- Oron var obefogad. Vart tredje år är tillräckligt, konstaterar Elisabet Agardh, ögonläkare och forskare på Skånes universitetssjukhus i Malmö.

Hon borde veta för hon har undersökt frågan. Det glesare screeningsintervallet tre år infördes redan 2006 i Malmö vilket gjorde det möjligt att undersöka om det var riskfritt.

Utan ögonförändringar

När undersökningen startade undersöktes 1 691 typ 2-diabetespatienter som inte hade några ögonförändringar. De hade i medeltal haft diabetes i sex år och hade insjuknat i 55-årsåldern.

En fjärdedel av dem behandlades enbart med kost. Drygt hälften med olika diabetestabletter och 20 procent även med insulin.

Två sorts ögonkomplikationer

Diabeteskomplikationer i ögat är av två slag. Dels skadas de fina blodkärlen i näthinnan vilket orsakar syrebrist. För att kompensera för bristen bildas då nya blodkärl men de blir sköra vilket ökar risken för blödningar. Tillståndet kallas för retinopati.

Vid den andra typen av komplikation samlas vätska i ögats gula fläck, så kallat makulaödem.

Ett öga laserbehandlades

När patienterna i undersökningen följdes upp tre år senare hade andelen som behandlades med kost minskat från 26 till 12 procent och andelen med tabletter och/eller insulin ökat från 74 till 88 procent.

Drygt 70 procent av patienterna hade fortfarande ingen retinopati. 27 procent hade lindriga förändringar och ingen allvarlig retinopati.

Tre patienter hade utvecklat tecken på makulaödem, två i båda ögonen och en i ett öga. Vid ett av dessa fem ögon var det befogat med laserbehandling.

Tre års intervall säkert

- I många länder rekommenderar man årlig screening av diabetesögon men det bästa intervallet kan vara olika i olika grupper av diabetespatienter, till exempel om man har en mer allvarlig diabetes, säger Elisabet Agardh.

- I den grupp vi har undersökt, patienter med mild diabetes, ganska nyligen insjuknade och utan ögonförändringar är intervallet tre år säkert, tillägger hon.

Text: TORD AJANKI

Nyhet från Diabetesportalen, 16 maj 2012

Foto: Flickr (öga)

Related posts:

1. ANDISec – En närsyn på diabetesögon
2. Maria Tyrberg: Förändringar i diabetesögon börjar tidigare än man trott
3. Synen stabil trots svängande blodsocker

Hur sjukdomen uppkommer är till stora delar oklart. Man vet att det beror på en kombination av minskad känslighet för insulin och försämrad insulinfrisättning från bukspottkörteln.

Då diagnosen ställs har sjukdomsförloppet ofta pågått under flera år, vilket medför att många patienter har långtidskomplikationer av sin diabetes redan då de får diagnosen.

Tidig riskmarkör

Att finna bättre markörer för vilka individer som har ökad sjukdomsrisk skulle vara väldigt betydelsefullt och praktiskt viktigt, eftersom man då kunde sätta in tidiga åtgärder i form av livsstilsförändringar eller förebyggande medicinering innan sjukdomen och eventuella komplikationer har utvecklats.

Tidigare okänd länk

- Vi har studerat hur gener aktiveras i insulinproducerande celler med matematisk modellering och funnit ett protein som är kraftigt överproducerat redan vid tidiga stadier av sjukdomen, säger Anders Rosengren.

Proteinet frisätts vid inflammation och försämrar insulinfrisättningen. Proteinet utgör därmed en tidigare okänd länk mellan inflammation och försämrad insulinfrisättning.

- Vi har också sett att blodnivåerna av proteinet är högre hos patienter med typ 2-diabetes, flera år innan sjukdomen diagnostiseras genom förhöjt blodsocker.

Undersöka patienter

Detta protein är alltså potentiellt en ny biomarkör för tidiga stadier av typ 2-diabetes. Man avser nu att undersöka dess kliniska potential ytterligare genom att undersöka diabetiker kliniskt över tid och jämföra blodnivåerna av proteinet med förmåga till insulinfrisättning. Om detta protein genom ett enkelt blodprov kan användas för att finna tidiga stadier av inflammation i de insulinproducerande cellerna och begynnande typ 2-diabetes skulle det ha en mycket stor klinisk användbarhet.

Pressmeddelande från Lunds universitet, 10 maj 2012

Related posts:

1. Typ 2 diabetes inte en sjukdom utan flera
2. Hormon förutspår framtida diabetes
3. Efterlysning – släktingar till personer med typ 1 diabetes

Foto: Dreamstime

Vägbuller ökar risken för högt blodtryck. Dagar med dålig luft är det fler som drabbas av stroke. Pendlare är mer stressade och sover sämre än de som kan gå eller cykla till jobbet.

Det är några fynd från Avdelningen för arbets- och miljömedicin som gett genklang i medierna både i Sverige och utomlands. Nyheten om sambandet mellan vägbuller och högt blodtryck ledde t.ex. till ett inslag i BBC, som sedan plockades upp av tidningar, nyhetsbyråer och webbplatser i hela världen.

30–50 åringar mest bullerstörda

– När bilismen ökar är det ju allt fler som blir störda. Det är många miljoner människor världen över som plågas av trafikbuller, säger Theo Bodin som en förklaring. Han är doktorand i arbets- och miljömedicin och studiens huvudförfattare.

Studien visade inga stora skillnader mellan män och kvinnor, invandrare och svenskfödda eller personer i olika socialgrupper. Åldern däremot gav utslag: det var framför allt för människor på 30–50 år som bullerstörningar hängde samman med högt blodtryck.

Foto: Colourbox

– I den åldern har man fullt upp med att få ihop karriär, familj och boende, vilket kan ge en ökad känslighet. Det är också i medelåldern som högt blodtryck börjar dyka upp, och de som är bullerstörda kanske får det extra tidigt, funderar Theo Bodin.

Han arbetar nu med en ny studie där 10.000 skåningar följs i en tioårsperiod. Då kommer man att kunna se när problemet med högt blodtryck först visar sig, och om det samspelar med hur mycket vägbuller personerna utsätts för i sina bostäder.

Sjukvårdsregister och GIS

Forskarna på Arbets- och miljömedicin är experter på att kombinera uppgifter ur sjukvårdsregister och folkhälsoenkäter med data från GIS, geografiska informationssystem. GIS-modellerna i sin tur kombinerar vanliga kartor med uppgifter om buller, luftföroreningar och andra hälsorisker. På så sätt kan man studera t.ex. hur buller påverkar människors psykiska hälsa, om kvinnor i luft­förorenade områden får barn med lägre födelsevikt, om det finns något samband mellan luftföroreningar och diabetes, och om dålig luft ökar risken för stroke.

Luftkvalitet och stroke

Forskaren Anna Oudin är den som studerat stroke. Hon jämförde hur många patienter som kommit till sjukhus med stroke under dagar med ren luft respektive dagar då mycket smutsig luft blåst in över Skåne. När halten av förorenade partiklar var störst visade sig risken för stroke vara 13 procent högre än när luften var som renast. Riskökningen var ännu större för patienter som redan haft en stroke.

– Det finns flera möjliga förklaringar till det här sambandet. En är att föro­reningarna förstärker en pågående inflammation i blodkärlen, en annan att de minsta partiklarna vandrar över till blodkärlen och orsakar blodpropp, säger Anna Oudin.

Långpendlig med bil inte så stressigt

Den uppmärksammade forskningen om pendlares hälsa leds av Kristina Jakobsson. Utifrån enkätsvar från 21.000 skånska pendlare har hon visat att bil-, tåg- och busspendlare mår sämre än de som cyklar eller går till jobbet. De har både mer stress, mer sömnsvårigheter och mer sänkt vitalitet och välmående.

Foto: Colourbox

Att pendling kan vara stressande är inte svårt att förstå. Andra fynd i studien var däremot mer överraskande, som att bilpendlare som körde mer än en timme enkel resa mådde bättre än de som hade kortare restider.

En förklaring kan vara att så lång bilpendling i Skåne antagligen inte bara innebär trängsel i stadstrafiken, utan också lugn landsvägskörning med en talbok, ett radioprogram och en möjlighet att varva ner.

– De som pendlar långt med bil är dessutom ofta män med hög inkomst. Det är en grupp som allmänt sett är vid god hälsa, säger läkarstuderande Erik Hansson, som gjorde analyserna i studien.

Pendling slår olika

Kristina Jakobsson tycker att det borde talas mer om kön och klass i samband med pendling.

– Bilpendlarna är oftast män med högre inkomst, medan kollektivtrafikpendlarna oftast är kvinnor med lägre inkomst. Och det är skillnad mellan att pendla i en bekväm bil och att behöva passa bussar och tåg, kanske med flera byten, påpekar hon.

Somliga pendlare – oftast de som är välutbildade – har också friheten att arbeta hemifrån någon dag i veckan. Den friheten finns inte för de kvinnodominerade yrkena i skola, barnomsorg, sjukvård, handel och service.

– Visst är det bra för hälsan att ha jobb. Men när pendlingen gör den totala arbetsdagen mycket lång finns det också klara nackdelar. Om väldigt många pendlar är det kanske inte heller bra för samhällslivet, för vem orkar engagera sig i hemortens aktiviteter efter en lång rese- och arbetsdag? undrar Kristina Jakobsson.

Både av miljöskäl och hälsoskäl tycker hon att man måste ifrågasätta en ohejdad regional expansion. Lagen om åtta timmars arbetsdag kom för snart hundra år sedan och hälsades då med glädje – men nu förlängs arbetsdagarna i stället med långa restider.

Text: INGELA BJÖRCK

Artikeln är tidigare publicerad i LUM (Lunds universitets magasin ) 2012-04-24

Related posts:

1. Den yttre miljön påverkar hälsan mer än vi tror
2. Dålig hälsa vanlig bland funktionshindrade
3. Hemmiljö påverkar genetiska risken för drogmissbruk

En rad forskare från Lunds universitet föreläser i Kunskapskanalen UR Play om diabetes. Föredragen handlar bland annat om nya läkemedel vid typ 2 diabetes, om barn och diabetes, om insulin och om hur det är när det egna barnet får diabetes.

De filmade föredragen hittar du på Ur Samtiden: Tema Diabetes

Insulin och diabetes

Nästan tio procent av världens befolkning är diabetiker och sjukdomen ger många komplikationer. Diabetes är en livslång sjukdom. Olga Göransson, forskare i medicin, beskriver den senaste forskningens rön om vad som går fel vid diabetes. Arrangerat av Lunds universitet.

Förbättra kosten

Äta rätt och äta mindre? Professor Inger Björck vid Antidiabetic Food Centre, Lunds universitet, föreläser om vilken forskning som finns när det gäller att förebygga diabetes typ 2 med kosten.

Kornkärnor innehåller mättnadshormon

Forskaren Elin Johansson vid Antidiabetic Food Centre, Lunds universitet, berättar mer om sin forskning kring kornkärnor. Blir man mättare av kornkärnor? Och vad har man kommit fram till?

Diabetes hos barn

Hur uppstår typ 1-diabetes hos barn? Och hur behandlas det? Helena Edling Larsson, överläkare och forskargruppchef vid Lunds universitet berättar vad som händer i kroppen när man får diabetes typ 1 och visar på olika behandlingsalternativ. Arrangerat av Lunds universitet.

Hjälp, vårt barn har fått diabetes

Hot och stress hänger ihop. När barn får diabetes och föräldrarna står rådvilla, då är det lätt att både föräldrar och barn känner sig stressade. Per Johnsson, forskare i psykologi vid Lunds universitet berättar och ger råd. För föräldrarna gäller det att ta hand om sig själv – för att barnet inte ska känna sig stressat. Arrangerat av Lunds universitet.

Bukfetma ökar risken för diabetes

Carl Johan Östgren, professor i allmänmedicin vid Linköpings universitet reder ut vad man kan göra åt fetma.

Diabetes och nya läkemedel

Vi började för trettio år sedan och först nu ser vi effekt hos våra patienter. Det tar lång tid att nå målet i medicinsk forskning, säger Bo Ahrén, professor i medicin. De nya läkemedel han varit med att utveckla innebär ett genombrott i behandlingen av typ 2-diabetes, som utgör nittio procent av all diabetes. Arrangerat av Lunds universitet.

Nyhet från Diabetesportalen.se 23 april 2012.

Related posts:

1. Föreläsningar om diabetesforskning på webben
2. Uppföljningsprogram positivt för barn med typ 1-diabetes
3. VIDEO stressgener och typ 2 diabetes – Diabeteskväll 28/3

Migrerande cancerceller. Foto: Katrin Svensson

Angreppssättet går ut på att minska cancercellens rörelseförmåga och spridning genom att hämma ett enzym som förändrar cancercellens kolhydratstrukturer.

- Vi har valt att studera matstrupscancer, men enzymet finns även i stor mängd i andra typer av cancerceller, berättar Martin Thelin.

I cellen byggs en stor del nybildade proteiner om för att sedan skickas ut ur cellen eller upp till cellytan.

Under ombyggnationen hängs långa kolhydratkedjor på vissa proteiner. Ett speciellt enzym gör att några av kedjorna förändras.

När dessa kedjor ändras kallas de för dermatansulfat. Martin Thelin och hans kollegor fann att enzymet var fyra gånger så aktivt i cancervävnad jämfört med i frisk vävnad.

- Om enzymet och dess produkt dermatansulfat saknas, så förändras signaler in till cancercellen så att den inte förflyttar sig lika mycket.

Om man lyckas blockera enzymet och hindra dermatansulfaten från att bildas skulle det kunna påverka cancercellens spridningsförmåga, säger Martin Thelin.

För forskargruppens del är det tydligt vad som är nästa steg: att ta fram ett ämne för att kunna blockera bildningen av dermatansulfat.

- Steg ett är att lyckas få fram strukturen på enzymet. Det borde vi kunna lösa på ett år, sen tar det kanske två år att utveckla en hämmare, en sk inhibator, för blockeringen och sedan om allt går bra, är det dags för flera utvärderande studier, säger Martin Thelin.

Text: ANNA APPELBERG

Pressmeddelande från Lunds universitet, 4 maj 2012

Related posts:

1. Tema cancer: Nytänkande inom skånsk forskning
2. Bertil Johansson: Barnleukemi är fokus för hans forskning
3. Nya professorer installerade – läs om deras forskning!

Foto: Colourbox

Förmaksflimmer är den vanligaste hjärtrytmrubbningen. I en ny avhandling från Lunds universitet utvärderas riskfaktorer som kan förutsäga sjukdomen.

Förmaksflimmer innebär ökad risk för blodproppar i hjärtat som kan leda till stroke, demens och förtida död. Stroke kan ofta vara det första tecknet på förmaksflimmer.

Blodförtunnande läkemedel som t.ex. Waran kan förebygga stroke hos patienter med förmaksflimmer, och minskar sannolikt även risken för demens och förtida död.

Det optimala är dock om man helt kan förhindra insjuknande i förmaksflimmer, och doktoranden Gustav Smith har i sin avhandling därför utvärderat ett antal möjliga metoder för att identifiera individer med ökad risk att insjukna.

Högt blodtryck och övervikt

Underlaget utgjordes av befolkningsstudien Malmö Kost Cancer där totalt ca 30 000 personer ingick. Deltagarna har lämnat blodprover och genetiskt prov (DNA). Därtill har bl.a. längd, vikt och blodtryck mätts.

Resultaten visar att de kanske mest välkända riskfaktorerna för hjärtsjukdom svarade för en betydande andel av dem som insjuknade i förmaksflimmer, t.ex. högt blodtryck (34-38 procent) och övervikt (10-11 procent).

Genom att fokusera på dessa riskfaktorer tillsammans med ålder kan man förutsäga förmaksflimmer med ganska god precision. Mätning av ett protein (ANP) som frigörs från hjärtats förmak när belastningen på förmaksväggen ökar visade sig ytterligare förbättra precisionen.

Intressant resultat i patientgrupp med hjärtsvikt

Även några genetiska varianter som har kopplats till förmaksflimmer undersöktes (på kromosom 4, 7 och 16). I detta fall var forskningsunderlaget större, och en analys av flera olika studier gjordes. Resultaten visade dock på så stora variationer att de inte kunde anses förbättra möjligheterna att förutsäga förmaksflimmer.

- Sannolikt speglar detta att förmaksflimmer inte är en sjukdom utan ett mönster av olika symptom och EKG-fynd som kan orsakas av olika sjukdomsprocesser, säger Gustav Smith.

Patienter med hjärtsvikt, som har hög risk för hjärtflimmer, studerades också i avhandlingsarbetet. Vanliga riskfaktorer för hjärtsjukdom, inklusive högt blodtryck, övervikt, rökning och diabetes kunde inte kopplas till ökad risk för förmaksflimmer i denna grupp.

Däremot visade sig genetiska varianter, och särskilt en genvariant på kromosom 16, vara särskilt betydelsefulla – ett fynd som kan leda till nya behandlingsmöjligheter om forskningen fortsätter, enligt Gustav Smith.

Text: BJÖRN MARTINSSON

Nyhet från Institutionen för kliniska vetenskaper Malmö, Lunds universitet, 7 maj 2012

Related posts:

1. Pyotr Platonov: Små avvikelser i EKG förutsäger förmaksflimmer
2. Svensk Waran-behandling bäst i världen
3. Förbisedd orsak till högt blodtryck – kan vara binjuresjukdom

Se föreläsningarna i efterhand

Föreläsningarna i Lund den 10 maj filmades och kan nu ses i efterhand.

Länk till föreläsningarna

Program:

13.00–13.10 Inledning, moderator Arne Lindgren, professor, överläkare, Neurologiska kliniken, Skånes universitetssjukhus.

13.10–14.30 Tema – Livet efter stroke belyst ur olika synvinklar Träning och kost Arne Lindgren. Afasi och Dysfagi, Jean-Christine Eklund, Angelina Grönberg, logopeder. Psykosociala synpunkter, Helena Östlund, kurator, Neurologiska kliniken. Patientforum, Patientföreningar.

15.00–15.45 Tema – Hur är stroke-rehabilitering samordnad i vårt område? Kommunal rehabilitering i Lund Ann-Cathrin Jönsson, leg. sjuksköterska. Stroke-Dag-Rehab, sjukgymnast och arbetsterapeut. Rehabiliteringsmedicinska kliniken Orup, Vad gör man, vilka får komma?

15.45–16.05 Akut stroke – omhändertagande Gunnar Andsberg, överläkare Neurologiska kliniken, Skånes universitetssjukhus.

16.05-16.25 Aktuell forskning, Gunnar Andsberg, överläkare och Hossein Delavaran, ST-läkare, forskarstuderande

16.25-16.30 Avslutning Arne Lindgren

Malmö den 8 maj 2012 

Plats: Jubileumsaulan SUS Malmö, Jan Waldenströms gata 1 (tidigare ing 59) Länk till karta med Jubileumsaulan markerad

12.00–14.00  Blodtrycksmätning.

Information och utställare kring årets tema:
Livsstil efter stroke. Region Skåne, Malmö stad, många föreningar och företag.
Blodtrycksmätningarna och utställningen är i foajén utanför Jubileumsaulan.

14.00–17.00  Livsstil och dolda handikapp. Fysisk aktivitet och rökstopp. Livet efter döden. Rädda hjärnan! (Föreläsningar i Jubileumsaulan)

Lund den 10 maj 2012

Plats: Aulan i Blocket, SUS Lund

11.30–13.00  Blodtrycksmätning. Information och utställare kring årets tema:
Livsstil efter stroke. Patientföreningar, Region Skåne, Lunds stad, föreningar
och företag. Blodtrycksmätningarna och utställningen sker utanför aulan i Blocket.  Utställning även i pausen och mellan kl 16.30 och 17.00

13.00–16.30  Akut stroke – omhändertagande. Livet efter stroke.
Hur är strokerehabilitering samordnad i vårt område? Aktuell forskning.
Föreläsningarna är i aulan i Blocket.

Related posts:

1. Kan hjärnan repareras efter en stroke?
2. Föreläsning på webben: Bra mat på äldre dar
3. Föreläsning på webben: Tinnitus – hur står man ut?

Kvinnor som genomgår klimakteriet tidigt löper nästan dubbelt så stor risk som andra kvinnor att drabbas av benskörhet senare i livet. Det visar en ny långtidsstudie från Lunds universitet och ortopedkliniken vid Skånes universitetssjukhus.

Studien sträcker sig över mer än 30 år och följer kvinnorna ända upp i 80-årsåldern. Resultaten visar att tidpunkten när menstruationen upphör (menopaus) spelar stor roll för benskörhet och benbrott – även högt upp i ålder. Det har inte tidigare visats att effekten kan fortsätta över så lång tid.

- Sambandet mellan tidigt klimakterium och ökad risk för benskörhet och frakturskador är tydligt i studien, säger Ola Svejme, doktorand vid Lunds universitet och läkare vid Skånes universitetssjukhus i Malmö.

Skelett försvagas efter klimakteriet

Kvinnorna delades in i två grupper, de som inte hunnit fylla 47 när menstruationerna upphörde och de som var 47 eller äldre. I västvärlden är det ca 15 procent av kvinnorna som upphör att få menstruation före 47 års ålder.

Det kvinnliga könshormonet östrogen stimulerar skelettet, men när klimakteriet infaller minskar kroppens östrogenhalt och skelettet försvagas.

Vid 77 års ålder hade 56 procent av dem vars menstruationer upphört tidigt diagnosticerad benskörhet, enligt studien. I den andra gruppen var siffran 30 procent.

Ola Svejme och hans kolleger undersökte också risken för ökad dödlighet och fann en skillnad till fördel för dem som har ett senare klimakterium. I gruppen med tidigt klimakterium hade 52 procent avlidit vid 82 års ålder, jämfört med 35 procent i den andra gruppen.

När det gäller frakturer så var förhållandet 44 procent respektive 31 procent (även det 82 års ålder).

Bra livsstil kan förebygga

Forskningen bygger på en undersökning i Malmö av 390 kvinnor som följts från 1977 och framåt. Deras bentäthet mättes återkommande, och även benbrott och dödsfall registrerades.

För att minska risken för benskörhet och frakturer är förebyggande insatser i den egna livsstilen den bästa medicinen, enligt Ola Svejme:

- Andra delar av studien har visat att t.ex. fysisk aktivitet gynnar bentätheten på lång sikt, och att det kan rekommenderas kvinnor med tidig menopaus i synnerhet. Det kan även diskuteras om man borde ”screena” denna grupp med bentäthetsmätningar för att tidigt upptäcka benskörhet och vid behov sätta in läkemedel med kalcium och D-vitamin.

Ola Svejme framhåller att studien är av observationskaraktär och klarlägger inte grundorsaken till skillnaderna mellan kvinnor med tidig respektive senare menopaus:

- Det är tänkbart att östrogenborfallet efter menopaus, som har stora genomgripande förändringar på kroppen, i sig är grundorsak till skillnaderna, men vi kan med denna studie inte utesluta att det finns bakomliggande grundorsaker till både tidig menopaus och ökad risk för benskörhet, benbrott och förtidig död. Vi fann dock inga gruppskillnader när studien började vad gäller sjukhistoria eller livsstilsfaktorer.

Text och foto: BJÖRN MARTINSSON

Artikeln är tidigare publicerad av Institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö, Lunds universitet, 3 maj 2012

Related posts:

1. Variationer i hormon kan vara nyckel till benskörhet
2. Föreläsning om BENSKÖRHET
3. Nyupptäckt genvariant ökar risk för typ 2-diabetes

Vid Parkinsons sjukdom försvinner sakta de celler i hjärnan som tillverkar signalsubstansen dopamin. Utan dopamin fungerar inte längre nervsignalerna som styr våra rörelser som de ska, och det leder till långsamma, stela och skakiga rörelser.

Sedan 60-talet har man behandlat Parkinsons sjukdom med läkemedlet L-dopa som omvandlas till dopamin i hjärnan. På så sätt kompenseras för hjärnans bristande förmåga att själv tillverka dopamin.

Förstå förändrad effekt av L-dopa

Tack vare L-dopa och andra läkemedel som jämnar ut och förlänger effekten av behandlingen, blir numera de flesta med Parkinsons sjukdom nästan fria från sina symptom i många år. Med tiden kan dock uppkomma allvarliga biverkningar i form av kraftiga och okontrollerade skakningar – så kallade dyskinesier.

Angela Cenci Nilsson. Foto: Kennet Ruona

– Det finns idag olika sätt att skjuta biverkningarna några år framåt i tiden men inget sätt att förhindra dem helt, säger Angela Cenci-Nilsson. Vårt mål är att förstå varför reaktionen på L-dopa förändras med tiden, och att hitta alternativa behandlingsmetoder som inte leder till dessa besvär.

Fler och mer reaktiva blodkärl i hjärnan

En av de upptäckter som forskargruppen har gjort de senaste åren är att L-dopa leder till en ökad tillväxt av blodkärl i de områden av hjärnan som styr våra rörelser, framför allt i det område i hjärnans inre som kallas de basala ganglierna. Angela Cenci-Nilsson berättar att detta helt förbisetts tidigare.

– Det här är första gången någon har kunnat visa en kraftig påverkan av blodkärlen vid behandling med L-dopa vid Parkinsons sjukdom, säger Angela Cenci-Nilsson. Våra fynd från en djurmodell av sjukdomen stämmer väl med en rad fynd gjorda på Parkinsonpatienter.

Elisabet Ohlin. Foto: privat.

Elisabet Ohlin disputerade förra året om hur L-dopa påverkar hjärnan vid Parkinsons sjukdom. Hon ingick tidigare i Angela Cenci-Nilssons forskargrupp, och har nu en postdoktjänst vid Uppsala universitet.

Elisabet Ohlin berättar att hos dem som drabbas av dyskinesier efter en tids användning av L-dopa, verkar det bli en okontrollerad överaktivitet i de delar av hjärnan som stimuleras av dopamin.

– I en av våra tidigare studier såg vi att de små blodkärlen i de basala ganglierna växer vid behandling med L-dopa, säger Elisabet Ohlin.

– Med den här studien ville vi ta reda på mer om hur blodkärlen påverkades. Vi såg att blodflödet ökade kraftigt i de områden i hjärnan som visar blodkärlstillväxt under L-dopa-behandling. I en del av dessa områden ökade också energiförbrukningen. Effekten var särskild uttalad i de djur som hade fått dyskinesier under behandlingens gång.

Viktig kunskap för framtida läkemedelsutveckling

– Vi kunde också se att redan en timme efter behandlingen med L-dopa ökade genomsläppligheten i blodhjärnbarriären i samma områden som visade ett förhöjt blodflöde, säger Angela Cenci-Nilsson.

Normalt sett fungerar blodhjärnbarriären som ett skydd för hjärnan, men det tycks alltså som om behandlingen med L-dopa kan öppna upp för att fler ämnen tar sig in i hjärnan, åtminstone i de fall där behandlingen ger upphov till dyskinesier. Vad detta innebär kan inte forskarna säga idag, men det är något man behöver tänka på vid utveckling av framtida läkemedel.

