Foto: Colourbox

Ny publikation från Arbets- och miljömedicin (AMM) vid Lunds universitet:

Rökexponering under fosterlivet har kopplats till en rad olika ogynnsamma konsekvenser för barnet på kort sikt, såsom lägre födelsevikt, kortare graviditetslängd och ökad risk för fetma i barndomen. Det är dock mer oklart om dessa effekter kvarstår i vuxen ålder.

Syftet med studien var att undersöka om risken att utveckla graviditetsdiabetes och fetma är ökad hos kvinnor som var exponerade för rökning under fosterlivet. Särskilt risken för graviditetsdiabetes är endast sparsamt utredd tidigare.

Data hämtades ur Medicinska födelseregistret, som har information om i princip alla födslar i Sverige sedan 1973. I studien inkluderades kvinnor födda 1982 (data om rökvanor under graviditet började registreras) eller senare, som fått minst ett barn själva; 80 189 graviditeter inkluderades.

Risk att senare utveckla graviditetsdiabetes och fetma

Studien fann att kvinnor exponerade för rökning under fosterlivet hade högre risk att utveckla graviditetsdiabetes och fetma jämfört med oexponerade.

Sambanden kvarstod efter justering för kvinnans ålder, paritet (vilket barn i ordningen), BMI, förlossningsätt, graviditetslängd och födelsevikt. Om dessa resultat står för ett orsakssamband eller något annat kan denna studie inte avgöra.   

Nyhet från Arbets- och miljömedicin, Lunds universitet, juni 2013

Related posts:

1. Graviditetsdiabetes – framtida risker för mamma och barn
2. Magnus Ekelund: Markörer för graviditetsdiabetes
3. Gener som ökar risken för graviditetsdiabetes

Foto: Colourbox

Olika rutiner för att mäta s.k. blodgasvärden på nyfödda barn kan påverka provsvar och även beslut om huruvida neontalvård är nödvändigt eller ej. Det framkommer i en ny avhandling av Parisa Mokarami.

I en ny avhandling från Lunds universitet utvärderas hur olika rutiner kring mätning av blodgaser i barnets navelsträng kan påverka de erhållna mätvärdena.

Mätningarna sker i samband med födsel för att kunna bedöma om barnets hälsotillstånd är normalt.

Variationer i mätvärden

I avhandlingen beskrivs bl.a. hur värdena i navelsträngsblod ändras när man väntar med att avnavla barnet, dvs. strypa blodtillförseln från moderkakan till barnet, och först därefter utföra mätningen.

- Mina resultat visar att mätvärdena blir mest rättvisande när mätningen sker så direkt som möjligt efter förlossning, säger Parisa Mokarami, som disputerat vid institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö och arbetar som läkare vid Skånes universitetssjukhus.

En förklaring till varför mätningen ändå kan dröja är att sen avnavling kan förespråkas av andra skäl – den extra blodtillförsel som barnet får från modern kan underlätta livet utanför livmodern. Men det råder inte något motsatsförhållande mellan tidig mätning och sen avnavling, menar Parisa Mokarami:

- Det är möjligt att mäta blodgasvärden även före avnavlingen, även om det är lite besvärligare.

Beslut om neonatalvård

En följd av att det förekommer olika rutiner för mätning är att de data som ligger till grund för forskning och utveckling inte blir korrekt:

- Mätvärdena rapporteras vidare till register som bland annat används för forskning. Det är därför viktigt att de är så korrekta som möjligt, säger Parisa Mokarami.

För barnet och föräldrarna innebär missvisande mätvärden att det i enstaka fall kan bli felaktiga beslut kring huruvida barnet är i behov av neonatal intensivvård eller ej.  Det innebär inte några medicinska risker för barnet, men genom att bestämma rätt vårdnivå direkt kan man undvika att i onödan oroa föräldrar och anhöriga, menar Parisa Mokarami.

Text: BJÖRN MARTINSSON

Nyhet från Institutionen för kliniska vetenskaper, Medicinska fakulteten, Lunds universitet, 12 juni 2013

Related posts:

1. Olika socialgrupper drabbas olika av artros och sjukskrivning
2. Olika sorters ljus ger olika spektrum
3. Det behövs fler skonsamma metoder för att undersöka lungornas olika delar

Neonatalavdelningen Skånes universitetssjukhus Lund. Foto: Roger Lundholm

I Sverige föds varje år drygt 250 barn mer än 14 veckor för tidigt. Överlevnaden har ökat de senaste åren, men kunskapen om deras fortsatta utveckling har varit ofullständig.

En studie i vetenskapliga tidskriften JAMA, visar nu att tre av fyra extremt för tidigt födda barn var normalt utvecklade eller endast hade lätta funktionshinder vid två och ett halvt års ålder.

Related posts:

1. Från kuvös till student – så klarar sig de för tidigt födda
2. Närkontakt viktigt för de för tidigt födda
3. Vad behöver pappor till för tidigt födda barn?

Universitetshuset, Lund. Foto: Mikael Risedal

Professorer vid Medicinska fakulteten Lunds universitet som installeras den 15 mars 2013 är:

• Anna-Karin Dykes, professor i reproduktiv perinatal och sexuell hälsa
  Läs mer i artikeln: Föräldrars välbefinnande i samband med barnafödande
• Gunilla Nordin Fredrikson, professor i experimentell kardiovaskulär forskning med inriktning mot immunologisk terapiutveckling
  Läs mer i artikeln: Kan man vaccinera mot hjärtinfarkt och stroke?
• Jan Lexell, professor i rehabiliteringsmedicin, särskilt neurovetenskap
  Läs mer i artikeln: Träning och idrott i ett livsperspektiv
• Kristian Pietras, professor i molekylär medicin med inriktning mot tumörstromats biologi
  Läs mer i artikeln: Cancercellens kommunikation med närmiljön

Related posts:

1. Fem nya professorer vid Medicinska fakulteten
2. Kan man vaccinera mot hjärtinfarkt och stroke?
3. Nya professorer presenterar sin forskning

Sedan slutet av 1900-talet har det skett en ökning av infektioner med Grupp B-streptokocker (GBS) hos nyfödda barn. Även om ca 30 % av alla födande kvinnor är bärare av bakterien är det relativt få barn som blir sjuka.Mitt avhandlingsarbete visade att hygieniska rutiner kan förebygga att GBS överförs till barnet under förlossningen.

Efter disputationen riktades mitt forskningsintresse också mot blivande mödrars erfarenhet av information om och upplevelse av ultraljudsdiagnostik under graviditeten. Jag blev biträdande handledare till en doktorand, vars forskning visade att ingen kvinna avböjde rutinultraljud, även om informationen om frivillighet var tydlig.

Ultraljudsbild på foster i graviditetsvecka 17.

Vidare har fokus riktats mot psykologiska och etiska frågor rörande båda föräldrarna i samband med ultraljudsdiagnostik under graviditeten, både när fostret är normalt och när avvikelser förekommer. Två av mina doktorander har disputerat inom detta område.

Resultaten visar att det är viktigt att föräldrarna är väl informerade och görs delaktiga i besluten. Föräldrar vill ha kvalificerad information fortast möjligt för att kunna följa utvecklingen. De söker annars information på Internet och hittar sina egna svar, vilket skapar onödigt mycket oro.

Min forskargrupps forskning omfattar också föräldrars (både moderns och faderns) upplevelser av vård under och efter graviditet och förlossning, både i normala och komplicerade situationer, till exempel vid hotande förtidsbörd eller när förlossningen går långsamt. Att båda föräldrarna känner sig delaktiga i vårdplanering och beslutsfattande är grunden i vårt arbete. Det är viktigt att vårdorganisationen byggs upp för att göra detta möjligt.

Text: ANNA-KARIN DYKES

Från broschyren ”Professorsinstallation 15 mars 2013″ som tagits fram av Kommunikationsavdelningen vid Lunds universitet.

Related posts:

1. Ta det lugnt med värkstimulerande
2. Samband inflammation och ögonskador vid diabetes
3. Simon Timpka: Söker samband mellan sjukdom och lågt betyg i idrott

Stefan Hansson. Foto: Charlotte Carlberg Bärg

Det var ett stort intresse när Sydsvenskans läsare i måndags kunde chatta om havandeskapsförgiftning med överläkare och professor Stefan Hansson vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus.

Länk till Sydsvenskans chatt 11 mars 2013

Artikel i Sydsvenskan 11 mars 2013: Nytt läkemedel tas fram mot sjukdomen

Läs mer om forskningen

Vi har flera artiklar om Stefan Hanssons forskning på www.vetenskaphalsa.se:

Havandeskapsförgiftning kan hävas med läkemedel, 6 november 2012

Tidig diagnos av havandeskapsförgiftning räddar liv, 29 november 2011

Tidig diagnos av havandeskapsförgiftning, 16 februari 2011

Related posts:

1. Tidig diagnos av havandeskaps- förgiftning räddar liv
2. Havandeskaps- förgiftning kan hävas med läkemedel
3. Tidig diagnos av havandeskaps- förgiftning

I en artikel i Svenska Dagbladet från 8 januari 2013 intervjuas Göran Hermerén, professor emeritus i medicinsk etik vid Lunds universitet. Han sitter med i Statens medicinsk-etiska råd (SMER) och är en av Sveriges främsta experter på området.

Läs hela artikeln på Svenska Dagbladets webbplats

Illustration: Maria Esaiasson

Frisk som foster – frisk som vuxen?

Höstens Forskningens dag vid Lunds universitet och Region Skåne hade som tema ”Frisk som foster – frisk som vuxen?”.

Du kan se föreläsningarna i efterhand och läsa mer om forskningen kring reproduktion i vårt temanummer av Aktuellt om vetenskap & hälsa.

Det handlar bland annat om provrörsbarn som kan ärva barnlöshet, om livmoderbehandling som underlättar befruktning och om ägg som handelsvara.

Se föreläsningar och filmer

Läs temanumret Frisk som foster – frisk som vuxen?

Statyn Vandmoderen av Kai Nielsen. Ny Carlsberg Glyptotek, København, foto: Ole Haupt

Symposium 12 februari 2013: Den oändliga reproduktionen

Det är 30 år sedan Sveriges första provrörsbarn föddes. Fem miljoner barn har hittills fötts med hjälp av assisterad reproduktionsteknologi. 2010 tilldelades professor Robert Edwards Nobelpriset i medicin för sina pionjärinsatser inom området. Detta uppmärksammas med ett symposium tisdagen den 12 februari 2013.

Välkommen till ett symposium som berör oss alla!

Tisdagen den 12 februari 2013 kl. 14.00 – 17.00
Aulan, Skånes universitetssjukhus, Lund

• Forntid – Professor Nils-Otto Sjöberg
• Nutid – Professor Lars Hamberger
• Äggcellens framtid – Professor Claus Yding Andersen
• Spermiens framtid – Professor Aleksander Giwercman
• Mingel och förtäring

Anmälan obligatorisk då möte och förtäring är kostnadsfritt.
Anmälan till kansli@fysiografen.se senast 31 januari 2013.

Arrangörer: Symposiet annordnas i samarbete med Sydsvenska Gynekologsällskapet, Kungliga Fysiografiska Sällskapet, Sydsvenska Medicinhistoriska Sällskapet, Medicinska fakulteten och Medicinska Föreningen.

Related posts:

1. Filmer och föreläsningar vid Forskningens dag
2. Fel att gravida inte ska ta sin astmamedicin
3. Vi önskar våra läsare en God Jul och ett Gott Nytt År!

Foto: Colourbox

När vi föds är vår hjärna mycket omogen och utvecklingen av hjärnan sker i samspel med föräldrarna. Det lilla barnet behöver därför hela tiden en omhändertagande vuxen.

I dåligt fungerande familjer kan spädbarnet känna rädsla för sin egen förälder. Det är en svår situation för ett litet barn – vem ska det då vända sig till med sin skräck?  Det är viktigt att tidigt erbjuda stöd i ett svårt föräldraskap så att barnets utveckling gynnas.

I jämförelse med andra nyfödda däggdjur är det lilla människobarnet hjälplöst och beroende av en omhändertagande vuxen. Evolutionen har utrustat spädbarnet med en förmåga, bland annat genom sitt skrik, att hålla den skyddande föräldern så nära som möjligt. Inom nära räckhåll om något otäckt händer!

Denna förmåga att ”knyta an” till föräldern är grunden i barnets sociala utveckling och de erfarenheter barnet får tillsammans med sin förälder tar det med sig in i andra relationer. Anknytningsbeteendet gör att spädbarnet strävar efter att närma sig sin förälder i farofyllda situationer. Barnet visar då att det behöver hjälp.

Rädsla kan leda till sårbarhet senare i livet

Ett spädbarn som lever i en familjesituation där föräldern skrämmer barnet hamnar i en svår paradox. Rädslan gör att barnet instinktivt närmar sig föräldern, men ju närmare barnet kommer den skrämmande föräldern, desto mer ökar skräcken. Det är en omöjlig situation för ett spädbarn att hantera. Denna typ av tidiga livserfarenheter kan leda till psykisk sårbarhet och ohälsa längre fram i livet.

Stresshanteringssystemet hos ett litet spädbarn är outvecklat och barnet är beroende av att det finns en omhändertagande vuxen som kan trösta och lugna. Detta är extra viktigt eftersom studier visar att stressfyllda situationer tidigt i livet försämrar förmågan att hantera stress längre fram.

Depression och ångest hos modern påverkar också spädbarn negativt. Förutom att barnet riskerar att bli mer känsligt, kan också intelligensutvecklingen påverkas och barnet har en ökad risk att själv drabbas av depression när det kommer upp i tonåren.

Stöd vid eget föräldraskap

Foto: Colourbox

I Sverige växer ca 400 000 barn upp i familjer där en eller båda föräldrarna missbrukar. En sådan stressfylld uppväxt är en stor påfrestning för barnet. Situationen kan innebära att det enda som barnet är säker på – är att det inte är säker på någonting! Det blir en mycket otrygg start.

När barnet så småningom själv blir förälder spelar erfarenheterna från den egna uppväxten stor roll. Det finns en stor risk att de tar med sig de upplevda omsorgsbristerna in i det egna föräldraskapet. Vilket stöd kan dessa föräldrar erbjudas så att bristerna inte överförs till nästa generation?

I ett pågående forskningsprojekt i Malmö inom barnpsykiatrin försöker vi kartlägga hur ”missbrukarbarnets” förmåga att själv bli förälder senare i livet ser ut och på vilket sätt den kan stärkas. Hur kan man ge trygghet när man själv har fått alldeles för lite? Studien bygger på enkäter och djupintervjuer med personer som vuxit upp med missbrukande föräldrar och nu själva blivit föräldrar.

Preliminära resultat visar att dessa föräldrar behöver hjälp att hantera det kaos och den oförutsägbarhet de själva upplevt. De behöver också hjälp att förstå egna känslomässiga reaktioner och att utveckla empati för det egna barnet. Det är angeläget att utveckla behandlingsinsatser för denna utsatta patientgrupp så att föräldrarna kan ge sitt spädbarn en trygg start trots de stora bristerna i den egna uppväxten.

Text: EVA TEDGÅRD

Related posts:

1. Tidig övning kan förhindra störningar vid autism
2. Forskning om hur barns hälsa påverkas i sjuka hus
3. Hur påverkas små barn av föräldrarnas levnadsvanor?

Foto: Roger Lundholm

1978 föddes första provrörsbarnet och under åren därpå duggade nyheter om femlingar tätt. Fjorton år senare injicerades den första spermien direkt i ett ägg.

Inte långt därefter hade forskarna kartlagt den mänskliga arvsmassan. Och nu ser vi hur händelser under fosterlivet kan ha betydelse för framtida sjukdomar.

Vid årets Forskningens dag i Malmö och Lund den 6-7 november 2012 diskuteras landvinningar och hot under temat ”Frisk som foster – frisk som vuxen?”.

Det handlar bland annat om provrörsbarn som kan ärva barnlöshet, om livmoderbehandling som underlättar befruktning och om ägg som handelsvara.

 Se föreläsningarna på webben – direkt den 7 november eller i efterhand. Läs mer

 Läs också artiklarna i tidningen Aktuellt om vetenskap & hälsa som har samma tema.

Innehållsförteckning:

Gränserna flyttas hela tiden framåt

”Fostrets advokater” ger barnet en bättre start

Kunskap skapar större trygghet

Den extra kromosomen var minsta problemet

Vet allt mer om äggets arv

Viktigt att svara på svåra frågor

”Min dotter kan ha ärvt sjuka anlag”

Vänta inte för länge…

Barnlöshet kan gå i arv!

Hormon kan hjälpa både honom och henne

Provrörsbefruktning – sa här går det till

Lagom irriterad livmoder kan hjälpa ovilligt ägg

Hur mår provrörsbarnen?

Ägg som handelsvara

Barn av sin tid

Mödravård upptäcker svag tillväxt

Jämför födelsedata med avgångsbetyg

Spårar risk för blodsjukdomar

Ultraljud ser barnet under förlossningen

Havandeskapsforgiftning kan hävas med läkemedel

Det är aldrig kört!

Närkontakt viktigt för de för tidigt födda

När babylyckan inte vill infinna sig

Nya miljögifter hotar

Related posts:

1. Filmer och föreläsningar vid Forskningens dag
2. För tidigt född – vad händer i vuxen ålder?
3. Forskningens dag om depression och mani

BILDSPEL om provrörsbefruktning

Fred Hambiliki jobbar som embryolog vid Reproduktionsmedicinskt Centrum på Skånes universitetssjukhus i Malmö. Här visar han hur en provrörsbefruktning går till. Länk till bildspelet

FILMER om provrörsbefruktning

• Se en film från Forskningens dag där Leif Bungum berättar om de möjligheter som finns att hjälpa ofrivilligt barnlösa par att få barn med hjälp av provrörsbefruktning. Länk till filmen
• Se också filmen ”IVF-skolan” från Reproduktionsmedicinskt centrum (RMC) i Malmö.

Text: EVA BARTONEK ROXÅ

Foto: Roger Lundholm och Fred Hambiliki (mikroskopibilder). Matton (gravid kvinna).

Related posts:

1. Lagom irriterad livmoder kan hjälpa ovilligt ägg
2. Risken för missbildning endast lätt förhöjd
3. Vänta inte för länge…

Nu undrar mamman om hennes tonåriga dotter kan ha ärvt anlaget. Mamman vänder sig till den Genetiska klinikens mottagning vid Labmedicin Skåne i Lund.

– Själv är denna kvinna inte drabbad av sjukdomen. Men det räcker att anlaget finns i släkten för att dottern ska kunna ha ärvt denna mutation, berättar Ingela Landberg, biomedicinsk analytiker och genetisk vägledare vid kliniken.

Hon arbetar vid den allmänna genetiska mottagningen och gör tillsammans med läkare på kliniken utredningar om alla typer av ärftliga risker för sjukdom. I en del fall, som detta med tonårsflickan, kan sjukdomen variera mellan individer och det finns risk att man är anlagsbärare även om man saknar symtom. Men ett gentest kan lika väl visa att kvinnan inte bär på den anlagsbärande genen.

Ingela Landberg. Foto: Roger Lundholm

Related posts:

1. ”Sjuka barn har inga syskon”- anhöriga barns situation
2. KOL-sjuka får i sig mer avgaser än friska

Foto: Matton

– Man kan säga att de mår allt bättre. Dödligheten hos nyfödda är visserligen fortfarande högre och provrörsbarnen löper en större risk att drabbas av missbildningar och sjuklighet men det beror till stor del på andra faktorer än själva provrörstekniken, säger Karin Källén. Hon är statistiker och docent i reproduktionsepidemiologi vid Lunds universitet.

Den största bidragande orsaken till att provrörsbarnens hälsa har förbättrats är att man har lyckats minska antalet flerbarnsfödslar – som ju är en risk i sig. Det är ett känt faktum att dödligheten i samband med flerbarnsfödslar är högre, risken att födas för tidigt ökar och barnen är oftare små för sin ålder.

