Foto: Colourbox

Förmaksflimmer är den vanligaste hjärtrytmrubbningen. I en ny avhandling från Lunds universitet utvärderas riskfaktorer som kan förutsäga sjukdomen.

Förmaksflimmer innebär ökad risk för blodproppar i hjärtat som kan leda till stroke, demens och förtida död. Stroke kan ofta vara det första tecknet på förmaksflimmer.

Blodförtunnande läkemedel som t.ex. Waran kan förebygga stroke hos patienter med förmaksflimmer, och minskar sannolikt även risken för demens och förtida död.

Det optimala är dock om man helt kan förhindra insjuknande i förmaksflimmer, och doktoranden Gustav Smith har i sin avhandling därför utvärderat ett antal möjliga metoder för att identifiera individer med ökad risk att insjukna.

Högt blodtryck och övervikt

Underlaget utgjordes av befolkningsstudien Malmö Kost Cancer där totalt ca 30 000 personer ingick. Deltagarna har lämnat blodprover och genetiskt prov (DNA). Därtill har bl.a. längd, vikt och blodtryck mätts.

Resultaten visar att de kanske mest välkända riskfaktorerna för hjärtsjukdom svarade för en betydande andel av dem som insjuknade i förmaksflimmer, t.ex. högt blodtryck (34-38 procent) och övervikt (10-11 procent).

Genom att fokusera på dessa riskfaktorer tillsammans med ålder kan man förutsäga förmaksflimmer med ganska god precision. Mätning av ett protein (ANP) som frigörs från hjärtats förmak när belastningen på förmaksväggen ökar visade sig ytterligare förbättra precisionen.

Intressant resultat i patientgrupp med hjärtsvikt

Även några genetiska varianter som har kopplats till förmaksflimmer undersöktes (på kromosom 4, 7 och 16). I detta fall var forskningsunderlaget större, och en analys av flera olika studier gjordes. Resultaten visade dock på så stora variationer att de inte kunde anses förbättra möjligheterna att förutsäga förmaksflimmer.

- Sannolikt speglar detta att förmaksflimmer inte är en sjukdom utan ett mönster av olika symptom och EKG-fynd som kan orsakas av olika sjukdomsprocesser, säger Gustav Smith.

Patienter med hjärtsvikt, som har hög risk för hjärtflimmer, studerades också i avhandlingsarbetet. Vanliga riskfaktorer för hjärtsjukdom, inklusive högt blodtryck, övervikt, rökning och diabetes kunde inte kopplas till ökad risk för förmaksflimmer i denna grupp.

Däremot visade sig genetiska varianter, och särskilt en genvariant på kromosom 16, vara särskilt betydelsefulla – ett fynd som kan leda till nya behandlingsmöjligheter om forskningen fortsätter, enligt Gustav Smith.

Text: BJÖRN MARTINSSON

Nyhet från Institutionen för kliniska vetenskaper Malmö, Lunds universitet, 7 maj 2012

Related posts:

1. Pyotr Platonov: Små avvikelser i EKG förutsäger förmaksflimmer
2. Svensk Waran-behandling bäst i världen
3. Förbisedd orsak till högt blodtryck – kan vara binjuresjukdom

Att både förstadium till diabetes och konstaterad diabetes ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar är känt. De nya resultaten visar dock att riskökningen verkar avta med åldern, inte bara hos dem med diabetes vilket tidigare forskning antytt, utan också bland dem som befinner sig i förstadium till sjukdomen.

- Vill vi öka förståelsen för sambanden mellan hjärt-kärlsjukdomar och diabetes är det viktigt att även forska kring dem som ännu inte utvecklat diabetes men som har förhöjd sockernivå. Hela blodsockerspektrat är intressant att studera närmare, säger Margrét Leósdóttir, forskare vid Lunds universitet och kardiolog vid Skånes universitetssjukhus.

Hjärtat åldras i förtid

Det var relativt sett fler med blodsockerrubbningar i gruppen medelålders (50-69 år) som drabbades av hjärtinfarkt och stroke, än i gruppen äldre (70 år och uppåt) vid en jämförelse med dem som har normalt blodsocker.

- En tänkbar orsak är att hjärtat åldras tidigare bland dem med förstadium till diabetes och utvecklad diabetes än hos friska. Man har hos medelålders diabetiker konstaterat att hjärtats muskulatur stelnar och att hjärtats funktion försämras 10-20 år i förtid. Detta kan vara mer kritiskt för medelålders än för äldre, bl.a. eftersom vi sedan tidigare vet att kroppen tycks vara mer tolerant mot höga blodsockernivåer och diabetes när man blir äldre, säger Margrét Leósdóttir.

Äldre med förhöjt blodsocker eller utvecklad diabetes har dock en ökad ansamling av andra riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom, understryker Margrét Leósdóttir. Hit hör högt blodtryck och fetma. De uppvisar även sämre självskattad hälsa än personer med normalt blodsocker, det sistnämnda mer uttalat bland kvinnor. Det är därför viktigt med fortsatt fokus på äldre i forskningen, anser hon.

Studier från Skåne och Island

Det har tidigare varit sparsamt med fördjupad forskning kring riskerna för hjärt-kärlsjukdomar bland äldre med förhöjt blodsocker eller diabetes. Det beror bl.a. på att det finns få studier som kan ligga till grund för forskningen. I detta fall utgörs underlaget av två befolkningsstudier, från Malmö och Reykjavik, där ca 18 000 personer respektive ca 6 000 har personer deltagit.

Deltagarna har besvarat detaljerade frågeformulär, och bl.a. har deras vikt, längd, puls och blodtryck kontrollerats. En del av deltagarna har också undersökts med ultraljud och ett speciellt test som mäter belastningen på hjärtat (Nt-proBNP).

Text: BJÖRN MARTINSSON

Nyhet från Institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö, Lunds universitet, 23 april 2012

Related posts:

1. Olle Melander: Genetisk risk och hjärt-kärlsjukdom
2. Ny mekanism bakom hjärt- kärlsjukdom vid diabetes beskriven
3. Tretton gener som kan öka risken för hjärt-kärlsjukdom

I studien, som nyligen publicerades i den vetenskapliga tidskriften PLOS One, har kostvanorna hos över 20 000 Malmöbor undersökts med fokus på risken för hjärt-kärlsjukdom. Betydelsen av sammanlagt 13 olika näringsämnen, fetter, proteiner och kolhydrater, analyserades.

Foto: Colourbox

- Kvinnor som åt fiberrikt hade nästan 25 procent lägre risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom jämfört med kvinnor som åt fiberfattig kost. Hos männen var effekten svagare. Men resultaten bekräftade att fiberrik mat åtminstone skyddade männen mot slaganfall, säger Peter Wallström, forskare vid Lunds universitet och huvudförfattare till artikeln.

Exakt vad skillnaderna mellan könen beror på är oklart. Men en sannolik orsak är att kvinnor får i sig fibrer genom mer hälsosamma livsmedel än vad männen får. I kvinnornas fall i hög grad via frukt och grönt, medan männens viktigaste fiberkälla var mjukt bröd.

- De olika resultaten för kvinnor och män visar att vi behöver ta större hänsyn än tidigare till könstillhörigheten när vi forskar kring kostvanor, sägar Peter Wallström.

Däremot fann forskarna inga säkerställda samband mellan övriga näringsämnen som ingick i studien och hjärt-kärlsjukdom, t.ex. andelen mättat fett eller socker i kosten.

Peter Wallström

- Det resultatet ska tolkas med viss försiktighet. Nästan alla äter mer mättat fett än vad som rekommenderas, vilket även gäller deltagarna i många andra befolkningsstudier. Det blir därför svårt att jämföra rekommenderat och högt fettintag. Andra typer av studier som gjorts tidigare visar att den som är sparsam med fett och socker har minskad risk för hjärt-kärlsjukdom, säger Peter Wallström.

Peter Wallström är skeptisk till s.k. extremdieter och menar att Livsmedelsverkets kostrekommendationer står sig väl trots att de kritiserats från olika håll:

- Livsmedelsverkets kostråd, som bygger på omfattande forskning, är välavvägda. På kort sikt ger de flesta dieter viktnedgång förutsatt att man lyckas följa dem. Men vi vet för lite om långtidseffekterna för att kunna rekommendera mer drastiska kostomläggningar, säger Peter Wallström.

Data till studien har hämtats från befolkningsstudien Malmö Kost Cancer som engagerat över 30 000 Malmöbor från 1990-talets början och framåt. Deltagarna har bl.a. lämnat blodprover och detaljerad information om sina matvanor.

Nyhet från Medicinska fakulteten, 11 april 2012

Related posts:

1. Minskar korn risken för hjärt-kärlsjukdomar?
2. Socker kan öka risken för hjärt-kärlsjukdom
3. Prestigefyllt pris för hjärt- kärlforskning

Foto: Colourbox

Det är känt att anhöriga till kroniska patienter, speciellt cancerpatienter, har en ökad risk för att drabbas av psykisk ohälsa och depression.

Psykisk stress och depression har i tidigare studier rapporterats påverka nervsystemet, blodtryck och inflammation, vilket i sin tur kan öka risken för utveckling av kranskärlssjukdom och stroke.

Samma livstil ingen riskfaktor

Det är mot bakgrund av detta som forskaren Jianguang Ji och medarbetare vid Centrum för Primärvårdsforskning i Malmö har undersökt den specifika risken för kranskärlssjukdom och stroke om makan eller maken drabbats av cancer.

Studien visar att risken för kranskärlssjukdom och stroke ökade mellan 13-29 procent hos personer vars partner har cancer. Resultaten baserar sig på data i det nationella svenska cancerregistret och det svenska slutenvårdsregistret.

En möjlig förklaring till den ökade risken skulle kunna vara att makar delar livsstil och riskfaktorer som rökning, alkohol, kost och motionsvanor, men den förklaringen faller på att risken för hjärt-kärlsjukdom var bara marginellt ökad (3-5%) tiden innan livspartnern drabbades av cancer.

Negativ stress

Forskarna menar istället att det mesta av riskökningen sannolikt kan förklaras av den negativa stress som maken eller makan utsätts för om livspartnern drabbas av cancer.

- Vår studie visar att det är viktigt med förebyggande insatser till personer vars livspartner drabbas av cancer med inriktning på psykologisk stress och negativa riskfaktorer, säger Jianguang Ji och fortsätter:

-Tidigare studier har visat att förebyggande arbete kan minska stress och oro avsevärt hos de anhöriga.

Pressmeddelande från Lunds universitet 23 mars 2012

Related posts:

1. Socker kan öka risken för hjärt-kärlsjukdom
2. Tretton gener som kan öka risken för hjärt-kärlsjukdom
3. Olle Melander: Genetisk risk och hjärt-kärlsjukdom

Deras forskning handlar om allt från språkstörningar hos barn, genterapi, nervcellsdöd vid sjukdomar som Parkinsons sjukdom, det ofödda barnets blodcirkulation till tidig diagnos av livshotande infektioner.

Läs mer om deras forskning:

	Bertil Christensson; Att diagnostisera giftiga infektioner
	Jonas Erjefält: Vad sker i den inflammerade vävnaden?
	Jia-Yi Li: Neural plasticitet och reparation vid neurodegenerativa sjukdomar
	Göran Lingman: Det ofödda barnets blodcirkulation
	Cecilia Lundberg: Gener som medicin för hjärnan
	Birgitta Sahlén, logopedi: Hur fångar språksvaga barn orden?

Related posts:

1. Nya professorer presenterar sin forskning
2. Nya professorer presenterar sin forskning
3. Nya professorer installerade – läs om deras forskning!

Foto: Colourbox

Min forskningsinriktning bestämdes av en kliniskt problematisk situation – en kvinna i tidig graviditet bar ett barn med hjärtsvikt p.g.a. en allvarlig hjärtarytmi. Hjärtarytmin behandlades framgångsrikt med hjärtmedicin i livmodern. Det var första gången någonsin, och kvinnan födde ett friskt barn.

Detta fall ledde mig in på forskning rörande metodutveckling för att undersöka både fostrets cirkulation, utan behov av ingrepp, och sjukdomar i fosterlivet. Forskningen rör framförallt förändringar i blodcirkulationen i samband med hjärtarytmier, tillväxthämning och syrgasbrist.

För att studera detta använder vi ultraljud och s.k. Dopplerteknik, men också metoder för att mäta fostrets tillstånd med blodprovstagningar från navelsträngen under graviditeten. Vi genomför studier av blodflödesvågformen i fosterkärl såsom stora kroppspulsådern, artärer och vener i navelsträngen, halspulsådror, kärl i hjärnan etc. liksom av blodflöden i fosterhjärtat.

Fostret är mycket väl rustat för att ställa om cirkulationen i samband med syrgasbrist, bland annat ”prioriteras” cirkulationen i hjärnan. Vid hjärtarytmi kan man se att fostret kan ändra hjärtats s.k. slagvolym, vilket tillsammans med en ökning av hjärtfrekvensen, gör att hjärtats pumpfunktion säkras.

I s.k. translationell begynnande forskning, som utgått från problem hos individuella patienter, har vi använt samma modell för att med stamcellstransplantationer försöka nå längre i behandlingen av ärftliga ämnesomsättningssjukdomar.

I samarbete med andra forskningsgrupper utvecklar vi också bl.a. magnetresonansteknik för att mäta syrgasinnehåll hos fostret.

Jag har också intresserat mig för kvinnans bäckenbottenanatomi liksom kort- och långtidseffekter av bäckenbottenskador som kan uppkomma vid förlossning.

Text: GÖRAN LINGMAN

Från broschyren ”Professorsinstallation 16 mars 2012″ som tagits fram av Kommunikationsavdelningen vid Lunds universitet.

Related posts:

1. Göran Olivecrona: Hjärtmassagemaskin från Lund räddar liv

På Alla hjärtans dag, 14 februari,  direktsändes föreläsningen om Hjärtat och livsstilen från Skånes universitetssjukhus i Lund. Föreläsningen kan ses i efterhand på nedanstående länk

LÄNK TILL SÄNDNINGEN

Related posts:

1. Se föreläsning om folksjukdomen KOL på webben
2. FÖRELÄSNING PÅ WEBBEN: Autism – fokus på vuxna
3. Föreläsning på webben: Bra mat på äldre dar

– Det positiva att ta fasta på är att vi talar om sjukdomstillstånd som går att förebygga med en ändrad livsstil, säger professor Inger Björck, centrumföreståndare för Antidiabetic Food Center, Lunds universitet.

Inger Björck samtalar med en seminariedeltagare

Hon visade resultat från en studie i Finland där man sett mycket goda resultat av en ändrad livsstil.  Bland de personer som låg i riskzonen för typ 2 diabetes var det bara 11 procent som utvecklade sjukdomen  i gruppen som ändrat sin livsstil i jämförelse med 22 procent i kontrollgruppen.  Liknande resultat har också amerikanska forskare sett.

Mat sänker sjukvårdskostnader

– Förbättring av kosten är den enskilt viktigaste faktorn för att förbättra hälsoläget och sänka sjukvårdskostnaderna i Europa fortsatte hon när hon inledde seminariet ”Mat som förebygger diabetes-nya rön”.

Seminariet anordnades i Lund den 23 januari och fem forskare från det tvärvetenskapliga Antidiabetic Food Center presenterade nya rön och kunskap om olika livsmedels hälsoeffekter. Det handlade om nypon som skydd mot högt blodtryck, fördelen med att äta korn, hur vårt minne förbättras av fiber och fiskolja, om mjölkproteiners inverkan på blodsockret och hur råg påverkar våra fettceller.

Nyttig lunchbuffé

Ett 80-tal intresserade från universitet och näringsliv deltog på seminariet som hölls i universitetets aula.  Deltagarna bjöds på en nyttig lunchbuffé baserad på AFC-forskning .  Det serverades bland annat korncouscous med rotfrukter, sotad lax med en puré av palsternacka och vassleprotein och spenatpaj med makrillmousse av fullkorn.

Fem forskare om nya rön och kunskap om olika livsmedels hälsoeffekter:

Mjölk till maten bra för blodsockret

Elin Östman

När vi äter mat med kolhydrater stiger sockerhalten i blodet varpå kroppen svarar med att producera insulin. Socker- och insulinhöjningen följs åt. Eller snarare: brukar följas åt. Forskare har nämligen upptäckt att kroppen reagerar annorlunda på mjölk. När vi dricker mjölk blir insulinsvaret högt, trots låg blodsockerhöjning. Läs mer

Råg inverkar på fettceller

Eva Degerman

Fullkorn har i olika studier visat sig ha en skyddande inverkan på typ 2 diabetes. Men exakt varför och på vilket sätt det fungerar finns det relativt liten kunskap om. Lundaforskare visar att s.k. alkylresorcinoler i rågkärnans yttre skikt har en betydande inverkan på fettceller. Läs mer

Nypon sänker kolesterol och blodtryck

Cecilia Holm

Kopplingen mellan de stora folksjukdomarna hjärt-kärlsjukdom, fetma och diabetes är stark och forskning pågår på alla fronter. Aktuella studier visar att nypon påverkar både kolesterol och blodtryck i rätt riktning. Läs mer

Med rätt kvällsfika äter du mindre lunch

Kokta kornkärnor ger en mättnad som varar i upptill 16 timmar. Det visar en ny forskningsstudie där försökspersoner åt kokta kornkärnor till kvällsmål. Dagen därpå valde de spontant att äta signifikant mindre till lunch jämfört med vad de åt när de fick vitt bröd kvällen dessförinnan. Frukosten var densamma vid båda tillfällena. Läs mer

Elin Johansson och Anne Nilsson

Fet fisk och fiber skärper koncentration och minne

Nya forskningsstudier visar att vissa fiberrika frukostbröd förbättrar uppmärksamhet och arbetsminne jämfört med samma mängd vanligt vitt bröd. Inte ens omedelbart efter måltid är det någon vinst med att ha ätit vitt bröd. En annan studie visar att ett fem veckors intag av omega tre-fettsyror från fiskolja också inverkar positivt på vår kognitiva förmåga. Läs mer

Text och foto: Ragnhild Ahlgren

Related posts:

1. Rätt mat skärper minnet och minskar risk för hjärtkärlsjukdomar
2. Skräddarsydda fetter i ny och nyttig matolja
3. Hormon förutspår framtida diabetes

Cecilia Holm. Foto: Mikael Risedal

Kopplingen mellan de stora folksjukdomarna hjärt-kärlsjukdom, fetma och diabetes är stark och forskning pågår på alla fronter. Aktuella studier visar att nypon påverkar både kolesterol och blodtryck i rätt riktning. 

– I studier på möss har vi sett att en hög dos koncentrerat nyponpulver tillsatt i maten påverkade viktuppgång, men även att redan feta möss gick ner i vikt, säger Cecilia Holm, professor i molekylär cellbiologi vid Lunds universitet. 

Forskarna fann också att mössen fick lägre blodsocker, mindre fett i levern och lägre kolesterolnivå. Resultaten av djurstudierna var så pass intressanta att Cecilia Holm och hennes forskarkollegor, med Ulrika Andersson i spetsen, beslutade sig för att gå vidare och göra motsvarande studie på människor. 

Studie även på människor

- Förhöjda kolesterolvärden är en viktig riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom. Med hjälp av överviktsenheten på Skånes universitetssjukhus rekryterade vi 28 personer som var friska, men kraftigt överviktiga, till studien. De hade ett genomsnittligt BMI på 35 och kan därmed sägas ligga i riskzonen för flera av våra folksjukdomar, berättar Cecilia Holm. 

Forskarna tillverkade två drycker, en nypondryck och en kontrolldryck baserade på äpple och de båda matchades vad gäller sockerinnehåll (mindre än i vanlig nyponsoppa). 

Sänkte blodtryck och det onda kolesterolet

Studien pågick under två sexveckorsperioder där personerna ena perioden fick dricka nypondrycken för att sen byta till kontrolldrycken. Vikt och blodtryck mm mättes i början och i slutet av respektive testperiod. 

– Vi såg inga effekter på viktminskning som i våra tidigare studier i möss, och inte heller på blodsockret. Däremot såg vi en sänkning av LDL kolesterol (det ”onda” kolesterolet) och en sänkning av blodtrycket. Det är naturligtvis resultat som är intressanta när vi diskuterar hjärt-kärlsjukdom, inte minst när det gäller förebyggande åtgärder, säger Cecilia Holm. 

Pressmeddelande Lunds universitet 23 januari 2012. 

Text: KATRIN STÅHL

Related posts:

1. Nyttig mat kan hålla diabetes i schack och hjälpa minnet
2. Förbisedd orsak till högt blodtryck – kan vara binjuresjukdom
3. Ny pusselbit till kolesterol-forskningen

Professor David Erlinge och docent Jan Harnek vid kärlkliniken på Skånes universitetssjukhus i Lund har därmed behandlat de två första patienterna i Sverige med detta nya material.

Tidigare stentar av metall har betytt väldigt mycket för behandlingen av kärlkramp och hjärtinfarkt. Stentarna är små tubformade metallnät som håller blodkärlet öppet, vilket är nödvändigt första tiden efter en kärlvidgning, så kallad ballongsprängning. Enda nackdelen är att metallen måste lämnas kvar även sedan kärlet läkt.

Återfå normal funktionalitet

Därför är idealet ett stent som resorberas (upplöses) av sig självt när kärlskadan har läkt ut.

– När stentet försvunnit kan blodkärlet återfå sin normala fysiologiska rörlighet, vilket vi tror är bäst i längden, säger David Erlinge.

Stentarna är helt uppbyggda av biologiskt material, polylaktid. Polylaktid har sedan länge används i nedbrytningsbara produkter, t ex suturer när ett sår ska sys ihop.

Bättre behandling av kranskärlssjukdom

– Vi tror att detta kan bli framtidens sätt att behandla kranskärlssjukdom, men vi gör nu studier för att kunna visa att metoden är bättre än tidigare metoder, säger Jan Harnek.

De nedbrytningsbara stentarna är helt borta efter ca nio månader och preliminära data har visat att kärlet har återfått sin fysiologiska funktion att vidga sig vid två års uppföljning.

Kranskärlsinterventioner görs på mer än 20 000 personer per år i Sverige. Sedan sammanslagningen av kranskärlkliniken vid Skånes universitetssjukhus är denna störst i Sverige med ca 2 200 ingrepp per år.

Text: PER LÄNGBY

Ett pressmeddelande från Skånes universitetssjukhud, 12 januari 2012

Foto frontbild: Dreamstime

No related posts.

Foto: Colourbox

När kvinnor får typ 2 diabetes ökar risken för dödlig hjärtinfarkt i betydligt högre grad än hos män med samma sjukdom.

Det visar en ny avhandling från Lunds universitet där Charlotte Larsson, folkhälsovetare och forskare, har undersökt hur olika riskfaktorer för hjärtinfarkt tar sig uttryck hos kvinnor och män. Förutom typ 2 diabetes har hon även undersökt fysisk aktivitet, stress samt hur ett antal andra riskfaktorer samvarierar.

Fysisk belastning

Graden av fysisk belastning på jobbet gav skilda effekter på kvinnor och män. Hos männen sågs ingen effekt på vare sig fetma eller insulinresistens. Hos kvinnor var däremot förekomsten av både fetma och insulinresistens högre med ökad grad av fysisk belastning på jobbet.

– Ett förvånande resultat kan man tycka. Förmodligen är det någon variabel som vi inte undersökt som är orsaken, kanske äter dessa kvinnor annorlunda, stressar mer eller påverkas av sin livssituation i stort. Det finns all anledning att titta närmare på denna grupp och vid behov eventuellt gå in med förebyggande åtgärder, säger Charlotte Larsson.

Många riskfaktorer

Underlaget till studierna kommer från Skaraborgsprojektet, en befolkningsstudie med flera tusen deltagare i Västra Götaland. Charlotte Larsson betonar vikten av att ta hänsyn till könens olika förutsättningar i samband med forskning:

– Det finns mycket som kan påverka risken att utveckla sjukdomar, exempelvis biologiska skillnader, olika livsstil och livssituationen i ett större perspektiv. 

Akut hjärtinfarkt är den vanligaste dödsorsaken bland både kvinnor och män i Sverige. År 2008 dog mer än 10 000 personer i sjukdomen.

Text: BJÖRN MARTINSSON

Artikeln har tidigare varit publicerad i Nyhetsbrev för massmedia nr 7/2011 från Skånes universitetssjukhus, Medicinska fakulteten vid Lunds universitet, Labmedicin Skåne och Psykiatri Skåne.

Related posts:

1. Dålig kondition hos tioåring ökar risk för hjärtinfarkt längre fram
2. Många kvinnor drabbas ofta hårt efter hjärtinfarkt
3. Nyupptäckt genvariant ökar risk för typ 2-diabetes

Däremot kan fler patienter erbjudas en effektiv behandling. Det anser Mattias Wieloch, specialistläkare vid Skånes universitetssjukhus i Malmö, med stöd i en avhandling som han inom kort lägger fram vid Lunds universitet. Han har där undersökt patientdata från drygt 18 000 personer med förmaksflimmer, som samtliga genomgått Waran-behandling i Sverige.

Nya läkemedel lanseras

Uppskattningsvis har mer än 180 000 personer i Sverige förmaksflimmer, vilket innebär en ökad risk för stroke. Personer som har ytterligare en riskfaktor för stroke (bl.a. ålder över 65, diabetes och högt blodtryck) bör enligt nationella och internationella riktlinjer få blodförtunnande behandling.

Hittills har Waran varit den dominerande behandlingsformen. Men nu lanseras nya läkemedel såväl i Sverige som i andra länder. Läkemedlen har en rad fördelar gentemot Waran. Bl.a. har de en fast dosering där levringsförmågan hos patientens blod inte behöver kontrolleras och de interagerar inte heller med andra läkemedel och kost. Det finns också förhoppningar om att läkemedlen ska minska risken för stroke och blödningar.

Duktiga på Waran

Mattias Wielochs forskningsresultat visar dock att svensk Waran-behandling är bäst i världen på att minska stroke och blödningar, och den naturliga frågan blir därför huruvida nya blodförtunnande läkemedel verkligen kommer att bli bättre än Waran i Sverige.

- Min slutsats är att vi är så duktiga på Waran-behandling i Sverige att risken för stroke redan är mycket liten, även i ett internationellt perspektiv. Bland annat beror det på att vi har ett väl utbyggt system med särskilda antikoagulations-mottagningar för patienterna. Det är därför knappast rimligt att minskningen kan bli särskilt stor i Sverige, säger Mattias Wieloch.

Försiktig övergång

Mattias Wieloch är positiv till de nya läkemedlen som nu godkänts och finns på marknaden, men anser att introduktion och övergång inte bör ske för snabbt. Det är inte säkert att läkemedlen är lämpliga för alla, och därför är det viktigt att behålla den höga kompetens och kunskap kring blodförtunnande läkemedel som Sverige byggt upp, menar han:

- Förhoppningsvis kan vi om ett par år vara världsbäst på alla former av blodförtunnande behandling och veta exakt vilka patienter som ska ha olika blodförtunnande läkemedel. Efter ungefär 1-2 års uppföljning kommer vi att ha ett tillförlitligt besked kring vilka patienter som bör ordineras de nya läkemedlen, och vilka som fortfarande bör ta Waran.

Njurbesvär

Det är bland annat vid njurbesvär som läkemedlen inte passar alla patienter, eftersom de utsöndras via njurarna. Njurbesvär är en vanlig åkomma och i Wielochs studie hade nästan en femtedel av patienterna en kliniskt relevant sänkning av njurfunktionen . Även om läkemedlen är testade anser Mattias Wieloch att det behövs ytterligare uppföljning och utvärdering av patienter, framför allt de med måttliga njurbesvär.

Text: BJÖRN MARTINSSON, Institutionen för kliniska vetenskaper, Malmö

Illustration: Dreamstime

Pressmeddelande från Lunds universitet 12 december 2011

Related posts:

1. Svensk upptäckt kan leda till ny strokemedicin
2. Var tionde svensk bär på stenåldersmutation
3. Ny behandling minskar hjärnskador efter stroke

Foto: Colourbox.

Likt Yin och Yang har de båda proteinerna motsatt effekt i blodkärlens väggar. AIF-1 stimulerar en oönskad nybildning av celler efter en kärlskada. IRT-1 har motsatt verkan.

Det är den senare som Maria Gomez, tillsammans med forskare på Lunds universitets Diabetescenter och Temple University i USA, vill använda för att hejda en farlig utveckling i blodkärlet. I djurförsök har de redan gjort det.

- Efter en kärlskada startar en nybildning av det innersta cellagret i blodkärlet. På sikt är den i regel till mer skada än nytta, säger Maria Gomez.

En vanlig orsak till kärlskador är den rensning av förträngda kärl som ofta görs när en patient har haft en hjärtinfarkt.

- I början öppnar det upp kärlet men efter en tid gör cellnybildningen att risken för nya hjärtinfarkter ökar igen.

Styra balansen

I djurförsök har forskargrupperna demonstrerat de båda proteinernas motsatta effekter. Halspulsådern på råttor skadades med en ballong, analogt med det ingrepp som utförs på hjärtinfarktpatienter.

Efter två veckor var cellnybildningen markant minskad i de kärl som hade mer protein IRT-1. Med AIF-1 var det tvärtom.

- Det som är intressant är att båda proteinerna görs av samma gen och att vi nu har hittat en mekanism som kan styra balansen mellan hur mycket av det ena eller det andra proteinet som bildas. Med hjälp av en ny drog kan vi då öka mängden av den ”goda” varianten IRT-1. Det är inte ett godkänt läkemedel men har testats nu på möss och verkar tolereras bra, säger Maria Gomez.

Farliga instabila plack

Forskarna har också analyserat drygt 150 bortopererade fettinlagringar (plack) från halspulsådern på patienter.

- Vi såg att de plack som är farliga, de som är instabila, lätt spricker, är mer inflammerade och oftare ger symtom, innehåller mer AIF-1. De med högre andel av proteinet IRT-1 är i stället beskedligare, konstaterar Lisa Berglund, medförfattare till den publicerade undersökningen.

Till vänster ett friskt blodkärl utan förträngningar, till höger ett blodkärl där plack börjat bildas. Foto: Dreamstime.

Diabetespatienter utvecklar mer plack och oftare av den farligare typen än icke-diabetiker. Risken för hjärtinfarkt är starkt ökad för diabetiker.

Cellnybildningen i blodkärlet leder också till att blodflödet förändras på ett negativt sätt. Det kan även vara så att AIF-1 är inblandad i själva bildandet av fettplack i kärlen.

Vanligaste dödsorsaken

Hjärtinfarkt är den vanligaste dödsorsaken i Sverige och många patienter har återkommande infarkter vilka behandlas med olika typer av upprensningar av förträngningar i hjärtats kranskärl.

- Skulle vi kunna minska risken för återinsjuknande i infarkter vore det ett riktigt betydelsefullt framsteg, säger Maria Gomez.

Text: TORD AJANKI

Artikeln är tidigare publicerad på Diabetesportalen, 1 december 2011

Related posts:

1. Dålig ekonomi och ensamboende ökar risken att dö
2. Mörka vintrar ökar risken för hjärtinfarkt
3. Gener som ökar risken för graviditetsdiabetes

Foto: Dreamstime

Forskaren Martin Johansson tilldelades nyligen ett miljonanslag från Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse. Pengarna ger möjlighet att växla upp forskningen med inriktning på njurar och stamceller.

- Pengarna skapar möjlighet att göra fler laboratoriestudier, och det blir också utrymme att nyanställa en biomedicinsk analytiker ifall jag skulle vilja, berättar Martin Johansson.

Martin Johansson forskar inom patologi med inriktning på njurar. Han har tidigare lyckats kartlägga vad som av allt att döma är en ny celltyp, och dessutom troligen en stamcell, i människans njure. Det finns tecken på att cellen kan ha betydelse för utveckling av cancer och olika inflammatoriska sjukdomar som kan drabba njuren. Detta vill han utveckla ytterligare och det är också därför han beviljats Wallenbergstiftelsens anslag.

Martin Johansson. Foto: Björn Martinsson

- Vi kommer att fortsätta att studera den nyupptäckta cellen. Celltypens placering och funktion tyder på att den kan ha en viktig roll vid olika njursjukdomar. Problem med njurarna är vanligt, och det finns förutom cancer en koppling till vanligt förekommande sjukdomar som diabetes och högt blodtryck.

Martin Johansson är docent och bedriver sin forskning vid Lunds universitets institution för laboratoriemedicin i Malmö. Han är specialistutbildad läkare inom patologi och arbetar även kliniskt vid Region Skånes laboratorieverksamhet, Labmedicin Skåne.

Genom ett väl utvecklat samarbete med urologiska kliniken på Skånes universitetssjukhus kan forskningen ske på färska vävnader från bortplockade njurar. I sin forskning samarbetar han även bl.a. med professor Håkan Axelson som är verksam vid samma institution samt universitetets diabetescenter, Lund University Diabetes Center (LUDC).