– Det är viktigt att iaktta även dessa förändringar när man i framtiden studerar Parkinsons sjukdom och nya behandlingsalternativ, säger Angela Cenci-Nilsson. Antingen kan upptäckten av ökningen i blodflödet i sig leda till nya behandlingar – eller behöver man säkerställa att andra framtida behandlingar kan stabilisera blodkärlens reaktioner och genomsläppligheten i blodhjärnbarriären. Här återstår mycket forskning fortfarande.

Framtida projekt

Jag frågar också Angela Cenci-Nilsson om vad som är på gång framöver i deras forskargrupp.

– Ett av de projekt som är på gång och som nu nått fram till kliniska studier, är att studera hur man kan minska besvären med dyskinesier genom att blockera ett mottagarprotein för glutamat i hjärnan, säger Angela Cenci-Nilsson.

Glutamat är en annan signalsubstans i hjärnan som man har sett samverkar med dopamin.

– Det intressanta är att just detta mottagarprotein för glutamat som vi studerar inte bara uttrycks av nervceller utan också av astrocyter belägna runt om små blodkärl, säger Angela Cenci-Nilsson.

– En mycket spännande och ny tanke är att signalsubstanser som frisätts i den parkinsonistiska hjärnan under behandlingen med L-DOPA, i synnerhet dopamin och glutamat, påverkar astrocyterna.

Astrocyter och blodkärl i hjärnan. Foto: Elisabet Ohlin

Astrocyter och blodkärl i hjärnan. Bilden ovan visar hur astrocyter (som färgats gröna) tillverkar det tillväxtstimulerande proteinet VEGF (rött och gult) runt ett blodkärl (blått), i samma områden där man kan se ett ökat blodflöde och blodkärlstillväxt. Foto: Elisabet Ohlin.

Astrocyternas viktiga roll

Astrocyter finns i hjärnan och ryggmärgen, och är små celler med många förgreningar. Angela Cenci-Nilsson berättar att man fram till för bara några år sedan trodde att astrocyter var ett slags klister som höll ihop nervcellerna.

– Men nu har det visat sig att astrocyter har många viktiga funktioner som man tidigare inte kände till. Med sina utskott sveper de runt blodkärl samtidigt som de är i kontakt med nervceller och andra astrocyter. På så sätt bildas jättestora nätverk mellan blodkärl, nervceller och astrocyter. Alla de signalsubstanser som verkar på andra nervceller – dopamin, glutamat etc – kan aktivera också de närliggande astrocyterna. Det är ett komplext samspel, och forskningsområdet växer snabbt.

– Tillför man dopamin till astrocyter som odlas i odlingsskålar på laboratoriet kan man se en ökad produktion av de proteiner som behövs för att bilda nya blodkärl, säger Angela Cenci-Nilsson. Men vi vet ännu inte om detta även händer inne i vår hjärna. Här har vi ett mycket intressant spår för nya forskningsprojekt!

Text: Nina Hult

Artikeln är också publicerad på Medicinska fakultetens hemsida som månadens vetenskapliga artikel i april 2012 vid Medicinska fakulteten, Lunds universitet.

Related posts:

1. En spruta och två gener – effektiv behandling mot Parkinsons sjukdom
2. Innovativ behandling vid Parkinsons sjukdom
3. Information om transplantation av nervceller till patienter med Parkinsons sjukdom

LÄNK TILL FÖRELÄSNINGEN

Ur programmet  

Related posts:

1. Föreläsning om ”Hjärtat och livsstilen” på webben
2. Föreläsning på webben: Bra mat på äldre dar
3. Föreläsning på webben: Tinnitus – hur står man ut?

Fredagen den 27 april 2012 från kl 9 till 17.30 bjuds det på föreläsningar i Lund, bl.a.:

• Att reparera hjärnan
• Lyckopillrens segertåg
• Losec, en svensk framgångssaga
• Beroende – psykiatrins bäst kända sjukdom

För snart 50 år arbetade Bengt Falck och Nils-Åke Hillarp vid Lunds universitet fram en analysmetod som sedan dess fått omvälvande konsekvenser inom vitt skilda medicinska områden. Resultaten från neurobiologisk och endokrinologisk grundforskning kunde omsättas i praktisk klinisk sjukvård.

För snart 50 år sedan publicerades den första rapporten om en ny och revolutionerande metod för histokemisk påvisning av katekolaminer och serotonin i vävnader. Metoden, som skulle komma att benämnas Falck-Hillarp-metoden, gjorde det möjligt att studera utbredningen av amin-producerande nerver och endokrina/parakrina celler runt om i kroppen.

Metodens upphovsmän var Bengt Falck och Nils-Åke Hillarp, som båda var verksamma vid Histologiska institutionen i Lund. Ungefär samtidigt och i samma stad utvecklade farmakologen Arvid Carlsson kemiska mätmetoder med vars hjälp man kunde påvisa noradrenalin, dopamin och serotonin. I nära samarbete mellan histokemister och farmakologer påvisades t ex dopamin och serotonin i speciella neuronsystem i hjärnan.

Dessa metoder öppnade upp helt nya forskningsfält och de observationer som blev följden ledde till en explosion av ny kunskap som lade grunden till en bättre förståelse av hur sjukdomar som t ex Parkinson, Huntington, schizofreni, depression och beroende uppstår och hur dessa sjukdomar kan behandlas. Arvid Carlsson belönades för sin forskning med ett Nobelpris i medicin år 2000.

Falck-Hillarp-metoden ledde också till en kunskapsexplosion vad gällde kroppens amin- och peptidhormon-producerande endokrina celler – inte minst i magtarmkanal och bukspottkörtel. Forskning rörande amin-producerande celler i magslemhinnan bidrog till utvecklingen av det första effektiva läkemedlet mot magsår.

Medicinska fakulteten, Lunds universitet

Related posts:

1. Föreläsning i Lund om ÄTSTÖRNINGAR
2. Uppfinning från Lund kan spåra tidig HIV-smitta
3. Stefan Jovinge: Europeiskt projekt om hjärtstamceller leds från Lund

Foto: Dreamstime

Den nyupptäckta cellen sitter kring små blodkärl i hjärnan. En liknande celltyp har tidigare identifierats i flera andra organ där den ger upphov till återuppbyggnad av muskler, ben, brosk och fettväv. Genom att analysera hjärnvävnad från biopsier och hjärnsnitt har forskarna nu för första gången påträffat stamcellen hjärnan.

Bildar nya nervceller

Vilken specifik funktion cellen har i hjärnan är ännu oklart men dess rörliga egenskaper tyder på stor potential.

- Våra fynd har i efterhand visat att cellernas kapacitet är mycket större än vi först trodde. Dessa celler är väldigt mångsidiga. Mest intressant är att de har förmågan att bilda nervceller, men de kan även utvecklas till andra celltyper. Resultaten bidrar med ökad förståelse för hur hjärncellernas plasticitet fungerar och öppnar upp nya möjligheter att utnyttja precis dessa egenskaper, säger Gesine Paul-Visse, en av studiens författare.

Hjärnans reparationsmekanismer

I andra organ har det funnits tydliga tecken på att just dessa celler medverkar till reparation och sårläkning. Forskarna tror att de botande egenskaperna kan gälla även för hjärnan. Nästa steg blir att försöka kontrollera och förstärka stamcellernas självläkande egenskaper med målsättningen att utföra riktade terapier mot ett specifikt område i hjärnan.

- Vi hoppas att vårt fynd kan leda till en ny och bättre förståelse av hjärnans egna reparationsmekanismer. I förlängningen är målsättningen att förstärka dessa mekanismer och ta fram nya behandlingar som kan reparera den sjuka hjärnan, säger Gesine Paul-Visse.

Resultaten i rapporten är av intresse för ett brett spektra inom hjärnforskningen. Framtida möjliga terapeutiska måltavlor sträcker sig från neurodegenerativa folksjukdomar till stroke.

Text: JENS PERSSON

Artikeln är tidigare publicerad som pressmeddelande från Lunds universitet, 18 april 2012

Related posts:

1. Ny behandling minskar hjärnskador efter stroke
2. Stamceller gör det möjligt att reparera hjärtan

Foto: Eva Bartonek Roxå

Torsdagen den 19 april 2012 sände vi föreläsningen Tinnitus – hur står man ut? från Skånes universitetssjukhus i Lund.

Föreläsningen kan ses i efterhand på nedanstående länk.

Related posts:

1. FÖRELÄSNING PÅ WEBBEN: Autism – fokus på vuxna
2. Föreläsning om ”Hjärtat och livsstilen” på webben
3. Föreläsning på webben: Bra mat på äldre dar

Många av de vanligaste cellgifterna som används mot cancer kan ge omfattande biverkningar eftersom de inte bara träffar celler i cancertumören utan även påverkar kroppens övriga celler.

Bara tumörceller dör

Forskarna vid Lunds universitet har nu funnit ett samband mellan två proteiner som på olika vis styr celldelningen och cancertumörers möjligheter att utvecklas. Retinoblastoma-protein (RB1) motverkar celldelning, och proteinet saknas i de flesta typer av cancertumörer. De nya resultaten visar att avsaknaden leder till förhöjda värden av ett annat protein, gamma-tubulin, som i höga nivåer gynnar utveckling av cancertumör. Men om gamma-tubulinet blockeras dör tumörcellerna, samtidigt som de friska cellerna överlever.

Nu letar forskarna efter substanser som kan stoppa gamma-tubulinets påverkan på celldelningen. Det kan bli grunden till ett nytt läkemedel som fungerar på flera olika cancertyper, och risken för biverkningar är liten ifall substansen träffar rätt. Detta eftersom det bara är tumörcellerna som dör.

Inledande prövningar om 5-6 år

- Jag bedömer chanserna att hitta en grund till ett läkemedel som goda, bl.a eftersom det redan finns substanser som hämmar ”kusiner” till gamma-tubulin, säger Maria Alvarado-Kristensson, forskare vid Lunds universitet, som tror att det under gynnsamma omständigheter kan finnas ett läkemedel för inledande prövningar på patient, s.k. fas 1-prövning, om 5-6 år.

Berör flera vanliga cancersjukdomar

I studien har kroppsvävnader och arvsmassa från patienter med flera olika cancersjukdomar undersökts: bröstcancer, urinblåsecancer, småcellig lungcancer, tjocktarmscancer och ögoncancer. De båda proteinerna visade sig spela en viktig roll i samtliga dessa sjukdomar, och proteinet finns även i ett flertal andra cancersjukdomars tumörer.

- Det är spännande med ett forskningsfynd som har betydelse för flera vanligt förekommande cancersjukdomar. Det innebär att många patienter berörs ifall vi lyckas i det fortsatta arbetet, säger Maria Alvarado Kristensson.

Sökandet efter verkningsfulla substanser sker genom screening av ett stort antal ämnen, både naturliga och syntetiska.

Text: BJÖRN MARTINSSON

Texten är tidigare publicerad som pressmeddelande från Lunds universitet, 17 april 2012.

Mikroskopibild, tarmcancer: Dreamstime

Related posts:

1. Blodstamceller ger nya möjligheter för leukemiforskningen

Foto: Colurbox

Nu har slutrapporten av den så kallade Bunkeflostudien presenterats, och den visar bland annat att de elever som hade idrottsundervisning varje dag fick bättre betyg. Det gällde framför allt pojkar.

Motion och idrott i skolan skärper inlärningsförmågan och utvecklar motoriken. Det visar universitetslektor Ingegerd Ericson vid Malmö högskola i en unik studie där hon under nio år följt över tvåhundra skolbarn i Malmö. Skillnaden märks framförallt bland pojkarna.

– Skillnaderna är signifikanta mellan barnen som fick utökad undervisning i idrott och hälsa och de barn som bara hade ordinär undervisning, säger Ingegerd Ericson.

Observationer under nio år

Ingegerd Ericson följde tre årskullar barn i årskurs 1-3 på Ängslättskolan och Sundsbroskolan I Bunkeflostrand i Malmö.

Hon jämförde utvecklingen för barnen i en interventionsgrupp som fick schemalagd idrottsundervisning fem dagar i veckan plus extra motorisk träning med en kontrollgrupp barn som bara hade vanlig idrottsundervisning två lektioner i veckan. Under nio år genomförde Ingegerd Ericson motorikobservationer av balans och koordinationsförmåga på sammanlagt 220 barn.

Hon jämförde vidare resultaten på diagnostiska prov i årskurs 2 samt slutbetygen i åk 9.

Nu har hon sammanställt slutrapporten som visar att:

• 96 procent av eleverna i interventionsgruppen jämfört med 89 procent i kontrollgruppen klarade grundskolans mål och uppnådde behörighet för gymnasieskolan.  Det är framförallt pojkarnas resultat med 96 respektive 83 procent som ligger bakom detta resultat. Pojkarna i interventionsgruppen hade dessutom signifikant högre betyg i svenska, engelska, matematik samt i idrott och hälsa än pojkarna i kontrollgruppen.
•  Skolår 9 hade 93 procent av eleverna i interventionsgruppen god motorik jämfört med 53 procent i kontrollgruppen.

Unik undersökning

Det finns inga tidigare resultat som statistiskt visar på sambanden och effekten av en intervention under så många år. Resultatens giltighet förstärks av homogeniteten i de undersökta grupperna: barnen är lika gamla, de går i samma skola och har föräldrar med jämförbar utbildning, inkomst och intresse för fysisk aktivitet.

– Undervisning i idrott har bantats från tre gånger i veckan till två. Vi belägger här vetenskapligt att daglig schemalagd idrottsundervisning och medveten motorisk träning förbättrar inte bara motoriken utan också skolprestationerna. Med mer idrott och hälsa är det alltså betydligt fler som uppnår godkända betyg, säger Ingegerd Ericson.

Färre riskfaktorer för sjukdom

Professor Magnus Karlsson vid ortopediska kliniken vid Skånes universitetssjukhus är medförfattare till studien. Magnus Karlsson har tidigare visat att daglig skolgymnastik i Bunkeflostrand ger ypperliga effekter på skelettets och muskulaturens utveckling, och att barnen som varit mest fysiskt aktiva hade minst tendens att utveckla fetma och riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom.

Text: MAGNUS JANDO

Artikeln är tidigare publicerad på Malmö Högskolas hemsida, 11 april 2012

Related posts:

1. Simon Timpka: Söker samband mellan sjukdom och lågt betyg i idrott
2. Får pusta ut för varje steg
3. Varje steg räknas

Karin Johansson är sjukgymnast och blev intresserad av en av cancerbehandlingens biverkningar – lymfödem – när hennes egen moster insjuknade i bröstcancer. Då – i slutet av 80-talet var det en ny massagemetod som gällde som behandling av lymfödem:

- Jag masserade dag ut och dag in och det blev en tröstlös situation där jag till slut började undersöka andra behandlingsalternativ, säger Karin Johansson.

Lymfödem visar sig i en svullnad som uppkommer när lymfvätska samlas i kroppen, ofta i en arm eller ett ben. Det beror oftast på att lymfknutor eller lymfkärl har tagits bort eller skadats i samband med operation eller strålbehandling vid cancer. Lymfödem är oftast en kronisk sjukdom och påverkar därför livskvalitén under hela livet.

Snabb behandling

Karins forskning visar att riskgruppen för lymfödem är de patienter som fått massiv behandling – dvs fått körtlar bortopererade i armhåla samt fått strålning mot samma ställe. Runt 40 % av patienterna i riskgruppen får lymfödem och av dem är det cirka 80 % vars ödem kan hållas på en låg nivå eller rent av försvinna, eftersom man sätter in behandling snabbt.

När ödem tvärt om inte behandlas, förvandlas vätskorna i kroppen till fett och då blir nästa åtgärd kirurgi. Behandling av lymfödem består framförallt av att man bandagerar kroppsdelarna och med hjälp av kompression trycker tillbaka vätskan från vävnaden.

Inaktivitet ohälsosamt

En annan följd av Karins forskning är att man inte längre tror att belastning och tungt jobb, så länge man är i rörelse, förvärrar ödemet:

- Tidigare sa man att man skulle vara rädd om armen och inte bära mer än två liter mjölk och liknande felaktigheter. Studien visar att det är precis tvärt om – inaktivitet är ohälsosamt och det är nyttigt att jobba med sin muskelpump och gärna styrketräna med sunt förnuft.

Nya mätmetoder

För att mäta lymfödem i armen använder man sig av Arkimedes princip – man sticker helt enkelt ner armen i ett kärl med vatten och mäter hur mycket vatten som rinner över. Då kan man jämföra bägge armarna med varandra och även se hur ödemet förändras över tid.

Nu har det kommit ett nytt mätinstrument – en sk MoisterMeter – som liknar en bred penna som man riktar mot ödemområdet och mäter av hur mycket vätska det finns i huden. Denna nya teknik gör att man även kan utöka forskningen till bröstödem – något som av naturliga skäl tidigare varit svårt att mäta.

- Vi ser att problemen med bröstödem är mycket större än vi tidigare trott och därför utökar vi nu forskningen till att innefatta även detta område. 

Text och foto: ÅSA HANSDOTTER

Nyhet från Institutionen för hälsa, vård och samhälle, Medicinska fakulteten, Lunds universitet, 13 april 2012

Related posts:

1. Skånsk behandling av lymfödem sprids till Danmark
2. Bertil Johansson: Barnleukemi är fokus för hans forskning
3. Karin Jirström: Att spå i tumörvävnad

I sitt avhandlingsarbete har cancerforskaren Katrin Svensson funnit att glioblastomceller utsöndrar stora mängder mikrovesikler som innehåller ett protein, Tissue factor (TF), som gör att de kan påverka andra celler i omgivningen, vilket tyder på att de har en viktig funktion i kommunikationen som styr tumörtillväxten.

Kommunikation främjar tumörtillväxt

Illustration: Katrin Svensson, Lunds universitet. (Klicka på bilden för en större bild)

Bilden ovan illustrerar på ett förenklat sätt hur celler bildar exosomer eller mikrovesikler.Cellen förpackar det material som sedan används för att kommunicera med andra celler.

Cellers kommunikation är avgörande för alla livsförlopp, inräknat dem som leder till cancer. Kommunikationen kan utföras på flera olika sätt, där ett av sätten innebär att cellen delar med sig av viss information till andra celler via s.k. vesikler, små membranomslutna blåsor med ett innehåll som speglar innehållet i cellen ( nr 5 och 7 i bilden).

Man kan likna cellulär kommunikation via vesikler vid ett brev som ska levereras. Inne i cellen finns olika rum där molekylär information, t.ex. proteiner, lipider och nukleinsyror bildas. Den här informationen sorteras sedan via vesikler (brevet) till den rätta mottagaren. Det kan ske inne i cellen, men även utanför cellen där de kallas extracellulära vesikler (nr. 5 i bilden).

En annan typ av extracellulära vesikler som direkt knoppas av från cellmembranet kallas mikrovesikler (nr. 7 i bilden). Båda formerna av vesikler kan ge sig iväg ut i blodsystemet, vilket medför att en cell kan skicka väl utvald, långväga information till en mottagare.  (Bildtext & illustration: Katrin Svensson.)

Förhindra tumörtillväxt

– Signalvägarna är kända sedan tidigare, men man har inte känt till att mikrovesiklerna är budbärare. När vi vet mer om det här kan vi kanske störa eller avbryta den här kommunikationsvägen och då också förhindra tumörtillväxten, säger Katrin Svensson.

Glioblastom kännetecknas av stora områden med syrebrist vilket orsakar onormal blodkärlstillväxt samt överdriven benägenhet för koagulation.

Hjälp att hitta rätt behandling

Det är känt att mikrovesikler också finns i blodet hos cancerpatienter och en spridd hypotes är att de bidrar till att dessa patienter ofta drabbas av blodpropp.

– För att få en indikation på tumörutveckling skulle man kunna studera innehållet i dessa mikrovesikler med hjälp av ett blodprov. Då skulle man kunna få svar på vilken behandling man ska ge patienten, säger Katrin Svensson.

Pågende studier med mikrovesikler isolerade från glioblastompatienter syftar till att utreda detta vidare.

Nya vägar för cancerbehandling

I Sverige insjuknar cirka 1 200 personer om året i tumörer i hjärnan och ryggmärgen. Av dessa är knappt hälften elakartade tumörer och i den här gruppen ingår glioblastom, den vanligaste typen av hjärntumör hos vuxna.

Prognosen är dålig för de som drabbas av glioblastom. Nuvarande behandlingsmetoder endast förlänger överlevnaden med ett antal månader upp till några år.

– De fynd vi gjort är viktiga mot bakgrund av den dåliga prognos de här cancerpatienterna har i dag. Med den här kunskapen kan man hitta nya mekanismer för att utveckla och använda nya eller redan etablerade cancerläkemedel mot den här tumörformen.

Text & foto: OLLE DAHLBÄCK

Artikeln har tidigare publicerats på hemsidan för Institutionen för kliniska vetenskaper Lund, Lunds universitet, 23 mars 2012.

Related posts:

1. Cancerceller måste kommunicera med andra celler
2. Vad orsakar Parkinsons? – Genombrott tyder på att skadade proteiner rör sig mellan celler
3. Molekylär länk mellan diabetes och cancer beskriven

I studien, som nyligen publicerades i den vetenskapliga tidskriften PLOS One, har kostvanorna hos över 20 000 Malmöbor undersökts med fokus på risken för hjärt-kärlsjukdom. Betydelsen av sammanlagt 13 olika näringsämnen, fetter, proteiner och kolhydrater, analyserades.

Foto: Colourbox

- Kvinnor som åt fiberrikt hade nästan 25 procent lägre risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom jämfört med kvinnor som åt fiberfattig kost. Hos männen var effekten svagare. Men resultaten bekräftade att fiberrik mat åtminstone skyddade männen mot slaganfall, säger Peter Wallström, forskare vid Lunds universitet och huvudförfattare till artikeln.

Exakt vad skillnaderna mellan könen beror på är oklart. Men en sannolik orsak är att kvinnor får i sig fibrer genom mer hälsosamma livsmedel än vad männen får. I kvinnornas fall i hög grad via frukt och grönt, medan männens viktigaste fiberkälla var mjukt bröd.

- De olika resultaten för kvinnor och män visar att vi behöver ta större hänsyn än tidigare till könstillhörigheten när vi forskar kring kostvanor, sägar Peter Wallström.

Däremot fann forskarna inga säkerställda samband mellan övriga näringsämnen som ingick i studien och hjärt-kärlsjukdom, t.ex. andelen mättat fett eller socker i kosten.

Peter Wallström

- Det resultatet ska tolkas med viss försiktighet. Nästan alla äter mer mättat fett än vad som rekommenderas, vilket även gäller deltagarna i många andra befolkningsstudier. Det blir därför svårt att jämföra rekommenderat och högt fettintag. Andra typer av studier som gjorts tidigare visar att den som är sparsam med fett och socker har minskad risk för hjärt-kärlsjukdom, säger Peter Wallström.

Peter Wallström är skeptisk till s.k. extremdieter och menar att Livsmedelsverkets kostrekommendationer står sig väl trots att de kritiserats från olika håll:

- Livsmedelsverkets kostråd, som bygger på omfattande forskning, är välavvägda. På kort sikt ger de flesta dieter viktnedgång förutsatt att man lyckas följa dem. Men vi vet för lite om långtidseffekterna för att kunna rekommendera mer drastiska kostomläggningar, säger Peter Wallström.

Data till studien har hämtats från befolkningsstudien Malmö Kost Cancer som engagerat över 30 000 Malmöbor från 1990-talets början och framåt. Deltagarna har bl.a. lämnat blodprover och detaljerad information om sina matvanor.

Nyhet från Medicinska fakulteten, 11 april 2012

Related posts:

1. Minskar korn risken för hjärt-kärlsjukdomar?
2. Socker kan öka risken för hjärt-kärlsjukdom
3. Prestigefyllt pris för hjärt- kärlforskning

Fysisk aktivitet kan rädda liv

I Skåne är vi lite mindre aktiva, och lite mer överviktiga än övriga Sverige. En effektiv metod för att nå bättre hälsa är fysisk aktivitet på recept, FaR. Trots goda resultat används inte behandlingsmetoden i särskilt hög utsträckning i Skåne. För att sprida information om FaR ordnas en helkväll på Skånes universitetssjukhus.

Sedan tio år tillbaka arbetar Region Skåne med fysisk aktivitet på recept, FaR, och på vissa håll i Skåne har det fått stor framgång. Ändå är det här behandlingsalternativet fortfarande underutnyttjat.

Riskfaktorer kan motas

Region Skåne vill att fler patienter ska få möjlighet till ett bättre liv genom att få fysisk aktivitet utskrivet på recept. I ryggen har man Socialstyrelsen, som är tydliga i sina nya nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder – som patient ska du kunna få stöd av hälso- och sjukvården för att öka din fysiska aktivitet.

Foto: Dreamstime

WHO:s siffror talar också sitt tydliga språk. I deras lista över de riskfaktorer som leder till för tidig död i höginkomstländer finns fysisk inaktivitet på fjärde plats. På plats två och tre finns högt blodtryck samt övervikt och fetma vilket båda påverkas positivt av ökad fysisk aktivitet.

Rörelse som lösning

För att öka kunskapen om fysisk aktivitet på recept ordnar Region Skåne en helkväll på temat onsdagen den 11 april. På plats finns både patienter, sjukgymnaster, politiker, läkare och föreningar.

Kvällen börjar klockan 17 i Jubileumsaulan på Skånes universitetssjukhus i Malmö och håller på fram till 20.

Nyhet från Region Skåne, 10 april 2012

Styrketräning vid Rehabiliteringsmedicin Orup, Skånes universitetssjukhus.

Program för föreläsningen om fysisk aktivitet på recept 11 april 2012:

Prova på:  Föreningar visar upp sina verksamheter och besökare kan prova på olika aktiviteter kring träning och hälsa. I foajén utanför aulan.

När fick du senast ett recept på Fysisk Aktivitet? Leif Dahlberg, läkare, professor i ortopedi, SUS Malmö och Matti Leijon, forskningskoordinator, Centrum för Primärvårdsforskning.

Fysisk aktivitet på recept – politik för bättre hälsa! Anders Åkesson, Miljöpartiet, regionråd, Region Skåne.

Paus med vatten och frukt. Utställning i foajén.

Vad tycker patienterna? Erfarenheter av Fysisk Aktivitet på recept. Vad gör Fysioteket? Helen Henriksson, leg sjukgymnast, och Malin Scharffenberg, leg sjukgymnast, Hälsoenheten SUS.

Fysisk Aktivitet på Vårdcentralen? Henrik Grelz, distriktsläkare, Hälsocentralen St Hans, Lund.

Välkomna!