Ett embryo räcker

Tidigare satte man in två eller fler embryon för att öka chanserna att lyckas men allt eftersom tekniken har utvecklats är detta inte längre nödvändigt. I Sverige är ett embryo numera praxis vid provrörsbefruktning.

Skillnaden i risk mellan IVF-födslar och naturliga födslar har därför sjunkit. Andra riskfaktorer är bl.a. moderns ålder och att IVF-mödrar oftare är förstföderskor, vilket ökar risken. Antalet år som kvinnan varit ofrivilligt barnlös spelar också in.

Skillnaderna krymper

– Risker måste alltid sättas in i ett sammanhang för att inte blivande föräldrar ska bli oroliga i onödan, säger Karin Källén. Foto: Roger Lundholm

– Man får inte glömma de bakomliggande medicinska orsakerna till infertiliteten och att man har hjälpt någon att bli gravid som annars inte blivit det. Det kan vara att kvinnans livmoder fungerar sämre eller att det finns en underliggande sjukdom som ger en tillväxthämning hos fostret och som kan påverka barnets hälsa, säger Karin Källén.

Om man tar hänsyn till även dessa faktorer kan man knappt längre se några skillnader mellan IVF barnens hälsa och de som kommit till på naturlig väg.

Alldeles färska studier tyder dock på att det kanske inte är hela sanningen trots allt. Vid jämförelser av färska och frysta embryon har man fått resultat som visar att barn från frysta embryon oftare är stora för sin ålder. Att vara stor kan medföra ökad risk vid förlossningen och stora barn är, trots sin storlek, ofta mer omogna, t.ex. i lungorna.

Mycket liten risk för den enskilda kvinna

Trots de allt bättre utsikterna för provrörsbarnen kan all statistik och nya rön väcka oro hos blivande och nyblivna föräldrar. Karin Källén vill därför vara tydlig med att man inte får stirra sig blind på procentsiffrorna och ger ett exempel.

– En kvinna som blivit gravid efter IVF löper 74 procents högre risk för att barnet ska dö i samband med födseln, vilket låter väldigt mycket. Men för den enskilda kvinnan är risken ändå inte så stor. Hon måste föda 600 barn för att riskera att ett barn dör på grund av att hon genomgått IVF. En risk som de flesta nog tycker att man kan ta …

Text: EVA BARTONEK ROXÅ

No related posts.

Hon är överläkare i gynekologi och medlem i den etikgrupp som är knuten till Södra sjukvårdsregionen och Reproduktionsmedicinskt Centrum i Malmö. I denna grupp tar man upp etiska frågor i samband med beslut om provrörsbefruktning, IVF. Oftast gäller det fall där paret vill ha hjälp att få barn, medan de ansvariga läkarna av olika skäl är tveksamma.

För att komma i fråga för skattefinansierad IVF finns ett antal krav. Till dem hör bl.a. att både mannen och kvinnan ska vara rökfria, att kvinnan inte får vara alltför överviktig, och att kvinnan inte får vara mer än 39 år när behandlingen startas. Redan här kan det uppstå diskussioner.

Inga entydiga svar

Britt Friberg. Foto: Roger Lundholm

Andra frågor är ännu mer svårbesvarade. Vad gör man till exempel om någon av parterna bär på en sjukdom som kan föras vidare till barnet, eller som gör det svårare för föräldern att ta hand om ett spädbarn? Eller om kvinnan är multihandikappad?

Det finns inga entydiga svar i sådana fall, utan svaren varierar beroende på sjukdomarnas karaktär och parets omständigheter. Svaren kan också variera över tid. Det som är möjligt idag var inte möjligt igår, och gränserna för vad som tillåts förflyttar sig därför hela tiden.

– Sjukvården kan ju idag behandla många sjukdomar som förr ledde till döden. Därför möter vi många före detta patienter som överlevt sin sjukdom, men som kan ha svårt att få barn på naturlig väg, säger Britt Friberg.

Även svårt sjuka patienter söker ibland IVF-hjälp. Britt Friberg har mött cancersjuka män som drömde om barn tillsammans med sin partner, fast det inte var säkert att de själva skulle hinna se barnen födas.

– Vi diskuterade mycket hur den eventuella graviditeten och förlossningen skulle påverkas av att kvinnorna kanske just förlorat sina män. Sen slutade det med att männen dog innan någon behandling hunnit startas, berättar hon.

Se till barnets bästa

Etikgruppen har en stor bredd både professionellt och geografiskt. Här finns både etiker, gynekologer, kuratorer, sköterskor och androlog, och deltagare både från SUS och flera andra sjukhus.

– Det är skönt att ha andra att tala med när det gäller ovanliga fall och osäkra beslut. För paren i fråga är det nog också bra att det inte bara är en enda person som står bakom ett negativt beslut, tror hon.

Ändå är det inte alla par som accepterar negativa beslut. Somliga överklagar besluten, som i några fall faktiskt fått ändras.

– I början såg vi mer till det eventuella barnets bästa. Var det verkligen bra för ett barn att bli fött till ett par som på olika sätt hade en svår situation? Idag har hänsyn till parets längtan efter barn kommit att få större betydelse, säger Britt Friberg.

Text: INGELA BJÖRCK

Related posts:

1. Svåra frågor när patienten inte själv kan fatta beslut
2. Ett liv fyllt av svåra depressioner
3. Demenssjukdomar är svåra att diagnostisera

Illustration av DNA. Bild: Colourbox

Om inte alltför lång tid blir det möjligt att identifiera de 50-150 vanligaste sjukdomsriskerna för det barn vi väntar på. Rätt använt ger detta oss möjlighet att leva ett friskare liv.

Ulf Kristoffersson. Foto: Roger Lundholm

– Men än så länge har vi bara öppnat boken om den mänskliga arvsmassan. Vi kan läsa enstaka meningar, men förstår inte alltid vad de betyder, säger Ulf Kristoffersson.

Han är sedan flera decennier kliniskt verksam genetiker vid Labmedicin Skåne och docent i klinisk genetik vid Lunds universitet. I de båda egenskaperna förespråkar han en strikt vetenskaplig grund när det gäller att tolka ett ofött barns och vuxna individers genetiska egenskaper. Denna vetenskapliga grund vilar i de flesta fall på såväl DNA-test i laboratoriet som noggrant utförda släktutredningar (se artikeln Viktigt att svara på svåra frågor).

– Rent mänskligt handlar det om att ge en jämlik och lika vård för att därmed minska sjuklighet och för tidig död, allt enligt hälso- och sjukvårdslagen. Vad vi gör är att ge den enskilde individen möjlighet att ta beslut, säger han.

Allt billigare göra DNA-test

När ultraljudet funnit ett avvikande fynd är det läge att göra en genetisk analys. Om analysen visar att barnet kommer att födas med så många missbildningar att det har små chanser att överleva kan det vara rimligt att avstå från livsuppehållande behandling och undvika onödigt lidande. Samtidigt, säger Ulf Kristoffersson, är riskfaktorer ett trubbigt instrument.

– Vi kan göra genetiska tester på foster och se delar av enskilda gener, men hittar samtidigt mycket som vi inte vet vad det betyder.

Mikroarray. Foto: Wikimedia Commons

På ett så kallat mikroarray, en glasplatta med en yta stor som ett långfinger, ryms alla våra cirka 20 000 gener. Teknikens utveckling har gjort det möjligt att också göra array på foster, men det finns begränsade möjligheter att tolka dem.

Samtidigt minskar kostnaden i rask takt för så kallade sekvensanalyser av hela arvsmassan hos en enskild person.

Kostnaden för en sådan helgenomsekvensering kommer inom några få år att ha sjunkit från 40 000 till mindre än 10 000 kronor. Men innan metoden möter patienten måste läkaren ha lärt sig att tolka tecknen.

– Hur ska sjukvården tackla detta? Vilka krav kommer medborgarna att ställa? undrar Ulf Kristoffersson.

Se en film från Forskningens dag där Ulf Kristoffersson berättar mer om klinisk genetik och de möjligheter de nya teknikerna innebär. Filmen är framtagen av Skånes universitetssjukhus inför Forskningens dag 2012. Projektledning: Camilla Borrebaeck. Producent: George Godfrey.

Nya säkrare metoder för fosterdiagnostik

Fosterdiagnostik som tar prover direkt i livmodern är emellertid inte ofarliga för fostret. I ett fall av tvåhundra kan ingreppet leda till missfall. Det finns nyare metoder under utveckling. Ur mammans blodprov i 7-8 graviditetsveckan går det att isolera fritt foster-DNA utan att röra fostret och dess livsmiljö.

I dag kan man genom detta ge prognos för barn där det finns risk för så kallad RH-immunisering – ett tillstånd där skilda blodgrupper hos föräldrarna kan vålla problem.

Utomlands har man redan etablerat tekniken för att kunna se könet på fostret eller kromosomförändringar som kan leda till Downs syndrom.

Som en adventskalender med många luckor stängda

I en mikroarray av foster med missbildningar som upptäckts vid ultraljudet, kan man också hitta sådant som inte är relevant för varför undersökningen gjorts, exempelvis förändrade tjocktarmseller bröstcancergener.

– Det kan vara en oönskad information som studsar tillbaks på föräldrarna och övrig släkt, påpekar Ulf Kristoffersson. Kartläggningen av arvsmassan, säger han, är som en adventskalender med många, ännu stängda luckor.

I den kliniska vardagen koncentrerar man sig därför desto mer på de luckor som är relevanta för frågeställningen. Därmed undviker man att få för mycket oönskad kunskap.

Tolkning av DNA-test ska bygga på vetenskaplig grund

– Sjukvården kan endast bygga på solida, vetenskapliga data. Vi ger inga prognoser för sjukdomar där vi inte har vetenskapliga belägg eller där testen är ofullständiga.

Om 5-10 år kommer det att vara möjligt att göra fosteranalyser utan att ta prov direkt från fostret till låga kostnader såväl inom sjukvården som i affärsdrivande verksamhet.

– Med de nya DNA-analysteknikerna kommer det med all sannolikhet att bli möjligt att beställa kommersiella prov på de 50 till 150 vanligaste sjukdomarna redan i sjunde graviditetsveckan. När de väl är validerade så ska också vi använda dem, anser Ulf Kristoffersson.

Landvinningarna inom genetiken skapar ständigt nya förutsättningar för bättre medicinsk bot och förebyggande vård. Men också ett behov av utbildning av vårdens medarbetare så att de bättre kan undvika de fallgropar som finns, inte minst ur etisk synvinkel, eftersom de är många, påpekar Ulf Kristoffersson.

Text: PER LÄNGBY

Related posts:

1. Inget privatliv i livmodern – läkarna ser allt
2. Gunnar Flivik: Allt bättre resultat för proteskirurgin

Anna och Andreas tillsammans med sin son Elliot. Foto: Roger Lundholm

Anna och Andreas hade planerat för sin bästa jul någonsin. Några dagar före julafton föddes Elliot. Julgranen stod på plats i nyinköpta villan. Då vändes allt i djup förtvivlan.

– Men att Elliot råkar ha Downs syndrom kom långt ned på listan, säger Anna.

Antalet kromosomer var en underordnad fråga när Anna Bank och Andreas Bergström förstod att de väntade barn. Det är den fortfarande.

– Man kan inte gardera sig mot livet. Att skaffa barn är i sig själv ett lotteri, säger Anna.

Avstod från fostervattenprov

Ingen av dem fruktade Downs syndrom. Andreas har arbetat med unga personer som har Downs syndrom och Anna har en äldre släkting med samma syndrom. Ett fostervattenprov som skulle visa att deras Elliot kunde tillhöra samma grupp skrämde därför inte.

– Även om jag tagit det hade det inte påverkat mitt beslut att föda Elliot, försäkrar Anna.

Nu valde hon att helt avstå från fostervattenprov, liksom andra tester som skulle ha kunnat visa om Elliot hade Downs syndrom.

Ett av många sätt att leva på

– Som förälder är det ändå omöjligt att förbereda sig på allt som kan hända. Jag fick typ 1-diabetes som barn, men det är ingen i min släkt som fått det tidigare, säger Andreas.

Från början friska barn kan tyna bort i cancer eller få diagnoser med olika bokstavskombinationer. Att leva med Downs syndrom är bara ett av flera sätt att leva utanför normen, vid sidan av alla ”normala” familjer.

Foto: Roger Lundholm

– Samtidigt är jag medveten om att i slutändan är det Elliot som har Downs syndrom. Som föräldrar kan vi ge honom all värme och kärlek vi förmår, men det är han som kommer att utsättas för omgivningens reaktioner, säger Anna.

Det finns studier, påpekar hon, som visar att barn med Downs syndrom är lyckligare än andra.

– Vad är man då så rädd för? I vilket fall bör man fråga sig det själv innan man tar ställning till ett fostervattensprov och konsekvenserna av det svar man får.

Komplikationer vid födseln

Vårt behov av att kontrollera våra livsbetingelser är stort medan våra möjligheter att styra över dem ibland är så oerhört små. För Elliots föräldrar är hans kromosomrubbning en bagatell jämfört med den hjälplöshet de utsattes för minuterna efter hans födsel den 21 december 2011.

Elliots fostercirkulation hade inte upphört. Bortsliten från mammas navelsträng förmådde han därför inte syresätta sitt blod, fick syrgas och strax därpå behandling i ECMO, en form av hjärt-lungmaskin som syresatte hans blod. Samtidigt pågick julfestligheter på patienthotellet där Anna och Andreas vandrade fram och tillbaka bland alla lyckliga, nyförlösta mödrar och deras familjer.

– Det var som en riktigt, riktigt dålig film, minns Andreas.

Anna ringde släkten och berättade.

– Jag drog alla turer, alla behandlingar, vården på barnintensiven, att Elliot inte fick möjlighet att lära sig att äta… Att han dessutom hade Downs syndrom kom väldigt långt ned i den berättelsen.

Mer ödmjuk syn på livet

Krisen övervanns, men den långa vårdtiden innebar att Elliot inte förstod hur han skulle bära sig åt för att äta. Några månader senare fick han en knapp på magen genom vilken han kunde få den mat han inte visste hur han skulle svälja.

– Knappen finns kvar, men nu äter han mer och mer på egen hand, berättar Andreas. Ibland blir jag irriterad över att han äter så lite, men då tänker jag att han faktiskt äter mer än i går.

Dessutom är Elliot precis den glada typ de ville ha. Att han dessutom har humör gör inte saken sämre.

– Man blir mer ödmjuk inför livet efter en sådan här händelse, säger Anna.

Och då tänker hon inte på Elliots syndrom. Det bara finns där.

Text: PER LÄNGBY

Related posts:

1. Störd lungfunktion hos de allra minsta
2. ”Fostrets advokater” ger barnet en bättre start
3. Studerar hur sjukdomar utvecklas i minsta detalj

Ultraljudsbild på foster i fjärde månaden. Foto: Matton

Ultraljudet avslöjar att ditt barn kommer att födas med en läpp-gom-spalt. Du ser ett harmynt, mobbat barn framför dig. Men tack vare fosterdiagnostiken kan du förbereda dig på det oväntade och sjukvården på att åtgärda missbildningen.

Barnmorskan Elizabeth Crang Svalenius, i dag docent vid Lunds universitet, inledde sin yrkesbana på 70-talet. Från 1980 erbjöds ultraljud till alla gravida. Men informationen till föräldrarna efter screeningen var oftast mycket bristfällig.

Jag ser enorma fördelar med att föräldrar idag kan göra egna, självständiga val, säger Elizabeth Crang Svalenius. FOTO: ROGER LUNDHOLM

– I praktiken informerades många föräldrar, mest modern, bara några minuter, berättar hon. Få föräldrar motstår frestelsen att se sitt ofödda barn på bild. I en studie på 1 000 familjer i slutet av 80-talet kunde Elizabeth Crang Svalenius konstatera att ingen avstod från ultraljud.

Tid för förlossningen

Till en början var ultraljudets främsta förtjänst att det blev möjligt att skapa en säkrare datering för nedkomsten.

– Jag har varit med om hur man dessförinnan satte igång en dygnslång förlossning för tidigt i tron att barnet var överburet och att vi därmed förlöste ett alldeles för litet barn, säger Elizabeth Crang Svalenius.

De tidiga ultraljudsbilderna var svåra att förstå för en lekman. Och först så småningom nådde de en kvalitet där man kunde se missbildningar hos fostret, alltifrån vattenskalle till ryggmärgsbråck och dvärgväxt.

Bättre på att informera

För Elizabeth Svalenius kändes det angeläget att ta reda på om erbjudande om ultraljud skapade oro bland föräldrarna.

– Av mina intervjuer framgick det att många inte var medvetna om att ett ultraljud kunde leda fram till någon form av beslut. Sedan dess har sjukvården blivit bättre på att informera.

Svåra val

Informationen ger föräldrarna möjlighet att ta beslut om abort om graviditeten inte är för långt gången, men också att man kan välja att föda på ett sjukhus med barnkirurgisk eller barnhjärtkirurgisk kompetens om man vet att det krävs botande ingrepp direkt efter förlossningen.

– Föräldrar tvingas i dag ta ställning till mycket. Men jag ser enorma fördelar med att de kan göra egna, självständiga val. Stor kunskap om vad som väntar kan göra det både lättare och svårare. Men i de flesta fall ger god information mera lugn, säger Elizabeth Crang Svalenius. Att veta att hjärtfelet eller läpp-gom-spalten kan åtgärdas ger tryggare föräldrar.

Text: PER LÄNGBY

Related posts:

1. Fosterdiagnostik – viktigt med rätt information!
2. Könstillhörighet ger större risk för hjärtinfarkt
3. Kjell Salvesen: Ultraljud i graviditet

Foto: Privat

Tillväxthämmade foster löper i en del fall ökad risk att råka ut för sjukdomar och komplikationer senare i livet, särskilt när undervikten följs av ett alltför snabbt växande under de första levnadsåren. Men varför växer inte fostret normalt och går det att förebygga? Vad betyder föräldrarnas hälsa och livsstil?

Forskningen kring tillväxthämmade foster är relativt ung men intresset har ökat kraftigt de senaste 10–15 åren. På Skånes universitetssjukhus i Malmö forskar Peter Nilsson, överläkare och professor i klinisk kardiovaskulär forskning vid Lunds universitet, kring ämnet:

– Både genetik och miljö påverkar, men vi vet inte vilket som påverkar mest. Hur som helst landar vi i att förebyggande insatser hos föräldrarna är viktiga, säger han.

Peter Nilsson. Foto: Privat

Peter Nilsson betonar samtidigt att riskerna för men senare i livet trots allt är små även för dem som är undernärda som foster:

– Oavsett alla de utmaningar som vi utsätts för redan på livmoderstadiet så föds de allra flesta av oss friska. I Sverige är det ca 4–5 procent av de nyfödda som har för låg vikt i förhållande till graviditetstidens längd, och det är endast hos en del av dessa som det finns risk för negativa följder på hälsan.

För dem som ändå drabbas, är hjärt-kärlsjukdomar, diabetes typ 2 och olika psykiska besvär exempel på diagnoser. De bakomliggande riskerna finns enligt Peter Nilsson till stor del hos modern. Hit hör näringsbrist och dålig kost, skador på moderkakan och olika virusinfektioner. Också livsstilen är viktig, där rökning, alkohol, drogmissbruk och alltför mycket stress kan störa fostrets tillväxt.

Det kan låta logiskt. Men den moderna forskningen går längre än så. Den har lyckats visa att även den omgivande miljön och att både mammans och pappans livsbetingelser på ett mer allmänt plan kan ha betydelse för fostrets utveckling. Ett väl fungerande liv med t.ex. god sjukvård, bra arbetsmiljö och sunda bostäder kan ha betydelse.

– Vårt födelseår markerar hur samhället såg ut vid just den tidpunkten, och det återspeglas delvis i hur vår hälsa är idag. Vi som är födda på 1950-talet har växt upp med t.ex. vaccin och bra sjuk- och tandvård. Det har säkert på ett eller annat vis präglat både oss själva och senare våra barn. Våra föräldrar levde oftast under mer knappa och mindre hygieniska förhållanden. Det påverkade deras hälsa, men har även satt avtryck i oss, säger Peter Nilsson.

