Aktuellt om Vetenskap och Hälsa » Hud

Kronisk värk i Malmö på tisdag och psoriasis i Lund på torsdag

Nina Hult — Mon, 24 Oct 2011 08:43:59 +0000

PIL i Malmö och Lund bjuder in till föreläsningar om kronisk värk och psoriasis nu i veckan:

.

Tisdagen den 25 oktober i Malmö – Kronisk värk

Kronisk värk, läkarrollen och samhället. En berättelse sedd från insidan under två decennier. Föreläsare är Jan Lidbeck, överläkare vid Sektionen för specialiserad smärtrehabilitering.

Arrangör: Föreläsningen arrangeras av RME Skåne (Riksföreningen för ME-patienter i Skåne), MAFF (Malmö Fibromyalgiförening), Studieförbundet Vuxenskolan och Skånes universitetssjukhus Patientforum i Malmö.

Tid och plats: SUS Malmö, ingång 72, CRCs aula, kl 18.00 till 20.30 den 25 oktober 2011.

Fri entré. Ingen förhandsbokning (142 platser).

Läs mer

Torsdagen den 27 oktober i Lund – Internationella psoriasisdagen – tema livsstil och psoriasis

Psoriasis – spelar livsstilen roll för debut och svårighetsgrad av sjukdomen?
Det metabola syndromet – vad det är och hur man kan minska risken att drabbas.
Hälsosam livsstil för dig med psoriasis.

Arrangör: PIL och Psoriasisförbundet i Skåne län.

Tid och plats: Skånes universitetssjukhus, Lund, Getingevägen 4, Aulan, blocket plan 1, kl. 18.00 till ca 20 den 27 oktober 2011.

Alla intresserade hälsas välkomna! Ingen föranmälan. Ingen entréavgift.

Läs mer

Ishockeyspelare kan drabbas av svårt eksem

Nina Hult — Wed, 14 Sep 2011 06:34:10 +0000

Foto: Wikimedia Commons

NHL-spelare har tvingats sluta. Ungdomar att välja en annan idrott. Det rör sig om en av ishockeyspelarnas vanligaste yrkessjukdomar. Eksem i olika former!

Tomas Eriksson doktorand och docent Marléne Isaksson docent vid Yrkes- och miljödermatologiska avdelningen vid Hudkliniken på Skånes universitetssjukhus håller på med en omfattande studie där 26 ishockeylag ingår.

- Vi fann i en första undersökning att ishockeyspelare hade kontaktallergi i större omfattning än de som vanligen är patienter på kliniken för olika hudåkommor, berättar docent Marléne Isaksson. Det förvånade oss.

- Man fick till och med se en reaktion på ett av testämnena som var en av de värsta man sett överhuvudtaget!

Gravt fall

- Av ett testämne, ett gummiämne, drabbades en spelare på elitnivå av eksem över hela kroppen. Tack och lov gick det att behandla honom utan men för hans hälsa och utan att det påverkade hans insatser på rinken.
Vanligen träffar klinikens läkare bara på ett enda så gravt fall av allergi per år bland alla sina hundratals patienter!

26 lag

Studien på Yrkes- och miljödermatologiska avdelningen startade för något år sen. 26 lag i elitserien och allsvenskan deltar. Spelarna fick svara på enkäter om sina hygienvanor, vilka material de har i skydd, vilka oljor som massörerna använder.

Arbetshypotesen är nämligen att det är hygienartiklar och skydd som svarar för de flesta kontaktallergierna, eksemen.

- Skydden ligger åt på huden på många ställen förklarar Marléne Isaksson. Och spelarna svettas mycket i samband med sporten och har ofta långa och många pass i duschen.

Schampo, duschkrämer är vanliga anledningar även hos icke ishockeyspelare när det gäller eksem.

Sex lag

Säsongen 2009-2010 har sex lag, Troja i Ljungby, Växjö, Redhawks i Malmö, Rögle i Ängelholm, Luleå och Djurgården följts upp med lapptestning.

Läkare och biomedicinska analytiker har undersökt spelarna för att se om de har eksem eller andra besvär och de har allergitestats.

Minska riskerna

Några lag har därefter lottats att få råd hur de ska minska riskerna att drabbas av eksem. Bland annat duscha kortare tid och kallare samt minska på tvålen.

Se faktarutan intill för fullständig förteckning. Råden har förmedlats via affischer och foldrar.

Andra har inte fått dessa råd, detta för att forskarna ska kunna jämföra och se om råden gör nytta.

Alla idrotter

- Förhoppningsvis kan de i sådana fall användas generellt av alla sorters idrottsutövare; simmare, tennisspelare, ryttare, säger Tomas Eriksson.

Det som orsakar eksem i hygienprodukter är ofta konserveringsmedel, parfymämnen och emulgeringsmedel. Alla de undersökta spelarna i de två högre serierna var yrkesverksamma minst på halvtid som spelare.

Led-, skelett- och muskelskador är de vanligaste spelarskadorna, därnäst kommer yrkeseksem.

Text: HANS-GÖRAN BOKLUND

Pressmeddelande från Skånes universitetssjukhus 12 september 2011

Soleksem vanligare än läkemedelsbiverkan

Eva Bartonek — Tue, 07 Jun 2011 06:46:10 +0000

Foto: Dreamstime

Soleksem är ett ganska vanligt problem. Även läkemedel kan ge problem i kombination med sol, framför allt medel för utvärtes bruk. Det förklarar professor emeritus Bo Ljunggren, Hudkliniken, Skånes universitetssjukhus.