Related posts:

1. Soffpotatisar blev aktiva med recept
2. Varje steg räknas
3. Grupptryck och motion på recept

Foto: Dreamstime

Nya forskningsfynd pekar på att det inte räcker att transplantera dopaminproducerande celler vid Parkinsons sjukdom för att lindra alla symtom.Även serotoninceller – som styr sömn, ämnesomsättning och humör – måste sannolikt ingå i framtida transplantationer.

Parkinsonpatienter som fått friska dopaminceller transplanterade till hjärnan får en bättre rörlighet. Patienternas andra symtom fortsätter däremot att förvärras.

Med hjälp av avancerade kameror som avslöjar hjärnans olika signalsystem har forskarna följt upp Parkinsonpatienter som fick dopaminceller transplanterade på 1990-talet.

Rörelsesymtom lindras – övriga kvarstår

Dopaminsystemen, som styr motoriken i hjärnan och som återuppbyggts genom transplantationen, var oskadade ännu efter 16 år. Patienterna upplevde att sjukdomens karakteristiska rörelsesymtom blivit mycket lindrade. Kamerabilderna visade dock även en fortsatt celldöd i serotoninsystemen, som reglerar sömn, mättnad, humör och känslor.

Trötthet, sömnproblem, blodtrycksfall och andra icke-motoriska symtom vid Parkinsons sjukdom har på senare år fått en allt större plats inom forskningen. Dessa symtom är svårbehandlade och påverkar patienternas livskvalitet allt mer ju längre sjukdomen fortskrider. Resultaten från studien visar på den komplexa symtombild som kommande celltransplantationer måste sikta mot att lindra.

Även andra nervceller måste ersättas

Trots transplantationernas begränsade effekt på icke-motoriska symtom så visar den aktuella studien att operationerna lyckats återställa den förlorade funktionen hos dopaminproducerande nervceller. För flera av de patienter som transplanterades på 90-talet så bidrar de nya cellerna än idag till att hålla rörelseproblemen borta och de behöver inte längre standardmedicinen vid Parkinsons sjukdom, L-Dopa.

– Vi ser fortfarande transplantationer av nervceller som en mycket lovande möjlighet för att behandla Parkinsons sjukdom. Men för att också lindra icke-motoriska symtom måste man troligen rikta in sig på att transplantera mer än bara dopaminproducerande nervceller framöver, säger professor Olle Lindvall.

Pressmeddelande från Lunds universitet, 5 april 2012

Related posts:

1. En spruta och två gener – effektiv behandling mot Parkinsons sjukdom
2. Information om transplantation av nervceller till patienter med Parkinsons sjukdom
3. Innovativ behandling vid Parkinsons sjukdom

Foto: Colourbox

Varje år insjuknar omkring 300 barn i cancer.

Förbättrade behandlingsmetoder under de senaste decennierna har lett till att mer än tre av fyra barn idag faktiskt botas från sin sjukdom.

Tyvärr drabbas en stor andel av de som överlever sin cancer av så kallade sena komplikationer till följd av den tuffa behandling de har utsatts för. Bland annat har man sett en livslång ökad risk för att drabbas av nya cancersjukdomar.

Ärftlighet en av orsakerna

Orsaken till att barn får cancer är i de allra flesta fall okänt, men upp till 10 % av barncancerfallen kan förklaras av kända ärftliga orsaker. Det finns dock studier som tyder på att betydelsen av ärftliga faktorer kan vara underskattad.

När barnet insjuknar i sin cancer finns i de flesta fall ingen tidigare cancer i familjen som talar för att det finns någon ärftlig bakomliggande orsak. I en del familjer förändras denna bild med tiden och en barntumör som till en början verkade vara sporadisk kan visa sig vara familjär när föräldrar och syskon blir äldre.

Det har visat sig att patienter med en ärftlig benägenhet för cancer har en särskilt hög risk att drabbas av nya tumörer till följd av tidigare cancerbehandling. Ökad kunskap om ärftliga faktorers betydelse för uppkomsten av barncancer skulle kunna förbättra omhändertagandet av patienter och deras familjer genom att identifiera de patienter som är i behov av mer individualiserade behandlingsstrategier.

Cancer hos både mamman och barnet

De fyra studier som ingår i den här avhandlingen har undersökt ärftliga faktorers betydelse vid barntumörer och eventuella samband mellan barn- och vuxentumörer i samma familj. Det har sedan länge varit känt att ärftliga faktorer ökar risken för att drabbas av cancer. Däremot vet vi betydligt mindre om hur ärftliga orsaker påverkar sjukdomsförloppet.

I studie I studerades överlevnaden för bröstcancerpatienter i relation till om deras barn har haft barncancer, där barncancer användes som en markör för förekomst av ärftliga faktorer. De mödrar som har haft ett barn med cancer hade en sämre överlevnad jämfört med de andra bröstcancersjuka mödrarna. Detta tyder på att ärftliga faktorer kan ha en betydelse för patienters sjukdomsförlopp.

Mutationer i bröstcancergen

I studie II granskades förekomsten av barntumörer i familjer med ärftliga vuxen-cancersyndrom, inkluderat ärftlig bröst- och äggstockscancer, familjär malignt melanom, samt ett syndrom som orsakar ärftlig tjocktarmscancer och som kallas hereditär icke polypös kolorektalcancer (HNPCC). Familjer med HNPCC och familjär malignt melanom uppvisade en högre förekomst av barntumörer jämfört med den generella befolkningen.

Ärftlig bröst- och äggstockscancer orsakas av ärftliga genetiska förändringar (mutationer) i bröstcancergen 1 och 2 (BRCA1 och BRCA2). En ökad förekomst av barntumörer identifierades hos familjer med mutationer i BRCA2 men inte i familjer med mutationer i BRCA1.

Släktingar till barncancerpatienter

I studie III undersöktes risken för barn- och vuxencancer hos släktingar till barncancerpatienter. En ökad risk för både barn- och vuxentumörer påvisades. I var tionde familj fanns ytterligare ett fall av barncancer, ofta hos mer avlägsna släktingar.

Den ökade förekomsten av barntumörer kan inte förklaras av sedan tidigare kända ärftliga orsaker. Vuxna släktingar hade en ökad risk för bröst- och prostatacancer, och var yngre vid insjuknande än den genomsnittliga i befolkningen.

Li-Fraumeni syndrom

Studie IV handlar om ett ovanligt ärftligt tillstånd som kallas Li-Fraumeni syndrom, vilket orsakas av mutationer i genen TP53. Individer med detta syndrom har en mycket hög risk för att drabbas av ett flertal olika cancrar, ofta i mycket ung ålder. Man har också sett att dessa individer är känsliga för strålning och att många efter strålbehandling för en cancer med tiden drabbas av en ny tumör i det behandlade området.

I familjer med Li-Fraumeni syndrom finns det oftast en stark familjehistoria av cancer hos nära släktingar, dock har man i tidigare studier sett att barn med vissa typer av tumörer ibland kan vara bärare av en mutation i TP53 utan att det finns en sjukdomsbild i familjen som talar för det.

I studie IV undersöktes det vidare hur vanligt förekommande det är med medfödda mutationer i TP53 hos barncancerpatienter med binjurebarkstumörer, plexus-tumörer (en ovanlig typ av hjärntumör) och rabdomyosarkom (tumör som utvecklas från muskelceller). Medfödda TP53 mutationer kunde identifieras hos enstaka patienter med binjurebarkstumörer och rabdomyosarkom.

Detta talar för att man skulle kunna överväga att testa barn med dessa tumörformer för TP53 mutationer, för att kunna anpassa behandlingen och minska risken för nya terapirelaterade tumörer. I de allra flesta fall kunde barntumörerna inte kopplas till förekomst av medfödda TP53 mutationer. En ökad förekomst av cancer påvisades dock i familjer till patienter med plexus-tumörer och rhabdomyosarkom, vilket tyder på att eventuellt andra ärftliga faktorer kan förekomma i familjerna.

Sammanfattningsvis tillför den här avhandlingen ytterligare stöd för att ärftliga faktorer kan spela en roll för uppkomsten av barntumörer. Framtida forskning bör särskilt inriktas på att studera sambandet barn- och vuxentumörer i samma familj och familjer med multipla barntumörer.

Text: SUSANNE MAGNUSSON

Texten är den populärvetenskapliga sammanfattningen av Susanne Magnussons avhandling från 2012: Genetic factors in childhood cancer. Associations between tumors in childhood and adulthood, and prevalence of germline TP53 mutations

Related posts:

1. Teknikexplosion banar väg för bättre behandling av barncancer
2. Krafttag mot sviter av barncancer-behandling
3. Försök med genterapi vid ärftliga ögonsjukdomar

En patient som råkat ut för en olyckshändelse eller fått en speciell muskelsjukdom kan behöva plastikopereras för att få tillbaka sitt utseende och sin muskelfunktion. Idag tas muskelvävnad från andra delar av kroppen för att använda som utfyllnad, men med odlad vävnad skulle patienterna slippa denna extra operation.

För att odla vävnad behövs först en ”scaffold”, en tredimensionell byggnadsställning som tillfälligt kan ersätta den vävnad som normalt omger muskelceller.

Att designa en sådan är en utmaning i sig. Byggnadsställningen ska efterlikna cellernas miljö i kroppen och ska inte stötas bort, men ska ändå så småningom brytas ner när den inte längre behövs. Den ska också vara lagom hård eller mjuk, och ha rätt ytstruktur så att den odlade vävnadsbiten passar ihop med kroppens egna, angränsande celler.

Lundaforskaren Linda Elowsson använder byggnadsställningar gjorda av blod och plasma.

Tredimensionell byggnadsställning (scaffold) för odling av muskelceller. Blod omvandlas till ett poröst, tvättsvampsliknande material som ska efterlikna cellernas miljö i kroppen och inte stötas bort. Foto: Linda Elowsson

– En stor fördel med detta är att man skulle kunna använda patientens eget blod. Använder man sedan också muskelceller framodlade från ett litet vävnadsprov från patienten själv, så blir risken för avstötning minimal, menar hon.

De blodbaserade byggnadsställningarna har utvecklats av Harald Kirsebom från Institutionen för bioteknik. Han använder sig av en ”kryogel”-teknik där utspätt polymeriseras i fryst tillstånd, och därmed omvandlas till ett poröst, tvättsvampsliknande material. Frysningen ger upphov till iskristaller, som lämnar efter sig porer i materialets inre när de tinat och smält bort. I dessa porer häller man sedan in en lösning med myoblaster (ett förstadium till muskelceller) för att odla fram muskelvävnad.

Arbetet har hittills gått enligt planerna. Byggnadsställningen verkar så småningom brytas ner, och myoblasterna har börjat utveckla sig i riktning mot färdiga muskelfibrer.  

Odlingarna sker än så länge i ett slags provrör. Om tekniken fungerar skulle man i framtiden kunna tänka sig större behållare, som ger ett material stort nog för att skära till en vävnadsbit av exakt rätt storlek och utseende. En annan möjlighet är tillverka byggnadsställningen i en ”gjutform” av rätt design och odla cellerna där.

Mycket arbete återstår dock. Det gäller inte bara att få fram en vävnad med rätt slags celler – den ska också kunna fungera när den väl satts på plats. Blodkärl måste t.ex. vilja växa in i vävnaden för att förse den med näring, och nerver måste vilja växa in för att styra de nya musklerna.

– Det är många forskargrupper på olika håll som arbetar med vävnadsodling när det gäller brosk och ben. Det är inte alls lika många som arbetar med muskler, just för att det är en betydligt större utmaning, säger Linda Elowson.

Hon ser vävnadsodling – ”tissue engineering” – som ett otroligt spännande tvärvetenskapligt forskningsfält. Det kan på sikt ge stora möjligheter att behandla patienter med broskskador, sjuk muskelvävnad, brandskadad hud m m.

Text: INGELA BJÖRCK

Nyhet från Medicinska fakulteten 26 mars 2012

Related posts:

1. Cellprov kan ersätta djurförsök
2. Information om transplantation av nervceller till patienter med Parkinsons sjukdom

I år står barn och ungdomar i fokus på Hälsovetenskapens dag den 28/3. Du får ta del av den senaste forskningen genom populärvetenskapliga föreläsningar av forskare knutna till Medicinska fakulteten vid Lunds universitet. Vi vänder oss till dig som arbetar inom hälso- och sjukvård, barnhabilitering, barnpsykiatri, är förälder eller bara är allmänt intresserad.

Föreläsningarna sker i SSSH-salen på Health Sciences Centre, Baravägen 3, Lund.

Fri entré.

Välkommen!

Related posts:

1. Hur mår överviktiga ungdomar psykiskt?
2. ”Sjuka barn har inga syskon”- anhöriga barns situation
3. Uppföljningsprogram positivt för barn med typ 1-diabetes

Foto: Colourbox

Det är känt att anhöriga till kroniska patienter, speciellt cancerpatienter, har en ökad risk för att drabbas av psykisk ohälsa och depression.

Psykisk stress och depression har i tidigare studier rapporterats påverka nervsystemet, blodtryck och inflammation, vilket i sin tur kan öka risken för utveckling av kranskärlssjukdom och stroke.

Samma livstil ingen riskfaktor

Det är mot bakgrund av detta som forskaren Jianguang Ji och medarbetare vid Centrum för Primärvårdsforskning i Malmö har undersökt den specifika risken för kranskärlssjukdom och stroke om makan eller maken drabbats av cancer.

Studien visar att risken för kranskärlssjukdom och stroke ökade mellan 13-29 procent hos personer vars partner har cancer. Resultaten baserar sig på data i det nationella svenska cancerregistret och det svenska slutenvårdsregistret.

En möjlig förklaring till den ökade risken skulle kunna vara att makar delar livsstil och riskfaktorer som rökning, alkohol, kost och motionsvanor, men den förklaringen faller på att risken för hjärt-kärlsjukdom var bara marginellt ökad (3-5%) tiden innan livspartnern drabbades av cancer.

Negativ stress

Forskarna menar istället att det mesta av riskökningen sannolikt kan förklaras av den negativa stress som maken eller makan utsätts för om livspartnern drabbas av cancer.

- Vår studie visar att det är viktigt med förebyggande insatser till personer vars livspartner drabbas av cancer med inriktning på psykologisk stress och negativa riskfaktorer, säger Jianguang Ji och fortsätter:

-Tidigare studier har visat att förebyggande arbete kan minska stress och oro avsevärt hos de anhöriga.

Pressmeddelande från Lunds universitet 23 mars 2012

Related posts:

1. Socker kan öka risken för hjärt-kärlsjukdom
2. Tretton gener som kan öka risken för hjärt-kärlsjukdom
3. Olle Melander: Genetisk risk och hjärt-kärlsjukdom

Videointervju med Åke Lernmark som då håller föredrag. Temat är virusinfektioner som misstänkt utlösare av typ 1 diabetes.

- Finns det ett virus så kommer vi att hitta det, säger Åke Lernmark, professor i experimentell diabetesforskning.

Länk till programmet för Diabeteskvällen i Malmö 28 mars 2012

Related posts:

1. VIDEO stressgener och typ 2 diabetes – Diabeteskväll 28/3
2. ”Finns det ett virus där kommer vi att hitta det”
3. Virus möjlig bov bakom många fall av typ-1 diabetes

En försmak av Diabeteskvällen i Malmö 28 mars.

Videointervju med Anders Rosengren som då håller föredrag. Temat är hur en vanlig  genetisk riskvariant ökar risken för typ 2 diabetes genom att göra insulincellen extra känslig för stress.

- Det finns ett läkemedel som kanske kan råda bot på detta, säger Anders Rosengren, läkare och forskare på Lunds universitets Diabetescenter.

Länk till programmet för Diabeteskvällen i Malmö 28 mars 2012

Featurebild DNA-spiral: Dreamstime

Related posts:

1. VIDEO om virus och typ 1 diabetes – Diabeteskväll 28/3
2. Kartläggning av sambandet stress och diabetes
3. Ny markör för typ 2-diabetes öppnar för tidiga åtgärder

Foto: Dreamstime

Populärvetenskaplig föreläsning som arrangeras av Allmänna Sjukhusets i Malmö Stiftelse för bekämpande av cancer.

Program

18.00 Välkommen Professor Anders Bjartell. Ordförande i Allmänna Sjukhusets i Malmö Stiftelse för bekämpande av cancer.

18.05 Malignt melanom ur kliniskt perspektiv. Professor Håkan Olsson, Onkologiska Kliniken, Lund.

18.25 Hudcancer – inte bara maligna melanom! Specialistläkare, med. dr. Kari Nielsen, Hudmottagningen, Helsingborg.

18.45 Våra motsägelsefulla solvanor. Emil Bengtsson och Johan Gulliksson, Strålskyddsmyndigheten.

19.05 Paus, kaffe med kaka.

19.25 Ett nytt sätt att motverka spridning av malignt melanom. Professor Tommy Andersson, Institutionen för Laboratoriemedicin, Malmö.

19.45 Faktorer som påverkar risken att utveckla basal- och skivepitel hudcancer. Docent Ramin Massoumi, Institutionen för Laboratoriemedicin, Malmö.

20.05–20.20 Frågestund – paneldiskussion. Moderator: Professor Lars Rönnstrand, Institutionen för Laboratoriemedicin, Malmö.

Related posts:

1. Proteinet som hjälper malignt melanom på traven
2. Gen som ökar risk för njurcancer och melanom
3. Genetisk koppling ökar risken för att drabbas av malignt melanom

Idag fokuseras det ofta på att man inte ska väga för mycket, men det är viktigt att veta att det är hälsosamt att väga lite mer när man blir äldre.

Tisdagen den 20 mars 2012 kl 18.30-21.00 arrangerade  PIL/Sjukhusbiblioteket och projektgrupp från Skånes universitetssjukhus och Malmö stad  en föreläsning på detta tema i Lund.

Föreläsningen filmades och kan ses i efterhand på följande länk: Att äta sig svag eller stark på äldre dar, går det?

Program

18.30 Välkomna! Jesper Aspegren, författare och programledare

18.35 Mat och fysisk aktivitet – före mycket eller för lite skämmer. Sölve Elmståhl, professor i geriatrik, Lunds universitet

19.15 Näring åt njutningen. Margareta Bensow-Bacos, dietist  

19.50 Fruktpaus. PIL/sjukhusbiblioteket har öppet hus och bokbord.  

20.05 Mat i praktiken. Eva Brandt, disktriktssköterska, Malmö stad

20.30 Frågestund

21.00 Avslutning  

Välkomna!

Related posts:

1. FÖRELÄSNING PÅ WEBBEN: Autism – fokus på vuxna
2. Föreläsning om ”Hjärtat och livsstilen” på webben
3. FÖRELÄSNING PÅ WEBBEN: Livsstil efter stroke

Deras forskning handlar om allt från språkstörningar hos barn, genterapi, nervcellsdöd vid sjukdomar som Parkinsons sjukdom, det ofödda barnets blodcirkulation till tidig diagnos av livshotande infektioner.

Läs mer om deras forskning:

	Bertil Christensson; Att diagnostisera giftiga infektioner
	Jonas Erjefält: Vad sker i den inflammerade vävnaden?
	Jia-Yi Li: Neural plasticitet och reparation vid neurodegenerativa sjukdomar
	Göran Lingman: Det ofödda barnets blodcirkulation
	Cecilia Lundberg: Gener som medicin för hjärnan
	Birgitta Sahlén, logopedi: Hur fångar språksvaga barn orden?

Related posts:

1. Nya professorer presenterar sin forskning
2. Nya professorer presenterar sin forskning
3. Nya professorer installerade – läs om deras forskning!

Foto: Waugsberg, Wikimedia Commons

Vilda honungsbin har magarna fulla av nyttiga mjölksyrabakterier som kan bekämpa bakterieinfektioner i både bin och människor. Ett samarbete mellan forskare vid Lunds universitet, SLU och KI har visat resultat som kan vara ett led i att bekämpa problemen med både bidöd och antibiotikaresistens. 

I den vetenskapliga tidskriften Plos One publicerar de nu sina resultat och den legendariske vetenskapsfotografen och professor Lennart Nilsson vid Karolinska Institutet illustrerar fynden med sina unika bilder. 

Idag äter människor i Sverige och andra länder nyttiga mjölksyrabakterier som tillsatts i livsmedel som yoghurt och fil. 

Forskaren Alejandra Vasquez samlar prover i Borneo.

- I våra tidigare studier har vi studerat honungsbin i Sverige. Vad vi nu funnit genom våra studier runt om i världen är att människor i alla kulturer har konsumerat världens största naturliga mix av nyttiga bakterier i livsmedlet honung, säger Alejandra Vasquez, forskare vid Lunds universitet. 

I vild och färsk honung, som honungsjägare hämtar från bibon i höga klippor och träd, finns miljarder av 13 olika sorters nyttiga mjölksyrabakterier. Detta kan jämföras med de 1-3 olika sorter som finns i kommersiella probiotiska produkter idag, berättar hon. 

Skyddar honung och bibröd

Honungsbina har själva använt dessa bakterier i 80 miljoner år för att tillverka och skydda sin honung och sitt bibröd (bipollen) som de tillverkar för att föda hela bisamhället. Forskarna har nu även visat att de nyttiga mjölksyrabakterierna motverkar honungsbinas två värsta bakteriesjukdomar. 

Bilderna ovan visar hur de stavformade mjölksyrabakterierna (som färgats blåa) sitter fast inne i binas honungsmage, en blåsa som bina förvarar nektar i. Lennart Nilsson har för första gången kunnat visa hur mjölksyrabakterierna sitter fast i slemlagret inne i honungsmagen. Foto: Lennart Nilsson. Länk till den vetenskapliga tidskriften Plos One där artikeln och bilderna publicerats: http://www.plosone.org

I den vetenskapliga artikeln beskriver forskarna hur bina själva bär på dessa nyttiga bakterier i sin honungsmage och att de som nyfödda får bakterierna från vuxna bin som matar dem.

Forskarna har också sett att stora mängder skadliga mikroorganismer som bakterier, jäst och mögelsvampar följer med nektarn och pollen som bina samlar från blommor för att göra honung och bibröd. Dessa mikroorganismer skulle kunna förstöra livsmedlet genom jäsning och mögel redan efter ett par timmar, men det visar sig att de nyttiga bakterierna i honungsmagen tog död på alla dessa mikroorganismer.

Kan även fungera som antibiotika hos människor?

- Eftersom vi människor har lärt oss att använda honung för behandling av halsont, förkylningar och läkning av sår är vår hypotes att de nyttiga bibakterierna även kan ta död på svåra sjukdomsbakterier hos oss människor. Vi har även preliminära, ännu opublicerade, resultat som visar att detta kan vara ett nytt verktyg för att komplettera eller till och med ersätta antibiotika, säger Tobias Olofsson. 

Alejandras forskarkollega Tobias Olofsson.

Möjlig förklaring till bidöd

Den aktuella studien visar också att binas nyttiga bakterier dör när biodlare i profylaktiskt syfte behandlar bina med antibiotika, framförallt i USA. Bina har alltså ett eget försvar mot sjukdomar i form av samarbetande nyttiga bakterier.

Men detta försvar minimeras hos bin i kommersiell biodling där bina behandlas med antibiotika, stressas, ges syntetiska livsmedel i ersättning för deras egna honung och bibröd, samt tvingas flyga på blommande fält som besprutas.

- Våra resultaten ger alltså forskarvärlden en oupptäckt nyckel som kan förklara varför bina dör i den mystiska bidöden Colony Collapse Disorder världen över, säger Alejandra Vasques.

Text: KATRIN STÅHL

Nyhet från Lunds universitet 13 mars 2012

Related posts:

1. Infekterade knäproteser ger problem
2. Kontaktallergi mot aluminium – ett ökande problem?
3. Bakterier istället för antibiotika

Foto: Colourbox

Det är inte helt ovanligt att bröstcancerpatienter avbryter sin behandling i förtid och därför riskerar återfall i cancer. Nu har forskare vid Lunds universitet hittat ett sätt att förutsäga vem som löper ökad risk att avbryta sin behandling alldeles för tidigt. 

Varje år diagnostiseras över 7000 kvinnor i Sverige med bröstcancer. Cirka 4000-5000 av dessa bröstcancerpatienter påbörjar en 5-årig antihormoniell behandling efter cancerdiagnos. Tidigare studier visar att cirka 20 procent avbryter behandlingen inom ett år.

Helena Jernström. Foto: privat

Helena Jernström och hennes kollegor har i en aktuell studie undersökt om det går att förutsäga vem som kommer att avsluta sin behandling i förtid och därmed riskera återfall. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Cancer Prevention Research.

- Läkarstudenten Andrea Markkula har gjort en gedigen sammanställning och analys av data i studien, säger Helena Jernström, docent i experimentell onkologi vid Lunds universitet.

Forskargruppen har studerat 417 bröstcancerpatienters journaler, patologutlåtanden och de frågeformulär som patienterna fyller i vid ett- respektive tvåårs-kontrollerna.

Förutsäga vilka som avbryter sin behandling

Utifrån dessa data har de identifierat fyra egenskaper, s k kliniska markörer, hos patienter som oftare avbröt behandlingen: normal vikt, rökare och/eller feströkare, alkoholintag högst två gånger per månad samt mindre aggressiva tumörer.

Det visade sig att de patienter som uppfyllde minst två av de fyra markörerna också var de som i högre grad hade avstått sin behandling vid ett- respektive tvåårskontrollerna, berättar Helena Jernström.

Vid ettårskontrollen var det nästan nio procent som avbrutit sin behandling och efter två år nära tio procent.

Avbruten behandling ökade risken för återfall

- De patienter som inte hade följt behandlingen vid ettårskontrollen hade en cirka tre gånger högre risk att få tidigt återfall i sin bröstcancer.  Det är alltså viktigt att fullfölja sin antihormoniella behandling, säger Helena Jernström.

Varför just dessa markörer är kopplade till patienternas dåliga följsamhet i behandlingen står inte klart. Det är möjligt att det finns både biologiska (biverkningar) och psykologiska orsaker eller en kombination av dessa faktorer bakom det faktum att vissa patienter avstår sin behandling.

- Men om våra fynd bekräftas i ytterligare studier innebär det att vi har verktyg för att ge mer riktat stöd för att minska andel patienter som avbryter sin behandling i förtid, säger Helena Jernström.

Text: KATRIN STÅHL

Pressmeddelande från Lunds universitet 12 mars 2012

Related posts:

1. Miljonanslag till bättre behandling av bröstcancer
2. Bättre behandling av blödande magsår räddar liv
3. Individuell behandling viktig vid Alzheimers

Vid kraftiga infektioner aktiveras immunförsvaret. En del av immunförsvarets celler kastar då ut ett nät, s k NET, Neutrophil Extracellular Traps, av DNA och proteiner med uppgift att oskadliggöra främmande bakterier och virus. I normala fall bryter kroppen ner nätet efter fullgjort uppdrag, men forskare vid Lunds universitet har upptaäckt att hos en del SLE-patienter sker inte detta. De undersökte om komplementsystemet på något vis är delaktigt, berättar Jonatan Leffler doktorand vid Lunds universitet.