Foto: Rockfang, Wikimedia Commons

Allra tydligast blir fenomenet om man jämför föräldrar i krigszoner eller svältområden med dem som lever ett fredat och välmående liv. Ju bättre föräldrarna har det vid tiden för barnets tillkomst och under graviditeten, desto större är sannolikheten att barnet också blir friskt.

Vad är det då som rent medicinskt händer i det ofödda barnets kropp, som kan öka risken för sjukdomar och komplikationer? Tillväxthämmade foster har sämre utvecklade blodkärl som kan bidra till förhöjt blodtryck. Också leverns och musklernas tillväxt kan påverkas. Allt detta ökar risken för hjärt-kärlproblem längre fram i livet.

En dåligt utvecklad muskulatur på fosterstadiet ökar dessutom risken för diabetes typ 2, eftersom insulinkänsligheten kan försämras. Den förbättrade kunskapen om mekanismerna bakom fostrets tillväxt och vad som kan hända senare i livet är i huvudsak positiv, menar Peter Nilsson. Men den kan faktiskt också ställa omgivningen inför en del svåra val och dilemman.

”Catch up-growth” kan uppstå hos tillväxthämmade foster som efter födseln tillförs alltför mycket näring, och växer så fort att de riskerar att skadas. Hur vet man vad som är lagom? Det är en av flera frågor kring tillväxthämmade foster där det behövs mer kunskap.

Text: BJÖRN MARTINSSON

Related posts:

1. Professorns bästa råd: Skjut upp dina hjärtproblem!
2. Barn och barnbarns tur att bidra med ny kunskap om folksjukdomar
3. Hur påverkas små barn av föräldrarnas levnadsvanor?

Foto: Matton

Ultraljud under själva förlossningen, och inte bara för att undersöka fostret i förväg, ska ge säkrare förlossningar.

Tanken är att man genom den pågående ultraljudsundersökningen ska se om det behövs sättas in några hjälpmedel för att få ut barnet utan skador, berättar professor och överläkare Kjell Salvesen vid Kvinnokliniken på Skånes universitetssjukhus.

Ibland förlöses barn med tång, vid andra tillfällen behöver det utnyttjas en sugklocka. Tidigare har dessa satts in mer eller mindre i blindo. Men genom att kunna se vad som händer via ultraljudet i realtid får förlossningsläkaren ett bättre underlag för sitt beslut.

Kjell Salvesen. Foto: Roger Lundholm

Metod från Norge

Metoden har Kjell Salvesen inspirerats till att ta med sig till Sverige från Norge. Där har den sedan några år praktiserats på sjukhuset i Stavanger och från detta sjukhus spridit sig till andra norska sjukhus.

Dagens kunskaper om möjligheterna till ultraljud under själva förlossningen har kommit fram successivt under de senaste fem åren. Metoden utvärderas av en doktorand i Norge just nu och hittills har 5-6 artiklar publicerats.

Kjell Salvesen deltar även i flera EU-finansierade projekt som bedriver forskning om möjligheterna att påverka och förebygga sjukdomar hos foster.

I början av 1960-talet

Den första avhandlingen om ultraljud kom i Lund och gjordes av Bertil Sundén 1964. Ultraljud kom till sjukhuset i Malmö i början av 1960-talet.

Kvinnokliniken i Malmö kan ha varit först i världen med att screena alla gravida med hjälp av ultraljud.

Text: HANS-GÖRAN BOKLUND

Related posts:

1. ”Fostrets advokater” ger barnet en bättre start
2. Kjell Salvesen: Ultraljud i graviditet
3. Föredrag om ultraljud i klinisk diagnostik

Jana Brodszki är förlossningsläkare och forskar om försämrad tillväxt under graviditeten. Foto: Roger Lundholm

Fostrets tillväxt följs under graviditeten genom så kallad SF-mätning (symfys-fundusmätning). Barnmorskan tar då mått på den blivande mammans mage i samband med besöken i mödravården. Måtten ligger sedan till grund för en uppskattning av hur fostret ökar i storlek.

Är ökningen i SF-måttet inte är tillräcklig, remitteras kvinnan till en extra ultraljudsundersökning. Ultraljud är en mer exakt metod att ta reda på hur stort fostret är. Genom att mäta storleken på fostrets huvud, buk och lårben uppskattas fostrets vikt.

Det finns också sjukhus som rutinmässigt erbjuder tillväxtkontroll med ultraljud i slutet av graviditeten, vanligen i vecka 32–34. Om fostrets vikt bedöms ligga alltför lågt (22 procent eller mer under förväntad vikt) kan det bli aktuellt med s.k. doppler-ultraljud. Då undersöks bl.a. blodflödet i navelsträngen vilket gör det möjligt att avgöra om näringstillförseln är tillräcklig.

– Att fostrets vikt är i underkant behöver inte innebära några risker, berättar Jana Brodszki, specialistläkare inom obstetrik och gynekologi vid Skånes universitetssjukhus i Lund och forskare vid Lunds universitet.

– Men uppskattas vikten som alltför låg eller om fostret inte fortsätter att växa krävs uppföljande besök på kvinnokliniken. Om blodflödet till fostret inte fungerar normalt kan det bli nödvändigt att starta förlossningen i förtid eller i vissa fall förlösa med kejsarsnitt.

Att på egen hand upptäcka att fostret inte växer tillräckligt är svårt. Tecken som att det inte verkar röra på sig på normalt vis eller att magen ser ut att vara för liten ska tas på allvar. Men de kan inte automatiskt kopplas till hämmad tillväxt, berättar Jana Brodszki.

Text: BJÖRN MARTINSSON

Related posts:

1. Göran Lingman: Det ofödda barnets blodcirkulation
2. Inget privatliv i livmodern – läkarna ser allt
3. Kjell Salvesen: Ultraljud i graviditet

Barn som föds extremt för tidigt, före 29:e graviditetsveckan, löper större risk att få en otrygg anknytning till sina närmaste. Detta kan i sin tur öka risken för att senare i livet utveckla psykisk ohälsa. Den goda nyheten är att det delvis går att lindra problemen genom rätt omvårdnad av den nyfödda och att man kan få hjälp även senare i livet.

Alla nyfödda har i början svårt att reglera sina känslor och behöver därför förälderns hjälp. Föräldern måste vara lyhörd för de signaler som barnet skickar ut och kunna bemöta barnets behov och hjälpa det tillrätta. Ett väl fungerande samspel mellan barn och förälder underlättar en trygg anknytning.

– Ett barn med en trygg anknytningsrelation har lärt sig att: ”När jag behöver hjälp då skickar jag ut signaler som gör att jag får hjälp”. Detta stärker barnets tilltro till den egna förmågan och att det kan lita på andra, säger Anne-Li Hallin, legitimerad psykolog och psykoterapeut vid Skånes universitetssjukhus.

Hjälper tyda svaga signaler

Extremt för tidigt födda har svårare att skicka ut tydliga signaler. De kanske inte orkar eller så är signalerna väldigt svaga. För de nyblivna föräldrarna har tillvaron vänts upp och ner och livet är ett kaos. De är stressade, oroliga och inte sällan väldigt trötta. Då är det inte lätt att uppfatta svaga signaler från ett barn.

– Vården av för tidigt födda har förbättrats mycket på senare tid. I Norden är vi långt framme inom det här området, säger Karin Stjernqvist, professor i psykologi vid Lunds universitet. Hon forskar kring de för tidigt födda barnens utveckling.

Idag jobbar man mycket med att främja barn-förälderrelationen. Det kan vara att föräldrarna uppmuntras till att ha hudmot- hudkontakt med barnet och att delta i omvårdnaden. Att småprata med sitt barn, hur litet det än är, är också viktigt.

Personalen hjälper också föräldrarna att tyda de svaga signalerna som barnet sänder ut. Det kan röra sig om en liten gäspning eller att barnet öppnar ögonen en kort stund.

 Trygg anknytningsstil går att förvärva

Viktigt att komma ihåg är att en otrygg anknytning inte automatiskt leder till psykiska problem. Det finns ingen självklar koppling, däremot utgör det en riskfaktor.

– Dessutom är det aldrig kört. Det finns möjligheter att förvärva en trygg anknytningsstil även längre fram i livet och vissa perioder i livet är extra lämpliga för det, förklarar Anne-Li Hallin och fortsätter:

– Puberteten är en sådan tidpunkt. När man etablerar en djupare kärleksrelation eller när man själv får barn är andra lämpliga tillfällen. Genom en ökad insikt om sig själv och det egna sättet att agera i känslomässigt nära relationer förstärker man sin förståelse av hur vi formar relationer. Kanske förstår man bättre varför de viktiga anknytningspersonerna, vilket ofta är föräldrarna, agerade som de gjorde. Men om den otrygga anknytningsstil jag etablerade som barn består och är en faktor i psykisk ohälsa kan man behöva söka professionell hjälp.

Bäst att göra rätt från början

Men bäst är förstås att försöka göra så rätt som möjligt från början.

– Svenska barnläkarföreningen är på gång att skapa ett nytt nationellt program där extremt för tidigt födda barn ska följas upp av sjukvården till 5 1/2 års ålder. Och i Skåne har vi redan ett sådant program för uppföljning, berättar Karin Stjernqvist.

Text: EVA BARTONEK ROXÅ

Related posts:

1. Från kuvös till student – så klarar sig de för tidigt födda
2. Störd lungfunktion hos de allra minsta
3. För tidigt född – vad händer i vuxen ålder?

För de blivande föräldrarna kommer en så tidig födsel som en chock.

– Ett finger att hålla i, en axel att vila mot, hud mot hud. Den fysiska kontakten mellan de för tidigt födda barnet och föräldrarna är en viktig del i vårdprocessen, säger professor David Ley. Här tillsammans med Lene Ödegården Richter. Foto: Roger Lundholm.

– Inga föräldrar är förberedda på att de ska få ett barn redan i vecka 23, 24 eller 25. De hamnar i en krissituation och då är det viktigt att vi i sjukvården stöttar dem på alla sätt, säger David Ley, professor i pediatrik vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus.

Inflammation vanligaste orsaken

Den vanligaste orsaken till extremt för tidig födelse är för tidiga värkar utlösta av en inflammation. Andra anledningar är att fostret inte växer som det ska eller att mamman är sjuk, vanligen då i havandeskapsförgiftning.

När ett barn föds så tidigt väger det mellan 500 och 1000 gram. Risken att det inte överlever varierar kraftigt med utvecklingen. Av dem som föds i vecka 22 överlever cirka tio procent, motsvarande siffra i vecka 26 är 85 procent.

Hud mot hud

– Den tyngsta faktorn för överlevnad och för barnets hälsotillstånd i framtiden är hur långt graviditeten är gången vid födseln. Samtidigt har både övervakningen av fostret före födseln och vården som vi ger barnet på neonatalavdelningen efter födseln en stor betydelse, säger David Ley, men understryker också vikten av att föräldrarna deltar i vårdprocessen.

– Kontakten mellan barnet och föräldrarna är viktig. Därför ser vi gärna att de är med så mycket de orkar, att de finns tillhands när barnet behöver dem. Ett finger att hålla i, en axel att vila mot, hud mot hud.

Ett barn som föds extremt för tidigt är inte redo att möta världen, bland annat är lungorna och hjärnan omogna och risken för komplikationer är stor. Men det har skett en enorm utveckling av vården av för tidigt födda barn de senaste 40 åren, vilket gett även de här barnen betydligt större chans att överleva nu än tidigare.

Intensivvården utvecklas

– Det vi behöver förstå bättre är vad det är som reglerar utmognad och tillväxt hos de här mycket för tidigt födda barnen, och hur vi kan påverka dessa faktorer så att utvecklingen sker så normalt som möjligt.

På många neonatalavdelningar försöker man efterlikna miljön i livmodern; dämpad belysning, tystnad och några frottéhanddukar som en vall runt barnet som tar emot när det rör sig. Allt för att barnet ska få en så gynnsam utveckling som möjligt, trots för tidig födsel.

– Den här delen av intensivvården har utvecklats mycket och den är viktig. Barnet ska ju stimuleras i den takt som det kan hantera det, säger David Ley.

Text: OLLE DAHLBÄCK

Related posts:

1. Vad behöver pappor till för tidigt födda barn?
2. Tillväxtfaktor hjälper hjärnans utveckling hos för tidigt födda
3. Från kuvös till student – så klarar sig de för tidigt födda

– Skötbordet är väldigt användbart. Babyn kommer upp i ögonhöjd och vi får ett bra tillfälle att se samspelet – eller bristen på samspel – mellan mamma och barn.

Det säger Margareta Brodén på Viktoriagården i Malmö, en enhet inom barnpsykiatrin som vänder sig till gravida mammor och föräldrar med barn mellan 0 och 4 år. Det kan gälla mödrar som har svårt att knyta an till fostret i magen eller till sin nyfödda baby, eller föräldrar som upplever sina barn som svårkontaktade, aggressiva, svårkontrollerade eller ängsliga.

Depression vanlig orsak

Mer än hälften av patientfamiljerna tar idag själva kontakt med Viktoriagården. Dels är verksamheten välkänd efter flera årtiondens arbete, dels har samhället förändrats.

– Postpartum-depression – depression efter förlossningen – är inte ovanligt i västvärlden. Men förr kände föräldrarna skam över att inte vara glada över sitt lilla barn, och gjorde sitt bästa för att hålla fasaden uppe. Idag accepterar man inte att må så dåligt, och tycker inte heller det är pinsamt att söka psykologisk hjälp, säger Margareta Brodén.

Viktoriagården erbjuder individuell terapi, föräldrasamtal samt ”samspelsbehandling” för att förbättra kontakten mellan föräldrar och barn. Man iakttar samspelet, hjälper till att uppmärksamma och tolka barnets signaler, ger råd och uppmuntran.

Samspelet viktigt

– En frisk vuxen vet instinktivt hur hon ska förhålla sig till ett litet barn. Vi möter dess ögon, kommer nära, ökar mimiken och gör rösten gladare och mer känslofylld. Men hos den som är deprimerad eller plågad av ett inre kaos fungerar inte denna inbyggda kunskap, säger Margareta Brodén.

För deprimerade mammor kan Viktoriagården erbjuda transport, vilket ofta är en nödvändighet. En deprimerad person har svårt bara för att orka gå till affären och köpa bröd. Ännu mer omöjligt kan det då kännas att ta sig med barnvagn tvärsöver staden för behandling. Barnet till en deprimerad mamma kan vara väl omskött, men ändå visa risktecken när det gäller relationerna.

– Om föräldern söker kontakt och babyn snabbt vänder bort blicken, då är något på tok. Barnet har från födelsen en inbyggd strävan att möta andra människors blick. Om en baby inte gör det, så är det tecken på otrygghet, uppgivenhet eller kontaktsvårigheter, säger Margareta Brodén.

Inget lättviktigt ”gullande”

Otrygghet är inte bara negativt i barnaåren, utan ger också problem längre fram. Samstämmig forskning visar att en otrygg anknytning under en människas två första år ger risk för framtida svårigheter när det gäller social förmåga, kamratrelationer, förmåga att styra sina känslor m.m. Därför är arbete med spädbarn inget lättviktigt ”gullande” utan en verksamhet som kan vara avgörande för de berörda.

Patienterna på Viktoriagården utgör både utbildningsmässigt och åldersmässigt ett genomsnitt av Malmö, och kommer från alla sociala skikt. Invandrarfamiljerna var förr färre än genomsnittet, men har blivit fler sedan Viktoriagården började använda tolk.

Stress och utmattning… en svår parrelation… brist på nära kontakter… psykisk ohälsa… svåra upplevelser i barndomen – det kan ligga många skäl bakom patienternas problem. Tidigare missbruk kan också finnas med i bilden, liksom missbruk hos de egna föräldrarna.

Antalet remisser ökar

– En studie vi gjorde 2008 visade att hälften av våra spädbarnsmödrar vuxit upp i familjer där det förekom missbruk. Även om de inte själva varit missbrukare hade de påverkats av sin svåra barndom, förklarar Margareta Brodén.

Eva Tedgård, som stått för studien, går nu vidare med en närmare undersökning av dessa mödrar. Viktoriagårdens arbete har också gett material till andra studier. Carina Svensson har kartlagt arbetet med gravida kvinnor, och Katrin Bernstad har studerat mindfulness för behandling av oroliga spädbarnsföräldrar.

Margareta Brodén har själv skrivit både en avhandling och flera böcker om anknytningen mellan mamma och spädbarn. Det är i stor utsträckning hennes arbete som gjort att Viktoriagården varit först, och ofta främst, inom sitt område i Skandinavien.

För varje år ökar antalet remisser till Viktoriagården, och även tyngden i ärendena. Större stress i samhället ger mindre marginaler och mer risk för ångest och depression. Därför lär den gula villan på Fridhem även i fortsättningen ha en strid ström av stora och små besökare.

Text: INGELA BJÖRCK

Foto: Roger Lundholm

Related posts:

1. EU vill förebygga blödningar hos nyfödda
2. Barn med cerebral pares vill också ha gympa
3. ”Könsceller får inte bli handelsvaror”

Foto: Colourbox

PCB , dioxiner och nu senast Bisfenol A. Vad blir nästa larm …?

På Avdelningen för Arbets- och miljömedicin vid Lunds universitet forskas det om miljögifter i vår omgivning. Just nu pågår bland annat en studie för att undersöka om foster utsätts för de så kallade fluorerade ämnena som blir allt vanligare i vår omgivning.

– Det kommer hela tiden nya kemikalier och vi vet i de flesta fall alldeles för lite om hur de påverkar oss, säger Lars Rylander som är epidemiolog vid Arbets- och miljömedicin. Visst testas nya kemikalier i förväg, men det kan ändå vara mycket svårt att förutsäga de långsiktiga effekterna i miljön.

– Man kan till exempel inte testa alla de nedbrytningsprodukter som bildas. Det är också svårt att ta reda på hur olika kemikalier fungerar tillsammans. Två ämnen som var för sig är ofarliga för människor, kan visa sig vara farliga när de kombineras.

Miljögifter i fosterlivet

I forskningsprogramme t SIMSAM Early Life vill forskarna bland annat försöka ta reda på hur vi påverkas av olika miljögifter i fosterlivet. Genom att undersöka miljögifter i navelsträngsblod som speglar fostrets exponering och nyttja information från olika register, kan forskarna hitta eventuella samband med sjukdomar senare i livet.

– I djurförsök har man sett att exponering under fosterstadiet för vissa miljögifter kan leda till beteendestörningar, berättar Anna Rignell-Hydbom docent i miljömedicin. Vi vill därför ta reda på mer om hur riskerna ser ut hos människan.

Studie om fluorerade kolväten

Några av de ämnen Anna Rignell-Hydbom och Lars Rylander nu tittar närmare på är fluorerade ämnen. Trots att dessa ämnen är spridda över hela jorden finns det inte så många tidigare studier om hur människor påverkas av dem.

Forskarna i Lund vill nu undersöka om ämnena exempelvis kan leda till ADHD och autism. Fluorerade ämnen är långlivade ämnen som anrikas i naturen. Vi exponeras för dessa ämnen genom maten vi äter, luften vi andas och genom vår hud. Dessa miljögifter finns i många produkter, till exempel impregnerade jackor, vissa fettavvisande pappersmaterial och brandsläckningsskum.

Gravida i Malmöområdet

Det forskarna hittills har gjort i projektet är att analysera blodprover från gravida i Malmöområdet. Forskarna har haft tillgång till ett unikt material som sträcker sig ända tillbaka till slutet av 80-talet.

Med hjälp av extremt känsliga analysmetoder har man tittat på halterna av olika fluorerade ämnen, ftalater (mjukgörare i plaster), metaller m.m. Eftersom provmängden i de blodprov som finns sparade är så liten måste analysmetoderna förfinas maximalt för att miljögifterna ska kunna spåras.