Text: BJÖRN MARTINSSON

Nyhet från Lunds universitet 3 november 2011

Related posts:

1. Virus möjlig bov bakom många fall av typ-1 diabetes
2. D-vitaminbrist kan bidra till många sjukdomar
3. Diabetes – en sjukdom med många ansikten

Systemisk skleros är svårast av de reumatiska sjukdomarna. Men dess yttringar skiljer sig mycket mellan olika patienter, säger Roger Hesselstrand (t.v.) och Dirk Wuttge (t.h.). Foto: Roger Lundholm

Den reumatiska sjukdomen systemisk skleros är knepig på många sätt. Den börjar smygande, med diffusa symtom som en icke-specialist kan ha svårt att identifiera. Den kan också utveckla sig mycket olika hos olika patienter.

– Vissa patienter får aldrig mer än de första symtomen – vita fingrar vid kyla, svullnad och senare hård och förtjockad hud i bland annat händerna. Om sjukdomen stannar där blir problemen ganska lindriga, säger reumatologerna Roger Hesselstrand och Dirk Wuttge vid Skånes universitetssjukhus och Lunds universitet.

Drabbar olika

Ungefär en fjärdedel av patienterna har den mer riskabla ”diffusa” formen av sjukdomen. Hos dem drabbas även huden ovanför armbågar och knän av fibros, dvs den ökade produktion av bindväv som gör huden stel och tjock. Även inre organ brukar då också angripas av fibros, vilket ger skador på lungor och njurar.

Hälften av alla patienter med den diffusa formen av systemisk skleros klarar sig mindre än tio år. Även en del av den första gruppen patienter, de som har mer begränsade hudförändringar, dör inom tio år – då inte av fibros utan av förträngda blodkärl som ger ett för högt blodtryck i lungorna.

Många klarar sig bra

– Totalt sett är det ändå en majoritet av patienterna som klarar sig bra. Vi har patienter som vi träffat i många år när de kommit in för sina regelbundna kontroller, understryker Roger Hesselstrand.

Jämfört med andra reumatiska sjukdomar är dock systemisk skleros en allvarlig sjukdom.

Illustration: Sun Nilsson

– Det är den reumatiska sjukdom som har störst dödlighet. Och det är lungförändringarna, i form av antingen lungfibros eller förhöjt blodtryck i lungorna, som patienterna dör av, förklarar Dirk Wuttge.

Bromsande behandling – bot saknas

Systemisk skleros har för närvarande ingen bot utan bara lindrande och bromsande behandlingar. Högt blodtryck i lungan kan behandlas med kärlvidgande mediciner, och fibros i lungorna kan i viss mån bromsas med cytostatika. Men då dessa medel också har biverkningar skulle man vilja använda dem bara då de verkligen behövs.

– Eftersom sjukdomen är så varierande har läkarna ett stort behov av markörer som kan visa vilka patienter som kan klara sig utan medicinering och vilka som bör medicineras så fort som möjligt, säger Kristina Rydell-Törmänen.

Söker markörer…

Kristina Rydell Törmänen. Foto: Lunds universitet

Kristina Rydell-Törmänen är universitetsforskare i reumatologi och lungbiologi och arbetar med modellförsök där hon studerar de allra första förändringarna i lungorna. Förhoppningen är att detta ska ge idéer om både nya markörer och nya sätt att behandla sjukdomen.

– Förr trodde man att en det var en långvarig inflammation i blodkärlen som ledde till ärrvävnaden, fibrosen. Därför provade man med antiinflammatoriska läkemedel, men de gav ingen effekt. Det verkar snarare vara så att inflammationen, fibrosen och förträngningarna i blodkärlen uppstår ungefär samtidigt, säger Kristina Rydell- Törmänen.

… och nya behandlingsmetoder

Vad som händer i blodkärlens inre cellager ska studeras av Dirk Wuttge och forskaren i lungbiologi Martina Holst. Deras mål är att finna nya behandlingsmetoder, eftersom de nuvarande behandlingarna inte är tillräckligt effektiva.

Ett tredje forskningsspår i Lund är att se om utandningsluftens innehåll av kväveoxid, NO, kan visa patientens prognos. Det spåret är forskaren Ellen Tufvesson inne på (se artikel ”Det behövs mer skonsamma metoder att undersöka lungornas olika delar” ).

Text: INGELA BJÖRCK

Related posts:

1. Om systemisk skleros
2. Hennes sjukdom hindrar inte hennes hästarbete
3. Bästa poster vid Forskningens dag 2011

Tunga steg. Förutom sin KOL har Lars-Arvid Skoog också drabbats av hjärtinfarkt, pulsåderbråck och stroke. 35 års rökning tog ut sitt pris. Foto: Roger Lundholm.

Lars-Arvid Skoog är en man med gott humör. Men det finns somligt som stör.

Att behöva pusta ut efter trappan till lägenheten. Att han måste ta paus efter två sågade brädor. Att det tar på krafterna att bära två matkassar.  

– Sådant stör en hel del för en praktiskt lagd man som älskar att snickra och som dessutom varit i eliten som handbollspelare, säger han.  

Men han vet vad det beror på. Kapaciteten i hans lungor är reducerad till 25 procent.

Diagnosen på KOL kom 2003 efter 35 års rökning och ett antal misslyckade försök att sluta.

– Efter hjärtinfarkten 1996 minskade jag antalet cigaretter från 15-20 om dagen till 6-8, berättar han.  

Då upplevde Lars-Arvid inga problem med sin rökning, även om han insåg att han borde sluta. Han hade ju ingen rökhosta och han hostade inte upp slem. Och när han tvingades bryta en golfrunda redan vid femte hålet skyllde han på dålig kondition. 

– Jag är rent ut sagt fysiskt lat. Det där med att träna har aldrig legat för mig, säger han. 

Ett halvår innan han fick sin diagnos dog hans älskade Gun-Britt efter en lång kamp mot sin bröstcancer. 

– Vi hade varit gifta i 35 år. Jag har aldrig mått så dåligt som de åren.  

Envis luftvägsinfektion

På sommaren drabbades han av en envis luftvägsinfektion och besökte vårdcentralen. Spirometrin visade en lungvolym på 33 procent. Han kom till sjukhuset i Lund och fick sin diagnos, tog prover, blev sjukskriven och prövade läkemedel.  

I dag har hans lungkapacitet krympt till 25 procent. Själv spekulerar Lars-Arvid i att det beror på att han upphört med den KOL-gymnastik som sjukhuset anordnar. Det beror emellertid inte så mycket på hans fysiska lättja.  

Även fler sjukdomar

– För ett år sedan fick jag ett pulsåderbråck som opererades. Efter operationen tillstötte komplikationer och jag blev opererad på nytt. På juldagen förra året fick jag dessutom en stroke, berättar han.  

Lars-Arvid, som före hjärtinfarkten i mitten av 90-talet aldrig sökt sjukvård akut, var nu en ständigt återkommande patient. Och det är inte osannolikt att både infarkten, pulsåderbråcket och stroken också de har samband med KOL-sjukdomen (se artikeln ”Infarkt, stroke, benskörhet… KOL är mer än lungsjukdom!”).  

Än behöver dock 70-årige Lars-Arvid Skoog inte ta hjälp av syrgas  

– Jag har omkring 95 procents syreupptagning i lungorna. Men jag rör mig sakta nu för tiden, säger han.  

Text: PER LÄNGBY

Related posts:

1. Varje steg räknas
2. Genterapi mot epilepsi – ett steg närmare
3. Ett steg närmare hälsofrämjande sjukvård

En överväldigande majoritet av dem som drabbas av KOL i västvärlden är rökare. Vid rökstopp upphör nedbrytningen av lungvävnaden, men de skador som uppstått är ännu så länge oåterkalliga. Foto: Dreamstime

Nästan nio av tio som drabbas av KOL har rökt. Och KOL-patienterna drabbas också i högre grad av benskörhet, hjärtinfarkt, stroke och andra sjukdomstillstånd.

Primärvården har blivit bättre på att mäta andningsvolym med hjälp av spirometri. Men det kunde ske ännu oftare, säger Claes-Göran Löfdahl. FOTO: Roger Lundholm

– Hittills har vi alltför lite kopplat KOL till sjukdomstillstånd utanför lungan, påpekar Claes-Göran Löfdahl, professor vid Lunds universitet och överläkare på Skånes universitetssjukhus i Lund.

En färsk studie vid Skånes universitetssjukhus i Malmö visar att det går att knyta även stroke och åderförkalkning i halskärlen till nedsatt lungfunktion av den typ som finns vid KOL.

Andra epidemiologiska studier visar ett starkt samband mellan KOL och risken för hjärtinfarkt och kärlkramp.

Medfött skydd

– Här finns en del faktorer som är gemensamma. Hur vi drabbas är antingen beroende av känslighet för skadliga ämnen eller en sannolikt medfödd förmåga att aktivera olika skyddsfaktorer.

Det är numera en oomtvistad sanning att rökning ger sämre hälsa. Men uppemot hälften av alla rökare drabbas inte av KOL. De kan ha skyddande faktorer. Kanske har de en bättre förmåga att mobilisera ett kroppseget antibiotikum som även skyddar mot exempelvis lunginflammation (se artikeln ”Tror på kroppens eget antibiotikum”).

Röken förstör vävnaden

För övriga leder rökningen dels till en inflammation i de små luftvägarna, bronkiolerna, dels till en nedbrytning av vävnaderna i och omkring de minsta lungblåsorna, alveolerna. Luftvägarna faller lättare samman vilket försvårar luftpassagen, framför allt vid utandning. Detta är den typiska bilden för emfysem med ”uppblåsta” lungor.

En ny metod mot detta är att operera in ventiler i luftvägarna som stänger av de områden som är mest drabbade (se artikeln ”Ventiler lindrar symtom vid KOL”).

Sluta i tid

Sjukgymnastik ger en bättre hälsa för KOL-patienterna, men sjukdomen i sig är ännu utan bot. De läkemedel som ges påverkar endast i mindre grad överlevnaden. Den drabbar dessutom kvinnor hårdare än män, kanske på grund av deras mindre lungvolym. Det har också skett ett generationsskifte. I dag drabbas fler kvinnor än män av KOL.

– Det är viktigt att inte skuldbelägga rökare. Många kan sluta, men för några är det närmast omöjligt. Men för den som slutar upphör nedbrytningen av lungvävnaden. Därför är det viktigt att sjukdomen upptäcks i tid, säger Löfdahl.

Mäta andningsvolym

Historiskt sett har landets vårdcentraler varit dåliga på att identifiera KOL. Enligt Claes-Göran Löfdahl är dock primärvården i Skåne i dag rikets flitigaste i att mäta andningsvolym med hjälp av spirometri.

– Det har skett en successiv förbättring. Nästan hundra procent av vårdcentralerna har spirometriutrustning. De saknar ändå ibland både tid och möjlighet att göra tidiga test på patienter som söker under infektionsperioder eller i samband med astmaliknande symtom.

Text: PER LÄNGBY

Related posts:

1. Näskylning skyddar vid stroke
2. Ny behandling minskar hjärnskador efter stroke
3. Snabbare återhämtning vid stroke med L-DOPA

Foto: Flickr, zhurnaly

Tioåringar med sämre kondition och med fetma har en ökad ansamling av andra riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom senare i livet. Det har överläkaren och docenten Magnus Dencker vid Skånes universitetssjukhus varit med att visa. För denna forskning blir han nu prisbelönt.

Han har tilldelats ”Pris till yngre forskare i Region Skåne” för år 2011 för sina studier om barns livsstil och hälsa. De visar att ansamlingen av riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdom börjar i tidig ålder.

- Kända riskfaktorer för vuxna att få hjärt- och kärlsjukdom har inte varit kartlagda på ett bra sätt hos barn under deras uppväxt tidigare, förklarar han.

Undersökningen

Han har därför tillsammans med forskare på Ortopediska kliniken i Malmö gjort studier för att belysa riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdomar. I studierna har ingått att se om det finns ett samband mellan vilken kondition som barnet har, hur mycket fett han eller hon bär på och risken att få en hjärtinfarkt längre fram.

Den tredjedelen av barnen som hade sämst kondition, hade också klart fler andra riskfaktorer, som ökat blodtryck, mer kroppsfett och var tjockare om magen.

Blodpropp

Man fann också att en del barn med större mängd kroppsfett hade ett större vänster förmak i hjärtat. Det innebär eventuellt en ökad risk att drabbas av olika hjärtsjukdomar i vuxen ålder.

Studierna har gjorts på tioåringar med uppföljningar efter två respektive fyra år. De hittills publicerade slutsatserna baseras på den första undersökningen.

Text: HANS-GÖRAN BOKLUND

Pressmeddelande från Skånes universitetssjukhus i Malmö 27 oktober 2011.

zhurnaly’s photostream

Related posts:

1. Könstillhörighet ger större risk för hjärtinfarkt
2. Dålig ekonomi och ensamboende ökar risken att dö
3. Olle Melander: Genetisk risk och hjärt-kärlsjukdom

Foto: Flickr

Ny svensk forskning visar att personer som äter mycket socker har sämre blodfetter och kan löpa ökad risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom. Forskaren Emily Sonestedts nya resultat presenteras i den medicinska tidskriften British Journal of Nutrition. Forskningen har fått stöd från Hjärt-Lungfonden.

– Forskningsresultaten tyder på att socker kan orsaka åderförfettning och leda till hjärt-kärlsjukdom. De nya rönen ger ytterligare stöd för att det är bra att dra ner på sockret, säger näringsforskaren Emily Sonestedt, doktor i medicinsk vetenskap vid Lunds universitet.

I studien har kostvanor och nivåer av olika sorters blodfetter, så kallade blodfettsprofiler, kartlagts hos 4 300 friska personer. Forskarna har undersökt partiklar av vad som brukar kallas ”det onda kolesterolet”, LDL. Enligt studien är LDL-partiklarna skadligare ju mindre de är. De större LDL-partiklarna tycks däremot inte påverka risken för hjärt-kärlsjukdom.

Enligt studien äter personer med en skadlig blodfettsprofil mer socker än andra. I studien framkommer också att andra typer av kolhydrater samt fett inte har betydelse för blodfettsprofilen. Studien stödjer dessutom de redan kända rönen att ”det goda kolesterolet”, HDL, påverkas gynnsamt av att dricka måttliga mängder alkohol.

– De nya rönen är en viktig bit i pusslet om kostens betydelse för risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdom och de visar att det behövs mer forskning på området, säger Staffan Josephson, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Forskningen baseras på material ur Malmö Kost Cancer-studien. Emily Sonestedts forskningsteam fortsätter att forska kring olika orsakssamband, exempelvis huruvida det är sockerintaget som leder till en mer skadlig blodfettsprofil och hur människors olika arvsanlag kan spela roll för forskningsresultaten.

Vad är en skadlig blodfettsprofil?
Enligt Emily Sonestedts forskning finns en skadlig profil av blodfetter som leder till ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar. Hög risk för åderförfettning löper de som har:

- Låg nivå av ”det goda kolesterolet” HDL.
- Hög nivå av triglycerider (fett i blodet).
- Hög nivå av små och mellanstora partiklar av ”det onda kolesterolet” LDL.

Pressmeddelande från Hjärt-Lungfonden, 25 oktober 2011

Related posts:

1. Tretton gener som kan öka risken för hjärt-kärlsjukdom
2. Olle Melander: Genetisk risk och hjärt-kärlsjukdom
3. Cancerpatienters anhöriga riskerar hjärt-kärlsjukdom

Foto: Dreamstime

Att arbeta kliniskt är viktigt för mig därför att det är i mötet med patienterna som de vetenskapliga idéerna föds. Jag arbetar f.n. på Granens vårdcentral i Malmö en dag i veckan. Arbetet som distriktsläkare ger en helhetsbild av patienten i familjen, arbetet och omgivningen, faktorer som alla kan påverka patientens hälsa.

Min avhandling studerade hur bostadsområdets egenskaper påverkar risken för bl.a. hjärtinfarkt och jämförde olika verktyg för fördelning av primärvårdsresurser. Bl.a. vidareutvecklade jag Care Need Index (CNI – ett system för att definiera vårdbehov) som idag används i stora delar av Sverige för fördelning av primärvårdsresurser.

Ett viktigt fokus i min forskning har varit att studera hälsa och livsstil hos utsatta grupper i samhället men även i de bredare befolkningslagren. Detta har skett genom att kombinera olika typer av forskningsmetodik, t.ex. registerstudier, kliniska studier i primärvården och avancerade geografiska analyser av enskilda bostadsområden kopplade till individuella sjukdomsdiagnoser.

I mitt arbete samarbetar jag med bl.a. Stanford University, Virginia Commonwealth University samt Shimane University.

För att bäst kunna hjälpa de enskilda patienterna att uppnå en bättre hälsa är det även viktigt att kartlägga hur den ärftliga överföringen av sjukdomar sker. I min forskning har jag bl.a. visat att arvet via mödernet är viktigare än arvet via fädernet för hjärtinfarkt.

Detta visar att livmoderns miljö kan ha betydelse. Jag har därför även studerat hur för tidig födsel och tillväxthämning i livmodern påverkar den vuxna individens hälsa. Inom allmänmedicin är prevention en viktig del av verksamheten. För att bäst kunna förebygga sjukdom krävs mera kunskaper om hur enskilda gener samverkar med omgivningsfaktorer i utvecklingen av kroniska sjukdomar. Detta kommer att bli nästa steg i min forskning.

Text: KRISTINA SUNDQUIST

Från broschyren ”Professorsinstallation 14 oktober 2011″ som tagits fram av Kommunikationsavdelningen vid Lunds universitet.

Related posts:

1. Kristina Lång: Brösttomosyntes – nytt vapen mot bröstcancer
2. Maria Emmelin: Sociala faktorer och global hälsa
3. Nytt nummer av Aktuellt om vetenskap & hälsa!

 

Foto: Dreamstime

Hjärt-kärlsjukdomar är idag ett globalt problem och det görs mycket ansträngningar i världen för att påverka kolesterolet. En av komponenterna som står för de gynnsamma effekterna av det ”goda” kolesterolet är en speciell fettsyra, S1P. Malmöforskare har kartlagt mekanismen för hur fettsyran transporteras i blodet, vilket kan bli en viktig pusselbit i kolesterolforskningen.

Stora befolkningsstudier har visat att högt kolesterol ökar risken för hjärt-kärlsjukdom. Det gäller dock bara en typ av kolesterol, LDL som därför kallats det ”onda” kolesterolet. HDL, det ”goda” kolesterolet, minskar däremot risken.

LDL bakom åderförkalkning

Kolesterol är livsviktigt i lagom mängder och behövs i cellers membran och för hormonproduktion. Eftersom kolesterol är ett fettämne löser det sig inte i vattenbaserade vätskor som blod. Därför packas det först i en sorts transportpaket, s.k. lipoproteiner, innan det skickas ut i blodet. LDL och HDL är två sådana lipoproteiner som transporterar kolesterol. Kroppens celler har receptorer (”portnycklar”) för LDL så att cellerna kan släppa in och använda kolesterolet. Problem uppstår om vi har mer LDL än vad som behövs då det bidrar till åderförfettning (åderförkalkning).

HDL även antiinflammatoriskt

HDL transporterar överskottet av kolesterol till levern för nedbrytning och utsöndring. Det är en av orsakerna till att höga halter av HDL är gynnsamt för hjärt-kärlhälsan.

HDL har även andra positiva effekter då det motverkar inflammation, skyddar kärlväggarna och motverkar läckage från blodkärlen. Man har länge känt till att fettsyran S1P (sphingosine-1-phosphate) som finns i HDL bidrar till dess antiinflammatoriska och barriärskyddande effekter men man har saknat kunskap om hur S1P är bundet till HDL och hur det levereras till målorganen.

Struktur nyckel till funktion

För 12 år sedan upptäckte Björn Dahlbäck och hans medarbetare ett tidigare okänt lipoprotein som de kallade apoM och fann att det var bundet till HDL.

- Vårt mål efter denna första upptäckt har varit att ta reda på vad apoM har för funktion och påverkan i kroppen, säger Björn Dahlbäck.

Det kan vara en mycket svår uppgift att ta reda på hur ett protein fungerar och Björn Dahlbäck och hans medarbetare började därför studera apoM från många olika infallsvinklar. En av dessa var att försöka bestämma dess struktur, att få en tredimensionell bild av proteinet, då denna information skulle kunna ge vägledning i sökandet efter funktionen.

Gränsöverskridande samarbete

Han etablerade samarbete med flera forskargrupper i världen, bl.a. experter på strukturbestämning i Tyskland med vilkas hjälp han kunde visa att apoM kunde binda S1P. Vidare samarbete med forskargrupper i Köpenhamn och NewYork ledde till att man kunde bevisa att apoMs huvudfunktion i HDL är att transportera S1P i blodet och leverera det till kärlväggens celler. S1P stimulerar speciella receptorer i kärlväggen vilket ger många av de positiva effekter som man tidigare förknippat med HDL.

Viktig pusselbit

Denna upptäckt är en viktig pusselbit som bidrar till den växande kunskapsmassan om HDLs gynnsamma effekter på hjärt-kärlhälsan.

- Bra medicinsk forskning leder oftast inte direkt till en konkret hälsobringande produkt, men genom att stegvis öka vår förståelse av kroppens mekanismer ökar den möjligheten att utveckla nya metoder och läkemedel i framtiden. Det går ofta inte att förutspå när, säger Björn Dahlbäck.

Oväntade upptäckter

Som exempel nämner han sin upptäckt av APC-resistens, som visade sig vara den viktigaste orsaken till ärftlig blodpropp. Upptäckten gjordes av en slump då hans forskning egentligen var inriktad på något helt annat. Den oväntade upptäckten har fått stor betydelse och används idag för att identifiera dem som har ökad risk för blodpropp.

- Det blir spännande att forska vidare för att förstå mer om det som sker vid våra kärlväggar och kanske få bidra till medicinsk utveckling, säger Björn Dahlbäck.

Läs mer om APC-resistens

Text: EVA BARTONEK ROXÅ

Artikeln är tidigare publicerad på Medicinska fakultetens hemsida vid Lunds universitet som månadens vetenskapliga artikel augusti 2011.

Related posts:

1. Nypon sänker kolesterol och blodtryck
2. Louise Cornmark: Dödslängtan i forskningen ger hopp om cancerbot
3. Mekanism bakom hjärtinfarktgen beskriven

Foto: Dreamstime.

Att ärftliga faktorer har betydelse för kranskärlssjukdom är känt sedan länge. Det som däremot varit oklart är om den överrisken överförs via generna eller via en ohälsosam livsstil i familjen. En ny studie från Centrum för primärvårdsforskning, publicerad i American Heart Journal, visar att generna förefaller vara viktigast.

Forskarna, ledda av professor Kristina Sundquist, studerade adopterade personer som kopplades till både sina biologiska föräldrar och sina adoptivföräldrar. Det svenska multigenerationsregistet samt slutenvårdsregistret användes för att följa 80 214 adopterade män och kvinnor. De var födda 1932 eller senare, och insjuknade i kranskärlssjukdom under åren mellan 1973 och 2008. Genom registerstudier undersökte forskarna även adoptivföräldrarna och de biologiska föräldrarna under samma tidsperiod.

Överförs via gener…

Risken för kranskärlssjukdom hos adopterade med åtminstone en biologisk förälder med kranskärlssjukdom var 40-60 procent högre jämfört med en kontrollgrupp. Det fanns ingen ökad risk hos individer med adoptivföräldrar som var drabbade av kranskärlssjukdom, inte ens om båda adoptivföräldrarna var sjuka.

- Resultaten av våra studier tyder på att risken för kranskärlssjukdom inte överförs via en ohälsosam livsstil i familjen utan snarare via generna, säger Kristina Sundquist, professor vid Centrum för Primärvårdsforskning i Malmö.

…men den egna livsstilen viktig

- Men det innebär inte att att den egna livsstilen saknar betydelse för en individs risk att insjukna i kranskärlssjukdom.

Ett pressmeddelande från Lunds universitet 23 augusti 2011

Related posts:

1. Primärvården skulle kunna jobba mer förebyggande
2. Skapa nätverk i området och förebygg depression

Illustration: Dreamstime

Den som har nära släktingar som drabbats av blodpropp löper själv en ökad risk att drabbas. Störst är risken om man har en eller flera syskon som tidigare fått blodpropp.

-  Det är en oerhört stark familjerisk, säger Bengt Zöller, docent vid Centrum för primärvårdsforskning i Malmö, i en intervju med svt.

Blodproppar är en av våra vanligaste folksjukdomar och har tidigare kopplats till riskfaktorer som p-piller, rökning, övervikt och inaktivitet. I den nya studien, som publiceras i den amerikanska vetenskapstidskriften Circulation, har Malmöforskarna visat att familjens sjukdomshistoria är en minst lika stor riskfaktor.

Läs hela artikeln på svt/vetenskap

Related posts:

1. Risk för blodpropp vid autoimmuna sjukdomar
2. Ökad risk för artros även vid lätt övervikt
3. Förenklad undersökning av misstänkt blodpropp

- Projektet går ut på att utnyttja våra unika hjärtinfarktregister för att utvärdera vilka grupper av patienter som har nytta respektive får biverkningar av de behandlingar vi ger, berättar professor David Erlinge. Han är professor i kardiologi vid Kliniken för kranskärlsjukdom, Skånes universitetssjukhus. 

Koppling till biobank

- En av de viktigaste delarna blir att koppla en biobank till våra register. Vi skapade redan för tre år sen LUNDHEARTGENE där patienter som vårdas för hjärtinfarkt får möjlighet att lämna prov till en biobank knutet till hjärtinfarktregistret. I praktiken handlar det nu om att utvidga LUNDHEARTGENE till en nationell biobank, förklarar David Erlinge.

För att skapa en så stor biobank med fungerande logistik och kvalité har samarbetet med Lunds Tekniska Högskola och professor György Marco-Varga varit avgörande. På LTH utvecklas ny avancerad teknologi för provhantering och kvalitetskontroll.

Biomarkörer

Biobanken kommer sedan att analyseras avseende biomarkörer och genetik som jämförs med effekten av behandlingen för patienterna som följs i hjärtinfarktregistret.

Pengarna får man tillsammans med Uppsala och Stockholm. Professor Olle Melander fick så sent som 17 juni 15 miljoner kronor från Hjärt-Lungfonden för att hitta hjärtan i farozonen.  

Text: HANS-GÖRAN BOKLUND

Pressmeddelande från Skånes universitetssjukhus 28 juni 2011 

Related posts:

1. EU-miljoner till hjärtforskning på SUS
2. Mörka vintrar ökar risken för hjärtinfarkt
3. Kallt saltvatten effektivt medel mot hjärtinfarkt

Foto: Dreamstime

För omkring 20 000 år sedan föddes en person med en mutation i en gen som gjorde att kroppen tillverkade ett protein som inte betedde sig som det vanliga proteinet. Anlaget fördes vidare till barnen, barnbarnen och vidare genom släktleden. Det spreds i Europa och finns idag hos cirka 7-10 procent av Sveriges befolkning. Ju längre söderut i Europa man kommer, desto mer sällsynt blir detta anlag, som hos bärarna ger ökad risk för blodpropp men även kan ge fördelar. 

Om vi får en skada på ett blodkärl vill kroppen förhindra att vi förblöder. I blodet finns speciella proteiner som kan upptäcka skador på blodkärlen. Vid skada klipper proteinerna varandra i en bestämd ordning och till slut bildas ett nätverk av proteintrådar, som binder blodplättar och kan täppa till hålet i blodkärlets vägg som en plugg. Detta system kallas för blodkoagulationen. Det är viktigt att pluggen inte täpper till blodflödet i blodkärlet. Därför finns det även proteiner som stänger av blodkoagulationen där den inte behövs. Ett av dessa är APC (aktiverat protein C).

Dubbla roller

1993 upptäckte Björn Dahlbäcks forskargrupp i Malmö att blodet hos vissa patienter som fått blodproppar inte verkade svara på APC, deras blodkoagulation var svårare att stänga av. Man kallade tillståndet ”APC-resistens”. Senare fann en forskargrupp i Leiden, Nederländerna, att de flesta av dessa hade en mutation i genen för ett protein i blodkoagulationen, faktor V, och det annorlunda protein som bildades kallades Faktor V Leiden.

Illustration: Lina Ekdahl (klicka för större bild)

I blodet råder ständigt en fin balans mellan blodpropp och blödning. Faktor V har dubbla roller. Antingen kan det hjälpa till att bilda blodproppar eller hjälpa till att stänga av blodproppsbildningen. Vilken egenskap faktor V får beror på vilket blodkoagulationsprotein som klipper faktor V först och på vilket ställe.

Balansen rubbas

Faktor V Leiden saknar ett klippställe för APC (det finns flera), det är ”APC-resistent”. Resultatet blir ett faktor V-protein som bara har de blodproppsbildande egenskaperna; det kan inte hjälpa till att stänga av blodproppsbildningen. Balansvågen tippar över till fördel för blodpropp.

Vi vill nu titta närmare på hur snabbt de olika APC-klippen i faktor V sker. Detta för att få en bättre förståelse för hur blodkoagulationen påverkas av att man har Faktor V Leiden. Redan nu vet vi att ett Faktor V Leiden-anlag från mor eller far ger cirka 5-10 gångers ökad risk för blodproppar jämfört med att ha normalt faktor V. Om man har dubbla anlag, det vill säga har ärvt anlaget från både sin mor och far, är risken istället ökad 40-80 gånger.

Ger även fördelar

Anledningen till att så många bär på denna mutation kan vara att kvinnliga bärare har förlorat mindre blod under sina förlossningar och kunnat överleva och skaffa fler barn. Deras barn har sedan fört anlaget vidare.

Forskning har även visat att bärare av ett Faktor V Leiden-anlag verkar vara skyddade från att drabbas av svår blodförgiftning. Svår blodförgiftning sker då bakterier i blodet ger ett alltför kraftigt immunsvar i kroppen så att de inre organen skadas, vilket i värsta fall kan leda till döden. Tillsammans kan dessa faktorer göra att så många som var tionde person i Sverige går omkring med ett anlag som uppstod för 20 000 år sedan.

Text: LINA EKDAHL

Related posts:

1. Svensk Waran-behandling bäst i världen
2. Svensk upptäckt kan leda till ny strokemedicin
3. Var tionde minut drabbas någon av cancer

Foto: Matton.

Snöskottning är bra för hjärtat för den i övrigt friske. Men brist på sol är en klar nackdel om du vill undvika hjärtinfarkt. Ju längre norrut du bor desto större risk löper du.

– Breddgrad, årstid och dygnsvariation har betydelse, säger David Erlinge, kardiolog på Skånes universitetssjukhus och professor vid Lunds universitet.

Vanligare längre norrut

Hjärtinfarkter är vanligare i nordliga, solfattiga områden. Den lägre risken söderut beror inte enbart på regelbunden konsumtion av olivolja, vin och annan medelhavsmat.

– Solen är troligen den viktigaste faktorn. Och då handlar det inte om bara dagens längd utan om solstrålningens intensitet, berättar David Erlinge.

Lägre blodtryck med intensiv sol

Det visar studier från bland annat Kalifornien och Europa som mätt solens livgivande betydelse för hjärta och kärl.

– En förklaring är att kärlen vidgas samtidigt som blodtrycket sjunker när man lever i trakter med intensiv sol.

Våra långa sommarkvällar kan inte kompensera dessa kaliforniska och sydeuropeiska fördelar. Sommaren är emellertid mer riskfri än de mörka vintermånaderna.

– Ju mer du rör dig desto bättre för hjärtat, vare sig du skottar snö på vintern eller renoverar huset under långa sommarnätter. Men vi vet att risken att drabbas av hjärtinfarkt är 25 procent högre vintertid, säger David Erlinge.

Störst risk vid jul och nyår

Studier gjorda på befolkningen i New York visar att antalet hjärtinfarkter ökar under sen höst för att kulminera i december. Under jul- och nyårshelgen slår de i taket.

– Stress är förstås en faktor, men viktigast är att vi skapar mindre mängd D-vitamin under den solfattiga årstiden. Massor av studier visar att låga nivåer av D-vitamin ger högre risk.

Samtidigt har ingen studie visat att det hjälper mot hjärtinfarkt att ge extra tillskott av D-vitaminer i tablettform.

– Däremot vet vi att det hjälper att äta mycket frukt och grönt som innehåller mycket vitaminer. Det sänker blodfetter, ger en minskad kärltjocklek och sänkt glukosintolerans, säger Erlinge.

Dygnsreglerande gener viktiga

Om vi trots allt drabbas är risken större att hjärtinfarkten inträffar vid väckarklockans obarmhärtiga skrällande.

– Det finns dygnsreglerande gener i alla celler i kroppen som styr vår 24-timmarsklocka. De är aktiva också i hjärtat. När du vaknar drar ett stresshormon igång puls och hjärta som fått en välbehövlig vila under natten, berättat David Erlinge.

I experiment på möss har det visats att djuren i högre grad drabbas av hjärtinfarkt när en av de dygnsreglerande generna tas bort. Möss som kompenseras med mycket ljus får en förstärkande effekt på denna gen som skyddar mot hjärtinfarkt.

– Det gäller alltså att fånga solljuset så mycket man kan, konstaterar David Erlinge.