Anna Blom och Jonatan Leffler. Foto: Kaisa Happonen

Överaktivt immunförsvar

Komplementsystemet är en del av immunförsvaret, som i samband med en del reumatiska sjukdomar kan bli överaktivt. Då ökar också risken för inflammation, t.ex. i leder och brosk. Jonatan Leffler och hans kolleger undersökte därför ett i kroppen vanligt förekommande protein (C1q) som ingår i komplementsystemet och huruvida det binds till NET. Det visade sig att hypotesen stämde.

- Förutom inflammationsrisken tyder resultaten också på att komplementsystemet stimulerar produktion av antikroppar som skyddar NET och försvårar nedbrytningen. NETs kan alltså finnas kvar längre i kroppen och binda till sig flera komplementproteiner som skapar mer inflammation och besvär hos SLE-drabbade. Det blir en ond cirkel, säger Jonatan Leffler.

Upptäcktes hos de sjukaste

Förloppet upptäcktes hos de SLE-patienter som hade den allvarligaste graden av sjukdomen med bl.a. njurproblem och inflammation. Forskningen visade att kroppens förmåga att bryta ner NET varierade över tid och kunde kopplas till patienternas skov.

- Resultaten ökar möjligheterna att bestämma vilken typ av SLE patienten har, och skulle därför kunna leda till bättre diagnostik. Det finns också goda skäl att forska vidare för att se om det går att utveckla läkemedel som kan bryta ner NET hos patienterna, säger Jonatan Leffler.

Text: BJÖRN MARTINSSON

Ett pressmeddelande från Lunds universitet, 9 mars 2012

Related posts:

1. Ämnen i ledbrosk kan ge reumatisk värk
2. Forskare berättar: Solens betydelse för sjukdom och hälsa
3. Petra Nilsson: Beskyddarna blir fiender vid Crohns sjukdom

Foto: Colourbox

Det finns en större risk för att genetiska faktorer leder till drogmissbruk om man växer upp i en dysfunktionell hemmiljö, visar en ny studie. Forskarna använder adoptionsmodell för att förstå relationen mellan arv och miljö.

Tidigare forskning har visat att drogmissbruk är starkt påverkat av genetiska faktorer och den miljö man växer upp i, till exempel familj och vänner. Huvudsakligen bygger den forskningen på studier av tvillingar och vanligtvis intakta familjer. När familjemedlemmarna har samma gener och hemmiljö är det svårt att avgöra om missbruket härrör från den dysfunktionella familjesituationen eller generna.

Först nu har en omfattande studie av adopterade barn genomförts för att pröva forskningsrönen.

Risken hos adopterade

I studien, som är publicerad i det senaste numret av Archives of General Psychiatry, har forskarna undersökt hur gener och miljö bidrar till risken för att adopterade barn blir missbrukare. På basis av ett stort och representativt underlag av adopterade barn i Sverige visar de att de genetiska faktorerna spelar en viss roll för att man ska börja missbruka droger.

- Ett adopterat barn med en missbrukande biologisk förälder som han eller hon inte växte upp med löper en fördubblad risk att själv bli missbrukare, säger forskarna Jan Sundquist och Kenneth Kendler.

- Men miljöfaktorerna visade sig också vara viktiga. Om ett syskon i den nya familjen – som alltså inte har samma gener – blir missbrukare fördubblar det också risken för att det adopterade barnet börjar missbruka.

Miljön förstärker generna

Det viktigaste rönet i den nya studien, menar forskarna, är att genernas inflytande på risken att utveckla ett missbruk är mycket starkare om man växer upp i en högriskmiljö. En utsatt miljö förstärker därmed de genetiska riskerna för missbruk.

- Studier av adopterade har den stora fördelen att man bättre kan studera effekterna av arv och miljö på olika hälsoaspekter. Det är dock viktigt att minnas att den absoluta risken för drogmissbruk är liten och att majoriteten av de adopterade mår lika bra som icke-adopterade, säger Kristina Sundquist.

Text: BERTIL KJELLBERG

Ett pressmeddelande från Lunds universitet, 7 mars 2012

Related posts:

1. Tretton gener som kan öka risken för hjärt-kärlsjukdom
2. Hur vägbuller, dålig luft eller pendling påverkar vår hälsa
3. Den yttre miljön påverkar hälsan mer än vi tror

Foto: Colourbox

Cancer orsakas av att celler delar sig på ett okontrollerat sätt. Tumörcellerna behöver mycket energi för att kunna dela sig och använder glukos som energikälla. Till sin hjälp har de proteiner som är specialiserade på att transportera in socker i cellen. Att förstå hur de här sockertransportörerna fungerar för att sedan kunna stoppa dem,  är ett av målen för Karin Lindkvists forskning.

Karin Lindkvist är docent i molekylär proteinvetenskap vid Lunds universitet och är specialist på proteinkristallografi. I sin forskning undersöker hon hur proteiner ser ut i minsta detalj och hoppas på det sättet få ledtrådar till hur de fungerar.

– I min forskningsgrupp fokuserar vi på att se hur proteiner samspelar med varandra och i förlängningen hur de påverkar cellens funktion, säger Karin Lindkvist. Sockertransportörerna är extremt viktiga men vi vet inte hur de ser ut, det finns inga strukturella studier på dem, fortsätter hon.

Proteiner har många funktioner

Proteiner finns i alla växt- och djurceller och har en mängd viktiga och nödvändiga funktioner. Att proteiner kan ha så många olika funktioner beror på deras komplexa och varierande form.  Den detaljerade beskrivningen av ett proteins struktur och form hjälper ofta till att förklara dess funktion.

Proteinkristall Foto: Karin Lindkvst

För att kunna se den tredimensionella formen på proteiner använder sig Karin Lindkvists grupp av röntgenkristallografi. Tekniken bygger på att man först får proteinet att bilda kristaller som man sedan skickar röntgenstrålar igenom. Röntgenstrålarna ändrar riktning när de träffar atomer i kristallen och med hjälp av det kan forskarna skapa en bild av hur proteinet ser ut.

Nya Läkemedel

Ett område där den här forskningen fått allt större betydelse är inom läkemedelsutveckling. Känner man till strukturen och formen på ett protein kan man också utforma läkemedel som optimalt passar in i proteinet och på så sätt kan påverka dess aktivitet.

– Cancerceller har väldigt många sockertransportörer och kan vi blockera dem är det en fantastisk möjlighet för cancerbehandling, säger Karin Lindkvist.

En tredimensionell modell av ett protein som transporterar vatten in i cellen. Bild: Karin Lindkvist. PLoS Biology 2009

Bakterietoxiner

Hon har tidigare visat strukturen för vissa bakteriegifter, toxiner, som bildas av stafylokockbakterier. De här toxinerna kan påverka immunförsvaret så starkt att man blir sjuk och kan få förgiftningssymptom, illamående och feber. Toxinerna aktiverar immunförsvaret genom att fästa sig på ett protein som finns i höljet på en viss typ av de vita blodkropparna, T-cellerna. Den detaljerade kunskapen om toxinerna kan nu användas för att ta fram läkemedel som hindrar eller mildrar effekterna av toxinerna.

– Min grupp är bra på att producera proteiner och kristallografi men vi kan inte de biologiska systemen lika bra, där behöver vi samarbeta med de som har större kunskap, säger Karin Lindkvist och menar att den kompetensen finns på medicinska fakulteten i Lund.

Genom att samarbeta med kemister som kan göra nya molekyler hoppas hon hitta ämnen som kan blockera sockertransportörerna och på sikt kunna användas för att svälta tumörerna och på så sätt hindra deras tillväxt.

TEXT: RAGNHILD AHLGREN

Related posts:

1. Virus möjlig bov bakom många fall av typ-1 diabetes
2. Karin Jirström: Att spå i tumörvävnad
3. Rickard Linnskog: Cancerforskningen blir kristallklar – tack vare jästsvampar!

Mona Eklund och Lisbeth Nilsson

Elrullstolar kan användas för annat än förflyttning. Forskning visar att träning i elrullstol kan hjälpa människor med mycket svåra hjärnskador att utveckla förmågor man tidigare inte trodde de hade.

– Om någon inte ser ut att reagera på ett kontaktförsök, då är det ju mänskligt att man inte tar kontakt. Och när man tror att någon inte kan göra någonting, då erbjuder man inte heller någon aktivitet. Det blir som en ond cirkel. Men jag såg att det trots allt kunde hända något i deras utveckling när de fick träna i en elrullstol.

Arbetsterapeut Lisbeth Nilsson vid Lunds universitet och Gällivare sjukhus, berättar om den grupp människor hon har arbetat med i många år, människor med svåra kognitiva funktionshinder. Det handlar om människor som innan träningen börjar upplevs som helt onåbara, och som man inte kan kommunicera med på något sätt. Många kan inte heller röra sig på egen hand.

– Man tyckte nog jag var lite tokig som ville träna den här gruppen i en elrullstol, men det visade sig vara en träningsform som utvecklade deras medvetenhet, berättar Lisbeth Nilsson. De fick en idé om att det var möjligt att förflytta sig på egen hand. När förståelsen för att de kan röra sig väl har väckts, kan det ibland också leda till att de försöker röra sig på andra sätt – krypande, i gåstol eller i något fall till och med genom att kunna gå på egen hand.

Utnyttjar hjärnans förmåga till anpassning

Träningen i elrullstol har Lisbeth Nilsson utvecklat under lång tid. Studien har pågått under tretton år, och arbetet har krävt mycket tålamod och utvecklingsarbete. Nyligen publicerades resultatet av studien i American Journal of Occupational Therapy.

Elrullstol som är utformad för att användas med metoden Köra för att Lära™. Foto: www.lisbethnilsson.se

– Människor med så här stora kognitiva funktionshinder utvecklas oerhört långsamt, säger Lisbeth Nilsson. Därför tar också forskningen mycket lång tid. För de flesta leder inte träningen till så stora framsteg som att lära sig gå, men när man ser små, små framsteg blir man inspirerad att fortsätta. Det kan ta månader. Det kan ta år. Men i de flesta fall ser man förbättringar.

Tanken med träningen i elrullstol är att man försöker ta vara på den potential till utveckling som de här personerna har. Det är en fördel att börja så tidigt som möjligt eftersom hjärnans plasticitet – anpassningsbarhet – är större ju tidigare man börjar. Den yngsta i studien var bara ett år när träningen i elrullstol inleddes.

– Den flickan är en av dem som idag kan gå, berättar Lisbeth Nilsson. Från början var förutsägelsen från hennes läkare att hon aldrig skulle kunna gå, men efter 6-7 års träning så kunde hon nå dit.

Olika grader av medvetenhet

De träningsrullstolar som används har utvecklats av företaget Permobil i samarbete med Lisbeth Nilsson. De skiljer sig från vanliga elrullstolar på flera sätt för att göra träningen så säker och enkel som möjligt, bland annat är styrspaken placerad i mitten. Träningen sker alltid inomhus så att man inte kan skada sig.

– I början är det mer slumpen som avgör om de som tränar i elrullstolen kommer åt styrspaken och elrullstolen rör sig, berättar Lisbeth Nilsson.

– Efter att ha övat i några månader lär sig de flesta förstå att det är de som får elrullstolen att röra sig. Då släpper oron och de kan känna glädje i stället.

Träning i elrullstol på dagcenter i Jokkmokk. Foto: Lisbeth Nilsson

Elrullstolen är i det här fallet i första hand ett träningsredskap, och inte ett transportmedel. Det är heller aldrig tanken att dessa personer själva ska kunna köra ensamma utomhus.

– Man kan säga att träningen i elrullstolen är ett sätt att upptäcka sambandet mellan orsak och verkan – mellan det man själv gör och det som därefter sker, säger Mona Eklund, professor i arbetsterapi vid Lunds universitet. Det leder till en högre grad av medvetenhet som gör att man kan stimulera en utveckling även inom andra områden, till exempel att använda verktyg.

Arbetssättet börjar sprida sig

Inom Region Skåne har man infört träningsmetoden som en del av barn- och ungdomshabiliteringen från januari i år. Det började som ett utvecklingsprojekt 2007, men nu finns det utbildad personal och träningsrullstolar på fyra ställen i Skåne – Hässleholm, Ystad, Malmö och Landskrona.

– Det finns också liknande verksamhet i min hemkommun, Jokkmokks kommun, och på ytterligare några ställen i bland annat England och Irland, säger Lisbeth Nilsson.

Lisbeth Nilsson har även börjat testa träningsmetoden inom andra områden. Hon har sett att den kan fungera som ett screeningverktyg för att se vilken grad av medvetenhet – kognitiv förmåga – som människor med till exempel stroke, demenssjukdomar eller autism har. Genom att se hur de agerar i elrullstolen kan man få en känsla för deras grad av medvetenhet.

– Jag har bland annat provat träningen i elrullstol på människor som nyligen fått stroke, säger Lisbeth Nilsson. Om de inte kan prata kan det vara oerhört svårt att veta hur mycket de förstår. I de tester vi har gjort under hösten vid Gällivare sjukhus ser vi att i de flesta fall finns det en högre kapacitet hos personen än vad man trott. Då kan man ge mer instruktioner och kräva lite mer i rehabiliteringsarbetet. Och deras rehabilitering kan också gå lite fortare.

Text: NINA HULT

Artikeln är tidigare publicerad på Medicinska fakultetens hemsida vid Lunds universitet som månadens vetenskapliga artikel februari 2012.

Related posts:

1. Drömmaskiner hjälper funktionshindrade
2. Högintensiv träning ger bättre effekt på typ 2 diabetes
3. Ishockeyspelare kan drabbas av svårt eksem

Foto: Colourbox

Leukemi är den vanligaste cancerformen hos barn. Bättre diagnostik och effektivare behandling har gjort att drygt 80 procent av barnen blir friska. Ett fåtal drabbas dock av återfall och de är fokus för Bertil Johanssons forskning.

Bertil Johansson är läkare och professor i klinisk genetik vid Lunds universitet. Hans grupp gör genetiska analyser och försöker identifiera förändringar i arvsmassan i leukemicellerna hos de barn som får återfall.

-Det hade inte varit dumt om vi redan vid diagnos kunde göra en analys och se att det här är en farligare form som vi skulle behandla annorlunda redan från början, säger Bertil Johansson.

Detaljerad diagnostik

Idag vet forskarna att leukemi beror på att det uppkommer förändringar i cellens arvsmassa och flera olika avvikelser har identifierats. Varje avvikelse innebär en särskild leukemityp som kräver en speciell behandling. Ju mer detaljerad diagnos, desto större möjlighet till en riktad och effektiv behandling.

-Redan idag får barnen olika behandling baserat på vilka genetiska förändringar som finns men vi behöver dela upp dem mer, säger Bertil Johansson.

Inom leukemidiagnostiken använder man olika metoder. FISH är en teknik som används för att identifiera genetiska förändringar. Bilden visar en kromosomförändring där en del av kromosom 21 finns i flera kopior, rosafärgad i bilden. (Foto: Bertil Johansson)

Okontrollerad tillväxt

Vid leukemi växer omogna förstadier till de vita blodkropparna okontrollerat i benmärgen och tränger på olika sätt ut den friska blodbildningen i benmärgen.

Det finns två huvudtyper av leukemi hos barn, akut lymfatisk leukemi (ALL) och akut myeloisk leukemi (AML). De två leukemisorterna utgår från olika sorters celler i blodet.

Sämre prognos för T-ALL

Varje år insjuknar ett hundratal barn och ungdomar i leukemi. ALL är den vanligaste formen av barncancer och utgör cirka 85 procent av alla leukemifall. Närmare 90 procent blir botade men de som råkar ut för en svårare form, T-ALL, har en sämre prognos.

Att hitta olika genetiska förändringar som förklarar varför T-ALL är svårare att bota och varför det går bra för en del barn men inte för andra är därför ytterligare en utmaning för Lundaforskarna.

-Vi vet inte vem som behöver en tuffare behandling, det finns idag inga säkra genetiska markörer. Vi letar även här efter det vi kan ha nytta av vid diagnos.

DNA teknik

För att hitta de små förändringarna i kromosomerna använder sig forskarna av en teknik som gör det möjligt att analysera en miljon DNA-varianter samtidigt. Genom att studera kromosomerna hos flera hundra fall hoppas Bertil Johansson och hans grupp att de ska kunna hitta de förändringar som kan vara av betydelse.

För att få ihop antalet fall av de mer sällsynta leukemivarianterna är det viktigt att samarbeta med andra forskargrupper på andra sjukhus.

Nordiskt samarbete

-Vi har ett fantastiskt samarbete i Norden. Alla barn och ungdomar som får leukemi behandlas enligt samma rutin, säger Bertil Johansson. Det spelar ingen roll om det är i Oslo, Reykjavik eller Lund.

Det här gör att forskarna har tillgång till prover från fler barn och att de vet att de barn som får återfall har diagnostiserats på samma sätt och genomgått samma behandling.

Barnleukemi behandlas med olika cellgifter, ibland med flera på samma gång, och i vissa fall i kombination med benmärgstransplantation.

Trots att forskarna känner till många av de genetiska förändringar som finns i leukemicellerna finns många frågor kvar att besvara

-Fortfarande vet vi inte varför leukemier uppkommer, säger Bertil Johansson.

Text: RAGNHILD AHLGREN

Related posts:

1. Fakta om barnleukemi
2. Karin Johansson: Ny teknik för att mäta lymfödem
3. Bertil Christensson: Att diagnostisera giftiga infektioner

- Man måste hela tiden hålla koll, säger Catarina Nordander, överläkare vid Arbets- och miljömedicin, Labmedicin Skåne. Catarina Nordander ansvarar för kinikens verksamhet inom arbetsrelaterade besvär i rörelseorganen.

Klniken utreder patienter med misstänkt arbetsrelaterade besvär i rörelseorganen. En viktig del i arbetet är också att tidigt kunna fånga upp problem, helst redan innan de lett till svåra besvär och sjukskrivningar. Därför gör man fältprojekt i olika arbetsmiljöer. Just nu pågår undersökningar om kassaarbete, postsortering, och arbete inom vård och skola.

Tufft för styckare

Arbets- och miljömedicin har en lång tradition av att studera hälsorisker i olika sorters arbetsmiljöer. Hur är då läget på den svenska arbetsmarknaden?

-De kemiska hälsoriskerna har minskat, och det har hänt mycket inom vissa sektorer, som till exempel inom livsmedelsindustrin. De skadliga ensidiga industrijobben har också blivit färre, men det är snarare på grund av ökad automatisering än på grund av förbättrad ergonomi. och dessvärre dessutom för att de jobben lämnat landet. Men många problem kvarstår, konstaterar Catarina Nordander. Det gäller till exempel styckningsbranschen där jobben fortfarande är tunga och ensidiga och utförs i högt tempo i kylslagen miljö.

- Styckarna är den mest belastade yrkesgrupp vi sett, med en hög andel underarms- och handbesvär. Att förbättra deras arbetsmiljö handlar främst om att sänka tempot. Idag får man inte stycka mer än sex timmar per dag enligt Arbetsmiljöverket.

Det är ett steg på väg, men Catarina Nordander tycker att det hade varit bättre med ett fast riktvärde när det gäller handledsvridningar. Arbets- och miljömedicin har här tagit fram en egen mätutrustning som de använder vid fältstudier: hur mycket böjs handleden vid arbetsmomentet, hur fort går det och hur många gånger per tidsenhet utförs handledsböjningen?

-Gällande regler tar inte hänsyn till hastigheter för dessa har tidigare inte gått att mäta. Men vi kan göra det och vi använder oss också av resultatet. För det finns, till exempel, ett samband mellan mätresultat och sjukdomar: Ju snabbare man rör handleden desto fler sjuka. Det här framkommer tydligt när exponeringen går att mäta.

Vi står fria

Arbets- och miljömedicin anlitas av flertalet aktörer: Företagshälsovården kan skicka patienter till dem; facken kan ”remittera” på så sätt att patienten gör en egenremiss bland annat inför arbetsskadeprövning; och övriga vården hänvisar rutinmässigt patienter till enheten. Däremot är det numer mindre vanligt att Försäkringskassan kontaktar dem.

-Men vi tar också egna initiativ: Inom ramen för vårt förebyggande ansvar går vi ut och göra egna fältundersökningar där vi misstänker att det kan finnas problem. Samtidigt får vi möjlighet att informera om hur belastningsskador kan undvikas. Vi står fria att agera och det är viktigt, poängterar Catarina Nordander.

- Arbete i butik karaktäriseras av snabba rörelser och att jobbet är tungt och repetitivt. Både de som plockar upp varor och de som sitter i kassan utsätts för belastning. Kan man därför införa arbetsrotation visar det sig att personalen mår bättre. Arbetsmiljöverket har också lagt begränsningar om hur länge man får sitta i kassan under ett arbetspass.

Även byggbranschen är behäftad med klassiska risker för arbetsskador. I den senare branschen förekommer det också vibrationer vid en hel del arbetsmoment.

- Vi måste titta på vad kombinationen ergonomi och vibrationer kan betyda.

Ta bort ensidigheten viktigare än verktygen

Catarina Nordander är mindre intresserad av att arbets- och miljömedicin skulle vara med och utveckla mer ergonomiska verktyg för industrin. Är de ensidiga arbetsmomenten kvar så är problemen det också, menar hon. Och vad som är problem har enheten god kännedom om genom sina kanaler:

- Våra patienter, våra fältstudier och övriga kontakter som kliniken har ger oss en mycket god insyn i vad som är aktuella och relevanta problem i arbetslivet. Vi har även ett nära samarbetet med Lunds universitets Avdelning för arbets- och miljömedicin, vilket gör det möjligt för oss att fördjupa oss, och göra vetenskapliga studier, som kan publiceras och därmed spridas långt utanför närområdet. Detta finansieras via externa forskningsanslag.

Nära kontakt med forskningsvärlden

- De fördjupade kunskaper vi får, genom den nära kontakten med forskningsvärlden, kan sedan föras tillbaka och utnyttjas i vårt klinikarbete. Vi är därför ett bra exempel på välfungerande translationell forskning, dvs medicinsk forskning som bygger på nära och ömsesidigt utbyte med konkreta vårdfall eller liknande exempel från verkligheten.

Ett exempel på sådana här studier är att universitetsavdelningen för arbets- och miljömedicin var med och utvärderade glasögon med speciella prismor vilka ger tandläkare en bättre arbetsställning. Västra Götalandsregionen har beslutat att erbjuda tandläkare och tandhygienister sådan glasögon, och arbets- och miljömedicin kommer att medverka i utvärderingen av effekter på hälsotillståndet på lång sikt.

Det senaste är annars att data som samlats in under mer än 20 år om arbetsmiljöproblem nu håller på att sorteras in i en databas. Det här kommer att utgöra en viktig källa för framtida forskning. Men nu är tiden dock mogen, menar Catarina Nordander, för Arbetsmiljöverket att sätta in mer utarbetade regler för handledsrörelser inom industriarbete, montering, packning och liknande arbetsuppgifter.

För som Catarina Nordander avslutar:

- Det är svårare att skydda folk från dålig ergonomi än dålig luft.

Text: ANNA-MI WENDEL

Tidigare publicerad av LUMSI, 17 februari 2012

Related posts:

1. För ”effektivt” arbete kan ge riskbelastning
2. Metod att mäta muskelbelastning intresserar industrin

Stina Hörberg och Zimba. Foto: Carin Sandersnäs

När Stina Hörberg var tre månader fick hon cancer i ögonen. I vuxen ålder drabbades hon åter av allvarlig cancer, troligen orsakad av behandlingen av den första. I dag är Stina Hörberg 42 år, helt blind och verksam som journalist och informatör.

Ett av sina journalistiska uppdrag har hon inom PanCareSurFup, det stora EU-projektet som tar krafttag mot sviter av barncancerbehandling genom att lära sig mer om dessa sena effekter av behandlingen.

Projektet leds av Lars Hjorth, överläkare på Skånes universitetssjukhus och forskare vid Lunds universitet.

– I februari 2011 hörde jag ett inslag på Ekot om projektet. Det kom som en skänk från ovan. Av egen erfarenhet vet jag hur viktigt det är med uppföljning och att den individuella sjukdomshistoriken är dokumenterad, säger Stina Hörberg.

Vid denna tidpunkt hade Stina ganska nyligen gått igenom behandling för en tumör inom strålfältet från den behandling hon fick som bebis.

– Efter flera turer i sjukvården i över ett års tid visade sig slutligen att det var en högmalign tumör. Men en dokumenterad sjukdomshistorik, utöver min egen berättelse, hade förmodligen underlättat väldigt mycket för mig – och även för sjukvården, säger Stina.

Nu skriver Stina Hörberg för PanCareSurFup om de många praktiska problem, men också möjligheter och personliga upplevelser, goda och mindre goda, som följer med barncancer och funktionsnedsättning.

Artiklarna kommer med början under våren att publiceras här på Aktuellt om vetenskap och hälsa, www.vetenskaphalsa.se.

I en första artikel berättar hon mer om projektet PanCareSurFup: Unga med cancer följs upp i EU-projekt

Text: KATRIN STÅHL

Artikeln har tidigare varit publicerad i Nyhetsbrev för massmedia nr 1/2012 från Skånes universitetssjukhus, Medicinska fakulteten vid Lunds universitet, Labmedicin Skåne och Psykiatri Skåne.

Related posts:

1. Unga med cancer följs upp i EU-projekt
2. Positiva erfarenheter av hemsjukvård för barn med cancer
3. Tema cancer: Ovanlig cancer kräver centralisering

I framtiden kanske laserljus kan stråla bort cancertumörer. Laserljuset leds i sådana här optiska fiber, vilka sticks in i patientens hud. Foto: Charlotte Carlberg Bärg.

Laserljus i kombination med vissa läkemedel – så kallad fotodynamisk terapi – kan förstöra cancertumörer, men används idag mest för att bota hudcancer.

Johannes Swartling. Foto: Joan Sandberg

Orsaken till att invärtes tumörer inte behandlas är att det saknas teknik för att kontrollera att ljusmängden blir precis lagom stor. En mjukvara, utvecklad av atomfysiker vid Lunds Tekniska Högskola, ser dock ut att kunna lösa problemet.

– Nu tror jag att vi står inför ett riktigt genombrott. Både för oss och för andra forskargrupper runt om i världen som forskar på laserljus mot cancer, säger Johannes Swartling, doktor i atomfysik vid LTH och teknisk chef vid företaget Spectracure som numera utvecklar mjukvaran.

Ljusfibrerna samlar in data om tumören

Finessen är att mjukvaran förser ljusfibrerna med fler uppgifter än att skicka ut ljus. Mellan varven samlar de också in information om tumören, vilken de skickar tillbaka till laserinstrumentet.