– Nu håller vi på med att jämföra resultaten från analyserna med vilka sjukdomar barnen till dessa mammor fått senare i livet. Vi hoppas ha resultat klara i vinter, säger forskarna.

Text: NINA NORDH

Related posts:

1. Livsmedelsverket svarar på frågor om fluorerade ämnen
2. Minskning av miljögifterna DDT och PCB hos unga

Nu har forskarna tagit nästa steg, och har i en studie på djur lyckats visa att det gick att både stoppa förloppet och få havandeskapsförgiftningen att läka ut.

Forskarna framkallade hos två grupper av får, en mild form av havandeskapsförgiftning. Hos den grupp som behandlades med alfa-1-mikroglobulin (A1M), ett protein som bildas i levern på människan, upphörde läckaget i njurarna och blodtrycket sjönk.

Stefan Hansson har precis hjälpt ett barn till världen genom kejsarsnitt. Foto: Charlotte Carlberg Bärg

– Resultaten av försöken stöder de tidigare laboratorieexperimenten med mänskliga moderkakor. Att moderkakan läkte, att den friska strukturen i cellens minsta beståndsdelar var på väg att återställas. I cellerna såg det ungefär ut som om alla träden blåsts omkull i stormen Gudrun, och efter behandling med A1M rest sig igen. Det var när jag såg det här första gången som jag blev vetenskapligt religiös, säger Stefan Hansson, adjungerad professor i obstetrik och gynekologi som tillsammans med professor Bo Åkerström vid Lunds universitet står bakom studierna.

Lång process till fungerande läkemedel

Forskarna har i laboratoriestudier tidigare visat att alfa-1-mikroglobulin motverkar de skadliga effekterna av fritt fosterhemoglobin, vilket i förhöjda nivåer skadar moderkakan och läcker över till blodomloppet hos gravida kvinnor med havandeskapsförgiftning. Förutom att läckaget upphör, så repareras dessutom de skador som ansamlingen av fritt fosterhemoglobin orsakat i moderkakan.

– Vi har knutit kontakter med olika läkemedelsbolag för att få alfa-1-mikroglobulin utvecklat till ett läkemedel, men det är fortfarande en lång process innan man har ett fungerande läkemedel.

Diagnosmetod inom några år

Däremot kan den nya diagnosmetoden för havandeskapsförgiftning, som forskarna i Lund tagit fram, komma patienterna till godo inom två till fem år.

– Den kommer att innebära att vi redan mellan graviditetsveckorna 10–16 kan se vilka kvinnor som har en förhöjd nivå av fritt fosterhemoglobin, och som senare i graviditeten med stor sannolikhet kommer att insjukna i havandeskapsförgiftning, säger Stefan Hansson.

– Kan vi identifiera de här patienterna tidigt, kan vi också sätta in förebyggande behandling. Ett drömscenario vore att kunna förebygga att sjukdomen utvecklas över huvud taget genom att behandla de kvinnor som har förhöjda hemoglobinnivåer med A1M redan i tidig graviditet. Men bara genom att mildra symptomen och därmed undvika att avbryta graviditeten i förtid, med de konsekvenser det kan medföra, både för mamman och för barnet, vore mycket vunnet.

Text: OLLE DAHLBÄCK

Related posts:

1. Lundaforskare svarade på frågor om havandeskaps-förgiftning
2. Tidig diagnos av havandeskaps- förgiftning räddar liv
3. Tidig diagnos av havandeskaps- förgiftning

Kjell Salvesen och Gunilla Lindell gör en undersökning med ultraljud – den vanligaste formen av fosterdiagnostik. Foto: Roger Lundholm

– Målet med fostermedicin är inte att sortera bort vissa foster, utan att upptäcka tillstånd som kräver speciell behandling vid förlossningen. Vi läkare vill se oss som fostrets advokater, inget annat! Det säger Kjell Salvesen, nybliven professor i obstetrik och gynekologi vid Lunds universitet.

Bland de tillstånd han syftar på finns stora tumörer, diafragmabråck som måste opereras snabbt, och medfödda hjärtfel som också kan behöva omedelbar operation.

Räddar barn med hjärtfel

– Hjärtoperationer på nyfödda görs bara i Lund och Göteborg. Om en ultraljudsundersökning visat ett stort hjärtfel på fostret kan den blivande mamman därför resa hit i god tid före förlossningen. Då kan hjärtkirurgerna vara redo för operationen så fort barnet fötts, förklarar han.

Men fosterdiagnostiken är ett tveeggat verktyg. Den visar ju inte bara tillstånd som går att bota, utan också missbildningar och kromosomavvikelser som man inte kan åtgärda. Alternativet till att föda fram barnet blir då att göra abort. De fostermedicinskt motiverade aborterna utgör en liten del av samtliga aborter.

I Norge, vars statistik Kjell Salvesen känner bäst till, är de 500 till 600 per år jämfört med 15 000 “vanliga” aborter. Det är ändå ett större antal än de fall där fosterdiagnostiken upptäckt ett tillstånd som sjukvården kan åtgärda.

– Men i varje enskilt fall, t.ex. ett barn med hjärtfel som vi räddar genom en omedelbar operation, har ju möjligheten att förutse problemet en enorm betydelse! framhåller Kjell Salvesen.

Se en film från Forskningens dag där Kjell Salvesen berättar mer om fostermedicin och ultraljud inför och under förlossningen. Filmen innehåller ockaå några kortare sekvenser från en operation i samband med förlossningen. Filmen är framtagen av Skånes universitetssjukhus inför Forskningens dag 2012. Projektledning: Camilla Borrebaeck. Producent: George Godfrey.

Downs syndrom 

Downs syndrom är det tillstånd som väcker mest frågor i sammanhanget. Ett skäl är att det är relativt vanligt: år 2010 föddes 167 barn med Downs syndrom i Sverige. Det är också så att KUB-testet (se faktaruta till höger) bara visar sannolikheten för att ett visst foster har Downs syndrom. För att veta säkert måste kvinnan göra ett fostervattenprov, som innebär en viss missfallsrisk.

– Beslutet beror ofta på kvinnans situation i övrigt. En 39-årig kvinna som inte har några barn kanske väljer att inte gå vidare med något fostervattenprov, medan en som redan har tre barn väljer att göra det, säger Kjell Salvesen.

Foto: Colourbox

DNA-test säkrare

Ytterligare etiska problem kan uppstå om det i framtiden blir möjligt att kartlägga fostrets DNA genom ett enkelt blodprov från mamman. Metoden tillämpas redan på sina håll för att hitta vissa sällsynta könsbundna sjukdomar, och kommer kanske om några år att kunna användas också för att hitta Downs syndrom.

Jämfört med KUB-testet skulle ett DNA-test kunna gå fortare och göras tidigare, och även vara lite säkrare.

Etiska dilemman

Dilemmat är dock att man, om hela genuppsättningen kartläggs, kan upptäcka inte bara de allvarligaste ärftliga sjukdomarna utan fl era tusen genetiskt baserade tillstånd. Det skulle ge upphov till en mängd nya frågor om gränserna mellan friskt och sjukt, normalt och onormalt.

– Om man till exempel finner att fostret bär på en bröstcancergen, ska kvinnan då göra abort? En screening av fostrets hela genuppsättning skulle ge oss en mängd information som blir svår att hantera, menar Kjell Salvesen.

Text: INGELA BJÖRCK

Related posts:

1. Ultraljud ser barnet under förlossningen
2. Dålig start på livet kan även öka risk för glutenintolerans
3. Virusinfektion under graviditet och diabetes hos barnet

Aleksander Giwercman är professor vid Lunds universitet och klinikchef vid Reproduktionsmedicinskt Centrum i Malmö. I sitt arbete möter han dagligen kvinnor och män som har svårt att få barn.

Orsakerna kan vara många. Ibland kan man hitta genetiska defekter, ibland kan det vara livsstilen som är orsak eller kanske miljögifter i vår omgivning. Men i de flesta fall vet man inte orsaken.

Se en film som kort introducerar Forskningens dag 2012. Den är ca 4 minuter lång. De forskare som du möter i filmen kan du läsa mer om i artiklar från det senaste numret av Aktuellt om vetenskap & hälsa - och se i filmer och föreläsningar från Forskningens dag 2012.

Finns det risker?

Aleksander Giwercman berättar att visst frågar de blivande föräldrarna då och då om det finns risker med konstgjord befruktning, men långt ifrån alla. Önskan om ett eget barn är så stark att föräldrarna är beredda att gå väldigt långt för det.

Aleksander Giwercman. Foto: Roger Lundholm

– Om jag till exempel har dåliga spermier, betyder det att barnet föds med genetiska defekter? Vi kan ju aldrig lämna några garantier, men under de trettio år som tekniken har funnits har vi än så länge inte sett så stora risker med provrörsbefruktning. Medfödda missbildningar är mycket ovanliga och provrörsbarnen har endast en lätt ökad risk.

Teknikutvecklingen på området är snabb

Det första provrörsbarnet föddes 1978 och 1992 kom man på hur spermier kunde injiceras i ägg. Under senare år har allt fler gener kartlagts i vår arvsmassa, och förståelsen för vad som händer när ett ägg befruktas har lett till genombrott för exempelvis stamcellsforskningen.

– Mycket händer i fosterlivet. Vi förstår mer och mer om hur de första fosterveckorna spelar en roll för det som händer senare i livet. Då läggs förmodligen grunden för många sjukdomar som t.ex. cancer, diabetes och hjärt-kärlsjukdomar.

Välja bort eller välja barn?

Aleksander Giwercman menar att teknikutvecklingen är så snabb nu att det inte ligger långt borta att man skulle kunna använda tekniken inte bara för att förebygga sjukdom, utan också för att välja egenskaper hos sitt barn.

– Vad kommer att vara accepterat i framtiden? Gränserna flyttas framåt hela tiden, och det har hänt så mycket inom det här området. Att reproducera oss är centralt i vårt liv. Det är inte konstigt att det här är frågor som leder till enormt mycket lidande, politiska diskussioner och etiska frågeställningar. Men det öppnar också upp för otroliga möjligheter att lära oss om livet.

Text: NINA NORDH

Related posts:

1. Barnlöshet kan gå i arv!
2. Risken för missbildning endast lätt förhöjd
3. MRSA i hela familjen

Foto: Roger Lundholm, Skånes universitetssjukhus.

Frisk som foster – frisk som vuxen?

Från att fosterlivet har varit helt dolt för oss kan vi nu följa det på mycket nära håll. Nya diagnostiska redskap ger oss möjligheter att spåra sjukdomar redan hos ägget, spermien eller fostret. Det har också visat sig mer och mer att fostrets hälsa påverkar hälsan även som vuxen.

Medicinska fakulteten vid Lunds universitet och Region Skåne tillsammans med Eric K. Fernströms Stiftelse bjuder in till Forskningens Dag med temat Frisk som foster – frisk som vuxen.

Under dagen kommer forskare vid Lunds universitet och Region Skåne att berätta om aktuell forskning och behandling inom området genom filmer, samtal och föreläsningar.

Program för dagen

Moderator: Lars Mogensen

Fika med en forskare i kaffepausen!

I kaffepausen finns  möjligheten att samtala med och ställa frågor till forskare som är experter inom olika områden.

1. Infertilitet:
   Ida Lindgren (infertilitet och genetik) och Johannes Bobjer (manliga fertilitetsstörningar och könshormonbrist)
2. Provrörsbefruktning:
   Margareta Kitlinski (den kliniska delen) och Fred Hambiliki (den laborativa delen)
3. Ultraljud, graviditet och fostertillväxt:
   Povilas Sladkevicius
4. Fostertillväxt:
   Gun Lindell och Eva Morsing
5. Ärftlig barncancer:
   Susanne Magnusson
6. Diabetes och graviditet:
   Andrea Stuart
7. Etiska frågor kring gentest, ärftliga sjukdomar, stamcellsforskning m.m.:
   Andréa Wiszmeg och Niclas Hagen

**Vid Forskningens dag i Lund delas Eric K. Fernströms Nordiska Pris och Svenska Pris till yngre forskare ut. Vid Forskningens dag i Malmö delas priset för årets yngre framgångsrike forskare vid Skånes universitetssjukhus ut.

Varmt välkommen till spännande dag som är öppen för alla som är intresserade och nyfikna på aktuell forskning!

Related posts:

1. De artiklar och filmer ni tittade mest på under 2012
2. Forskningens dag: Frisk som foster – frisk som vuxen?
3. Forskningens dag 2011: Andningen och livet

Lunds universitet ligger långt framme när det gäller stamcellsforskning. Det pågår ett flertal projekt för att nå fram till stamcellsterapi vid till exempel Parkinsons, diabetes, stroke, hjärtinfarkt och olika former av cancer.

Läs mer om Lunds Stamcellscentrum

Vill du veta mer om stamceller, följ med in på ett av Stamcellscentrums laboratorier där Jacqueline Ameri berättar mer om stamceller. Vad är stamceller?

.

Andra artiklar på vår hemsida om stamcellsforskning:

Etiska frågor viktiga vid stamcellsterapi

Från stamcell till hjärncell – ny teknik imiterar hjärnan

Vad får stamceller att åldras?

Om konsten att odla blodstamceller från navelsträngar

Blodstamceller ger nya möjligheter för leukemiforskningen

Ny kunskap banar väg för framtida stamcellsterapi vid diabetes

Lungan vill läka sig själv

Innovativ behandling vid Parkinsons sjukdom

Stort europeiskt projekt om hjärtstamceller leds från Lund

 9 oktober 2012

Related posts:

1. Vad är stamceller?
2. Tema: Vårdforskning vid Lunds universitet
3. Lovande unga toppforskare vid Lunds universitet

Bild: Matton

Ibland händer det att kvinnans immunförsvar reagerar på ”främlingskapet” hos fostret hon bär i sin livmoder.

En ovanlig form av detta är en sjukdom som ger fostret brist på blodplättar och därigenom en ökad risk för blödningar. En grupp lundaforskare ingår i ett projekt som vill råda bot på problemet.

Sjukdomen kallas FNAIT (fetal och neonatal alloimmun trombocytopeni), dvs brist på den typ av celler som kallas blodplättar, trombocyter. Orsaken är att vissa kvinnor producerar antikroppar mot egenskaper på fostrets blodplättar som ärvts från fadern.

Dessa antikroppar kan passera moderkakan och skada fostrets blodplättar. Och eftersom blodplättarna innehåller ämnen som är viktiga för att stilla blod, så löper barn med skadade blodplättar en ökad risk för blödningar. Varje år är det 500 till 1000 barn i Europa som får hjärnblödningar på grund av FNAIT.

Ett forskarnätverk har nu fått EU-stöd för att utveckla ett ”vaccin” som kan användas vid riskgraviditeter. Nätverket koordineras från Tromsø i Norge, men Lunds universitet och Region Skåne är med i samarbetet genom överläkare Jens Kjeldsen-Kragh, expert på blodplättar, Martin L Olsson, professor och överläkare i transfusionsmedicin, och Kjell Salvesen, professor och överläkare i obstetrik och gynekologi.

Forskarna har redan en tilltänkt behandling som gett lovande resultat i djurexperiment. Nu måste behandlingen testas på människor, och till det behövs blodplasma från kvinnor som tidigare har fött barn med FNAIT. I Norge finns ca 200 sådana kvinnor, och genom forskare och läkare i Sverige, Danmark och Tyskland hoppas man kunna nå ytterligare 300 kvinnor.

Foto: INGELA BJÖRCK

Related posts:

1. EU vill förebygga blödningar hos nyfödda
2. Risk för blodpropp vid autoimmuna sjukdomar
3. Könstillhörighet ger större risk för hjärtinfarkt

Foto: Colourbox

Apgar är ett sätt att mäta hur pigga barnen är efter förlossningen för att se om barnet behöver extra omhändertagande.

För att se om det finns ett samband mellan barn som föds med låga apgarpoäng och deras framtida skolresultat, har doktoranden Andrea Stuart jämfört apgarpoäng vid 900 000 förlossningar och barnens avgångsbetyg från grundskolan.

Apgarpoäng mäts vid 1, 5 och 10 minuter efter födseln. Då kontrollerar barnmorskan eller läkaren barnets puls, andning, hudfärg, muskelspänning och reaktionsförmåga, och anger det på en skala från 1 till 10.

Andrea Stuart, läkare vid Helsingborgs lasarett och doktorand vid Lunds universitet.

– Det första värdet efter en minut säger egentligen inte så mycket, utan det är i första hand värdet efter fem minuter som vi har tittat på i vår studie, berättar Andrea Stuart som är ST-läkare vid Helsingborgs lasarett och doktorand vid Lunds universitet.

Ovanligt med låga apgarpoäng

Apgar mindre än 7 är mycket ovanligt hos nyfödda till friska mammor som föder i fullgången tid. Endast 0,9 % i studien hade så låga värden 5 minuter efter sin födelse. 

– Vi ville utvärdera om låga apgarpoäng, som orsakas av till exempel syrebrist under förlossningen, kan användas som en markör för att förutsäga barnens framtida hälsa. I tidigare studier har man sett att det finns ett samband mellan låga 5-minuters apgarpoäng och CP-skador, epilepsi och utvecklingsstörningar.

Ökad risk för sämre betyg i skolan

Andrea Stuart berättar att de kunde se att de barn som föddes med 5-minuters Apgar under 7 hade en ökad risk att få sämre betyg i nästan samtliga skolämnen vid 16 års ålder.  Ett av 44 barn som hade 5-minuters Apgar under 7 visade sig behöva skolgång i särskola.

– Det visar att apgarpoäng fungerar bra som ett kvalitetsmått i förlossningsvården, säger Andrea Stuart. För den enskilda individens utveckling på längre sikt säger det däremot inte lika mycket. De flesta barn som föds med låga apgarpoäng går det oftast bra för i skolan ändå.

Text: NINA NORDH

Related posts:

1. Filmer och föreläsningar vid Forskningens dag

Foto: Roger Lundholm

Numera får alla västerländska kvinnor rutinmässigt erbjudande om ultraljud under graviditeten, och ultraljud har under 40 år totalt ändrat obstetriken till det bättre för både mor och barn. Nu är ultraljud också på väg in på förlossningsavdelningarna.

Min forskargrupp och jag studerar för närvarande om barnmorskor och läkare kan bli ännu bättre på att hantera svåra situationer, t.ex. om man när en förlossning stannar upp under öppnings- eller utdrivningsskedet, kan förvänta sig spontan förlossning, behöver använda en lätt sugklocka eller måste göra kejsarsnitt.

Min doktorsavhandling från 1993 var den första studien som visade att ultraljudsundersökning av barnet under graviditeten kunde kopplas till vänsterhänthet vid nio års ålder. Senare studier har bekräftat detta fynd, men inga andra ogynnsamma effekter av ultraljud under graviditeten har påvisats, och sammanhanget med vänsterhänthet är svårt att förklara biologiskt.

Även om sambandet mellan ultraljud och vänsterhänthet inte ger skäl att avråda från rutinmässiga ultraljud under graviditeten, är det viktigt med kontinuerlig forskning om säkerhetsaspekter av obstetriskt ultraljud. Moderna ultraljudsapparater avger 10–15 ggr högre energimängder och allt fler kvinnor tar ultraljud under graviditeten av ren nyfikenhet. Läkarens uppgift är inte bara att bota utan först och främst att inte skada – primum non nocere.

Ökningen av övervikt och fetma drabbar kvinnor i de flesta västerländska länder, och gravida kvinnor och deras ofödda barn påverkas av livsstilsfaktorer. I min forskning ingår också studier med träning under graviditeten för att söka svar på om eventuella graviditetsproblem och sjukdomar senare i livet kan påverkas eller förhindras av fysisk aktivitet hos mamman.

Text: KJELL SALVESEN

Från broschyren ”Professorsinstallation 7 september 2012″ som tagits fram av Kommunikationsavdelningen vid Lunds universitet.

