Ett forskarnätverk, koordinerat från Tromsö, vill nu med stöd av 6 miljoner euro från EU utveckla ett ”vaccin” som kan användas vid riskgraviditeter. Lunds universitet är en av deltagarna i nätverket.

Antikroppar mot fostrets blodplättar

Att en RhD-negativ kvinna kan bilda antikroppar mot fostrets röda blodkroppar om dessa är RhD-positiva är ett välkänt faktum, och ganska lätt att förebygga.

Tillståndet FNAIT (fetal och neonatal alloimmun trombocytopeni) beror på en liknande mekanism, där en kvinna som saknar ett visst antigen på sina blodplättar kan utveckla antikroppar mot fostrets blodplättar. Detta tillstånd går dock ännu inte att förebygga.

Foster och nyfödda med FNAIT har en ökad benägenhet för blödningar. I Europa är det årligen 500 till 1000 barn som får hjärnblödningar på grund av detta tillstånd.

Ovanlig sjukdom

Eftersom FNAIT är en såpass ovanlig sjukdom har de stora läkemedelsföretagen hittills inte visat något intresse för att utveckla något botande eller förebyggande medel.

Därför har the European Medicine Agency gett s.k. Orphan Drug Designation till det läkemedel som forskarnätverket har under utveckling. Detta ger ensamrätt till försäljning av produkten i EU under tio år. Forskarna har redan en tilltänkt behandling som gett lovande resultat i djurexperiment.

Hitta kvinnor som tidigare fött barn med sjukdomen

Nu måste man testa behandlingen på människor, och behöver därför 2000 liter blodplasma från kvinnor som tidigare har fött barn med trombocytopeni på grund av antikroppar mot blodplättar.

I Norge finns ca 200 sådana kvinnor, och genom forskare och läkare i Sverige, Danmark och Tyskland hoppas man kunna nå ytterligare 300 kvinnor. I Lund är det överläkare Jens Kjeldsen-Kragh, expert på blodplättar, samt Martin L Olsson, professor och överläkare i transfusionsmedicin, som ingår i forskarlaget.

Ta fram vaccin för riskgraviditeter

Immuniseringen, dvs kvinnans bildning av antikroppar mot fostrets blodplättar, äger rum vid förlossningen av hennes första barn. Det finns därför möjlighet att hindra den genom ett ”vaccin” som hindrar att immuniseringen uppstår.

För att detta ska fungera måste trombocyttypen undersökas hos alla förstföderskor, så att man hittar de kvinnor som saknar det aktuella antigenet på sina blodplättar och därför löper risk att få barn med FNAIT.

Text: INGELA BJÖRCK

Nyhet från Lunds universitet 7 maj 2012

Related posts:

1. Barn med cerebral pares vill också ha gympa
2. Lungan vill läka sig själv
3. Petru Liuba: Forskning för att förebygga framtida hjärtsjukdomar

Related posts:

1. Målsökande plåster hejdar sammanväxning efter operation
2. Stomiopererade utsatta patienter
3. Kapselkameran spårar sjukdom i tarmarna

Foto: Colourbox

Min forskningsinriktning bestämdes av en kliniskt problematisk situation – en kvinna i tidig graviditet bar ett barn med hjärtsvikt p.g.a. en allvarlig hjärtarytmi. Hjärtarytmin behandlades framgångsrikt med hjärtmedicin i livmodern. Det var första gången någonsin, och kvinnan födde ett friskt barn.

Detta fall ledde mig in på forskning rörande metodutveckling för att undersöka både fostrets cirkulation, utan behov av ingrepp, och sjukdomar i fosterlivet. Forskningen rör framförallt förändringar i blodcirkulationen i samband med hjärtarytmier, tillväxthämning och syrgasbrist.

För att studera detta använder vi ultraljud och s.k. Dopplerteknik, men också metoder för att mäta fostrets tillstånd med blodprovstagningar från navelsträngen under graviditeten. Vi genomför studier av blodflödesvågformen i fosterkärl såsom stora kroppspulsådern, artärer och vener i navelsträngen, halspulsådror, kärl i hjärnan etc. liksom av blodflöden i fosterhjärtat.

Fostret är mycket väl rustat för att ställa om cirkulationen i samband med syrgasbrist, bland annat ”prioriteras” cirkulationen i hjärnan. Vid hjärtarytmi kan man se att fostret kan ändra hjärtats s.k. slagvolym, vilket tillsammans med en ökning av hjärtfrekvensen, gör att hjärtats pumpfunktion säkras.

I s.k. translationell begynnande forskning, som utgått från problem hos individuella patienter, har vi använt samma modell för att med stamcellstransplantationer försöka nå längre i behandlingen av ärftliga ämnesomsättningssjukdomar.

I samarbete med andra forskningsgrupper utvecklar vi också bl.a. magnetresonansteknik för att mäta syrgasinnehåll hos fostret.

Jag har också intresserat mig för kvinnans bäckenbottenanatomi liksom kort- och långtidseffekter av bäckenbottenskador som kan uppkomma vid förlossning.

Text: GÖRAN LINGMAN

Från broschyren ”Professorsinstallation 16 mars 2012″ som tagits fram av Kommunikationsavdelningen vid Lunds universitet.

Related posts:

1. Göran Olivecrona: Hjärtmassagemaskin från Lund räddar liv

Ultraljudsbild av foster i 3D. Foto: Ann Thuring

Med ultraljud kan man numera se vad som händer inuti livmodern, in i minsta detalj.

– Vi kan se om fostret kissar, kliar sig eller grimaserar. Inte ens inne i livmodern har man idag något privatliv! 

Det sa gynekologiprofessorn Karel Marsal, på både skämt och allvar, vid ett symposium i Lund om ultraljudets medicinska användning. Denna startade ju i Lund i ett samarbete mellan kardiologen Inge Edler och fysikern Hellmuth Hertz. 

Första bilden 1953

Deras första ekokardiogram (ultraljudsbild av hjärtat) gjordes 1953. Ända sedan dess har metoden varit till enorm nytta för hjärtläkarna, och även för neurologer, kärlkirurger m.fl. 

Det är ändå inom gynekologin som metoden används allra mest, eftersom alla gravida kvinnor numera undersöks med ultraljud. Även här var Lund tidigt ute genom docent Bertil Sundén. Hans avhandling från 1964 om fosterövervakning med ultraljud blev banbrytande inom området. 

– Det är fortfarande fantastiskt att läsa Bertils avhandling. Han skriver bland annat om alla de områden inom obstetriken och gynekologin där han tror ultraljud kan komma att användas – och han har fått rätt i allt! sa Karel Marsal. 

Många tillämpningsområden

Ultraljud används idag för att ställa diagnos på gynekologiska sjukdomar som tumörer och myom, och vid graviditeter för att bedöma fostrets ålder, tillväxt och eventuella missbildningar eller väntade problem vid förlossningen. Ultraljud används också för att styra läkarnas instrument vid t.ex. fostervattensprov och blodtransfusioner inuti livmodern. 

När det gäller fostrets tillväxt, så kan den studeras med en metod som Karel Marsal själv varit med om att utveckla: Doppler-ultraljud, som mäter flödet i en vätska. Bilder av blodets flöde genom navelsträngen visar om moderkakan fungerar som den ska, så att fostret får en bra blod- och syreförsörjning. Dopplermetoden kan också visa cirkulationen i fostrets hjärta och hjärna samt syretillförseln till dess lungor. 

Fler medicinska detaljer i 2D

Ultraljudsundersökningar görs idag i graviditetsveckorna 18 och 32. I Skåne erbjuds också kvinnor över 33 år en undersökning redan i vecka 13. Det är ett tidigt och riskfritt sätt att hitta foster med Downs syndrom. 

