas i respirator mer än ett par dygn kan få lunginflammation.

Det vanligaste skälet är att farliga bakterier i svalget rinner ner i lungorna bredvid den plasttub som hjälper patienten att andas. Att tvätta munhålan med klorhexidin minskar risken för lunginflammation.

Men medlet hjälper inte mot alla sorters farliga bakterier, och somliga patienter tycker också att tvättningen är obehaglig. Därför har Bengt Klarin testat probiotika även här.

I stället för klorhexidin har man tvättat patienternas munnar med en lösning innehållande den välgörande laktobakterien, som visade sig ha bättre effekt mot de sjukdomsalstrande bakterierna än klorhexidin.

Text: HANS-GÖRAN BOKLUND/OLLE DAHLBÄCK

Related posts:

1. Bakterier istället för antibiotika
2. Jenny Grönberg Hernández: Snälla bakterier till urinblåsans försvar
3. Probiotiska bakterier – nytt vapen mot Multipel Skleros

Anders Grubb kan ha behandlingsmöjligheten mot SARS och vapnet mot multiresistenta bakterier. Den kan finnas i någon av de 150 peptider som han testat.

Anders Grubb är professor i Klinisk kemi vid Labmedicin i Region Skåne. Han har sin forskningsmässiga plats inom Medicinska fakulteten, fysiskt på Skånes universitetssjukhus i Lund.

– Det finns i dag bakterier som inte ett enda antibiotikum fungerar mot, förklarar han. Vi är nästan tillbaka där vi började innan penicillinet kom, att behandla patienter med hästserum med allt vad detta innebär av risker.

Liten molekyl skyddar brett

Anders Grubb har sedan många år forskat kring cystatiner och deras förmåga att hämma tillväxten av virus och bakterier. Baserat på den aktiva delen av cystatin C har han framställt flera små peptider, små molekyler, som liksom cystatin C och andra cystatiner kan hämma tillväxten av virus och bakterier.

– Vi har testat 150-talet peptider grundade på cystatin C, några fungerar bra mot både bakterier och virus, andra mot endera, och några mot ingendera. Det som återstår för oss att få genomfört är tester på djurmodeller, berättar han.

Anders Grubb har en lovande substans som kan bekämpa bakterier och virus, men behöver ekonomiskt stöd för den fortsatta forskningen. Foto: Roger Lundholm

Söker stöd för djurförsök

Till detta behöver man hjälp och därför har företaget Neobetics startats av forskarna där produktutvecklaren Christian Freiburghaus som bäst försöker få ekonomiskt stöd för de viktiga djurförsöken. De tester som hittills gjorts visar att peptiderna dödar herpesvirus. Till och med den farliga luftvägssjukdomen SARS tycks dödas av en av peptiderna!

– Cystapep visade sig vara aktiv mot corona-virus som SARS tillhör i provrörsförsök.

Inga bakterier resistenta

För att fastslå att så är fallet behövs djurförsök. En annan sak som man funnit kring Cystapep hittills är att ingen av de testade bakterierna varit resistenta mot Cystapep och inte heller mot ytterligare några av de andra cirka 150 testade peptiderna.

Forskningen sker i samverkan med forskare i Polen. Cystapep är patenterad.

Text: HANS-GÖRAN BOKLUND

Related posts:

1. Anders Grubb: Cystatin C – nyckeln till nya mediciner
2. Föreläsningar från temadag om njursjukdomar

Detta illustrerar vikten av att vi kan kontrollera och avgränsa vår mikrobiella flora. En viktig del i detta skydd utgörs av olika bakteriedödande (antimikrobiella) peptider. Peptiderna finns framför allt där vår kropp möter yttervärlden, som i hud och slemhinnnor, men de förekommer också cirkulerande i blodet.

I normalt, ”friskt” tillstånd lever vi i ekologisk balans med våra mikrober. Ibland bryts dock denna balans. Vid sårskador, eller efter kirurgi, kan bakterier tränga in och orsaka akuta infektioner som i värsta fall kan bli livshotande, såsom blodförgiftning.