Related posts:

1. Ultraljud ser barnet under förlossningen
2. Virusinfektion under graviditet och diabetes hos barnet
3. Henrik Bjursten: Ultraljud räddar hjärnan efter hjärtoperation

Vad ska man göra när babyn skriker timme in och timme ut, när man inte får sova och inte ens klarar att gå ut?

Det är lätt att förstå den desperation föräldrar till barn med spädbarnskolik känner. Men det finns hopp, hjälpen kan vara små nålstick i babyns hand, det visar forskning vid Lunds universitet.

Det är Kajsa Landgren, sjuksköterska, doktor i medicinsk vetenskap och akupunktör som har forskat om spädbarnskolik och akupunktur. Hon har visat att akupunktur minskar barnens skrikande och att föräldrarna oftare upplever att barnens sömn blivit bättre och mag-tarmfunktionen mer normaliserad.

Nålstick i handen

– Redan efter första behandlingsveckan upplevde flera föräldrar en förbättring, säger Kajsa Landgren.

Akupunktur mot spädbarnskolik. Foto: Kajsa Landgren

Hon har gjort en studie på 81 barn som slumpmässigt valts ut att ingå antingen i en behandlingsgrupp eller i en kontrollgrupp. Varken föräldrar eller försöksledare har vetat vilka barn som fått behandling, bara den sjuksköterska som utfört akupunkturen har känt till det.

Barnen i behandlingsgruppen fick ett litet nålstick i handen vid sex tillfällen under en treveckorsperiod. Nålsticket, som går två millimeter djupt och varar två sekunder, känns knappt av babyn. Föräldrarna fick sedan föra dagbok över barnets skrikande, gnällande och hur de sovit, ätit och bajsat.

– Resultaten visade att barnen som fick akupunktur skrek mindre och skrikandet avtog snabbare än i kontrollgruppen. Kolik självläker så alla barnen blev bättre med tiden men det gick snabbare i gruppen som fick akupunktur, säger Kajsa Landgren.

Vad det är som ligger bakom spädbarnskolik vet man inte och det saknas effektiv behandling.

Ett liv i inferno

– Föräldrarna är övertygade om att det har något med magen att göra, att de kan avgöra när barnen har ont. Omkring 25 procent av barnen blir bättre om de inte utsätts för komjölksprotein, som exempelvis finns i vanlig modersmjölksersättning, så en rimlig första åtgärd är att se till att barnen får alternativ utan komjölk, säger Kajsa Landgren.

Hon har också intervjuat föräldrar när de varit mitt i kolikperioden. Gemensamt för många var känslan av att leva i ett inferno och en stark känsla av maktlöshet. Föräldrarna hyste också en stor oro, för det är svårt att tro att ett barn kan skrika så mycket utan att det är ett allvarligt fel.

En uppföljande intervjustudie fyra år senare visade att föräldrarna tydligt mindes det kaos kolikperioden var men också att det gick över. De har landat i en god situation och känner sig stärkta i sin föräldraroll.

Dåligt förtroende för barnhälsovården

Kajsa Landgren. Foto: Roger Lundholm

– Ett allvarligt fynd är att de här föräldrarna har tappat tilliten till barnhälsovården. De upplevde att de inte blev förstådda och kunde få råd som inte hjälpte, säger Kajsa Landgren.

Att använda en dagbok där föräldrarna noterar hur mycket barnet skriker på ett dygn kan vara ett bra underlag för en dialog mellan föräldrar och barnhälsovården, menar Kajsa Landgren.

Nu planerar hon för en större akupunkturstudie där fler kliniker och fler barn ska ingå. Lyckas hon upprepa sina resultat är det ett steg på vägen mot att kunna erbjuda spädbarnsakupunktur till fler barn med kolik.

Text: RAGNHILD AHLGREN

Related posts:

1. Akupunktur kan minska spädbarnskolik
2. Kolik lindras med akupunktur
3. Kolikfrid med akupunktur

Gunilla Lindell har använt två olika metoder för att mäta risk vid förlossning av stora barn. Foto: Roger Lundholm

Vid förlossningar av barn över 4 500 gram ökar risken för skador på både modern och barnet. Därför är det viktigt att förutse sådana förlossningar för att undvika komplikationer.

Om detta handlar barnmorskan Gun Lindells avhandling från Lunds universitet. Hon har tillsamman med docent Karin Källén och professor Karel Marsal utarbetat nya metoder för att förutse stora barn.

Barn över 4500 gram kan orsaka stora bristningar i underlivet hos modern. Barnet riskerar också att fastna med axlarna på väg ut, vilket kan leda till syrebrist samt nervskador i armarna – skador som i värsta fall kan bli bestående.

Ny beräkningsmodell

I en av Gun Lindells nya metoder för upptäckt av stora barn har uppgifter om modern – sådant som vikt, BMI och diabetes före graviditeten – tagits med i beräkningen, liksom fostervikten enligt rutinultraljud cirka sju veckor före förlossningen.

Överviktiga kvinnor får ofta stora barn, och den nya beräkningsmodellen visade sig förbättra upptäckten av dessa.

Ultraljud mot slutet av graviditeten

Den andra metoden handlar om en ny ultraljudsteknik.

– Vi har valt ut de kvinnor som vid rutinultraljudet hade ett misstänkt stort barn, och kallat tillbaka dem nära förlossningstiden. Fostret mättes med både två- och tredimensionell ultraljudsteknik och vikten skattades med en nyutvecklad formel. Om födelsevikten beräknas bli över 4500 gram kan man välja att antingen sätta igång förlossningen eller göra ett planerat kejsarsnitt, förklarar Gun Lindell.

Övervikt ökar

På KK i Lund planerar man ytterligare studier med de nya beräkningsmetoderna. Barn, stora för tiden, utgör idag nästan 5 procent av alla nyfödda och barn större än 4500 gram omkring 2,5 procent.

Eftersom antalet överviktiga kvinnor ökat de senaste decennierna antas siffran inte sjunka den närmaste tiden.

Text: INGELA BJÖRCK

Ur Nyhetsbrev för massmedia nr 4/12 från Skånes universitetssjukhus, Medicinska fakulteten vid Lunds universitet, Labmedicin Skåne och Psykiatri Skåne.

Related posts:

1. Göran Lingman: Det ofödda barnets blodcirkulation
2. Skilda synsätt om tidig förlossning utredda
3. Stora vårdkostnader för Parkinsons sjukdom

”Ont i magen” är temat för detta nummer av Aktuellt om vetenskap & hälsa. Det är ett tema som nog många av oss kan känna igen oss i.

Magont drabbar de flesta då och då. Oftast är det rätt harmlöst, men ibland är det orsakat av allvarliga sjukdomar. Inflammationer, bakterier, virus, parasiter och cancer är exempel på bakomliggande orsaker.

För en lekman är magen främst ett organ som maten ska passera igenom för att vi ska få näring och energi.

För forskaren och läkaren är magen en betydlig mer komplex del av vår kropp. I tarmarna finns en hel regnskog av nyttiga bakterier och mag-tarmkanalen har faktiskt en helt egen hjärna, bukhjärnan, som i princip skulle klara av att sköta sitt jobb utan hjälp av hjärnan i våra huvuden. Om detta och mycket mer kan du läsa i denna tidskrift.

Här kan du läsa om en hel del av den forskning som idag bedrivs om det friska och det sjuka i magen, vid Lunds universitet och Region Skåne. Allt ifrån den grundforskning som sker i laboratorier till forskning inom sjukvården där patienter deltar. Kunskapen inom området växer ständigt och ger de sjuka bättre möjligheter att leva ett gott liv men även bättre kunskap om hur vi kan förebygga ohälsa och magproblem.

God läsning!

ARTIKLAR I DETTA NUMMER:

		Den friska tarmfloran Vi bär på 1 kilo bakterier i våra tarmar, vilka till antalet är tio gånger fler än kroppens egna celler. Äckligt tycker kanske somliga men faktum är att bakterierna är livsnödvändiga.
		Blåbär med ”goda bakterier” dundermedicin för magen Blåbär och nyttiga bakterier är ett riktigt dundermedel för tarmen menar forskaren Åsa Håkansson. Denna kombination kan bromsa inflammation och skydda tarmens slemhinna mot sjukliga förändringar.
		Bakteriecocktail för äldre I ett nytt projekt ska forskare studera om speciella blandningar av nyttiga bakterier, tillsammans med frukt eller bär kan motverka och lindra infl ammationer och förbättra hälsan hos äldre.
		Fibrer styrs till rätt plats i tarmen Rätt kombination av olika slags kostfibrer, eller av kostfibrer och nyttiga bakterier, kan ”målstyras” till precis rätt del av tarmen för att skydda mot vissa sjukdomar. Det menar lundaforskaren Margareta Nyman.
		Värna din tarmflora Radarparet Siv Ahrné och Göran Molin har forskat om probiotika – nyttiga bakterier – ända sedan slutet av 80-talet. När de började sågs detta som ett udda område vid sidan av forskningens huvudspår. Annat är det numera.
		Många saknar diagnos för sin glutenintolerans Nya forskningsrön visar att majoriteten av dem som har glutenintolerans saknar diagnos. Samtidigt har diagnostiken förenklats tack vare effektivare provtagning som nyligen tagits i bruk.
		Överdriven laktosskräck skymmer sjukdomsrisk I Lunds kommun har mer än vart tionde skolbarn intyg om laktosintolerans, mot några få procent för tre år sedan. Vad har hänt? Och vilka sjukdomar förblir dolda när allt fler symtom från tarmen skylls på mjölken?
		Screening av tarm räddar liv Tarmcancer är vanligare i sydsverige än i övriga landet och nu har skåne en unik möjlighet att komma med i ett nationellt projekt som jämför data kring riskgrupper, vilka som deltar i screening och hur deltagarna uppfattar olika typer av screening.
		Tumörceller lurar immunförsvaret – Av de patienter vars kroniska tarminflammation visar sig svår att behandla är det 30–50 procent som efter många års inflammation så småningom får cancer, berättar Anita Sjölander.
		Fel kost bidrar till magcancer – När vi motionerar, äter rikligt med grönsaker men lite av feta köttprodukter, och dricker måttligt med alkohol är risken mindre att drabbas av cancer i mag-tarmkanalen, säger Elisabet Wirfält.
		Målsökande plåster hejdar sammanväxning efter operation Det fungerar som en målsökande robot som söker upp skadade ytor på bukhinnan och förhindrar tarmar från att fastna där under läkningsprocessen efter ett kirurgiskt ingrepp.
		Livet med stomi kan levas aktivt Sjukdomen får inte begränsa ens liv. Livet med stomi kan levas aktivt. Finsnickaren, plåtslagaren och tidigare RFSU-ordföranden Gert-Inge Brander i Malmö har levt med stomi sedan han var i 20-årsåldern.
		Stomiopererade – utsatta patienter Bättre bemötande och regelbunden uppföljning av stomiopererade personer, föreslår stomiterapeuten Eva I Persson, för att ytterligare förbättra för en utsatt grupp patienter.
		Bukhjärnan – nästan lika smart som hjärnan Det avancerade nervsystem som omsluter mag-tarmkanalen, kallas för bukhjärnan. Det har fler likheter med hjärnan än med det nervsystem som förbinder hjärnan med kroppens övriga organ. Betyder det att vi kan tänka med magen?
		Magmedicin framtidens medel mot ångest Professor Bodil Ohlssons upptäckter kan på sikt leda till en medicin mot svåra magsmärtor, något som drabbar mellan 10 och 15 procent av svenska folket. Kanske kan det också bli en må bra medicin mot ångest.
		Magkänsla vid vårdcentralen i Dalby – Mår man inte bra i själen så mår man inte bra i magen – eller omvänt om man inte har en mage som funkar så är man inte vän med livet, säger Rickard Ekesbo. Han är distriktsläkare på Vårdcentralen Dalby och specialist i allmänmedicin.
		Kapselkameran spårar sjukdom i tarmarna – Den sväljbara kapselkameran gör att patienter slipper slangar, bedövning, undviker gasinblåsning och utsätts inte för strålning, jämfört med andra former av undersökningar av mag-tarmkanalen, berättar Ervin Toth.
		När immunförsvarets spanare slår larm Det är först när vi blivit magsjuka som vi börjar bekymra oss över våra tarmar och deras slemhinnor. I stället borde vi skänka dem en uppskattande tanke varje dag för det svåra arbete de utför.
		Livslånga sjukdomar som inte syns Crohns sjukdom och ulcerös kolit är två inflammatoriska tarmsjukdomar som cirka 45 000 svenskar tvingas leva med. Har man en gång fått diagnosen får man dras med sjukdomen livet ut. I dag finns ingen bot.
		Dödlig tropisk parasit kräver ny läkarkompetens De emigrerade till Sverige som unga och friska. Men inkräktarna som medföljde på resan och som sedan dess levt ett gott liv i kroppens kretslopp är ett slumrande hot mot deras liv. När sjukdomen slår till krävs det ofta en erfaren infektionsläkare för att förstå sambandet.
		Resistenta bakterier – smittad vid utlandsresan? I många delar av världen är problemet med resistenta tarmbakterier gigantiskt, framför allt i Indien, Afrika och Mellanöstern. Nu ökar de även kraftigt i Sverige.
		Spridning av resistenta bakterier på vårdhem och sjukhus De resistenta bakterier som människor tar med sig hem från resor runt om i världen, sprids sedan ut i samhället. Extra utsatta för smittorisk är de som vistas på vårdhem och sjukhus och redan är försvagade av sjukdom eller ålder. Många får också antibiotika som kan leda till att resistenta bakterier lättare får fäste.
		Akupuntur hjälper vid spädbarnskolik Det är lätt att förstå den desperation föräldrar till barn med spädbarnskolik känner. Men det finns hopp. Hjälpen kan vara små nålstick i babyns hand visar forskning vid Lunds universitet.
		Känsliga metoder i jakten på magsårsbakterien Helicobacter pylori – magsårsbakterien – är den vanligaste orsaken till inflammation i magsäckens slemhinna. Inflammationen kan utvecklas till magsår och bakterien ökar också risken för olika tumörer i magsäcken. Det är viktigt att utveckla känsliga metoder för att bättre kunna spåra magsårsbakterien.
		Hur gick det sen? Första numret av Aktuellt om vetenskap & hälsa kom hösten 2004. Här följer vi upp några av de artiklar som publicerades de första åren, och frågar forskarna: ”Hur gick det sen?” Det handlar om forskning kring bröstcancer, värk i muskler och leder samt nanoelektroder i hjärnan. Kartlägger cancer-DNA för individanpassad behandling Mjuka nanoelektroder skonar hjärnan Fort och mycket skadar mest

Related posts:

1. Andningen och livet tema i Aktuellt om vetenskap & hälsa
2. Nytt nummer av Aktuellt om vetenskap & hälsa!
3. Solen tema i Aktuellt om vetenskap & hälsa juni 2011

Sedan tidigare finns det mycket forskning om mammors upplevelser i samband med att de får ett för tidigt fött barn och man har länge utgått ifrån att pappornas upplevelser och behov ser likadana ut. Men är det verkligen så att båda föräldrarna har samma behov av stöd och hjälp?

Prioriterar olika

Den frågan ställde sig Pia Lundqvist, leg barnsjuksköterska inom neonatalvården. Hon följde familjer under en längre period – först i anslutning till barnens födsel och sedan en uppföljning när barnet var ca 2,5 år.

- Medan mammans första prioritet är barnet, så fokuserar pappan först och främst på mamman och hennes behov, sedan på barnet och sist på sig själv. Papporna uppskattade att få sitta själv och berätta sin historia – hade barnets mamma varit med så hade de valt att skydda henne och då undvikit att berätta vissa delar. Är vi inom sjukvården inte medvetna om att papporna har den här prioriteringsordningen så är det lätt att missa deras behov, säger Pia Lundqvist.

Bra på vård – sämre på relationer 

Resultatet av forskningen blir att ge mer individuellt riktat stöd under vårdtiden – alla samtal måste inte ske tillsammans med båda föräldrarna, utan papporna behöver beskriva och sätta ord på sina egna upplevelser utan att behöva ta hänsyn till sin partner.

En annan del i neonatalvården är att förbereda och stärka föräldrarna i sin föräldraroll inför hemgången med ett för tidigt fött barn. Nu finns det bra hemsjukvård där barn med t ex sond och syrgas kan vårdas i hemmet med stöd av personal från neonatalavdelningen, där föräldrarna rent praktiskt får en bra utbildning men där de mentalt inte är förberedda på vad det innebär att komma hem med ett barn som fortfarande är i behov av insatser från sjukvården. För de här föräldrarna tar det ganska lång tid innan de kommer i kontakt med BVC och därför vill man arbeta med en föräldragruppsverksamhet redan på neonatalavdelningen.

- Vi är jätteduktiga i att undervisa i hur man sköter sitt barn, sondmatar och allt praktiskt runt barnen. Men vi är mycket sämre på att tala om relationen mellan barn och förälder eller förälder och förälder – det måste vi bli bättre på, menar Pia.

Mer forskning om individuellt stöd

Under hösten 2012 startar ett nytt forskningsprojekt som är relationsbaserat och som ska utmynna i ett föräldrastödsprogram. Man kommer att utgå från intervjuer med föräldrar som redan tidigare fått ett för tidigt fött barn. Vad hade de behövt i form av vägledning? Hur kan man ge individuellt stöd som passar både mamman och pappan?

- Det här är ju otroligt viktigt i Sverige för vi har bland de bästa siffrorna i världen i överlevnad för barn födda v 23-26. Men barnen är väldigt sjuka och därför behöver följaktligen föräldrarna väldigt mycket vägledning och stöd, poängterar Pia Lundqvist.

Text: ÅSA HANSDOTTER

Foto: Dreamstime och Åsa Hansdotter (porträtt Pia Lundqvist)

Nyhet från Institutionen för hälsa, vård och samhälle15 maj 2012

Related posts:

1. Från kuvös till student – så klarar sig de för tidigt födda
2. Närkontakt viktigt för de för tidigt födda
3. Tillväxtfaktor hjälper hjärnans utveckling hos för tidigt födda

Ett forskarnätverk, koordinerat från Tromsö, vill nu med stöd av 6 miljoner euro från EU utveckla ett ”vaccin” som kan användas vid riskgraviditeter. Lunds universitet är en av deltagarna i nätverket.

Antikroppar mot fostrets blodplättar

Att en RhD-negativ kvinna kan bilda antikroppar mot fostrets röda blodkroppar om dessa är RhD-positiva är ett välkänt faktum, och ganska lätt att förebygga.

Tillståndet FNAIT (fetal och neonatal alloimmun trombocytopeni) beror på en liknande mekanism, där en kvinna som saknar ett visst antigen på sina blodplättar kan utveckla antikroppar mot fostrets blodplättar. Detta tillstånd går dock ännu inte att förebygga.

Foster och nyfödda med FNAIT har en ökad benägenhet för blödningar. I Europa är det årligen 500 till 1000 barn som får hjärnblödningar på grund av detta tillstånd.

Ovanlig sjukdom

Eftersom FNAIT är en såpass ovanlig sjukdom har de stora läkemedelsföretagen hittills inte visat något intresse för att utveckla något botande eller förebyggande medel.

Därför har the European Medicine Agency gett s.k. Orphan Drug Designation till det läkemedel som forskarnätverket har under utveckling. Detta ger ensamrätt till försäljning av produkten i EU under tio år. Forskarna har redan en tilltänkt behandling som gett lovande resultat i djurexperiment.

Hitta kvinnor som tidigare fött barn med sjukdomen

Nu måste man testa behandlingen på människor, och behöver därför 2000 liter blodplasma från kvinnor som tidigare har fött barn med trombocytopeni på grund av antikroppar mot blodplättar.

I Norge finns ca 200 sådana kvinnor, och genom forskare och läkare i Sverige, Danmark och Tyskland hoppas man kunna nå ytterligare 300 kvinnor. I Lund är det överläkare Jens Kjeldsen-Kragh, expert på blodplättar, samt Martin L Olsson, professor och överläkare i transfusionsmedicin, som ingår i forskarlaget.