Text: PER LÄNGBY

Related posts:

1. Skräddarsydd behandling mot akut hjärtinfarkt
2. EU-miljoner till hjärtforskning på SUS
3. Dålig ekonomi och ensamboende ökar risken att dö

Kanel. Foto: Nany Mata, Flickr

Försämrade matvanor runt om i världen leder till en ökning av kroniska sjukdomar som typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdomar.

I tidigare studier har det visat sig att högt blodsocker leder till åderförkalkning, vilket i sin tur leder till hjärt-kärlsjukdomar. Vanlig kanel har visat sig sänka blodsockret, kan det vara en lösning?

I dagens välfärdsländer är typ 2-diabetes, övervikt och hjärt-kärlsjukdomar ett växande problem. Dessa följdsjukdomar av ett ohälsosamt leverne är mycket kostsamma, dels för samhället men även för individen.

En enkel kostbehandling som minskar nivån av cirkulerande blodsocker skulle kunna minska risken för utveckling av dessa välfärdssjukdomar. I tidigare studier i laboratorier och på djur har antioxidanter från kanel visat sig öka blodsockerupptaget genom att höja insulinkänsligheten.

Nedsatt insulinkänslighet vid typ 2-diabetes

Orsaken till typ 2-diabetes är nedsatt insulinkänslighet. Insulin tillverkas i kroppen, i bukspottkörteln, för att därifrån spridas ut i hela kroppen med blodet. Nedsatt insulinkänslighet innebär att insulinet inte längre fungerar lika effektivt i muskler, lever och fettvävnad.

Sockret i blodet behövs för att muskler, lever och fettvävnad ska kunna fungera. För att sockret ska kunna komma in i cellerna behövs insulin. Nedsatt insulinkänslighet medför att sockermolekyler stannar kvar i blodbanan.

Till slut leder detta till att sockret reagerar med röda blodkroppar och blodfetter, som i sin tur fastnar i kärlväggen. Detta tror man utlöser en inflammation i kärlväggen, vilket så småningom resulterar i åderförkalkning. Om kanel skulle kunna hjälpa till att höja insulinkänsligheten, så betyder det alltså att kanel indirekt skulle kunna minska uppkomsten av åderförkalkning.

Kanel kan påverka blodsockret

Vår forskargrupp vid kliniska vetenskaper, Lunds Universitet, har i tidigare studier på människor visat att ett intag av 6 g (engångsdos) av ”vanlig” kanel (sorten Cassia) sänker blodsockersvaret signifikant jämfört med placebo.

I studien fick försökspersonerna äta risgrynsgröt utan kanel ena gången och med kanel andra gången. Neutral risgrynsgröt har ett GI (glykemiskt index) på 100, men med 6 g kanel sänktes detta till 56, vilket var revolutionerade resultat .

Men 6 g kanel är väldigt mycket kanel. Om en person skulle äta 6g varje dag skulle en vanlig kanelburk ta slut på en vecka. Därför gjorde vi ytterligare ett försök där ett intag av 1 g respektive 3 g vanlig kanel (engångsdos) testades.

Ett intag av 3 g kanel påverkade inte blodsockersvaret men sänkte insulinsvaret. 1 g kanel hade däremot ingen effekt på blodsockersvaret eller insulinsvar. Så slutsatsen av studien blev att stora mängder Cassia-kanel hade mycket goda effekter på blodsockersvaret och sänkte glykemiskt index.

Skadligt i för höga doser?

Dilemmat är dock att Cassia-kanelen innehåller ett ämne kumarin (eng.”coumarin”), som anses vara skadligt för levern vid för höga doser. Därför beslutade vi oss för att genomföra en studie med en annan kanelsort, Ceylon-kanel, som innehåller lägre halter kumarin. Det finns flera olika kanelarter, men i handeln är det Cassia-kanel som är vanligast.

Försökspersonerna skulle inta 6 g Ceylon-kanel (engångsdos). Tyvärr blev resultaten inte lika positiva, utan Ceylon-kanel hade ingen säkerställd inverkan på varken blodsocker eller insulin. Kanske är det just kumarinet som är det nyttiga, men tyvärr också det skadliga ämnet? Mer forskning krävs innan vi har alla svar. Forskning på senare tid har också visat olika resultat gällande om kumarin är skadligt för levern eller inte.

Men i viss mängd är kanel gott och nyttigt, så blanda gärna i det när du gör köttfärsrätter, köttgrytor och såser. Det är till och med gott att blanda i kaffet! Om inte annat så får du en ny smakupplevelse.

Text: JENNIE WICKENBERG

Doktorand vid Kliniska vetenskaper, Lunds Universitet

Related posts:

1. Ta kontroll över ditt DNA – genvägen till bättre hälsa!
2. Bättre hälsa ger styrka att bli kvitt missbruk
3. Rätt mat vid rätt tid ger skiftarbetare en bättre hälsa

Farmakologiprofessorn Diana Krause från University of California talar om de hormonella skillnaderna mellan män och kvinnor, som inte bara berör könsorgan och fortplantning utan också en mängd processer i hjärnan, hjärtat och blodkärlen.

Diana Krauses forskning handlar om hur östrogen och testosteron påverkar hjärnans blodkärl. Hennes grupp har i både djurförsök och försök med mänskliga vävnader kunnat visa att östrogen vidgar blodkärlen medan testosteron får dem att dra ihop sig. Man har också funnit att östrogen minskar medan testosteron ökar en inflammation i kärlen. Östrogenets skyddseffekt kan vara skälet till att kvinnor fram till 45-årsåldern har mycket färre strokefall än män.

Diana Krause är en av universitetets ”Hedda-professorer”, utsedd till gästprofessor med anslag från en särskild jämställdhetspott uppkallad efter Lunds första kvinnliga student Hedda Andersson. Under de närmaste tre åren ska hon på deltid vara föreläsare och rådgivare dels inom sitt specialområde hormoner och blodkärl, dels mer allmänt inom området genusmedicin.

– Det är fortfarande alltför många som tror att det som gäller för mannen i medicinska sammanhang automatiskt gäller också för kvinnan. De flesta studier av nya läkemedel görs t.ex. på manliga försökspersoner. Det riskerar tyvärr att leda till läkemedel som fungerar bra bara på den manliga delen av patienterna, säger Diana Krause.

Stroke ökar hos kvinnor efter menopausen

Förr fanns tanken att könsskillnaderna i stroke och hjärtinfarkt berodde på kulturella skillnader mellan kvinnor och män: att män stressar mer för att göra karriär, och dessutom röker och dricker mer.

– Men det förklarar inte att stroke upp till 45 års ålder är vanligare hos män i hela världen, oavsett kultur. Det förklarar inte heller att antalet strokefall går upp hos kvinnor efter menopausen – kvinnorna börjar ju knappast röka eller dricka mer just då! Och det förklarar definitivt inte skillnaden i strokefall hos våra försöksdjur, där han- och honmöss lever under exakt likadana förhållanden, påpekar Diana Krause.

Blodkärl i hjärnan. Bild: Dreamstime

Skillnaderna i strokeförekomst förklaras däremot mycket väl av de olika östrogennivåerna. Man kan till och med se skillnader inte bara mellan kvinnor och män, utan också mellan kvinnor som kommit tidigt respektive sent in i klimakteriet.

De senare har fått ytterligare flera år med en skyddande östrogenproduktion, vilket minskar deras risk för stroke.

Riskerar att få vård för sent

Även symtomen vid en stroke skiljer sig åt mellan kvinnor och män. Hos båda könen återfinns välkända symtom som talsvårigheter, svaghet i ena sidan av kroppen, förvirring och huvudvärk. Men kvinnor kan också ha vagare symtom som trötthet, andfåddhet, kramper, hicka och illamående.

En förklaring till detta kan vara att männens problem oftare gäller de stora blodkärlen och därmed ger stora effekter, tror Diana Krause. En stroke som i högre grad berör små blodkärl ger mindre tydliga symtom, vilket gör att många kvinnliga strokepatienter riskerar att få vård alltför sent.

Diana Krause understryker att det finns både östrogen och testosteron i hjärnan hos alla, oavsett kön. Men balansen är olika, och en tonvikt på östrogen verkar vara gynnsamt på flera sätt.

Östrogenets skyddande effekt

Den amerikanska forskargruppen har också nyligen funnit att östrogen minskar produktionen av fria radikaler och ökar energiproduktionen hos blodkärlens mitokondrier, de enheter som kallats för ”cellens kraftverk”.

Åldrande anses numera i hög grad bero på att mitokondrierna med tiden blir skadade av för mycket fria radikaler. Östrogenets skyddseffekt på mitokondrierna skulle i så fall kunna förklara varför kvinnor i genomsnitt lever längre än män.

Borde då alla kvinnor ta östrogenpreparat efter klimakteriet, då den naturliga östrogenproduktionen går ner? Nej, det tycker inte den amerikanska forskaren.

Även risker med östrogen

– Har man bröstcancer i familjen ska man nog avstå från östrogentillskott, men har man mycket hjärtsjukdomar i familjen kan det kanske vara bra. Frågan måste alltid avgöras från fall till fall.

Eftersom östrogen påverkar hela kroppen, så kan det ha både för- och nackdelar. Därför tänker sig Diana Krause att man i framtiden skulle kunna designa läkemedel som påverkar östrogenreceptorerna i just de organ man vill skydda hos en viss patient. Det skulle vara ett sätt att uppnå de positiva effekterna utan att samtidigt råka ut för några nackdelar.

Diana Krauses värd vid universitetet är medicinprofessorn och blodkärlsforskaren Lars Edvinsson, som hoppas få se henne i Lund ett par gånger om året. Diana Krause själv hoppas få förfrågningar från många olika forskargrupper som vill veta mer om dels genusmedicin och farmakologi, dels könshormonernas effekt på hjärnans blodkärl.

Text: INGELA BJÖRCK

Nyhet från Institutionen för kliniska vetenskaper, Lund vid Lunds universitet, 27 maj 2011.

Related posts:

1. Fem nya professorer vid Medicinska fakulteten
2. Bengt-Olof Nilsson: Östrogen – gåtfullt hormon i nya roller
3. Unik metod att mäta blodflödet i hjärnan

Blodkärl i genomskärning. Illustration: Dreamstime

I sin doktorsavhandling  har Katarina Berg undersökt hur tillväxten av farliga respektive ofarliga plack i blodkärlen kan påverkas med skräddarsydda medel som främjar de ofarliga placken. Här skriver hon själv om sin forskning.

Kardiovaskulär sjukdom är ett samlingsnamn för sjukdomar som involverar hjärtat och/eller blodkärlen. De är orsaken till 41 procent av alla dödsfall i Sverige, och tolv procent av alla svenskar lider av följderna av dessa sjukdomar.

Placken växer med åren

Ateroskleros, som är en kardiovaskulär sjukdom, kan upptäckas redan hos barn. Då ser man ateroskleros som en förändring i kärlväggen (plack) och i detta stadie är sjukdomen inte farlig. Men med åren blir placken större och det finns risk att de går sönder. Ett plack som går sönder kan ge blodproppar som kan hindra blodflödet och ge skador på vävnader, som i värsta fall leder till döden.

Flera lager i blodkärlets vägg

Ateroskleros drabbar främst de stora och medelstora artärerna. Artärer är de blodkärl som leder bort från hjärtat och transporterar syre- och näringsrikt blod till kroppens olika delar.

Kärlets vägg består av flera lager där endotelceller är det innersta lagret. Endotelcellerna ligger som tegelstenar mot blodet och deras roll är att hålla blodet och blodets komponenter i kärlet. Utanför endotelcellerna finns ett lager med protein och glatta muskelceller, detta lager håller ihop kärlet och gör det elastiskt.

Längst ut finns ett lager med kollagen som binder fast kärlet till vävnad runt  kärlet. I vissa områden, till exempel där det finns förgreningar i kärlet, kan det bildas skador. Skadorna gör att endotelcellerna inte kan hålla ihop lika bra och släpper in delar av blodet till den del av kärlväggen som innehåller proteiner och glatta muskelceller.

Höga halter blodfett

Hos personer med höga halter av fett i blodet, kan fetterna sätta sig i dessa skadade områden. Om cellerna runt om i kärlet inte lyckas ta bort fettet, börjar det att härskna (oxidera). Fettet förändras och ett enzym (Lp-PLA2) försöker då att bryta ner det oxiderade fettet och det bildas lyso-PC. Lyso-PC är en liten molekyl som fungerar som en signal för fara.

Immunförsvaret ingriper

När det är fara i kroppen reagerar den med att skicka dit celler från immunförsvaret, immunceller, som kan ta hand om faran. I blodet färdas hela tiden immunceller som kan hjälpa kroppen om det uppkommer fara. En av de första immuncellerna som reagerar vid fara är monocyter. När monocyterna lämnar blodet och går in i vävnaden antar de en ny skepnad och blir makrofager.

Städar bort skräpet

Makrofagernas uppgift är att döda bakterier och virus (om dessa är faran) men också att identifiera faran och berätta för andra celler vilken typ av fara som har tagit sig in i kroppen. De är också väldigt duktiga på att städa upp skräp i vävnaden, som döda bakterier och delar av vävnaden som gått sönder. Makrofagerna städar genom att äta upp skräpet. När kroppen reagerar på skada och fara bildas det en inflammation. Om kroppen inte kan ta bort faran fortsätter inflammationen och den blir då kronisk, detta är vad som händer i placket.

Skillnaderna stabilt och instabilt plack

Plack kan delas in i två typer. En typ som är stabil och en som är instabil och som har lätt för att spricka. Ett stabilt plack kännetecknas av att det finns många glatta muskelceller (SMC) och att makrofagerna är av en snäll typ (M2).
Ett ostabilt plack har lite glatta muskelceller och har en typ av makrofager som kan beskrivas som arga (M1).

Arga makrofager

Under min tid som doktorand har jag undersökt hur lyso-PC påverkar immunceller och hur det påverkar vilken typ av plack som bildas. Jag har visat att lyso-PC gör att monocyter gärna tar sig från blodet och ut i kärlväggen. Där bidrar lyso-PC till att man får den arga typen av makrofager, och mycket Lp-PLA2 och lyso-PC i placket gör att man får ett ostabilt plack.

Identifiera framtida riskindivider

Jag har också undersökt hur olika typer av monocyter kan påvisa om man senare i livet får ett plack som är ostabilt. Där kunde jag se att det i blodet hos personer som riskerar att få ostabila plack, finns fler av den typ av monocyt som man tror lättare kan bli en arg makrofag.

Systematiska mediciner

Idag kan man ta olika mediciner som gör att risken för att få ett ostabilt plack minskar med 40 procent. Dessa mediciner är vad vi kallar systemiska, det vill säga de påverkar hela kroppen och inte enbart de celler, enzym eller de molekyler som är farliga.

Mer specifika mediciner

När mediciner påverkar oss systemiskt kan de också vara dåliga för vissa andra processer i kroppen som vi inte vill ska påverkas, därför behövs det att vi utvecklar mediciner som är mer specifika. Idag testar man en medicin som stänger av Lp-PLA2 som gör lyso-PC, och man har sett i djurförsök att placken blir mer stabila. Jag tror att vi i framtiden kommer att ha fler av dessa specifika mediciner som kan skydda fler från att drabbas av kardiovaskulära sjukdomar.

Text: KATARINA BERG, Experimentell kardiovaskulär forskning, Lunds universitets Diabetescenter.

Artikeln har tidigare varit publicerad på diabetesportalen.se, 20 maj 2011.

Related posts:

1. Katarina Sjövall: Partners till cancerpatienter behöver stöd
2. Förkylningar kan vara farliga för astmatiker
3. Kvaliteten – och inte storleken – är livsviktig

Studien visar att ärftliga faktorer har störst betydelse i yngre åldrar mellan 10 och 50 år och förekommer både bland män och hos kvinnor. Högst relativ risk noterades i åldern 10–19. Efter 50 års ålder verkar det vara andra faktorer som påverkar mer än ärftlighet. Blodpropp hos de allra yngsta som är yngre än 10 år är sällsynt, men märkligt nog tycks andra faktorer än ärftlighet ha större betydelse i denna åldersgrupp. Allra störst risk föreligger om båda föräldrarna haft venös tromboembolism.

- Resultaten är en viktig vägledning för betydelsen av ärftliga faktorer för VTE. Sammanfattningsvis är förekomst av venös tromboembolism hos föräldrarna en viktig riskfaktor som bör ingå i den kliniska sjukhistorien och utredningen, säger Bengt Zöller, forskare vid Centrum för Primärvårdsforskning, Malmö.

Text: BERTIL KJELLBERG

Pressmeddelande från Lunds universitet 23 maj 2011

Related posts:

1. Ökad risk för blodpropp om familjen är drabbad
2. Risk för blodpropp vid autoimmuna sjukdomar
3. Kranskärlssjukdom beror på generna – ej på familjevanor

Bild: Dreamstime

Kvinnor med hjärtinfarkt är ännu fem år efter sin hjärtinfarkt starkt påverkade i sin livssituation och drabbas ofta av följdsjukdomar, det visar en avhandling som sjuksköterskan och universitetsadjunkten Annica Sjöström-Strand lägger fram den 10 maj.

- Det finns ett stort behov av fortsatt stöd från hälso- och sjukvården efter en infarkt, där man uppmärksammar kvinnors speciella behov och stöd i ett flerårigt perspektiv, säger Annica Sjöström-Strand.

Annica Sjöström-Strands studier visar att kvinnor som drabbades av hjärtinfarkt har ofta levt länge under långvarig press och har svårt att se sambandet mellan sina symptom och kopplingen till hjärtinfarkten. Istället för att åka till sjukhus när de får ont, stannar de hemma så länge som möjligt och hoppas att smärtan skall försvinna av sig själv.

Flera år efter hjärtinfarkten upplever de fortfarande att deras livssituation är starkt påverkade och stressfull, med mycket oro för arbete, ekonomi och framtid. Eftersom kvinnor oftare får hjärtinfarkt senare i livet än män, drabbas de oftare av följdsjukdomar efter infarkten. Kvinnorna saknar även tillräckligt med stöd från hälso- och sjukvården.

Annica Sjöström-Strand menar att det idag saknas specifik utbildning avseende hjärtinfarkt hos de flesta sjuksköterskor och läkare inom primärvården inom Region Skåne.

- Merparten av vårdcentralerna kan erbjuda psykosocialt stöd men inte socioekonomiskt stöd och samarbete med patientorganisationer saknas, säger hon.

Text: ÅSA HANSDOTTER

Pressmeddelande från Lunds universitet 9 maj 2011 

Related posts:

1. Könstillhörighet ger större risk för hjärtinfarkt
2. Ofta fel i äldres läkemedelslistor efter sjukhusvistelse
3. Syrgasbehandling vid hjärtinfarkt kan vara fel

Foto: Charles Haynes.

Skånes universitetssjukhus använder blodiglar för att få fart på blodcirkulationen i återbesatta avklippta fingrar. Det finns inga läkemedel som är lika effektiva i att återskapa cirkulationen i fingret som det lilla specialuppfödda djuret.

– Blodiglarna kommer till heders mellan tio och femton gånger per år. Hur ofta beror på hur många som drabbats av att ha fått en avklippt finger. Varje patient kan behöva behandlas med 5-6 iglar per dag i flera dagar, berättar avdelningschef Eva Stridsberg.

Jobbar för ett skrovmål

Sjukhusets Plastikkirurgiska klinik lånar ibland iglar för att förbättra cirkulationen i andra återbesatta kroppsdelar.

För blodigeln är det engångsinsats, den får ett skrovmål blod och avlivas sedan.

– Vi använder dem aldrig mer än en gång.

Blodiglarna kommer från en skånsk uppfödare. De kan levereras snabbt vid behov om lagret på handkirurgiska kliniken skulle ta slut. De är godkända av veterinär.

Köptes på apotek

Blodigel som medicin går långt tillbaka i den medicinska historien – framför allt för åderlåtning. Fram till 1972 gick de att köpta på apotek. Det är det enda levande djuret som sålts där!

2003 gjorde handkirurgiska klinikens sjuksköterska Lara Fridjonsdottir en tio poängs uppsats vid Malmö högskola om blodigelns renässans. Där betonas vikten av att sjuksköterskor arbetar på samma sätt när de ger ”läkemedlet” blodigel.

Barn svårats att övertyga

En patient har en blödning upp till tio timmar efter blodigelns bett. Det ger effektiv genomblödning. Djuret har för övrigt 300 pyttesmå tänder.

Barn är svårast att övertyga om nyttan med behandlingen.

– När de behandlas med blodiglar måste vi sysselsätta dem och skingra tankarna, slutar Eva Stridsberg.

Text: HANS-GÖRAN BOKLUND

Artikeln är tidigare publicerad i Nyhetsbrev för massmedia, nr 3, 2011

Related posts:

1. Pyttesmå strukturer i cellmembran styr fettet
2. Ultraljud förbättrar stamcells-transplantationer
3. Kunskapsbank förbättrar vården av Skånes äldre

Foto: Dreamstime

Hjärt- kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Maria Wigren arbetar på Experimentell Kardiovaskulär Forskning vid Lunds universitet och forskar på möjligheten att med ett vaccin dämpa den inflammatoriska reaktion som ökar risken för att insjukna. Här skriver hon själv om sin forskning.

Den bakomliggande orsaken till de allra flesta fall av hjärt- kärlsjukdom är vad som i vardagligt tal kallas åderförkalkning (ateroskleros). Det är en inflammatorisk sjukdom i artärerna som orsakas av att LDL-partiklar, det så kallade onda kolesterolet, ansamlas i kärlväggen, blir oxiderade och startar en inflammatorisk process. Inlagringen av LDL-partiklar och inflammatoriska celler gör att så kallade aterosklerotiska plack bildas vilka orsakar förträngningar i blodkärlen.

Stopp i blodflödet

De aterosklerotiska förträngningarna kan spricka vilket leder till att en blodpropp kan bildas inuti kärlen. Denna blodpropp orsakar ett stopp i blodets flöde och den vävnad som normalt försörjs av det tilltäppta kärlet får syrebrist. Om syrebristen inträffar i hjärtats kranskärl kallas det hjärtinfarkt, inträffar det i hjärnan kallas det stroke.

Behov av nya behandlingar

Behovet av nya effektivare behandlingar av ateroskleros är stort. De som finns i dagsläget går ut på att antingen sänka blodfetterna för att minska bildandet av nya plack eller att med kirurgi ta bort placken från kärlen.

Den inflammatoriska processen i kärlen involverar en mängd olika celler som tillhör kroppens immunförsvar. Immunförsvaret har som uppgift att skydda kroppen mot till exempel bakterie- och virus infektioner. Ibland händer det dock att immuncellerna aktiveras av ett kroppseget ämne vilket leder till autoimmunitet.

Ateroskleros brukar ofta klassas som en autioimmun sjukdom eftersom inflammationen till stor dela är riktad mot oxiderat LDL. Immunförsvaret kan delas upp i två olika delar; det medfödda och det specifika immunförsvaret.

Första och andra försvarslinjen

Det medfödda immunförsvaret är kroppens första försvarslinje och det kan snabbt aktiveras då ett främmande ämne upptäcks i kroppen. Många av de celler som tillhör det medfödda immunförsvaret är förprogrammerade att ”äta upp” främmande ämnen och oskadlig göra dem.

Det medfödda immunförsvaret är också delaktigt i aktiveringen av cellerna från det specifika försvaret, de så kallade T och B cellerna. Aterosklerostiska plack innehåller ett stort antal celler som tillhör det medfödda immunförsvaret men även en del T och B celler.

I motsats till det förväntade

För cirka 15 år sedan försökte forskare framkalla ateroskleros i kaniner genom att vaccinera dessa med oxiderat LDL och ett adjuvans (adjuvans är ett ämne som används vid vaccinering för att få ett kraftfullare immunsvar).

I motsats till vad man förväntade sig så fick de vaccinerade djuren mindre ateroskleros i sina kärl. Dessa resultat väckte tankar om att utveckla ett vaccin mot ateroskleros för att förebygga sjukdomen hos människor.

På avdelningen för Experimentell Kardiovaskulär Forskning vid Lunds Universitet har man i drygt tio år arbetet med att försöka identifiera den specifika del av LDL som framkallar ett skydd vid vaccinering.

Komplex partikel

LDL är en komplex partikel som innehåller ett stort protein, apoB-100. Flera olika delar av apoB-100 har visat sig kunna minska utvecklingen av ateroskleros med upp till 60 procent när de används tillsammans med adjuvanset Alum vid immunisering av aterosklerosbenägna musmodeller.

Syftet med delarbete II i den här avhandlingen var att försöka förstå vad det är som händer i immunförsvaret när möss vaccineras med det apoB-100 relaterade vaccinet aBp210.

Eftersom aBp210 med största sannolikhet för första gången ska testas på människa under 2011, är det viktigt att förstå så mycket som möjligt om hur vaccinet fungerar, dels för att kunna göra det så effektivt som möjligt och dels för att veta vad man ska undersöka när man vill se om vaccineringen har fungerat.

Dämpar inflammation

Resultaten i delarbete II visar att vaccinering med aBp210 aktiverar så kallade regulatoriska T celler. Regulatoriska T celler är en specifik sorts T celler som till skillnad från konventionella T celler dämpar inflammatoriska processer.

Tidigare forskning har visat att när man vaccinerar möss som har defekt lipidmetabolism med enbart adjuvantet Alum kan detta resultera i minskad utveckling av ateroskleros.

Möss och människor

I delarbete I har vi undersökt vad det är som gör att Alum kan ha en skyddande effekt. Alum-vaccinering leder, precis som vaccinering med aBp210, till att andelen skyddande regulatoriska T celler ökar.

Resultaten visar också att Alum tar upp LDL som finns vid injektionsstället och att LDL då kan härma det apoB-100 relaterade vaccinet aBp210. Denna effekt ses dock endast hos möss som har defekt kolesterolomsättning eftersom LDL inte finns i vävnaderna vid normala fettnivåer.

Om det är så att Alum kan ha motsvarande effekt hos människor med kraftigt förhöjda LDL-nivåer i blodet kvarstår att undersöka.

Identifiera riskpersoner

För att kunna identifiera de personer som har en förhöjd risk att få hjärtinfarkt eller stroke är det viktigt att utveckla nya metoder för detta.

I delarbete VI har vi undersökt om mängden regulatoriska T celler i blodet är kopplat till risken att utveckla hjärtinfarkt eller stroke. För att undersöka detta använde vi oss av frysta blodceller från Malmö Kost och Cancer studiens kardiovaskulära del.

Vi valde ut 700 individer och jämförde mängden regulatoriska T celler och fann att de som senare insjuknade i hjärtinfarkt eller stroke hade färre regulatoriska T celler i blodet när de rekryterades till studien.

För att studera betydelsen av olika delar av immunförsvaret vid utvecklingen av ateroskleros kan man använda möss som dels har defekt kolesterolomsättning och dels har olika defekter i sitt immunförsvar.

Möjligt mål för läkemedel

I delarbete III, IV och V har vi studerat tre olika proteiner som finns på cellerna som tillhör det medfödda immunförsvaret.

I delarbete III har vi studerat betydelsen av FcgammaRIIB i utvecklingen av ateroskleros. FcgammaRIIB är en så kallad receptor som antikroppar kan binda till. När FcgammaRIIB aktiveras minskar aktiviteten i den cellen som receptorn sitter på.

Om FcgammaRIIB saknas utvecklar mössen mer ateroskleros. Dessa resultat tyder på FcgammaRIIB skulle kunna vara ett möjligt mål för framtida läkemedel som syftar på att minska risken för hjärt- kärlsjukdomar.

Presentera fienden

I delarbete IV studerade vi vilken betydelse den antigenpresenterande molekylen MHC klass II har vid

utvecklingen av ateroskleros. Antigen är ett annat namn för det främmande ämne som aktiverar cellerna i immunförsvaret. När ett antigen tagits upp av en immuncell bryts det ner i mindre delar. Dessa små delar kommer sedan bilda ett komplex tillsammans med MHC klass II och därefter visas upp på ytan av cellen, det vill säga antigenpresentation.

Antigenpresentation är nödvändigt för att kunna aktivera vissa av T cellerna från det specifika immunförsvaret. I delarbete IV visade vi att avsaknad av MHC klass II gör att möss får mer ateroskleros.

I delarbete V studerade vi den antigenpresenterande molekylen CD1d som också finns på immunceller. Vi visade att avsaknad av antigenpresentation via CD1d leder till en minskad förträngning i kärlen.

Kan vara ett lämpligt mål

Sammanfattningsvis pekar resultaten i den här avhandlingen på att regulatoriska T celler har betydelse vid vaccinering för att hindra utvecklingen av ateroskleros.

Vidare kan kanske regulatoriska T celler komma att användas som en markör för att avgöra risken att utveckla hjärtinfarkt eller stroke. Dessutom visar resultaten att immunförsvaret kan vara ett lämpligt mål för framtida behandlingar för att minska utvecklingen av ateroskleros.

Text: MARIA WIGREN

Foto: Roger Lundholm (piller och vaccin), övriga bilder Dreamstime

Artikeln är tidigare publicerad på Diabetesportalen

Related posts:

1. Annelie Shami: – Sätt lock på hjärtattacken!
2. Immunsystemet och fettinlagringar i blodkärlen
3. Kvaliteten – och inte storleken – är livsviktig

Man har sett att ett fåtal människor, som helt saknar kaveoler, också saknar fett. Detta är ett mycket allvarlig tillstånd och dessa personer dör ofta tidigt i tonåren i hjärtflimmer.

Total avsaknad av kaveoler är mycket ovanlig men man tror att små förändringar i generna som påverkar funktionen hos kaveolerna är betydligt vanligare.

För att ta reda på detta har forskarna påbörjat en screening i Malmö för att se om det finns variationer i dessa gener som styr kaveoler som kan förknippas med vanliga hjärt-kärlproblem.

Text: EVA BARTONEK ROXÅ

Se Karl Swärd berätta om sin forskning!

Related posts:

1. 300 pyttesmå tänder förbättrar cirkulationen
2. Hur styr vi våra rörelser?
3. Ny forskning visar att vi styr vår glömska

Bild: Dreamstime

Nedkylning av patienter med kardiogen chock kan bli en framtida behandlingsmetod.

– Om vi inte lyckas häva hjärtsvikten med traditionella metoder kan det vara en lösning, säger Jesper van der Pals, ST-läkare i invärtes medicin och kardiologi vid Kliniken för hjärtsvikt och klaffsjukdom.

I en ny doktorsavhandling har han visat att kyla förbättrar blodcirkulationen vid kardiogen chock.

I dag är det rutin att kyla ned patienter som drabbas av hjärtstopp i ett dygn för att begränsa utvecklingen av hjärnskador. Tidigare studier har också visat att kyla troligen kan minska skador på hjärtmuskeln i samband med hjärtinfarkt.

Jesper van der Pals har i sin avhandlig studerat om kyla även kan vara en effektiv behandlingsmetod i samband med kardiogen chock.

Förbättra blodcirkulationen

Kardiogen chock är ett livshotande tillstånd som kan uppstå i samband med stora hjärtinfarkter och innebär att hjärtat får problem med att upprätthålla blodcirkulationen. Jesper van der Pals har i djurförsök visat att kyla under fyra timmar förbättrar blodcirkulation vid kardiogen chock.

Jesper van der Pals. Foto: Set Mattsson

– Våra studier tyder på att hypotermibehandling skulle kunna vara en behandlingsmetod för att överbrygga den mest uttalade fasen av kardiogen chock, säger han.

Nästa steg blir att genomföra en pilotstudie med patienter där sedvanlig behandling inte är tillräcklig. Jesper van der Pals tror att patienterna behöver behandlas i cirka två dygn för att kylbehandlingen ska ha tillräcklig effekt.

Samtidigt finns skäl att hålla patienterna nedkylda så kort tid som möjligt. Erfarenheter från kylbehandling vid hjärtstopp visar att infektionsrisken sannolikt ökar ju längre behandlingen pågår.

– Det gör att jag tror att man kommer att försöka hålla behandlingstiden ganska kort.

Hämma kroppens immunförsvar

Jesper van der Pals har även studerat andra metoder att skydda hjärtat vid infarkt. En metod, som i framtiden eventuellt kan utvecklas till ett nytt läkemedel, handlar om att hämma kroppens så kallade komplementsystem med hjälp av en molekyl som heter ADC-1004.

När ett stängt blodkärl i hjärtat öppnas, exempelvis med PCI, ballongvidgning, uppstår en så kallad reperfusionsskada på hjärtmuskeln. Skadan orsakas delvis av att komplementsystemet aktiveras vilket i sin tur stimulerar immunförsvarets vita blodkroppar. Jesper van der Pals konstaterar att ADC-1004 hämmar aktiviteten och därmed också skadan på hjärtat.

– Vi har testat molekylen i vår grismodell och sett en effekt som är kliniskt tillämpbar.

För närvarande genomförs ytterligare tester på djur och friska försökspersoner och om ett till två år kan de första studierna på patienter inledas.

– Då får vi en fingervisning om det fungerar även på människor, säger Jesper van der Pals som menar att substansen även kan användas vid andra typer av sjukdomar.