De skulpturala, guldfärgade 3D-bilderna, som kan bli nästan som porträtt av fostret, tas inte som rutin. Vanliga 2D-bilder är inte lika anslående men visar fler medicinskt intressanta detaljer: man kan se aorta, ansiktsprofil, öron, hjärta och andra delar inuti och utanpå kroppen. Men även 3D-bilderna – som föräldrarna är mycket förtjusta i – har en medicinsk användning. 

Vikten i 3D

– Om det vanliga ultraljudet tyder på att det finns en missbildning av fingrarna eller en läpp- och gomspalt, så går man vidare med en 3D-undersökning. Vi studerar också 3D som ett möjligt sätt att bestämma fostrets vikt på ett säkrare sätt. Vikten är ju av betydelse både för mycket små foster, som kan behöva hämtas ut tidigare än normalt, dels hos mycket stora foster där man kan behöva planera för kejsarsnitt, förklarar Karel Marsal. 

Symposiet om ultraljudets historia och nuvarande användning anordnades av Kungliga fysiografiska sällskapet. 

Text: INGELA BJÖRCK

Related posts:

1. Föredrag om ultraljud i klinisk diagnostik
2. Göran Lingman: Det ofödda barnets blodcirkulation
3. Gunnar Flivik: Allt bättre resultat för proteskirurgin

Foto: Dreamstime

Globalt orsakar havandeskapsförgiftning många dödsfall. I länder med bra mödravård är dödsfall ovanliga men en allvarlig havandeskapsförgiftning kan leda till för tidig födsel med alla risker som det medför.

- Mycket forskning återstår, men projektet har stor potential, säger Stefan Hansson, professor och överläkare vid prenatalavdelningen på kvinnokliniken, Skånes universitetssjukhus i Malmö, till Dagens Medicin.

 Läs hela artikeln här.

Related posts:

1. Tidig diagnos av havandeskaps- förgiftning
2. Ny metod för att upptäcka tidig hjärnsvikt
3. Ingrid Hansen Pupp: Hjärnans utveckling efter mycket för tidig födelse

Foto: Colourbox

Det betyder att de ges läkemedel i onödan.  Att förlossningen drar ut på tiden är alltid väldigt jobbigt för en födande kvinna och problemet är störst hos förstföderskor. Men att ge värkstimulerande medel är förenat med risker.

Risk för syrebrist

- Ibland blir det väldigt täta värkar när man gett värkstimulerande vilket kan göra att barnet inte hinner återhämta sig mellan värkarna och därför löper risk att få syrebrist, berättar Anna-Karin Dykes, barnmorska och forskare.

Den största riskfaktorn för att få diagnosen värksvaghet är om kvinnan fått ryggbedövning. Det gäller att lägga den i rätt tid – inte för tidigt då det är risk att värkarbetet avstannar, men inte heller för sent. Anna-Karin Dykes sitter med i en nationell arbetsgrupp på initiativ av Sveriges kommuner och landsting, där man tagit fram nationella riktlinjer för läkemedel för värkstimulering. Genom detta hoppas man på en större noggrannhet när man ställer diagnosen värksvaghet.

Delaktiga i besluten

Mycket av de senaste årens forskning handlar om att utgå från föräldrarnas känslor och deras behov att vara delaktiga i vård och vårdplanering runt sin graviditet. Det kan handla om t ex fosterdiagnostik eller för tidigt födda barn. Ska man förlösa mamman för att barnet inte mår bra i magen eller ska man vänta några dagar för att fostret ska växa till sig och vad är bäst för barnet?

- Det är väldigt viktigt att föräldrarna är väl informerade och görs delaktiga i besluten. Vår forskning visar att föräldrar vill ha kvalificerad information fortast möjligt och följa utvecklingen. Föräldrar idag är mycket medvetna och blir det ett tidsglapp mellan att de får en indikation att något är fel till att de får den rätta informationen, går de ofta ut på nätet och försöker hitta sina egna svar vilket skapar onödigt mycket oro.

Tydlig och konkret information

När det gäller fosterdiagnostiken samarbetar forskarna med Skånes universitetssjukhus och vet att det finns mycket oro och ett starkt behov av tydlig och konkret information och en vårdplan när man har en misstanke om t ex en missbildning hos fostret. Det behövs rutinerad personal och en organisation som kan ta hand om avvikande fynd i princip omedelbart med information till föräldrarna.

- Att båda föräldrarna känner sig delaktiga är grundstommen för allt arbete och att vi ska kunna ge trygghet och rätt vård. Det är viktigt att vårdorganisationen byggs upp för att göra detta möjligt, avslutar Anna-Karin Dykes.

Text: ÅSA HANSDOTTER

No related posts.

Foto: Dreamstime

Det är naturligt att gravida kvinnor med astma blir oroliga för att deras mediciner ska kunna skada fostret. Men den största risken ligger faktiskt i underbehandling av astma. Vid både astma och allergier bör patienterna fortsätta att medicinera som vanligt även under graviditeten.

Det menar Lars Gottberg, överläkare vid allergimottagningen på Nacka närsjukhus. Tillsammans med kollegorna Leif Bjermer och Sonja Werner från Lund har han varit redaktör för skriften ”Astma & Allergi – handbok vid graviditet & amning”, utgiven av Astma- och allergiförbundet.

Astmamedicin ofarlig för fostret

Enligt Lars Gottberg finns det inget i den internationella forskningslitteraturen som tyder på en ökad risk för missbildningar hos ett foster på grund av astmamedicin. Däremot finns det data som visar att underbehandlad eller misskött astma kan ha negativa effekter, främst i form av för tidig födsel och/eller låg födelsevikt men även missbildningar.

Fass en produktkatalog

Ett skäl till att gravida astmatiker ändå fortfarande kan få rådet att dra ner på medicineringen kan vara att många allmänläkare förlitar sig enbart på Fass, standardverket med information om läkemedel som säljs i Sverige.

Lars Gottberg. Foto: Anders Norderman

– Men Fass är en produktkatalog där rekommendationerna är läkemedelsföretagens bedömningar ur ett juridiskt perspektiv. Företaget måste bland annat ta hänsyn till eventuella skadeståndskrav och varnar då av juridiska skäl hellre för mycket än för lite, säger Lars Gottberg.

Fortsätt medicinera vid allergier

Även vid allergier hos gravida gäller att patienten ska fortsätta att medicinera som vanligt. Men återigen är det inte ovanligt att sjukvården rekommenderar försiktighet med medicineringen.

Enligt Lars Gottberg beror även detta på informationen i Fass. För alla vanliga receptfria antihistamintabletter finns det vetenskapliga studier som visar att de är säkra att använda i samband med graviditet, men den informationen har inte kommit in i Fass. Tavegyl, den enda allergimedicin som Fass rekommenderar, saknar däremot vetenskaplig dokumentation. Man vet att medlet är ofarligt enbart för att det har använts så länge utan rapporterade fosterskadande biverkningar.

Sprida kunskap bland personal

– Tavegyl är odokumenterat och ger betydande biverkningar i form av extrem trötthet och dålig sömnkvalitet, säger Lars Gottberg.

Han och andra specialister inom området försöker på olika sätt att sprida de senaste forskningsrönen, för att minska sjukvårdpersonalens osäkerhet kring behandlingen av astma och allergier hos gravida.

Text: EVA  BARTONEK ROXÅ

Related posts:

1. Idrottsungdomar har ofta astma – men tycker ändå att de mår bra
2. Kännetecken för KOL respektive astma
3. Stor europeisk studie om skönhetsprodukter

Eva Morsing har undersökt lungfunktionen hos för tidigt födda barn. Foto: Roger Lundholm.

Barn som föds före 30 graviditetsveckor har en ökad risk för nedsatt lungfunktion när de kommer upp i skolåldern. Hur det blir längre fram vet man inte idag, men tidigare studier har visat att lungfunktionen följer oss genom livet.

– Vår studie visar att för tidigt födda barn, särskilt de som väger under 1000 g, har sämre lungfunktion vid åtta års ålder än barn som är födda i normal tid, säger Eva Morsing. Hon är forskare vid Lunds universitet och biträdande överläkare vid Skånes universitetssjukhus i Lund.