Ta fram vaccin för riskgraviditeter

Immuniseringen, dvs kvinnans bildning av antikroppar mot fostrets blodplättar, äger rum vid förlossningen av hennes första barn. Det finns därför möjlighet att hindra den genom ett ”vaccin” som hindrar att immuniseringen uppstår.

För att detta ska fungera måste trombocyttypen undersökas hos alla förstföderskor, så att man hittar de kvinnor som saknar det aktuella antigenet på sina blodplättar och därför löper risk att få barn med FNAIT.

Text: INGELA BJÖRCK

Nyhet från Lunds universitet 7 maj 2012

Related posts:

1. Spårar risk för blodsjukdomar
2. När babylyckan inte vill infinna sig
3. Barn med cerebral pares vill också ha gympa

Foto: Colourbox

Min forskningsinriktning bestämdes av en kliniskt problematisk situation – en kvinna i tidig graviditet bar ett barn med hjärtsvikt p.g.a. en allvarlig hjärtarytmi. Hjärtarytmin behandlades framgångsrikt med hjärtmedicin i livmodern. Det var första gången någonsin, och kvinnan födde ett friskt barn.

Detta fall ledde mig in på forskning rörande metodutveckling för att undersöka både fostrets cirkulation, utan behov av ingrepp, och sjukdomar i fosterlivet. Forskningen rör framförallt förändringar i blodcirkulationen i samband med hjärtarytmier, tillväxthämning och syrgasbrist.

För att studera detta använder vi ultraljud och s.k. Dopplerteknik, men också metoder för att mäta fostrets tillstånd med blodprovstagningar från navelsträngen under graviditeten. Vi genomför studier av blodflödesvågformen i fosterkärl såsom stora kroppspulsådern, artärer och vener i navelsträngen, halspulsådror, kärl i hjärnan etc. liksom av blodflöden i fosterhjärtat.

Fostret är mycket väl rustat för att ställa om cirkulationen i samband med syrgasbrist, bland annat ”prioriteras” cirkulationen i hjärnan. Vid hjärtarytmi kan man se att fostret kan ändra hjärtats s.k. slagvolym, vilket tillsammans med en ökning av hjärtfrekvensen, gör att hjärtats pumpfunktion säkras.

I s.k. translationell begynnande forskning, som utgått från problem hos individuella patienter, har vi använt samma modell för att med stamcellstransplantationer försöka nå längre i behandlingen av ärftliga ämnesomsättningssjukdomar.

I samarbete med andra forskningsgrupper utvecklar vi också bl.a. magnetresonansteknik för att mäta syrgasinnehåll hos fostret.

Jag har också intresserat mig för kvinnans bäckenbottenanatomi liksom kort- och långtidseffekter av bäckenbottenskador som kan uppkomma vid förlossning.

Text: GÖRAN LINGMAN

Från broschyren ”Professorsinstallation 16 mars 2012″ som tagits fram av Kommunikationsavdelningen vid Lunds universitet.

Related posts:

1. Mäter stora ofödda barn för säkrare förlossning
2. Göran Olivecrona: Hjärtmassagemaskin från Lund räddar liv

Ultraljudsbild av foster i 3D. Foto: Ann Thuring

Med ultraljud kan man numera se vad som händer inuti livmodern, in i minsta detalj.

– Vi kan se om fostret kissar, kliar sig eller grimaserar. Inte ens inne i livmodern har man idag något privatliv! 

Det sa gynekologiprofessorn Karel Marsal, på både skämt och allvar, vid ett symposium i Lund om ultraljudets medicinska användning. Denna startade ju i Lund i ett samarbete mellan kardiologen Inge Edler och fysikern Hellmuth Hertz. 

Första bilden 1953

Deras första ekokardiogram (ultraljudsbild av hjärtat) gjordes 1953. Ända sedan dess har metoden varit till enorm nytta för hjärtläkarna, och även för neurologer, kärlkirurger m.fl. 

Det är ändå inom gynekologin som metoden används allra mest, eftersom alla gravida kvinnor numera undersöks med ultraljud. Även här var Lund tidigt ute genom docent Bertil Sundén. Hans avhandling från 1964 om fosterövervakning med ultraljud blev banbrytande inom området. 

– Det är fortfarande fantastiskt att läsa Bertils avhandling. Han skriver bland annat om alla de områden inom obstetriken och gynekologin där han tror ultraljud kan komma att användas – och han har fått rätt i allt! sa Karel Marsal. 

Många tillämpningsområden

Ultraljud används idag för att ställa diagnos på gynekologiska sjukdomar som tumörer och myom, och vid graviditeter för att bedöma fostrets ålder, tillväxt och eventuella missbildningar eller väntade problem vid förlossningen. Ultraljud används också för att styra läkarnas instrument vid t.ex. fostervattensprov och blodtransfusioner inuti livmodern. 

När det gäller fostrets tillväxt, så kan den studeras med en metod som Karel Marsal själv varit med om att utveckla: Doppler-ultraljud, som mäter flödet i en vätska. Bilder av blodets flöde genom navelsträngen visar om moderkakan fungerar som den ska, så att fostret får en bra blod- och syreförsörjning. Dopplermetoden kan också visa cirkulationen i fostrets hjärta och hjärna samt syretillförseln till dess lungor. 

Fler medicinska detaljer i 2D

Ultraljudsundersökningar görs idag i graviditetsveckorna 18 och 32. I Skåne erbjuds också kvinnor över 33 år en undersökning redan i vecka 13. Det är ett tidigt och riskfritt sätt att hitta foster med Downs syndrom. 

De skulpturala, guldfärgade 3D-bilderna, som kan bli nästan som porträtt av fostret, tas inte som rutin. Vanliga 2D-bilder är inte lika anslående men visar fler medicinskt intressanta detaljer: man kan se aorta, ansiktsprofil, öron, hjärta och andra delar inuti och utanpå kroppen. Men även 3D-bilderna – som föräldrarna är mycket förtjusta i – har en medicinsk användning. 

Vikten i 3D

– Om det vanliga ultraljudet tyder på att det finns en missbildning av fingrarna eller en läpp- och gomspalt, så går man vidare med en 3D-undersökning. Vi studerar också 3D som ett möjligt sätt att bestämma fostrets vikt på ett säkrare sätt. Vikten är ju av betydelse både för mycket små foster, som kan behöva hämtas ut tidigare än normalt, dels hos mycket stora foster där man kan behöva planera för kejsarsnitt, förklarar Karel Marsal. 

Symposiet om ultraljudets historia och nuvarande användning anordnades av Kungliga fysiografiska sällskapet. 

Text: INGELA BJÖRCK

Related posts:

1. Föredrag om ultraljud i klinisk diagnostik
2. Mäter stora ofödda barn för säkrare förlossning
3. Mödravård upptäcker svag tillväxt

Foto: Dreamstime

Globalt orsakar havandeskapsförgiftning många dödsfall. I länder med bra mödravård är dödsfall ovanliga men en allvarlig havandeskapsförgiftning kan leda till för tidig födsel med alla risker som det medför.

- Mycket forskning återstår, men projektet har stor potential, säger Stefan Hansson, professor och överläkare vid prenatalavdelningen på kvinnokliniken, Skånes universitetssjukhus i Malmö, till Dagens Medicin.

 Läs hela artikeln här.

Related posts:

1. Tidig diagnos av havandeskaps- förgiftning
2. Lundaforskare svarade på frågor om havandeskaps-förgiftning
3. Havandeskaps- förgiftning kan hävas med läkemedel

Foto: Colourbox

Det betyder att de ges läkemedel i onödan.  Att förlossningen drar ut på tiden är alltid väldigt jobbigt för en födande kvinna och problemet är störst hos förstföderskor. Men att ge värkstimulerande medel är förenat med risker.

Risk för syrebrist

- Ibland blir det väldigt täta värkar när man gett värkstimulerande vilket kan göra att barnet inte hinner återhämta sig mellan värkarna och därför löper risk att få syrebrist, berättar Anna-Karin Dykes, barnmorska och forskare.

Den största riskfaktorn för att få diagnosen värksvaghet är om kvinnan fått ryggbedövning. Det gäller att lägga den i rätt tid – inte för tidigt då det är risk att värkarbetet avstannar, men inte heller för sent. Anna-Karin Dykes sitter med i en nationell arbetsgrupp på initiativ av Sveriges kommuner och landsting, där man tagit fram nationella riktlinjer för läkemedel för värkstimulering. Genom detta hoppas man på en större noggrannhet när man ställer diagnosen värksvaghet.

Delaktiga i besluten

Mycket av de senaste årens forskning handlar om att utgå från föräldrarnas känslor och deras behov att vara delaktiga i vård och vårdplanering runt sin graviditet. Det kan handla om t ex fosterdiagnostik eller för tidigt födda barn. Ska man förlösa mamman för att barnet inte mår bra i magen eller ska man vänta några dagar för att fostret ska växa till sig och vad är bäst för barnet?

- Det är väldigt viktigt att föräldrarna är väl informerade och görs delaktiga i besluten. Vår forskning visar att föräldrar vill ha kvalificerad information fortast möjligt och följa utvecklingen. Föräldrar idag är mycket medvetna och blir det ett tidsglapp mellan att de får en indikation att något är fel till att de får den rätta informationen, går de ofta ut på nätet och försöker hitta sina egna svar vilket skapar onödigt mycket oro.

Tydlig och konkret information

När det gäller fosterdiagnostiken samarbetar forskarna med Skånes universitetssjukhus och vet att det finns mycket oro och ett starkt behov av tydlig och konkret information och en vårdplan när man har en misstanke om t ex en missbildning hos fostret. Det behövs rutinerad personal och en organisation som kan ta hand om avvikande fynd i princip omedelbart med information till föräldrarna.

- Att båda föräldrarna känner sig delaktiga är grundstommen för allt arbete och att vi ska kunna ge trygghet och rätt vård. Det är viktigt att vårdorganisationen byggs upp för att göra detta möjligt, avslutar Anna-Karin Dykes.

Text: ÅSA HANSDOTTER

No related posts.

Foto: Dreamstime

Det är naturligt att gravida kvinnor med astma blir oroliga för att deras mediciner ska kunna skada fostret. Men den största risken ligger faktiskt i underbehandling av astma. Vid både astma och allergier bör patienterna fortsätta att medicinera som vanligt även under graviditeten.

Det menar Lars Gottberg, överläkare vid allergimottagningen på Nacka närsjukhus. Tillsammans med kollegorna Leif Bjermer och Sonja Werner från Lund har han varit redaktör för skriften ”Astma & Allergi – handbok vid graviditet & amning”, utgiven av Astma- och allergiförbundet.

Astmamedicin ofarlig för fostret

Enligt Lars Gottberg finns det inget i den internationella forskningslitteraturen som tyder på en ökad risk för missbildningar hos ett foster på grund av astmamedicin. Däremot finns det data som visar att underbehandlad eller misskött astma kan ha negativa effekter, främst i form av för tidig födsel och/eller låg födelsevikt men även missbildningar.

Fass en produktkatalog

Ett skäl till att gravida astmatiker ändå fortfarande kan få rådet att dra ner på medicineringen kan vara att många allmänläkare förlitar sig enbart på Fass, standardverket med information om läkemedel som säljs i Sverige.

Lars Gottberg. Foto: Anders Norderman

– Men Fass är en produktkatalog där rekommendationerna är läkemedelsföretagens bedömningar ur ett juridiskt perspektiv. Företaget måste bland annat ta hänsyn till eventuella skadeståndskrav och varnar då av juridiska skäl hellre för mycket än för lite, säger Lars Gottberg.

Fortsätt medicinera vid allergier

Även vid allergier hos gravida gäller att patienten ska fortsätta att medicinera som vanligt. Men återigen är det inte ovanligt att sjukvården rekommenderar försiktighet med medicineringen.

Enligt Lars Gottberg beror även detta på informationen i Fass. För alla vanliga receptfria antihistamintabletter finns det vetenskapliga studier som visar att de är säkra att använda i samband med graviditet, men den informationen har inte kommit in i Fass. Tavegyl, den enda allergimedicin som Fass rekommenderar, saknar däremot vetenskaplig dokumentation. Man vet att medlet är ofarligt enbart för att det har använts så länge utan rapporterade fosterskadande biverkningar.

Sprida kunskap bland personal

– Tavegyl är odokumenterat och ger betydande biverkningar i form av extrem trötthet och dålig sömnkvalitet, säger Lars Gottberg.

Han och andra specialister inom området försöker på olika sätt att sprida de senaste forskningsrönen, för att minska sjukvårdpersonalens osäkerhet kring behandlingen av astma och allergier hos gravida.

Text: EVA  BARTONEK ROXÅ

Related posts:

1. När babylyckan inte vill infinna sig
2. Idrottsungdomar har ofta astma – men tycker ändå att de mår bra
3. ”Könsceller får inte bli handelsvaror”

Eva Morsing har undersökt lungfunktionen hos för tidigt födda barn. Foto: Roger Lundholm.

Barn som föds före 30 graviditetsveckor har en ökad risk för nedsatt lungfunktion när de kommer upp i skolåldern. Hur det blir längre fram vet man inte idag, men tidigare studier har visat att lungfunktionen följer oss genom livet.

– Vår studie visar att för tidigt födda barn, särskilt de som väger under 1000 g, har sämre lungfunktion vid åtta års ålder än barn som är födda i normal tid, säger Eva Morsing. Hon är forskare vid Lunds universitet och biträdande överläkare vid Skånes universitetssjukhus i Lund.

Lungfunktion vid skolstart

Målet med forskarnas studie var att undersöka utveckling och sjuklighet, bland annat lungfunktion, hos en grupp för tidigt födda barn med dålig tillväxt i livmodern på grund av nedsatt blodflöde till fostret. Barnen var förlösta med kejsarsnitt på grund av risken för syrebrist eller död.

När barnen var åtta år jämfördes deras lungfunktion med hjälp av en spirometriundersökning med två andra grupper av barn, dels en grupp mycket för tidigt födda barn med normal vikt i förhållande till sin graviditetsvecka, dels en grupp barn födda i vecka 40 (normal tid) och med normal vikt.

Vikten avgör

Forskarna såg ingen signifikant skillnad i lungfunktion mellan de båda grupperna mycket för tidigt födda barn, men däremot en skillnad i förhållande till de barn som fötts i normal tid. Det som gav mest utslag var inte tillväxten eller graviditetsveckan i sig utan vikten: risken för nedsatt lungfunktion var störst hos de minsta av de för tidigt födda barnen, de som vägde mindre än 1000 g vid födseln.

Samma studie visade att nästan hälften av de för tidigt födda barnen behövde medicinering under de tidiga barnåren på grund av astmatiska besvär.

Störd tillväxtpotential

– Vi tror att den dåliga tillväxten under fosterlivet och den för tidiga födseln på något sätt stör lungans tillväxtpotential och förmåga till återhämtning och mognad efter födseln. Därför är det viktigt att vi fortsätter följa de här barnen genom skolåldern och exempelvis avråder dem att börja röka och undvika rökiga miljöer. Allra viktigast är detta för dem som väger minst vid födseln.

Mycket för tidigt födda barn har sedan flera år erbjudits uppföljning för att upptäcka rörelse och begåvningshandikapp. Eva Morsing och hennes kollegor har nu tankar på att i framtiden erbjuda uppföljning av lungfunktionen hos för tidigt födda barn.

Text: OLLE DAHLBÄCK

Related posts:

1. För tidigt född – vad händer i vuxen ålder?
2. Närkontakt viktigt för de för tidigt födda
3. Från kuvös till student – så klarar sig de för tidigt födda

Foto: Dreamstime

En ny studie från Centrum för primärvårdsforskning visar att de barn som föddes före vecka 37 under perioden 1973 till 1979 hade en ökad dödlighet när de uppnått åldern 18-36 år.

– Resultaten av våra studier gäller dock barn födda mellan 1973 till 1979. Sedan dess har vården av för tidigt födda barn förbättrats ytterligare, inte minst i Sverige, säger professor Jan Sundquist. Jag vill också understryka att det övervägande flertalet för tidigt födda barn mår utmärkt i vuxen ålder.

Sena effekter av för tidig födsel

Även om det finns betydande kunskap om förtidigt födda barn både under spädbarnsåren och upp i barnaåren så finns det betydligt mindre kunskap om vad som händer i vuxen ålder. Detta är speciellt viktigt då antalet för tidigt födda barn har ökat kraftigt under de senaste åren.

– Detta är anledningen till att vi ville studera de för tidigt födda barnens dödlighet upp till ung vuxen ålder. Den tidigare bristen på kunskap kan bero på att forskare inte har haft tillgång till data från tillräckligt stora grupper för att kunna dra några tillförlitliga slutsatser om hur sambandet mellan att vara för tidigt född och dödlighet långt senare i livet ser ut.

Genom att lära sig mer om dessa sena effekter av för tidig födsel skulle vi kunna minska eller till och med eliminera dess risker i tonår och vuxen ålder, säger Jan Sundquist.

Högre dödlighet  senare i livet

Forskarna, ledda av professor Jan Sundquist, studerade 674 820 barn som föddes mellan 1973 och 1979 och som överlevt första spädbarnsåret. Av dessa föddes 5389 barn mellan veckorna 22 och 33 och 22 590 barn föddes i vecka 34-36. Forskarna har sedan följt de för tidigt födda barnen i dödsorsaksregistret fram till 2008 och jämfört dem med de barn som föddes i normal tid. När de för tidigt födda barnen var i åldrarna 1-5 år och i åldrarna 18-36 år hade de en högre totaldödlighet än barn som var födda i normal tid. Dessutom visade resultaten att ju tidigare barnen var födda desto högre var dödligheten. De dominerande dödsorsakerna i båda åldersgrupperna var luftvägssjukdomar, endokrina sjukdomar och sjukdomar relaterade till missbildningar. I den äldsta gruppen tillkom en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar.

Text: BERTIL KJELLBERG

Ett pressmedelande från Lunds universitet 21 september 2011

Related posts:

1. Mycket för tidigt född som vårdas hud-mot-hud
2. Från kuvös till student – så klarar sig de för tidigt födda
3. Forskningens dag: Frisk som foster – frisk som vuxen?

I artiklarna nedan kan du bland annat läsa mer om Sveriges största äldrestudie, patienters upplevelse av intensivvård, mjölkstockning och hur mycket för tidigt födda vårdas hud mot hud.

Diabetesvård i hemlik miljö på prov i Lund

Barn med nyupptäckt diabetes brukar de första veckorna vara inlagda på sjukhus. Nu vill forskare vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus jämföra vård i hemlik miljö med vård på sjukhus. 

Diabetesvård i hemlik miljö på prov i Lund

Drömmaskiner hjälper funktionshindrade

– Med tekniskt avancerade handdatorer, smartphones och surfplattor som bas skapar jag ”drömmaskiner” som förenklar vardagen för funktionshindrade. Det berättar Björn Breidegard som är forskare vid Certec, LTH.

Drömmaskiner hjälper funktionshindrade

Fosterdiagnostik – viktigt med rätt information

Mycket har hänt inom fosterdiagnostiken de senaste 50 åren. Forskning visar att kvinnor på 2000-talet är bättre informerade än tidigare om vilka provtagningar som finns, och hur de praktiskt går till. Däremot behöver informationen om vad resultatet innebär bli bättre.  

Fosterdiagnostik – viktigt med rätt information

För lite näring rubbar hormonsystemet

Att hålla igen på ätandet är vanligt bland kvinnor i västvärlden – omkring en femtedel får i sig för lite energi i förhållande till vad de gör av med. Hur påverkar det kroppen om man samtidigt tränar?

För lite näring rubbar hormonsystemet

Högintensiv träning ger bättre effekt på typ 2 diabetes

Mycket tyder på att mer intensiv träning fungerar bättre än den träning som rekommenderas idag vid typ 2-diabetes. – Det händer något i kroppen vid högintensiv träning som vi vill försöka förstå, berättar Åsa Segerström, forskare vid Lunds universitet.