Långdragna infektioner utgör ett annat problem, och i huden uppträder dessa vid eksem och svårläkta bensår. Utvecklingen av resistens mot antibiotika har minskat våra behandlingsmöjligheter ytterligare. Behovet av nya sätt att bekämpa infektion är därför stort.

Hitta nya behandlingar

Min forskning handlar om att förstå varför vi får infektioner, men också hur vi skyddar oss från infektioner med hjälp av våra egna peptider. Vi har här upptäckt flera nya grupper av antimikrobiella peptider. Vissa tillverkas i blodet vid en skada eller infektion, andra finns i huden eller byggs in i vårt eget sårförband, fibrinet (”ruvor” på skånska).

En del peptider och proteiner har antiinflammatoriska egenskaper, medan andra ökar inflammationen. Detta avspeglar kroppens behov av att konstant kunna finjustera inflammation parallellt med bakteriebekämpning.

Min målsättning är att utnyttja denna kunskap och föra frågeställningarna vidare från forskningsresultat till nya behandlingar baserade på kroppsegna peptider.

ARTUR SCHMIDTCHEN

Från broschyren ”Professorsinstallation 19 mars 2010″, Kommunikationsavdelningen vid Lunds universitet.

Related posts:

1. Kroppens egen medicin skyddar mot infektion
2. Jästsvampar på huden kan förvärra atopiskt eksem
3. Humlab lär oss om människans beteende

Hjärnans påverkan vid depression

Aki Johanson är professor i neuropsykologi och forskar om hur hjärnan påverkas av olika behandlingar vid depression för att kunna förbättra diagnostik och behandling hos patienter med psykiska sjukdomar. Läs mer i artikeln Hjärnans påverkan vid depression

Blödarsjuka - från gen till patient

Rolf Ljung är professor i pediatrik och forskar om hemofili, det vill säga blödarsjuka. Han arbetar med att kartlägga de förändringar som finns i generna hos patienter med blödarsjuka. Det gör det möjligt att hitta bästa möjliga behandling för dessa patienter. Läs mer i artikeln Blödarsjuka – från gen till patient

Östrogen – gåtfullt hormon i nya roller

Bengt-Olof Nilsson är professor i fysiologi och forskar kring hormonet östrogens roll i kroppen. Man har sett att det inte bara påverkar livmoder och bröst utan nästan alla kroppens organ – hjärna, blodkärl och lungor exempelvis. Östrongen anses också skydda mot både hjärt- och kärlsjukdomar och tandlossning. Läs mer i artikeln Östrogen – gåtfullt hormon i nya roller

Diabetes påverkan på magtarmkanalen

Bodil Ohlsson är professor i medicin, och forskar om vad som händer i magtarmkanalen när man får störningar som buksmärtor, gaser, förstoppning och diarré. Detta är exempelvis vanligt hos diabetespatienter och en orsak kan vara rubbningar i funktionen hos vissa hormoner. Läs mer i artikeln Diabetes påverkan på magtarmkanalen

Människans medfödda immunförsvar

Artur Schmidtchen är professor i dermatologi och venereologi. Hans forskning handlar om att förstå hur kroppens skydd mot infektioner fungerar och hur denna kunskap kan användas för att bekämpa akuta och kroniska infektioner. Läs mer i artikeln Människans medfödda immunförsvar

Från broschyren ”Professorsinstallation 19 mars 2010″ som tagits fram av Kommunikationsavdelningen vid Lunds universitet.

Related posts:

1. Mat som – eller istället för – medicin?

Nu har forskare i Lund upptäckt ett protein i kroppens medfödda immunförsvar som kan söka rätt på dessa streptokocker och ta död på bakterierna genom att lösa upp dem. Även om det fortfarande är långt dit, hoppas forskarna att denna kunskap på sikt ska kunna leda till nya och mer effektiva läkemedel mot aggressiva streptokockinfektioner.

Från vänster: Erik Malmström, Maria Baumgarten, Heiko Herwald, Monica Heidenholm, Matthias Mörgelin och Oonagh Shannon.