När han skrev sin avhandling år 1978 kunde sulfa och andra mediciner för invärtes bruk ge fototoxiska skador i kombination med sol. Patienterna såg ut att ha bränt sig även om de bara varit ute och solat i en kvart.

Geler kan ge problem

Med dagens antibiotika har dessa skador blivit mindre vanliga, även om de ibland förekommer vid tetracyklinbehandling. Läkemedel för utvärtes bruk kan däremot fortfarande ge problem. Bo Ljunggren ger som exempel ketoprofen i geler som ska dämpa muskelsmärtor hos idrottare och tränande unga.

Gelerna såldes receptfritt långt fram i vinter, men har nu blivit receptbelagda. Biverkningsregistret hade fått så många rapporter om dem att de inte får användas helt fritt längre.

Ett problem med dessa geler var att de vållade eksem. Det hjälpte inte att ta bort dem. Resterna av geler fanns ofta kvar i idrottsutrustningen och därmed blev skadorna svårläkta.

Vi har haft många patienter som sökt Hudkliniken genom åren för skador orsakade av dessa geler.

Träna huden

Betydligt vanligare är dock att patienter som solar får soleksem, framförallt när huden är otränad för solstrålning tidigt på våren.

Upp till tio procent av kvinnorna i åldrarna 15-30 år kan få klåda och utslag av solandet. Ofta går besvären bort på en vecka, men det finns patienter som måste behandlas, säger Bo Ljunggren.

Ett sätt är att härda patienterna: låta dem sola ett par gånger i veckan under sex veckors tid för att träna huden att tåla strålning. Fungerar denna metod används den även de påföljande åren. Efter några år brukar besvären försvinna av sig själva.

Text: HANS-GÖRAN BOKLUND

Tema cancer: Lungcancer vanligare i Skåne

Så här minskar du risken för att få allvarlig hudcancer

Eva Bartonek — Tue, 07 Jun 2011 06:38:27 +0000

Foto: Matton

Malignt melanom är den sjätte vanligaste cancersjukdomen i Sverige och antalet personer som drabbas har ökat kraftigt de senaste årtiondena. Till skillnad från många andra cancersjukdomar kan melanom uppstå redan i unga år, men sällan före 20 års ålder. Vad kan man göra för att skydda sig mot denna allvarliga hudcancersjukdom?

– Vistas utomhus med förnuft och undvika att bränna sig, dessutom bör man helt undvika att sola solarium. Många tänker inte på att även om man inte aktivt ligger och solar så utsätts man för mycket UV-ljus även vid exempelvis trädgårdsarbete och utomhussport. De personer som tillhör riskgrupper, som de med flera melanom i släkten, röd- och ljushåriga, de med ljus hy och som lätt blir röd i solen eller de med många nevi (födelsemärken), ska vara extra försiktiga, säger hudläkaren Kari Nielsen.

Solljus och solarier är våra största UV-källor (ultraviolett ljus) med olika spektrum av kortvågigt UVB respektive långvågigt UVA-ljus. I solljus finns cirka sex procent UVB-ljus, resten är UVA. I solarier är huvuddelen av UVA-typ.

När människans hud utsätts för UV-ljus ökar produktionen av nytt pigment (melanin), det redan befintliga mörknar och huden blir långsamt brunare, tjockare och skyddas mot strålningen. Men UV-ljus kan också orsaka skada i huden genom att förstöra DNA och orsaka mutationer och är på så vis en cancerframkallande riskfaktor. Dessutom blir vi rynkiga av UVA-ljus.

Foto: Ivy Dawned, Flickr.

– Därför ska vi vara försiktiga när vi solar, särskilt om vi reser på solsemester under vintermånaderna. Då är de flesta av oss bleka och huden extra känslig, inte minst barnens – och det är skillnad på solen i Sverige och solen i Thailand. Bästa sättet att skydda sig mot solen är med solhatt och kläder, säger Kari Nielsen.

– I dag finns det speciella sport- och badkläder som ger extra skydd mot solen. Men det räcker med vanliga kläder i ett lagom tätt tyg. Visst kan man använda solskyddskräm, som i så fall ska innehålla skydd både mot UVA- och mot UVB-strålning. Men kräm ska betraktas som ett komplement som man får använda på de ställen där man inte kan skydda sig med kläder, säger hon.

Solarier ska man undvika, tycker Kari Nielsen.

– Vi ser i dag en ökning av melanom hos unga tjejer. All forskning tyder på att det är flitigt solariesolande som ligger till grund för dessa melanom. Mitt råd är att helt undvika solariesolande och istället använda ”brun-utan-sol-produkter” om man absolut vill ha lite färg.

Text: OLLE DAHLBÄCK

Solen har dubbla effekter – men nyttan överväger

Eva Bartonek — Tue, 07 Jun 2011 06:33:21 +0000

Att sola minskar risken för både diabetes och blodproppar i benen. Det visar en forskargrupp i Lund, som vill tona ner talet om solstrålarnas farlighet.