Högintensiv träning ger bättre effekt på typ 2 diabetes

Med ålderns rätt – Gott åldrande i Skåne

Kommer morgondagens 80-åringar att bli friskare och leva längre än gårdagens? Hur påverkas livskvaliteten när man drabbas av en funktionsnedsättning när man är 83 år? Och vem utnyttjar vårdinsatserna i förhållande till sina behov? Just nu pågår den genom tidernas största äldrestudien i Sverige som kommer att ge oss kunskap om vilket håll vi är på väg. 

Med ålderns rätt -Gott åldrande i Skåne

Minnen från intensivvården kan vara påfrestande

Att som patient vistas på en intensivvårdsavdelning, IVA, kan vara mycket påfrestande. Minnesstörningar, oro och påfrestande upplevelser kan dröja kvar även efter vistelsen och kan leda till psykologiska problem. Patienterna måste därför följas upp efter IVA. 

Minnen från intensivvården kan vara påfrestande

Mycket tidigt född som vårdas hud-mot-hud

Forskare vid Lunds universitet och Rigshospitalet i Köpenhamn har kunnat visa att vård hud-mot-hud ger positiva effekter på barnets hälsa. För både barn och föräldrar är möjligheten till närhet betydelsefull.  

Mycket för tidigt född som vårdas hud-mot-hud

Stor självläkande kraft vid mjölkstockning

 Hög feber och stenhårda bröst är vanliga symtom vid mjölkstockning. Forskande barnmorska har visat att de flesta kvinnor återhämtar sig snabbt även utan antibiotika. Sjukdomsframkallande bakterier i bröstmjölken spelar förmodligen liten roll då de finns även hos friska ammande kvinnor. Detta är viktig kunskap eftersom överanvändning av antibiotika är ett globalt problem. 

Stor självläkande kraft vid mjölkstockning

Tai chi för att lindra smärta och öka rörlighet vid artros

Träning är en av de viktigaste byggstenarna i vården av patienter med höftledsartros. Just nu studeras en speciell form av tai chi för artrospatienter i ett projekt vid Lunds universitet.

Tai chi för att lindra smärta och öka rörlighet vid artros

Vård utifrån barnens behov förenklar vardagen

När ett barn insjuknar i en långvarig och allvarlig sjukdom drabbas hela familjen. Balansen rubbas och det normala familjelivet ersätts med långa behandlingsperioder på sjukhus. Vilka är barnens behov i en sådan svår situation? Hur kan man underlätta i vardagen för familjen?

Vård utifrån barnens behov förenklar vardagen

Related posts:

1. Forskning vid Lunds universitet om stamceller
2. Jahrepriser till forskare vid Lunds universitet
3. Lovande unga toppforskare vid Lunds universitet

Foto: Dreamstime

Mycket har hänt inom fosterdiagnostiken de senaste 50 åren. Elizabeth Crang Svalenius, barnmorska och docent på institutionen för hälsa, vård och samhälle har varit med ”från början”.

Under 1960-talet kom ultraljudet till Sverige vilket skulle har stor betydelse för mödra- och förlossningsvården. Till en början använde man ultraljudet främst för att hitta tvillingar och att utesluta föreliggande moderkaka men efter hand började det även användas rutinmässigt till att datera fostrets ålder, oftast omkring graviditetsvecka 17. Under 1970-1980-talen, innan ultraljudsdatering av graviditet blev rutin, hade man trott att barnet nådde sin förlossningsvikt i graviditetsvecka 38 och att tillväxtkurvan avtog därefter. Elizabeth Crang Svalenius ultraljudsundersökningar på kvinnor i vecka 40 och däröver, visade dock att så inte alls var fallet. Barnet fortsätter att växa i magen i samma takt som tidigare

- Det här blev viktig information bland annat när det gällde barn som var väldigt stora (över 4,5 kg) eftersom man kanske behövde sätta igång mamman innan hon gick över tiden, säger Elizabeth Crang Svalenius.

Bättre information till föräldrar

I intervjuer med de blivande mammorna framkom att informationen om undersökningen var mycket bristfällig och många kvinnor inte ens visste att den var frivillig. Dessutom hade man från sjukhusets sida inte riktigt förstått och därför inte förberett sig på, att man i de undersökningarna även skulle hitta avvikelser och fostermissbildningar. Detta ökade naturligtvis behovet av information och man startade arbetet med att utbilda barnmorskor så att deskulle kunde informera de blivande föräldrarna vad undersökningarna innebar.

Att låta föräldrarna själva göra sina val genom att ge dem en balanserad information om olika former av fosterdiagnostik är en viktig del och studien visar att kvinnorna själva har förmåga att bedöma informationen och ta ett självständigt beslut.

Stötta vid svåra besked

- Mödravården har genom åren gett individen större möjlighet att ta ansvar för sin vård. Detta är något som i sin tur även kan skapa större ångest, men forskningen visar att 98,8 % av kvinnorna som deltog i studien var nöjda med sina val av fosterdiagnostik. Vi måste även ge bättre resurser till de blivande föräldrar som drabbas av ett svårt besked, menar Elizabeth Crang Svalenius.

Resultatet inspirerade till fortsatt forskning av förväntningar och informationsflöde vid rutinundersökningar och fosterdiagnostik. Maria Ekelin och Anna-Karin Larsson – även de lärare och forskare vid institutionen, visade att jämfört med tidigare resultat är kvinnor på 2000-talet numera bra informerade om vilka provtagningar som finns och hur de praktiskt går till. Däremot vet de mindre om vad resultatet kan visa och vilka ställningstagande man måste göra om det visar sig att man bär på ett foster med t.ex. kromosomförändringar.  Här behövs mycket mer information och hjälp till föräldrar som drabbas av ett sådant besked.

Text: ÅSA HANSDOTTER

Related posts:

1. Kunskap skapar större trygghet
2. Rätt djurmodell viktigt vid forskning om stroke
3. Viktigt att röra sig rätt innan man börjar träna styrka

- Första gången jag träffade en kvinna med mjölkstockning blev jag chockad över hur brösten såg ut och hur ont det måste ha gjort. Det var svårt att förstå hur hon överhuvudtaget hade orkat ta sig till sjukhuset, med den höga febern och de illröda stenhårda brösten, berättar Linda Kvist.

Foto: Linda Kvist

Året var 1993 och Linda Kvist hade efter många år som förlossningsbarnmorska börjat arbeta med ”tidig hemgång”-verksamhet. Eftersom man var angelägen om att tidig hemgång inte skulle försämra amningsstarten började Linda Kvist och hennes kollegor leta i litteraturen för att läsa på om amning och de vanligaste amningsproblem. (Se faktaruta om amning.)

- Vi blev förvånade över hur lite det hade forskats om amning och mjölkstockning. Det lilla som fanns handlade till största delen om antibiotikabehandling.

Vad är mjölkstockning eller mastit?

- Det vet man fortfarande inte riktigt men det rör sig helt klart om en inflammatorisk process, ofta tillsammans med symtom som hög feber med influensakänsla i kroppen och ömma bröst. Frågan är om inflammationen kan övergå i en infektion så småningom. En del anser så och i vissa länder behandlas nästan alla kvinnor med mastitsymtom med antibiotika.

Men allt eftersom Linda Kvist träffade fler kvinnor med mastit började hon känna att det var något som inte stämde. För hur kunde det komma sig att en kvinna med mycket hög feber och ömma bröst kunde vara nästan symtomfri en eller två dagar senare, även om hon inte hade fått antibiotika?

Detta blev upptakten till Linda Kvists doktorsavhandling och vidare forskning.

Akupunktur gav lindring

Hon började studera hur barnmorskor gjorde och vad de gav för rekommendationer och behandling vid mjölkstockning. Det fanns mycket ”tyst kunskap” men de flesta metoderna saknade evidens. Man gav råd som att pumpa ut och kasta mjölken för den ansågs dålig för barnet, att fortsätta att amma, fetvadd, massage eller att lägga kålblad eller keso på brösten.

Även akupunktur användes av en hel del barnmorskor och här kunde Linda Kvist visa att akupunkturen gav en snabbare lindring av symtomen även om kvinnorna inte blev fortare friska än de som inte fått behandling med akupunktur.

Antibiotika ofta onödig

Endast 15 procent fick antibiotikabehandling.

- Det som förvånade mig mest var att de 85 procent som inte fick antibiotika läkte ut av sig själva och det så snabbt.

Efter disputationen fortsatte hon därför att studera bakterieförekomsten i bröstmjölk, både hos kvinnor med mastit och friska symtomfria kvinnor. I en prisbelönt publikation visade hon att även friska ammande kvinnor hade sjukdomsframkallande bakterier i bröstmjölken och att bakteriekoncentrationer hos symtomfria kvinnor var ungefär desamma som hos kvinnor med mastit.

- Det här är viktig kunskap eftersom överanvändning av antibiotika är ett globalt problem som har lett fram till bakterier som är motståndskraftiga mot antibiotika och orsakar mycket svårbehandlade infektioner.

Svårt att förutsäga

Linda Kvist menar att det saknas en hel del kunskap kring vår syn på vad inflammation respektive infektion är och när det ena övergår i det andra.

- Vissa kvinnor behöver antibiotika men vi kan inte i förväg, utifrån en bakterieodling eller hur svåra symtomen är, förutsäga om kvinnan kommer att behöva antibiotika. Det vet vi först om symtomen inte ger med sig – vilket de bör göra inom 24 till 48 timmar.

Linda Kvist fortsätter att forska vidare kring varför merparten av de drabbade kvinnorna övervinner symtomen och läker ut utan antibiotika, trots att de under de första dygnen är så sjuka.

- Kanske är det så att kvinnors immunförsvar, som är dämpat under graviditeten, får en extra skjuts efter förlossningen, det kan vara naturens sätt att se till att mamman överlever. Det är något helt fantastiskt i detta och resultaten kan möjligtvis vara till hjälp i andra sammanhang.

Text: EVA BARTONEK ROXÅ

Related posts:

1. Bidrar mjölkstockning till antibiotikaresistens?
2. Åke Borg: Genetisk kartläggning en stor möjlighet för cancerforskningen
3. Snabbare diagnos av blodförgiftning med ny metod

Foto: Dreamstime

Forskare vid Lunds universitet och Rigshospitalet i Köpenhamn berättar här mer om sin forskning kring mycket för tidigt födda barn. De har kunnat visa att vård hud-mot-hud ger positiva effekter på barnets hälsa även. För både barn och föräldrar är möjligheten till närhet betydelsefull.  

Hud-mot-hud vård

Foto: Ragnhild Måstrup ©

För tidigt född och att vårdas hud-mot-hud hos en förälder har positiva effekter på barnets temperaturreglering, hjärtfrekvens, andning och sömn- /vakenhetsmönster. Även anknytningen mellan barnet och föräldern påverkas positivt. Kan hud-mot-hud vård användas till extremt för tidigt födda barn (född före den 28:e graviditetsveckan) under deras första levnadsveckor? För att få svar på detta undersöktes om välmående, extremt för tidigt födda barn, kunde behålla en normal hudtemperatur när de vårdades hud-mot-hud hos en förälder.

Hur gick vi tillväga?

Registrering av fysiologiska parametrar genomfördes 2 timmar före, under och 2 timmar efter hud-mot-hud vård hos 22 stabila barn som var extremt för tidigt födda. Medelvärdet avseende födelsevecka var 25 veckor och 4 dagar, vid undersökningen var barnens ålder i genomsnitt 8 dagar och vikten 702 g.

Tiden barnen vårdades hud mot hud var i genomsnitt 1 timme och 38 minuter. Av de 22 barnen vårdades 16 barn hos sin mamma, 5 hos sin pappa och ett barn hos en äldre syster (tabell 1).

Foto: Ragnhild Måstrup ©

Vad kom vi fram till?

Generellt var den genomsnittliga hudtemperaturen för alla barn, liksom övriga fysiologiska parametrar, signifikant oförändrade före, under samt efter hud-mot-hud vård (tabell 2). Det framkom dock att när man tittade på vem som barnen satt hos, ökade den genomsnittliga hudtemperaturen med 0.1 grad när barnet satt hos sin mamma och sjönk med 0.3 grader när de satt hos sin pappa. 

Vilken nytta har resultatet?

Extremt för tidigt födda barn som är välmående kan behålla en normal hudtemperatur liksom stabilitet i fysiologiska parametrar under tiden de vårdas hud-mot-hud hos föräldern. Detta ger förutsättningar för barnet och föräldern att tidigt påbörja den betydelsefulla anknytningsprocessen. 

Artikeln har tidigare publicerats som en poster vid Hälsovetenskapens dag 2011, Institutionen för hälsa, vård och samhälle,  Lunds universitet. 

Text: 

Ragnhild Måstrup, Leg. sjuksköterska, Cert. amningskonsulent (IBCLC) och doktorand 

Gorm Greisen, Leg. läkare och professor 

Pia Lundqvist, Leg. barnsjuksköterska och Dr med vet

Related posts:

1. För tidigt född – vad händer i vuxen ålder?
2. Från kuvös till student – så klarar sig de för tidigt födda
3. Vad behöver pappor till för tidigt födda barn?

Vetefält. Foto: Dreamstime

Glutenintolerans, celiaki, innebär att den drabbade tål inte gluten – en samling proteiner som finns i vete, råg och korn. Men celiaki är också en autoimmun sjukdom då kroppens immunsystem angriper egna strukturer.

- Personer med celiaki reagerar inte bara mot gluten utan bildar även antikroppar mot sig själva, närmare bestämt mot ett enzym, transglutaminas, som finns bland annat i tarmen, säger Daniel Agardh docent vid Enheten för diabetes och celiaki vid Lunds universitet i Malmö och överläkare på Barnkliniken i Malmö.

Riskgener

Celiaki har kunnat kopplas till en grupp riskgener som är inblandade i immunförsvarets HLA-system. HLA är av betydelse för att immunsystemet ska kunna skilja mellan kroppsegna och främmande strukturer och en särskild sorts HLA-typ, HLA-DQ2 eller -DQ8 finns hos celiakipatienter. Det intressanta är att samma riskgener finns även hos patienter med typ 1-diabetes som också är en autoimmun sjukdom.

Forskarna ville studera vad som sätter igång autoimmuna sjukdomar och valde celiaki som modellsjukdom eftersom man i det här fallet känner den slutliga utlösande faktorn som är gluten. Man kan lätt reglera sjukdomen genom att tillföra eller ta bort gluten.

- Vi vet idag att närmare 3 procent av Sveriges befolkning har celiaki. Eftersom HLA-typerna DQ2 och DQ8 förekommer hos hela 40 procent av befolkningen och nästan alla kommer i kontakt med gluten innebär det att det måste till ytterligare faktorer för att drabbas, säger Daniel Agardh.

Miljöfaktorer

Virusinfektioner eller miljöfaktorer som stress eller brist på vissa födoämnen har diskuterats som möjliga faktorer som kan göra individen benägen att senare, efter kontakt med gluten, utveckla intolerans. Nu ville man studera närmare om ovan nämnda miljöfaktorer kunde vara viktiga redan under graviditeten och därmed göra ett barn mottagligt att senare i livet utveckla autoimmunitet.

Vårt immunsystem är uppbyggt av två delar, det s.k. medfödda, generella försvaret och det kroppsegna, specifika immunförsvaret. Det växande fostret är till hälften främmande för mammans immunförsvar och borde egentligen stötas bort av kroppen, ungefär som ett transplantat.

- Anledningen till att detta inte händer är att det under graviditeten sker en balansförskjutning mot det specifika försvaret som anses mindre farligt för fostret samtidigt som det generella försvaret dämpas något, säger Malin Fex, forskare vid Enheten för diabetes och celiaki vid Lunds universitet i Malmö.

Blodprover från biobank

Man valde därför att studera immunologiska markörer i blodprov från gravida kvinnor som senare födde barn som före fem års ålder hade utvecklat celiaki.

- Vår studie är unik eftersom vi har haft tillgång till blodprover tagna tidigt i graviditeten, vilket är viktigt eftersom det är då många organ i fostret utvecklas. Detta har varit möjligt tack vare att alla blodprover som sparats i den unika biobank som finns här i Skåne, säger Sabina Resic Lindehammer, doktorand vid Enheten för diabetes och celiaki vid Lunds universitet i Malmö, och artikelns huvudförfattare.

Balansförskjutning

Blodproverna analyserades med avseende på olika cytokiner, en sorts signalmolekyler som produceras av immunsystemet, både det generella och det specifika. Resultaten visade att det hos samtliga mammor, vars barn senare utvecklade celiaki, hade skett en balansförskjutning till förmån för cytokiner från det generella försvaret som är mer skadligt för fostret.

- Det verkar som om balansförskjutningen i immunsystemet hos mamman gör att dessa barn får med sig ett immunförsvar som inte klarar av gluten, säger Malin Fex.

Virus möjlig bov

Man kommer nu att starta en ny studie, PREDICTA, där man kommer att följa blivande mammor med mycket täta kontroller under hela graviditeten för att få en mera detaljerad bild av vad som händer med deras immunsystem.

- Vi jobbar också med att försöka identifiera eventuella virus som kanske orsakar dessa förändringar i cytokinmönstren. I förlängningen, om vi lyckas hitta ett sådant virus som gör att barnen utvecklar autoimmunitet, är det mycket troligt att man då försöker ta fram ett vaccin som förhindrar uppkomsten av autoimmuna sjukdomar, säger Sabina Resic Lindehammer.

Lyssna på ovanstående artikel som mp3-fil:

Immunförsvar i obalans kan leda till glutenintolerans (mp3)

Text och foto: EVA BARTONEK ROXÅ 

Artikeln är tidigare publicerad på Medicinska fakultetens hemsida vid Lunds universitet som månadens vetenskapliga artikel mars 2011.

Related posts:

1. Fel kostråd orsak till hög glutenintolerans
2. Många saknar diagnos för sin glutenintolerans
3. Dålig start på livet kan även öka risk för glutenintolerans

Studien har gjorts huvudsakligen vid Reproduktionsmedicinskt Centrum i Malmö, Onkologisk klinik i Lund båda vid Skånes universitetssjukhus och Arbets- och miljömedicin vid Labmedicin Skåne.

- Frågan vi ställde var, finns det risk för missbildningar bland barn vars pappor behandlats mot cancersjukdom, och om denna risk ökar väsentligt genom användning av provrörsbefruktning säger professor Aleksander Giwercman, Reproduktionsmedicinskt Centrum, SUS i Malmö.  

Miljoner barn

Studien omfattade 1.8 miljoner barn som togs fram via befolkningsregister i Sverige och i Danmark. Kraeftens Bekaempelse och Epidemiologisk Enhet vid Serum Institut i Danmark deltog också i studien.

9 000 av dessa barn hade pappor som genomgått lyckade cancerbehandlingar. Drygt 500 av barnen hade kommit till genom provrörsbefruktning.  

Måttlig riskökning

- Vi fann endast en lätt riskökning – från 3,2 procent till 3,7 procent – hos dessa barn i förhållande till andra barn, förklarar chefsepidemiolog docent Lars Rylander vid Arbets- och miljömedicin.

Kombinationen av cancerbehandling hos pappan och provrörsbefruktning av barnen innebär ingen särskilt ökad risk för missbildningar är det budskap de båda förmedlar i en vetenskaplig artikel publicerad i Journal of the National Cancer Institute.  

Olika behandlingar

I studien ingick olika former av cancerbehandling som strålning och behandling med cellhämmare som pappor fått.
I många fall kan den som behandlats mot cancersjukdom inte få barn på naturlig väg. Där är reproduktionsmedicinsk teknik den tänkbara vägen att få barn. 

Text: HANS-GÖRAN BOKLUND

Pressmeddelande från Skånes universitetssjukhus 9 februari 2011.

Related posts:

1. Ökad risk för artros även vid lätt övervikt
2. Lennart Minthon: Det är lätt att glömma dem som glömmer!
3. Risken för blodpropp i blodådrorna är ärftlig

Foto: Dreamstime

En forskargrupp i Lund har nu inlett en studie där man genom att tillföra kroppens egen tillväxtfaktor, IGF-1 (insulin-like growth factor 1) hoppas kunna påverka hjärnans utveckling.