Heiko Herwalds forskargrupp vid avdelningen för infektionsmedicin vid Lunds universitet studerar kroppens reaktioner vid infektionssjukdomar. De har särskilt tittat på den typ av streptokocker som i vissa fall kan ge mycket aggressiva infektioner, så kallade Grupp A streptokocker (Streptococcus pyogenes).

– Dessa aggressiva infektioner är mycket svårbehandlade och vi försöker förstå förloppet vid en infektion för att hitta nya behandlingsmöjligheter, berättar professor Heiko Herwald.

– I normala fall klarar ju kroppen alla de bakterier vi utsätts för otroligt bra, men i enstaka fall lyckas bakterierna undgå vårt immunförsvar och sprida sig i kroppen, säger Erik Malmström som är doktorand på avdelningen. Då är risken att man får en väldigt kraftig reaktion, så att vårt eget immunförsvar nästan går över styr. Exempelvis vid en blodförgiftning.

Ett nyupptäckt antibakteriellt protein

Erik Malmström har studerat komponenter i blodet som deltar i det medfödda immunförsvaret. Idag känner man till många proteiner och peptider (delar av proteiner) vars uppgift är att hitta skadliga bakterier och på olika sätt se till att dessa dödas.

– Vi upptäckte att ett protein som annars är aktivt vid exempelvis koagulation av blodet även kunde angripa bakterier, berättar Erik Malmström.

Det är första gången man har kunnat se att proteinet, som kallas Protein C Inhibitor (PCI), kan delta i kroppens försvar mot bakterier genom att på egen hand döda bakterier. Överraskande var också att proteinet fungerade i sin helhet utan att först behöva aktiveras genom att klyvas till mindre delar.

– Det har man tidigare bara sett hos några få proteiner i det medfödda immunförsvaret, säger Erik Malmström. Proteinet är också oerhört stabilt och tål den tuffa miljö som uppstår i ett infekterat sår.

I den övre bilden (B) ser man streptokockbakterier som i den nedre bilden (D) har lösts upp av PCI.

Blodplättar hjälper proteinet att hitta rätt

PCI är ett protein med flera olika viktiga funktioner i kroppen. Bland annat deltar det i blodkoagulationen tillsammans med blodplättarna och en mängd andra proteiner.

– Vi har sett att där blodplättar är aktiverade finns också PCI bundet till blodplättarna. Kroppen kan på detta sätt se till att det blir mycket av PCI lokalt i skadeområdet där det behövs.

Det berättar Oonagh Shannon, som är forskare på avdelningen för infektionsmedicin. Hon har specialiserat sig på just blodplättarnas funktion.

Forskarna kunde också bekräfta detta genom att de fann högre halter av PCI i infekterade hudbitar från patienter med svårbehandlade streptokockinfektioner.

Nu fortsätter arbetet med att få en tydligare bild av hur proteinet PCI tillverkas och regleras i kroppen vid en infektion. På sikt hoppas man kunna utnyttja denna kunskap för att kunna konstruera nya läkemedel mot infektionssjukdomar.

NINA HULT

Artikeln har tidigare varit publicerad som Månadens vetenskapliga artikel vid Medicinska fakulteten, Lunds universitet.

februari 2010

Related posts:

1. Probiotiska bakterier – nytt vapen mot Multipel Skleros

Sambandet mellan inflammation och depression har diskuterats sedan början på 90-talet men forskarna i Lund är först med att visa på inflammatoriska förändringar i ryggmärgsvätskan hos självmordsnära patienter.

– Tidigare studier är baserade på blodprov men vi har kunnat analysera ryggmärgsvätska från patienter som har försökt ta sina liv och sett att de har förhöjda nivåer av ett inflammatoriskt ämne, interleukin-6. Vi har också sett att de allra högsta nivåerna finns hos patienter som har gjort våldsamma självmordsförsök, exempelvis försökt hänga sig, och att nivån av inflammatoriska ämnen är kopplad till svårighetsgraden av de depressiva symtomen, säger Daniel Lindqvist, doktorand och AT-läkare.

Forskarna har haft tillgång till ett unikt patientmaterial som samlats in vid Universitetssjukhuset i Lund under de senaste 20-25 åren.