– Exempelvis vid organtransplantationer och andra tillstånd där komplementsystemet och de vita blodkropparna aktivt bidrar till sjukdomsutvecklingen.

Men det lär dröja minst fem år innan det finns ett färdigt läkemedel.

Text: SET MATTSSON

Artikeln är tidigare publicerad i HHLK News, från Divisionen för hjärna, hjärta, lungor och kärl vid Skånes universitetssjukhus, 24 mars 2011.

Related posts:

1. Johan Nilsson: Avancerade datorer hittar rätt hjärta
2. Nyttig mat kan hålla diabetes i schack och hjälpa minnet
3. Kyla ger problem efter en handskada

Illustration av röda blodkroppar inuti ett blodkärl. Bild: Dreamstime

Drygt en tiondel av Sveriges befolkning lider av hjärt-kärlsjukdom som också är den vanligaste dödsorsaken. Många av de akuta tillstånden orsakas av att en bit inflammerad blodkärlsvävnad bryts loss från sitt fäste i något av de stora blodkärlen, färdas med blodet och täpper till blodflödet i mindre blodkärl.

Detta leder till syrebrist och celldöd nedströms om det blockerade kärlet, vilket kan påverka både hjärt- och hjärnfunktion negativt.

Skyddande gul strumpa

Den inflammerade blodkärlsvävnaden kallas ett aterosklerotiskt plack och består till stor del av immunförsvarsceller, döda celler, kolesterolpartiklar och celler som reparerar den skadade vävnaden. I normala fall är placket fast förankrat i blodkärlsväggen och är förhållandevis ofarligt så länge det inte bryts loss.

Eftersom plackvävnaden ofta är gulaktig kan man beskriva den som en gul strumpa som skyddar resten av kroppen mot skadliga substanser som kan läcka ut. De flesta av oss har sådana här ”kärlstrumpor” och eftersom det är svårt att förminska dem är det troligen bättre att se till att de håller längre.

Precis som för vanliga strumpor gäller att kvalitet och tjocklek påverkar livslängden och eftersom kärlstrumporna ständigt slits kan man dels förbättra reparationen av dem och dels minska slitaget.

Tar fel på vän och fiende

Kärlinflammationen kan bero på en skada som inte läkt ordentligt och därför hela tiden stressar kroppen genom att signalera att något är fel. Detta medför att kroppen både försöker reparera vävnaden och låter immunförsvarsceller leta efter potentiella faror runt placket.

I denna stressade miljö verkar immunförsvaret ta fel på vän och fiende och försöker omintetgöra kroppsegna partiklar som förändrats som en bieffekt av inflammationsprocessen.

Vaccination för stabilare plack

Kolesterol, som i vanliga fall är viktig för uppbyggnaden av kärlväggen, ansamlas på ett onormalt sätt i dessa områden, varvid strukturen på en av dess bärarmolekyler, Low Density Lipoprotein (LDL) lätt förändras. Detta gör att de angrips av immunförsvarsceller vilket förvärrar kärlinflammationen och ökar risken för att ”kärlstrumpan” brister.

Det finns dock immunförsvarsceller som motverkar detta förlopp och sådana regulatoriska celler kan stimuleras att bli ännu effektivare med olika metoder.

I den här avhandlingen beskriver jag två metoder att göra detta genom att vaccinera möss på ett sätt som leder till stabilare aterosklerotiska plack till följd av aktivering av regulatoriska celler.

Jag tittar även närmare på en viss typ av immunförsvarscell, nämligen T lymfocyter som uppvisar markören CD8, och dess inblandning i inflammationsprocessen.

Stimulerar immunsystemet

Låt oss börja med vaccinationsförsöken. Vid vaccination framkallar man ett skydd mot t.ex. ett virus, men det har också visat sig att vaccination av möss innehållande delar av LDL ger upphov till stabilare plack genom stimulering av regulatoriska celler. Detta beror troligen på en ökad tolerans för förändrade LDL-kolesterolpartiklar i placket vilket mildrar inflammationen och gör att vävnaden kan repareras.

Vid vaccinering används ofta också bärarpartiklar och ett adjuvans. Dessa gör att presentationen av antigenet (t.ex. delar av LDL-partikeln) för immunförsvarsceller blir mer effektiv.

Producerar antikroppar

I arbete 1 och 2 visar vi att vaccination genom injektion av enbart adjuvanset Alum (en form av aluminiumförening) eller tillsammans med en hög dos av bärarpartikeln katjoniserat bovint serum albumin (cBSA) stabiliserar aterosklerotiska plack eller hindrar placktillväxt i möss.

Beskrivning av den skyddande effekt Alum eller Alum/katjoniserat BSA (cBSA) kan ha vid kärlsjukdom. Injektion av dessa ämnen i möss gör att stationära celler i detta område eller monocyter från blodet tar upp delar av dessa ämnen och transporterar dem till lymfnoder. Så kallade dendritiska celler (DC) kan stimulera omogna T-celler att starta en skyddande respons där både regulatoriska T-celler och T-hjälparceller ingår. T-hjälparceller kan stimulera B-celler att producera antikroppar som tillsammans med T-cellerna motverkar kärlsjukdom. Illustration: Daniel Kolbus

Detta kan bero på att Alum tar upp förändrade LDL-partiklar vid injektionsstället och ensamt, eller tillsammans med cBSA visar upp detta för immunförsvarsceller på ett sätt som aktiverar regulatoriska celler. Dessa kan producera antikroppar som motverkar inflammationen eller hindra inflammatoriska celler genom direkt kontakt mellan cellerna.

Detta medför att placket kan repareras mer effektivt och i slutändan att ”kärlstrumpan” blir mer hållbar.

Angriper kroppsegna celler

T lymfocyter som uppvisar markören CD8 (CD8+ T-celler) är specialiserade på att döda tumörceller eller celler som är infekterade av t.ex. virus. Det finns även rapporter som visar att CD8+ T-celler av misstag kan angripa kroppsegna celler i blodkärl och bidra till uppbyggnaden av aterosklerotiska plack.

I arbete 3 testade vi detta i möss som fick fet kost vilket förvärrar inflammationsprocessen. CD8+ T celler i möss som fått fet kost visade sig vara mer benägna att medverka till inflammation än CD8+ T celler i möss som fått en mindre fet kost.

Antigenpresenterande celler (APC) kommunicerar med CD8+ T-celler och hjälper dem att reagera mot potentiellt farliga celler eller minskar deras reaktion mot ofarliga celler. I arbete 4 testade vi den feta dieten på möss som har defekt kommunikation mellan APC och CD8+ T celler, vilket innebär att mössen har färre CD8+ T celler än normalt.

Inflammation och plackstorlek skiljde sig inte mellan dessa möss och motsvarande möss med fullgod kommunikation, vilket visar att CD8+ T celler i möss inte har så stor roll i hjärtkärlsjukdom.

Testade på människor

Vi testade även detta i människor (arbete 5) där vi kunde visa att andelen inflammatoriska CD8+ T celler i blodet hos äldre människor var sammankopplat med en markör för plackstorlek i halspulsådern. Intressant nog fanns det en större andel inflammatoriska CD8+ T celler i blodet hos personer med mindre plack och vice versa.

Trots detta fanns det inget samband mellan CD8+ T celler och insjuknande i hjärtinfarkt eller stroke, vilket gör det mindre troligt att CD8+ T celler kan användas som en indikator för hjärt-kärlsjukdom.

Text: DANIEL KOLBUS

Nyhet från Diabetesportalen.se 21 mars 2011

Related posts:

1. Havre bra för blodkärlen
2. Bakterier vilseleder immunsystemet
3. Annelie Shami: – Sätt lock på hjärtattacken!

Foto: Mikael Risedal

Paul Franks är professor i genetisk epidemiologi vid Lund University Diabetes Centre i Malmö och adjungerad professor i näringslära vid Harvard School of Public Health.

Han forskar om varför vissa individer har en större benägenhet att utveckla diabetes än andra – om det beror på genetiska faktorer eller annat. Läs mer

Lennart Minthon är professor i psykiatri med inriktning demenssjukdomar och kognition. Han är också överläkare och klinikchef vid Neuropsykiatriska kliniken (Minneskliniken) i Malmö.

Forskningen handlar om att öka kunskapen om och förståelsen för de olika grundläggande sjukdomsmekanismerna vid olika demenssjukdomar. Med hjälp av en avdelning för kliniska läkemedelsprövningar kopplas denna kunskap till nya behandlingar. Lennart Minthon har också varit med om att bygga upp Kunskapscentrum för demenssjukdomar i Skåne. Läs mer

Olle Melander är professor i internmedicin vid Lunds universitet och överläkare vid Akutcentrum, Skånes universitetssjukhus i Malmö.

Hans forskning handlar om hitta nya sjukdomsmekanismer bakom hjärt-kärlsjukdom och att med nya markörer i blodet kunna identifiera de individer som missas med de mått på hög risk för hjärt-kärlsjukdom som används idag. Läs mer

Marju Orho-Melander är professor i genetisk epidemiologi vid Lunds universitet.

Hennes forskning handlar om hur samspelet mellan gener och diet påverkar risken för sjukdomar som typ 2-diabetes, fetma och hjärt-kärlsjukdom. Läs mer

Jonas Åkeson är professor i anestesiologi och intensivvård vid Lunds universitet och överläkare vid Anestesikliniken vid Skånes universitetssjukhus i Malmö.

Hans forskning rör bland annat säkrare tekniker och principer för smärtlindring, nedsövning och behandling av svårt skadade eller allvarligt sjuka patienter på olycksplatser, i ambulanser, på akutmottagningar, i operationssalar och på intensivvårdsavdelningar. Läs mer

Ronnie Wirestam är professor i medicinsk strålningsfysik, särskilt magnetresonansfysik.

I sin forskning arbetar han med att utveckla och förbättra användningen av magnetkamera (MR), för avbildning av blodflöde. Det handlar om att konstruera olika beräkningsmodeller och dataanalysmetoder samt att förbättra såväl bildkvaliteten som MR-metodernas kvantitativa noggrannhet. Läs mer

Björn Karlson är professor i psykologi med inriktning mot arbets- och organisationspsykologi.

Hans forskning handlar om hur långvarig hög arbetsbelastning, udda arbetstider, återhämtningsförmåga, hälsobesvär och en förändrad dynamik i fysiologiska stressregleringssystem hänger samman. Läs mer

Related posts:

1. Nya professorer presenterar sin forskning
2. Fem nya professorer vid Medicinska fakulteten
3. Petru Liuba: Forskning för att förebygga framtida hjärtsjukdomar

DNA. Bild: Dreamstime

Min forskargrupps arbete syftar till att hitta nya sjukdomsmekanismer bakom hjärt-kärlsjukdom samt till att med nya markörer i blodet kunna identifiera de individer som missas med de mått på hög hjärt-kärlrisk som används idag (såsom rökning, högt blodtryck, höga blodfetter och diabetes), dvs. individer som felaktigt klassas som lågriskindivider trots att de senare i livet drabbas av hjärtinfarkt eller stroke (”dolda högriskindivider”).

För båda dessa mål drar vi nytta av att de allra tidigaste mekanismerna som leder till hjärt-kärlsjukdom kan spåras i variationer av våra genetiska byggstenar. Genom att jämföra hela arvsmassan (DNA-sekvensen) mellan tiotusentals individer med och utan hjärt-kärlsjukdom har vi lyckats finna genetiska variationer som ökar risken för framtida hjärt-kärlsjukdomar.

Vi undersöker nu, bl.a. hos 28 000 Malmöbor i den s.k. Malmö Kost Cancerstudien – MKC, om dessa genetiska varianter kan identifiera de ”dolda högriskindividerna”, så att man tidigt med både livsstilsåtgärder och läkemedel kan förhinda att sjukdom uppstår.

Vidare undersöker vi om skillnader mellan individers ämnesomsättning och uppsättning av proteiner (dvs. genprodukterna) i olika vävnader har betydelse för uppkomsten av hjärt-kärlsjukdom.

För att finna mekanismerna bakom hur gentiska variationer leder till hjärt-kärlsjukdom, ökar och minskar vi mängden och/ eller aktiviteten av en viss genprodukt i motsvarande vävnad hos försöksdjur och undersöker hur sjukdomsprocessen påverkas.

På detta sätt hoppas vi att det orsakssamband mellan vissa genetiska varianter och hjärt-kärlsjukdom hos människa som vi nu har säkerställt ska kunna bidra till att få fram nya effektiva läkemedel som förebygger hjärt-kärlsjukdom.

Text: OLLE MELANDER

Från broschyren ”Professorsinstallation 18 mars 2011″ som tagits fram av Kommunikationsavdelningen vid Lunds universitet.

Related posts:

1. Tretton gener som kan öka risken för hjärt-kärlsjukdom
2. Socker kan öka risken för hjärt-kärlsjukdom
3. Med åldern minskar sambandet mellan förhöjt blodsocker och hjärt-kärlsjukdom

Illustration av en DNA-molekyl. Bild: Ynse, Wikimedia commons.

Risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdom beror på en kombination av genetiska faktorer och livsstilen. Nu presenteras ett arbete i tidskriften Nature Genetics där hundratals forskare över hela världen har försökt hitta gener som kan öka risken för hjärt-kärlsjukdom.

Olle Melander. Foto: Mikael Risedal

Genom att undersöka generna hos sammanlagt 140 000 européer kunde forskarna hitta 13 nya gener som ökade risken för hjärt-kärlsjukdom. Olle Melander, professor i internmedicin vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus, är en av dem.

Lyssna på hans kommentar till fynden i ett inslag från Ekot 7 mars 2011: Gener bakom hjärtinfarkt funna

Text: Nina Hult

Related posts:

1. Olle Melander: Genetisk risk och hjärt-kärlsjukdom
2. Socker kan öka risken för hjärt-kärlsjukdom
3. Cancerpatienters anhöriga riskerar hjärt-kärlsjukdom

Foto: Annika Hörlén

Forskare från Skånes universitetssjukhus i Lund och Lunds universitet vill få fram mer kunskap om syrgasbehandling vid hjärtinfarkt. Just nu finns det en stor kunskapslucka på området, berättar Ulf Ekelund som är docent och överläkare vid Skånes universitetssjukhus i Lund.

– Vi har tidigare gjort studier på friska frivilliga och sett att om de får syrgas minskar paradoxalt nog mängden syre i blodet. Hjärtats pumpning minskade hos dessa personer med 10 % och blodflödet i kranskärlen minskade med 20 %.

Vilken effekt har syrgas vid hjärtinfarkt?

Nu vill Ulf Ekelund gå vidare med den här forskningen och studera vilka effekter syrgas har hos hjärtinfarktpatienter. Det är rutin att ge syrgas i ambulansen in till sjukhuset, men det har aldrig gjorts någon egentlig studie kring effekterna av det.

– En av orsakerna till att man ger syrgas till hjärtinfarktpatienter är att man har trott att det minskar skadorna av en hjärtinfarkt om man tillför det som saknas – syre. Men det finns inga bevis för att det verkligen är så.

Ulf Ekelund berättar att han hoppas att studien ska kunna komma igång till hösten, om man hinner få fram den finansiering som behövs till dess.

Ta hjälp av avancerad MR-teknik

Studien är tänkt att genomföras i samarbete med Hjärt-MR gruppen i Lund. Genom att använda avancerad MR-teknik kan forskarna i detalj se hur en hjärtinfarkt utvecklas.

Om man har en stor hjärtinfarkt på gång beror det ofta på att ett kärl är igensatt så att hjärtmuskeln inte får tillräckligt med syre och inte längre kan arbeta som den ska. Genom ballongvidgning kan man undvika skador på hjärtat genom att blodkärl öppnas upp och blodflödet släpps på igen.

– Med hjälp av MR-tekniken kan vi få en bild av hur stor del av hjärtmuskeln som är hotad av syrebrist och hur hjärtinfarkten utvecklas, berättar Ulf Ekelund.

– Det vi vill göra är att studera storleken på hjärtinfarkten hos patienter som fått syrgas i ambulansen in till sjukhuset och jämföra med dem som inte fått det. Antingen kan syrgasen mildra effekten av hjärtinfarkten, eller så spelar kanske inte syrgasen någon roll alls för hjärtinfarktens storlek. Det kan till och med visa sig att syrgasen gör att det blir sämre. Det vill vi ta reda på.

Text: NINA HULT

Hör också Ulf Ekelund berätta mer i ett inslag från TV4 Nyheterna från 25 januari 2011:

Related posts:

1. Många kvinnor drabbas ofta hårt efter hjärtinfarkt
2. Kallt saltvatten effektivt medel mot hjärtinfarkt
3. Nya rön om hjärtinfarkt ger mer tid att rädda hjärtat

Patienter som hamnar på väntelistan för ett nytt organ får i samband med detta träffa ett så kallat transplantationsteam. I teamet ingår bland annat läkare, sjuksköterska, kurator och psykolog som berättar för patienterna om vad som väntar dem.  

I den aktuella studien har 21 patienter, som antingen väntar på ett nytt hjärta eller nya lungor, tillfrågats om hur de upplevde informationen. Intervjuerna genomfördes inom en månad efter det att de hamnat på väntelistan.

Information till barn och till hemsjukhus kan bli bättre

Bodil Ivarsson

Resultatet visar att patienterna är väldigt nöjda med upplysningarna de fått oavsett vilket organ som ska transplanteras. Men trots det finns det områden där teamen kan bli bättre.

– Patienter med minderåriga barn upplever att det saknas informationsmaterial som är anpassade till deras barn, säger Bodil Ivarsson som under de senaste tio åren har forskat kring informationsstöd åt patienter och  närstående.

Ett annat problem som kom fram i studien är bristen på kommunikation mellan patientens hemsjukhus och SUS. Det gäller exempelvis vilket sjukhus som ska utföra vissa undersökningar inför den väntade transplantationen.  

– Det händer att det är patienten som blir informationsbärare och det är inte rätt.

Information på internet

Patienterna har också tillfrågats om de sökt information på annat håll, exempelvis Internet. I de flesta fall har det skett, men samtidigt menar patienterna att det är beskeden de fått av teamen som de har störst förtroende för.

Att informera sina patienter på ett adekvat sätt tillhör en av de svåraste uppgifterna inom vården. Det visar exempelvis statistik från patientnämnden där knappt 20 procent av anmälningarna handlar om information och bemötande.  

– Det är höga siffror och missnöjda patienter kostar mer då de ofta kräver mer vård, säger Bodil Ivarsson som i tidigare studier visat att patienter som väntar på hjärtoperation var mer nöjda med vården om de upplysts om vilka risker och komplikationer operationen innebär jämfört med patienter som inte fick samma information.

En välinformerad patient har inte heller samma behov av att själv leta information på Internet vilket minskar risken för att de tar till sig felaktiga uppgifter.  

– Mina studier tyder på att det är så, avslutar Bodil Ivarsson.  

Text: SET MATTSSON

Artikeln är tidigare publicerad i HHLK News, från Divisionen för hjärna, hjärta, lungor och kärl vid Skånes universitetssjukhus, 21 januari 2011.

Related posts:

1. Bodil Ohlsson: Diabetes påverkan på magtarmkanalen
2. Nytt test kan ge SLE-patienter ett drägligare liv
3. Gunnel Sandqvist: Forskning underlättar vardagen för patienter med sklerodermi

En modell av hur ett protein kan vara uppbyggt. Bild: Wikimedia Commons

Idag vet vi hur alla gener på människans 46 kromosomer ser ut – men det är först genom att undersöka genernas koppling till olika proteiner som dessa kunskaper kan leda till nya läkemedel.

Lunds universitet har åtagit sig ansvaret för kartläggningen av de proteiner som hör till kromosom 19.

Generna i den mänskliga arvsmassan kartlades av HUGO, the Human Genome Organisation, och publicerades år 2001.

Nu finns fortsättningen i form av HUPO, the Human Proteome Organisation. Inom dess ramar ska många hundra forskare världen över samarbeta för att beskriva de proteiner som de olika generna ger upphov till i människans kropp.

20 000 proteiner hos människan

Gyorgy Marko Varga

– ”Proteomet”, proteinuppsättningen, är betydligt mer komplicerat än genomet, genuppsättningen. Det finns över 20 000 proteiner i den mänskliga kroppen, och varje protein kan ha väldigt olika form beroende på var det befinner sig, säger docent György Marko-Varga vid Institutionen för elektrisk mätteknik.

Det var i höstas som proteinforskarna inom HUPO bestämde sig för att dela upp sig i internationella nätverk som åtar sig en kromosom vardera.

”Adopt-a-chromosome” har tidskriften Nature kallat satsningen, där varje nätverk så att säga kunde paxa för en kromosom man är speciellt intresserad av. Kromosom 19 låg då nära till hands för lundaforskarna.

Eventuell koppling till prostatacancer

– Tillsammans med professor Thomas Laurell har jag forskat kring möjligheten att med mikrochips spåra förekomsten av prostatacancer. Och vi vet att flera proteiner som är inblandade i prostatacancer styrs av gener på kromosom 19. Därför var det naturligt att vi i Lund åtog oss kromosom 19, säger György Marko-Varga.

Han är nu koordinator för ett stort nätverk som har sitt första möte i Lund den 26 januari. Dit kommer forskare från både Sverige, Norge, Indien, Tyskland och Spanien.

Att ”sekvensera” alla proteiner som är knutna till kromosom 19, dvs beskriva deras uppbyggnad, är bara första steget i arbetet. Sedan handlar det om att utveckla metoder för att kunna vaska fram just dessa proteiner ur t.ex. ett blodprov från en cancerpatient.

Hitta förändringar i proteiner

I tredje steget ska man använda dessa metoder för att se om någon av proteinerna från kromosom 19 har en koppling till prostata-, hjärn- eller lungcancer, diabetes eller hjärtkärlsjukdomar. Detta undersöker man genom att studera prover från biobanker (samlingar med vävnadsprover) inriktade på just dessa sjukdomar.

– Den moderna utvecklingen av nya läkemedel utgår nästan enbart från de proteiner som spelar nyckelrollen i olika sjukdomar. Om man ser att patienter med en viss sjukdom har högre eller lägre halter av ett visst protein i kroppen än friska personer, så kan man gå vidare och se hur detta protein hör samman med sjukdomens utveckling. Kanske går det att stoppa sjukdomen genom att reglera effekten av det aktuella proteinet, säger György Marko-Varga.

Resultaten av nätverkets arbete kommer att läggas in i en allmänt tillgänglig databas som ska kunna användas av både industriforskare och akademiska forskare världen över.

Text: INGELA BJÖRCK

Pressmeddelande från Lunds universitet 25 januari 2011.

Related posts:

1. Diabetesvård i hemlik miljö på prov i Lund
2. Orsaker till tumörsjukdomen hibernom klarlagda
3. TIA tema på strokedagarna i Malmö och Lund

Anna Friberg är hälso- och sjukvårdsstrateg i Region Skåne. Foto: Mats Hellberg

Efter att ha gått igenom över 30 000 vetenskapliga artiklar har Socialstyrelsen tagit fram riktlinjer för hur hälso- och sjukvården på det mest kostnadseffektiva sättet kan förebygga sjukdom.

Nu pågår ett intensivt arbete inom Region Skåne för att på bästa sätt använda sig av de nya riktlinjerna.

Tidigare i höstas kom en första version av Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Tanken är att riktlinjerna ska vara ett stöd i arbetet med att förebygga sjukdomar som cancer, hjärtsjukdomar, diabetes och psykisk ohälsa. Till våren 2011 väntas den slutliga versionen bli klar.

Vetenskaplig grund

Socialstyrelsens experter har gått igenom 31 600 vetenskapliga artiklar om olika sätt att stödja en förändring av levnadsvanorna tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor.

I riktlinjerna har Socialstyrelsen vägt samman olika aspekter - hur allvarliga konsekvenser levnadsvanan har, hur effektiva metoderna för att förändra levnadsvanan är och hur kostnadseffektiva de är.

Grunden för riktlinjerna är att i första hand lämna olika slags rådgivning, antingen av vårdpersonalen själva eller av specialister inom olika områden.

Strategiskt arbete och kompetenshöjning

Samtidigt pågår det ett strategiskt arbete inom Region Skåne för att på bästa sätt ta tillvara de nya riktlinjerna.

- Vi har arbetat för en hälsoinriktning av hälso- och sjukvården redan tidigare, men nu kommer insatserna förstärkas och samordnas på ett helt annat sätt än tidigare.

Det säger Anna Friberg, som är hälso- och sjukvårdsstrateg med ansvar för området hälsoinriktad hälso- och sjukvård inom Region Skåne.

Anna Friberg menar att det är många delar som återstår att lösa. Det är nu viktigt att arbeta fram en struktur och flöden för hur detta ska gå till.

- Riktlinjer för vårdnivåer och innehåll i vården måste tas fram för de fyra levnadsvanorna. Det är viktigt att få fram svar på frågor som: Vart ska jag som läkare skicka mina patienter för rådgivning om rökning eller kost? Var behöver kompetenshöjning ske? Och så vidare.

Kostnadseffektivt

Vid sidan av det journalsystem som finns idag är det nu också på gång ett nytt öppenvårdssystem.

- Det kommer att ge förutsättningar för att registrera och följa upp de förebyggande insatserna, säger Anna Friberg.

För varje person som slutar röka, förbättrar sina kostvanor, rör sig mer eller minskar ett ohälsosamt alkoholintag tjänar samhället på sikt stora summor. Socialstyrelsens hälsoekonomer beräknar att kostnaderna för det förebyggande arbetet kan komma att ligga på cirka 2 % av sjukvårdsbudgeten.

Hur mycket man sparar är däremot svårt att sätta en siffra på, men Socialstyrelsen menar att minst en femtedel av sjukdomsbördan inom hälso- och sjukvården är direkt orsakad av rökning, alkohol, brister i kosten eller av för lite fysisk aktivitet.

På kort sikt kan man snabbt spara pengar genom exempelvis stöd för rökstopp inför operation eller vid graviditet. Genom den typen av insatser kan resurser frigöras för att ändra levnadsvanor även i andra sammanhang, vilket kan ge effekter på lång sikt.

Text: NINA HULT

Related posts:

1. Det går att förebygga ärftlig cancer
2. Petru Liuba: Forskning för att förebygga framtida hjärtsjukdomar
3. Mat som – eller istället för – medicin?

Foto: Dreamstime

Ett åderförkalkningsplack i ett blodkärl kan liknas vid ett infekterat sår som aldrig läks. Det är en inflammerad massa där mjukt fett och hårda kalkbitar trängs med stabil ärrvävnad jämte tomma, ruttna fickor där vävnaden börjar dö. Celler från immunförsvaret försöker reparera kärlet, men lyckas istället mest överaktivera immunförsvaret och förvärra inflammationen. Ett tunt, skyddande lock gjort av ärrvävnad är det enda som kapslar in placket och hindrar det från att läcka ut i blodet. Om locket brister får det förödande konsekvenser.

Brister plötsligt

Så länge ärrvävnaden stänger inne plackets innehåll och blodet fortfarande har plats att flyta förbi klarar man sig rätt bra. Går ärrvävnaden däremot sönder kommer fettet, varet och de andra plackdelarna i kontakt med blodet. Precis som när ett sår rivs upp koagulerar blodet och i det trånga kärlet är det först nu som åderförkalkningen ger sig till känna.

Halsartär med åderförkalkningsplack från mus. Vävnaden ses i genomskärning och är färgad så att ärrvävnad är blå och cellkärnor mörkröda. Delar av kärlväggens elastiska membran är grönmarkerade i efterhand. Bild: Annelie Shami.

Muskelceller kapslar in

Vi tror att svaret ligger i ärrvävnaden som både finns inuti och kapslar in åderförkalkningsplacket. För att ta reda på vad det är som gör ärrvävnaden instabil undersöker vi hur den tillverkas. Ärrvävnaden tillverkas av en sorts muskelceller från kärlväggen. I ett friskt kärl tillverkar de ingen ärrvävnad, utan istället behövs de för att kärl ska kunna dras ihop eller vidgas med blodtrycket. Blir kärlet inflammerat för att ett åderförkalkningsplack börjar bildas får cellerna signaler om det och, precis som när hudens celler försöker läka ytliga sår, försöker de läka kärlet. Ärrvävnaden tillverkas i många steg där små, tunna fibrer tvinnas och länkas ihop så att de blir tjocka och starka. Vi undrade om vi kunde påverka själva åderförkalkningen genom att påverka dessa steg.

Bra med starkt ärrförsvar

Vi har jämfört möss, där en speciell del av tillverkningen av ärrvävnad är defekt, med möss där ärrvävnaden tillverkas utan störningar. Hos möss med defekt tillverkning såg placken mycket riktigt annorlunda ut – fibrerna mognade sämre och var inte lika tjocka och starka. Dessutom innehöll placken i dessa möss mindre fett jämfört med normala möss. De ärrvävnadsproducerande cellerna var däremot fler i placken med defekt produktion, och de förökade sig mer aktivt.

Vi har nu lärt oss att ärrvävnadens tillstånd påverkar hela åderförkalkningsplacket och det är ett viktigt steg på vägen till att förstå varför placken brister så att vi kan lära oss att stabilisera åderförkalkningen och på så sätt minska upp­komsten av hjärtattack och stroke. Ärrvävnaden har blivit ett nytt och spännande sätt att angripa en sjukdom som drabbat människor i tusentals år.

Text: Annelie Shami

Related posts:

1. Skyddande immunitet vid ateroskleros
2. Ung forskare belönas – förutser hjärtinfarkt
3. Katarina Berg: Styra bildningen till mindre farliga plack

Foto: Roger Lundholm

Det menar distriktsläkaren Christina Westerdahl i sin nyligen framlagda avhandling från Lunds universitet. Hon framhåller att sjukdomen – så kallad primär aldosteronism, PA – kan behandlas och ibland botas, så att dessa patienter slipper livslång blodtrycksbehandling.

Oupptäckta fall

Uppåt en fjärdedel av den vuxna befolkningen i Sverige har högt blodtryck, oftast utan att man kunnat hitta någon bakomliggande orsak. Christina Westerdahl har med bland annat nya diagnostiska metoder undersökt 200 nyupptäckta och obehandlade blodtryckspatienter, och funnit att ca 5,5 procent hade binjuresjukdomen PA. Det visar att en del av fallen av högt blodtryck kan bero på oupptäckt PA – kanske framför allt de patienter som idag får tre-fyra olika läkemedel mot sitt höga blodtryck, eftersom den vanliga standardmedicineringen inte haft effekt.

– När vi idag inom primärvården diagnostiserar en patient med högt blodtryck brukar vi ta ett EKG, undersöka hjärta, lungor och perifera kärl samt ta blod- och urinprover. Men den undersökning som avslöjar PA (kvoten mellan hormonerna aldosteron och renin) ingår inte i rutinen, säger Christina Westerdahl.

Kan botas

Hon anser att dessa prover bör tas åtminstone på alla nyupptäckta yngre patienter, samt på dem vars höga blodtryck kvarstår trots olika läkemedel. Om en patient visar sig ha PA, så kan sjukdomen i vissa fall botas genom kirurgi. I andra fall krävs medicinering med ett medel som specifikt hämmar den förhöjda aldosteronproduktionen. Den behandlingen ger en god reglering av blodtrycket.

Text: INGELA BJÖRCK 

Artikeln är tidigare publicerad i Nyhetsbrev för massmedia från Skånes universitetssjukhus, Medicinska fakulteten vid Lunds universitet, Labmedicin Skåne och Psykiatri Skåne, nr 7 21 december 2010.

Related posts:

1. Cancerstamceller orsak till återfall vid blodcancer
2. Orsak till viktökning vid Huntingtons sjukdom
3. Nypon sänker kolesterol och blodtryck

Foto: Dreamstime

Enligt gamla riktlinjer skulle venkatetrar bytas minst en gång per dygn för att förhindra tromboflebit – en smärtsam inflammation i blodkärlen. En ny studie från Skånes universitetssjukhus i Lund visar dock att venkatetrar kan sitta i upp till tre dygn utan att orsaka problem. Patienter besparas lidande och personalen spar både tid och pengar.

Många som blir inlagda på sjukhus får dropp vilket innebär att en tunn plastslang, en så kallad perifer venkateter (PVK) förs in i en ven, oftast på ovansidan av handen eller i underarmen. Genom slangen kan man sedan tillföra patienten vätska, näring eller läkemedel.

Följde inte riktlinjer

Enligt de gamla svenska riktlinjerna från 2005 skulle venkateterna bytas inom 12–24 timmar och tunnast möjliga nål skulle användas – allt detta för att undvika tromboflebit. Det är en inflammation som kan uppstå i blodkärlet runt katetern och tillståndet kan vara mycket smärtsamt.

Under hösten 2008 hade man på en kirurgisk vårdavdelning vid Skånes universitetssjukhus i Lund börjat prova ut ett nytt vårdregister där man bland annat bokförde all information kring byten av venkatetrar.

– Vi insåg ganska snabbt att vi inte följde de nationella riktlinjerna för PVK men inte i vilken omfattning och vad det hade för konsekvenser, säger Daniella Hasselberg, leg. sjuksköterska på kirurgen i Lund.