Lungfunktion vid skolstart

Målet med forskarnas studie var att undersöka utveckling och sjuklighet, bland annat lungfunktion, hos en grupp för tidigt födda barn med dålig tillväxt i livmodern på grund av nedsatt blodflöde till fostret. Barnen var förlösta med kejsarsnitt på grund av risken för syrebrist eller död.

När barnen var åtta år jämfördes deras lungfunktion med hjälp av en spirometriundersökning med två andra grupper av barn, dels en grupp mycket för tidigt födda barn med normal vikt i förhållande till sin graviditetsvecka, dels en grupp barn födda i vecka 40 (normal tid) och med normal vikt.

Vikten avgör

Forskarna såg ingen signifikant skillnad i lungfunktion mellan de båda grupperna mycket för tidigt födda barn, men däremot en skillnad i förhållande till de barn som fötts i normal tid. Det som gav mest utslag var inte tillväxten eller graviditetsveckan i sig utan vikten: risken för nedsatt lungfunktion var störst hos de minsta av de för tidigt födda barnen, de som vägde mindre än 1000 g vid födseln.

Samma studie visade att nästan hälften av de för tidigt födda barnen behövde medicinering under de tidiga barnåren på grund av astmatiska besvär.

Störd tillväxtpotential

– Vi tror att den dåliga tillväxten under fosterlivet och den för tidiga födseln på något sätt stör lungans tillväxtpotential och förmåga till återhämtning och mognad efter födseln. Därför är det viktigt att vi fortsätter följa de här barnen genom skolåldern och exempelvis avråder dem att börja röka och undvika rökiga miljöer. Allra viktigast är detta för dem som väger minst vid födseln.

Mycket för tidigt födda barn har sedan flera år erbjudits uppföljning för att upptäcka rörelse och begåvningshandikapp. Eva Morsing och hennes kollegor har nu tankar på att i framtiden erbjuda uppföljning av lungfunktionen hos för tidigt födda barn.

Text: OLLE DAHLBÄCK

Related posts:

1. För tidigt född – vad händer i vuxen ålder?
2. Från kuvös till student – så klarar sig de för tidigt födda
3. Mycket för tidigt född som vårdas hud-mot-hud

Foto: Dreamstime

En ny studie från Centrum för primärvårdsforskning visar att de barn som föddes före vecka 37 under perioden 1973 till 1979 hade en ökad dödlighet när de uppnått åldern 18-36 år.

– Resultaten av våra studier gäller dock barn födda mellan 1973 till 1979. Sedan dess har vården av för tidigt födda barn förbättrats ytterligare, inte minst i Sverige, säger professor Jan Sundquist. Jag vill också understryka att det övervägande flertalet för tidigt födda barn mår utmärkt i vuxen ålder.

Sena effekter av för tidig födsel

Även om det finns betydande kunskap om förtidigt födda barn både under spädbarnsåren och upp i barnaåren så finns det betydligt mindre kunskap om vad som händer i vuxen ålder. Detta är speciellt viktigt då antalet för tidigt födda barn har ökat kraftigt under de senaste åren.

– Detta är anledningen till att vi ville studera de för tidigt födda barnens dödlighet upp till ung vuxen ålder. Den tidigare bristen på kunskap kan bero på att forskare inte har haft tillgång till data från tillräckligt stora grupper för att kunna dra några tillförlitliga slutsatser om hur sambandet mellan att vara för tidigt född och dödlighet långt senare i livet ser ut.

Genom att lära sig mer om dessa sena effekter av för tidig födsel skulle vi kunna minska eller till och med eliminera dess risker i tonår och vuxen ålder, säger Jan Sundquist.

Högre dödlighet  senare i livet

Forskarna, ledda av professor Jan Sundquist, studerade 674 820 barn som föddes mellan 1973 och 1979 och som överlevt första spädbarnsåret. Av dessa föddes 5389 barn mellan veckorna 22 och 33 och 22 590 barn föddes i vecka 34-36. Forskarna har sedan följt de för tidigt födda barnen i dödsorsaksregistret fram till 2008 och jämfört dem med de barn som föddes i normal tid. När de för tidigt födda barnen var i åldrarna 1-5 år och i åldrarna 18-36 år hade de en högre totaldödlighet än barn som var födda i normal tid. Dessutom visade resultaten att ju tidigare barnen var födda desto högre var dödligheten. De dominerande dödsorsakerna i båda åldersgrupperna var luftvägssjukdomar, endokrina sjukdomar och sjukdomar relaterade till missbildningar. I den äldsta gruppen tillkom en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar.

Text: BERTIL KJELLBERG

Ett pressmedelande från Lunds universitet 21 september 2011

Related posts:

1. Mycket för tidigt född som vårdas hud-mot-hud
2. Från kuvös till student – så klarar sig de för tidigt födda
3. Tillväxtfaktor hjälper hjärnans utveckling hos för tidigt födda

I artiklarna nedan kan du bland annat läsa mer om Sveriges största äldrestudie, patienters upplevelse av intensivvård, mjölkstockning och hur mycket för tidigt födda vårdas hud mot hud.

Diabetesvård i hemlik miljö på prov i Lund

Barn med nyupptäckt diabetes brukar de första veckorna vara inlagda på sjukhus. Nu vill forskare vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus jämföra vård i hemlik miljö med vård på sjukhus. 

Diabetesvård i hemlik miljö på prov i Lund

Drömmaskiner hjälper funktionshindrade

– Med tekniskt avancerade handdatorer, smartphones och surfplattor som bas skapar jag ”drömmaskiner” som förenklar vardagen för funktionshindrade. Det berättar Björn Breidegard som är forskare vid Certec, LTH.

Drömmaskiner hjälper funktionshindrade

Fosterdiagnostik – viktigt med rätt information

Mycket har hänt inom fosterdiagnostiken de senaste 50 åren. Forskning visar att kvinnor på 2000-talet är bättre informerade än tidigare om vilka provtagningar som finns, och hur de praktiskt går till. Däremot behöver informationen om vad resultatet innebär bli bättre.  

Fosterdiagnostik – viktigt med rätt information

För lite näring rubbar hormonsystemet

Att hålla igen på ätandet är vanligt bland kvinnor i västvärlden – omkring en femtedel får i sig för lite energi i förhållande till vad de gör av med. Hur påverkar det kroppen om man samtidigt tränar?

För lite näring rubbar hormonsystemet

Högintensiv träning ger bättre effekt på typ 2 diabetes

Mycket tyder på att mer intensiv träning fungerar bättre än den träning som rekommenderas idag vid typ 2-diabetes. – Det händer något i kroppen vid högintensiv träning som vi vill försöka förstå, berättar Åsa Segerström, forskare vid Lunds universitet.

Högintensiv träning ger bättre effekt på typ 2 diabetes

Med ålderns rätt – Gott åldrande i Skåne

Kommer morgondagens 80-åringar att bli friskare och leva längre än gårdagens? Hur påverkas livskvaliteten när man drabbas av en funktionsnedsättning när man är 83 år? Och vem utnyttjar vårdinsatserna i förhållande till sina behov? Just nu pågår den genom tidernas största äldrestudien i Sverige som kommer att ge oss kunskap om vilket håll vi är på väg. 

Med ålderns rätt -Gott åldrande i Skåne

Minnen från intensivvården kan vara påfrestande

Att som patient vistas på en intensivvårdsavdelning, IVA, kan vara mycket påfrestande. Minnesstörningar, oro och påfrestande upplevelser kan dröja kvar även efter vistelsen och kan leda till psykologiska problem. Patienterna måste därför följas upp efter IVA. 

Minnen från intensivvården kan vara påfrestande

Mycket tidigt född som vårdas hud-mot-hud

Forskare vid Lunds universitet och Rigshospitalet i Köpenhamn har kunnat visa att vård hud-mot-hud ger positiva effekter på barnets hälsa. För både barn och föräldrar är möjligheten till närhet betydelsefull.  