— Att vi vågar oss på en behandling för att direkt påverka hjärnans utveckling är helt nytt, säger David Ley, överläkare och docent i pediatrik, till tidskriften Forskning & Medicin.

Läs hela artikeln på Vetenskapsrådets hemsida.

Forskning & Medicin ges ut av ämnesrådet för medicin och hälsa vid Vetenskapsrådet.

Related posts:

1. Närkontakt viktigt för de för tidigt födda
2. Ingrid Hansen Pupp: Hjärnans utveckling efter mycket för tidig födelse
3. Från kuvös till student – så klarar sig de för tidigt födda

Många av de problem som för tidigt födda barn visar i 10-årsåldern hänger med ända tills de blir vuxna. Det visar en avhandling från Lunds universitet som bygger på en av de längsta nationella uppföljningar som gjorts av barn födda före 29:e graviditetsveckan.

För psykologen Anne-Li Hallin som arbetat med barn på prematuravdelningar och nu undersökt hur barnen klarar vuxenlivet så är det mest bestående intrycket hur bra de här barnen faktiskt klarar sig.

- Även om det finns vissa skillnader så är likheterna fler och som orolig förälder bör man tänka på att vården av de för tidigt födda ständigt blir bättre.

Skillnader består

Anne-Li Hallin har studerat drygt 100 artonåringar födda på 80-talet. Hälften av dessa föddes före 29:e graviditetsveckan, hälften efter fullgången graviditet. En första uppföljning gjordes vid 10 års ålder av professor Karin Stjernqvist. Då visade det sig bland annat att de för tidigt födda barnen hade koncentrationssvårigheter och svårare att klara skolan än andra barn.

När Anne-Li Hallin intervjuade samma grupp åtta år senare visade det sig att skillnaderna fanns kvar. De för tidigt födda klarade sig fortfarande sämre i skolan och färre valde teoretiskt gymnasium. Även avvikelser i längd och vikt höll i sig upp i vuxen ålder, liksom skillnader när det gäller sociala kontakter.

- För tidigt födda har ofta ett mindre kontaktnät, men de är lika nöjda med sitt sociala liv, vilket ju egentligen är det viktigaste, säger Anne-Li Hallin.

Emotionell utveckling

En annan skillnad gäller de för tidigt föddas förmåga att knyta an till andra människor, ett problem som i det långa loppet kan innebära en större risk att råka ut för mental ohälsa.

– Här behövs mer forskning, säger Anne-Li Hallin som förmodar att man skulle upptäcka samma anknytningsproblematik hos barn som varit svårt sjuka under spädbarnsperioden som hos de här barnen som har haft en turbulent start i livet. Hon hoppas att upptäckten ska leda till att sjukvården blir mer uppmärksam på samspelet mellan föräldrar och barn.

- Idag undersöks ofta den motoriska och neurologiska utvecklingen hos barnen medan man är mindre observant på emotionell utveckling och den oro det innebär för såväl barn som föräldrar att de första månaderna efter förlossningen måste tillbringas på sjukhus.

Färre kriminella

Uppföljningen av de för tidigt födda barnen visade alltså inga större skillnader mellan 10- och 18-årsåldern, förutom i ett hänseende; medan undersökningen i 10-årsåldern visade att de förtidigt födda barnen var mer utagerande, visade uppföljningen på rakt motsatt resultat: I vuxen ålder var de för tidigt födda mindre benägna att ta risker än sina jämnåriga och kriminell belastning var också mindre vanlig i den här gruppen.

Text: ULRIKA OREDSSON

Bild: Dreamstime och Ulrika Oredsson

Pressmeddelande från Lunds universitet 9 september 2010

Related posts:

1. Vad behöver pappor till för tidigt födda barn?
2. Bättre prognos än väntat för extremt för tidigt födda
3. Närkontakt viktigt för de för tidigt födda

I Sverige föds ca 0,3 % av alla levande födda barn före 28 fulla graviditetsveckor. Överlevnaden för dessa höggradigt för tidigt födda barn har under de senaste 15 åren förbättrats avsevärt.

Senare uppföljningsundersökningar visar dock att en relativt hög andel av barnen har svårigheter inom flera områden såsom motorik, inlärning, beteende samt uppmärksamhet. Dessa svårigheter anses orsakade av skador som uppstår i den omogna hjärnan vid en för tidig förlossning samt under den efterföljande nyföddhetsperioden. 

Orsakerna till en uppkommen hjärnskada efter en mycket för tidig födelse är flera. Under de sista 3 månaderna av graviditeten sker en mycket snabb tillväxt och utmognad av hjärnan, vilket gör att hjärnan under denna tidsperiod är extra känslig för påverkan av yttre faktorer.

Vård av för tidigt födda barn på neonatalavdelningen vid Skånes universitetssjukhus Lund. Foto: Roger Lundholm

Infektioner kan sätta igång för tidig förlossning

Den främsta orsaken till mycket för tidig förlossning är infektioner som uppkommer hos modern och sedan eventuellt fortplantas till fostret. Dessa infektioner kan ibland förekomma under lång tid utan att ge några symptom, men kan också med kort varsel sätta igång ett för tidigt förlossningsarbete. Om infektionen passerar över till fostret reagerar fostret med ett inflammatoriskt svar.

Detta inflammatoriska svar är ett sätt för fostret att försvara sig mot en infektion, men samtidigt vet man att detta inflammatoriska svar kan vara skadligt för flera olika organ, inte minst hjärnan. 

Cytokiner är proteiner som produceras av immunologiska celler vid en infektion. Dessa cytokiner fungerar som budbärare för immunförsvaret och reglerar intensitet och varaktighet i det immunologiska svaret. Cytokiner kan både stimulera och nedreglera ett inflammatoriskt svar. 

Vi fann att förhöjda nivåer av cytokiner vid födelsen, vilket indikerar en pågående inflammation, kunde relateras till bl.a. lågt blodtryck och hjärnskada hos mycket för tidigt födda barn och även till en sämre motorisk utveckling vid uppföljning vid 2 års ålder. 

Tillväxtfaktorer hos fostret och det för tidigt födda barnet

Fostrets tillväxt regleras under graviditeten av ett flertal olika tillväxtfaktorer. Nivåerna av dessa tillväxtfaktorer hos fostret är starkt kopplade till moderns och fostrets näringsstatus.

Vid en för tidig förlossning upphör detta utbyte abrupt och barnet måste själv producera tillväxtfaktorer. Insulin-like growth factor i (IGF-1) är en av de viktigaste tillväxtfaktorerna under slutet av graviditeten och den har stor betydelse för hjärnans mognad och tillväxt. 

IGF-1 har i djurexperimentella studier även visat sig ha skyddande effekter mot en hjärnskada som orsakats av inflammation eller syrebrist.

Foto: Dreamstime

Hos mycket för tidigt födda barn har man visat att låga nivåer av IGF-1 kan bestå under flera veckor till månader efter födelsen.

Låga nivåer av IGF-1 under de första levnadsveckorna har associerats med utvecklingen av den kärlsjukdom som drabbar näthinnan hos för tidigt födda barn, s.k. nyföddhetsretinopati. Man tror att de låga nivåerna av IGF-1 efter för tidig födelse dels kan bero på otillräcklig produktion av IGF-1 och dels kan ha ett samband med otillräcklig näringstillförsel.

Även om man med dagens nyföddhetsvård strävar efter att optimera näringstillförseln så kan man idag inte fullt ut ersätta den näringstillförsel som skett via moderkakan. Det är sannolikt även så att låga nivåer av IGF-1 i sig leder till sämre utnyttjande av den näringstillförsel som ges till barnet.

Vi fann att vid mycket för tidig födelse sker en kraftig minskning av IGF-1 nivåer redan under de första 3 dygnen efter födelsen. Vi fann också att en pågående inflammation vid födelsen var relaterat till låga nivåer av IGF-1.

Färskfrusen plasma innehåller IGF-1

Extremt för tidigt födda barn behandlas ofta med färskfrusen plasma från vuxna blodgivare under första tiden efter födelsen.

Denna plasma innehåller höga nivåer av tillväxtfaktorn IGF-1 och vi kunde visa att efter en transfusion med färskfrusen plasma så dubblerades nivåerna av IGF-1 i barnets blod.

Däremot sjönk nivåerna sedan relativt snabbt igen och vi har dragit den slutsatsen att om man ska få bibehålla högre nivåer under längre tid så måste man tillföra IGF-1 kontinuerligt.

Betydelse

Sammanfattningsvis har detta projekt inneburit en ökad kunskap om effekterna av pågående inflammation vid mycket för tidig förlossning. Inflammation vid födelsen förefaller ha ett inflytande på såväl tidig som sen sjuklighet och påverkar dessutom tillväxtfaktorer med betydelse för hjärnans utveckling. 

Projektet har också för första gången kunnat visa att man genom extern tillförsel av tillväxtfaktorn IGF-1 kan påverka de låga nivåerna av IGF-1 som ses hos mycket för tidigt födda barn.

I framtiden är det viktigt att försöka identifiera de foster som är utsatta för en inflammatorisk påverkan före födelsen för att på så sätt försöka optimera tidpunkten för förlossningen och för att terapeutiskt kunna motverka en eventuell skadlig effekt av en uppkommen inflammation.

En klinisk studie har nyligen påbörjats för att studera effekten av tillförsel av IGF-1 under en längre tidsperiod för extremt för tidigt födda barn.

Text: INGRID HANSEN PUPP,  

Överläkare vid Neonatalavdelningen, Skånes universitetssjukhus Lund 

Läs vidare om forskningen i FoU:s skriftserie ”Forskarutbildning - Resultat från några av de projekt som fått ekonomiskt stöd från Region Skåne och Södra sjukvårdsregionen”, februari 2010.

Related posts:

1. Tillväxtfaktor hjälper hjärnans utveckling hos för tidigt födda
2. Mycket för tidigt född som vårdas hud-mot-hud
3. Hans Bengtsson: Barns utveckling i tidig skolålder

Ett läkemedel som påskyndar långsamma förlossningar har professor Anders Malmström och nyligen disputerade Anna Åkerud funnit under sin forskning vid Avdelningen för matrixbiologi på Lunds universitet.

Alla gravida mammor drömmer om en snabb och enkel förlossning, men drömmen slår inte alltid in. Foto: Kennet Ruona

– Det tar normalt elva timmar att föda barn, berättar Anders Malmström. Ibland tar det längre tid, vilket kan bero bland annat på att födandet inte är koordinerat mellan livmoder och livmoderhals. Två till fyra av tio förlossningar kan bli utdragna.

Vävnaden i livmoder och livmoderhals är inte densamma. Det är bland annat i samspelet mellan dessa olika sorters vävnader som orsaken till fördröjningen kan uppstå. Under graviditetens slutskede förändras vävnaden speciellt i livmodermunnen genom en inflammatorisk process.

Anna Åkerud studerade i sin avhandling denna skillnad i cellodlingar. Hon jämförde celler från gravida och ickegravida kvinnor och fann att de skilde sig markant framförallt i avseende på mängden inflammationsmolekyler.

Anna Åkerud och hennes kollegor fann också vid studier av journaler att kvinnor som behandlades med heparin för att undvika blodpropp hade en snabbare förlossning än de som inte fått heparin.

Kombination av heparinliknande ämne och oxytocin

Hennes vidare studier visade att en kombination av heparin och oxytocin gav en starkare sammandragningskraft i livmodern, alltså en starkare kraft att föda fram barnet. Dessutom accentuerade heparinet inflammationen i livmodern.

Att ge friska kvinnor heparin är inte lämpligt, eftersom ämnet påverkar blodets koagulation (levringsförmåga) och kan öka risken för blödningar. Forskarna har därför patenterat en heparinliknande molekyl med liten effekt på blodets koagulation. Den utvecklas nu av läkemedelsföretaget Dilafor.

– Vi räknar med att inom tre till fem år ha fått fram ett läkemedel som födande kvinnor kan ha nytta av, förklarar Anders Malmström.

– Medlet stimulerar både livmoderns sammandragningar och öppnandet av livmoderhalsen.

Det nya medlet bär namnet Tafoxiparin och har visat sig skynda på långsamma förlossningar. I den kliniska Fas 2-studie som genomförts hade ingen av de behandlade kvinnorna längre förlossning än tolv timmar. Nu väntar en Fas 2 B-studie.

Anna Åkerud och Anders Malmström kommer också att gå vidare med studier av hur sammandragningskraften kan ökas ytterligare.

Text: HANS-GÖRAN BOKLUND

Related posts:

1. Tema cancer: Snabbare vårdkedja vid bröstcancer
2. Ta det lugnt med värkstimulerande
3. Snabbare återhämtning efter cancerbehandling

Akupunktur används i flera länder mot spädbarnskolik, men de vetenskapliga beläggen för att det fungerar har hittills inte funnits. Kajsa Landgren, med kollegor, har gjort inledande studier och fått positiva resultat. Redan efter en veckans behandling med akupunktur skriker barnen mindre. Fortsatta studier behövs för att undersöka effekten av akupunkturen och för att den ska bli en accepterad behandlingsmetod i sjukvården.

Tack vare en privat donation på 300 000 kr från Annica och Bo Uddenäs kan forskningen nu fortsätta med en individualiserad studie.

– Det känns jättebra att kunna bidra till forskning som gynnar vanliga människor. Det är extra roligt att denna forskning hjälper barn, eftersom de ligger mig varmt om hjärtat, säger Annica Uddenäs och fortsätter:

– Jag har länge varit personligt intresserad av alternativ medicin och det är väldigt roligt att få bidra till att integrera alternativ medicin i den konventionella vården genom forskning.

Pressmeddelande från Lunds universitet 3 maj 2010

Related posts:

1. Webb-tv: Akupunktur hjälper vid spädbarnskolik
2. Akupunktur kan minska spädbarnskolik
3. Kolikfrid med akupunktur

Lilla Elsa har somnat om i mammas famn medan Kajsa Landgren hör sig för om hennes skrik- och matvanor.

Kolik är inte en sjukdom, eftersom det hör till problemet att man inte kunnat hitta någon kroppslig förklaring till de förtvivlade gallskriken. Tillståndet definieras i stället i tid: det kallas kolik när ett spädbarn gnäller eller skriker mer än tre timmar per dag mer än tre dagar i veckan. Skriken följer samma mönster som alla spädbarns gråt, med en topp när babyn är sex–åtta veckor gammal och en nedgång vid tre–fyra månaders ålder. 

Koliken går alltså förr eller senare över, men det är ingen verklig tröst för de drabbade föräldrarna. När de sjungit, vaggat, burit, kört bil och dragit vagn medan babyn illvrålat sig till utmattning, så är de själva på bristningsgränsen av förtvivlan, hjälplöshet och trötthet. 

– Barnets skrik överskuggar hela deras liv. Därför är det så tacksamt kunna hjälpa de här familjerna. Att behandla kolikbebisar är en av de roligaste akupunkturuppgifter som finns, säger Kajsa Landgren. 

Flesta kolikfallen oförklarade

Hon är akutsjuksköterska i botten men har utbildat sig till akupunktör i Norge och arbetat på området i många år. Nu har hon skrivit en lic-avhandling om akupunktur mot kolik, som så småningom ska byggas ut till en doktorsavhandling. 

Upp till en fjärdedel av alla kolikfall beror enligt Kajsa Landgren på överkänslighet mot komjölksprotein, som barnen kan få i sig antingen via mjölkersättning eller via bröstmjölken. Hon råder därför alltid sina mammor att på prov byta mjölkersättning eller ta bort alla mjölkprodukter från sin egen mat. Ibland går då babyns kolik över ganska snabbt. 

Några andra kolikfall är barn som föräldrarna inte kan läsa av på rätt sätt, och som skriker bara för att bli sedda och hörda. Men de utgör en mindre andel, och de flesta kolikfallen är fortfarande oförklarade. Forskningen har gett motstridiga resultat, och det enda man verkar kunna enas om är att rökning ger en högre risk för kolik, medan risken är lägre i länder där mammorna bär sina spädbarn mot kroppen. 

Lyckliga föräldrar

Kajsa Landgren började sin forskning med en studie av 68 kolikbarn, där hela 67 blev bättre av akupunkturbehandlingen. Föräldrarna skrev lyckliga kommentarer som ”En helt annan kille!”, ”Helt annorlunda, glad, kan vara vaken utan att skrika” och ”Bättre! Inga hysteriska vrål sen sist.” Den större studie hon sedan fortsatt med är gjord som en s.k. randomiserad dubbelblind studie. Barnen är slumpvis fördelade till behandlingsgrupp och kontrollgrupp, och vare sig föräldrarna eller projektledaren har vetat vilka barn som ingått i vilken grupp. Det har inneburit en del strapatser för föräldrarna, som fått ta sina barn till mottagningen i Helsingborg sex gånger under en treveckorsperiod utan att vara säkra på att få någon behandling. 

– Men vi har gett akupunktur till varje baby som fortfarande hade kolik efter försöksperioden, om föräldrarna ville det, understryker Kajsa Landgren. 

Lovande resultat

 Under försöket fick föräldrarna föra noggrann dagbok och notera gnäll, skrik, kolikskrik, matning och bajs vid olika tider på dygnet. De exakta siffrorna får forskaren inte nämna eftersom studien ännu inte är publicerad, men hon kan säga så mycket som att problemen blev signifikant mindre. Redan den första akupunkturen gav positiva

Sticket är så litet att det inte gör ont. Elsa, hållen av mamma Emma Runemark, är mest missnöjd över att ha väckts ur sin sömn.

resultat, som sedan blev ännu bättre under behandlingstiden. 

– Det som påverkades var framförallt mängden gnäll och kolikskrik. De vanliga skriken var oförändrade – men de är ju faktiskt spädbarns enda sätt att visa sitt missnöje! säger Kajsa Landgren.

Inferno av ljud

Det finns flera studier som visat att även fullt friska barn faktiskt skriker ett par timmar om dagen. Skrikandet kan ha olika skäl: för att babyn är blöt eller hungrig, för att blöjan skaver eller mössan kliar, eller bara för att han eller hon känner sig ensam och vill få kroppskontakt. Förutom akupunkturstudierna har Kajsa Landgren gjort intervjuer med kolikbarnens föräldrar. De berättar om barn som skriker timmar i sträck och förvandlar hemmet till ett inferno av ljud. Det gosiga familjeliv man drömt om har blivit en mardröm, där livet bara går ut på att överleva från en dag till en annan. 

Råd som inte hjälper

– Dagens föräldrar är ofta välplanerade. De har skött sin karriär och bestämt när det var dags att skaffa barn. Nu hamnar de för första gången i en situation där de helt saknar kontroll. De letar förgäves på Internet efter botemedel och beställer hem ljudleksaker eller speciella nappar, gungor, schalar och vagnar, men inget hjälper, säger Kajsa Landgren. 

Hon har träffat mammor som inte hunnit äta eller klä på sig på hela dagen, inte vågat gå och handla av rädsla för att babyn ska få en skrikattack i affären, eller inte vågat röra sig ur fläcken när barnet till slut somnat i deras famn. 

– Föräldrarna i intervjustudien tyckte inte att BVC tagit deras förtvivlan och oro på allvar. De var besvikna när de rekommenderats att använda medicin som varit ineffektiv eller fått andra råd som inte hjälpt, säger Kajsa Landgren.

Socialstyrelsen kan ge klartecken

Hon skulle gärna hålla ”kolikkurser” för den berörda personalen för att berätta om de senaste forskningsrönen på området. Att använda akupunktur mot kolik har hittills inte varit accepterat, eftersom det saknats vetenskapliga studier på området. Men enligt en utredare på Socialstyrelsen kan det bli fritt fram i framtiden, om Kajsa Landgrens forskning anses ge ett tillräckligt positivt resultat. 

text & foto: INGELA BJÖRCK

Related posts:

1. Kolik lindras med akupunktur
2. Webb-tv: Akupunktur hjälper vid spädbarnskolik
3. Akupunktur kan minska spädbarnskolik