Byte onödigt ofta

Därför föreslog Daniella Hasselberg att man skulle göra en studie på materialet. Man följde och utvärderade ett större antal patienter under en halvårsperiod och resultaten var tydliga.

– En PVK kan sitta i upp till 72 timmar utan att det ökar risken för tromboflebit. Risken ökade inte heller om vi använde nålar som var storleken större. De något grövre nålarna slammar inte igen lika ofta vilket innebär att vi inte behöver sticka patienten så ofta, förklarar Daniella Hasselberg.

Spar både tid och pengar

Resultaten visar att här finns flera vinster att göra. Patienter besparas det lidande som ett byte av venkateter kan innebära men här finns också ekonomiska vinster i form av tidsbesparing och att det förbrukas färre venkatetrar.

Under tiden som Daniella Hasselberg väntade på att hennes artikel skulle publiceras hann man ändra de nationella riktlinjerna. Från årsskiftet 2009/2010 gäller att PVK:er ska bytas inom 48–72 timmar vilket överensstämmer bättre med de riktlinjer och praxis som tillämpas utomlands. Däremot kvarstår de gamla riktlinjerna för nålstorlek.

– Det känns bra att min studie bekräftar de nya riktlinjerna.

Mer vårdforskning ska bekräfta känsla och erfarenhet

Det kan finnas flera skäl till varför man inte följde de gamla nationella riktlinjerna. Tidsbrist kan vara en anledning men vårdpersonalen kan också ha haft en känsla av att man faktiskt inte behövde byta så ofta.

Bodil Ivarsson, sjuksköterska, doktor i medicinsk vetenskap och en av medförfattarna till den aktuella studien, menar att det behövs mer klinisk forskning inom vården.

– Vi behöver få fakta bakom saker som vi både gör och anar. I Sverige saknar vi tyvärr en forskningstradition inom sjuksköterskeyrket och det saknas också pengar, säger Bodil Ivarsson.

Framtida uppföljning

Tid och pengar är avgörande men om Daniella Hasselberg fick önska fritt skulle hon gärna fortsätta med olika uppföljande studier.

– Jag skulle vilja göra en uppföljning av patienterna för att se vad som händer veckorna efter att de har blivit utskrivna. Tromboflebit kan uppstå även efter att katetern har tagits bort.

– Dessutom skulle jag vilja göra en intervjustudie med sjuksköterskor för att bättre förstå varför de i vissa fall inte följer riktlinjer, avslutar Daniella Hasselberg.

Text: EVA BARTONEK ROXÅ

Artikeln är tidigare publicerad på Medicinska fakultetens hemsida vid Lunds universitet som månadens vetenskapliga artikel november 2010.

Related posts:

1. Ami Hommel: Nya höftfrakturlinjen sparar både lidande och pengar
2. Tonårssjukdom kan sätta spår i vuxenlivet
3. Framsteg i utvecklingen av nya Parkinsonmediciner

Får inte samma vård

Professor Jan Nilsson vid Lunds Universitets Diabetescenter. Foto: KG Pressfoto

– Vår erfarenhet är att äldre som drabbas av hjärtinfarkt inte får samma behandling som yngre, varken när det gäller den akuta vården eller för att förebygga nya infarkter.

– Det innebär ett ökat lidande för de drabbade men också ökade vårdkostnader för samhället, säger Jan Nilsson, ordförande i Hjärt-Lungfondens Forskningsråd och professor i Experimentell Kardiovaskulär forskning på Lunds Universitets Diabetescenter.

Annan sorts infarkter

Av de cirka 36 000 svenskar som årligen drabbas av hjärtinfarkt är 45 procent 80 år eller äldre. Det finns indikationer på att äldre delvis drabbas av en annan typ av hjärt-kärlsjukdom än vad yngre gör.

Trots detta bygger forskningsstudier om hjärt-kärlsjukdom huvudsakligen på personer som är under 70 år, vilket gör att det i dag saknas vetenskapligt underlag för hur äldre patienter bäst ska behandlas.

Behövs mer forskning

– Det finns flera tecken på att äldre hjärtinfarktspatienter inte får optimal vård i dag. Det behövs mer forskning om äldres hjärtan för att med säkerhet veta vilken behandling som behövs, säger Staffan Josephson, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Related posts:

1. Kvaliteten – och inte storleken – är livsviktig
2. Nya rön om hjärtinfarkt ger mer tid att rädda hjärtat
3. Många kvinnor drabbas ofta hårt efter hjärtinfarkt

Foto: Anna Mansfeld

Isabel Goncalves – kardiolog vid Skånes universitetssjukhus i Malmö – söker som forskare metoder att förutsäga när plack som orsakar hjärtinfarkter och stroke kan bli farliga. Hon tilldelas nu årets pris till yngre framgångsrik klinisk forskare vid Region Skåne.

- Vid åderförkalkning bildas plack i kärlen men i de flesta fall sitter de kvar och utgör inte någon risk, säger Isabel Goncalves.

Faran uppstår när placken spricker, en propp bildas och täpper till kärlet alternativt vandrar i väg. Fastnar den i hjärtats kranskärl kan den vålla hjärtinfarkt, i hjärnans kärl en stroke.

Skilja farlig från ofarlig

Hennes forskning – som bedrivs vid Medicinska fakulteten Lunds universitet – går ut på att hitta metoder att kunna skilja den fastsittande ofarliga placken från den farliga som har hög risk att brista.

Ett bortopererat fettplack från åderförkalkat blodkärl. Foto: Isabel Goncalves

En metod som hon studerar är att använda sig av ultraljud. Sitter ett åderförkalkningsplack exempelvis i ett halskärl och utgör ett hot för en stroke kan det tas bort genom operation. Hon och hennes team mäter med ultraljud före operationen för att se hur kärlet ser ut.

- Dessutom studerar vi utseende och struktur på den borttagna förträngningen. En annan metod är att mäta via blodprov. Ett plack som riskerar att lossna sänder sannolikt ut vissa specifika substanser som kan fångas upp i blodtester.

Kan bildas tidigt i livet

Hos de flesta människor är åderförkalkningar, förträngningar i kärlen ofarliga. De kan uppstå när som helst i livet. Det finns till och med tecken som tyder på förträngningar som börjat redan hos foster. I de senaste studierna har de för första gången visat hos människa att omsättningen av förträngningsvävnad är mycket långsam, från fem till femton år.

Pressmeddelande från Lunds universitet 29 oktober 2010

Related posts:

1. Kvaliteten – och inte storleken – är livsviktig
2. Snart finns vaccin mot hjärtinfarkt
3. Annelie Shami: – Sätt lock på hjärtattacken!

Johan Nilsson. Foto: Roger Lundholm

En hjärttransplantation måste gå fort. Nu tar forskarna hjälp av avancerade datorer för att hitta bästa möjliga hjärta till den som ska opereras.

– Vi har högst fyra timmar på oss från att hjärtat har tagits ut från donatorn till att det har börjat slå i vår patient, berättar hjärtkirurgen Johan Nilsson. Det gäller att snabbt göra så många tester som möjligt för att hitta rätt organ till rätt patient.

Den forskargrupp som Johan Nilsson tillhör ligger i frontlinjen i Sverige när det gäller att använda nya datorsystem och ett nytt tänkande inom den medicinska forskningen.

En förutsättning för att forskningen har varit så framgångsrik är att den bedrivs tvärvetenskapligt.

Johan Nilsson står för den medicinska kompetensen. Mattias Ohlsson är forskare på institutionen för teoretisk fysik vid Lunds universitet och bidrar med sin kunskap om artificiell intelligens hos datorer. Och Peter Höglund är docent inom klinisk kemi och farmakologi med lång erfarenhet av statistiska frågeställningar.

Hjälpa läkaren välja rätt organ vid transplantationer

– Det viktigaste för vår forskning just nu är att utveckla vår datormodell så att vi kan hjälpa läkare som ska transplantera hjärtan med ytterligare beslutsstöd när det gäller att välja ut det hjärta som har bäst förutsättningar att fungera bra vid en hjärttransplantation, säger Johan Nilsson.

Forskargruppen räknar med att inom tre år ha tagit fram en datormodell som genom avancerade statistiska beräkningar kan ta fram förslag på vilka patienter ett hjärta passar för och vilka patienter man inte alls bör transplantera hjärtat till.

– Vi arbetar med så kallad artificiell intelligens som enkelt uttryckt innebär att ju mer data som vi förser datorn med desto bättre blir den på att analysera svaren och hitta komplexa samband. Nu tycker vi att vi har hittat en modell som ligger väldigt nära verkligheten.

Avancerade statistiska beräkningar

Den datormodell som Johan Nilsson och hans kollegor håller på att utveckla ”ringar” in parametrar, olika data, som datorn märker hör samman på något sätt. På så sätt kan datorn hitta komplicerade samband – till exempel mellan vikt, ålder, kön, blodgrupp, HLA-typ* och så vidare. Se bilden nedan.

Till skillnad från traditionella statistiska modeller som bara kan hantera så kallade linjära samband (se bild a) kan den modell som Johan Nilsson arbetar med hitta mer komplexa samband (se bild b).

– Till att börja med kommer vi att använda metoden för att utvärdera register från lång tid tillbaka och med stora patientgrupper för att se om de organ som valdes ut för transplantation verkligen var de bästa. På så sätt kan vi utvärdera våra tidigare beslut och ständigt bli bättre på att hitta rätt organ till rätt person vid en transplantation.

Den här tekniken har man nu också börjat använda inom vissa andra medicinska områden. Man kan exempelvis analysera röntgenbilder för att hitta cancer i ett tidigt stadium eller vid tolkning av EKG. Metoden skulle också kunna användas inom en mängd andra områden där vanliga statistiska metoder inte räcker till när data ska analyseras.

Text: NINA HULT

* HLA-systemet (human leukocyte antigen) har avgörande betydelse för om en transplantation ska bli lyckosam. HLA-systemet är en del av immunsystemet och hjälper kroppen att skilja på vilka celler som är de egna och vilka som är främmande. Utseendet på proteinerna i HLA-systemet varierar lite mellan olika människor och det är därför viktigt att hitta en donator med ett HLA-system som är så likt som möjligt. Det är störst chans att nära släktingar har ett liknande HLA-system.

Related posts:

1. Johan Brandt: Ny form av pacemaker hjälp vid hjärtflimmer
2. Petra Nilsson: Beskyddarna blir fiender vid Crohns sjukdom
3. Bengt-Olof Nilsson: Östrogen – gåtfullt hormon i nya roller

Foto: Wikimedia Commons

För första gången har forskare tagit reda på vilken effekt flera, och inte bara enskilda, livsmedel med så kallad antiinflammatorisk effekt har på friska personer.

Inger Björck. Foto: Kennet Ruona

Resultaten av en ny koststudie visar att det farliga kolesterolet sjunker med 33 procent, blodfetterna med 14 procent, blodtrycket med åtta procent samt en riskfaktor för blodpropp med 26 procent.

Även inflammationen i kroppen sänktes rejält medan minnet och den kognitiva förmågan skärptes.

– Resultaten är över förväntan! Jag vill påstå att det inte finns någon tidigare studie med liknande effekter på friska försökspersoner, säger Inger Björck, professor i livsmedelsrelaterad nutrition vid Lunds Tekniska Högskola och föreståndare för Antidiabetic Food Centre vid Lunds universitet.

I koststudien ingick 44 friska, överviktiga, personer i åldern 50 -75 år. Under fyra veckor fick de äta mat som antas dämpa kroppens låggradiga inflammation, ett tillstånd som i sin tur triggar metabolt syndrom och därmed fetma, typ 2-diabetes och hjärt- kärlsjukdomar.

Testkosten hade tydligt inslag av antioxidanter, lågt GI, d v s långsamma kolhydrater, fullkorn, probiotika, och viskösa kostfiber. Exempel på mat var fet fisk, sojaprotein, blåbär, mandel, kanel, vinäger och viss typ av fullkornsbröd. Några produkter i portföljkosten finns ännu inte i handeln utan togs fram specifikt för studien.

Text: Kristina Lindgärde

Pressmeddelande från Lunds universitet 14 oktober 2010.

Related posts:

1. Nyttig mat kan hålla diabetes i schack och hjälpa minnet
2. Minskar korn risken för hjärt-kärlsjukdomar?
3. Fet fisk och fiber skärper koncentration och minne

Den som är ogift och har låg inkomst samt bor i ett socioekonomiskt belastat område löper större risk att drabbas av hjärtinfarkt. Dessutom att dö inom kort tid efter infarkten.

Det visar Sofia Gerward, Kardiologiska kliniken, Skånes universitetssjukhus i Malmö, i sin doktorsavhandling vid Medicinska fakulteten på Lunds universitet.

Når inte riskindividerna

Hon har i arbetet med sin avhandling, studerat förekomsten av kranskärlsjukdom och hjärtinfarkt i Malmö samt korttidsdöendet, de som avlider direkt utanför sjukhuset eller inom 28 dagar i relation till socioekonomiska faktorer.

- Vi når i dag inte riskindividerna som har snabbt insjuknande och som dör utanför sjukhuset med förebyggande åtgärder, säger hon.

Dör utanför sjukhuset

I västvärlden sker nu mellan 50-70 procent av alla dödsfall i kranskärlssjukdom utanför sjukhus. Även om dödligheten i hjärtinfarkt totalt sett har sjunkit under de senaste 20 åren, har den förbättrats. Mest för dem som hinner in till sjukhus. Risken för dibetespatienter att dö i hjärt- kärlsjukdomar är avsevärt ökad.

- Det beror på den moderna behandlingen av hjärtinfarkt med både kranskärlsingrepp och effektivare mediciner. De som dör utanför sjukhus hinner dock inte ta del av denna vård.

Socioekonomi

Forskningen visar på socioekonomiska skillnader bland dem som dör utanför sjukhus. Den som är ogift, skild eller änkling löper ökad risk att dö samma dag som sin hjärtinfarkt.

Medan cirka 20 procent av de gifta avled samma dag som sin hjärtinfarkt var siffran 30-40 procent i de övriga civilståndsgrupperna.
Siffrorna gäller sedan hänsyn tagits till personens livsstil, exempelvis rökning, diabetes och övervikt.

Låg inkomst

Individer med låg inkomst löper ökad risk att dö i hjärtinfarkt utanför sjukhus. Män under 75 år boendes i låga socioekonomiska områden som har t till exempel hög arbetslöshet, har ökad risk att dö inom 28 dagar efter sin hjärtinfarkt.   

Sökt vård

Bland dem som dog utanför sjukhus hade cirka 65 procent varit i kontakt med någon vårdinrättning. Andelen var något högre bland de med låg inkomst. Många hade besökt vårdinrättningar som normalt inte behandlar hjärtsjukdomar.

- Vi måste bli bättre på att identifiera riskindivider för plötslig hjärtdöd och intensifiera det förebyggande arbetet hos dessa, slår Sofia Gerward fast.

Bra hjärtsjukvård

Hon är mån om att framhålla att hjärtsjukvården är bra. Hennes forskning visar att alla får samma goda omsorgsfulla vård på sjukhuset i Malmö oavsett i vilken del av staden de bor.

Text: HANS-GÖRAN BOKLUND

Pressmeddelande från Skånes universitetssjukhus i Malmö 13 september 2010.

Related posts:

1. Dålig kondition hos tioåring ökar risk för hjärtinfarkt längre fram
2. Mörka vintrar ökar risken för hjärtinfarkt
3. Farlig cellnybildning ökar risken för fler hjärtinfarkter

Om man kan styra ett läkemedel till rätt mål i kroppen blir behandlingen effektivare och biverkningarna färre. Nu har forskare vid Lunds universitet utvecklat magnetiska nanopartiklar som med hjälp av kraftiga magneter kan styras till metalliska implantat som t.ex. konstgjorda knäleder, höftleder och så kallade stenter i hjärtats kranskärl.

Biomedicinarna docent Maria Kempe, hennes bror och kollega dr. Henrik Kempe samt personal från Skånes universitetssjukhus har i försöksdjur visat att principen fungerar.

De har lyckats koppla ett propplösande läkemedel till nanopartiklarna och sedan med hjälp av magneter fått partiklarna att flytta sig till en blodpropp i en stent och lösa upp denna. På så sätt har nanopartiklarna alltså kunnat häva en begynnande hjärtinfarkt.

Små mängder medicin räcker 

En stent är ett rörformat metallnät som används vid förträngningar i kranskärlen.

Först vidgas kärlet genom ballongvidgning, sedan sätter man in en stent för att kärlet ska fortsätta att hålla sig öppet.

Metoden är dock inte problemfri: beroende på stentens utformning kan det hända att blodkärlet ändå växer igen eller att det bildas en blodpropp i stenten.

Lundaforskarna har i sina försök låtit nanopartiklarna täckas av ett läkemedel mot blodproppar. En av fördelarna med deras målstyrda metod är att man bara behöver små mängder av läkemedlet.

Idag ges detta medel intravenöst och sprider sig i hela kroppen. Patienten behöver då få stora mängder av medlet för att en blodpropp ska lösas upp, vilket innebär en risk för blödningar i andra organ.

Nanopartiklar kan täckas med olika läkemedel

Maria Kempe

Partiklarna skulle också kunna bära med sig andra läkemedel, t.ex. medel som hejdar den celltillväxt som gör att ett blodkärlet blir förträngt, eller antibiotika mot en infektion vid ett implantat.

– Vi har utvecklat polymera material som kan laddas med antibiotika och som skulle kunna vara intressanta i det sammanhanget, säger Maria Kempe.

Att styra läkemedelsbärande magnetiska partiklar genom en magnet utanför kroppen är en gammal tanke. Men de tidigare försök som gjorts har av olika skäl misslyckats: man har bara kunnat nå kroppens ytligaste vävnader, och partiklarna har ofta fastnat i de finaste blodkärlen.

Kräver magnetisk metall

Att lundaforskarnas försök lyckats beror dels på att nanotekniken kunnat göra partiklarna ännu mindre, dels på att man haft en metallisk stent som mål.

När stenten placerats i ett magnetfält har den magnetiska kraften blivit stor nog för att dra till sig de magnetiska nanopartiklarna.

Animation som visar principen för tekniken. Källa: Maria Kempe.

Förutsättningen för att metoden ska fungera är därför att patienten redan bär ett implantat med någon magnetisk metall.

– En behandlingsmetod som kan användas på patienter tar många år till att utveckla. Men de goda inledande resultaten är hoppingivande, menar Maria Kempe.

Text: INGELA BJÖRCK

Bild: privat foto och Dreamstime

Tidigare publicerat som pressmeddelande från Lunds universitet 26 augusti 2010.

Related posts:

1. När medicinen når ända ut kan alla få hjälp mot astma
2. Läkande stygn – hjälp vid tarmcancer?
3. Johan Brandt: Ny form av pacemaker hjälp vid hjärtflimmer

Patienter med akut hjärtinfarkt som behandlas med nedkylning minskar utvecklingen av sin infarkt med mer än en tredjedel. Forskarna är imponerade av den kraftfulla effekten och tror att behandlingen kommer att göra stor nytta.

Det som sker är att kallt saltvatten sprutas in i patientens kropp via en ven i underarmen samtidigt som en kylkateter förs in via ljumsken. Patienterna får i genomsnitt en 38-procentig minskning av infarktutvecklingen.

Effekten imponerar

– Vi är imponerade av den kraftfulla effekten och tror att behandlingen har potential att göra stor nytta för patienter i framtiden säger David Erlinge, professor i kardiologi i Lund.

Varje år drabbas 26 000 svenskar av hjärtinfarkt. Patienter som drabbas av hjärtinfarkt riskerar att stora delar av hjärtmuskeln dör vilket leder till lidande i form av hjärtsvikt och förkortat liv.

Patienten kyls inifrån

Genom flera års studier har forskargruppen utvecklat en metod för snabb och säker nerkylning av patienterna till under 35 grader innan man öppnar kärlet med ballongvidgning. Kylningen görs genom att 1-2 liter fyragradigt kallt saltvatten förs in via en ven i underarmen samtidigt som en kylkateter förs in via ljumsken.

– Patienten kyls inifrån vilket gör att hjärtat kyls snabbare än om vi hade försökt kyla genom huden, säger överläkare David Erlinge. Patienterna har väldigt lite obehag och skulle de börja huttra kan vi värma dem från utsidan med varma filtar. Då försvinner känslan av att frysa fast de kan ha ner till 33 grader inuti kroppen.

Inga biverkningar

Utöver den goda effekten på hjärtinfarktutveckling såg man även en kraftig sänkning av hjärtskademarkörer i blodprov, vilket stärker fyndet. Man såg inte heller några ökade biverkningar i kylgruppen. Forskarna planerar nu en konfirmerande studie kallad CHILL-MI.

– Vi har varit väldigt bra på att öppna det stängda blodkärlet, men har ännu inte haft någon behandling som skyddar hjärtat i sig mot syrebristen. Detta ger hopp om stor nytta för patienterna, säger Erlinge.

Text: Per Längby

Foto: Dreamstime

Tidigare publicerat som pressmeddelande från Skånes universitetssjukhus Lund, 25 augusti 2010

Related posts:

1. Skräddarsydd behandling mot akut hjärtinfarkt
2. Mörka vintrar ökar risken för hjärtinfarkt
3. Syrgasbehandling vid hjärtinfarkt kan vara fel

Hjärtoperationer, där bröstkorgen måste öppnas upp och hjärtats pumpning tas över av en hjärt-lungmaskin börjar nu allt mer kunna ersättas av så kallad kateterteknik, där ingreppet kan göras direkt i det slående hjärtat.

Numera görs en liten del av klaffoperationerna med den nya tekniken, men detta förväntas öka kraftigt de närmaste åren.

Animation av en aortaklaffinläggning. (Källa: Edwards Lifescience)

– Katetermetoderna är mer skonsamma än de kirurgiska behandlingarna. Det gör att fler lättare kan klara av den här typen av ingrepp, som mycket gamla människor och patienter för vilka en operation av olika skäl innebär en hög risk. Det berättar röntgenläkaren Jan Harnek vid Skånes universitetssjukhus.

– Att lägga in ett implantat i den stora hjärtvenen med hjälp av kateteterteknik var något helt unikt när jag och thoraxkirurgerna Jan Otto Solem och Per-Ola Kimblad började jobba med detta för ungefär nio år sedan. Ingen hade tänkt på denna möjlighet för behandling av mitralisinsufficiens innan.

Mitralisklaffen läcker

Mitralisinsufficiens innebär att den så kallade mitralisklaffen mellan förmak och kammare i hjärtat läcker och hjärtat inte kan pumpa runt blodet optimalt. Se bild och faktaruta intill.

– Vi går in via en ven i på halsen och kan på så sätt föra in implantatet i den stora hjärtvenen som omger mitralisklaffen i hjärtat, säger Jan Harnek.

Det implantat som opereras in i hjärtat är gjort i ett material som efter sex veckor börjar förkorta sig och snörper därmed klaffbladen mot varandra. På så sätt slutar klaffen att läcka och belastningen på hjärtat normaliseras.

På väg att bli rutinmetod

Jan Harnek berättar att i januari 2009 startade man upp en fas 2-studie på patienter där den nya tekniken att behandla mitralisinsufficiens med kateterteknik används. Resultaten från den tidigare fas 1-studien på 72 patienter var lovande, och i fas 2 kommer 120 patienter att ingå.

Katetertekniken är fortfarande i sin linda när det gäller klaffoperationer, men för exempelvis ballongvidgning, så kallade kateterburna kranskärlsinterventioner, används denna teknik hos 75 % av patienterna.

Forskarna hoppas att metoden kan användas mer rutinmässigt i kliniken om ungefär ett år.

Även aortaklaffar kan opereras med den nya tekniken

Konstgjorda aortaklaffar i 23 och 26 mm storlek (Källa: Edwards Lifescience)

Förträngning på aortaklaffen, så kallad aortastenos, behandlas på ett något annat sätt än förträngning av mitralisklaffen. En konstgjord klaff trycks in i den gamla klaffen samtidigt som den vidgas så att blodgenomströmningen blir mer normal.

– Vi når fram till aortaklaffen på två olika sätt. Ett sätt är via en artär i ljumsken, men om kärlen i ljumsken inte är lämpliga kan man även komma in via hjärtspetsen. Hjärtspetsen punkteras med en nål och via katetrar för vi in den konstgjorda klaffen i det slående hjärtat, säger Jan Harnek.

Inläggning av konstgjord aortaklaff i det slående hjärtat. Hjärtröntgenavdelningen på Skånes universitetssjukhus Lund.

– Klaffen monteras på en ballong och placeras med hjälp av röntgengenomlysning inuti den gamla utslitna klaffen. Det finns även möjlighet att lägga in en klaff i en tidigare kirurgiskt inlagd klaff som har blivit utsliten, vilket vi framgångsrikt har gjort vid ett tillfälle.

Jan Harnek berättar att de hittills har lagt in 41 klaffar på patienter med förträngningar i aortaklaffen med den nya tekniken. Av dessa var 10 via en artär i ljumske och 31 via hjärtspetsen.

Själva inläggningen sker på hjärtröntgenavdelningen på Skånes universitetssjukhus Lund, av ett stort team som består av radiologer, kardiologer, thoraxkirurger, anestesiologer, perfusionister samt sjuksköterskor från hjärtröntgen, anestesi, operation samt undersköterskor.

Under 2010 planerar man att ytterligare cirka 40 patienter ska kunna opereras med katetertekniken.

Text:  NINA HULT

Related posts:

1. Håkan Arheden: Världsunik teknik visar hur hjärtat pumpar
2. Nya rön om hjärtinfarkt ger mer tid att rädda hjärtat
3. Varannan röntgen vid inläggning av central venkateter kan sparas in

Bild: Dreamstime

För första gången har den exakta mekanismen beskrivits för hur en vanlig genetisk variant leder till en blodfettsrubbning vilken i sin tur avsevärt ökar risken för hjärtsjukdom.  

De 30 procent i befolkningen som har dubbla anlag av riskvarianten har 40 procents ökad risk för hjärtinfarkt jämfört med dem som inte har varianten. Fyndet publiceras i tidskriften Nature.

- Genvarianten ligger mellan gener i DNA utan tidigare känd funktion men påverkar  SORT1-genen och ger lägre nivåer av proteinet sortilin. 

- Följden blir att större mängd av LDL-kolesterol lämnar levern och når ut i blodbanan, speciellt den typ av små LDL partiklar som anses särskilt farliga för blodkärlen och hjärtat, berättar Marju Orho-Melander, professor vid Lunds Universitets Diabetescenter och medförfattare till studien. 

Hjärt- kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i befolkningen och bakom dem ligger blodfettsrubbningar med bland annat för höga nivåer av LDL-kolesterolet.

Alternativa behandlingar

Läkemedel som sänker LDL-nivåerna i blodet har i många olika undersökningar visat sig minska risken för hjärtinfarkt. 

- Men trots behandling har många patienter ändå för höga nivåer LDL. Därför är behovet av andra sätt att minska LDL-kolesterol stort, säger Olle Melander, professor vid Lunds universitet och överläkare vid Akutcentrum SUS Malmö, också han medförfattare till artikeln. 

Den nu upptäckta nya signalvägen via SORT1-genen visar på möjliga alternativa blodfettssänkande behandlingar.

Läkemedel som imiterar genen

Att direkt behandla patienter med sortilin är inte möjligt. För att sänka nivån av LDL-kolesterol i blodet måste proteinet verka i levern för att där blockera transporten av blodfettet ut till blodet.

I djurförsök har forskargruppen dock visat att kolesterolhalten i blodet verkligen sjunker om SORT1-genens uttryck i levern förstärks. Nu när mekanismen bakom är känd handlar det om att utveckla läkemedel som har samma verkan som SORT1-genen.

Letar riskvarianter

Bakgrunden till fyndet är de mycket stora kartläggningarna av arvsmassan som görs i sökandet efter genetiska riskvarianter. Kartläggningarna visar på statistiska samband, att vissa varianter är förknippade med sjukdom men de förklarar inte mekanismen bakom.

Redan för två år sedan visade Marju Orho-Melander i en artikel i Nature Genetics på sex nya genetiska riskvarianter för blodfettsrubbningar. En av dem var SORT1.

- Första steget i arbetet är att identifiera riskvarianterna. Nästa steg är att ta reda på vilket sätt de utgör en risk, hur mekanismen ser ut. Precis det har vi och våra amerikanska samarbetspartners nu gjort med SORT1-genen, säger hon.

59 nya träffar

Både Olle Melander och Marju Orho-Melander är också medförfattare till en annan artikel i samma nummer av Nature . I den presenteras resultaten av ett stort internationellt samarbetsprojekt i vilket även andra svenska grupper ingår.

Detta arbete omfattar genetisk kartläggning av 100 000 individer genom vilket 59 nya blodfettshöjande riskvarianter identifierats. Till dem ska läggas de sedan tidigare kända 36.

Totalt har nu alltså 95 genetiska varianter för blodfettsrubbningar hittats och sammantaget har dessa en kraftig effekt.

13 gånger ökad risk

Den fjärdedel av befolkningen som har flest blodfettshöjande genvarianter hade 13 gånger ökad risk att få sjukligt förhöjda nivåer av det onda kolesterolet jämfört med den fjärdedel som bär på lägst antal blodfettshöjande genvarianter. 

- Detta är en stabil grund för både en djupare förståelse av bakgrunden till hjärt- kärlsjukdomar och för nya principer att förebygga dem, konstaterar Marju Orho-Melander. 

Text: TORD AJANKI 

Nyhet från Diabetesportalen, Lunds universitet 6 augusti 2010.

Bild: KG Pressfoto (Marju Orho-Melander), Mikael Risedal (Olle Melander) och Dreamstime (DNA).

Related posts:

1. Ny mekanism bakom hjärt- kärlsjukdom vid diabetes beskriven
2. Avväpna fetmagenen med en hälsosam livsstil!
3. Ifrågasatt gentest om hur du ska kunna banta

– Vi är i början av en jättespännande studie där vi samarbetar med Åke Lernmarks forskargrupp i Malmö, säger Petru Liuba som är barnkardiolog och arbetar på Barnhjärtcentrum vid Skånes universitetssjukhus Lund.

– Vi tittar på om det finns ett samband mellan de gener som ökar risken för typ I diabetes och olika faktorer som passiv rökning, infektioner och kost när det gäller utvecklingen av skador i blodkärlen och hjärtat.

Petru Liuba berättar att hos mer än hälften av med typ I diabetes kan det finnas vissa gener som bidrar till att kroppens egna försvarssystem angriper blodkärlen tidigt i livet.

– Redan innan dessa barn har utvecklat diabetes kan man se förändringar i blodkärlen, men det är än så länge för tidigt att säga om dessa förändringar verkligen leder till skador i hjärt-kärlsystemet när de blir vuxna, säger Petru Liuba.

Forskarna vet inte heller ännu om det är möjligt att förebygga dessa skador på något sätt.

Blodkärl som inte vidgas normalt

Hos barn med typ I diabetes ser man ofta rubbningar i blodkärlens förmåga att vidgas. Dessa tidiga förändringar beror till stor del på inflammation och oxidation inne i kärlväggen.

Detta leder så småningom till att blodkärlen blir allt styvare vilket ger sämre genomblödning av hjärtat och snabbare utveckling av åderförfettning.

Det är bland annat på grund av detta som barn med typ I diabetes har en större risk för att få en hjärtmuskelsjukdom.

– I dag kommer dessa patienter ofta in för sent till vuxenkardiologer och då är det svårare att få ett optimalt behandlingsresultat. Ännu har vi inga bra strategier för att tidigt hitta de patienter som löper störst risk att drabbas av detta. Vi behöver utveckla metoder som kan användas i kliniken.

Forskare har tidigare kunnat visa att det finns olika tekniker som skulle kunna användas för att upptäcka om patienten har försämrad funktion i sina blodkärl. Det kan exempelvis göras med hjälp av externt ultraljud eller genom att mäta olika ämnen som frisätts i blodet när blodkärlen drar ihop sig.

– Men det som behövs nu, säger Petru Liuba, är att utveckla dessa metoder vidare så att de kan användas rutinmässigt inom vården.

Förebygga skador på hjärtat

Ett annat av Petru Liubas forskningsområden handlar om barn med medfödda hjärtsjukdomar.

– Att stänga av hjärtat med en så kallad hjärtlungmaskin för att kunna laga olika medfödda hjärtfel kan medföra viss risk för komplikationer som hjärtsvikt, arytmier etc.

– Genom att noga studera hjärtats och kranskärlens funktion före och efter operationen vill vi förstå och därmed också kunna förebygga eventuella förändringar. Helst vill vi nå så långt att vi kan skydda hjärtat redan innan operationen.

Medfödda hjärtsjukdomar är relativt vanligt. Ungefär två till tre procent av alla barn har detta och hos barn med Downs syndrom är det mellan 10 och 30 procent.

Barnkardiologen i Lund är ett av två sjukhus i Sverige som får bedriva hjärtkirurgi på barn och ungdomar och här görs det ungefär 300 till 350 hjärtoperationer per år. Vanliga hjärtfel är till exempel att det finns ett hål i en kärlvägg eller en klaff som behöver lagas.