– Att sola är mer nyttigt än farligt, så länge man inte bränner sig! Enda undantaget är om man tillhör någon av riskgrupperna för att få malignt melanom, säger cancerforskaren Håkan Olsson i Lund.

Forskarna vid Lunds universitet fick för tio år sedan in enkätsvar från 30 000 kvinnor i södra Sverige. Den enkät de skickat ut innehöll frågor om solvanor och om kända riskfaktorer för malignt melanom. Dessa riskfaktorer är att vara rödhårig, blond eller fräknig, att ha många födelsemärken och att ha hudcancer i släkten.

Enkätsvaren jämfördes sedan med sjukdomsregister för både malignt melanom, diabetes och hjärt-kärlsjukdomar. Det var då man fann att kvinnor som solat mycket hade färre fall av diabetes och blodproppar. Ännu opublicerade data från forskargruppen visar också att kvinnor som solar regelbundet lever längre än kvinnor som inte gör det.

– Man kunde förstås tänka sig att de solande kvinnorna var mer noga med sin hälsa över huvud taget – att de motionerade mer och höll bättre kontroll på vikten. Men solandets skyddseffekt kvarstår även om man tar hänsyn till vikt och motion! säger Håkan Olsson.

Nyckeln till solens positiva verkan anses ligga i vitamin D, som har en erkänd förmåga att motarbeta cancer och inflammation. Vitamin D får vi i oss via feta fiskar, ägg, kött och magra D-vitaminberikade mjölk- och margarinprodukter. Den främsta källan är dock solbestrålad hud.

Andra studier har också visat att blodproppar i benen är dubbelt så vanliga under den mörka årstiden, och att fler personer insjuknar i typ 2-diabetes under vinterhalvåret. Man har även funnit att barn med höga nivåer av vitamin D i blodet löper mindre risk för typ 1-diabetes.

När lundaforskarna startade sin stora studie av de 30 000 kvinnorna var det faran för malignt melanom som stod i fokus. Denna sjukdom har sedan 1980-talet ökat med 2-3 procent per år. Det är oroande siffror, eftersom malignt melanom är en dödlig cancerform: mellan en tiondel och en femtedel av patienterna avlider i sin sjukdom.

Att sola är nyttigt för de flesta, så länge det görs på ett klokt sätt så att man inte bränner sig. Foto: Scanpix.

Studien visade som väntat att det fanns ett samband mellan solvanor och melanom – men bara för de kvinnor som tillhörde någon av riskgrupperna.

– Om solbad och solariebruk verkligen vore de enda orsakerna till malignt melanom, så borde solvanorna gett utslag i mycket fler fall, menar Håkan Olsson.

Han anser att riskpersoner bör skydda sig mot solen, och hellre då med kläder än med solkrämer. Alla andra bör sola ”lagom”, vilket betyder att inte bränna sig men att inte heller vara onödigt rädd för solstrålarna.

Att ligga avklädd på en strandhandduk är dessutom inte nödvändigt, eftersom det räcker att några kroppsdelar får sol på sig.

De nyttiga D-vitaminerna får man även genom att jobba i trädgården. Foto: Johnér.

Solen ger sin nyttiga D-vitamineffekt lika mycket till den som t.ex. går en promenad med sommarkläder på, jobbar i trädgården eller ligger i hängmattan i shorts och linne.

– Att förvandla sig till en stekt gris är ju inget vi förespråkar, även om man inte tillhör en riskgrupp, säger Håkan Olsson med en drastisk formulering.

Själv ligger han aldrig på stranden men är däremot som jägare mycket ute i skog och mark under sommarhalvåret.

Men ökningen av antalet melanomfall, vad beror då den på? Här har forskningen inget svar, bara teorier. Att ökad extrem kontakt med solen spelar roll är troligt, men en annan teori är att melanomcellerna (som finns inte bara i huden utan också i bl.a. ögon, öron och hjärna) lagrar giftiga föroreningar, och att den inlagringen ökat under de senaste årtiondena. UV-ljus och giftupplagring skulle kunna samverka och ge en ökad risk.

Utrustning för att ta DNA-prov via saliv ska skickas ut till alla kvinnor i lundastudien. Håkan Olsson och Anita Schmidt Casslén går igenom listorna. Foto: Roger Lundholm.

Ärftlighet spelar roll för en viss andel av melanomfallen. Lundaforskarna deltar i ett internationellt samarbete där man funnit flera gener som ökar risken för malignt melanom. Nu vill man också studera generna hos de 30 000 kvinnorna ur den första studien. De kommer per post att få små ”spottkoppar” för salivprov vars DNA ska undersökas.

Det finns fortfarande många oklarheter när det gäller sambanden mellan gener, D-vitamin, melanom och andra sjukdomar. Alla forskare är inte övertygade om D-vitaminets skyddseffekt mot cancer och hjärt-kärlsjukdomar, även om bevisningen gradvis växer.

– Detta är ett mycket hett ämne på internationella konferenser just nu. Det verkar som om D-vitamin spelar en viktig roll i samband med många olika sjukdomar. Sista ordet är inte sagt, men här pågår en intensiv forskning på området, säger Håkan Olsson.

Text: INGELA BJÖRCK

Genetisk koppling ökar risken för att drabbas av malignt melanom

Eva Bartonek — Tue, 07 Jun 2011 06:26:00 +0000

Kari Nielsen har undersökt nio kända familjer med en ärftlig benägenhet för melanom. Foto: Roger Lundholm.