Mycket för tidigt född som vårdas hud-mot-hud

Stor självläkande kraft vid mjölkstockning

 Hög feber och stenhårda bröst är vanliga symtom vid mjölkstockning. Forskande barnmorska har visat att de flesta kvinnor återhämtar sig snabbt även utan antibiotika. Sjukdomsframkallande bakterier i bröstmjölken spelar förmodligen liten roll då de finns även hos friska ammande kvinnor. Detta är viktig kunskap eftersom överanvändning av antibiotika är ett globalt problem. 

Stor självläkande kraft vid mjölkstockning

Tai chi för att lindra smärta och öka rörlighet vid artros

Träning är en av de viktigaste byggstenarna i vården av patienter med höftledsartros. Just nu studeras en speciell form av tai chi för artrospatienter i ett projekt vid Lunds universitet.

Tai chi för att lindra smärta och öka rörlighet vid artros

Vård utifrån barnens behov förenklar vardagen

När ett barn insjuknar i en långvarig och allvarlig sjukdom drabbas hela familjen. Balansen rubbas och det normala familjelivet ersätts med långa behandlingsperioder på sjukhus. Vilka är barnens behov i en sådan svår situation? Hur kan man underlätta i vardagen för familjen?

Vård utifrån barnens behov förenklar vardagen

Related posts:

1. Andningen och livet tema i Aktuellt om vetenskap & hälsa

Foto: Dreamstime

Mycket har hänt inom fosterdiagnostiken de senaste 50 åren. Elizabeth Crang Svalenius, barnmorska och docent på institutionen för hälsa, vård och samhälle har varit med ”från början”.

Under 1960-talet kom ultraljudet till Sverige vilket skulle har stor betydelse för mödra- och förlossningsvården. Till en början använde man ultraljudet främst för att hitta tvillingar och att utesluta föreliggande moderkaka men efter hand började det även användas rutinmässigt till att datera fostrets ålder, oftast omkring graviditetsvecka 17. Under 1970-1980-talen, innan ultraljudsdatering av graviditet blev rutin, hade man trott att barnet nådde sin förlossningsvikt i graviditetsvecka 38 och att tillväxtkurvan avtog därefter. Elizabeth Crang Svalenius ultraljudsundersökningar på kvinnor i vecka 40 och däröver, visade dock att så inte alls var fallet. Barnet fortsätter att växa i magen i samma takt som tidigare

- Det här blev viktig information bland annat när det gällde barn som var väldigt stora (över 4,5 kg) eftersom man kanske behövde sätta igång mamman innan hon gick över tiden, säger Elizabeth Crang Svalenius.

Bättre information till föräldrar

I intervjuer med de blivande mammorna framkom att informationen om undersökningen var mycket bristfällig och många kvinnor inte ens visste att den var frivillig. Dessutom hade man från sjukhusets sida inte riktigt förstått och därför inte förberett sig på, att man i de undersökningarna även skulle hitta avvikelser och fostermissbildningar. Detta ökade naturligtvis behovet av information och man startade arbetet med att utbilda barnmorskor så att deskulle kunde informera de blivande föräldrarna vad undersökningarna innebar.

Att låta föräldrarna själva göra sina val genom att ge dem en balanserad information om olika former av fosterdiagnostik är en viktig del och studien visar att kvinnorna själva har förmåga att bedöma informationen och ta ett självständigt beslut.

Stötta vid svåra besked

- Mödravården har genom åren gett individen större möjlighet att ta ansvar för sin vård. Detta är något som i sin tur även kan skapa större ångest, men forskningen visar att 98,8 % av kvinnorna som deltog i studien var nöjda med sina val av fosterdiagnostik. Vi måste även ge bättre resurser till de blivande föräldrar som drabbas av ett svårt besked, menar Elizabeth Crang Svalenius.

Resultatet inspirerade till fortsatt forskning av förväntningar och informationsflöde vid rutinundersökningar och fosterdiagnostik. Maria Ekelin och Anna-Karin Larsson – även de lärare och forskare vid institutionen, visade att jämfört med tidigare resultat är kvinnor på 2000-talet numera bra informerade om vilka provtagningar som finns och hur de praktiskt går till. Däremot vet de mindre om vad resultatet kan visa och vilka ställningstagande man måste göra om det visar sig att man bär på ett foster med t.ex. kromosomförändringar.  Här behövs mycket mer information och hjälp till föräldrar som drabbas av ett sådant besked.

Text: ÅSA HANSDOTTER

Related posts:

1. Rätt djurmodell viktigt vid forskning om stroke
2. Signe Andrén: Information och stöd till närstående inom demensvården
3. Rätt mat vid rätt tid ger skiftarbetare en bättre hälsa

- Första gången jag träffade en kvinna med mjölkstockning blev jag chockad över hur brösten såg ut och hur ont det måste ha gjort. Det var svårt att förstå hur hon överhuvudtaget hade orkat ta sig till sjukhuset, med den höga febern och de illröda stenhårda brösten, berättar Linda Kvist.

Foto: Linda Kvist

Året var 1993 och Linda Kvist hade efter många år som förlossningsbarnmorska börjat arbeta med ”tidig hemgång”-verksamhet. Eftersom man var angelägen om att tidig hemgång inte skulle försämra amningsstarten började Linda Kvist och hennes kollegor leta i litteraturen för att läsa på om amning och de vanligaste amningsproblem. (Se faktaruta om amning.)

- Vi blev förvånade över hur lite det hade forskats om amning och mjölkstockning. Det lilla som fanns handlade till största delen om antibiotikabehandling.

Vad är mjölkstockning eller mastit?

- Det vet man fortfarande inte riktigt men det rör sig helt klart om en inflammatorisk process, ofta tillsammans med symtom som hög feber med influensakänsla i kroppen och ömma bröst. Frågan är om inflammationen kan övergå i en infektion så småningom. En del anser så och i vissa länder behandlas nästan alla kvinnor med mastitsymtom med antibiotika.

Men allt eftersom Linda Kvist träffade fler kvinnor med mastit började hon känna att det var något som inte stämde. För hur kunde det komma sig att en kvinna med mycket hög feber och ömma bröst kunde vara nästan symtomfri en eller två dagar senare, även om hon inte hade fått antibiotika?

Detta blev upptakten till Linda Kvists doktorsavhandling och vidare forskning.

Akupunktur gav lindring

Hon började studera hur barnmorskor gjorde och vad de gav för rekommendationer och behandling vid mjölkstockning. Det fanns mycket ”tyst kunskap” men de flesta metoderna saknade evidens. Man gav råd som att pumpa ut och kasta mjölken för den ansågs dålig för barnet, att fortsätta att amma, fetvadd, massage eller att lägga kålblad eller keso på brösten.

Även akupunktur användes av en hel del barnmorskor och här kunde Linda Kvist visa att akupunkturen gav en snabbare lindring av symtomen även om kvinnorna inte blev fortare friska än de som inte fått behandling med akupunktur.

Antibiotika ofta onödig

Endast 15 procent fick antibiotikabehandling.

- Det som förvånade mig mest var att de 85 procent som inte fick antibiotika läkte ut av sig själva och det så snabbt.

Efter disputationen fortsatte hon därför att studera bakterieförekomsten i bröstmjölk, både hos kvinnor med mastit och friska symtomfria kvinnor. I en prisbelönt publikation visade hon att även friska ammande kvinnor hade sjukdomsframkallande bakterier i bröstmjölken och att bakteriekoncentrationer hos symtomfria kvinnor var ungefär desamma som hos kvinnor med mastit.

- Det här är viktig kunskap eftersom överanvändning av antibiotika är ett globalt problem som har lett fram till bakterier som är motståndskraftiga mot antibiotika och orsakar mycket svårbehandlade infektioner.

Svårt att förutsäga

Linda Kvist menar att det saknas en hel del kunskap kring vår syn på vad inflammation respektive infektion är och när det ena övergår i det andra.