– På så sätt kan mjukvaran löpande räkna ut optimal ljusdos, och justera om nödvändigt. Hela tumören måste ju bort samtidigt som man inte vill skada intilliggande organ, säger Johannes Swartling.
Enligt forskarna kan mjukvarutekniken också användas i andra ljusterapier som använder lysdioder eller infraröd laserstrålning.

Kliniska studier i vår

Tester på svenska prostatapatienter har visat att metoden också fungerar väl för invärtes tumörer och i vår drar en klinisk studie mot återkommande prostatacancer i gång i USA och Kanada. Ansökan ligger just nu hos myndigheterna för godkännande att studierna kan starta. Samtidigt testas samma laserljusteknik mot bukspottskörtelcancer i England.

– Fördelen med laserljus är att biverkningarna ser ut att kunna minimeras. Med dagens behandlingsmetoder riskerar botade prostatacancerpatienter såväl impotens som inkontinens. Dessutom finns återfallsrisk med traditionell behandling, säger Johannes Swartling.

Sune Svanberg. Foto: Mikael Risedal

De internationella testerna går ut på att justera rätt dosnivåer, garantera säkerheten och säkerställa effekten. Om allt flyter på hoppas företaget på ett godkännande från de nationella myndigheterna FDA och Health Canada inom några år.

– Det här kan verkligen bli revolutionerande, säger Sune Svanberg, professor i laserfysik vid Lunds Tekniska Högskola och en av dem som ligger bakom tekniken.

Text: KRISTINA LINDGÄRDE

Pressmeddelande från Lunds universitet 15 februari 2012

Related posts:

1. Lättare bedöma risken för nya våldsbrott

Marie Gisselsson-Solén. Foto: Roger Lundholm.

För barn med återkommande öroninflammationer är det viktigt att tidigt ställa rätt diagnos och sätta in rätt behandling. Förebyggande vaccinationer har också visat sig ha goda effekter. Öronläkare Marie Gisselsson-Solén vid Skånes universitetssjukhus och Lunds universitet har studerat detta närmare i sin avhandling om öronbarn.

– Man vet sedan tidigare att de barn som drabbas av öroninflammationer som mycket små, också har störst risk att få återkommande öroninflammationer, säger Marie Gisselsson-Solén.

I de flesta fall beror öroninflammationer på att bakterier får fäste i mellanörat och leder till varbildning inne i örat. Återkommande öroninflammationer är vanligast hos de riktigt små barnen under två år.

Gammal kunskap om bakterier bakom öroninflammation

Öroninflammationer kan bero på flera olika typer av bakterier. Vanligast är troligen pneumokocker (Streptococcus pneumoniae), men även bakterierna Haemophilus influenzae och Moraxella catarrhalis kan orsaka öroninflammationer hos barn.

Det är bakterier som ofta finns i vårt nässvalg utan att ställa till några problem, men som i vissa fall kan ta sig via örontrumpeten in i mellanörat och ge en infektion där.

– Vi vet egentligen ganska lite om vilka bakterier som är orsaken till öroninflammationer hos barn idag, säger Marie Gisselsson-Solén. För att vara helt säker skulle man behöva gå in bakom trumhinnan och ta bakterieprov därifrån, men det vill man inte göra i onödan.

Senast man gjorde en sådan studie på svenska barn med okomplicerade öroninflammationer var 1973, berättar Marie Gisselsson-Solén.

– Det kan ju ha hänt mycket sedan dess. I vår studie har vi i stället tittat på vilka bakterier som finns i nässvalget. Det ger naturligtvis inget hundraprocentigt svar på vilka bakterier som ställer till besvär inne i mellanörat, men kan ändå ge en indikation. Bakterier som inte finns i näsan finns troligen heller inte inne i örat.

Forskarna kunde bland annat se att öronbarnen oftare bar på bakterien Haemophilus influenzae i nässvalget, både när de var friska och sjuka. Riktigt varför det är så vet man inte ännu, men man tror att öronbarnen börjar bära de här bakterierna tidigare än andra barn, och också har svårare att göra sig av med dem.

– På senare år har man upptäckt att öroninflammationsbakterier kan gömma sig i nässvalget i en sorts slemlager. När vi behandlar öronbarnen med antibiotika kan de gå in i ett vilostadium, berättar Marie Gisselsson-Solén. När barnet inte längre får antibiotika kan bakterierna ”vakna till liv” och infektionen får möjlighet att blossa upp igen. Antibiotika kommer inte åt bakterier som gått in i ett sådant ”vilostadium”.

Vanlig följdsjukdom efter förkylning

Lindrigare former av öroninflammationer är en relativt vanlig följdsjukdom efter en förkylning.

– Man tror att virusinfektionen gör så att bakterierna lättare får fäste och kan orsaka en öroninflammation, säger Marie Gisselsson-Solén. På något sätt gör virusinfektionen så att slemhinnorna blir känsligare och mer mottagliga för en bakterieinfektion.

För de allra flesta läker en öroninflammation ut av sig själv. Får man inte några andra symptom som tyder på att en komplikation kan vara på väg, behandlas därför vanligtvis inte barn mellan 1 och 12 år med antibiotika vid öroninflammationer för att minska riskerna för antibiotikaresistens. Det man i stället rekommenderar i de flesta fall är behandlingar som lindrar symptomen, framför allt smärtstillande medel.

Hos små barn som får många öroninflammationer sätter man också ofta in ett litet rör i trumhinnan för att minska på trycket vid en infektion och minska riskerna för nya infektioner. Inom ett till två år stöts röret ut av sig själv.

Förebyggande behandling i stället för antibiotika

Sedan 2009 ingår pneumokockvaccin i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn. Vaccinationen ges under barnets första år för att ge ett skydd mot en av de vanligaste orsakerna till blodförgiftning och hjärnhinneinflammation. Pneumokocker är dessutom en vanlig orsak till lunginflammation, öroninflammation och bihåleinflammation.

I Marie Gisselsson-Soléns avhandling ingick den första svenska uppföljningen av vaccinets effekter på öroninflammationer sedan vaccineringen infördes. Hon kunde se att vaccinet minskade antalet öroninflammationer i en grupp små barn med återkommande öroninflammationer.

– I en studie som gjordes mellan 2003 och 2010 innan pneumokockvaccinet hade införts i Sverige kunde vi se att vaccinerade barn hade 26 % färre öroninflammationer och hälften så ofta behövde sätta in rör i öronen jämfört med icke-vaccinerade barn. Det är ungefär samma nivå som man sett i USA där vaccinet har funnits under längre tid.

Viktigt ställa rätt diagnos

Det kan ibland vara svårt för en distriktsläkare eller barnläkare att tidigt ställa rätt diagnos vid en öroninflammation.

– I dessa fall är det bra om vi kan hjälpas åt, menar Marie Gisselsson-Solén. Små barn som fått öroninflammation innan de är ett halvt år kommer ändå ofta till oss så småningom, så jag skulle gärna se att vi tidigt har en dialog kring hur vi bäst tar omhand dessa barn. När det gäller de allra minsta barnen kan örongångarna vara så trånga och fulla med vax att det kan vara svårt att se in i örat utan den utrustning som vi öronläkare har tillgång till.

Marie Gisselsson-Solén utvärderade i sin avhandling också om ett snabbtest för urin som vanligtvis används för att hitta pneumokocker vid lunginflammation också skulle kunna användas för att spåra bakterier vid en öroninflammation. Det visade sig att snabbtestet fungerade nästan lika bra som vanliga bakterieodlingar när det gällde att hitta pneumokocker från nässvalget och örat.

– Den här typen av snabbtest är relativt dyra så det är inget man använder på alla patienter, men de kan vara användbara i en del fall när man står och väger mellan att sätta in antibiotika eller inte, säger Marie Gisselsson-Solén. Ser man att det inte finns pneumokocker i nässvalget så kan det tyda på att öroninflammationen kommer att kunna läka ut av sig själv.

Medfödda brister i immunförsvaret

Hos öronbarnen kan det också finnas en medfödd avvikelse i immunförsvaret som gör att det blir mer utsatta för öroninflammationer. Öronbarnen hade mindre av en sorts antikroppar i immunförsvaret som kallas IgG2, och forskarna kunde också se att det fanns ett protein, MBL, som saknades i det så kallade medfödda immunförsvaret.

– Det här är sådant som rättar till sig med tiden, men kan vara en förklaring till att dessa barn lättare får många öroninflammationer som små.

Text: NINA HULT

Related posts:

1. Bertil Johansson: Barnleukemi är fokus för hans forskning
2. Solen tema i Aktuellt om vetenskap & hälsa juni 2011
3. Solen som stjärna

På Alla hjärtans dag, 14 februari,  direktsändes föreläsningen om Hjärtat och livsstilen från Skånes universitetssjukhus i Lund. Föreläsningen kan ses i efterhand på nedanstående länk

LÄNK TILL SÄNDNINGEN

Related posts:

1. Se föreläsning om folksjukdomen KOL på webben
2. FÖRELÄSNING PÅ WEBBEN: Autism – fokus på vuxna
3. Föreläsning på webben: Bra mat på äldre dar

Ultraljudsbild av foster i 3D. Foto: Ann Thuring

Med ultraljud kan man numera se vad som händer inuti livmodern, in i minsta detalj.

– Vi kan se om fostret kissar, kliar sig eller grimaserar. Inte ens inne i livmodern har man idag något privatliv! 

Det sa gynekologiprofessorn Karel Marsal, på både skämt och allvar, vid ett symposium i Lund om ultraljudets medicinska användning. Denna startade ju i Lund i ett samarbete mellan kardiologen Inge Edler och fysikern Hellmuth Hertz. 

Första bilden 1953

Deras första ekokardiogram (ultraljudsbild av hjärtat) gjordes 1953. Ända sedan dess har metoden varit till enorm nytta för hjärtläkarna, och även för neurologer, kärlkirurger m.fl. 

Det är ändå inom gynekologin som metoden används allra mest, eftersom alla gravida kvinnor numera undersöks med ultraljud. Även här var Lund tidigt ute genom docent Bertil Sundén. Hans avhandling från 1964 om fosterövervakning med ultraljud blev banbrytande inom området. 

– Det är fortfarande fantastiskt att läsa Bertils avhandling. Han skriver bland annat om alla de områden inom obstetriken och gynekologin där han tror ultraljud kan komma att användas – och han har fått rätt i allt! sa Karel Marsal. 

Många tillämpningsområden

Ultraljud används idag för att ställa diagnos på gynekologiska sjukdomar som tumörer och myom, och vid graviditeter för att bedöma fostrets ålder, tillväxt och eventuella missbildningar eller väntade problem vid förlossningen. Ultraljud används också för att styra läkarnas instrument vid t.ex. fostervattensprov och blodtransfusioner inuti livmodern. 

När det gäller fostrets tillväxt, så kan den studeras med en metod som Karel Marsal själv varit med om att utveckla: Doppler-ultraljud, som mäter flödet i en vätska. Bilder av blodets flöde genom navelsträngen visar om moderkakan fungerar som den ska, så att fostret får en bra blod- och syreförsörjning. Dopplermetoden kan också visa cirkulationen i fostrets hjärta och hjärna samt syretillförseln till dess lungor. 

Fler medicinska detaljer i 2D

Ultraljudsundersökningar görs idag i graviditetsveckorna 18 och 32. I Skåne erbjuds också kvinnor över 33 år en undersökning redan i vecka 13. Det är ett tidigt och riskfritt sätt att hitta foster med Downs syndrom. 

De skulpturala, guldfärgade 3D-bilderna, som kan bli nästan som porträtt av fostret, tas inte som rutin. Vanliga 2D-bilder är inte lika anslående men visar fler medicinskt intressanta detaljer: man kan se aorta, ansiktsprofil, öron, hjärta och andra delar inuti och utanpå kroppen. Men även 3D-bilderna – som föräldrarna är mycket förtjusta i – har en medicinsk användning. 

Vikten i 3D

– Om det vanliga ultraljudet tyder på att det finns en missbildning av fingrarna eller en läpp- och gomspalt, så går man vidare med en 3D-undersökning. Vi studerar också 3D som ett möjligt sätt att bestämma fostrets vikt på ett säkrare sätt. Vikten är ju av betydelse både för mycket små foster, som kan behöva hämtas ut tidigare än normalt, dels hos mycket stora foster där man kan behöva planera för kejsarsnitt, förklarar Karel Marsal. 

Symposiet om ultraljudets historia och nuvarande användning anordnades av Kungliga fysiografiska sällskapet. 

Text: INGELA BJÖRCK

Related posts:

1. Föredrag om ultraljud i klinisk diagnostik
2. Göran Lingman: Det ofödda barnets blodcirkulation
3. Gunnar Flivik: Allt bättre resultat för proteskirurgin

Foto: Dreamstime

Vad får och bör man göra i vården när det gäller patienter med nedsatt beslutsförmåga? Och när ska någon anses behöva att andra fattar vårdbeslut för hans eller hennes räkning? Kring dessa frågor finns en omfattande gråzon, där vårdpersonal och anhöriga tvingas treva sig fram efter bästa förmåga. 

Vissa fall är självklara, till exempel att ett litet barn, en medvetslös patient eller en psykotisk person inte är beslutsförmögen. Personer som däremot ”bara” har en lindrig utvecklingsstörning eller lindrig demens, eller som lider av svåra smärtor eller depression, är de beslutsförmögna? Kan de tillgodogöra sig den information som behövs inför medicinska vägval, väga de olika alternativen mot varandra och meddela sitt beslut? Och vad gäller rent juridiskt i sådana situationer?

Bryter mot lagen

Morten Klemme Nielsen. Foto: Katrin Ståhl

Om dessa frågor handlade ett symposium ordnat av Lunds universitets avdelning för medicinsk etik.

”Laglöst land” var rubriken för Morten Klemme Nielsens presentation. Han är jurist och adjunkt vid Socialhögskolan, och menade att mycket av den vård som idag ges fr.a. till demenspatienter egentligen bryter mot lagen.

– Det görs varje dag åtgärder som skulle kunna definieras som misshandel, olaga tvång eller olaga frihetsberövanden eftersom de bryter mot frivillighetsprincipen, menade han.

Laglöst tillstånd

Detta har varit känt minst sedan 1982, då Socialberedningens förslag till reformer av vården av  utvecklingsstörda och åldersdementa personer las fram. Möjligheterna till tvångsvård blev då mer begränsade. Och medan föräldrarna fungerar som ställföreträdande vid medicinska beslut om barn, så finns inte några motsvarande ställföreträdande vid beslut om vården av dementa äldre.

– Begreppet ”fullmakt” kan inte användas, eftersom det förutsätter att den som ger fullmakten kan följa upp dess användning. ”Goda män” brukar bara ha ett ekonomiskt ansvar, och får inte fatta beslut om vård och omsorg. Och att utse äldre dementa personers barn till ställföreträdande har de svenska lagstiftarna dragit sig för, av rädsla för att ansvaret ska missbrukas, förklarade Morten Klemme Nielsen. Därför råder alltså nu ett laglöst tillstånd, vilket han var missnöjd med.

När, hur och vem?

Doktorn i medicinsk etik Linus Broström diskuterade vid symposiet de tre stora frågorna När, Hur och Vem. När ska man anse att någon inte längre är beslutsförmögen, hur ska beslut då fattas å hans eller hennes vägnar, och vem är det som ska fatta besluten?

– Ofta handlar det om avvägningar mellan självbestämmande och välbefinnande. Ska vi till exempel tvinga pappa att gå med rollator även om han inte vill, för att det är bäst för hans säkerhet? frågade han.

Här finns ett stort utrymme för subjektiva bedömningar. På en viss vårdavdelning kanske man prioriterar patienternas autonomi och låter dem hållas även med beslut som kan vara negativa för deras hälsa, på en annan anser man att det fysiska välbefinnandet måste prioriteras.

Olösta etiska problem

När, Hur och Vem-frågorna rymmer många viktiga och olösta etiska problem, menade Linus Broström. Men även om frågorna är svåra, och flytande gränser kanske alltid måste finnas, är det ändå viktigt att hålla diskussionen levande.

Vid symposiet deltog också barncancerläkaren Anders Castor och barnrättsjuristen Titti Mattsson. De tog ur sina respektive perspektiv upp de frågor som uppstår vid svåra beslut om vården av barn.

Text: INGELA BJÖRCK

Related posts:

1. Frågor och svar om felaktig demensdiagnos
2. Deppig eller manisk? Etiska frågor kring hjärnimplantat
3. Demenssjukdomar är svåra att diagnostisera

Foto: Dreamstime

Många äldre riskerar att få fel mediciner när de skrivs in eller ut från sjukhus. Det gäller främst dem som får sina mediciner i dosförpackningar, Apodos, från apoteket.

– Det är inte fel på själva systemet utan snarare på handhavandet, säger Patrik Midlöv, som tillsammans med forskarkollegor i Lund har visat hur man kan kvalitetssäkra de äldres läkemedelslistor vid utskrivning.

Vårdskador är tyvärr ganska vanliga och enligt en rapport från Socialstyrelsen beror nästan en tredjedel på läkemedelsfel. Många av felen skulle kunna undvikas genom bättre läkemedelsavstämning.

Äldre, sköra, multisjuka patienter med många olika mediciner tillhör de mest utsatta. De flesta felen uppstår vid övergångar mellan olika vårdformer, exempelvis när patienten skrivs in på sjukhus eller efter en sjukhusvistelse då patienten flyttas till ett vårdboende eller hemmet. Apodos, apotekets system för expediering av läkemedel i speciella dosförpackningar (se faktaruta) är utformat för att öka patientsäkerheten och underlätta vardagen för både patienten och vårdpersonal. Flera studier har dock visat att Apodos utgör i själva verket en riskfaktor för felmedicinering.

Handhavandeproblem

– Apodos är ofta ett problem men det beror inte på själva systemet utan snarare på handhavandet, säger Patrik Midlöv, distriktsläkare och forskare vid Lunds universitet.

Han började intressera sig för problemet i slutet på 90-talet när han började jobba som distriktsläkare och insåg att det fanns många oklarheter kring de gamlas mediciner. Tillsammans med bl.a. apotekaren Tommy Eriksson gjorde han en studie inom kommunal hemsjukvård i Landskrona.

– Vi kunde visa att det i genomsnitt blev fel på två läkemedel varje gång en patient bytte vårdform, säger Patrik Midlöv.

Läkemedel tillkommer felaktigt

Det vanligaste felet vid utskrivning är att läkemedel felaktigt tillkommer vilket ökar risken för återinläggning, fler läkemedelsrelaterade besök hos primärvården och kan i värsta fall leda till döden.

– Efter det har vi gjort flera studier där vi har försökt komma tillrätta med dessa problem. Bland annat tog vi initiativ till så kallade läkemedelsberättelser (se faktaruta). Med hjälp av dessa lyckades vi halvera antalet läkemedelsfel, säger Tommy Eriksson.

Men en kvarstående riskfaktor är Apodos. Patienter som går på Apodos har i genomsnitt dubbelt så många läkemedelsfel i sina listor som de som inte har Apodos. Varför är det så och varför används Apodos överhuvudtaget?

Underlättar för sjuksköterska

– Det är ett system som underlättar mycket för medicinskt ansvariga sjuksköterskor på t.ex. vårdboenden, under förutsättning att det används rätt. Tyvärr är det många sjukhusläkare som inte tänker på att patienten är kopplad till Apodos och tror att de har gjort allt rätt när de har skrivit en korrekt läkemedelsberättelse i sjukhusets patientjournal och satt in nya läkemedel på vanliga elektroniska recept, säger Leila Bahrani, farmaceut och forskarstuderande.

Problemet är att sjukhusjournalen och Apodos är två parallella system som inte hänger ihop. Den utskrivande läkaren måste logga in separat i Apodos för att ändra i systemet, något som medför dubbelarbete och ytterligare risk att introducera fel. När en Apodos-patient läggs in på sjukhus upphör medicinleveranserna från apoteket men återupptas så snart som patienten skrivs ut. Om den utskrivande läkaren inte har uppdaterat i Apodos är risken överhängande att patienten får samma läkemedel som innan sjukhusvistelsen. Och det är kanske samma läkemedel som gjorde att patienten blev sjuk och hamnade på sjukhus från början.

Farmaceuter kvalitetssäkrar

– I bästa fall upptäcks detta av sjuksköterskan i primärvården och då vidtar ett tidskrävande och frustrerande detektivarbete, säger Leila Bahrani. (Läs: En sjuksköterska berättar om sin arbetsdag)

I den aktuella studien har man tittat på möjliga åtgärder för att komma tillrätta med problemet. Genom att låta farmaceuter jämföra läkarnas ordinationer i patientjournalen med listan i Apodos lyckades man sänka felfrekvensen för Apodos-patienterna till samma nivå som de som inte hade Apodos.

Så hur ska resultaten användas så att det blir bättre?

– Vi måste dels göra sjukhusläkarna mer medvetna om problemet, dels anställa fler farmaceuter som kan kvalitetssäkra att patienten alltid har en uppdaterad läkemedelslista. Ett gemensamt journalsystem, en gemensam medicinordination hade också underlättat, avslutar Patrik Midlöv.

– Det är också viktigt att utbilda läkarna i hanteringen av Apodos och sjuksköterskorna i hur de ska agera när de upptäcker ett fel, tillägger Tommy Eriksson.

– Det behövs mer forskning, inte minst om hur dessa problem också beror på brister i kommunikationskedjan i vården, säger Leila Bahrani.

Text & foto (porträtt): Eva Bartonek Roxå

Artikeln är tidigare publicerad på Medicinska fakultetens hemsida vid Lunds universitet som månadens vetenskapliga artikel januari 2012

Related posts:

1. Många kvinnor drabbas ofta hårt efter hjärtinfarkt
2. Söker mat som dämpar äldres inflammationer
3. Träning ger färre knäoperationer efter korsbandsskada

Foto: Colourbox

Den 6 februari 2012 öppnar den stora Epihealthstudien, Epidemiologi för hälsa, i Malmö. Studien ska ge svar på hur våra folksjukdomar påverkas av livsstil och gener.

EpiHealth, ett strategiskt forskningsområde i samarbete mellan Lund och Uppsala universitet, är en stor befolkningsstudie av sjukdomars orsaker och utbredning.

Sölve Elmståhl

Forskningsstudien undersöker hur våra vanliga folksjukdomar uppträder i ett samspel mellan livsstilsfaktorer och gener. Exempel på sådana folksjukdomar är hjärt-kärlssjukdomar, benskörhet, cancer, demens, depression, lungsjukdomar och diabetes.

- Många av dessa sjukdomar är till viss del ärftliga och därför studerar vi inte bara miljöpåverkan och livsstilsfaktorer utan också gener för att förstå varför dessa sjukdomar uppkommer och hur vi i förlängningen kan förebygga och behandla dessa, säger Sölve Elmståhl, professor vid Lunds universitet och ansvarig för studien.

Under befolkningsstudien, som är en av de största i Sverige, kommer 300 000 invånare mellan 45-75 år att undersökas och en särskild mottagning på Bergsgatan i Malmö har inrättats för kontrollerna som deltagarna får genomgå.

Bland annat görs en hälsokontroll och deltagarna får svara på frågor om livsstil, arbetsmiljö och sjukdom. Deras prestationsförmåga mäts och genom blodprov analyserar man genetiska förutsättningar.

De flesta av deltagarna kommer att följas livet ut om de vill.

Nyhet från Medicinska fakulteten Lunds universitet, 31 januari 2012

Related posts:

1. TIA tema på strokedagarna i Malmö och Lund
2. Kronisk värk i Malmö på tisdag och psoriasis i Lund på torsdag
3. Föreläsning om KBT och smärtlindring i Malmö

Foto: Colourbox

Ultraljud i klinisk diagnostik – en genial metod med stor potential

Två lundaforskare, läkaren Inge Edler och fysikern Hellmuth Herz, gjorde under 1950-talet banbrytande pionjärarbeten beträffande användandet av ultraljud inom medicinsk diagnostik som fick global spridning. Tekniken är idag oumbärlig för diagnostik inom många kliniska specialiteter.

Kjell Lindström och Nils-Gunnar Holmer. Bild: Olle Dahlbäck

Kardiologen Inge Edler och fysikern Hellmuth Hertz registrerade den 29 oktober 1953 det första ultraljudskardiogrammet (UCG, idag benämnt ekokardiogram).

Resultaten betraktades först med skepsis, men väckte snart stor uppmärksamhet världen över.

Detta var den första kliniska användningen av ultraljud inom medicinsk diagnostik.

Idag oumbärlig rutinmetod

– Deras metod borde ha renderat i ett Nobelpris. Den var inget mindre än en revolution som förändrat sjukvårdens behandling av patienten, säger Nils-Gunnar Holmer och Kjell Lindström, båda en gång doktorander till Hellmuth Hertz på LTH och sedermera medicinska teknikchefer i Lund respektive Malmö.

I dag används den utvecklade ultraljudstekniken för medicinsk diagnostik som en rutinmetod inom en rad kliniska specialiteter som kardiologi, obstetrik och gynekologi, radiologi, kärl, bröst, bihålor och ögon. Den anses oumbärlig.

Frågan är om det går att få ut mer av tekniken, att få ännu bättre avbildningar av kroppens inre.

Utveckling av 3 D-bilder

– I framtiden kommer vi mycket snabbare att kunna registrera högkvalitativa tredimensionella diagnostiska bilder som samtidigt ger tillgång till helt ny vävnadsinformation. Men för det krävs utveckling av helt nya ultraljudsgivare och mycket kraftfullare datorer än de vi har tillgång till i dag, hur konstigt det än låter, säger Kjell Lindström.

Nils-Gunnar Holmer är av samma åsikt.

– Gränsen är långt ifrån nådd. Vi är nu mitt i en ny era, där utvecklingen går snabbt.

Text: OLLE DAHLBÄCK

Läs fortsättningen på intervjun på Institutionen för kliniska vetenskapers hemsida, Lunds universitet.

Program för symposiet den 2 februari 2012:

Aulan, Skånes universitetssjukhus i Lund torsdagen 2 februari, 2012.
Organiserat av Kungliga Fysiografiska Sällskapet i Lund.