– Vid dessa operationer används i princip alltid en hjärtlungmaskin och det ger upphov till en enorm inflammation de första dygnen. De bakomliggande mekanismerna försöker vi förstå och dämpa så mycket som möjligt eftersom de kan leda till skador av kranskärlen och hjärtmuskeln.

Detta kan i sin tur leda till rubbningar i hjärtrytmen och i hjärtats pumpfunktion längre fram i livet.

Hitta förebyggande behandlingar tidigt i livet

Petru Liuba har ytterligare ett antal olika studier på gång inom sin forskargrupp och han samarbetar också mycket med forskare inom andra områden som till exempel barnneurologi, barnendokrinologi, neonatal, obstetrik, vuxenthorax och så vidare.

– Jag försöker förstå mekanismerna bakom olika kardiovaskulära sjukdomar för att på så sätt hitta behandlingar som redan tidigt i livet kan förebygga framtida hjärtsjukdomar. Att förebygga gynnar självklart både patienten och vården.

Text: NINA HULT

Related posts:

1. Nationella riktlinjer för att förebygga sjukdom
2. Hormon förutspår framtida diabetes
3. EU vill förebygga blödningar hos nyfödda

– Med de gamla metoderna att behandla de patienter som fått en svår infektion efter en hjärtoperation dog upp till 15 procent av patienterna, berättar Richard Ingemansson. Men för tio år sedan började vi här på sjukhuset i Lund utveckla en ny metod att rena det infekterade såret med hjälp av VAC-svampen.

Genom att täcka såret med ett tvättsvampsliknande material och därefter koppla denna till en pump som hela tiden suger bort luft och skapar undertryck får man bort bakterier samtidigt som blodcirkulationen i såret ökar.

VAC-svampen suger också bort vätska som gör att blodkärlen lättare når sårkanten vilket snabbar på sårläkningen. Det fungerar också som ett tillfälligt förband för att effektivt skydda såret från bakterier i omgivningen.

Snabbare läkning

– Metoden användes först för svårläkta bensår men vi kom på att den också kunde användas för patienter med svåra infektioner efter en hjärtoperation. Det tar bara drygt någon vecka innan infektionen har gett med sig och såret har börjat läkas, säger Richard Ingemansson.

VAC-svampen används vid ett infekterat sår efter en hjärtoperation.

– Tidigare var dessa patienter nedsövda i respirator i två veckor. Nu kan de vårdas på en vanlig vårdavdelning, berättar Ronny Gustafsson. Hittills har den nya metoden att behandla infektioner räddat livet på 150 patienter bara här i Lund.

Metoden att använda VAC-svampen vid svårläkta infektioner efter en hjärtoperation har spridit sig till andra länder relativt snabbt. I Tyskland använder ungefär hälften av sjukhusen metoden och i USA pågår just nu en process att godkänna metoden.

– Det börjar ofta med ett omöjligt fall, säger Richard Ingemansson och när sjukhuset ser att detta har effekt börjar man använda den för alla patienter.

Öka blodflödet i hjärtat

En fortsättning på projektet är forskning om hur man kan öka blodflödet i hjärtat med hjälp av undertryck. Vid exempelvis en förträngning i kranskärlen vill man kunna öka nybildningen av blodkärl. Det finns patienter som inte kan opereras och för dessa skulle detta kunna bli en framtida möjlighet.

Även i samband med stamcellsbehandling av hjärtat är det viktigt att lösa blodförsörjningen till de delar av hjärtat som stamcellerna har lagat. Läs mer om hjärtstamceller i artikeln om Stefan Jovinges forskning.

– Det är en bit kvar tills vi har utvecklat denna metod så att den kan användas i kliniken, menar Ronny Gustafsson. Det tar många år att hitta den bästa kombinationen av temperatur, undertryck och andra parametrar. Det som görs på labbet i dag tar ungefär tre till fem år innan det når kliniken. Vi hade behövt ännu större resurser inom forskningen.

Text: NINA HULT

Från vänster Richard Ingemansson Nina Wallentin och Ronny Gustafsson. Foto: Roger Lundholm

Related posts:

1. Henrik Bjursten: Ultraljud räddar hjärnan efter hjärtoperation
2. Träning ger färre knäoperationer efter korsbandsskada
3. Ingrid Hansen Pupp: Hjärnans utveckling efter mycket för tidig födelse

Hjärt-MR-gruppen vid Skånes universitetssjukhus Lund har utvecklat en ny metod för att åskådliggöra blodflödet i hjärtat. Bilden visar hur blod från vänster förmak fyller vänster kammare under hjärtats fyllnadsfas. Källa: Hjärt-MR-gruppen vid Skånes universitetssjukhus Lund.

Hjärtats bristande pumpförmåga är en vanlig orsak till hjärtsjukdom. Vid Bild- och funktionsdiagnostiskt centrum har man utvecklat en världsunik metod för att följa blodets väg genom hjärtat. Kunskapen kan bland annat användas för att förbättra behandlingen vid akut hjärtinfarkt.

Håkan Arheden och hans forskargrupp på Skånes universitetssjukhus Lund försöker på olika sätt förstå hur hjärtat fungerar. De studerar framför allt hur ett friskt och ett sviktande hjärta fungerar och hur en hjärtinfarkt utvecklas.

– För att förstå hur det sjuka hjärtat fungerar tittar vi även på det friska hjärtat, berättar Håkan Arheden.

–Vi studerar bland annat superhjärtan från landets främsta idrottare och har även samarbete med NASA för att studera hur mycket diagnostisk information en liten EKG-dosa som ryms innanför en rymddräkt kan analysera. Det ger oss möjlighet att lära oss mer om olika grundläggande mekanismer i hjärtat. Och bättre förstå sjukdomar som hjärtrytmrubbningar, hjärtinfarkt och hjärtsvikt.

Förstå hur blodet rör sig genom hjärtat

Hjärtinfarkt kan bero på flera saker men vanligast är att en blodpropp har täppt till något av hjärtats kranskärl som försörjer hjärtat med blod. Då kan inte hjärtat längre pumpa blodet som det ska.

–För att förstå hur hjärtat pumpar måste vi också förstå hur blodet passerar igenom hjärtat, berättar Håkan Arheden.

Därför har forskarna utvecklat en helt ny teknik för att studera blodflödet inuti hjärtat.

– Vi har skapat en miljö där en av världens främsta bildbehandlare arbetar sida vid sida med till exempel läkare som försöker förstå hur hjärtat fungerar. Tack vare detta har vi bland annat utvecklat en världsunik metod att följa blodets väg genom hjärtat med hjälp av MR-teknik.

Filmsekvensen överst i artikeln visar den nya tekniken. Den har utvecklats av Einar Heiberg vid Bild- och funktionsdiagnostiskt centrum. Med hjälp av avancerade datorprogram omvandlas informationen från MR-kamerorna till en film som visar blodflödet i det pumpande hjärtat.

MR ger detaljerade bilder av inre organ

MR är en av de metoder som används allt oftare inom sjukvården för att till exempel se hur stora skador ett hjärta har fått vid en hjärtinfarkt, för att se omfattningen av en kärlförträngning i hjärtat, för att möjliggöra avancerade kirurgiska ingrepp i hjärtat eller för att studera utbredningen av olika former av tumörer i kroppen.

Filmsekvens som bygger på MR-bilder av ett hjärta och som visar ett hjärta i genomskärning under pumningen. En hjärtinfarkt kan leda till nedsatt rörlighet i hjärtat och därför vill forskarna i detalj förstå hur hjärtat pumpar. Källa: Hjärt-MR-gruppen vid Skånes universitetssjukhus Lund.

– MR-tekniken är oöverträffad när det gäller att avbilda mjukdelar och för att studera rörelser inne i kroppen. Det är den mest avancerade kamerateknik som finns. Skånes universitetssjukhus Lund var först i Europa att för tio år sen börja använda denna teknik för att avbilda hjärtinfarkter. Och vi är bara i början av utvecklingen av magnetkameratekniken, säger Håkan Arheden.

Studier om hur läkemedel kan öka blodflödet

Håkan Arheden berättar också att det pågår forskning om hur olika läkemedel kan öka blodflödet i kranskärlen och i hjärtmuskeln, något som skulle kunna användas för att skydda hjärtat vid en hjärtinfarkt.

Håkan Arhedens forskargrupp deltar just nu i ett stort europeiskt forskningsprojekt kring nya läkemedel som kan skydda hjärtat vid en hjärtinfarkt. I detta projektet deltar David Erlinges forskargrupp vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus, samt ytterligare  åtta andra forskargrupper i Europa. Läs mer i ”EU-miljoner till hjärtforskning på SUS”.

– Det läkemedel vi studerar verkar på cellernas mitokondrier, det vill säga cellernas energifabriker, berättar Håkan Arheden. Förhoppningen är att detta läkemedel ska kunna skydda hjärtat mot de skador som uppstår i samband med en hjärtinfarkt när hjärtat utsätts för syrebrist.

En av orsakerna till att Håkan Arhedens forskargrupp är med i projektet är att de är först i världen med att kunna visa hur snabbt en hjärtinfarkt utvecklas hos människor. De har tagit fram tekniker med vars hjälp de kan avbilda och mäta hur stor del av hjärtmuskeln som är hotad av syrebrist vid en infarkt. Läs mer i artikeln ”Nya rön om hjärtinfarkt ger mer tid att rädda hjärtat”.

Text: NINA HULT

juni 2010

Related posts:

1. Nya rön om hjärtinfarkt ger mer tid att rädda hjärtat
2. Jan Harnek: Inläggning av konstgjord hjärtklaff i det slående hjärtat
3. Kyla kan hjälpa chockat hjärta visar ny avhandling

Priset, som delas ut av European Society of Hypertension består förutom äran också av 10 000 euro.

- Det är naturligtvis mycket hedrande att få uppskattning för vad man gör och att det anses driva vården av hjärt-kärlsjukdomarna framåt, säger Olle Melander.

Olle Melanders forskning handlar om hur man identifierar individer med hög risk för hjärt-kärlsjukdom trots att de inte har kända riskfaktorer.

Vidare arbetar han med att kartlägga de grundläggande mekanismer som leder till hjärt-kärlsjukdom, ett arbete som på sikt kan leda till nya förebyggande läkemedel.

Värdefulla insatser

Peter Sleight Award tilldelas en ung forskare som under året gjort synnerligen värdefulla insatser inom forskningen om högt blodtryck och förebyggande arbete mot hjärt- kärlsjukdomar.

Särskild vikt läggs vid vilka vetenskapliga artiklar mottagaren har publicerat de senaste tolv månaderna och hur ofta de citerats av andra forskare, vilket är ett mått på arbetets betydelse.

Olle Melander har under tidsperioden varit antingen ansvarig författare eller delförfattare till publicerade artiklar i bland annat följande vetenskapliga tidskrifter: New England Journal of Medicine, Journal of the American Medical Association och Nature Genetics.

Prisutdelningen sker 19 juni på kongressen European Society of Hypertension i Oslo.

Text: TORD AJANKI

diabetesportalen.se 

Related posts:

1. Tretton gener som kan öka risken för hjärt-kärlsjukdom
2. Olle Melander: Genetisk risk och hjärt-kärlsjukdom
3. Socker kan öka risken för hjärt-kärlsjukdom

Johan Jakobsson. Foto: Christel Thunell

– När man tar fram exempelvis nervceller för transplantation så får man alltid med en liten kontamination av omogna stamceller, berättar Johan Jakobsson, forskargruppsledare på Institutionen för experimentell medicinsk vetenskap vid Lunds universitet.

Ta bort omogna stamceller

Dessa omogna stamceller kan ge upphov till tumörer – en oacceptabel biverkning. 

– Vi har utvecklat en teknik med vilken vi kan eliminera omogna stamceller och på så sätt få till stånd säkrare stamcellstransplantationer.

Forskarna har transplanterat stamceller till möss med Parkinsons sjukdom.

Resultaten är mycket lovande: Det blir mycket färre tumörer och de celler som överlever är nervceller av rätt typ.

Tekniken utgörs av ett specialdesignat virus. 

– Vi använder viruset för att göra en genetisk modifiering av cellerna som gör att man kan se vilka man vill ha och vilka man inte vill ha. Man kan säga att vi kapar ett av cellens genregleringssystem, mikro-RNA:t. Cellen berättar själv för oss när den är mogen; den är svart när den är omogen och blir grön när den har utvecklats färdigt.

Stamceller för att laga skadad vävnad

Stamceller kan relativt enkelt isoleras, odlas, bevaras och genmodifieras. Om de transplanteras in i människor skulle de kunna ersätta skadad vävnad i nervsystemet och stödja andra celler som arbetar för att läka hjärnskadan. 

– För oss är det här ett stort steg. Tidigare har det alltid uppstått tumörer vid den här typen av transplantationer. Nu visar vi att det går att undvika, säger Johan Jakobsson. 

Vid Lunds universitet pågår samarbeten om stamcellsterapi för till exempel Parkinsons, diabetes, stroke, leukemi och bröstcancer. Forskarvärlden har satt upp som mål att inom tio år göra stamcellsbaserad behandling effektiv och säker för åtminstone en av sjukdomarna. 

– Vår teknik kan i teorin användas för alla de här sjukdomarna, säger Johan Jakobsson. Nästa steg är att göra experiment på cellinjer från människa.

Text: ANNA APPELBERG

Pressmeddelande från Lunds universitet 8 juni 2010.

Related posts:

1. Ny kunskap banar väg för framtida stamcellsterapi vid diabetes
2. Vad är stamceller?
3. Krånglande njure bakom många sjukdomar

Pumpernickelbröd är ett surdegsbröd med hög andel fullkorn av råg och korn. Foto: Noema/Flickr.

Bakteriefloran i tarmen har stor betydelse för hur vår kropp tar  hand om den mat vi äter. I förlängningen har detta betydelse för om vi riskerar att drabbas av exempelvis hjärt-kärlsjukdomar, typ 2-diabetes och andra sjukdomar som tillsammans brukar kallas för det metabola syndromet.  

Forskare vid  Antidiabetic Food Centre vid Lunds universitet har sett att bland annat  vissa kornprodukter kan ha en positiv effekt på blodsockerregleringen – en effekt som sannolikt är kopplad till en ökad aktivitet hos bakteriefloran i grovtarmen. 

Inger Björck är professor i industriell näringslära och livsmedelskemi vid Lunds universitet och föreståndare för Antidiabetic Food Centre.

Professor Inger Björck vid Antidiabetic Food Centre i Lund. Foto: Mats Nygren.

- Det finns fortfarande för få välkontrollerade studier om kostens effekter på det metabola syndromet, säger Inger Björck. 

-Vår uppgift i Antidiabetic Food Centre är bland annat att ta fram mer kunskap om hur man med hjälp av specifika livsmedel kan undvika att drabbas av metabola syndromet. Med hjälp av kosten kan man också sannolikt förstärka effekten av läkemedel eller i vissa fall minska behovet av läkemedel. 

Inflammation av ständigt högt blodsocker

Den mat vi äter omvandlas till socker (glukos), som sedan transporteras ut i kroppen med blodet. Olika livsmedel bryts ner olika snabbt i tarmarna och mängden socker i blodet efter en måltid ökar olika snabbt. 

Man brukar prata om ”snabba” och ”långsamma” kolhydrater – eller om livsmedel med ett högt eller lågt GI-värde (glykemiskt index). 

Höga blodsockersvar efter en måltid ger en ökning av samma ämnen i blodet som man ser vid en inflammation. Ännu förstår inte riktigt forskarna mekanismen för detta, men här kan finnas en trolig förklaring till varför exempelvis personer med typ 2-diabetes också har en ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar. 

Påverka blodsockret med kosten

Forskarna i Antidiabetic Food Centre studerar effekten av olika livsmedel för att se vilka komponenter och livsmedelsegenskaper som kan vara användbara när man vill sätta samman en kost som förhindrar uppkomst av metabola syndromets sjukdomar. 

- Vi har bland annat sett att om mjölkproteiner dämpar blodsockersvaret efter en sammansatt måltid, berättar Inger Björck. Orsaken är att kroppen stimuleras till att tillverka mer insulin. På det sättet får man en sänkning av blodsockret, liknande den med vissa mediciner som används vid ”tablettbehandling” av typ 2-diabetes. 

Det finns också andra metoder att dämpa blodsockersvaret efter en måltid, och som faktiskt även kan påverka blodsockerregleringen vid flera efterföljande måltider. 

Tillverka sitt eget ”läkemedel”

Det senaste forskargruppen vid Antidiabetic Food Centre har tittat på är om viss mat kan öka halten av hormonet GLP-1. GLP-1 bildas i tarmen och har en rad gynnsamma effekter som har betydelse både för diabetes och fetma. Exempelvis underlättas blodsockerregleringen och mättnaden ökar. Hos personer med typ 2-diabetes har man sett att nivån av hormonet GLP-1 är lågt och i vissa nya läkemedel tillför man därför extra hormon. 

Det forskarna såg var att nivån av GLP-1 i blodet var högre hos dem som hade ätit kärnbaserade kornprodukter. 

Anledningen tycks vara att sådana kornprodukter ökar fermenteringen av kolhydrater i grovtarmen, det vill säga att de gynnar de ”snälla” bakterierna i tarmen. 

Med kärnbaserade kornprodukter menas produkter med stort inslag av hela kornkärnor, till exempel kokta kornkärnor i form av matkorn eller pumpernickelbröd. 

- Det är första gången man har sett ett samband mellan fermentering av kolhydrater i grovtarmen, en ökad frisättning av GLP-1 och ett dämpat blodsockersvar hos människor, säger Inger Björck. 

De försökspersoner som åt kärnbaserade kornprodukter som kvällsmål fick nästa morgon en bättre blodsockerreglering jämfört med när de åt vitt bröd till kvällsmål. Man kunde också se att kärnbaserade frukostmåltider av råg och korn gav mindre svängningar i blodsockernivåerna under hela den fortsatta dagen. 

Sänkning av kolesterolet

Inger Björck berättar också om hur man med en speciellt sammansatt kost  – en aktiv kostportfölj – kunde minska det farliga kolesterolet med uppemot 30 procent. Det är liknande nivåer som man får med läkemedelsbehandling. 

I studien som gjordes i samarbete med Dalby Öppenvårdscentral, fick en grupp friska överviktiga personer äta en kost som bland annat innehöll: 

• livsmedel med lågt GI-värde
• mjölkproteiner som dämpar blodsockersvaret
• kolesterolsänkande livsmedel som soja, mandel och lösliga kostfiber
• antioxidanter som exempelvis ingefära, soja och blåbär
• fullkornsprodukter av korn
• probiotika (”snälla bakterier” som balanserar tarmfloran)
• omega-3-fettsyror från fisk och rapsolja

Forskarna kunde se att på 4 veckor sänktes flera riskmarkörer för det metabola syndromet. Försökspersonerna fick också ett sänkt diastoliskt blodtryck. 

- Det som var extra roligt med den här studien var hur positiva försökspersonerna var till den aktiva kostportföljen. De uppskattade verkligen att få vara med i studien, vilket talar för ett stort intresse för sambandet mellan kost och hälsa och att få ta del av ny kunskap inom detta område. 

Text: NINA HULT

Related posts:

1. Rätt mat skärper minnet och minskar risk för hjärtkärlsjukdomar
2. Fibrer bra skydd mot hjärt-kärlsjukdomar – särskilt hos kvinnor
3. Socker kan öka risken för hjärt-kärlsjukdom

För mycket, för dyrt, för sent eller för snålt?

En del förgiftar våra vattendrag. De flesta botar eller lindrar. Äldre får för mycket, men blir äldre tack vare dem. Nya, moderna kostar skjortan.

Läkemedel både lockar och skrämmer.

I det senaste numret av tidskriften Aktuellt om vetenskap & hälsa berättar forskare och specialister vid Skånes universitetssjukhus, Medicinska fakulteten vid Lunds universitet och Labmedicin Skåne bland annat om läkemedelsrester i naturen, om nyskapande metoder att mikrodosera mediciner och om helt nya läkemedel som är verksamma mot långsamma förlossningar, aggressiv prostatacancer, stroke och migrän. Dessutom diskuteras den brännande frågan om övermedicinering på våra äldreboenden.

Med mikrodosering testas läkemedel direkt på människa

Att testa nya läkemedel i djurförsök är en omväg. Sju av tio faller bort på vägen. Professor Sören Mattsson, vid Lunds universitet och sjukhusfysiker på Skånes universitetssjukhus i Malmö, och hans forskarlag finslipar nu tekniken med mikrodosering.

Försökspersonen får blott en hundradel av den tänkta dosen som är märkt med ett ofarligt radioaktivt ämne. Vid 22 av 25 testade läkemedel ger metoden en god fingervisning om hur de riktiga doserna uppträder i kroppen. Läs mer

Söker läkemedelsrester i vatten och avloppsslam

All medicin sugs inte upp av kroppen. Andelen läkemedelsrester i våra reningsverk är högre än de som kommer från utsläpp från fabriker. Men medan den biologiska risken av tungmetaller är noga undersökt, är läkemedelsresternas hormonstörande effekter försummad.

Estelle Larsson, doktorand vid organisk kemi på Lunds universitet, är en av dem som med enkla metoder kartlägger mängden farliga medicinrester i vatten och avloppsslam. Läs mer

Ny medicin påskyndar långsam förlossning

20-40 procent av alla förlossningar kan bli utdragna. Professor Anders Malmström vid Lunds universitet och hans forskarlag ser som en av orsakerna att vävnaderna i livmodern och livmoderhalsen är olika.

Man har nu patenterat ett medel som stimulerar sammandragningarna i livmodern samtidigt som det ökar livmoderhalsens förmåga att öppna sig. Fas-2-studier visar att ingen förlossning då blir längre än tolv timmar. Läs mer

Ny revolutionerande migränmedicin

Nästa år finns ett nytt läkemedel mot migrän på marknaden. Medicinen kan till skillnad från de gamla även tas av personer med hjärtbesvär.

Professor Lars Edvinsson vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus i Lund har haft en 25 år lång resa fram till erkännandet. Läs mer

Tar fram medicin mot sena aggressiva tumörer

Cancervården har i dag svårt att hindra aggressiva cancerceller från att sprida sig till lever och lungor.

Jenny Liao Persson, docent i experimentell cancerforskning, och professor Olof Sterner vid organisk kemi, båda på Lunds universitet, har funnit en läkemedelskandidat som utan att den ger större biverkningar har gett bra resultat i sena aggressiva stadier av prostatacancer. Läs mer

Läkemedel för äldre måste kvittas mot tid

Läkemedel har stor del i vår allt längre livslängd. Men olämplig läkemedelsbehandling anses vara orsaken till uppemot 30 procent av alla sjukvårdsbesök för personer över 65 år. Ändå ligger Sverige inte i topp i kostnader för mediciner per individ.

Överläkare Robert Rydbeck vid Skånes universitetssjukhus i Lund säger att svensk äldrevård har stor kunskap om läkemedel. Vad som fattas är tid att möta den äldres oro och att ersätta mediciner med stimulans. Läs mer

Läs dessa och övriga artiklar i Aktuellt om vetenskap & hälsa, juni 2010:

• Lång väg ut till apoteken
• Medicin som socker på frukostflingorna?
• Samhället bör bidra med mer
• Tuffa villkor för försök
• Dags att återvända till naturens skafferi efter läkemedel
• Rätt från början med mikrodoser
• För många läkemedel?
• Minska misstagen med mediciner
• Test på hög höjd för ny hjärtmedicin
• Snart finns vaccin mot hjärtinfarkt
• Starka ämnen ledtrådar för smärtforskning
• Snabbare förlossningar
• Kroppens egen medicin skyddar mot infektion
• Nyttiga bakterier kan hjälpa sjukvården
• Apotekarutbildning i Lund och Köpenhamn
• Ny kontrastvätska blev fullträff
• Metod mot aggressiv spridning av cancer
• Ny migränmedicin blockerar attacken
• Har han medlet mot SARS?
• Kan genterapi hjälpa mot Parkinsons?
• Markörer visar vägen till bättre cancervård
• Via toaletten ut i naturen …

Related posts:

1. Nytt vapen mot aggressiva bakterieinfektioner
2. Mat som – eller istället för – medicin?
3. Fem nya professorer vid Medicinska fakulteten

Ett vaccin mot hjärtinfarkt och ett antikroppsbaserat läkemedel mot åderförkalkning, som förhoppningsvis kan stoppa plackbildningen i blodkärlen hos patienter med hjärtkärlsjukdom.

Det är resultatet av den forskning som professor Jan Nilsson, vid Medicinska fakulteten, Lunds universitet genomfört.

Antikroppar mot åderförkalkning

– När det gäller det antikroppsbaserade läkemedlet mot åderförkalkning är laboratoriestudierna klara. Detsamma gäller fas 1-studien, den första studien på människor. Efter fas 2-studien vet vi om läkemedlet fungerar, konstaterar Jan Nilsson.

Fas 1-studien gjordes i Danmark i samarbete med det svenska bioteknikföretaget Bioinvent från Lund och amerikanska Genentech, det läkemedelsföretag som är störst i världen på antikroppsbaserade läkemedel. Studien har gett ett kvitto på både att läkemedlet är säkert och att det fungerar farmakokinetiskt, det vill säga stannar kvar i människan så länge att det ger medicinsk effekt.

Fettplack som opererats bort från ett åderförkalkat blodkärl. Foto: Isabel Goncalves

Det forskarna nu är nyfikna på är om medlet minskar antalet hjärtinfarkter och de ärr (plack) som bildas i blodkärlens väggar. Detta studeras i fas 3, sluttestet, som förväntas bli startat senast inom två år.

– Jag tycker det är roligt att vår forskning kommit så här långt i tillämpningarna, och vi är mycket glada över att det visat sig vara säkert, säger Jan Nilsson.

Vaccin mot hjärtinfarkt

Vaccinet som ska förebygga hjärtinfarkter har inte kommit lika långt. Säkerhetsstudierna pågår, och man hoppas att det till sommaren ska godkännas för test i USA.

– Vi trodde från början att det skyddade genom att bilda antikroppar och delvis är det så, förklarar Jan Nilsson. Men det har även visat sig ha en annan skyddande effekt. Det aktiverar T-cellerna, en särskild klass av vita blodkroppar som ska hindra kroppens immunförsvar att överreagera och angripa den egna vävnaden. Vaccinet bromsar på så sätt alltför starka immunreaktioner.

Jan Nilssons och hans 25-tal forskare är redan igång med att utveckla nästa generation läkemedel och vaccin.

– Stiftelsen för strategisk forskning gav oss i vintras 35 miljoner kronor till denna fortsatta forskning.

Text: HANS-GÖRAN BOKLUND

Related posts:

1. Nya rön om hjärtinfarkt ger mer tid att rädda hjärtat

Att ta sig fram drabbad av KOL, kronisk obstruktiv lungsjukdom, kan delvis jämföras med den syrebrist som drabbar dig vid lång vistelse på hög höjd. Detta utnyttjar kardiologen Göran Rådegran och hans forskarlag. Nu har de funnit en ny substans och alternativ behandling som kan vara verksam mot högt tryck i lungkretsloppet.

Studierna inleddes i slutet av 90-talet då ett internationellt forskarlag under Göran Rådegran, hjärtspecialist vid Skånes universitetssjukhus i Lund, och Bengt Saltin, professor i arbetsfysiologi på Rigshospitalet i Köpenhamn, studerade kroppens arbetsförmåga hos 16 försökspersoner i Bolivias bergsmassiv.

De fortsatte förra året på Rigshospitalet med simulerade höghöjdsförsök på grisar. Då hade läkarstudenterna David Kylhammar och Petter Hedelin anslutit sig. Nu börjar de se resultat av sin forskning.

Vistelse på hög höjd ger liknande symtom som vissa sjukdomar

Vid lungsjukdomen PAH, pulmonell arteriell hypertension, är medianöverlevnaden vid upptäckt 2,8 år om ingen behandling sätts in. Vid samma sjukdom i samband med systemisk skleros, en reumatisk sjukdom som också påverkar kärlväggarna, är den blott ett år.

Symtomen är en följd av förhöjt tryck i lungkretsloppet. En liknande syrebrist uppstår vid KOL och sömnapné, andningsuppehåll i samband med snarkning, vid proppar i lungorna eller vid vistelse på hög höjd.

– Därutöver finns det personer som drabbas av symtom som inte kan förklaras, berättar Göran Rådegran.

Syrebristen leder till andnöd och förlorad muskelmassa. Obehandlad leder det höga trycket till att den högra hjärthalvan kollapsar och att personen kan avlida.

Blockera receptorer för endotelin

Vid PAH och syrebrist, hypoxi, ökar mängden av den kärlsammandragande substansen endotelin. I dag får patienterna bland annat behandling med tabletter. Medicinerna påverkar blodkärlen så att de utvidgar sig.

– Vi har nu studerat effekterna av att i stället injicera medlet med en infusionsberedning. Genom att blockera två olika endotelinreceptorer kan vi sänka trycket i lungkretsloppet. Lungkärlen vidgar sig och på så sätt avlastar vi högra delen av hjärtat, säger Petter Hedelin.

David Kylhammar, Göran Rådegran och Petter Hedeling. Foto Roger Lundholm

Den syrebrist som försöksdjuret utsatts för motsvarar tillståndet på 5 500 meters höjd. En snabb uppstigning till en sådan höjd kan leda till att man utvecklar lungödem, vatten i lungorna. Den intravenösa behandling som nu prövats ger en mycket kraftfull sänkning av trycket i lungkretsloppet.

Minska tryckökningen med nytt läkemedel

Forskarlaget har emellertid också funnit nya mekanismer. På laboratoriet i Köpenhamn har de sprutat in en särskild substans, ADP, i hjärtats högra förmak. Denna substans är en nedbrytningsprodukt från ATP, vilken frigörs från röda blodkroppar. Studien har visat att lungkärlen drar ihop sig av ADP och ökar trycket i lungkretsloppet.

– Genom att sedan blockera specifika ADP-receptorer har vi kunnat sänka en del av den tryckökning som syrebrist orsakar i lungkretsloppet, berättar Göran Rådegran.

– Det är första gången någon påvisat detta, säger David Kylhammar som tagit ett halvår ledigt från sina läkarstudier för att bearbeta resultaten från gruppens experiment.

Effekten är visserligen inte lika stor som vid blockering av endotelinreceptorer, men fördelen är att ADP-blockaden endast påverkar lungcirkulationen och inte övrig cirkulation.

Totalt har forskarlaget tittat på fem substanser som på ett eller annat sätt är verksamma vid högt tryck i lungkretsloppet. Nu går de vidare med de tre övriga, samtidigt som de förbereder framtida studier på människa.

Text: PER LÄNGBY

Related posts:

1. Svensk upptäckt kan leda till ny strokemedicin
2. Immunförsvar i obalans kan leda till glutenintolerans
3. Kees-Jan Pronk: Kan åldrande celler leda till nya behandlingar av blodcancer?

Kontraströntgenbild av hjärtats kranskärl. Bilden kommer från en simulator för ballongvidgning vid Skånes universitetssjukhus.

Han ville inte att patienterna skulle ha så mycket smärta när till exempel pulsådrorna till benen kontraströntgades. Därför utvecklade professor Torsten Almén en ny typ av röntgenkontrastmedel som gav mindre smärta, och som på köpet var bättre än de tidigare. Och nu, 50 år senare, används de flera gånger per sekund någonstans i världen.

Som röntgenläkare hade Torsten Almén märkt att patienterna fick ont av kontrastvätskan vid en del injektioner i blodkärlen. Han var verksam som professor vid Diagnostiskt centrum i Malmö. 

 Ny kontrastvätska – mindre smärta

Vätskan som injicerades hade höga koncentrationer av joner med kemiskt bundna tunga jodatomer. I djurförsök kunde han visa att det var just genom denna höga koncentration av jodatomer som vatten drogs ur blodkroppar och kärlväggar, vilket gav sveda och smärta. 

Jodatomerna kunde man inte avvara, eftersom de bidrog till att ge tydligare och mer lättolkade röntgenbilder. Men Torsten Almén kom efter många turer på idén att minska koncentrationen av ”vattensugande” partiklar i kontrastmedlet utan att förändra koncentrationen av jodatomer. 

Norskt företag nappade

Under ett antal år förde han diskussioner med olika företag om att utveckla denna tanke till en produkt. Det blev till slut norska Nycomed som nappade på förslaget och la det till grund för en särskild forskningsavdelning i Medeon i Malmö (numera nedlagd, sedan Nycomed uppköpts av General Electrics). 

Brett användningsområde

Till en början var kontrastmedlet tänkt att användas för röntgen av diskbråck och blodkärl. Men användningsområdena utökades successivt. 

– Samma idé har använts till flera olika sorters kontrastmedel för bl.a. datortomografier och angiografier, berättar Torsten Almén. 

Professor emeritus Torsten Almén. Foto: Roger Lundholm

Kontrastmedel byggda på Torsten Alméns principer används idag vid 75-80 miljoner undersökningar årligen världen över. En av hans förklaringar till framgången är att han kunde lite lagom kemi. 