- Vissa kvinnor behöver antibiotika men vi kan inte i förväg, utifrån en bakterieodling eller hur svåra symtomen är, förutsäga om kvinnan kommer att behöva antibiotika. Det vet vi först om symtomen inte ger med sig – vilket de bör göra inom 24 till 48 timmar.

Linda Kvist fortsätter att forska vidare kring varför merparten av de drabbade kvinnorna övervinner symtomen och läker ut utan antibiotika, trots att de under de första dygnen är så sjuka.

- Kanske är det så att kvinnors immunförsvar, som är dämpat under graviditeten, får en extra skjuts efter förlossningen, det kan vara naturens sätt att se till att mamman överlever. Det är något helt fantastiskt i detta och resultaten kan möjligtvis vara till hjälp i andra sammanhang.

Text: EVA BARTONEK ROXÅ

Related posts:

1. Åke Borg: Genetisk kartläggning en stor möjlighet för cancerforskningen
2. Hanne Tönnesen: Klinisk forskning med stor hälsovinst
3. Stor europeisk studie om skönhetsprodukter

Foto: Dreamstime

Forskare vid Lunds universitet och Rigshospitalet i Köpenhamn berättar här mer om sin forskning kring mycket för tidigt födda barn. De har kunnat visa att vård hud-mot-hud ger positiva effekter på barnets hälsa även. För både barn och föräldrar är möjligheten till närhet betydelsefull.  

Hud-mot-hud vård

Foto: Ragnhild Måstrup ©

För tidigt född och att vårdas hud-mot-hud hos en förälder har positiva effekter på barnets temperaturreglering, hjärtfrekvens, andning och sömn- /vakenhetsmönster. Även anknytningen mellan barnet och föräldern påverkas positivt. Kan hud-mot-hud vård användas till extremt för tidigt födda barn (född före den 28:e graviditetsveckan) under deras första levnadsveckor? För att få svar på detta undersöktes om välmående, extremt för tidigt födda barn, kunde behålla en normal hudtemperatur när de vårdades hud-mot-hud hos en förälder.

Hur gick vi tillväga?

Registrering av fysiologiska parametrar genomfördes 2 timmar före, under och 2 timmar efter hud-mot-hud vård hos 22 stabila barn som var extremt för tidigt födda. Medelvärdet avseende födelsevecka var 25 veckor och 4 dagar, vid undersökningen var barnens ålder i genomsnitt 8 dagar och vikten 702 g.

Tiden barnen vårdades hud mot hud var i genomsnitt 1 timme och 38 minuter. Av de 22 barnen vårdades 16 barn hos sin mamma, 5 hos sin pappa och ett barn hos en äldre syster (tabell 1).

Foto: Ragnhild Måstrup ©

Vad kom vi fram till?

Generellt var den genomsnittliga hudtemperaturen för alla barn, liksom övriga fysiologiska parametrar, signifikant oförändrade före, under samt efter hud-mot-hud vård (tabell 2). Det framkom dock att när man tittade på vem som barnen satt hos, ökade den genomsnittliga hudtemperaturen med 0.1 grad när barnet satt hos sin mamma och sjönk med 0.3 grader när de satt hos sin pappa. 

Vilken nytta har resultatet?

Extremt för tidigt födda barn som är välmående kan behålla en normal hudtemperatur liksom stabilitet i fysiologiska parametrar under tiden de vårdas hud-mot-hud hos föräldern. Detta ger förutsättningar för barnet och föräldern att tidigt påbörja den betydelsefulla anknytningsprocessen. 

Artikeln har tidigare publicerats som en poster vid Hälsovetenskapens dag 2011, Institutionen för hälsa, vård och samhälle,  Lunds universitet. 

Text: 

Ragnhild Måstrup, Leg. sjuksköterska, Cert. amningskonsulent (IBCLC) och doktorand 

Gorm Greisen, Leg. läkare och professor 

Pia Lundqvist, Leg. barnsjuksköterska och Dr med vet

Related posts:

1. För tidigt född – vad händer i vuxen ålder?
2. Från kuvös till student – så klarar sig de för tidigt födda
3. Ingrid Hansen Pupp: Hjärnans utveckling efter mycket för tidig födelse

Vetefält. Foto: Dreamstime

Glutenintolerans, celiaki, innebär att den drabbade tål inte gluten – en samling proteiner som finns i vete, råg och korn. Men celiaki är också en autoimmun sjukdom då kroppens immunsystem angriper egna strukturer.

- Personer med celiaki reagerar inte bara mot gluten utan bildar även antikroppar mot sig själva, närmare bestämt mot ett enzym, transglutaminas, som finns bland annat i tarmen, säger Daniel Agardh docent vid Enheten för diabetes och celiaki vid Lunds universitet i Malmö och överläkare på Barnkliniken i Malmö.

Riskgener

Celiaki har kunnat kopplas till en grupp riskgener som är inblandade i immunförsvarets HLA-system. HLA är av betydelse för att immunsystemet ska kunna skilja mellan kroppsegna och främmande strukturer och en särskild sorts HLA-typ, HLA-DQ2 eller -DQ8 finns hos celiakipatienter. Det intressanta är att samma riskgener finns även hos patienter med typ 1-diabetes som också är en autoimmun sjukdom.

Forskarna ville studera vad som sätter igång autoimmuna sjukdomar och valde celiaki som modellsjukdom eftersom man i det här fallet känner den slutliga utlösande faktorn som är gluten. Man kan lätt reglera sjukdomen genom att tillföra eller ta bort gluten.

- Vi vet idag att närmare 3 procent av Sveriges befolkning har celiaki. Eftersom HLA-typerna DQ2 och DQ8 förekommer hos hela 40 procent av befolkningen och nästan alla kommer i kontakt med gluten innebär det att det måste till ytterligare faktorer för att drabbas, säger Daniel Agardh.

Miljöfaktorer

Virusinfektioner eller miljöfaktorer som stress eller brist på vissa födoämnen har diskuterats som möjliga faktorer som kan göra individen benägen att senare, efter kontakt med gluten, utveckla intolerans. Nu ville man studera närmare om ovan nämnda miljöfaktorer kunde vara viktiga redan under graviditeten och därmed göra ett barn mottagligt att senare i livet utveckla autoimmunitet.

Vårt immunsystem är uppbyggt av två delar, det s.k. medfödda, generella försvaret och det kroppsegna, specifika immunförsvaret. Det växande fostret är till hälften främmande för mammans immunförsvar och borde egentligen stötas bort av kroppen, ungefär som ett transplantat.

- Anledningen till att detta inte händer är att det under graviditeten sker en balansförskjutning mot det specifika försvaret som anses mindre farligt för fostret samtidigt som det generella försvaret dämpas något, säger Malin Fex, forskare vid Enheten för diabetes och celiaki vid Lunds universitet i Malmö.

Blodprover från biobank

Man valde därför att studera immunologiska markörer i blodprov från gravida kvinnor som senare födde barn som före fem års ålder hade utvecklat celiaki.

- Vår studie är unik eftersom vi har haft tillgång till blodprover tagna tidigt i graviditeten, vilket är viktigt eftersom det är då många organ i fostret utvecklas. Detta har varit möjligt tack vare att alla blodprover som sparats i den unika biobank som finns här i Skåne, säger Sabina Resic Lindehammer, doktorand vid Enheten för diabetes och celiaki vid Lunds universitet i Malmö, och artikelns huvudförfattare.

Balansförskjutning

Blodproverna analyserades med avseende på olika cytokiner, en sorts signalmolekyler som produceras av immunsystemet, både det generella och det specifika. Resultaten visade att det hos samtliga mammor, vars barn senare utvecklade celiaki, hade skett en balansförskjutning till förmån för cytokiner från det generella försvaret som är mer skadligt för fostret.

- Det verkar som om balansförskjutningen i immunsystemet hos mamman gör att dessa barn får med sig ett immunförsvar som inte klarar av gluten, säger Malin Fex.