12.30 Ultraljud av Bleckhornen
13.00 Välkomna Bo Eklöf, Universitetets rektor Per Eriksson, Kungliga Fysiografiska Sällskapets ständige sekreterare Per Alm.
13.15 Tre världspremiärer i Lund. Håkan Westling
13.25 Ekokardiografins utveckling – från trevande start till framgångsrik klinisk rutin. Stig Persson
13.35 Ekokardiografin på barn. Nils-Rune Lundström
13.45 Ekokardiografin idag. Anders Roijer
13.55 Ekoencefalografin. Leif Salford.
14.05 Fostrets hemliga liv – inte längre hemligt. Karel Marsal.
14.15 Ultraljudet och kärlsjukdom – Från upptäckt av begynnade åderförkalkning till preoperativ kartläggning. Tomas Jogestrand
14.25 När radiologerna vaknade. Torbjörn Andersson.
14.35 Paus med kaffe
15.05 Video demonstrationer av ultraljudet.
1. Ekokardiografi. Anders Roijer
2. Obs/gyne. Karel Marsal
3. Radiologi. Karin Fristedt
4. Kärlsjukdom Tomas Jogestrand
16.05 Ultraljud och öga: Viktigt för starrkirurgins monumentala framgång. Berndt Ehinger
16.15 Doppler ultraljud för diagnostik av näsans bihålor. Magnus Jannert
16.25 Kontrastens tid – inte bara champagne har bubblor. Tomas Jansson/Anders Nilsson
16.35 Industriella utvecklingen. Gunnar Arveheim
16.45 Ultraljud och framtiden. Kjell Lindström
17.00 Avslut. Per Alm

Related posts:

1. Henrik Bjursten: Ultraljud räddar hjärnan efter hjärtoperation
2. Ultraljud förbättrar stamcells-transplantationer
3. Bättre diagnostik hjälper dövblinda

Ofrivillig barnlöshet på grund av nedsatt fertilitet är ett bekymmer för många män. Men dessa män har även en fördel – de löper betydligt lägre risk att drabbas av prostatacancer. Forskarna intresserar sig för om denna egenskap kan användas i kampen mot cancer.

Det finns ett tydligt samband mellan män som har svårt att få barn och lägre risk för prostatacancer. Enligt en ny avhandling från Lunds universitet löper dessa män ungefär 50 procent lägre risk att drabbas av prostatacancer än män som har minst ett barn.

Störst koppling till fertilitet

Yasir Ruhayel, forskare vid Lunds universitet och läkare vid Skånes universitetssjukhus, har i sin forskning utgått från den Malmö-baserade befolkningsstudien Malmö Kost Cancer där han jämfört cirka 450 män med diagnosticerad prostatacancer med lika många män i en kontrollgrupp som ej utvecklat prostatacancer.

Avhandlingsarbetet styrker tidigare teorier om ett samband, men för första gången har detta nu undersökts närmare och kvantifierats på säkrare grund. En viktig slutsats är att sambanden mellan prostatacancer och fertilitet är större än sambanden mellan prostatacancer och andra faktorer som forskningen intresserat sig för, t.ex. kost, rökning, alkohol och ett antal olika sjukdomar.

Finns förklaringen i generna?

Yasir Ruhayel har tittat närmare på ett antal sedan tidigare kända genetiska förklaringar till varför somliga män får problem med reproduktionen. Han har i avhandlingen undersökt om dessa även minskar eller på annat vis påverkar risken att drabbas av prostatacancer.

- Jag har funnit samband, men det krävs mer omfattande studier på fler män innan det går att fastslå exakt vilken betydelse generna har i detta sammanhang, berättar Yasir Ruhayel.

Bland de gener han undersökt finns bl.a. AHR-genen, som påverkar cellernas signalering med manliga och kvinnliga könshormoner – androgener och östrogener. AHR är sedan tidigare också känd som ”dioxin-receptorn” just för dess egenskap att knyta till sig miljögiftet dioxin, som kan påverka fertiliteten.

Hjälp mot både cancer och barnlöshet?

Om kommande forskning mer säkert kan fastställa vilka gener som minskar risken för prostatacancer, så öppnas nya möjligheter att ta fram läkemedel och förebyggande åtgärder. Men innan dess måste generna med de eftersökta egenskaperna sättas in i ett större sammanhang, eftersom minskad fertilitet normalt beror på flera faktorer. De cancerhämmande egenskaperna måste också separeras och renodlas från de egenskaper som minskar fertiliteten.

Forskarna vid Lunds universitet intresserar sig även för det omvända förhållandet, om det med utgångspunkt i gener från män med prostatacancer går att hitta hjälp för män med nedsatt fertilitet.

Text: Björn Martinsson

Ett pressmeddelande från Lunds universitet 27 januari 2012

Related posts:

1. Svår prostatacancer kräver nya läkemedel
2. Mikromolekyler ökar kunskap om prostatacancer
3. Så uppkommer prostatacancer

– Det positiva att ta fasta på är att vi talar om sjukdomstillstånd som går att förebygga med en ändrad livsstil, säger professor Inger Björck, centrumföreståndare för Antidiabetic Food Center, Lunds universitet.

Inger Björck samtalar med en seminariedeltagare

Hon visade resultat från en studie i Finland där man sett mycket goda resultat av en ändrad livsstil.  Bland de personer som låg i riskzonen för typ 2 diabetes var det bara 11 procent som utvecklade sjukdomen  i gruppen som ändrat sin livsstil i jämförelse med 22 procent i kontrollgruppen.  Liknande resultat har också amerikanska forskare sett.

Mat sänker sjukvårdskostnader

– Förbättring av kosten är den enskilt viktigaste faktorn för att förbättra hälsoläget och sänka sjukvårdskostnaderna i Europa fortsatte hon när hon inledde seminariet ”Mat som förebygger diabetes-nya rön”.

Seminariet anordnades i Lund den 23 januari och fem forskare från det tvärvetenskapliga Antidiabetic Food Center presenterade nya rön och kunskap om olika livsmedels hälsoeffekter. Det handlade om nypon som skydd mot högt blodtryck, fördelen med att äta korn, hur vårt minne förbättras av fiber och fiskolja, om mjölkproteiners inverkan på blodsockret och hur råg påverkar våra fettceller.

Nyttig lunchbuffé

Ett 80-tal intresserade från universitet och näringsliv deltog på seminariet som hölls i universitetets aula.  Deltagarna bjöds på en nyttig lunchbuffé baserad på AFC-forskning .  Det serverades bland annat korncouscous med rotfrukter, sotad lax med en puré av palsternacka och vassleprotein och spenatpaj med makrillmousse av fullkorn.

Fem forskare om nya rön och kunskap om olika livsmedels hälsoeffekter:

Mjölk till maten bra för blodsockret

Elin Östman

När vi äter mat med kolhydrater stiger sockerhalten i blodet varpå kroppen svarar med att producera insulin. Socker- och insulinhöjningen följs åt. Eller snarare: brukar följas åt. Forskare har nämligen upptäckt att kroppen reagerar annorlunda på mjölk. När vi dricker mjölk blir insulinsvaret högt, trots låg blodsockerhöjning. Läs mer

Råg inverkar på fettceller

Eva Degerman

Fullkorn har i olika studier visat sig ha en skyddande inverkan på typ 2 diabetes. Men exakt varför och på vilket sätt det fungerar finns det relativt liten kunskap om. Lundaforskare visar att s.k. alkylresorcinoler i rågkärnans yttre skikt har en betydande inverkan på fettceller. Läs mer

Nypon sänker kolesterol och blodtryck

Cecilia Holm

Kopplingen mellan de stora folksjukdomarna hjärt-kärlsjukdom, fetma och diabetes är stark och forskning pågår på alla fronter. Aktuella studier visar att nypon påverkar både kolesterol och blodtryck i rätt riktning. Läs mer

Med rätt kvällsfika äter du mindre lunch

Kokta kornkärnor ger en mättnad som varar i upptill 16 timmar. Det visar en ny forskningsstudie där försökspersoner åt kokta kornkärnor till kvällsmål. Dagen därpå valde de spontant att äta signifikant mindre till lunch jämfört med vad de åt när de fick vitt bröd kvällen dessförinnan. Frukosten var densamma vid båda tillfällena. Läs mer

Elin Johansson och Anne Nilsson

Fet fisk och fiber skärper koncentration och minne

Nya forskningsstudier visar att vissa fiberrika frukostbröd förbättrar uppmärksamhet och arbetsminne jämfört med samma mängd vanligt vitt bröd. Inte ens omedelbart efter måltid är det någon vinst med att ha ätit vitt bröd. En annan studie visar att ett fem veckors intag av omega tre-fettsyror från fiskolja också inverkar positivt på vår kognitiva förmåga. Läs mer

Text och foto: Ragnhild Ahlgren

Related posts:

1. Rätt mat skärper minnet och minskar risk för hjärtkärlsjukdomar
2. Skräddarsydda fetter i ny och nyttig matolja
3. Hormon förutspår framtida diabetes

Foto: Colourbox

Det finns många studier som utgår från patienterna och deras behov, men få undersökningar av de närståendes situation när någon i familjen drabbas av en dödlig sjukdom.

Ingrid Gunnarsson och Ulrika Sundström som i sina arbeten som kuratorer möter både patienter och närstående, bestämde sig för att göra en enkätstudie av närståendes syn på vården.

– Även om vi tror oss ha en uppfattning om vad de närstående behöver så fanns det en önskan om att ta reda på vad de faktiskt behöver och ge dem en chans att också säga vad som fattas, säger Ulrika Sundström.

Enkät om bemötandet i livets slutskede

Enkäten skickades till närstående till samtliga patienter som under en tvåårsperiod vårdats för hjärntumör eller ALS. Enkäten besvarades efter det att patienten avlidit. Totalt kom det in 86 besvarade enkäter. Av dem kom 69 från närstående till patienter med hjärntumörer och 17 från gruppen med ALS. Svaren var proportionerligt fördelade mellan de båda diagnosgrupperna.

Analysen av svaren visade tydligt vilken stor betydelse bemötandet har för de närståendes upplevelser. Det var vårdpersonalens bemötande som avgjorde om de närstående var nöjda eller missnöjda med vården. Särskilt viktigt var hur mötet när patienten fick sin diagnos avlöpte.

– Det är alltid svårt att få ett svårt besked, men vi kan konstatera att de som tyckte sig ha haft ett bra diagnostillfälle menade att det färgade deras resa. På samma sätt var de som inte haft ett bra möte präglade av det.

Empati och kunskap om människors reaktioner

För att diagnostillfället ska bli bra krävs det att läkaren inte bara har kunskap om sjukdomen och olika behandlingsmöjligheter. För att det inte ska uppstå missförstånd måste de även ha förmåga till empati och kunskap om de reaktioner som patienter och närstående kan visa.

– Det är viktigt för vårdpersonal att känna till att vi människor har olika förmågor att ta ett besked. Vi måste försöka förstå vad det är för person som sitter framför oss och anpassa situation därefter, säger Ingrid Gunnarsson.

Studien visade också att det är viktigt att personalen är tillgänglig för de närstående.

Se anhöriga som en resurs

Det framkom också av svaren att många närstående lägger ned mycket tid och arbete på att ta hand om den sjuke. Utan dessa insatser hade patienterna sannolikt krävt mer av sjukvården.

– Vi har mycket att vinna på att se de anhöriga som en resurs. Om vi ger dem stöd kan det också underlätta för patienten.

Det finns också en risk att närstående själva insjuknar på grund av den stress de lever med, och även här spelar bemötandet en viktig roll. Enkätsvaren visar att de närståendes upplevelse av den egna hälsan är nära relaterad till den vård, omsorg och bemötande som patienten fått under sin sjukdomstid.

I en situation där kraven på sjukvården ständigt ökar och där färre ska producera mer riskerar stödet till närstående att försämras. Men Ulrika Sundström och Ingrid Gunnarsson hoppas att vårdpersonalen även i fortsättningen ska ha tid och kraft att ge närstående den hjälp de behöver för att orka med sin svåra situation.

Text: SET MATTSSON

Artikeln är tidigare publicerad i HHLK News, från Divisionen för hjärna, hjärta, lungor och kärl vid Skånes universitetssjukhus, 12 januari 2012.

Related posts:

1. Signe Andrén: Information och stöd till närstående inom demensvården
2. Marlene Malmström: Livskvalitet en viktig del av vården
3. Avancerade simulatorer höjer kvaliteten i vården

- Det snabba förloppet hos dem talar för att det är ett virus och att det är en annan typ av aggressiv autoimmun diabetes hos riktigt små barn, säger Åke Lernmark, professor i experimentell diabetesforskning och ledare för den svenska delen av den internationella TEDDY-studien.

I TEDDY följs ett stort antal barn (se länk  intill) med omfattande och regelbundna kontroller. Alla har det gemensamt att de har en förhöjd genetisk risk för typ 1 diabetes. Den avgörande frågan som TEDDY vill besvara är varför bara en liten del av barnen insjuknar. Vad händer dem men inte alla de andra? Huvudmisstänkt sedan länge är någon sorts virusinfektion.

Omfattande kontroller

- Eftersom alla TEDDY-barn har samma genetiska förutsättningar måste det vara något i miljön som  skiljer dem åt. Det är det vi letar efter, säger Åke Lernmark.

Därför de omfattande kontrollerna. Barnen lämnar blod och avföringsprover var tredje månad, föräldrarna för matdagbok över allt barnen äter, dricksvattnet i hemmet testas, sjukdomar, läkemedel och vaccinationer registreras.

Speciella barn

Proverna förvaras i minus 80 grader i stora frysar.

Blod- och avföringsproverna fryses ned till minus 80 grader och lagras i TEDDY:s biobank i Maryland, USA och nu är det dags att plocka fram prover från de 24 barn som så snabbt insjuknade.

- De här barnen är speciella. De fick alla typ 1 diabetes före två års ålder. De hade inga autoantikroppar (se faktaruta intill) vid tre eller sex månaders ålder. De kom vid nio-månaders kontrollen och steg snabbt i mängd. Sedan insjuknade de, säger Åke Lernmark.

- Detta talar för ett mer aggressivt angrepp än vad som är vanligt, sammanfattar han.

Fragment av virus DNA

Forskarna letar efter tecken på genomgångna virusinfektioner, fragment av virus arvsmassa. Analyserna utförs av ett av världens främsta laboratorier för virusjakt, Columbia University i New York.

- Det kan till och med handla om virus som ännu inte har beskrivits. Finns det där hittar vi det, konstaterar Åke Lernmark.

För jämförelsens skull är dubbelt så många kontrollbarn med vars prover ska undersökas på samma sätt. Kontrollbarnen har samma ålder, samma kön, är födda i samma land på samma sjukhus.

Vaccin mot ”diabetesviruset”

Om det är en virusinfektion som startar angreppet på betacellerna, kanske en till synes harmlös infektion utan symtom, och om jaktlyckan blir god öppnar sig flera scenarier.

Fienden skulle ringas in och en viktig fråga skulle få sitt svar. Ett vaccin mot just det viruset skulle kunna framställas. Frågan är vilka barn som vid födelsen skulle vaccineras? Alla barn eller de med förhöjd ärftlig risk att få typ 1 diabetes?

- Vad som är lämpligast är en senare fråga men detta kan bli ett stort steg framåt för förståelsen av orsaken till typ 1 diabetes, säger Åke Lernmark.

Text: Tord Ajanki
Bild: Åke Lernmark

Artikeln är tidigare publicerad på diabetesportalen.se 16 januari 2012.

Related posts:

1. VIDEO om virus och typ 1 diabetes – Diabeteskväll 28/3
2. Skånska barn med diabetesrisk ska följas i 15 år
3. TEDDY – om orsaken till typ 1 diabetes

Professor David Erlinge och docent Jan Harnek vid kärlkliniken på Skånes universitetssjukhus i Lund har därmed behandlat de två första patienterna i Sverige med detta nya material.

Tidigare stentar av metall har betytt väldigt mycket för behandlingen av kärlkramp och hjärtinfarkt. Stentarna är små tubformade metallnät som håller blodkärlet öppet, vilket är nödvändigt första tiden efter en kärlvidgning, så kallad ballongsprängning. Enda nackdelen är att metallen måste lämnas kvar även sedan kärlet läkt.

Återfå normal funktionalitet

Därför är idealet ett stent som resorberas (upplöses) av sig självt när kärlskadan har läkt ut.

– När stentet försvunnit kan blodkärlet återfå sin normala fysiologiska rörlighet, vilket vi tror är bäst i längden, säger David Erlinge.

Stentarna är helt uppbyggda av biologiskt material, polylaktid. Polylaktid har sedan länge används i nedbrytningsbara produkter, t ex suturer när ett sår ska sys ihop.

Bättre behandling av kranskärlssjukdom

– Vi tror att detta kan bli framtidens sätt att behandla kranskärlssjukdom, men vi gör nu studier för att kunna visa att metoden är bättre än tidigare metoder, säger Jan Harnek.

De nedbrytningsbara stentarna är helt borta efter ca nio månader och preliminära data har visat att kärlet har återfått sin fysiologiska funktion att vidga sig vid två års uppföljning.

Kranskärlsinterventioner görs på mer än 20 000 personer per år i Sverige. Sedan sammanslagningen av kranskärlkliniken vid Skånes universitetssjukhus är denna störst i Sverige med ca 2 200 ingrepp per år.

Text: PER LÄNGBY

Ett pressmeddelande från Skånes universitetssjukhud, 12 januari 2012

Foto frontbild: Dreamstime

No related posts.

Läkaren Oskar Hansson och hans forskargrupp studerar biomarkörer – ämnen som finns i ryggvätskan och har en koppling till Alzheimers sjukdom. Gruppen har undersökt nära 140 personer med lättare minnessvårigheter, och visar att en viss kombination av markörer (låga nivåer av ämnet beta-amyloid och höga nivåer av ämnet tau) tyder på en hög risk för att insjukna i Alzheimers i framtiden.

Hela 91 procent av de patienter med lättare minnessvårigheter som hade dessa riskmarkörer visade sig utveckla Alzheimers inom en tioårsperiod. De som hade minnessvårigheter men normala värden på markörerna hade däremot inte en större Alzheimers-risk än friska personer.

Tio år före diagnosen

Oskar Hansson har tidigare gjort en studie som visat att man kan se sjukliga förändringar i en Alzheimerpatients hjärna fem år före diagnosen. Nu har detta tidsspann alltså fördubblats till tio år.

– Det är ett mycket viktigt fynd med tanke på utvecklingen av läkemedel mot sjukdomen. Alla tilltänkta läkemedel har hittills visat sig verkningslösa när det gäller att stoppa sjukdomen, och många oroar sig för att läkemedelsföretagen ska ge upp sina försök på området. Men misslyckandena kan bero på att man satt in medlen för sent. När patienten idag får sin diagnos har skadorna nog redan gått för långt, säger Oskar Hansson.

Med hjälp av de biomarkörer gruppen studerat kommer läkemedelsföretagen nu att kunna sålla fram de personer med lättare symtom som har störst risk att få Alzheimers inom en tioårsperiod. Då kan de erbjudas att delta i försöken med nya preparat, samtidigt som de som har en låg risk att få sjukdomen slipper delta. En ny sådan läkemedelsprovning är redan igång, byggd på den Hanssonska gruppens tidigare studie.

Kartlägga sjukdomens förlopp

Riskmarkörernas 90-procentiga säkerhet innebär att de inte räcker som enda metod för tidig diagnos av Alzheimers. Men om de kombineras med en klinisk bedömning och t.ex. en avbildning av blodflödet i hjärnan bör säkerheten kunna bli högre, menar Oskar Hansson. Detta blir dock aktuellt först om och när effektiva bromsmediciner för Alzheimers tagits fram. Det är ju först då det blir riktigt meningsfullt att fånga upp patienterna tidigare än man kan göra idag.

Genom att se hur biomarkörernas nivåer utvecklar sig under de tio åren före patienternas diagnos har forskargruppen också kunnat kartlägga sjukdomens förlopp i hjärnan. Resultaten tyder på att den startar med en ändrad omsättning av beta-amyloid. Först senare följer förändringar av proteinet tau samt nervcellsskador. Detta kan vara viktig kunskap för dem som tar fram nya läkemedel för Alzheimers.

Text: INGELA BJÖRCK

Foto: Dreamstime (hjärna), pressbild (Oskar Hansson)

Ett pressmeddelande från Lunds universitet, 3 januari 2012

Related posts:

1. Riskmarkörer för Alzheimers hittar patienter i riskzon
2. Individuell behandling viktig vid Alzheimers
3. Biomarkör från ryggmärgsvätska visar risken för Alzheimers

Daniel Arvidsson och Matti Leijon vid Centrum för Primärvårdsforskning.

Nu är ”livsstilsdatorer” på väg ut till ett trettiotal vårdcentraler i Skåne. Det är ett koncept som använts på Östergötlands vårdcentraler sedan 2006, och som visat sig vara ett användbart stöd för att förbättra människors hälsa. I en nyligen publicerad studie visar man att metoden fick människor att röra mer på sig.

Tanken är att en ”livsstilsdator” ska stå där människor som söker vård befinner sig. De söker sig antingen dit på egen hand, eller blir anvisade av vårdpersonal. Genom att anonymt svara på olika frågor kring kost, motion, alkohol m.m. i en dator, får man en utskrift med konkreta råd om hur man kan förbättra sina levnadsvanor.

En knuff i rätt riktning

Matti Leijon är forskningskoordinator vid Centrum för Primärvårdsforskning i Malmö och berättar att han var med och byggde upp konceptet i Östergötland. I den studie som nu publicerats finns en beskrivning av konceptet och en utvärdering av effekten på användarnas fysiska aktivitet.

Livsstilstest i dator ska testas på ett trettiotal vårdcentraler i Skåne. Foto: Matti Leijon

– Vi såg vid en uppföljning tre månader efter testet i livsstilsdatorn att den fysiska aktiviteten hade ökat hos nästan hälften av dem som gjort testet, säger Matti Leijon. I en tidigare studie har vi också sett att livsstilsdatorerna ledde till en minskad alkoholkonsumtion på kort sikt hos användarna.

För en del räcker den lilla knuff i rätt riktning som testet i datorn ger. För andra kan det behövas mer stöd.

– Det är en process som sker i flera steg, berättar Matti Leijon. Ibland kan det vara så att vårdpersonalen uppmanar någon att göra testet och att man sedan pratar om resultatet tillsammans. Kanske det leder till att din läkare skriver ut fysisk aktivitet på recept eller att du kan ta hjälp av någon form av beteendeterapi för att öka motivationen. I många studier ser man att den inre motivationen är avgörande för hur bra man lyckas hitta fram till en sundare livsstil.

Ta tekniken till hjälp för sundare livsstil

På Centrum för Primärvårdsforskning finns ett nära samarbete mellan forskare inom olika områden och från olika delar av hälso- och sjukvården i Skåne.

– Vi vill både föra ut nya forskningsrön i primärvården och stimulera till ökad forskning ute på vårdcentralerna. Vi får en enorm dynamik i forskningen när vi som i denna studie kombinerar helt olika områden som främjandet av goda levnadsvanor inom hälso- och sjukvården med teknikens möjligheter i form av såväl hårdvara som mjukvara.

Daniel Arvidsson är biträdande forskare på Centrum för Primärvårdsforskning. Han arbetar med att utveckla tekniker för hur man kan mäta och uppmuntra till fysisk aktivitet.

– På olika sätt försöker vi stötta människor att ta ansvar för sin egen hälsa, och att anpassa stödet till olika människors behov, säger Daniel Arvidsson. För detta kan man bland annat ta tekniken till hjälp. Program som ger råd i datorn eller mobilen kan vara ett sätt. Rörelsemätare eller stegräknare ett annat.

Man kan behöva olika tekniskt stöd i olika faser av förändringsprocessen – uppmuntrande sms, frågor via mejl, appar till smartphones som visar var närmaste gym finns, utvärdering i livsstilsdatorn och så vidare. Teknikutvecklingen just nu är också mycket snabb.

– Samtidigt är det viktigt att utveckla och utvärdera det som redan finns, menar Matti Leijon. Och att skapa system som fungerar praktiskt ute i verkligheten. Att ge stöd att förändra levnadsvanor är komplext och svårt, men något sjukvården nu verkligen behöver jobba aktivt med.

Testet i ”livsstilsdatorn” tar också hänsyn till den process man går igenom när nya vanor skapas – en beteendetrappa som sträcker sig från ”inte beredd” – ”osäker”– ”beredd” – ”handling” – till ”vidmakthållande”. Efter en bild från Samtal om tobak. Illustrationer: Colourbox. Läs mer om beteendetrappan: http://www.somt.se/kursen/content/g_s_03.htm

Nya rekommendationer om att förebygga sjukdom

Nyligen kom det riktlinjer från Socialstyrelsen om sjukdomsförebyggande metoder – där man utifrån en kartläggning av vetenskapliga studier rangordnat olika sätt att uppmuntra till sundare levnadsvanor. Frågor som är lämpliga att ställa i samband med att levnadsvanorna utvärderas har också tagit fram.

I slutet av november kom det också uppdaterade rekommendationer om fysisk aktivitet för vuxna från YFA, Yrkesföreningen för fysisk aktivitet, och Svenska Läkaresällskapet. De tidigare råden om lägst 30 minuter per dag har utvecklats utifrån den senaste forskningen på området.

Numera ger man rådet att röra sig måttligt minst 150 minuter i veckan eller mer intensivt 75 minuter i veckan – eller en kombination av detta. De nya rekommendationerna betonar också vikten av att bygga upp muskelstyrkan, balansträning hos äldre och att inte sitta stilla för länge åt gången.

– Att vi inom hälso- och sjukvården på allvar arbetar med att förebygga sjukdom ger en tydlig signal till hela samhället hur viktig fråga det är, säger Matti Leijon. Det är många olika aktörer som behöver samverka.

Text: Nina Hult

Artikeln är tidigare publicerad på Medicinska fakultetens hemsida vid Lunds universitet som månadens vetenskapliga artikel december 2011.

Related posts:

1. Primärvården skulle kunna jobba mer förebyggande
2. Bengt Sivberg: Samspel mellan människor

Närmare två hundra åhörare kom för att höra på föredrag och de som inte hade möjlighet att närvara kan nu se föreläsningarna i efterhand på webben. En sammanfattning av föreläsningskvällen finns också att läsa på Patientforums hemsida.

VIDEO: Epigenetik – en brygga mellan gener, livsstil och miljö. Charlotte Ling, Lunds Universitets Diabetescenter, berättar om sin epigenetiska forskning. Epigenetik är yttre faktorer som under livets gång förändrar genernas uttryck. Till exempel  genom  livsstil, motion, kost och läkemedel.

VIDEO: Hur kan fetmakirurgi så snabbt bota diabetes? Hindrik Mulder, professor i molekylär metabolism, Lunds Universitets Diabetescenter, berättar om  undersökningen som ska ta reda på varför en fetmaoperation på  bara ett par dagar botar  typ 2 diabetes, långt innan viktminskningen börjat.

VIDEO: Transplantation av insulinceller – för vem och när? Olle Korsgren, professor i transplantationsimmunologi, Uppsala universitet, berättar om hur man kan transplantera insulinproducerande celler och bota typ 1 diabetes. Hur tekniken kan förbättras och vilka kan få behandling.

VIDEO: Gener, mat, aptit och typ 2 diabetes.  Emily Sonestedt, nutritionist och forskare vid Lunds universitets Diabetescenter berättar om den genetiska risken för fetma och typ 2 diabetes och våra kostvanor. Många av de kända ”fetmagenerna” är kopplade till aptitregleringen.