Den som vet att hudcancersjukdomen malignt melanom förekommer i familjen eller släkten bör vara extra observant.

Det finns då en ökad risk att drabbas av denna den allvarligaste av våra hudcancersjukdomar.

I Sverige har cirka tio procent av alla melanompatienter flera fall av melanom i släkten. Beroende på hur många i släkten som fått melanom, vid vilken ålder de fått sjukdomen och hur nära släktingar det är fråga om, kan medlemmar i dessa familjer ha en större risk för melanom än de som inte har sjukdomen i släkten.

Bakom alla melanom finns en genetisk skada som uppstått på grund av olika miljöfaktorer eller som den drabbade personen ärvt från tidigare generationer. 1-2 procent av alla melanompatienter har en känd sådan högriskförändring, en mutation i en gen i kromosom 9 vid namn CDKN2A.

– Om en förälder har en förändring i denna gen är det 50 procents risk att även barnet ärver den och därmed ärver en starkt ökad risk för melanom. Man ska dock komma i håg att i 50 procent av fallen ärvs inte mutationen vidare av barnen, säger Kari Nielsen.

Hon är hudläkare i Helsingborg och forskar om malignt melanom vid Institutionen för kliniska vetenskaper i Lund.

I Sverige finns ett 20-tal kända familjer som bär på samma mutation i CDKN2A. I dag är de utspridda i landet, men forskarna kan med stor säkerhet säga att de här familjerna från början härstammar från Småland.

– De är kartlagda många generationer tillbaka. Tidigare flyttade man inte lika mycket som vi gör i dagens samhälle utan sökte sin partner på närmare håll, förklarar Kari Nielsen, som i flera studier undersökt nio kända familjer med en ärftlig benägenhet för melanom.

I vissa familjer ärvs malignt melanom från en generation till en annan. Obs:personerna på bilden har inget sammanhang med artikeln. Foto: Johnér

En av studierna visade att de personer som hade en mutation i den nämnda genen något oftare hade stora, ojämna, flerfärgade atypiska födelsemärken jämfört med sina släktingar utan mutation.

Studien visade också att alla personer som fått melanom var bärare av mutationen, och att det fanns statistiska samband mellan melanom, rött hår och atypiska födelsemärken.

– Det innebär dock inte att alla patienter med rött hår och många stora, flerfärgade födelsemärken bär på denna ovanliga mutation. Tvärtom. Det säger oss bara att vi inte utifrån utseendet på patienten kan bedöma om en patient bär på högriskgenen eller inte.

Vad forskarna redan vet är att de individer som bär på en högriskgen i regel insjuknar tidigt i melanom, redan när de är 25-30 år. Vanligast är annars att man drabbas först i 60-årsåldern.

– Vet man med sig att det finns många melanom i släkten bör man diskutera detta med sin husläkare eller hudläkare, säger Kari Nielsen.

Text: OLLE DAHLBÄCK

Fler melanompatienter – men inte fler dödsfall

Eva Bartonek — Tue, 07 Jun 2011 06:18:35 +0000

Det är bra att folk kommer tidigt med misstänkta födelsemärken, menar Mikael Klinker. Foto: Roger Lundholm.

Under de senaste 50 åren har antalet fall av malignt melanom ökat kraftigt. Det har däremot inte dödligheten.

– Det visar att medborgarnas medvetenhet är stor och att sjukvården tagit sin del av ansvaret, säger hudläkaren Mikael Klinker.

Med hjälp av dermatoskopet, ett instrument i fickformat som belyser och förstorar hudens bruna prickar tio gånger, kan han titta in i en värld som vi vanliga dödliga inte kan se när vi ängsligt granskar våra födelsemärken.

– Folk sökte senare förr. Numera kommer de flesta i tid och överlevnaden är 97-98 procent när ett malignt melanom blir tidigt upptäckt, berättar Klinker.

Malignt melanom i Sverige 1960-2009. För 50 år sedan var risken att dö i malignt melanom stor. I dag, när antalet fall är mångdubbelt, har denna risk minskat kraftigt.

Antalet fall av hudcancer ökar

Vid en tunn tumör med en tjocklek under en millimeter är prognosen god. Problemet är snarare att antalet fall fortsätter att öka för alla former av hudcancer.

Dessa orsakas i hög grad av solen, antingen för att du alltför ofta bränt dig (malignt melanom) eller för att du under din livstid vistats alltför mycket oskyddad från solens UV-strålning (skivepitel- respektive basalcellscancer).

I de senare fallen är sjukdomen inte lika dramatisk, i det förra mer allvarlig.

Tre olika typer av hudcancer

Den farligaste formen, malignt melanom, drabbar drygt 2 000 personer om året. De båda andra typerna av hudcancer är skivepitelcancer med 4 000 – 5 000 fall årligen och den lindrigaste, basalcellscancer, med omkring 40 000 anmälda fall per år.

– Basalcellscancer ger inga dottersvulster och är inte anmälningspliktigt, så därför är dessa siffror osäkra, påpekar Mikael Klinker.