– Vi kan inte säkert säga vad som är orsak och verkan men mycket tyder på att det är inflammationen som leder till depression och inte tvärtom. Försök på råttor visar att om man injicerar inflammatoriska ämnen i hjärnan på dem så uppvisar de depressivt beteende. Man har också sett att patienter som behandlas med inflammationsframkallande mediciner oftare blir deprimerade jämfört med andra människor, förklarar Daniel Lindqvist.

I hjärnan finns mikrogliaceller som normalt bidrar till signalöverföringen i hjärnan men som plötsligt kan omvandlas till kraftfulla frisättare av inflammatoriska ämnen.

– Vår hypotes är att något händer med mikrogliacellerna. Det kan vara en belastning som en virusinfektion eller stress, och det kan finnas en bidragande ärftlig bakgrund till att mikrogliacellerna är känsliga för detta och börjar frisätta inflammatoriska ämnen, säger handledaren Lena Brundin, leg.läkare.

Ökade halter av inflammatoriska ämnen påverkar i sin tur serotonin och dopaminhalterna i hjärnan. Dessa två signalsubstanser står i fokus för dagens behandlingsmetoder av depressioner.

Forskarna planerar nu en behandlingsstudie där man vill testa olika antiinflammatoriska mediciner på patienter med depression.

– Vad som är positivt för den här studien är att det redan finns sådana mediciner registrerade mot andra sjukdomar. Vi behöver inte gå den långa, tidsödande vägen med att först utveckla ett läkemedel utan kan börja testa direkt på patienter, säger Lena Brundin.

En svår uppgift för psykiatrin är också att avgöra om en deprimerad person funderar på att ta sitt liv. Idag bygger bedömningen på en subjektiv metod, ett samtal mellan läkare och patient. Inflammatoriska ämnen, som interleukin-6, skulle kunna fungera som biologiska markörer och vara ett objektivt stöd vid bedömningen av självmordsrisken.

Text: EVA BARTONEK ROXÅ

april 2009

Artikeln är tidigare publicerad som Månadens vetenskapliga artikel av Medicinska fakulteten vid Lunds universitet

No related posts.

Genom lyckade vaccineringar har till exempel sjukdomen smittkoppor utrotats från jordens yta, och snart också polio.

Kristian Riesbeck forskar i dag för att få fram vaccin mot Haemophilus och Moraxella, bakterier som orsakar öroninflammation hos barn och luftvägsinfektioner hos vuxna. Luftvägsinfektionerna är vanligast hos patienter som lider av KOL, kronisk obstruktiv lungsjukdom, men drabbar någon gång i stort sett alla åldersgrupper i samhället.

– Bakterierna har en fantastisk förmåga att överleva hos friska utan att ge symtom, säger han.

Men vid en samtidig virusinfektion kan de orsaka mycket besvär. I sämsta fall kan bakterierna dela sig ett par gånger i timmen och formligen explodera.

Kunskap om bakteriernas yta leder till nya vaccin

– Därför är det viktigt att vi lär oss mer om bakterierna för att sätta hårt mot hårt. Ett av målen med min forskning är kartlägga strukturer hos luftvägsbakterier som kan användas i nya vaccin, säger Kristian Riesbeck.

Som exempel ger han Synflorix, ett nytt pneumokockvaccin med protein D från Haemophilus som bärarprotein. Protein D är en originalupptäckt från Medicinsk mikrobiologi i Malmö. Vaccinet ger skydd mot både blodförgiftning och öroninflammation orsakad av pneumokocker, och har även en partiell effekt mot Haemophilus.

Det har redan introducerats i Australien och Brasilien och accepterats i några svenska landsting i Sverige. Synflorix kommer också via Bill Gates välgörenhetsfonder att bli tillgängligt för barn i tredje världen.

Infektioner stort problem

Kristian Riesbeck är oroad över infektionssjukdomar som kan drabba oss som en blixt från en klar himmel.

– Infektionssjukdomarna utgör ett av världens största problem. Lägg därtill problemet med resistenta bakterier som antibiotika inte hjälper mot, så kan ett riktigt stort hot uppstå.