Related posts:

1. Forskare föreläser om diabetes på webben
2. FÖRELÄSNING PÅ WEBBEN: Livsstil efter stroke
3. Kollisionen mellan gener och livsstil

I spenat finns ett naturligt ämne som heter thylakoider. Äter vi dessa thylakoider ihop med vår måltid, gör de att vi håller oss mätta en längre tid.

Vi har  visat att detta resulterar i viktnedgång, förbättrade blodfetter och ett minskat midjemått.

Idag är nästan 60 % av alla över 18 år i Sverige överviktiga. Samma siffror går att hitta i stort sett alla av världens i-länder, med USA i toppen där 73 % av befolkningen lider av övervikt eller fetma. Det finns många teorier om varför så stor del av befolkningen blir överviktig, bland annat att vi idag har en enorm tillgång till mat dygnet runt, mat som dessutom innehåller mer kalorier än vad vi kanske tror.

Utslagna mättnadssignaler

Det finns en hel rad olika dieter som sägs hjälpa oss att gå ner i vikt, men ska sanningen fram är det få av dessa dieter som har vetenskaplig tyngd. Även om många av dem fungerar, leder de ofta till jojo-bantning – snabbt ner i vikt för att lika snabbt gå upp igen när vi slutat följa dieten.

Varför äter vi då så mycket mat att vi blir överviktiga? Det har på senare tid visats att en del av överviktsproblematiken kan bero på utslagna mättnads- och hungersignaler. Hos många har våra kroppars naturliga reglering av hur mycket vi bör äta slutat att fungera. Mycket satsas idag på att hitta nya framgångsrika mediciner eller metoder för att på naturlig väg hjälpa kroppen tillbaka på rätt bana.

Binder till fett

Min forskning går ut på att hjälpa kroppen på traven genom att äta thylakoider, som vi extraherar ut från spenat. Thylakoider hjälper oss att bibehålla mättnaden en längre tid efter måltid, och på så vis få oss att motstå lockande mellanmål.

Thylakoider fungerar genom att binda till både fett från maten, enzymer som bryter ner maten till mindre beståndsdelar och även till själva tarmytan. Det gör att det tar längre tid för kroppen att bryta ner och ta upp maten. Så länge vi har mat kvar i magen känner vi oss mätta. Resultatet är att vi kommer att äta en mindre mängd föda vid nästa måltid, vilket i sin tur kan hjälpa oss att gå ner i vikt, samt att hålla idealvikten när vi väl nått denna.

Tidigare studier

Vi har i tidigare studier hos både människor och djur visat att tillsatsen av thylakoider ökar mättnad, sänker hunger och minskar insulin-koncentrationen i blodet. Intag av thylakoider ger dessutom i ett lägre födointag och viktnedgång. Även positiva resultat på midjemått och kolesterol har hittats.

Studie på kvinnor planerad till våren 2012

Fler studier behövs för att fastställa thylakoidernas positiva effekter vid viktnedgång, och nästa studie planeras nu inför våren 2012, denna gång för kvinnor som önskar gå ner i vikt (se annons).  Vår förhoppning är att det inom en relativt snar framtid kommer kunna finnas thylakoid-tillskott tillgängliga på marknaden.

Text: CAROLINE MONTELIUS

Doktorand vid Avdelningen för Aptitkontroll, Institutionen för Experimentell Medicinsk Vetenskap, Lunds Universitet.

Related posts:

1. Är konditionen densamma 1960 som 2012?

Foto: Colourbox

Vi får många läsarfrågor om artros i fingrarna. Forskning har visat att träning har god effekt vid artros i knän och höfter. Men finns det träning som hjälper även mot artros i händerna?

Leif Dahlberg. Foto: Kennet Ruona

– Vi brukar fråga våra knä- och höftpatienter om de också har ont i händerna, säger professor Leif Dahlberg vid ortopediska kliniken, Skånes universitetssjukhus i Malmö och Lunds universitet. Ofta kan det vara nästan vanligare att man har ont i händerna än i knän och höfter, men besvären är kanske inte lika stora och man söker därför inte lika ofta för detta.

Artros i händerna är ett relativt vanligt besvär. Uppskattningsvis har mer än hälften av alla över 70 år artros i någon led. Det finns också studier som visar att två tredjedelar av alla med artros aldrig söker för sina besvär.

Det betyder att många har ont och inte vet om att träning kan lindra besvären. De kanske till och med undviker fysisk aktivitet för att de är rädda att det ska förvärra smärtan.

Bättre broskkvalitet vid träning

Artros innebär smärta och stelhet i en eller flera leder. Balansen mellan nedbrytning och nybildning av brosket i leden är störd. Det leder till allt mindre brosk i lederna och en ökad smärta vid belastning. I princip alla leder kan drabbas, men vanligast är knän, höfter och händer.

– För knäartros har man sett att träning förbättrar kvaliteten på brosket i lederna, och man tror att det också gäller andra leder, säger Leif Dahlberg.  Samtidigt förbättras muskelkraften vilket medför att den kraft som överförs genom leden när vi går fördelas mer till musklerna. Ledytebelastningen och smärtan minskar.

Träning hjälper bäst i ett tidigt skede av sjukdomen. I ett senare skede av sjukdomen är det individuellt vilken effekt träningen har. Går sjukdomen riktigt långt kan det bli aktuellt med någon form av ledplastik, det vill säga ett kirurgiskt ingrepp där hela eller delar av leden ersätts med en konstgjord led eller med exempelvis senor.

Malin Jönsson Lundberg och Åsa Bjärnum. Foto: Roger Lundholm

Hjälp med träningsprogram i artrosskola

Åsa Bjärnung, arbetsterapeut, och Malin Jönsson-Lundgren, sjukgymnast, arbetar sedan många år tillbaka med rehabilitering av artrospatienter inom Primärvården Malmö. Båda är engagerade i utvecklingen av artrosskolan.

– Många patienter får hjälp att komma igång med sin träning i en artrosskola, berättar Malin Jönsson-Lundgren. I artrosskolan märker vi att det går att minska besvären vid artros med hjälp av träning.

– Vid handartros kan man behöva hjälp av en arbetsterapeut, eller om det inte finns, en sjukgymnast för att få ett individuellt utformat träningsprogram, säger Åsa Bjärnung. Det kan vara lite olika vilka leder som man har ont i, och vilka muskler som är svaga eller strama.

Det finns än så länge inte mycket forskning om träning vid handartros. De enstaka studier som finns visar att träning vid handartros hjälper och är ofarligt. Just nu pågår en studie i Norge, och inom ramen för BOA (se faktaruta intill) håller arbetsterapeuter runt om i Sverige just nu på att utveckla de delar som rör handartros.

Belasta lederna rätt i vardagslivet

Vilken träning som rekommenderas vid handartros beror på vilka besvär man har. De förslag till övningar som presenteras intill artikeln ska ses som exempel på några grundläggande övningar för att dels öka eller bibehålla rörligheten i fingrar och tumme, och dels att träna upp handstrykan.

Hos personer med handartros är det vanligast med smärtor i tumbasen, och i någon eller några av fingerlederna. När brosket mellan lederna tunnas ut leder det till att man får ont i fingerlederna och så småningom stelnar till där. Vid artros i tumbasen leder det ofta till att man tappar greppförmågan och styrkan i handen.

Foto: Colourbox

I vardagslivet är det viktigt att man använder lederna på rätt sätt – att exempelvis ta saker med rätt grepp. Annars kan man på sikt förvärra besvären ännu mer.

– Vi ser att det är vanligt hos patienter med artros i tumbasen att muskeln som för tummen in mot handen blir förkortad på grund av obalans i leden, säger Åsa Bjärnung. Patienten har upplevt att smärtan lindras av att de håller in tummen mot handen. På sikt leder detta till felställning och att man inte kan sträcka ut tummen och greppa runt saker. Man kan också förlora i handstyrka. Dessutom kan andra leder översträckas, vilket ökar smärtan även där.

– Har man ont i lederna söker kroppen automatiskt hitta det läge som gör minst ont, berättar Malin Jönsson-Lundgren. På sikt leder det till att muskler drar ihop sig och att man belastar leden snett. Det gör att smärtan ökar ännu mer. Därför är en del av de övningar vi rekommenderar till för att töja ut muskler som dragit ihop sig.

Hur ofta behöver man träna för att det ska ha effekt?

– Det är individuellt hur mycket träning som behövs för att det ska ha effekt, men det viktigaste är att träningen verkligen blir av, säger Leif Dahlberg. Att göra övningarna några gånger varje dag kan räcka.

Det är inte heller bra att träna för mycket. Handen är känslig för överbelastning, särskilt om man redan har ont.

Efter att man har tränat kan smärtan öka något. Den värken ska gå tillbaka inom 24 timmar annars har du tagit i för mycket. Minska då antalet upprepningar av övningarna något.

– Att töja ut muskler som dragit ihop sig kan i början vara smärtsamt, men det är inte farligt så länge som man använder rätt grepp, säger Leif Dahlberg. (Se förslag på övningar härintill.)

En handledsortos. Ortos är en form av stödbandage med skena som kan användas för att till exempel förhindra att en led hamnar i fel läge. Foto: Eva Bartonek Roxå

– Träning av handen sker också hela tiden när vi utför våra vardagssysslor, säger Åsa Bjärnung. För att lindra smärtan vid aktiviteter som ger stor smärta kan man också ha nytta av en ortos eller ett bandage som provas ut hos en arbetsterapeut. De kan se lite olika ut och anpassas till de besvär man har. Ortosen ska endast användas i smärtlindrande syfte vid aktiviteter som ger stor smärta.

Hur kan man träna händerna vid handartros?

Träningsprogrammet som du hittar till höger (”Förslag på övningar för att träna handen vid handartros”) ger exempel på övningar för att träna handens rörlighet och styrka, men glöm inte att det är viktigt att ta råd av en arbetsterapeut eller sjukgymnast för att anpassa träningen till just dina besvär.

Text: Nina Hult

Foto & film (träningsprogram): Eva Bartonek Roxå 

Related posts:

1. Träning ger färre knäoperationer efter korsbandsskada
2. Högintensiv träning ger bättre effekt på typ 2 diabetes
3. Träning i elrullstol hjälper svårt hjärnskadade

Foto: Dreamstime

Det är några fynd från det stora forskningsprojektet Phime*, som nyligen avslutats. Phime har varit Lunds universitets största EU-finansierade projekt, med 35 deltagande organisationer från hela världen och en budget på 120 miljoner kronor.

Ett annat fynd är att genetiken spelar en stor roll för de tungmetaller och andra miljögifter som studerats i Phime.

– Det finns stora skillnader i känslighet både mellan olika individer i samma befolkning och mellan olika befolkningar, säger professor emeritus i arbets- och miljömedicin Staffan Skerfving som lett projektet.

Arsenik i Anderna

Det tydligaste exempel handlar om arsenik i Anderna respektive Bangladesh. I Anderna har man i tusentals år haft naturligt höga halter av arsenik i dricksvattnet, medan Bangladesh för ett par årtionden sedan råkade ut för samma sak när man fick nya, djupborrade brunnar. Resultatet har blivit arsenikförgiftningar i Bangladesh, men inte i Anderna.

– Där har indianbefolkningen hunnit få en genuppsättning som skyddar bättre mot arsenik. Eftersom arsenik är giftigt för foster, så har de känsligaste troligen sållats bort redan på fosterstadiet och bara de med ”lämpligare” gener har överlevt, förklarar Staffan Skerfving.

Phimes fynd blir därigenom något att fundera på för dem som gör riskbedömningar av nya kemikalier. Frågan är om man ska ha olika gränsvärden i olika länder, eller ta fram ett internationellt gränsvärde anpassat till de känsligaste befolkningarna.

Kadmium ett stort problem

Ett annat ämne som utgör ett internationellt problem är kadmium. Fast Sverige gått över till fosfatgödselmedel med låga kadmiumhalter finns det fortfarande mycket kadmium i åkerjorden, vilket så småningom hamnar i spannmål och potatis. Halterna är höga nog för att orsaka sämre bentäthet hos kvinnor och därmed risk för benskörhet och frakturer.

– Vi får kadmium i marken genom nedfall från förorenad luft utifrån, och genom gödsel från kor och grisar som ätit mineraltillskott. Det är ett stort problem – och då kan man betänka att svenskarna ändå har en lägre exponering för kadmium än många andra delar av världen, säger Staffan Skerfving.

Bly påverkar intelligensen

Till skillnad från kadmium, så har halterna av bly i befolkningen i Sverige sjunkit kraftigt. När man på 1970-talet började mäta bly i barn i Landskrona och Trelleborg låg halterna hela sex gånger högre än nu. Det är den goda nyheten. Den dåliga nyheten är att höga blyhalter hos en sjuåring kan kopplas till sämre skolbetyg i 16-årsåldern och sämre resultat på värnpliktstest i 18-årsåldern.

– Det är ju mycket som påverkar intelligensen, så de här sambanden gäller på befolkningsnivå och inte nödvändigtvis för enskilda individer, säger Staffan Skerfving. Men han noterar också att de blyhalter som nu visat sig kunna påverka intelligensen förut setts som harmlösa.

– Därför kan vi inte säkert säga att dagens lägre nivåer är ofarliga. Det kan man avgöra först senare!

Vad gäller kvicksilver i fisk, så anser Staffan Skerfving däremot att vi inte behöver oroa oss så mycket. Fisken innehåller så mycket nyttigheter, framför allt fiskfettsyrorna med omega 3, att det mer än väl kompenserar för kvicksilverriskerna. Den som undviker fisk av rädsla för miljögifter gör sig därför en otjänst, menar han.

Text: INGELA BJÖRCK

Länk till Phime

Related posts:

1. Tungmetaller i mat är en fortsatt fara för hälsan
2. Olika sorters ljus ger olika spektrum
3. Ny roll för enzymer vid Parkinsons och Alzheimers

Dessa frågor behandlades när PIL (Patientforum Information och Lärande) och Hjärt-lungföreningen i Lundabygden arrangerade en föreläsningskväll om folksjukdomen KOL.

Föreläsningen filmades och kan ses i efterhand på Eftersändning av PIL-föredrag om sjukdomen KOL.
Från den 8 december 2011 18.30-20.00

Related posts:

1. FÖRELÄSNING PÅ WEBBEN: Autism – fokus på vuxna
2. Föreläsning på webben: Bra mat på äldre dar
3. Föreläsning om ”Hjärtat och livsstilen” på webben

“How Mammals Sense Infection: From Endotoxin to the Toll-like Receptors” (föreläsningen är på engelska)

Länk till sändningen

Årets Nobelpris belönar tre forskare som har upptäckt grundläggande principer för hur vårt immunsystem aktiveras. Detta har revolutionerat immunologin.

Bruce Beutler och Jules Hoffmann upptäckte receptorer, mottagare på kroppens celler, som kan reagera på sådana mikroorganismer och aktivera det medfödda immunsvar som är den första försvarslinjen i immunsystemet. Ralph Steinman upptäckte immunsystemets dendritceller och deras unika förmåga att både aktivera och reglera de förvärvade immunsvar som utgör en andra försvarslinje och kan eliminera mikroorganismerna från kroppen.

De tre pristagarnas upptäckter har klargjort hur immunsystemets två försvarslinjer – medfödd och förvärvad immunitet – aktiveras. Därigenom har vi fått nya kunskaper om sjukdomars uppkomst, och nya möjligheter att utveckla metoder för att förebygga och behandla infektioner, cancer och inflammationssjukdomar.

Texten ovan är ett sammandrag av Nobelförsamlingens pressmeddelande och kan läsas i sin helhet på: 

”Pressmeddelande: Nobelpriset i Fysiologi eller Medicin år 2011″. Nobelprize.org. 14 Dec 2011

Related posts:

1. Föreläsningar om diabetesforskning på webben
2. Se föreläsning om folksjukdomen KOL på webben
3. Föreläsning på webben: Bra mat på äldre dar

Däremot kan fler patienter erbjudas en effektiv behandling. Det anser Mattias Wieloch, specialistläkare vid Skånes universitetssjukhus i Malmö, med stöd i en avhandling som han inom kort lägger fram vid Lunds universitet. Han har där undersökt patientdata från drygt 18 000 personer med förmaksflimmer, som samtliga genomgått Waran-behandling i Sverige.

Nya läkemedel lanseras

Uppskattningsvis har mer än 180 000 personer i Sverige förmaksflimmer, vilket innebär en ökad risk för stroke. Personer som har ytterligare en riskfaktor för stroke (bl.a. ålder över 65, diabetes och högt blodtryck) bör enligt nationella och internationella riktlinjer få blodförtunnande behandling.

Hittills har Waran varit den dominerande behandlingsformen. Men nu lanseras nya läkemedel såväl i Sverige som i andra länder. Läkemedlen har en rad fördelar gentemot Waran. Bl.a. har de en fast dosering där levringsförmågan hos patientens blod inte behöver kontrolleras och de interagerar inte heller med andra läkemedel och kost. Det finns också förhoppningar om att läkemedlen ska minska risken för stroke och blödningar.

Duktiga på Waran

Mattias Wielochs forskningsresultat visar dock att svensk Waran-behandling är bäst i världen på att minska stroke och blödningar, och den naturliga frågan blir därför huruvida nya blodförtunnande läkemedel verkligen kommer att bli bättre än Waran i Sverige.

- Min slutsats är att vi är så duktiga på Waran-behandling i Sverige att risken för stroke redan är mycket liten, även i ett internationellt perspektiv. Bland annat beror det på att vi har ett väl utbyggt system med särskilda antikoagulations-mottagningar för patienterna. Det är därför knappast rimligt att minskningen kan bli särskilt stor i Sverige, säger Mattias Wieloch.

Försiktig övergång

Mattias Wieloch är positiv till de nya läkemedlen som nu godkänts och finns på marknaden, men anser att introduktion och övergång inte bör ske för snabbt. Det är inte säkert att läkemedlen är lämpliga för alla, och därför är det viktigt att behålla den höga kompetens och kunskap kring blodförtunnande läkemedel som Sverige byggt upp, menar han:

- Förhoppningsvis kan vi om ett par år vara världsbäst på alla former av blodförtunnande behandling och veta exakt vilka patienter som ska ha olika blodförtunnande läkemedel. Efter ungefär 1-2 års uppföljning kommer vi att ha ett tillförlitligt besked kring vilka patienter som bör ordineras de nya läkemedlen, och vilka som fortfarande bör ta Waran.

Njurbesvär

Det är bland annat vid njurbesvär som läkemedlen inte passar alla patienter, eftersom de utsöndras via njurarna. Njurbesvär är en vanlig åkomma och i Wielochs studie hade nästan en femtedel av patienterna en kliniskt relevant sänkning av njurfunktionen . Även om läkemedlen är testade anser Mattias Wieloch att det behövs ytterligare uppföljning och utvärdering av patienter, framför allt de med måttliga njurbesvär.

Text: BJÖRN MARTINSSON, Institutionen för kliniska vetenskaper, Malmö

Illustration: Dreamstime

Pressmeddelande från Lunds universitet 12 december 2011

Related posts:

1. Svensk upptäckt kan leda till ny strokemedicin
2. Var tionde svensk bär på stenåldersmutation
3. Ny behandling minskar hjärnskador efter stroke

Foto: Roger Lundholm

Patienter som behandlas med cellgift eller biologiska medel mot ledgångsreumatism och inflammatorisk ryggsjukdom svarar inte lika bra på vaccin mot pneumokocker som friska individer.

Det har forskare i Lund och Malmö konstaterat i en pågående studie med 560 patienter.

Färre vaccinerar sig

Studien visade också att patienter med reumatism inte vaccinerar sig i samma utsträckning som andra grupper i samhället. Endast 10 procent av dem som deltog i studien hade vid något tillfälle tidigare i livet vaccinerat sig mot pneumokocker, som bland annat kan orsaka lunginflammation, hjärnhinneinflammation och öroninflammation.

– Många tycks tro att vaccinet kan påverka deras sjukdom negativt eller att de inte alls skulle svara på det. Men så är det inte. Vissa patienter har heller inte fått information om att de behöver vaccineras, säger Meliha C Kapetanovic, forskare i reumatologiska sjukdomar vid Lunds universitet.

– Även om de här patienterna svarar sämre på vaccin mot pneumokocker jämfört med friska individer, är vinsten större med att vaccinera sig och förebygga sjukdomar som lunginflammation och hjärnhinneinflammation än att låta bli, menar Meliha C Kapetanovic.

Inte sett negativa effekter

– I studien ser vi dessutom att vaccinet inte gett några negativa effekter på de här patienternas sjukdom. De har med andra ord inte blivit sjukare av att ta vaccinet.

Forskarna såg framför allt att de patienter som får små doser av cellgift (methotrexate) eller behandlas med biologiska medel, så kallade TNF-hämmare, mot sin reumatiska sjukdom, svarade sämre på vaccinet jämfört med de patienter som inte behandlas med cellgift.

Vid en studie för fem år sedan fick forskarna liknande resultat.

Ny vaccination behövs tidigare än hos friska

– Vi använde den här gången ett vaccin som starkare stimulerar immunförvaret för att även patienter som tar cellgift eller biologiska medel om möjligt skulle svara bättre på det och därmed få ett bättre skydd.

– Men vi fick ungefär samma svar som i den tidigare studien, så det är tydligt att behandling med cellgift påverkar vaccinationssvaret och att skyddet mot infektioner inte varar lika länge som hos friska. Därför kan de här patienterna behöva vaccineras på nytt, tidigare än fem år efter första vaccinationen, säger Meliha C Kapetanovic.

– Alla som är fyllda 65 år och de yngre än 65 år som tillhör någon riskgrupp bör vaccinera sig, både mot pneumokocker och mot den årliga influensan.

Text: OLLE DAHLBÄCK

Nyhet från Lunds universitet 9 december 2011

Related posts:

1. Katarina Sjövall: Partners till cancerpatienter behöver stöd
2. Strokepatienter behöver stöd för att kunna åka kollektivt
3. Cancerceller som själva tillverkar cellgift mot tumörer!

För de flesta kolikbarn har skrikandet klingat av när barnet når tre månaders ålder men medan koliken pågår är det en stor belastning för hela familjen. Föräldrarna är utmattade, frustrerade och lider med sina skrikande barn.

Foto: Colourbox

Även för personalen på barnavårdscentralerna är det stressande att möta familjerna med kolikbarn. De läkemedel som används är antingen verkningslösa eller behäftade med biverkningar och det är angeläget att finna en säker och effektiv behandling.

Fåtal studier gjorda

Under studien där man gav barnen akupunktur i punkten L14, uppvisades inga negativa effekter, utan istället förbättrades barnens kolikbesvär.

- Akupunktur används i flera länder mot spädbarnskolik, trots att det bara har funnits ett fåtal studier. Våra studier visar att redan efter en veckas behandling med akupunktur skriker barnen mindre och såväl barnens lidande som påfrestningar i familjelivet minskar.

- Dock behövs det fortsatt forskning för att undersöka effekten av olika akupunkturpunkters effekt vid kolik och vilka behandlingsintervall som är bäst, säger Kajsa Landgren.

Nyhet från Lunds universitet 8 december 2011

Related posts:

1. Kolik lindras med akupunktur
2. Kolikfrid med akupunktur
3. Akupunktur hjälper vid spädbarnskolik

Rökning och övervikt bland föräldrar, amning och barnens antibiotikaanvändning är exempel på parametrar som ingått i undersökningen.

Slutsatserna visar på ett tydligt mönster där barnens hälsa påverkas av föräldrarnas vanor, beteenden och sociala förhållanden. I kombination med ärftliga riskfaktorer blir det ännu tydligare.

Brist på trygghet

Foto: Colourbox

- Barn med lågutbildade föräldrar utsätts i högre grad för olika riskfaktorer. Rökning under mammans graviditet och passiv rökning är exempel. Men det handlar också om socialt och emotionellt stöd, t.ex. tillgång till barnvakt och en trygg relation med föräldrarna, berättar Elisabeth Mangrio.

Forskningsresultaten baseras på en speciellt framtagen enkät som föräldrarna besvarat i samband med barnens åttamånaders- respektive fyraårskontroller vid Malmös barnavårdscentraler. Totalt ingår enkätsvar för ca 9 000 barn från hela Malmö under tidsperioden 2003-2008.

Resultaten har ett stort värde även utanför Malmö, menar Elisabeth Mangrio. Tidigare erfarenheter från liknande forskning visar att de samband man ser lokalt oftast återfinns även i en större befolkning. Däremot kan proportionerna variera.

Några exempel på slutsatser i avhandlingen:

• Antibiotikaanvändningen var högre bland barn med lågutbildade föräldrar. Pojkarna använde dessutom mer antibiotika än flickorna.

• Passiv rökning höjde risken för allergier, framförallt om barnen hade ärftliga anlag för allergier. Då syntes en kraftigt ökad risk.

• Rökning under graviditeten visade på en ökad risk för fetma. Övervikt hos föräldrarna, passiv rökning och om barnen inte ammades ökade risken ytterligare för fetma.

• Konsumtionen av sjukhusvård var upp till 25 procent högre bland barn med lågutbildade föräldrar.

Lång amningstid och deltagande i föräldragrupp är exempel på hälsofrämjande faktorer som kan minska vårdbehovet och som visade sig vara mer vanligt förkommande bland högutbildade föräldrar.

Rökning under graviditeten vanligare

Foto: Colourbox

Elisabeth Mangrio är även verksam som barnsjuksköterska vid BVC Lindängen i Malmö.

Hon menar att flera av hälsoproblemen kan minskas genom förebyggande arbete, riktat till rätt grupper:

- Rökning under graviditeten var fem gånger vanligare bland lågutbildade än bland högutbildade. Det förebyggande arbetet kan bli bättre än idag – det är viktigt att de blivande mammorna får tydlig och konkret information om riskerna för deras barn.

Text: BJÖRN MARTINSSON

Nyhet från Lunds universitet 6 december 2011

Related posts:

1. Positiva erfarenheter av hemsjukvård för barn med cancer
2. Barn kan behöva långsiktigt stöd
3. Uppföljningsprogram positivt för barn med typ 1-diabetes

Cellprov, som också kallas finnålspunktion, ger bra material för att avgöra om det är cancer eller inte. Foto: Gunnel Pigou.

Charles Walther vill i sin forskning hitta bättre metoder för att ta cellprov för cancerdiagnostik. Här berättar han själv om sitt forskningsområde.

”Aaaj”, skriker kvinnan. Dock har nålen inte rört huden. Rädslan för smärtan är så stor att hon upplever den innan sticket är genomfört. Den själsliga plågan är stor och någonstans lurar det otänkbara. För en vecka sedan kände hon en knuta i bröstet. Hård och illavarslande. Hennes mormor hade gått bort i bröstcancer. Minnet av den avmagrade och pinade mormodern var grått och kändes påträngande.  