Skivepitelcancer och basalcellscancer drabbade i forna dagar framför allt utomhusarbetande män som fiskare och bönder. I takt med att denna befolkningsgrupp minskat har fritiden ökat för alla andra yrkesgrupper, för kvinnor såväl som för män, och därmed solandet. Dessa livsmönster, utsträckta över en hel livscykel, gör att antalet fall ökar.

Fortfarande är antalet fall av skivepitelcancer fler bland män än bland kvinnor, även om dessa också fortsätter att öka.

Risk att drabbas av hudcancer

Hudläkaren skiljer på hudtyper från 1-4, från rödlätta till mer normalt pigmenterade och mörk hy som aldrig blir bränd. Om svarta personer drabbas av malignt melanom sker det oftast i händer och fötter.

– Den typen av cancer är ovanlig på våra breddgrader, kanske någon procent av alla fall, säger Klinker.

Ingen går emellertid helt fri från risken att drabbas av hudcancer. Nya svarta prickar eller märken som är oregelbundna i form och färg bör därför kontrolleras av läkare. Så också sår som inte läker.

– Skillnaden mellan det banala och det farliga kan ibland vara subtil, säger Mikael Klinker och lägger tillbaka sitt dermatoskop i fickan.

Text: PER LÄNGBY

Jästsvampar på huden kan förvärra atopiskt eksem

Nina Hult — Fri, 10 Dec 2010 11:16:41 +0000

Utvecklingen av atopiskt eksem. Figur: Andreas Sonesson (Klicka på bilden för större bild.)

Böjveckseksem är något som drabbar många barn, och även en del vuxna. De har ett tunnare hudlager som är mer mottagligt för infektioner av bakterier och jästsvampar. Immunförsvaret i huden fungerar också sämre hos dessa personer. Resultatet blir ett infekterat och kliande eksem som kan vara svårt att bli av med.

Andreas Sonesson är läkare och forskare vid Skånes universitetssjukhus och Lunds universitet. Han visar i sin avhandling att bakterier och jästsvampar som finns på huden kan förvärra atopiskt eksem hos vuxna.

Atopiskt eksem kallas också böjveckseksem, och drabbar ungefär vart femte barn i mildare eller svårare form. Hos de flesta försvinner eksemet med åren, men ungefär tre procent fortsätter att ha besvär i vuxen ålder.

Sensibilisering mot jäst

– Man visste tidigare att kvalster kan vara betydelsefullt för att trigga igång ett atopiskt eksem, säger Andreas Sonesson. Nu har vi sett att många av dessa personer även är sensibiliserade mot jäst. De har också en svårare sjukdom jämfört med dem som bara är sensibiliserade mot kvalster.

Sensibilisering innebär att kroppens immunförsvar har bildat antikroppar mot ett ämne. När man kommer i kontakt med ämnet leder det till allergiska besvär i exempelvis huden eller luftvägarna.

Jäst och bakterier på huden skapar en inflammation

Hos personer atopiskt eksem är det mycket vanligare att jästsvamparna Malassezia och Candida samt bakterien Staphylococcus aureus växer på huden. Mikroorganismerna utsöndrar ämnen som gör att huden blir irriterad.

Bakterien Staphylococcus aureus finns till exempel på huden hos nittio procent av patienterna med atopiskt eksem. Hos dem som inte har atopiskt eksem är det bara fem procent som har dessa på huden. Stafylokockerna kan både trigga igång eksemet och leda till besvärliga infektioner i eksemet.

– En slutsats är att man kan behöva undersöka fler allergen än vad som vanligtvis görs vid en eksemsjukdom, säger Andreas Sonesson. Det är viktigt att känna till vad som triggar igång eksemet hos den individuella patienten. Kanske kan det vara kvalster? Kanske kan det vara kvalster i kombination med att det finns mycket jästsvampar eller stafylokocker på huden att reagera mot? Eller något annat.

Personer med atopiskt eksem är en heterogen grupp och Andreas Sonesson berättar att det säkert är flera olika mekanismer inblandade. Gemensamt för många är dock att det finns en ärftlig barriärskada i huden.

Tunnare hudbarriär vid atopiskt eksem

De som har atopiskt eksem har ett tunnare yttre hudlager än normalt och hudbarriärens skyddsmekanismer är försvagade. Det gör att det är lättare för bakterier, svampar och virus att ta sig ner i huden och få fäste. Där kan de orsaka en infektion och irritera huden genom de ämnen de utsöndrar.

När kroppens immunsystem sedan försöker bekämpa mikroorganismerna får man en inflammation med rodnad och svullnad.

– En barriärskada ger en ökad kolonisation av bakterier och svampar på huden, som i sin tur triggar igång en inflammation och ger en rodnad i huden. Det blir som en ond cirkel.

Peptider som kan döda bakterier, svampar och virus

Immunsystemet i huden består av många olika delar – vita blodkroppar, antikroppar och olika ämnen som kan döda mikroorganismer eller skicka olika slags signaler till immunsystemet.

Personer med atopiskt eksem har brister i hudens immunsystem, vilket gör att mikroorganismer på huden lättare kan ställa till besvär. Figur: Andreas Sonesson (Klicka på bilden för större bild.)

En viktig del i hudens immunförsvar är de så kallade antimikrobiella peptiderna som kan döda bakterier, svamp och virus. Det är små delar av proteiner som finns överallt i kroppen, men särskilt mycket i hudens övre lager.