Prisbelönad

 – Mina vänner – de riktiga kemisterna – menar att jag såg möjligheterna men inte de kemiska svårigheterna! konstaterar han. 

Torsten Almén belönades år 1987 med Fernströmstiftelsens stora nordiska pris för sina banbrytande insatser i utvecklingen av nya kontrastmedel. 

Text: HANS-GÖRAN BOKLUND

Related posts:

1. Soffpotatisar blev aktiva med recept

Forskning har visat att risken att drabbas av hjärtkärlsjukdomar och att dö i förtid minskar om man motionerar – oavsett om man är överviktig eller inte.

– Men vi vet idag att om fysisk aktivitet ska ha den effekten handlar det inte om enstaka träningstillfälle utan att vardagsmotionen är viktig.

Bild: FaR

Maria Bjerstam menar att det är viktigt att sjukvården vid många olika sjukdomstillstånd först tittar på patientens levnadsvanor, och därefter kompletterar med läkemedel eller kirurgi om det skulle behövas.

Med FYSS som stöd kan numera sjukvården skriva ut fysisk aktivitet på recept.

Det är en skriftlig ordination som tydliggör vad patienten ska göra – exempelvis trappgång dagligen på jobbet, att cykla till arbetet, promenader några gånger i veckan och så vidare.

– Vid exempelvis det metabola syndromet räknas varje steg. Stillasittande under lång tid är i sig en stor riskfaktor.

Sedan januari 2010 finns det riktlinjer för hur man ska arbeta med FaR i Skåne. En hemsida håller också på att byggas upp med aktivitetsutbudet. Se vidare under rubriken ”Läs mer”. 

Text: NINA HULT

Related posts:

1. Får pusta ut för varje steg
2. Ett steg närmare hälsofrämjande sjukvård
3. FÖRELÄSNING i Malmö om fysisk aktivitet på recept

– Bland de som hade högst konsumtion jämfört med de som aldrig äter av jästa mjölkprodukter var risken för hjärt- kärlsjukdomar lägre, säger Emily Sonestedt, nutrionist och forskare på Lunds Universitets Diabetescenter, som presenterade sina resultat på den nyligen avslutade skandinaviska diabeteskonferensen i Malmö (Scandinavian Society for the Study of Diabetes).

Malmö Kost Cancer-undersökningen

Hon har använt data från den stora Malmö Kost Cancer-undersökningen som sedan början av 1990-talet följt nästan 30 000 individer.

När undersökningen startade fick deltagarna besvara en mängd frågor som rörde bland annat kostvanor och deltagarna förde dagbok över vad de åt under en vecka.

Även många kroppsliga egenskaper som längd, vikt, mängden kroppsfett, hjärtats funktion och ett flertal blodprover analyserades.

Nya prover

Emily Sonestedt har använt uppgifter ur Malmö Kost Cancer-undersökningen från drygt 26 000 personer som när undersökningen startade varken hade diabetes eller hjärt- kärlsjukdom och följt dem i tolv år.

Ungefär 5 000 deltagare har också lämnat nya blodprover, till exempel blodsockervärde, insulinnivå i blodet och blodfetter.

Jästa eller inte

Deltagarna lämnade in nya uppgifter om sina kostvanor och särskild uppmärksamhet ägnades åt att dela upp de olika mejeriprodukter och om de var fermenterade eller inte.

– Under de tolv år deltagarna följdes hade den tredjedel av dem som åt mest jästa mjölkprodukter jämfört med de som inte alls åt dem var risken för hjärtkärlsjukdom 15 procent, säger Emily Sonestedt och tillägger.

– I regel delar man inte upp mjölkprodukter på det här sättet i undersökningar men den här visar att det kan vara viktigt. Fermenterade produkter skyddar hjärta och icke fermenterade visade sig öka risken för hjärt- kärlsjukdom.

Text: TORD AJANKI

Nyhet från diabetesportalen.se 10 maj 2010.

Related posts:

1. Håkan Arheden: Världsunik teknik visar hur hjärtat pumpar
2. Kvinnligt hormon skyddar mot diabetes
3. Östrogen skyddar insulinceller

Blödande magsår. Hjärtstopp. En förlossning. Det är bara några exempel på vad man kan träna på med hjälp av verklighetstrogna dockor och simulatorer vid Practicum i Lund.

När man kommer in på Practicum känns det som att befinna sig i en verklig sjukhusmiljö. Vårdpersonal i skyddskläder skyndar förbi i korridoren. Det är en febril aktivitet. I sjukrummen kan man skymta både små och stora dockor i sängar.

Skånes universitetssjukhus har ett av Europas största och mest avancerade medicinska träningscentrum. Läkare, sjuksköterskor och annan vårdpersonal kan träna både enskilt och i team. Det handlar både om att träna upp tekniska färdigheter innan man får utföra en operation på en riktig människa, och att få samarbetet i ett vårdteam att fungera optimalt.

–  Principen är hämtad från flyget, säger Ingemar Ihse som är verksamhetschef för Practicum i Lund. Den praktiska träning som vårdpersonal och studenter kan få här på Practicum är ovärderlig för att utveckla vården.

Verklighetstrogen miljö

Ingemar Ihse var med och byggde upp verksamheten 2005, som sedan dess har växt betydligt. Nu görs 15 000 träningspass här varje år och det finns ett 60-tal olika rum att träna i –förlossningsrum, vårdrum och olika slags operationssalar.

Dockorna som används på Practicum innehåller avancerade datorer och man kan efterlikna det mesta – till och med en förlossning. Dockorna har andning och blodcirkulation och reagerar som en riktig människa på den behandling de får. På skärmar intill dockorna syns exempelvis EKG och blodtryck.

Här finns också olika slags simulatorer där man kan träna bland annat kranskärlsoperationer, ögonoperationer och olika titthålsoperationer.

– När man gör en operation, ger simulatorn samma känsla i handen som om den hade gjorts på riktigt. Och avancerade datorer skapar på skärmen verklighetstrogna bilder av kroppens inre, berättar Ingemar Ihse.

Träna i stressande och oväntade situationer

Ett träningspass består av tre olika moment – en inledande genomgång, den praktiska träningen och en avslutande genomgång. I en del rum finns det också möjlighet att styra händelseförloppet under själva övningen.

Då sitter övningsledaren bakom en envägsspegel vid ett manöverbord och kan skapa oväntade situationer som exempelvis ett hjärtstopp.

Övningen filmas och efteråt kan teamet diskutera vad som kunde ha gjorts bättre.

Det senaste som har byggts upp på Practicum är ett läkemedelsrum, berättar Ingemar Ihse. Många misstag i vården handlar just om läkemedelsfel och här kan nu vårdpersonal lära sig hantera olika fällor som man kan råka ut för. Det kan vara feldoseringar, val av fel läkemedel och så vidare.

– Drivkraften i allt vårt arbete här är patientsäkerheten.

 Professur i praktisk medicinsk utbildning

Under 2010 kommer en professur i praktisk medicinsk utbildning inrättas vid Lunds universitet som ger utrymme till att utveckla verksamheten ytterligare. Läs mer

Text: NINA HULT

Foto: Roger Lundholm

26 april 2010

Related posts:

1. Kvaliteten – och inte storleken – är livsviktig
2. Göran Olivecrona: Hjärtmassagemaskin från Lund räddar liv
3. Kontakt

I en studie som innefattar mer än 4000 personer har forskare visat att nivån av det salt- och vattenreglerande hormonet vasopressin kan förutspå framtida diabetes. Nu ska forskarna studera om de kan förebygga både diabetes och hjärt-kärlsjukdomar genom att påverka nivån av vasopressin i kroppen.

Det är en stor studie i Malmö som ligger till grund för de forskningsresultat som idag publiceras i den ansedda amerikanska hjärttidskriften ”Circulation”.

- I studien har vi visat att en enkelt mätbar markör på blodets vasopressin-innehåll, s.k. copeptin, förutspår framtida diabetes långt innan blodsockret börjar stiga. Personer med höga copeptin-nivåer hade mellan två och tre och en halv gånger så hög risk att insjukna i diabetes jämfört med personer med låga copeptin-nivåer, säger Olle Melander, docent vid Lunds universitet och överläkare vid Akutcentrum Skånes universitetssjukhus (SUS) i Malmö.

Koppling till hjärt-kärlsjukdomar

- Eftersom vasopressinnivån är förhöjd vid olika hjärtsjukdomar tror vi att vasopressin är en viktig och potentiellt behandlingsbar länk mellan typ 2 diabetes och dess viktigaste komplikation, dvs hjärt-kärlsjukdomar, säger Sofia Enhörning som är doktorand vid Lunds Universitet och också hon läkare vid Akutcentrum, SUS i Malmö.

Vasopressin produceras i hjärnan och produktionen ökar exempelvis vid olika former av stress. En möjlig förklaring till forskningsfynden är att vasopressin aktiverar och förstärker effekten av andra stresshormoner som kan bidra till både diabetes och hjärt-kärlsjukdomar.

Hittar högriskpersoner

Forskargruppen ska nu gå vidare och studera om de kan förebygga diabetes och hjärt-kärlsjukdomar genom att på ett tidigt stadium dämpa vasopressineffekterna i kroppen.

- Copeptins förmåga att förutspå framtida diabetes har visat sig vara bäst hos människor med helt normala blodsockernivåer. Därför tror vi att mätning av copeptin i blodet i framtiden kan användas för att hitta friska människor med hög risk för diabetes. De skulle på ett tidigt stadium ha nytta av specifika livsstilssförändringar och i vissa fall läkemedel, för att minska risken för diabetes och dess allvarligaste komplikation i form av hjärt-kärlsjukdomar, säger Sofia Enhörning.

Text: KATRIN STÅHL

Foto: Dreamstime

Pressmeddelande från Lunds universitet 4 maj 2010

Related posts:

1. Kvinnligt hormon skyddar mot diabetes
2. Ny kunskap banar väg för framtida stamcellsterapi vid diabetes
3. Rafid Tofik: Urinprov kan förutspå komplikationer vid diabetes

- Vi sätter fokus på patientens möjligheter till egenvård, säger sjuksköterskan och doktor i medicinsk vetenskap Marie Holst. Hon arbetar på Skånes universitetssjukhus Kardiologiska klinik i Malmö.

Hälsohjärta

Varje patient kan göra mycket själv för att hålla sjukdomen i schack. Att tidigt upptäcka tecken på försämring samt att veta vad man själv kan göra är viktigt för personer med hjärtsvikt. Under lördagen ges råd om hälsosam kost för hjärtat. Då får man också tips om hur man skall träna vid hjärtsvikt.

Klinikens experter medverkar med råd. Dessutom ges tillfälle till frågor.

Arrangemanget är det första i sitt slag och ingår i European Heart Failure Awareness Day.  Liknande arrangemang sker på andra håll i landet, allt i samverkan med Svensk Cardiolog förenings arbetsgrupp för hjärtsvikt.

Plats: Universitetssjukhuset i Malmö, Ingång 72, CRC

Tid: 8 Maj, klockan 10-13

Kontaktperson

Marie Holst

Telefon 040-338539

Related posts:

1. MS dagen i Malmö om att få och att leva med MS
2. De äldre ska få leva livet som vanligt

Genom att följa infarkten i gammakamera och på MR har Håkan Arheden och Erik Hedström visat att hjärtinfarkt hos människa utvecklar sig långsammare än i tidigare djurförsök. Foto: Roger Lundholm

Det är bråttom med behandling vid hjärtinfarkt. Men inte så bråttom. En unik studie visar att man inte rakt av kan jämföra hjärtinfarkt i djurförsök med infarkt hos människa. 

– Det betyder att vi faktiskt har lite mer tid på oss att rädda hjärtat än vad vi tidigare trott, säger Håkan Arheden, klinisk fysiolog och överläkare vid Skånes universitetssjukhus i Lund. 

När han först framförde forskargruppens rön avvisades de kategoriskt av auktoriteterna inom området. Nu är den artikel som beskriver upptäckten nominerad till ”Årets bästa artikel” i Journal of Cardiovascular Magnetic Resonance. 

Huvudförfattare är Erik Hedström, före detta doktorand hos Arheden. 

Visar hur snabbt en infarkt utvecklas

Infarktens storlek påverkas av vilket kranskärl som orsakar infarkten och hur lång tid det varit avstängt. Med hjälp av gammakamera har forskarna studerat vilket område av hjärtat som hotas och som kommer att dö om inte kranskärlet vidgas. 

I kombination med MR, magnetresonanstomografi, kunde de avgöra hur stor infarkten blev. 

– Vår studie är den första som visar hur snabbt en infarkt utvecklar sig i verklig tid hos människa, berättar Arheden. 

Myocardscintigrafi-bild som visar att även hotade områden i hjärtat efter en hjärtinfarkt kan återhämta sig. Den vänstra bilden är tagen i det akuta skedet av hjärtinfarkten och det svarta området riskerar att skadas av syrebrist. Det vita området visar hur stor infarkten blev. Bilden till höger visar en annan patient där infarkten (det vita området) blev större på grund av att det tog längre tid innan man kunde öppna kranskärlet med ballongvidgning. Bild: Hjärt-MR-gruppen Skånes universitetssjukhus Lund.

Mer tid än man tidigare trodde

Hjärtspecialister talar om ”the golden hour” vid hjärtinfarkt. Förenklat innebär detta att hjärtat räddas helt om kranskärlet öppnas inom 20 minuter och att 80 procent gått under efter en timme.

– Vi visar emellertid att när hälften av det angripna området i hjärtat dött på gris har det knappt hänt något i det mänskliga hjärtat, säger Håkan Arheden. 

Tid är fortfarande viktig. Fast nu finns lite mer. 

Text: PER LÄNGBY

Artikeln har tidigare varit publicerad i Nyhetsbrev för massmedia från Skånes universitetssjukhus, Medicinska fakulteten vid Lunds universitet och Labmedicin Skåne.

Related posts:

1. Håkan Arheden: Världsunik teknik visar hur hjärtat pumpar
2. Många kvinnor drabbas ofta hårt efter hjärtinfarkt
3. Syrgasbehandling vid hjärtinfarkt kan vara fel

Forskarna som har arbetat tillsammans under ett stort antal år, tillhör Medicinska fakulteten vid Lunds universitet i egenskap av professorer och är kliniskt verksamma vid Skånes universitetssjukhus. David Erlinge är professor i kardiologi och Håkan Arheden leder hjärt-magnetröntgen vid avdelningen för klinisk fysiologi vid Skånes universitetssjukhus.

Skydd mot syrebrist

- Satsningen görs för att åstadkomma en hjärtskyddande behandling,  att rädda hjärtmuskeln i samband med en hjärtinfarkt och skydda den från syrebrist, förklarar professor David Erlinge.

Förhoppningen är att detta i slutändan ska leda ett läkemedel som skyddar hjärtmuskeln.

- Vi planerar att göra de första kliniska försöken redan nästa år, berättar David Erlinge.

Pressmeddelande från Skånes universitetssjukhus 9 april 2010

Related posts:

1. Skräddarsydd behandling mot akut hjärtinfarkt
2. Kallt saltvatten effektivt medel mot hjärtinfarkt
3. 100 miljoner till hjärnforskningen

Odling av embryonala stamceller vid Stamcellscentrum Lund

En stamcell är en cell som både kan skapa exakta kopior av sig själv men som också kan utvecklas till olika specialiserade celler i kroppen som exempelvis hjärtmuskelceller, blodceller, nervceller eller insulintillverkande celler. 

Det som styr detta är inte helt utforskat ännu och här pågår mycket av den forskning som görs just nu. Förhoppningen hos forskarna är att till exempel kunna bota diabetes genom transplantation av insulinceller till de drabbade eller att skapa nya nervceller hos patienter som drabbats av Parkinsons sjukdom.  

Stamcellers utveckling. Bild: Jacqueline Ameri. Foto: Yvonne Fischer.

Olika slags stamceller

Det finns olika slags stamceller med olika egenskaper – embryonala stamceller och vuxna stamceller.  

Embryonala stamceller

De så kallade embryonala stamcellerna kommer från några dagar gamla ägg som har blivit över vid provrörsbefruktning. De får bara användas om föräldrarna har gett sitt godkännande. Embryonala stamceller kan man få att växa i laboratoriet och skapa nya stamceller. Genom att olika signalämnen tillsätts kan cellerna utvecklas till olika typer av celler, exempelvis nervceller, hjärtmuskelceller och insulinceller.  

Vuxna stamceller

Olika typer av stamceller finns runt om i kroppen för att under hela livet kunna ersätta de celler som naturligt dör. Det finns exempelvis stamceller i benmärgen som skapar nya blodceller – så kallade blodstamceller. Andra typer av stamceller finns exempelvis i hjärnan, i huden och i musklerna. Sådana stamceller är ofta mycket mer specialiserade än de embryonala stamcellerna. Därför kan man oftast bara använda dessa till just det som de är specialiserade för att göra.  

Nina Hult  

april 2010

Related posts:

1. Stamceller gör det möjligt att reparera hjärtan
2. David Bryder: Vad får stamceller att åldras?
3. Nytt om reglering av Hematopoetiska stamceller

Foto: Dreamstime

En ny strategi för att ställa diagnos på misstänkt blodpropp i ett ben kan spara mycket pengar och förskona många patienter från obehagliga undersökningar. Det visar läkaren Johan Elf i en ny avhandling från Lunds universitet.

Ett stort antal patienter söker varje år vård för smärta eller svullnad i ett ben. Eftersom symtomen på en s.k. djup ventrombos – blodpropp i benets djupa ådror – är mycket ospecifika brukar merparten av dessa patienter skickas vidare till antingen kontraströntgen eller ultraljudsundersökning. Dessa undersökningar visar att bara 10-25 procent av alla patienterna i själva verket har en blodpropp.

– Hos de övriga kan smärtan i benet bero på en muskelsträckning eller blödning, och svullnaden kan bero på bland annat hjärtsvikt eller en infektion, förklarar Johan Elf.

Med den metod han prövat kan en tredjedel av patienterna sållas bort utan vidare undersökningar. Metoden innebär att man dels på ett strukturerat sätt poängsätter sannolikheten för djup ventrombos med hjälp av frågor och enkla test, dels mäter s.k. D-dimer i blodet. D-dimer är ett ämne vars halter ökar just efter en blodpropp.

Lika säker som äldre metoder

Johan Elf och hans medarbetare har följt nära 360 patienter vid sju sjukhus i södra sjukvårdsregionen. De patienter som hade låg klinisk sannolikhet för djup ventrombos samt normal D-dimer-nivå har inte fått några fortsatta undersökningar, men har följts under tre månaders tid. Av de 110 patienter som på så sätt friskförklarades från misstanken om blodpropp var det bara en som under dessa tre månader återkom med blodpropp i benet. En missad patient av 110 är en felmarginal som också finns hos kontraströntgen och ultraljudsundersökning, vilket innebär att den nya metoden är lika säker som dessa mer komplicerade metoder.

– En dryg tredjedel av alla patienter som söker med misstänkt blodpropp kan alltså slippa skickas vidare till röntgen och ultraljud, säger Johan Elf.

Slipper obehaglig undersökning

Medan ultraljudsundersökningen är helt smärtfri, så är kontraströntgen mer obehaglig. Här ska kontrast sprutas in i blodet genom en ganska grov nål i fotryggen, samtidigt som benet lindas med gummislangar för att tvinga in kontrastlösningen i de djupa ådrorna. Vilken av undersökningarna som väljs beror på bl.a. patientens symtom och tillgången på specialistläkare.

Förutom att många patienter skulle slippa en obehaglig undersökning, så kan den förenklande metoden också spara pengar för sjukvården. Johan Elf räknar med att utgifterna för diagnostik av djup ventrombos kan minskas med uppemot 10 miljoner kr per år bara i Skåne.

INGELA BJÖRCK

Avhandlingen heter ”Clinical probability assessment and biochemical markers in the diagnosis of deep vein thrombosis” och läggs fram den 10 april.

Related posts:

1. Ökad risk för blodpropp om familjen är drabbad
2. Risk för blodpropp vid autoimmuna sjukdomar
3. Risken för blodpropp i blodådrorna är ärftlig

Bild:Dreamstime

Åderförkalkning är den främsta bakomliggande orsaken till hjärtinfarkt och stroke, och nästan hälften av alla dödsfall i Sverige beror på åderförkalkningsrelaterade sjukdomar. Åderförkalkning, eller åderförfettning, uppstår när fett lagras in i kärlväggarna så att det bildas förträngningar, så kallade plack. Nya rön om plackens ålder, tillväxt och sammansättning kan bana väg för nya läkemedel.

Forskare vid Skånes universitetssjukhus och Lunds universitet har med kol-14-metoden åldersbestämt de olika delar som plack är uppbyggda av. Resultaten visar att plack byggs upp under lång tid, 15 år eller mer, och att omsättningen av placken är låg. Med andra ord – när ett plack väl har bildats är risken stor att det kommer att sitta kvar för alltid.

– Det här är helt ny kunskap och en viktig orsak till att studien blivit så uppmärksammad, säger Isabel Goncalves, hjärtläkare och docent i experimentell kardiovaskulär forskning vid Skånes universitetssjukhus i Malmö.

Sänkt kolesterol minskar inte storleken

Patienter med kärlförträngningar behandlas med statiner, läkemedel som sänker kolesterolhalten i blodet. Man har länge trott att statiner sänker risken för blodpropp genom att minska storleken på placken. Men den här studien visar att det sannolikt är svårt att minska storleken.

– Våra resultat stärker istället konceptet att det är plackens sammansättning och stabilitet, och inte storleken, som har betydelse.

Akut när placket lossnar

Plack bildas hos alla människor i större eller mindre utsträckning och hör förmodligen till det normala åldrandet. Redan hos 30-åringar kan man se antydan till plack och i 40–50-årsåldern tar processen fart på riktigt. Kost, motion och blodtryck påverkar dock plackens utveckling.

Ett bortopererat fettplack från åderförkalkat blodkärl. Foto: Isabel Goncalves

När fett samlas i kärlväggen bildas det en inflammation runt fettet. Kroppen försöker då att begränsa det främmande fettet och inflammationen. Det gör den genom att muskelcellerna i blodkärlen växer över fettet som ett skyddande lager, en sorts ”kappa”. Problem uppstår om kappan blir för tunn och spricker. Då kan delar av placket följa med blodet och orsaka proppar som, beroende på om de inträffar i hjärtat eller hjärnan, kan leda till hjärtinfarkt eller stroke.

Stabilisera placken

Statiner minskar fettinlagringen men också inflammationen, som annars har en nedbrytande effekt på kappan. Det är förmodligen genom att ändra placksammansättningen och dämpa nedbrytningen av kappan, som statiner minskar risken för blodpropp.

– Vi skulle vilja påverka processen och göra placken mer stabila. Exempelvis skulle man vilja testa mediciner som stimulerar muskelcellerna till att snabbare växa in över placket och på så sätt stärka kappan. Men sådan medicin finns inte ännu.

Öppnar dörrar för nya läkemedel

Isabel Goncalves och hennes forskarkollegor planerar en ny studie där man bland annat kommer att jämföra sammansättningen i spruckna plack med icke-spruckna plack. Man hoppas också få ökad förståelsen för hur statiner fungerar och för mekanismen bakom plackbildning.

– Genom att förstå mekanismen bakom sjukdomen hoppas vi hitta intressanta angreppspunkter för nya läkemedel. Detta kan öppna många nya dörrar till nya mediciner, säger Isabel Goncalves.

EVA BARTONEK ROXÅ

mars 2010

Artikeln är tidigare publicerad som Månadens vetenskapliga artikel av Medicinska fakulteten vid Lunds universitet

Related posts:

1. Äldre patienter med hjärtinfarkt får inte rätt eftervård
2. Avancerade simulatorer höjer kvaliteten i vården
3. Ung forskare belönas – förutser hjärtinfarkt

Hjärnans påverkan vid depression

Aki Johanson är professor i neuropsykologi och forskar om hur hjärnan påverkas av olika behandlingar vid depression för att kunna förbättra diagnostik och behandling hos patienter med psykiska sjukdomar. Läs mer i artikeln Hjärnans påverkan vid depression

Blödarsjuka - från gen till patient

Rolf Ljung är professor i pediatrik och forskar om hemofili, det vill säga blödarsjuka. Han arbetar med att kartlägga de förändringar som finns i generna hos patienter med blödarsjuka. Det gör det möjligt att hitta bästa möjliga behandling för dessa patienter. Läs mer i artikeln Blödarsjuka – från gen till patient

Östrogen – gåtfullt hormon i nya roller

Bengt-Olof Nilsson är professor i fysiologi och forskar kring hormonet östrogens roll i kroppen. Man har sett att det inte bara påverkar livmoder och bröst utan nästan alla kroppens organ – hjärna, blodkärl och lungor exempelvis. Östrongen anses också skydda mot både hjärt- och kärlsjukdomar och tandlossning. Läs mer i artikeln Östrogen – gåtfullt hormon i nya roller

Diabetes påverkan på magtarmkanalen

Bodil Ohlsson är professor i medicin, och forskar om vad som händer i magtarmkanalen när man får störningar som buksmärtor, gaser, förstoppning och diarré. Detta är exempelvis vanligt hos diabetespatienter och en orsak kan vara rubbningar i funktionen hos vissa hormoner. Läs mer i artikeln Diabetes påverkan på magtarmkanalen

Människans medfödda immunförsvar

Artur Schmidtchen är professor i dermatologi och venereologi. Hans forskning handlar om att förstå hur kroppens skydd mot infektioner fungerar och hur denna kunskap kan användas för att bekämpa akuta och kroniska infektioner. Läs mer i artikeln Människans medfödda immunförsvar

Från broschyren ”Professorsinstallation 19 mars 2010″ som tagits fram av Kommunikationsavdelningen vid Lunds universitet.

Related posts:

1. Mat som – eller istället för – medicin?

Johan Brandt är överläkare och ansvarig för pacemakercentrum i Lund, som är landets största och ett av de tre största i Europa med över 1200 operationer per år.  Han berättar om skillnaden mellan en pacemaker och den nya ICD-tekniken (implantable cardioverter defibrillator):

– En vanlig pacemaker får de patienter vars hjärtan slår för långsamt. Den operaras in ovanpå bröstmuskeln och stimulerar hjärtat med elektriska signaler när hjärtat slår för långsamt. Den nya tekniken med ICD hjälper i stället de patienter vars hjärtan ibland slår för fort.

Utmaning att hitta patienterna

Jämfört med till exempel USA och Tyskland är det relativt få patienter i Sverige som får en ICD-dosa inopererad menar Johan Brandt. Här i Sverige har vi ännu inte hittat alla patienter som borde ha en ICD-dosa. Det handlar om patienter som inte har några hjärtrytmrubbningar i dag men som riskerar att dö av plötsligt hjärtstopp på grund av att hjärtat plötsligt börjar slå för fort.

– Forskningen har inte kommit så långt än att vi säkert kan säga vilka patienter som har bäst nytta av ICD, men det handlar till exempel om patienter som har en skada i hjärtat efter ett tidigare hjärtstopp.

Kontakt via mobilen

2006 opererade läkarna i Lund in den första ICD-dosan i en patient. Dosan har försetts med en mobil uppkoppling till sjukhuset och data från ICD-dosan sänds varje dygn via telefonnätet till sjukhuset. På så sätt kan läkarna och pacemakersköterskorna fortlöpande få information om hur patientens hjärta fungerar. Skulle patienten få en allvarlig hjärtrusning larmas sjukhuset direkt och den ansvarige läkaren får besked via både sms, e-post och fax.

– Tekniken att kunna följa upp våra patienter på distans kommer att ändra vårt sätt att arbeta, säger Johan Brandt. Patienterna upplever detta som en ökad trygghet och behöver inte komma in för kontroller till oss lika ofta. Om man ville skulle egentligen samma teknik även kunna användas för vanliga pacemakers.

Ge patienten stöd

Johan Brandt berättar att nästa stora utmaning för forskarna är hur man förhåller sig etiskt och psykologiskt till olika avancerade behandlingar som sjukvården kan erbjuda i dag.

– En del patienter upplever dessa behandlingar som obehagliga och lite hotfulla. Vi behöver hitta dessa patienter och ge dem stöd med moderna metoder som till exempel KBT – kognitiv beteendeterapi. Nu är vi på väg från en fokusering på i första hand tekniken till att också se till hela människans behov.

NINA HULT

juni 2009

Related posts:

1. Johan Nilsson: Avancerade datorer hittar rätt hjärta
2. Gunnar Juliusson: Lyckad form av cellterapi vid blodcancer
3. Medicinen når målet med hjälp av magneter

– Här stannar hjärtat. Hjärtspecialisten Göran Olivecrona visar en filmsekvens från en kranskärlsoperation som gjordes 2007.

– Den kvinna vi höll på att operera hade en svår hjärtinfarkt och mitt under operationen stannade hjärtat. Kvinnan var egentligen ”död” i femtio minuter innan blodet började strömma fram till hjärtat igen. Hon kunde sedan komma hem efter vistelsen på sjukhuset och är idag helt välmående, berättar Göran Olivecrona.

Trots att hjärtat i det här fallet hade stannat kunde läkarna  jobba vidare med att utvidga de tilltäppta kranskärlen som försörjer hjärtmuskeln med blod.

LUCAS kan användas för att hålla igång cirkulationen hos en patient som får hjärtstopp i samband med en kranskärlsoperation. Foto: Roger Lundholm

Det som gör dessa operationer möjliga är att blodcirkulationen kan hållas igång med hjälp av en uppfinning som har utvecklats i Lund – en maskin som gör hjärtmassage.

LUCAS gör operationer möjliga vid hjärtstopp

– Det finns ingen annan maskin som är lika effektiv på att göra hjärtmassage, säger Göran Olivecrona.

Det totala antalet patienter som får långvariga hjärtstopp i samband med att man utför ballongvidgning på hjärtats kranskärl är mycket liten, men tidigare överlevde nästan ingen och idag räddar vi uppemot trettio procent av dessa patienter.

Tidigare var det inte möjligt för en människa att hålla igång cirkulationen med hjärtmassage samtidigt som kranskärlsoperationen gjordes. Bland annat på grund av att armarna och händerna på den som gjorde hjärtmassagen blockerade röntgenbilden.

Nu när LUCAS finns kan maskinen hålla igång cirkulationen medan läkarna med hjälp av röntgenbilder ser var i hjärtats kranskärl förträngningen eller blodproppen finns.

Ballongvidgning och insättning av stent: 1. En kateter förs in i det förträngda blodkärlet. 2. Blodkärlet vidgas med en "ballong". 3-4. En stent, dvs. ett cylindriskt metallnät, förstärker blodkärlets väggar.

Läkarna kan sedan gå in med en kateter via handleden eller ljumsken och vidare genom blodkärl upp till hjärtat, och med en ”ballong” vidga kärlen tills blodet kommer fram igen till hjärtmuskeln. Detta kallas för ballongvidgning eller PCI. Ofta förstärks också kärlens väggar med en så kallad stent, som är ett cylindriskt metallnät som förhindrar att det bildas nya förträngningar på samma plats i blodkärlet.

– Metoden att använda LUCAS i samband med ballongvidgningar av patienter med hjärtstopp och svår hjärtinfarkt används inte så mycket ännu internationellt, säger Göran Olivecrona. Många läkare tror inte heller att det är möjligt förrän de får se filmerna från operationerna. Därför är vi ute och föreläser mycket runt om i världen.

Lund ligger långt fram internationellt sett inom så kallad interventionell kardiologi. Med det menas olika behandlingar av hjärtats kranskärl som ballongvidgningar och konstgjorda klaffar som sätts in via ljumsken. Till Skånes universitetssjukhus Lund kommer remisspatienter från halva Sverige med svåra kranskärlsförträngningar som inte sjukhuset på hemorten har lyckats behandla.

Nedkylning i samband med ballongvidgning

Skånes universitetssjukhus Lund leder också en studie där patienter med pågående hjärtinfarkt kyls ned i samband med kranskärlsoperationen.

Metoden med nedkylning används i dag rutinmässigt vid hjärtoperationer, och även hos många patienter som genomgått återupplivning efter ett hjärtstopp för att minska risken för syrebrist i hjärnan. Nu visar forskning av bland annat Göran Olivecrona och David Erlinge att metoden även kan användas för att minska storleken av en hjärtinfarkt.

– Vi började för två sedan, berättar Göran Olivecrona. Metoden användes första gången på en patient mars 2007. Då visade vi att det går att snabbt kyla ner hjärtat genom att föra in kall koksaltlösning i blodet i kombination med en kateter som kyler blodet. Därefter behandlar vi patienten med ballongvidgning.

En förutsättning för att operationen ska lyckas är att kylningen går mycket snabbt så att blodet och hjärtat är kylda innan man börjar vidga kärlen. Kylningen minskar omfattningen av den skada som uppstår på hjärtat i samband med att man återställer blodcirkulationen till hjärtat. Det kan också minska risken för till exempel hjärtsvikt och hjärtarytmi i framtiden.

– Vi har nu slutfört studien med mycket goda resultat och väntar på att det ska snart publiceras. Därefter planerar vi att genomföra en betydligt större studie som kommer att startas under 2010.