Virus möjlig bov

Man kommer nu att starta en ny studie, PREDICTA, där man kommer att följa blivande mammor med mycket täta kontroller under hela graviditeten för att få en mera detaljerad bild av vad som händer med deras immunsystem.

- Vi jobbar också med att försöka identifiera eventuella virus som kanske orsakar dessa förändringar i cytokinmönstren. I förlängningen, om vi lyckas hitta ett sådant virus som gör att barnen utvecklar autoimmunitet, är det mycket troligt att man då försöker ta fram ett vaccin som förhindrar uppkomsten av autoimmuna sjukdomar, säger Sabina Resic Lindehammer.

Lyssna på ovanstående artikel som mp3-fil:

Immunförsvar i obalans kan leda till glutenintolerans (mp3)

Text och foto: EVA BARTONEK ROXÅ 

Artikeln är tidigare publicerad på Medicinska fakultetens hemsida vid Lunds universitet som månadens vetenskapliga artikel mars 2011.

Related posts:

1. Svensk upptäckt kan leda till ny strokemedicin
2. Kees-Jan Pronk: Kan åldrande celler leda till nya behandlingar av blodcancer?
3. Test på hög höjd kan leda till ny hjärtmedicin

Studien har gjorts huvudsakligen vid Reproduktionsmedicinskt Centrum i Malmö, Onkologisk klinik i Lund båda vid Skånes universitetssjukhus och Arbets- och miljömedicin vid Labmedicin Skåne.

- Frågan vi ställde var, finns det risk för missbildningar bland barn vars pappor behandlats mot cancersjukdom, och om denna risk ökar väsentligt genom användning av provrörsbefruktning säger professor Aleksander Giwercman, Reproduktionsmedicinskt Centrum, SUS i Malmö.  

Miljoner barn

Studien omfattade 1.8 miljoner barn som togs fram via befolkningsregister i Sverige och i Danmark. Kraeftens Bekaempelse och Epidemiologisk Enhet vid Serum Institut i Danmark deltog också i studien.

9 000 av dessa barn hade pappor som genomgått lyckade cancerbehandlingar. Drygt 500 av barnen hade kommit till genom provrörsbefruktning.  

Måttlig riskökning

- Vi fann endast en lätt riskökning – från 3,2 procent till 3,7 procent – hos dessa barn i förhållande till andra barn, förklarar chefsepidemiolog docent Lars Rylander vid Arbets- och miljömedicin.

Kombinationen av cancerbehandling hos pappan och provrörsbefruktning av barnen innebär ingen särskilt ökad risk för missbildningar är det budskap de båda förmedlar i en vetenskaplig artikel publicerad i Journal of the National Cancer Institute.  

Olika behandlingar

I studien ingick olika former av cancerbehandling som strålning och behandling med cellhämmare som pappor fått.
I många fall kan den som behandlats mot cancersjukdom inte få barn på naturlig väg. Där är reproduktionsmedicinsk teknik den tänkbara vägen att få barn. 

Text: HANS-GÖRAN BOKLUND

Pressmeddelande från Skånes universitetssjukhus 9 februari 2011.

Related posts:

1. Ökad risk för artros även vid lätt övervikt
2. Lennart Minthon: Det är lätt att glömma dem som glömmer!
3. Risken för blodpropp i blodådrorna är ärftlig

Foto: Dreamstime

En forskargrupp i Lund har nu inlett en studie där man genom att tillföra kroppens egen tillväxtfaktor, IGF-1 (insulin-like growth factor 1) hoppas kunna påverka hjärnans utveckling.

— Att vi vågar oss på en behandling för att direkt påverka hjärnans utveckling är helt nytt, säger David Ley, överläkare och docent i pediatrik, till tidskriften Forskning & Medicin.

Läs hela artikeln på Vetenskapsrådets hemsida.

Forskning & Medicin ges ut av ämnesrådet för medicin och hälsa vid Vetenskapsrådet.

Related posts:

1. Från kuvös till student – så klarar sig de för tidigt födda
2. Ingrid Hansen Pupp: Hjärnans utveckling efter mycket för tidig födelse
3. För tidigt född – vad händer i vuxen ålder?

Många av de problem som för tidigt födda barn visar i 10-årsåldern hänger med ända tills de blir vuxna. Det visar en avhandling från Lunds universitet som bygger på en av de längsta nationella uppföljningar som gjorts av barn födda före 29:e graviditetsveckan.

För psykologen Anne-Li Hallin som arbetat med barn på prematuravdelningar och nu undersökt hur barnen klarar vuxenlivet så är det mest bestående intrycket hur bra de här barnen faktiskt klarar sig.

- Även om det finns vissa skillnader så är likheterna fler och som orolig förälder bör man tänka på att vården av de för tidigt födda ständigt blir bättre.

Skillnader består

Anne-Li Hallin har studerat drygt 100 artonåringar födda på 80-talet. Hälften av dessa föddes före 29:e graviditetsveckan, hälften efter fullgången graviditet. En första uppföljning gjordes vid 10 års ålder av professor Karin Stjernqvist. Då visade det sig bland annat att de för tidigt födda barnen hade koncentrationssvårigheter och svårare att klara skolan än andra barn.

När Anne-Li Hallin intervjuade samma grupp åtta år senare visade det sig att skillnaderna fanns kvar. De för tidigt födda klarade sig fortfarande sämre i skolan och färre valde teoretiskt gymnasium. Även avvikelser i längd och vikt höll i sig upp i vuxen ålder, liksom skillnader när det gäller sociala kontakter.

- För tidigt födda har ofta ett mindre kontaktnät, men de är lika nöjda med sitt sociala liv, vilket ju egentligen är det viktigaste, säger Anne-Li Hallin.

Emotionell utveckling

En annan skillnad gäller de för tidigt föddas förmåga att knyta an till andra människor, ett problem som i det långa loppet kan innebära en större risk att råka ut för mental ohälsa.

– Här behövs mer forskning, säger Anne-Li Hallin som förmodar att man skulle upptäcka samma anknytningsproblematik hos barn som varit svårt sjuka under spädbarnsperioden som hos de här barnen som har haft en turbulent start i livet. Hon hoppas att upptäckten ska leda till att sjukvården blir mer uppmärksam på samspelet mellan föräldrar och barn.

- Idag undersöks ofta den motoriska och neurologiska utvecklingen hos barnen medan man är mindre observant på emotionell utveckling och den oro det innebär för såväl barn som föräldrar att de första månaderna efter förlossningen måste tillbringas på sjukhus.

Färre kriminella

Uppföljningen av de för tidigt födda barnen visade alltså inga större skillnader mellan 10- och 18-årsåldern, förutom i ett hänseende; medan undersökningen i 10-årsåldern visade att de förtidigt födda barnen var mer utagerande, visade uppföljningen på rakt motsatt resultat: I vuxen ålder var de för tidigt födda mindre benägna att ta risker än sina jämnåriga och kriminell belastning var också mindre vanlig i den här gruppen.

Text: ULRIKA OREDSSON

Bild: Dreamstime och Ulrika Oredsson

Pressmeddelande från Lunds universitet 9 september 2010

Related posts:

1. Tillväxtfaktor hjälper hjärnans utveckling hos för tidigt födda
2. För tidigt född – vad händer i vuxen ålder?
3. Mycket för tidigt född som vårdas hud-mot-hud

I Sverige föds ca 0,3 % av alla levande födda barn före 28 fulla graviditetsveckor. Överlevnaden för dessa höggradigt för tidigt födda barn har under de senaste 15 åren förbättrats avsevärt.

Senare uppföljningsundersökningar visar dock att en relativt hög andel av barnen har svårigheter inom flera områden såsom motorik, inlärning, beteende samt uppmärksamhet. Dessa svårigheter anses orsakade av skador som uppstår i den omogna hjärnan vid en för tidig förlossning samt under den efterföljande nyföddhetsperioden. 