– Man har sett att personer med atopiskt eksem har mindre mängd av vissa av de antibakteriella peptiderna i det yttre hudlagret, berättar Andreas Sonesson.

Fortfarande känner inte forskarna till alla delar i detta försvarssystem och hur dessa delar samverkar. Det är något som Andreas Sonesson vill fortsätta att utforska.

– Idag finns det bara några få behandlingsmetoder för att behandla bort bakterien Staphylococcus aureus och jästsvampar vid atopiskt eksem i huden. Svampmedel och antibiotika har man sett effekter av i vissa studier, men det är kontroversiellt att använda detta i alltför stor utsträckning eftersom det kan leda till resistens. Det viktigaste är att behandla så att barriärskador repareras och inflammationen i eksemhuden minskas.

– Genom att bättre förstå samspelet mellan mikroorganismer, hudens celler och kroppens immunförsvar hoppas vi kunna hitta nya och bättre behandlingsmetoder för atopiskt eksem.

Text: NINA HULT

Vad är atopiskt eksem?

Nina Hult — Fri, 10 Dec 2010 11:12:30 +0000

Atopiskt eksem. Foto: Wikimedia Commons

Böjveckseksem – eller atopiskt eksem som det också heter – drabbar ca 15–20 % av alla barn.

Det är en kronisk inflammatorisk kliande hudsjukdom. Ofta får man kliande eksem i arm- och knäveck, men det kan även finnas på andra delar av kroppen.

Tunnare hudlager ger sämre skydd

Hos personer med atopiskt eksem blir huden lätt torr, bland annat på grund av en försämrad hudbarriär och att det yttersta hudlagret är lite tunnare än normalt.

Ämnen i huden som ska skydda mot bakterier, jästsvampar och virus är också lägre hos personer med atopiskt eksem.

Figur som visar olika faktorer som påverkar atopiskt eksem. Källa: Andreas Sonesson (Klicka på bilden för större bild)

Detta gör att dessa personer lättare får infektioner av bakterier och jästsvampar på huden som ytterligare irriterar eksemet.

Även andra faktorer i omgivningen kan trigga igång och försämra eksemet, exempelvis kyla eller värme, stress och infektioner.

I vissa fall är atopiskt eksem också kopplat till exempelvis allergi mot pollen, pälsdjur, kvalster eller viss mat.

Kvar hos en del även i vuxen ålder

Atopiskt eksem försvinner ofta med åren men finns hos ca 3 % av de vuxna. Hos dessa är det vanligare med eksem i ansikte, hals, skuldror och på händerna.

Andreas Sonesson har i sin forskning studerat vuxna personer med atopiskt eksem. Läs mer om hans forskning i artikeln: ”Jästsvampar på huden kan förvärra atopiskt eksem”.

Text: NINA HULT

Nytt nummer av Aktuellt om vetenskap & hälsa!

Nina Hult — Fri, 04 Jun 2010 06:10:50 +0000

För mycket, för dyrt, för sent eller för snålt?

En del förgiftar våra vattendrag. De flesta botar eller lindrar. Äldre får för mycket, men blir äldre tack vare dem. Nya, moderna kostar skjortan.

Läkemedel både lockar och skrämmer.

I det senaste numret av tidskriften Aktuellt om vetenskap & hälsa berättar forskare och specialister vid Skånes universitetssjukhus, Medicinska fakulteten vid Lunds universitet och Labmedicin Skåne bland annat om läkemedelsrester i naturen, om nyskapande metoder att mikrodosera mediciner och om helt nya läkemedel som är verksamma mot långsamma förlossningar, aggressiv prostatacancer, stroke och migrän. Dessutom diskuteras den brännande frågan om övermedicinering på våra äldreboenden.

Med mikrodosering testas läkemedel direkt på människa

Att testa nya läkemedel i djurförsök är en omväg. Sju av tio faller bort på vägen. Professor Sören Mattsson, vid Lunds universitet och sjukhusfysiker på Skånes universitetssjukhus i Malmö, och hans forskarlag finslipar nu tekniken med mikrodosering.

Försökspersonen får blott en hundradel av den tänkta dosen som är märkt med ett ofarligt radioaktivt ämne. Vid 22 av 25 testade läkemedel ger metoden en god fingervisning om hur de riktiga doserna uppträder i kroppen. Läs mer

Söker läkemedelsrester i vatten och avloppsslam

All medicin sugs inte upp av kroppen. Andelen läkemedelsrester i våra reningsverk är högre än de som kommer från utsläpp från fabriker. Men medan den biologiska risken av tungmetaller är noga undersökt, är läkemedelsresternas hormonstörande effekter försummad.

Estelle Larsson, doktorand vid organisk kemi på Lunds universitet, är en av dem som med enkla metoder kartlägger mängden farliga medicinrester i vatten och avloppsslam. Läs mer

Ny medicin påskyndar långsam förlossning

20-40 procent av alla förlossningar kan bli utdragna. Professor Anders Malmström vid Lunds universitet och hans forskarlag ser som en av orsakerna att vävnaderna i livmodern och livmoderhalsen är olika.

Man har nu patenterat ett medel som stimulerar sammandragningarna i livmodern samtidigt som det ökar livmoderhalsens förmåga att öppna sig. Fas-2-studier visar att ingen förlossning då blir längre än tolv timmar. Läs mer

Ny revolutionerande migränmedicin

Nästa år finns ett nytt läkemedel mot migrän på marknaden. Medicinen kan till skillnad från de gamla även tas av personer med hjärtbesvär.