Göran Olivecrona visar simulatorn för ballongvidgning vid Practicum, Skånes universitetssjukhus. (Foto: Roger Lundholm)

Framgångsrik simulator för framtidens hjärtspecialister

Att Skånes universitetssjukhus har blivit så framgångsrikt inom kranskärlsområdet beror delvis på att man kan träna på kranskärlsoperationer i en simulator. Simulatorn finns på Practicum i Kampradhuset på universitetssjukhuset i Lund och är ett av Europas största medicinska träningslaboratorier. I stället för patienter finns här datorbaserade dockor och simulerade miljöer som läkarna kan träna på.

– Vi arbetar med simulatorer för att utbilda framtidens hjärtspecialister ungefär som man utbildar piloter i flygsimulatorer, säger Göran Olivecrona.

I samarbete med Karolinska Sjukhuset i Stockholm bedrivs en nationell utbildning för hjärtspecialister som får träna i simulatorer under handledning, innan de får börja utföra kranskärlsröntgen eller ballongvidgningar på ”riktiga patienter”.

Text: NINA HULT

december 2009

Related posts:

1. LUCAS räddar liv vid långvarigt hjärtstopp
2. Stefan Jovinge: Europeiskt projekt om hjärtstamceller leds från Lund
3. Göran Lingman: Det ofödda barnets blodcirkulation

I USA lider 30 procent av alla vuxna och 9 procent av ungdomarna av metabola syndromet (se faktaruta) och 31 miljoner européer behandlas med läkemedel för olika symptom i det metabola syndromet, som exempelvis högt blodtryck eller förhöjda blodfetter. Samtidigt har man konstaterat att vår kost är den enskilt viktigaste faktorn som kan påverka hälsan.

– Der är dags för ett paradigmskifte, vi måste börja agera mer förebyggande och kostbaserad prevention spelar här en viktig roll, säger professor Inger Björck, centrumföreståndare för Functional Food Science Center.

Med dessa ord inledde hon seminariet ”Nya rön om functional foods” som anordnades i Lund torsdagen den 4 februari. Sex unga forskare från det tvärvetenskapliga programmet FUNCFOOD presenterade ny kunskap om hälsoeffekterna av havre och råg, nya rön om probiotika och kostfiber i bär och en ny teknik för att skräddarsy matfetter.

Råg mättar mer än vete

Fullkornsbröd är bra och nyttigt, det känner de flesta till. Men det är inte bara det fiberrika kliet, kornets yttre skal, som är hälsosamt. Tvärtom visar forskning vid Lunds Tekniska Högskola att bröd bakat på vitt rågmjöl, som är mjöl gjort på den inre, vita delen av rågkärnan, ger bättre insulin- och blodsockervärden jämfört vetebröd med rågkli. Vitt rågmjöl ger alltså mycket bättre värden än både vanligt vetemjöl och kli. Samtidigt är mycket av det bröd som idag säljs i butik bakat på just bara vetemjöl med kli från olika sädesslag. Läs mer

Smör ger lägre blodfetter än olivolja

Höga blodfetter ökar i regel kolesterolvärdena i blodet vilket i sin tur ökar risken för åderförkalkning och hjärtinfarkt. Nu visar en ny studie vid Lunds universitet att smör ger en betydligt lägre blodfettshöjning efter en måltid jämfört med olivolja och en ny typ av raps- och linfröolja. Skillnaden var tydlig hos framförallt män, medan den hos kvinnor var mer marginell. Läs mer

Skräddarsydda fetter i ny och nyttig matolja

Genom att kombinera fettsyror på ett nytt sätt har forskare framställt en matolja som i tester visar sig ge en bra sammansättning på kroppens blodfetter. Den innehåller också rikligt av den essentiella, livsnödvändiga alfa-linolensyran, som kan göras om till de två nyttiga fiskfetterna DHA och EPA i Omega 3-familjen. Läs mer

Havre bra för blodkärlen

Att havre kan sänka blodets kolesterolhalt har forskarna vetat ett tag. Men gäller det oavsett hur havren behandlats i olika livsmedelsprodukter? Och varför varierar den kolesterolsänkande effekten mellan olika människor? Ny forskning från Lunds universitet gör det möjligt att svara på dessa frågor. Läs mer

Blåbär motverkar tarmsjukdomar

Att blåbär innehåller rikligt med antioxidanter och vitaminer är känt sedan tidigare. Nu visar ny forskning vid Lunds Tekniska Högskola att även blåbärens fibrer är viktiga och kan lindra och skydda mot tarminflammationer, t ex Ulcerös kolit. Ännu bättre blir den skyddande effekten om blåbären äts tillsammans med probiotika. Läs mer

Related posts:

1. Råg mättar mer än vete
2. Nyttig mat kan hålla diabetes i schack och hjälpa minnet
3. Bakterier istället för antibiotika

– Det var 2001 som vi publicerade en artikel om vårt arbete, berättar Stig Steen. Och efter det har läkare kommit hit från kliniker över hela världen för att se hur vi gör. 

Eftersom det är stor brist på organ har metoden fått stor uppmärksamhet. Forskarna i Lund visade att det gick att bevara lungorna i så gott skick att de kunde användas för en lungtransplantation upp till tolv timmar efter att en människa hade dött av hjärtstillestånd. 

Stig Steen i samband med en internationell kurs i lungevaluering. Foto: Igelösa Life Science AB © 2007

Mobil maskin för hjärt-lungräddning

Varje år dör ungefär 10-15 000 människor i hjärtstillestånd i Sverige samtidigt som behovet av lungtransplantationer blir allt större. För att vara säker på att allt hade gjorts för att rädda livet på en människa vars hjärta slutat slå ville Stig Steen också utveckla bättre rutiner vid hjärt-lungräddning. Det var så LUCAS kom till. 

LUCAS står för Lund University Cardiopulmonary Assist System och är en maskin som fästs på bröstkorgen och som med hjälp av tryckluft eller syrgas både kan trycka ner bröstkorgen och dra tillbaka den till sitt utgångsläge. 

Stig Steen berättar att den första gången LUCAS användes på en patient var i Lund. 

– Läkarna hade gett upp när vi fick gå in och använda LUCAS. Efter bara tre minuter kunde den sköterska som var ansvarig för detta få igång hjärtat. 

Hjärtmassage så länge det behövs

Idén till LUCAS kom ursprungligen från norrmannen Willy Vistung men den utvecklades sedan av Stig Steen som en del av hans forskning och inom ramen för ett nystartat företag på Ideon i Lund. 2002 fanns en första version ute på marknaden och sedan 2005 finns LUCAS i alla Region Skånes ambulanser. Den håller på att spridas runt om i världen och är bland annat på väg att slå igenom i USA just nu. 

Fördelen med LUCAS jämfört med andra maskiner som funnits tidigare är att den är mobil och lätt att använda. Om en människa gör hjärt-lungräddning orkar man ofta med detta bara i några minuter. Med LUCAS kan man hålla på så länge man behöver. Man kan också förflytta patienten samtidigt som hjärtmassagen pågår. Det går också att ge defibrillering (det vill säga elstötar som ges till någon som har fått hjärtstillestånd i ett försök att få igång hjärtat igen) samtidigt som man ger hjärtmassage. 

Ett annat användningsområde för LUCAS är exempelvis så kallade kranskärlsangiografier där läkarna kan göra en ballongvidgning och stentinläggning i hjärtats kranskärl samtidigt som LUCAS håller igång hjärtat.  

Vill förlänga tiden för hjärttransplantationer

– Vi tittar just nu på hur man kan få hjärtan från hjärndöda människor att klara sig längre. Nu är vi på gång att inleda kliniska försök med utrustning som får dessa hjärtan att klara sig tjugofyra timmar i stället för fyra, berättar Stig Steen. I dag har man bara fyra timmar på sig att transplantera ett donatorshjärta till den patient som väntar på en hjärttransplantation innan hjärtat inte längre går att använda. 

Stig Steens forskargrupp har också tittat på hur man kan ”rekonditionera” lungor innan en transplantation. Ofta är lungorna i för dåligt skick för att kunna användas direkt för en lungtransplantation. På Universitetssjukhuset i Lund gjordes 2005 en första transplantation av en lunga från en man som råkat ut för en trafikolycka och därefter förklarats hjärndöd. 

Den ena lungan var mycket skadad och kunde därför inte användas. Den andra lungan hade mycket dålig syresättningsförmåga och små blödningar. Genom att låta en speciellt framtagen lösning cirkulera genom denna lungas blodkärl kunde man återskapa en normal lungfunktion och få den i så gott skick igen att den gick att använda vid en lungtransplantation. 

”Genom att eliminera risker kan man besegra sina gener”

I studier på till exempel Karolinska Institutet har man sett att man kan minska risken för hjärtinfarkt med upp till 80 % genom att äta mer grönsaker, motionera mer och inte röka. För både stroke och hjärtinfarkt är riskfaktorerna framför allt högt blodtryck, rökning och högt kolesterol. Dessutom ökar övervikt, fysisk inaktivitet, diabetes typ II, stress och genetiska faktorer risken för dessa sjukdomar. 

– Jag vill se hur långt man kan komma med livsstilsförändringar och jag har blivit allt mer övertygad om att dieten är oerhört viktig, säger Stig Steen. Man skulle kunna säga att genom att eliminera riskfaktorerna kan man besegra sina gener. Redan för ungefär tjugo år sedan visade forskare i USA att man kan få kranskärlsförträngningar att gå tillbaka genom att ändra dieten, promenera 30 minuter fem dagar i veckan och att minimera negativ stress. 

På den klinik som Stig Steen har byggt upp på Igelösa Gård utanför Lund forskar man bland om kostens betydelse för hjärt-kärlsjukdomar. Men en kost som passar en grupp av människor behöver inte nödvändigtvis passa en annan grupp. Över tid har olika folkgrupper anpassat sig till olika typer av kost. 

Det Stig Steen har intresserat sig för är bland annat den kost som man äter på ön Okinawa i Japan. Befolkningen där är känd för att bli mycket gammal. Deras kost innehåller mindre fett och mer soja, fullkorn och råa grönsaker än vad som är vanligt i andra delar av Japan. 

– Men det kanske allra viktigaste är att minska sin stress genom att lära sig omprioritera och ha en förlåtande inställning till sin omgivning, avslutar Stig Steen. 

NINA HULT 

december 2009

Related posts:

1. LUCAS räddar liv vid långvarigt hjärtstopp
2. Olle Melander: Genetisk risk och hjärt-kärlsjukdom
3. Minskar korn risken för hjärt-kärlsjukdomar?

Att en del hjärtopererade får diffusa problem med närminnet som kan växa till med tiden har varit känt i mer än 20 år. Henrik Bjursten, som är hjärtkirurg, började sin forskning kring detta för ungefär tio år sedan.

– Då hade man nyligen upptäckt små fettklumpar i hjärnan hos patienter som hade genomgått en hjärtoperation och senare avlidit. Vi var först i världen med att visa att det fanns en koppling mellan dessa fettklumpar och det fett som frisätts i blodet i samband med en hjärtoperation. När man frilägger hjärtat vid en operation och använder en hjärt-lungmaskin kommer det ut flera hundra miljoner fettpartiklar under en operation.

Unik reningsmetod

Tillsammans med forskare vid Institutionen för elektrisk mätteknik på Lunds Tekniska Högskola utvecklade Henrik Bjursten en helt ny metod att rena blodet från dessa fettpartiklar. Metoden kallas PARSUS vilket står för Particle Separation by Ultrasound. Se animering av hur reningsmetoden fungerar.

– Vi har nu kommit så långt att vi har en prototyp framme som vi håller på att utveckla och utvärdera, men vägen dit har varit besvärlig och fylld av tekniska utmaningar, berättar Henrik Bjursten.

Den metod som forskarna har utvecklat bygger på ultraljud eftersom de reningstekniker som brukar användas i andra sammanhang för blod hade flera nackdelar.

– Filtrering fungerar inte eftersom den renar dåligt och centrifugering är för hård mot blodkropparna och försämrar deras kvalitet. Vi ville hitta en mer skonsam teknik.

Om det går som förväntat kommer kliniska försök att kunna inledas om ungefär två år.

Öppnar nya möjligheter

Henrik Bjursten ser även andra användningsområden för den här tekniken i framtiden.

– Det som gör detta extra spännande är att inom kanske tio år skulle metoden kunna användas inom områden vi i dag inte ens kan föreställa oss – både inom och utanför det medicinska området. Det här är en helt ny teknik.

NINA HULT

december 2009

Related posts:

1. Undertryck läker svårläkta sår efter hjärtoperation
2. Henrik Thorlacius: Onda sidor av inflammation går att bota
3. LUCAS räddar liv vid långvarigt hjärtstopp

Inom några år hoppas forskarna att det ska vara möjligt för kroppen själv att läka de skador som har uppstått i ett hjärta efter till exempel en hjärtinfarkt. Just nu pågår ett stort europeiskt forskningsprojekt kring detta – CardioCell – som koordineras av en forskargrupp vid Stamcellscentrum i Lund.

– När man får en hjärtinfarkt dör hjärtmuskelceller och det enda sättet i dag att ersätta skadade celler i hjärtat är genom en hjärttransplantation, berättar Stefan Jovinge som är medicinskt ansvarig vid hjärtintensiven på Universitetssjukhuset i Lund och som leder forskningsprojektet CardioCell.

I dag riskerar många av dem som väntar på ett nytt hjärta att dö innan man lyckas få tag på ett lämpligt hjärta. Forskarna har nu stora förhoppningar om att i stället kunna laga hjärtat med så kallade stamceller. Det skulle också kunna vara ett sätt att minska de besvär med hjärtsvikt som man kan drabbas av efter en hjärtinfarkt.

Världsledande forskning om hjärtstamceller

En stamcell är en cell som både kan skapa exakta kopior av sig själv men som också kan utvecklas till olika specialiserade celler i kroppen som exempelvis hjärtmuskelceller, blodceller, nervceller eller insulintillverkande celler.

Man har sedan en tid känt till att så kallade embryonala stamceller kan laga till exempel ett hjärta men skulle man bara spruta in dessa i hjärtat bildas tumörer. Genom att i stället sortera ut enbart de celler som är avsedda att bli hjärtmuskelceller har forskarna kunnat laga skadade hjärtmuskelhjärtan hos möss.

Stefan Jovinges forskargrupp är världsledande när det gäller att sortera ut de embryonala stamceller som så småningom ska bilda ett hjärta. Det gör man med hjälp av en så kallad flödescytometer som sorterar ut dessa celler med hjälp av olika markörer på cellernas yta.

När man i labbet odlar hjärtmuskelceller tillsammans med bindvävsceller från ett hjärta skickas det signaler mellan cellerna som får dessa att slå i samma takt. Deras EKG liknar också de EKG-signaler som kommer från hjärtats kammare.

Målet är att laga skadade hjärtan

Under våren 2009 fick Stefan Jovinges forskargrupp ansvar för att under de närmaste tre åren koordinera stamcellsforskningen om hjärtstamceller i Europa. Åtta framgångsrika europeiska forskargrupper inom stamcellsområdet kommer att tillsammans bidra med sina respektive kompetenser i detta forskningsprojekt.

Hittills är det bara för blodmärgstransplantationer som man inom sjukvården med framgång har kunnat använda cellterapi med stamceller men nu ser det alltså ut som om även cellterapi för att laga skadade hjärtan kan närma sig klinisk användning.

– Om tre år räknar vi med att ha kommit så långt att vi kan börja göra de första försöken på människor, säger Stefan Jovinge. Och Harefield i London och Lund är de sjukhus som är aktuella för de första kliniska studierna på människor.

NINA HULT

juni 2009

Related posts:

1. Göran Olivecrona: Hjärtmassagemaskin från Lund räddar liv
2. Uppfinning från Lund kan spåra tidig HIV-smitta
3. FÖRELÄSNING i Lund: Från nerv till piller

 

Fullkornsbröd är bra och nyttigt, det känner de flesta till. Men det är inte bara det fiberrika kliet, kornets yttre skal, som är hälsosamt. Tvärtom visar forskning vid Lunds Tekniska Högskola att bröd bakat på vitt rågmjöl, som är mjöl gjort på den inre, vita delen av rågkärnan, ger bättre insulin- och blodsockervärden jämfört vetebröd med rågkli. Vitt rågmjöl ger alltså mycket bättre värden än både vanligt vetemjöl och kli. Samtidigt är mycket av det bröd som idag säljs i butik bakat på just bara vetemjöl med kli från olika sädesslag.

Den stora skillnaden mellan vit råg och vitt vete överraskar forskarna.

– Exakt vad det är som gör att råg ger en stabil blodsockerkurva vet vi ännu inte. Men vi kommer allt närmare en lösning. Det finns nämligen flera olika typer av råg, och alla typer ger inte samma utslag, vilket gör att några kan sållas bort från fortsatta studier. Det rågmjöl som säljs i butik är ofta en blandning av olika sorter, berättar Liza Rosén, doktorand i Industriell näringslära och livsmedelskemi vid Lunds Tekniska Högskola och den som lett studien. Nästa vår lägger hon fram en avhandling i ämnet.

Fullkorn nyttigast

Vill man verkligen optimera hälsofördelarna ska man, enligt Liza Rosén, äta gröt eller bröd gjort på fullkorn, där kornets alla delar finns med.

– Då får man rågens alla fördelar. Kliet innehåller ju många nyttiga fibrer, vitaminer, mineraler och antioxidanter. Det bidrar också till mättnaden och till att sänka blodsockersvar på längre sikt, däremot såg vi alltså inte så fina resultat vad gäller blodsocker och insulin direkt efter måltiden, berättar hon.

Åt mindre lunch

I måltidstester såg forskarna också att personer som åt kokta rågkärnor till frukost blev mättare och åt signifikant mindre till lunch, närmare bestämt 16 procent mindre i energiintag, jämfört med när de åt bröd gjort på vitt vetemjöl. De såg också att både bröd och gröt gjort på vit råg och fullkornsråg mättar mer än vitt vetebröd. Allra effektivast var råggrötarna.

– Antagligen är det vattnet i gröten som ökar mättnadskänslan. Men vattnet måste vara blandat i gröten, dricker man samma mängd vatten till rågbröd blir inte resultatet lika bra, tydliggör hon.

Lågt insulinsvar

Upprinnelsen till Liza Roséns forskning var att försöka nysta fram orsakerna till nyttan med fullkornsprodukter, som har visat sig skydda mot hjärt- och kärlsjukdomar och vissa typer av cancer. Det finns även starka bevis för att fullkorn kan förebygga typ två-diabetes och insulinresistens.

– Eftersom råg visat sig ge lågt insulinsvar, började jag med det. Högt insulinsvar kan bidra till att kroppen blir insulinresistent, det vill säga att den svarar dåligt på insulinet. Insulinresistens kan resultera i högt blodsocker, högt blodtryck och dåliga blodfetter, vilket i sin tur ökar risken för åldersdiabetes och hjärt- och kärlsjukdomar. Eftersom jag har hittat så mycket intressant har jag inte hunnit titta närmare på t ex korn ännu, men kanske i framtiden. Däremot har flera andra forskare inom Lunds universitet studerat korn och dess hälsoeffekter, berättar Liza Rosén.

Möss tjockare av vete

Någon studie av hur råget påverkar människor på lång sikt har Liza Rosén inte gjort, däremot har hennes kollega Ulrika Andersson gjort en sådan studie på möss. Under ett halvår fick ett antal möss äta fullkornsvete respektive fullkornsråg. Resultaten visar att mössen som åt vete gick upp signifikant mer i vikt jämfört med de rågätande mössen.

– En möjlig förklaring är att vetet ger ett högre insulinsvar än råg, vilket gör att cellerna i kroppen kan lagra mera fett. Det faktum att råg innehåller mera lösliga fibrer än vete spelar också roll, eftersom dessa troligtvis förhindrar upptag av fett och andra näringsämnen i tarmen.

Det finns bara ett fåtal studier på hur fullkorn av olika spannmålstyp påverkar hälsan, så behovet av att titta närmare på denna frågeställning är stort. Ökad kunskap inom detta område skapar en bas för att utveckla en ny generation av skräddarsydda fullkornsprodukter som kan motverka olika typer av vällevnadssjukdomar.

KRISTINA LINDGÄRDE

Pressmeddelande från Lunds universitet

5 februari 2010

Related posts:

1. Mat som – eller istället för – medicin?
2. Med rätt kvällsfika äter du mindre lunch
3. Glykemisk profil ger bättre GI-koll på maten

– 70-80 procent av svimning­arna beror på dessa rubb­ningar av normala hjärt- och kärlreflexer berättar specialistläkaren Artur Fedorowski. Patienterna är tacksamma över att de får ställt en diagnos på sina svimningsanfall.

De kommer till laboratoriet via Akutcentrum på SUS i Malmö. Många har drabbats av svimningar flera gånger. Åldrarna varierar från 19 år till 95. I laboratoriet återskapas svimningssituationerna ge­nom en tippbräda som lyfts successivt upp.

– Hälften svimmar när vi testar dem med tippbrädan. 30 procent är nära att göra det, säger Artur Fedorowski.

Han och docent Olle Me­lander har hittills testat 170 patienter. De ingår alla i en SYSTEMA-studie som Artur Fedorowski håller på med inom postdoc-forskning. Stu­dien startade för ett och ett halvt år sedan.

Vid en svimning får perso­nens hjärna inte tillräckligt med blod, då blodtrycket sjunkit kraftigt. Hjärnan drab­bas av syrebrist under kort tid. Endast i mellan 10 och 15 procent av de undersökta fallen har det kommit fram att svimningen beror på en allvarlig hjärtsjukdom såsom hjärtrytmrubbning.

När patienterna testas hän­der det också ibland att hjärtat stannar på grund av en kraftig reflex. Det längsta ”stoppet” har varat i 37 sekunder.

– Det gäller Sverige, för­klarar Artur Fedorowski. Det längst kända i världen är 65 sekunder.

Skulle stoppet bli bestående finns det akut återstarthjälp. Han är själv specialist både inom internmedicin och inom kardiologi.

– En viktig drivkraft är att patienterna som får förkla­ring till sina svimningar är jättenöjda, summerar Artur Fedorowski.

HANS-GÖRAN BOKLUND

Tidigare publicerad i Nyhetsbrev för massmedia (nr 1, 2010) från Skånes universitetssjukhus, Medicinska fakulteten vid Lunds universitet och Labmedicin Skåne.

Related posts:

1. Kroppens egen medicin skyddar mot infektion

 

Få patienter överlever vid plötsligt långvarigt hjärtstopp under pågående behandling med ballongvidgning vid hjärtinfarkt. Med hjälp av den mekaniska bröstkompressorn LUCAS överlever en tredjedel. Metoden har nu blivit standard på Skånes universitetssjukhus.

– Medan LUCAS arbetar kan vi operatörer i lugn och ro tänka vidare och undvika oöverlagda ingrepp, säger hjärtspecialisten Henrik Wagner, som nyligen publicerat resultaten från Lund i Resusciation, den ledande medicinska tidskriften om livräddande återupplivning.

Den patient som livräddats under längst tid med LUCAS behandlades under 50 minuter. Genomsnittstiden på de 43 patienter som ingår i studien var 28,5 minuter. Av dessa 43 fanns det inte ens någon teoretisk chans att rädda fem patienter, medan elva av de återstående 38 fick igång sin hjärtverksamhet med hjälp av den mekaniska bröstkompressorn. Medeltiden för dessa patienter var 16 minuters bröstkompression med LUCAS. Patienterna kunde efter några dagars till ett par veckors vård skrivas ut till sina hem.

Det var överläkare Göran Olivecrona som först begärde upp en LUCAS från akuten till avdelningen för hjärtangiografi. Nu finns det en fast installation på avdelningen.

– Det handlar om minuter vid en kranskärlskatastrof som leder till plötsligt hjärtstopp. Det är dessutom omöjligt att jämföra mänsklig muskelkraft med den jämna takten hos LUCAS, säger han.

Ändå blev han förbluffad över den förbättrade överlevnaden.

– De flesta som räddats till livet med den här metoden har i dag en god hjärtfunktion och livskvalitet, säger Olivecrona.

LUCAS räddar liv, men skonar också personalen från den röntgenstrålning de skulle ha utsatts för om de tvingats genomföra mekaniska bröstkompressioner under ingreppet.

PER LÄNGBY

Foto: Roger Lundholm

Artikeln är tidigare publicerad i Nyhetsbrev för massmedia

1 februari 2010

Related posts:

1. Göran Olivecrona: Hjärtmassagemaskin från Lund räddar liv
2. Henrik Bjursten: Ultraljud räddar hjärnan efter hjärtoperation
3. Stig Steen: Innovationer inom hjärt-lungforskningen

– Orsaken till förmaksflimmer är fortfarande en stor gåta. Vi har etablerat ett forskningssamarbete med andra forskargrupper i Europa och USA för att förbättra diagnostiken och val av behandlingen för patienter med förmaksflimmer. Det har varit ett oerhört produktivt sätt att jobba på eftersom vi får ett större patientmaterial och bättre möjligheter att utveckla våra olika metoder.

Det berättar Pyotr Platonov som är hjärtspecialist vid Universitetssjukhuset i Lund. Han kombinerar sitt arbete som läkare inom området hjärtarytmi, det vill säga hjärtrytmrubbningar, med forskning.

Förmaksflimmer är ett av kärnområdena i Pyotr Platonovs forskning. Det är den vanligaste formen av hjärtrytmrubbning och den kan i allvarliga fall leda till stroke och försämra förloppet av andra sjukdomar.

Orsakerna till förmaksflimmer kan vara många – ett av dessa är att hjärtat har åldrats och förändrats på grund av olika sjukdomar såsom kranskärlssjukdom, klaffel, hjärtsvikt och så vidare. Förmaksflimmer innebär att de elektriska impulserna vandrar kaotiskt runt i förmaken i hjärtat och gör att hjärtat slår snabbt och oregelbundet. Blir signalerna för oregelbundna stör det pumpningen av hjärtat.

Unik metod visar på risken för förmaksflimmer

– Ett vanligt EKG visar hur snabbt hjärtat slår men det säger inget om risken att få förmaksflimmer. Tillsammans med Lunds tekniska högskola har vi utvecklat en metod att analysera EKG-signalerna ytterligare. Det är en unik metod som faktiskt kan visa på risk för förmaksflimmer och i förväg bedöma om behandlingen kommer att lyckas.

Signalerna från det vanliga EKG:et analyseras ytterligare med hjälp av avancerade datorprogram och forskarna i Lund har hittat olika avvikelser i EKG:et som tyder på risk för förmaksflimmer. Forskarna har sett att små avvikelser i EKG:et, som motsvarar förmakens elektriska aktivitet, kan vara viktigare än man tidigare trott.

Flera nya projekt på gång

Pyotr Platonov berättar också om ett nytt projekt där man försöker koppla samman kunskapen om förmaksflimmer och EKG med forskning om hjärtats anatomi och hur pumpningen av blodet går till.

– För att bättre förstå orsakerna till förmaksflimmer har vi precis påbörjat ett projekt tillsammans med MR-gruppen här på sjukhuset. Där ska vi studera hur de elektriska signalerna sprids i hjärtat och jämföra det med hjärtats anatomi och struktur.

Ett annat projekt som nyligen inletts är att studera sambandet mellan genetiska faktorer och risken för plötslig död hos patienter med ärftliga hjärtsjukdomar. Där samarbetar Pyotr Platonovs forskargrupp med Genetiska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund.

– Vi bygger upp en systematisk uppföljning och familjeutredning av den här patientgruppen som inte har funnits tidigare. Kanske kan detta utvecklas till något stort om det visar sig att vi hittar kopplingen mellan förändringar i de gener som kodar till exempel för hjärtats signalsystem, och risken att drabbas av livshotande hjärtrytmrubbningar. Det skulle kunna leda till nya sätt att behandla sjukdomen och förebygga plötslig död.

NINA HULT

juni 2009

Related posts:

1. Riskfaktorer för förmaksflimmer utvärderade

Peter Nilsson och Kerstin Lindell undersöker blodkärl med ultraljud. Foto: Jimmy Wahlstedt

 

– Hjärt- och kärlsjukdomar ska inte nödvändigtvis förhindras, men väl skjutas upp, säger medicinprofessor Peter Nilsson vid Universitetssjukhuset MAS och Lunds universitet.

Det är kanske inte helt fel att avlida i en hjärtsjukdom vid hög ålder jämfört med att dö i någon sjukdom som kan vålla ett långt lidande.

För att skjuta upp en hjärt-kärlsjukdom gäller det att börja det förebyggande arbetet tidigt. Till och med redan före födelsen.

Börja redan med barnen

– Fostrets tid i moderlivet påverkar risken att senare drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar. Är det mindre än andra barn när det föds, har det fått dåligt med näring, finns där någon sjukdom hos mamman som påverkat barnet, har mamman rökt tobak – det är några riskfaktorer. Därför gäller det att börja den förebyggande sjukvården redan på Mödravårdscentralen, konstaterar Peter Nilsson.

När ett barn har blivit ett par år gammalt börjar nästa förebyggande insats. Viktigast är fysisk aktivitet. På köpet främjas barnets kognitiva utveckling och därmed förmågan att ta till sig information som ytterligare kan främja hälsan.

Motion, kost och sluta röka

För vuxna gäller det att motionera, äta mindre fett och inte röka.

– I Sverige i dag röker 15 procent. Det är den grupp som är kvar och som har svårast att klara av att sluta utan hjälp. Ett sätt kan vara att gå över till snus, ett annat att gå i gruppterapi, menar Peter Nilsson.

Motionsråden har förändrats en del över åren. Tidigare råd om att motionera intensivt tre, fyra gånger i veckan har ersatts av rådet att vardagsmotionera. Ta trappan i stället för hissen, gå eller cykla till jobbet och krydda med ett motionspass i veckan – gärna en löprunda eller lång promenad.

Inom kosten gäller det att äta mindre fett. Eller som Peter Nilsson uttrycker det: ät ordentligt av den nyttiga maten, så tål du resten. De gamla råden om stresshantering har utökats med rådet att stärka kroppens motståndskraft så att man bättre kan stå emot stress, och se till att ha en god sömn.

Samhället bör hjälpa till

Peter Nilsson tycker att samhället bör hjälpa sina medborgare till ett hälsosamt liv. Några möjliga sätt är att höja priserna på onyttig mat, skapa tillgång till bra motionsanläggningar och till skog och mark, anlägga cykelvägar och satsa mer på förebyggande mödrahälsovård och förebyggande skolhälsovård.

I sitt arbete med förebyggande hälsa arbetar han i nära samarbete med läkaren Margret Leosdottir.

Text: HANS-GÖRAN BOKLUND

Artikeln är tidigare publicerad i Aktuellt om vetenskap & hälsa, november 2009

Related posts:

1. Bästa poster vid Forskningens dag 2011
2. Johan Nilsson: Avancerade datorer hittar rätt hjärta
3. Prestigefyllt pris för hjärt- kärlforskning

Idag finns ingen behandling vid en hjärtinfarkt. Man riktar in sig på att begränsa skadan. Med hjälp av stamceller hoppas Stefan Jovinge, överläkare vid Skånes universitetssjukhus Lund, kunna reparera hjärtan.

- Embryonala stamceller sprudlar och vill bli alla möjliga typer av celler. Det nya är att vi har utvecklat en teknik att sortera ut celler som kan bli rena hjärtmuskelceller. Efter fyra års arbete har vi fått fram de första mogna hjärtmuskelcellerna som kan dela sig, berättar Stefan Jovinge.

Hjärtkärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i västvärlden idag. Trots det finns ingen behandling av hjärtsjuka, som behöver få ersatt skadad hjärtmuskelvävnad. I Europa har man tidigare försökt att spruta in benmärgsceller i hjärtat, med förhoppningen att de ska utvecklas till hjärtmuskelceller. Men försöken har misslyckats.

Stefan Jovinges forskarlag har utvecklat stamceller ur äggceller som blivit över vid provrörsbefruktningar och nu lyckats få fram hjärtmuskelceller. Försök på möss, då man injicerat hjärtmuskelceller har visat att det går att återskapa hjärtfunktionen. De nya hjärtmuskelcellerna ersätter de skadade delarna och hjärtat kan pumpa bättre.

Inom fem år hoppas Stefan Jovinge kunna göra de första pilotförsöken på människor. De första patienterna blir personer som ändå ska genomgå en hjärtoperation av typen bypasskirurgi:

- I samband med operationen kommer vi att spruta in hjärtmuskelceller och studera om hjärtfunktionen förbättras. Faller det väl ut kommer vi att fortsätta med större studier.

Stefan Jovinges forskning ligger till grund för bildandet av det europeiska forskningsnätverket CardioCell – EUs satsning på cellterapi för hjärtat. Läs mer på www.jovinge.se och www.cardiocell.org.

LISELOTTE FRITZ

Foto: Roger Lundholm

Artikeln har tidigare varit publicerad i Innovation LUND, bilaga i Dagens industri 090903.

Related posts:

1. Vad är stamceller?
2. Stefan Jovinge: Europeiskt projekt om hjärtstamceller leds från Lund
3. David Bryder: Vad får stamceller att åldras?