Orsakerna till en uppkommen hjärnskada efter en mycket för tidig födelse är flera. Under de sista 3 månaderna av graviditeten sker en mycket snabb tillväxt och utmognad av hjärnan, vilket gör att hjärnan under denna tidsperiod är extra känslig för påverkan av yttre faktorer.

Vård av för tidigt födda barn på neonatalavdelningen vid Skånes universitetssjukhus Lund. Foto: Roger Lundholm

Infektioner kan sätta igång för tidig förlossning

Den främsta orsaken till mycket för tidig förlossning är infektioner som uppkommer hos modern och sedan eventuellt fortplantas till fostret. Dessa infektioner kan ibland förekomma under lång tid utan att ge några symptom, men kan också med kort varsel sätta igång ett för tidigt förlossningsarbete. Om infektionen passerar över till fostret reagerar fostret med ett inflammatoriskt svar.

Detta inflammatoriska svar är ett sätt för fostret att försvara sig mot en infektion, men samtidigt vet man att detta inflammatoriska svar kan vara skadligt för flera olika organ, inte minst hjärnan. 

Cytokiner är proteiner som produceras av immunologiska celler vid en infektion. Dessa cytokiner fungerar som budbärare för immunförsvaret och reglerar intensitet och varaktighet i det immunologiska svaret. Cytokiner kan både stimulera och nedreglera ett inflammatoriskt svar. 

Vi fann att förhöjda nivåer av cytokiner vid födelsen, vilket indikerar en pågående inflammation, kunde relateras till bl.a. lågt blodtryck och hjärnskada hos mycket för tidigt födda barn och även till en sämre motorisk utveckling vid uppföljning vid 2 års ålder. 

Tillväxtfaktorer hos fostret och det för tidigt födda barnet

Fostrets tillväxt regleras under graviditeten av ett flertal olika tillväxtfaktorer. Nivåerna av dessa tillväxtfaktorer hos fostret är starkt kopplade till moderns och fostrets näringsstatus.

Vid en för tidig förlossning upphör detta utbyte abrupt och barnet måste själv producera tillväxtfaktorer. Insulin-like growth factor i (IGF-1) är en av de viktigaste tillväxtfaktorerna under slutet av graviditeten och den har stor betydelse för hjärnans mognad och tillväxt. 

IGF-1 har i djurexperimentella studier även visat sig ha skyddande effekter mot en hjärnskada som orsakats av inflammation eller syrebrist.

Foto: Dreamstime

Hos mycket för tidigt födda barn har man visat att låga nivåer av IGF-1 kan bestå under flera veckor till månader efter födelsen.

Låga nivåer av IGF-1 under de första levnadsveckorna har associerats med utvecklingen av den kärlsjukdom som drabbar näthinnan hos för tidigt födda barn, s.k. nyföddhetsretinopati. Man tror att de låga nivåerna av IGF-1 efter för tidig födelse dels kan bero på otillräcklig produktion av IGF-1 och dels kan ha ett samband med otillräcklig näringstillförsel.

Även om man med dagens nyföddhetsvård strävar efter att optimera näringstillförseln så kan man idag inte fullt ut ersätta den näringstillförsel som skett via moderkakan. Det är sannolikt även så att låga nivåer av IGF-1 i sig leder till sämre utnyttjande av den näringstillförsel som ges till barnet.

Vi fann att vid mycket för tidig födelse sker en kraftig minskning av IGF-1 nivåer redan under de första 3 dygnen efter födelsen. Vi fann också att en pågående inflammation vid födelsen var relaterat till låga nivåer av IGF-1.

Färskfrusen plasma innehåller IGF-1

Extremt för tidigt födda barn behandlas ofta med färskfrusen plasma från vuxna blodgivare under första tiden efter födelsen.

Denna plasma innehåller höga nivåer av tillväxtfaktorn IGF-1 och vi kunde visa att efter en transfusion med färskfrusen plasma så dubblerades nivåerna av IGF-1 i barnets blod.

Däremot sjönk nivåerna sedan relativt snabbt igen och vi har dragit den slutsatsen att om man ska få bibehålla högre nivåer under längre tid så måste man tillföra IGF-1 kontinuerligt.

Betydelse

Sammanfattningsvis har detta projekt inneburit en ökad kunskap om effekterna av pågående inflammation vid mycket för tidig förlossning. Inflammation vid födelsen förefaller ha ett inflytande på såväl tidig som sen sjuklighet och påverkar dessutom tillväxtfaktorer med betydelse för hjärnans utveckling. 

Projektet har också för första gången kunnat visa att man genom extern tillförsel av tillväxtfaktorn IGF-1 kan påverka de låga nivåerna av IGF-1 som ses hos mycket för tidigt födda barn.

I framtiden är det viktigt att försöka identifiera de foster som är utsatta för en inflammatorisk påverkan före födelsen för att på så sätt försöka optimera tidpunkten för förlossningen och för att terapeutiskt kunna motverka en eventuell skadlig effekt av en uppkommen inflammation.

En klinisk studie har nyligen påbörjats för att studera effekten av tillförsel av IGF-1 under en längre tidsperiod för extremt för tidigt födda barn.

Text: INGRID HANSEN PUPP,  

Överläkare vid Neonatalavdelningen, Skånes universitetssjukhus Lund 

Läs vidare om forskningen i FoU:s skriftserie ”Forskarutbildning - Resultat från några av de projekt som fått ekonomiskt stöd från Region Skåne och Södra sjukvårdsregionen”, februari 2010.

Related posts:

1. Tillväxtfaktor hjälper hjärnans utveckling hos för tidigt födda
2. Mycket för tidigt född som vårdas hud-mot-hud
3. Hans Bengtsson: Barns utveckling i tidig skolålder

Ett läkemedel som påskyndar långsamma förlossningar har professor Anders Malmström och nyligen disputerade Anna Åkerud funnit under sin forskning vid Avdelningen för matrixbiologi på Lunds universitet.

Alla gravida mammor drömmer om en snabb och enkel förlossning, men drömmen slår inte alltid in. Foto: Kennet Ruona

– Det tar normalt elva timmar att föda barn, berättar Anders Malmström. Ibland tar det längre tid, vilket kan bero bland annat på att födandet inte är koordinerat mellan livmoder och livmoderhals. Två till fyra av tio förlossningar kan bli utdragna.

Vävnaden i livmoder och livmoderhals är inte densamma. Det är bland annat i samspelet mellan dessa olika sorters vävnader som orsaken till fördröjningen kan uppstå. Under graviditetens slutskede förändras vävnaden speciellt i livmodermunnen genom en inflammatorisk process.

Anna Åkerud studerade i sin avhandling denna skillnad i cellodlingar. Hon jämförde celler från gravida och ickegravida kvinnor och fann att de skilde sig markant framförallt i avseende på mängden inflammationsmolekyler.

Anna Åkerud och hennes kollegor fann också vid studier av journaler att kvinnor som behandlades med heparin för att undvika blodpropp hade en snabbare förlossning än de som inte fått heparin.

Kombination av heparinliknande ämne och oxytocin

Hennes vidare studier visade att en kombination av heparin och oxytocin gav en starkare sammandragningskraft i livmodern, alltså en starkare kraft att föda fram barnet. Dessutom accentuerade heparinet inflammationen i livmodern.

Att ge friska kvinnor heparin är inte lämpligt, eftersom ämnet påverkar blodets koagulation (levringsförmåga) och kan öka risken för blödningar. Forskarna har därför patenterat en heparinliknande molekyl med liten effekt på blodets koagulation. Den utvecklas nu av läkemedelsföretaget Dilafor.

– Vi räknar med att inom tre till fem år ha fått fram ett läkemedel som födande kvinnor kan ha nytta av, förklarar Anders Malmström.

– Medlet stimulerar både livmoderns sammandragningar och öppnandet av livmoderhalsen.