Professor Lars Edvinsson vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus i Lund har haft en 25 år lång resa fram till erkännandet. Läs mer

Tar fram medicin mot sena aggressiva tumörer

Cancervården har i dag svårt att hindra aggressiva cancerceller från att sprida sig till lever och lungor.

Jenny Liao Persson, docent i experimentell cancerforskning, och professor Olof Sterner vid organisk kemi, båda på Lunds universitet, har funnit en läkemedelskandidat som utan att den ger större biverkningar har gett bra resultat i sena aggressiva stadier av prostatacancer. Läs mer

Läkemedel för äldre måste kvittas mot tid

Läkemedel har stor del i vår allt längre livslängd. Men olämplig läkemedelsbehandling anses vara orsaken till uppemot 30 procent av alla sjukvårdsbesök för personer över 65 år. Ändå ligger Sverige inte i topp i kostnader för mediciner per individ.

Överläkare Robert Rydbeck vid Skånes universitetssjukhus i Lund säger att svensk äldrevård har stor kunskap om läkemedel. Vad som fattas är tid att möta den äldres oro och att ersätta mediciner med stimulans. Läs mer

Läs dessa och övriga artiklar i Aktuellt om vetenskap & hälsa, juni 2010:

Kroppens egen medicin skyddar mot infektion

Nina Hult — Fri, 04 Jun 2010 06:03:49 +0000

Artur Schmidtchen leder ett internationellt forskarlag. Foto: Roger Lundholm

Professorn i dermatologi och venereologi Artur Schmidtchen vid Skånes universitetssjukhus och Lunds universitet forskar om kroppens egna antibiotika, kroppens peptider.

– Vi behöver detta immunsystem för att hålla oss friska. Annars skulle mikrober som bakterier och virus kunna verka fritt.

Vanligen bär människan på en till två kilo mikrober. Några procent finns på huden, det område som Artur Schmidtchen forskar om.

– Min forskning handlar om hur vi skyddar oss mot infektioner med hjälp av kroppens egna peptider. Olika peptider ger olika skyddseffekter mot de angripande mikroberna, men ibland sviktar försvaret.

Bensår och böjveckseksem

Det han från början studerade var bensår. Artur Schmidtchen startade 1996 den första sårmottagningen för kroniska bensår vid hudkliniken på sjukhuset i Lund. Omkring 50 000 patienter i Sverige lider av denna sjukdom, där man ofta har problem med bakterieinfektioner.

En annan hudåkomma där mikrober är inblandade är böjveckseksem. Fem procent av friska människor har en viss sorts stafylokocker på huden, men hos patienter med böjveckseksem är det 90 procent som bär på dessa bakterier. De är inte orsaken till sjukdomen, men är en av flera utlösande faktorer.

Peptider ny behandlingsform

Artur Schmidtchen har startat företaget Dermagen för att utveckla läkemedel baserade på peptider. En studie gjord i företagets regi visade att mikroberna på huden kunde minskas med 99,9 procent med hjälp av peptidkräm. Studien var den första i sitt slag som visade att antalet mikrober kan minskas med hjälp av peptider.

Men peptider kan användas även mot annat än eksem.

– De kan också komma att användas till exempel för behandling av postoperativa sår och brännskador, menar Artur Schmidtchen.

Blodförgiftning ett annat tillämpningsområde

Andra peptider som han studerar, inom ramarna för företaget Ximmune som han också varit med om att starta, har visat sig bota möss från blodförgiftning. Peptiderna reglerar bakteriemängden och minskar infektion och inflammation.

– En tänkbar framtida användning är att utnyttja peptider vid akut blodförgiftning som tillägg till antibiotika.

Båda metoderna är patentsökta.

– Men det tar i bästa fall tre till fem år innan de sistnämnda läkemedlen kommit så långt som till kliniska tester, säger Artur Schmidtchen. Hans team är internationellt sammansatt med forskare från både Sverige, Indien, Tyskland och Frankrike.

Text: HANS-GÖRAN BOKLUND

Artur Schmidtchen: Människans medfödda immunförsvar

Nina Hult — Mon, 22 Mar 2010 11:32:48 +0000

Människan koloniseras av ett stort antal olika bakterier och svampar. Uppskattningsvis bär vi på 1–2 kg mikroorganismer (mikrober), varav 1–2 % finns på huden. Antalet mikrober vi bär på är faktiskt fler än våra egna celler!

Detta illustrerar vikten av att vi kan kontrollera och avgränsa vår mikrobiella flora. En viktig del i detta skydd utgörs av olika bakteriedödande (antimikrobiella) peptider. Peptiderna finns framför allt där vår kropp möter yttervärlden, som i hud och slemhinnnor, men de förekommer också cirkulerande i blodet.

I normalt, ”friskt” tillstånd lever vi i ekologisk balans med våra mikrober. Ibland bryts dock denna balans. Vid sårskador, eller efter kirurgi, kan bakterier tränga in och orsaka akuta infektioner som i värsta fall kan bli livshotande, såsom blodförgiftning.