HANS-GÖRAN BOKLUND

Artikeln har tidigare varit publicerad i Aktuellt om vetenskap & hälsa, november 2009.

Related posts:

1. De försöker överlista bakteriers samverkan
2. Bakterier vilseleder immunsystemet
3. Vaccinering mot Alzheimers väntas inom några år

Odlingsplatta med bakterier. Foto: Dreamstime

Forskare vid Universitetssjukhuset i Malmö har upptäckt en helt ny signalväg som bakterier använder för att aktivera B-celler i immunförsvaret. Något som kan ha betydelse för en framtida utveckling av vaccin mot infektioner i de övre luftvägarna.

– Ju mer man känner till om förloppet vid en bakterieinfektion, desto större är möjligheterna att bekämpa den, säger Kristian Riesbeck som är professor i Klinisk Bakteriologi vid Lunds Universitet och verksam vid Universitetssjukhuset MAS. Projektet är en del av Lunds Universitets programområde ”Blood & Defence”.

Målet för Kristian Riesbecks forskning är att på sikt hitta ett vaccin mot infektioner i de övre luftvägarna. Dessa infektioner orsakas av bakterier som Haemophilus och Moraxella och kan bland annat leda till öroninflammationer hos barn eller förvärra tillståndet hos vuxna med lungsjukdomen KOL. Moraxella-bakterier har mycket snabbt utvecklat resistens mot penicillin, vilket också bidrar till intresset hos forskarna att bättre förstå dessa bakterier.

B-celler bekämpar bakterier och virus

– Traditionellt brukar man prata om att immunförsvaret har två olika delar – det medfödda och det anpassningsbara (adaptiva). Det vi har sett i vår studie är att dessa är ytterst beroende av varandra, berättar Johan Jendholm som numera är postdoc vid Biotech Research and Innovation Centre (BRIC) vid Köpenhamns Universitet.

Malmöforskarna har studerat B-celler från halsmandlar hos barn för att försöka förstå hur B-cellerna bekämpar bakterien Moraxella. B-cellerna är en viktig del i kroppens anpassningsbara immunförsvar och har som sin främsta uppgift att lära sig att känna igen olika främmande mikroorganismer för att antikroppar snabbt ska kunna tillverkas i kroppen vid en infektion. I halsmandlarna finns en reservoar av B-celler som kan bekämpa bakterier och virus så snart de har kommit in i kroppen via luftvägarna.

Ny kunskap om hur B-celler aktiveras

För första gången har man sett att B-celler har en förmåga att binda till hela Moraxella-bakterier och ta in dessa inuti B-cellerna. Det leder till att B-cellerna aktiveras vilket sätter igång en reaktion i immunförsvaret.

– Den teori vi har för närvarande är att detta leder till en tillverkning av ospecifika antikroppar som inte är till nytta för immunförsvaret. På så sätt fördröjs immunförsvaret och bakterierna får tid att slinka undan immunförsvaret och därmed få fäste i vår kropp, säger Johan Jendholm.

Forskarna såg också att en viktig del av kroppens medfödda immunförsvar kunde förstärka aktiveringen av B-cellerna. Hos människan finns tio så kallade TLR-receptorer och några av dem finns inuti eller på B-cellernas yta. De känner igen olika strukturer hos mikroorganismer som inte förändras med tiden, till exempel bakteriernas DNA.

– Vi såg att den receptor som kallas TLR 9 är kopplad till B-cellernas aktivering vid en infektion av Moraxella-bakterier. Det är en helt ny signalväg för aktivering av B-celler som man tidigare inte har känt till. Det är en spännande upptäckt som har gett oss helt ny kunskap om hur B-cellerna aktiveras, avslutar Kristian Riesbeck.

NINA HULT

maj 2009

Artikeln är tidigare publicerad som Månadens vetenskapliga artikel av Medicinska fakulteten vid Lunds universitet.

Related posts:

1. Immunsystemet och fettinlagringar i blodkärlen
2. Probiotiska bakterier – nytt vapen mot Multipel Skleros
3. Resistenta bakterier med hem från utlandsresan