Det nya medlet bär namnet Tafoxiparin och har visat sig skynda på långsamma förlossningar. I den kliniska Fas 2-studie som genomförts hade ingen av de behandlade kvinnorna längre förlossning än tolv timmar. Nu väntar en Fas 2 B-studie.

Anna Åkerud och Anders Malmström kommer också att gå vidare med studier av hur sammandragningskraften kan ökas ytterligare.

Text: HANS-GÖRAN BOKLUND

Related posts:

1. Tema cancer: Snabbare vårdkedja vid bröstcancer
2. Ta det lugnt med värkstimulerande
3. Snabbare återhämtning efter cancerbehandling

Akupunktur används i flera länder mot spädbarnskolik, men de vetenskapliga beläggen för att det fungerar har hittills inte funnits. Kajsa Landgren, med kollegor, har gjort inledande studier och fått positiva resultat. Redan efter en veckans behandling med akupunktur skriker barnen mindre. Fortsatta studier behövs för att undersöka effekten av akupunkturen och för att den ska bli en accepterad behandlingsmetod i sjukvården.

Tack vare en privat donation på 300 000 kr från Annica och Bo Uddenäs kan forskningen nu fortsätta med en individualiserad studie.

– Det känns jättebra att kunna bidra till forskning som gynnar vanliga människor. Det är extra roligt att denna forskning hjälper barn, eftersom de ligger mig varmt om hjärtat, säger Annica Uddenäs och fortsätter:

– Jag har länge varit personligt intresserad av alternativ medicin och det är väldigt roligt att få bidra till att integrera alternativ medicin i den konventionella vården genom forskning.

Pressmeddelande från Lunds universitet 3 maj 2010

Related posts:

1. Akupunktur kan minska spädbarnskolik
2. Kolikfrid med akupunktur

Lilla Elsa har somnat om i mammas famn medan Kajsa Landgren hör sig för om hennes skrik- och matvanor.

Kolik är inte en sjukdom, eftersom det hör till problemet att man inte kunnat hitta någon kroppslig förklaring till de förtvivlade gallskriken. Tillståndet definieras i stället i tid: det kallas kolik när ett spädbarn gnäller eller skriker mer än tre timmar per dag mer än tre dagar i veckan. Skriken följer samma mönster som alla spädbarns gråt, med en topp när babyn är sex–åtta veckor gammal och en nedgång vid tre–fyra månaders ålder. 

Koliken går alltså förr eller senare över, men det är ingen verklig tröst för de drabbade föräldrarna. När de sjungit, vaggat, burit, kört bil och dragit vagn medan babyn illvrålat sig till utmattning, så är de själva på bristningsgränsen av förtvivlan, hjälplöshet och trötthet. 

– Barnets skrik överskuggar hela deras liv. Därför är det så tacksamt kunna hjälpa de här familjerna. Att behandla kolikbebisar är en av de roligaste akupunkturuppgifter som finns, säger Kajsa Landgren. 

Flesta kolikfallen oförklarade

Hon är akutsjuksköterska i botten men har utbildat sig till akupunktör i Norge och arbetat på området i många år. Nu har hon skrivit en lic-avhandling om akupunktur mot kolik, som så småningom ska byggas ut till en doktorsavhandling. 

Upp till en fjärdedel av alla kolikfall beror enligt Kajsa Landgren på överkänslighet mot komjölksprotein, som barnen kan få i sig antingen via mjölkersättning eller via bröstmjölken. Hon råder därför alltid sina mammor att på prov byta mjölkersättning eller ta bort alla mjölkprodukter från sin egen mat. Ibland går då babyns kolik över ganska snabbt. 

Några andra kolikfall är barn som föräldrarna inte kan läsa av på rätt sätt, och som skriker bara för att bli sedda och hörda. Men de utgör en mindre andel, och de flesta kolikfallen är fortfarande oförklarade. Forskningen har gett motstridiga resultat, och det enda man verkar kunna enas om är att rökning ger en högre risk för kolik, medan risken är lägre i länder där mammorna bär sina spädbarn mot kroppen. 

Lyckliga föräldrar

Kajsa Landgren började sin forskning med en studie av 68 kolikbarn, där hela 67 blev bättre av akupunkturbehandlingen. Föräldrarna skrev lyckliga kommentarer som ”En helt annan kille!”, ”Helt annorlunda, glad, kan vara vaken utan att skrika” och ”Bättre! Inga hysteriska vrål sen sist.” Den större studie hon sedan fortsatt med är gjord som en s.k. randomiserad dubbelblind studie. Barnen är slumpvis fördelade till behandlingsgrupp och kontrollgrupp, och vare sig föräldrarna eller projektledaren har vetat vilka barn som ingått i vilken grupp. Det har inneburit en del strapatser för föräldrarna, som fått ta sina barn till mottagningen i Helsingborg sex gånger under en treveckorsperiod utan att vara säkra på att få någon behandling. 

– Men vi har gett akupunktur till varje baby som fortfarande hade kolik efter försöksperioden, om föräldrarna ville det, understryker Kajsa Landgren. 

Lovande resultat

 Under försöket fick föräldrarna föra noggrann dagbok och notera gnäll, skrik, kolikskrik, matning och bajs vid olika tider på dygnet. De exakta siffrorna får forskaren inte nämna eftersom studien ännu inte är publicerad, men hon kan säga så mycket som att problemen blev signifikant mindre. Redan den första akupunkturen gav positiva

Sticket är så litet att det inte gör ont. Elsa, hållen av mamma Emma Runemark, är mest missnöjd över att ha väckts ur sin sömn.

resultat, som sedan blev ännu bättre under behandlingstiden. 

– Det som påverkades var framförallt mängden gnäll och kolikskrik. De vanliga skriken var oförändrade – men de är ju faktiskt spädbarns enda sätt att visa sitt missnöje! säger Kajsa Landgren.

Inferno av ljud

Det finns flera studier som visat att även fullt friska barn faktiskt skriker ett par timmar om dagen. Skrikandet kan ha olika skäl: för att babyn är blöt eller hungrig, för att blöjan skaver eller mössan kliar, eller bara för att han eller hon känner sig ensam och vill få kroppskontakt. Förutom akupunkturstudierna har Kajsa Landgren gjort intervjuer med kolikbarnens föräldrar. De berättar om barn som skriker timmar i sträck och förvandlar hemmet till ett inferno av ljud. Det gosiga familjeliv man drömt om har blivit en mardröm, där livet bara går ut på att överleva från en dag till en annan. 

Råd som inte hjälper

– Dagens föräldrar är ofta välplanerade. De har skött sin karriär och bestämt när det var dags att skaffa barn. Nu hamnar de för första gången i en situation där de helt saknar kontroll. De letar förgäves på Internet efter botemedel och beställer hem ljudleksaker eller speciella nappar, gungor, schalar och vagnar, men inget hjälper, säger Kajsa Landgren. 

Hon har träffat mammor som inte hunnit äta eller klä på sig på hela dagen, inte vågat gå och handla av rädsla för att babyn ska få en skrikattack i affären, eller inte vågat röra sig ur fläcken när barnet till slut somnat i deras famn. 

– Föräldrarna i intervjustudien tyckte inte att BVC tagit deras förtvivlan och oro på allvar. De var besvikna när de rekommenderats att använda medicin som varit ineffektiv eller fått andra råd som inte hjälpt, säger Kajsa Landgren.

Socialstyrelsen kan ge klartecken

Hon skulle gärna hålla ”kolikkurser” för den berörda personalen för att berätta om de senaste forskningsrönen på området. Att använda akupunktur mot kolik har hittills inte varit accepterat, eftersom det saknats vetenskapliga studier på området. Men enligt en utredare på Socialstyrelsen kan det bli fritt fram i framtiden, om Kajsa Landgrens forskning anses ge ett tillräckligt positivt resultat. 

text & foto: INGELA BJÖRCK

Related posts:

1. Kolik lindras med akupunktur
2. Akupunktur kan minska spädbarnskolik