Långdragna infektioner utgör ett annat problem, och i huden uppträder dessa vid eksem och svårläkta bensår. Utvecklingen av resistens mot antibiotika har minskat våra behandlingsmöjligheter ytterligare. Behovet av nya sätt att bekämpa infektion är därför stort.

Hitta nya behandlingar

Min forskning handlar om att förstå varför vi får infektioner, men också hur vi skyddar oss från infektioner med hjälp av våra egna peptider. Vi har här upptäckt flera nya grupper av antimikrobiella peptider. Vissa tillverkas i blodet vid en skada eller infektion, andra finns i huden eller byggs in i vårt eget sårförband, fibrinet (”ruvor” på skånska).

En del peptider och proteiner har antiinflammatoriska egenskaper, medan andra ökar inflammationen. Detta avspeglar kroppens behov av att konstant kunna finjustera inflammation parallellt med bakteriebekämpning.

Min målsättning är att utnyttja denna kunskap och föra frågeställningarna vidare från forskningsresultat till nya behandlingar baserade på kroppsegna peptider.

ARTUR SCHMIDTCHEN

Från broschyren ”Professorsinstallation 19 mars 2010″, Kommunikationsavdelningen vid Lunds universitet.

Fem nya professorer vid Medicinska fakulteten

Nina Hult — Mon, 22 Mar 2010 11:23:55 +0000

Fem nya professorer inom det medicinska området installeras vid Lunds universitet våren 2010. Deras forskning handlar om depressioner, blödarsjuka, östrogen, magtarmkanalen och kroppens medfödda immunförsvar.

Hjärnans påverkan vid depression

Aki Johanson är professor i neuropsykologi och forskar om hur hjärnan påverkas av olika behandlingar vid depression för att kunna förbättra diagnostik och behandling hos patienter med psykiska sjukdomar. Läs mer i artikeln Hjärnans påverkan vid depression

Blödarsjuka - från gen till patient

Rolf Ljung är professor i pediatrik och forskar om hemofili, det vill säga blödarsjuka. Han arbetar med att kartlägga de förändringar som finns i generna hos patienter med blödarsjuka. Det gör det möjligt att hitta bästa möjliga behandling för dessa patienter. Läs mer i artikeln Blödarsjuka – från gen till patient

Östrogen – gåtfullt hormon i nya roller

Bengt-Olof Nilsson är professor i fysiologi och forskar kring hormonet östrogens roll i kroppen. Man har sett att det inte bara påverkar livmoder och bröst utan nästan alla kroppens organ – hjärna, blodkärl och lungor exempelvis. Östrongen anses också skydda mot både hjärt- och kärlsjukdomar och tandlossning. Läs mer i artikeln Östrogen – gåtfullt hormon i nya roller

Diabetes påverkan på magtarmkanalen

Bodil Ohlsson är professor i medicin, och forskar om vad som händer i magtarmkanalen när man får störningar som buksmärtor, gaser, förstoppning och diarré. Detta är exempelvis vanligt hos diabetespatienter och en orsak kan vara rubbningar i funktionen hos vissa hormoner. Läs mer i artikeln Diabetes påverkan på magtarmkanalen

Människans medfödda immunförsvar

Artur Schmidtchen är professor i dermatologi och venereologi. Hans forskning handlar om att förstå hur kroppens skydd mot infektioner fungerar och hur denna kunskap kan användas för att bekämpa akuta och kroniska infektioner. Läs mer i artikeln Människans medfödda immunförsvar

Från broschyren ”Professorsinstallation 19 mars 2010″ som tagits fram av Kommunikationsavdelningen vid Lunds universitet.

Mat som – eller istället för – medicin?

Stor europeisk studie om skönhetsprodukter

Nina Hult — Fri, 15 Jan 2010 09:10:47 +0000

Sex europeiska centra går samman i en stor studie av vilka hud- och skönhetsprodukter medborgarna använder. Bland annat hoppas forskarna få svar på vilka allergier cerat kan framkalla.

– Allergi mot läppcerat är ovanlig men förekommer, berättar professor Magnus Bruze, professor vid medicinska fakulteten, Lunds universitet och verksam vid yrkes- och miljödermatologiska avdelningen vid Hudkliniken på UMAS.

Cerat är ett av många ämnen som ingår i en stor europeisk studie. Sex centra, två i Tyskland och ett i vardera Italien, Holland och Portugal samt Malmö deltar. Flera tusen européer kommer att tillfrågas om vilka olika skönhets-hud-hemprodukter de använder.

– Vi vill se om det går att få svar på frågan hur vanligt det är med allergier i en normal befolkning, förklarar Magnus Bruze.

500 av de tillfrågade vid varje centrum kommer även att testas för olika allergier, de testas för 49 olika ämnen.

Cerat är en av produkterna. Det består av fett, vilket sällan är problem ur allergisynpunkt. Men också av emulgeringsämnen, parfymer för doftens skull, antioxidationsämnen för att inte härskna. Alla kan vålla allergier hos ett fåtal.

– Vissa innehåller också solskyddsmedel, berättar Magnus Bruze. Och då kan det vålla allergier hos några personer.

Först om något år är den stora europeiska studien klar.

HANS-GÖRAN BOKLUND

Artikeln har tidigare varit publicerad i Nyhetsbrev för massmedia från universitetssjukhusen i Skåne och medicinska fakulteten vid Lunds universitet, nr 7/2009.