Doktorn på vårdcentralen hade känt på knutan i bröstet och konstaterat att hon skulle genomföra röntgenundersökning och ”punktion”. Hon reagerade på ordet men doktorn förklarade att punktionen var ett cellprov som avgjorde om det var något farligt eller inte. Ett cancerprov.  

Kallelsen till undersökningarna kom snabbt och röntgen och punktion skulle genomföras samtidigt. Röntgenundersökningen gick fort och sedan väntade punktionen. Många tankar hade gått igenom huvudet sista veckan. Knutan i bröstet var där. Kall och hård. Ont gjorde den inte.  

Sittande på britsen med bar överkropp sneglade hon över mot bordet med blanka metallinstrument på en grön duk. Det såg obehagligt ut.  Nu kom ångesten och en tanke fyllde henne. Jag har cancer!

Efter att doktorn presenterat sig kände han på knutan och hon fick lägga sig på britsen. 

 ”Nu tar jag provet”, sa han. Det stack till men sen kände hon ingen smärta. Han gjorde snabbt om proceduren två gånger med en halv minuts mellanrum. Cellerna bevarades på glas och i provrör. 

Det räckte till diagnos. Bröstcancer.

Detta scenario är en verklighet för många patienter. Provtagningsförfarandet gäller inte bara bröstcancer, utan många sorters tumörmisstänkta förändringar i kroppen. Diagnosen måste vara rätt och bygger i allt större utsträckning på flera olika metoder. 

Vår forskning syftar bland annat till att undersöka vilken typ av provtagningsmetod som ger mest information och är bäst lämpad för genetisk och molekylär diagnostik, och på så sätt är till mest hjälp för patienten.  

Skräddarsydd cancerbehandling

Utöver den grundläggande mikroskopiska undersökningen av cellprovet, används numera sofistikerade cellundersökningar som ger svar på vilka egenskaper som tumörcellerna har. Exempelvis används antikroppar för att se om cancercellerna är ”känsliga” för olika hormoner.

Östrogenpositiva bröstcancerceller från finnålspunktion. Bröstcancerceller som behöver hormonet östrogen för att växa har färgats bruna med hjälp av antikroppar. Denna information kan bidra till att hitta den bästa behandlingen för patienten. Foto: Charles Walther.

Cellmaterialet i kombination med nya genetiska metoder, till exempel DNA-matristekniker, åskådliggör olika skador i arvsmassan, exempelvis kromosomrubbningar. Den informationen kan sedan användas för att närmare studera tumörens uppkomstmekanism, typ och ursprung.

Resultatet av cellundersökningarna används därefter för att ”skräddarsy” behandlingen. 

Cellprov ger besked

Cellprov, som också kallas finnålspunktion, ger bra material för att avgöra om det är cancer eller inte men räcker inte alltid till för att ge den informationen som behövs för att avgöra behandlingen. Ingen bedövning ges eftersom det förstör cellerna och försvårar bedömningen.

Bröstcancerceller från en 35-årig kvinna. Provet taget med finnålspunktion. Foto: Charles Walther

Ibland behöver man gå vidare och ta en vävnadsbit med grov nål. Större nålinstrument, även kallade grovnålsbiopsier, kräver lokalbedövning men ger ofta bättre material för tilläggsundersökningarna. Större ingrepp med bedövning eller sövning där en bit av en tumörmisstänkt förändring skärs bort för diagnostik, ökar däremot risken för komplikationer. 

Kombination av olika metoder behövs

Det verkar således som att den mest informativa provtagningsmetoden gör lite ont. Våra resultat visar att enkla nålprov i kombination med nya molekylära metoder ger både säker diagnostik och behandlingsgrundande information. 

Cancerprovets smärtsamma sanning. Det gör ont. 

Text: CHARLES WALTHER 

Doktorand vid avdelningen för klinisk genetik, Lunds universitet

No related posts.

Insulinpump. Foto: Colourbox

Trots mer avancerade metoder än i rutinsjukvården går det inte att avgöra vilken sorts diabetes var femte ny patient har. I ANDIS-undersökningen (Alla Nya Diabetiker i Skåne) ska begreppen redas ut. 

ANDIS visar också att en diabetesform, LADA, som för 15 år sedan inte ens var beskriven är dubbelt så vanlig som typ 1 diabetes.
 
- Diabetes är mer komplext än vi har trott, det finns blandformer och gråzoner som vi måste lära oss mer om, säger Mozhgan Dorkhan, diabetesläkare och projektledare för ANDIS. 

Alla i Skåne som insjuknar i diabetes, från noll till hundra år, kan vara med i ANDIS. Ett deltagande innebär en utförligare intervju vid första besöket och att fler prover tas, bland andra analyseras kända riskgener och om det finns antikroppar i blodet som visar att det är en autoimmun form av diabetes. 

Individuell behandling

ANDIS kopplar ett grepp på hela diabetesspektrat i en hel befolkning. Detta har aldrig tidigare gjorts.

Syftet är att identifiera undergrupper och blandformer av diabetes och följa sjukdomsförloppet i respektive grupp. Först då kan den bästa behandlingen utvärderas på individnivå. 

Kartläggningen syftar också till att urskilja hur olika patientgrupper svarar på olika behandlingar och vilka som har störst risk att drabbas av komplikationer. 

- Målet är att resultaten från ANDIS ska gå från forskning till den vardagliga sjukvården, säger Mozhgan Dorkhan. 

Mer än dubbelt så vanlig

Ett ANDIS-fynd är att blandformen LADA, som liksom typ 1 är en autoimmun sjukdom men, som typ 2 debuterar senare i livet och har ett mildare förlopp, är mycket vanligare än typ 1 diabetes. Sju procent av patienterna i ANDIS har LADA, medan tre procent har typ 1 diabetes.

- Ändå vet vi inte vilken behandling som är bäst vid LADA. Ovissheten gör att vi kanske förlorar dyrbar tid för att förebygga komplikationer, kommenterar Mozhgan Dorkhan. 

Svårt ställa rätt diagnos

En annan lärdom är att det i vart femte fall inte går att avgöra vilken sorts diabetes patienten har, trots att provtagningarna i ANDIS är mer omfattande än vad som är rutin i sjukvården.

- Det är klart otillfredsställande att så många inte får en konkret diagnos och att vi inte vet hur vi bäst ska behandla. 

Ursprung till flera undersökningar

I forskarvärlden uppskattas ANDIS. En efterföljare har redan startat i Uppsala och fler planeras på andra håll i landet, bland andra i västra Götalandsregionen. Liknande upplägg pågår i Finland och Danmark och många enskilda forskare drar också fördel av uppgifter i ANDIS. 

Ett exempel är ANDISec, den första stora kartläggningen på mer än 20 år av ögonkomplikationer vid diabetes. 

Ett annat är ESTRID, den mest ambitiösa studien hittills av LADA där både miljöns och genetikens betydelse utreds. 

I ett tredje, MEDIM, undersöks förekomsten av diabetes bland irakiskfödda boende i Malmö. Preliminära siffror visar på en tickande ohälsobomb. Var femte i stadsdelen Rosengård har antingen typ 2 diabetes eller ett förstadium till sjukdomen. 

Ytterligare en handfull studier är på gång inom ramen för ANDIS. 

Skärpa diagnostiken

Samtliga sjukhus i Skåne, drygt hundratalet vårdcentraler och privata vårdgivare rekryterar till ANDIS som i nuläget har över 5000 deltagare.

- Med ANDIS har vi möjlighet att skärpa diabetesdiagnostiken och få en klarare bild av de olika diabetesformerna vilket är en förutsättning för mer individanpassad behandling, konstaterar Mozhgan Dorkhan. 

Text: TORD AJANKI 

Nyhet från diabetesportalen.se 5 december 2011

Related posts:

1. ANDISec – En närsyn på diabetesögon
2. Nils Wierup: Riktig rivstart med den femte cellen
3. Diabetesvaccin på väg

Foto: Dreamstime

Genom systematiska genomgångar av patienternas läkemedel kan vården spara miljoner och ge patienterna bättre hälsa. Modellen ökar också patientsäkerheten och sparar tid för läkare och sjuksköterskor. Det visar en ny hälsoekonomisk studie. 

En forskargrupp med företrädare för Region Skåne, Apoteket AB, Medicinska fakulteten vid Lunds universitet och Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi har nyligen genomfört en hälsoekonomisk studie av läkemedelsgenomgångar och läkemedelsavstämningar enligt LIMM-modellen (Lund Integrated Medicines Management).  

Studien visar att förutom att hälso- och sjukvården kan spara 3 800 kronor för varje patient som läggs in på sjukhus, medför modellen en säkrare vård och bättre hälsa för patienterna.  

– Den här modellen är utformad för att användas i det dagliga arbetet. Den kan halvera antalet läkemedelsfel vid utskrivning och den leder till färre läkemedelsrelaterade återbesök och färre inläggningar på sjukhus, säger Åsa Bondesson, apotekare på Läkemedelsenheten, Region Skåne.  

Läkemedelsgenomgångar för äldre i hela Region Skåne

Foto: Dreamstime

Risken att läkemedlen blir fel är som störst bland äldre som tar många mediciner.

LIMM-modellen säkerställer att patientens läkemedelslista är korrekt.

En klinisk apotekare samarbetar med läkare och sjuksköterskor för att förebygga och lösa läkemedelsrelaterade problem, hela vägen från inskrivning till utskrivning.

Hälso- och sjukvårdsnämnden har beslutat att införa läkemedelsgenomgångar för äldre i hela Region Skåne.  För Region Skåne kan det ge totala kostnadsbesparingar på 570 miljoner kronor om året om modellen införs fullt ut.

Nyhet från Region Skåne 2 december 2011

Related posts:

1. Färre läkemedelsfel för de äldre
2. Uppfinning från Lund kan spåra tidig HIV-smitta
3. Rätt mat vid rätt tid ger skiftarbetare en bättre hälsa

Foto: Colourbox.

Likt Yin och Yang har de båda proteinerna motsatt effekt i blodkärlens väggar. AIF-1 stimulerar en oönskad nybildning av celler efter en kärlskada. IRT-1 har motsatt verkan.

Det är den senare som Maria Gomez, tillsammans med forskare på Lunds universitets Diabetescenter och Temple University i USA, vill använda för att hejda en farlig utveckling i blodkärlet. I djurförsök har de redan gjort det.

- Efter en kärlskada startar en nybildning av det innersta cellagret i blodkärlet. På sikt är den i regel till mer skada än nytta, säger Maria Gomez.

En vanlig orsak till kärlskador är den rensning av förträngda kärl som ofta görs när en patient har haft en hjärtinfarkt.

- I början öppnar det upp kärlet men efter en tid gör cellnybildningen att risken för nya hjärtinfarkter ökar igen.

Styra balansen

I djurförsök har forskargrupperna demonstrerat de båda proteinernas motsatta effekter. Halspulsådern på råttor skadades med en ballong, analogt med det ingrepp som utförs på hjärtinfarktpatienter.

Efter två veckor var cellnybildningen markant minskad i de kärl som hade mer protein IRT-1. Med AIF-1 var det tvärtom.

- Det som är intressant är att båda proteinerna görs av samma gen och att vi nu har hittat en mekanism som kan styra balansen mellan hur mycket av det ena eller det andra proteinet som bildas. Med hjälp av en ny drog kan vi då öka mängden av den ”goda” varianten IRT-1. Det är inte ett godkänt läkemedel men har testats nu på möss och verkar tolereras bra, säger Maria Gomez.

Farliga instabila plack

Forskarna har också analyserat drygt 150 bortopererade fettinlagringar (plack) från halspulsådern på patienter.

- Vi såg att de plack som är farliga, de som är instabila, lätt spricker, är mer inflammerade och oftare ger symtom, innehåller mer AIF-1. De med högre andel av proteinet IRT-1 är i stället beskedligare, konstaterar Lisa Berglund, medförfattare till den publicerade undersökningen.

Till vänster ett friskt blodkärl utan förträngningar, till höger ett blodkärl där plack börjat bildas. Foto: Dreamstime.

Diabetespatienter utvecklar mer plack och oftare av den farligare typen än icke-diabetiker. Risken för hjärtinfarkt är starkt ökad för diabetiker.

Cellnybildningen i blodkärlet leder också till att blodflödet förändras på ett negativt sätt. Det kan även vara så att AIF-1 är inblandad i själva bildandet av fettplack i kärlen.

Vanligaste dödsorsaken

Hjärtinfarkt är den vanligaste dödsorsaken i Sverige och många patienter har återkommande infarkter vilka behandlas med olika typer av upprensningar av förträngningar i hjärtats kranskärl.

- Skulle vi kunna minska risken för återinsjuknande i infarkter vore det ett riktigt betydelsefullt framsteg, säger Maria Gomez.

Text: TORD AJANKI

Artikeln är tidigare publicerad på Diabetesportalen, 1 december 2011

Related posts:

1. Dålig ekonomi och ensamboende ökar risken att dö
2. Mörka vintrar ökar risken för hjärtinfarkt
3. Gener som ökar risken för graviditetsdiabetes

Foto: Dreamstime

Flera blodsjukdomar, som leukemi (blodcancer) eller vissa genetiska blodsjukdomar kan idag botas genom att man slår ut patientens egen sjuka benmärg och transplanterar med stamceller från en frisk person. Har man tur hittar man en lämplig donator bland patientens nära släktingar men om sådana saknas kan det bli problematiskt att hitta en matchande givare. Blodstamceller från navelsträngsblod kan vara ett alternativ – om de bara vore fler till antalet.

– Navelsträngsblod är en god stamcellskälla. Genom att spara och klassificera navelsträngsblod från nyfödda skulle man kunna öka utbudet av blodstamceller väsentligt och därmed öka möjligheterna att hitta lämpliga donatorer. Problemet är att mängden blodstamceller i navelsträngen är begränsad och räcker inte alltid till för att transplantera en vuxen person som är tyngre en 50-60 kg.

Det säger Stefan Karlsson, överläkare och professor vid Sektionen för molekylärmedicin och genterapi vid Lunds universitet. Han leder EU-projektet Stemexpand vars yttersta syfte är att öka tillgången på mänskliga blodstamceller. (Läs mer om stamceller i faktarutan nedan.)

Kenichi Miharada och Stefan Karlsson.

Odla i provrör

– Vår forskning går ut på att förstå vad det är för faktorer som styr blodstamcellernas förökning och förmåga att omvandlas till alla möjliga blodceller.

Den stora utmaningen i dagsläget är att hitta en metod där man kan plocka ut blodstamceller från kroppen och föröka dem på laboratoriet utan att de förlorar sin förmåga att vara stamceller, sin ”stemness” som forskarna kallar det.

Behåller stamcellsegenskaper

Kenichi Miharada, forskare i Stefan Karlssons grupp, letar efter sådana reglerande faktorer. Efter en omfattande litteraturstudie valde han ut några lämpliga kandidater som han provade på laboratoriet och har nu fått ett första napp.

– Cripto är ett protein som har visat sig ha förmågan att få blodstamcellerna att behålla sin ”stemness”. Vi lyckades odla blodstamcellerna i hela två veckor på laboratoriet och därefter transplanterade vi bestrålade möss med dessa stamceller. Mössen behövde fungerande blodstamcellerna för att överleva – vilket de också gjorde, säger Kenichi Miharada.

En cocktail kan vara lösningen

Den stora utmaningen att få blodstamcellerna att föröka sig kvarstår fortfarande men att man nu har hittat en reglerande faktor som förmår dem att behålla sina stamcellsegenskaper är ett stort steg i rätt riktning.

– Jag kommer nu att fortsätta studera andra faktorer och prova olika blandningar. För kanske är det en s.k. cocktail, en blandning av olika reglerande faktorer som man ska tillsätta till blodstamcellerna för att de både ska föröka sig och samtidigt behålla sina stamcellsegenskaper.

Det är givetvis omöjligt för forskarna att säga när dessa resultat kan komma patienter till godo men Stefan Karlsson vågar sig ändå på en djärv gissning:

– Om fem år kanske vi vet ur vi ska göra för att föröka stamcellerna. Förmodligen räcker det med bara 3–5 gångers uppförökning för att det ska räcka till en vuxen patient.

Text: EVA BARTONEK ROXÅ

Artikeln är tidigare publicerad på Medicinska fakultetens hemsida vid Lunds universitet som månadens vetenskapliga artikel november 2011

Related posts:

1. Blod från navelsträngar utforskas
2. Blodstamceller ger nya möjligheter för leukemiforskningen
3. David Bryder: Vad får stamceller att åldras?

Foto: Colourbox

Forskarna i Lund har studerat 19 patienter mellan 65-94 år, som alla drabbats av den svåraste formen av glaukom och fått antingen laser och en anti-VEGF injektion (antikroppar mot vaskulär endotelial tillväxtfaktor) i ögat eller enbart laserbehandling, och upptäckt negativa effekter av behandlingen.

– Det är bevisat att behandlingen hjälper, dels mot att nya kärl bildas och dels att redan nybildade kärl reduceras, men med hjälp av fullfältselektroretinografi har vi sett att behandling med anti-VEGF injektioner kan påverka fotoreceptorernas funktion negativt, säger Elisabeth Wittström, forskare vid avdelningen för oftalmologi och överläkare vid Skånes universitetssjukhus.

Försämrades ytterligare

De patienter som deltog i studien hade före behandlingen kraftigt nedsatt funktion i näthinnan och den blev inte bättre efter behandlingen.

– Näthinnans funktion försämrades ytterligare, både vid behandling med laser och med anti-VEGF injektioner, trots en betydande sänkning av trycket i ögat och att nybildandet av kärl i iris dämpats.

Kan ge nya behandlingsmetoder

I ett annat delarbete i avhandlingen konstateras med hjälp av multifokal och fullfältselektroretinografi att hela näthinnans funktion påverkas av högt tryck hos patienter med måttligt till avancerad grön starr, jämfört med en frisk kontrollgrupp. Trycksänkande operation (trabekulektomi) resulterade i en signifikant sänkning av ögontrycket, vilket förbättrade funktionen i näthinnans centrala delar. Detta kunde konstateras med hjälp av multifokal elektroretinografi.

– Det krävs fler funktionsstudier för att bekräfta våra resultat, men jag tror att vi framöver kan få nya behandlingsmetoder som inte bara är inriktade på att sänka trycket i ögat utan också på att förbättra fotoreceptorernas funktion, säger Elisabeth Wittström.

Text: OLLE DAHLBÄCK

Related posts:

1. Grön starr – stora skillnader i sjukdomsutveckling ändrar vårdrutiner
2. Optiker skulle kunna hitta grön starr i tid
3. Pia C Maly Sundgren: Studier av hjärnans funktion med nya tekniker

Foto: Colourbox

Max Tenne är specialistläkare och ortoped med inriktning på ryggkirurgi vid Skånes universitetssjukhus i Malmö. I en ny avhandling från Lunds universitet har han undersökt variationer inom PTH, och vilken betydelse det kan ha för uppkomsten av benskörhet.

PTH är ett hormon som kommer från bisköldkörtlarna och som vid kalkbrist ökar i koncentration och kan lösa ut kalicum från skelettet. Det finns olika genetiska varianter av PTH.

- Det är hittills inte så många som forskat kring PTH-genkomplexet, och ingen har gjort det i relation till just frakturer, berättar Max Tenne.

Även undersökt röntgenmetod

De olika genvarianterna av PTH har markörer som är sammansatta i olika kombinationer, så kallade haplotyper. Max Tenne har letat efter samband mellan olika vanligt förekommande haplotyper och bentäthet, frakturförekomst, skelettdimensioner eller andra förändringar på skelettet.

- Resultaten visar att variation inom PTH-genen sannolikt har betydelse för uppkomst av benskörhet, men varför har jag inte lyckats kartlägga. Den frågan kräver ytterligare forskning, säger Max Tenne.

I sitt avhandlingsarbete har han även undersökt den röntgenmetod som normalt används för att undersöka bentäthet, DXA (Dual Energy X-ray absorptiometry). Varje år genomgår tusentals svenskar en sådan undersökning.

Det har länge varit känt att förändringar i ländryggen leder till felaktiga mätresultat som kan tolkas i positiv riktning. Som konsekvens kan patienten få en felaktig diagnos med utebliven behandling, eller så kanske läkaren väljer att avbryta en påbörjad behandling i förtid.

Men ingen har tidigare närmare undersökt hur stor risken för felaktiga mätresultat är.

- Det finns en betydande risk för felaktiga tolkningar. Det är väldigt vanligt att man får någon typ av förändring på kotorna i ländryggen med stigande ålder. Bland de kvinnor som ingått i min studie hade 43 procent sådana förändringar vid 75 års ålder och tio år senare var det hela 80 procent.

Nya möjligheter med modern utrustning ska undersökas

Genom en tämligen enkel manuell granskning av DXA-bilden finns möjlighet att undvika feltolkning, menar Max Tenne som också betonar att just kotfrakturer är svåra att reparera. Tidig upptäckt tillsammans med förebyggande åtgärder är därför extra viktigt.

Max Tenne planerar nu att fördjupa sig i DXA-mätningens brister och möjligheter. Bland annat vill han undersöka hur den förbättrade bildinformation som de allra nyaste maskinerna ger kan tolkas och användas för att främja patienterna.

Text: BJÖRN MARTINSSON

Institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö

Related posts:

1. Föreläsning om BENSKÖRHET
2. Kan kunskap om våra gener förutsäga framtida frakturer?
3. Banbrytande projekt om benbrott och benskörhet

 

Foto: Colourbox

I en nationsövergripande studie baserad på data från slutenvårdsregistret har forskare undersökt risken att drabbas av blodpropp i lungan för patienter med autoimmuna sjukdomar som t.ex. ledgångsreumatism, inflammatorisk tarmsjukdom eller typ 1 diabetes. Studien visade att 31 av 33 undersökta autoimmuna sjukdomar var förenade med en ökad risk för blodpropp i lungan.

Autoimmuna sjukdomar, sjukdomar där immunsystemet angriper den egna kroppen, är tämligen vanliga sjukdomar. Sköldkörtelsjukdom, ungdomsdiabetes, ledgångsreumatism, psoriasis och inflammatorisk tarmsjukdom är några exempel. Autoimmuna sjukdomar är förenade med en ökad inflammation i vävnaderna vilket i vissa fall kopplats till en ökad blodproppsbenägenhet i blodådrorna.

- Den mest fruktade komplikationen av blodpropp är blodpropp i lungan, säger docent Bengt Zöller, som är huvudansvarig forskare för studien som genomförts vid Centrum för Primärvårdsforskning i Malmö.

Störst risk första året

Studien omfattar 535 000 patienter som sjukhusvårdats för 33 olika autoimmuna sjukdomar. Risken för blodpropp i lungan jämfördes med individer som inte hade sjukhusvårdats för autoimmun sjukdom. Risken justerades för annan sjuklighet, ålder och socioekonomiska faktorer. Resultaten visade att 31 av 33 undersökta autoimmuna sjukdomar var förenade med en ökad risk för blodpropp i lungan.

- Risken var speciellt hög första året, cirka sex gånger högre överlag i alla grupperna med autoimmun sjukdom jämfört med kontrollgruppen. För vissa av sjukdomarna var risken ännu högre det första året, säger Bengt Zöller.

Förebyggande behandling

Bland dessa sjukdomar märks idiopatisk trombocytopen purpura (immunorsakad brist på blodplättar), systemisk lupus erytematosis (SLE), polymyosit (muskelinflammation), dermatomyosit (hud och muskelinflammation), polyarteritis nodosa (inflammation i mellanstora artärer) som alla hade en minst tiofaldig riskökning. Den relativt vanliga sjukdomen ledgångsreumatism var förenad med en ca sju gånger ökad risk för blodpropp i lungan. Typ 1 diabetes medförde en drygt sex gånger större risk för blodpropp i lungan första året efter sjukhusvård.

- Risken för blodpropp minskade med tiden och var fortfarande ökad med ca 50 procent efter 1–5 år, men en riskökning kvarstod upp till tio år efter första sjukhusvistelsen för många autoimmuna tillstånd, framhåller Bengt Zöller.

Forskningen tyder på att det är möjligt att patienter som sjukhusvårdas för autoimmun sjukdom behöver förebyggande behandling mot blodpropp på samma sätt som efter större kirurgi.

- Men det krävs ytterligare kontrollerade studier för att fastställa effekten av förebyggande behandling, säger Bengt Zöller

Ett pressmeddelande från Lunds universitet och Centrum för Primärvårdsforskning (CPF), som är ett samarbete mellan Lunds universitet och Region Skåne. 26 november 2011.

Related posts:

1. Ökad risk för blodpropp om familjen är drabbad
2. Risken för blodpropp i blodådrorna är ärftlig
3. Förenklad undersökning av misstänkt blodpropp

Foto: Colourbox

Paracetamol har använts som smärtstillande medel i hundra år. Ändå har farmakologerna aldrig kunnat förklara exakt varför ämnet fungerar så bra, och inte heller hur man skulle kunna bli kvitt dess nackdelar i form av risken för leverskador. Två lundaforskare har nu löst en del av problemen. 

Paracetamol är det verksamma ämnet i Alvedon, Panodil, Reliv och flera andra vanliga medel mot smärta. Den som använder medlet på rätt sätt löper inga risker, men den som överdoserar eller tar det ihop med alkohol kan skada levern.

Tonårsförgiftningar med paracetamol är enligt Läkemedelsverket ett mycket stort problem. Större överdoser i samband med självmordsförsök kan orsaka svåra leverskador och död, och en levertransplantation efter en paracetamolförgiftning kan ibland krävas för att rädda livet.

Svårt bli kvitt leverskadande effekt hos paracetamol

Medan andra läkemedel brukar utvecklas till nya produkter med bättre effekt och mindre biverkningar, så har detsamma inte skett med paracetamol.

– Många försök har gjorts, men inget har lyckats. När man förändrat molekylen för att bli av med dess leverskadande effekt, så har också den smärtstillande effekten försvunnit, konstaterar professor Edward Högestätt.

Smärtforskning med fokus på starka kryddor

Han och kollegan docent Peter Zygmunt från Sektionen för klinisk kemi och farmakologi har arbetat med smärtforskning med utgångspunkt från smakämnen som vitlök, chilipeppar och wasabisenap.

Dessa kryddor smakar helt olika, men kan alla ge obehagliga upplevelser: om man får för mycket bränner och svider de i munnen, och det kan uppstå rodnader och svullnader.

Skälet är att dessa ämnen påverkar nerver som tillhör smärtsystemet.

Paracetamol aktiverar vitlöksreceptorn i ryggmärgen

Edward Högestätt och Peter Zygmunt har studerat en av paracetamols nedbrytningsprodukter i kroppen – just det ämne som anses stå för leverskadorna.

De har funnit att detta ämne aktiverar den så kallade vitlöksreceptorn i ryggmärgen. Denna receptor har förmågan att hejda signalerna i smärtnerverna, vilket ger en smärtstillande verkan.

– Det är alltså precis samma ämne som står för både leverskadorna och smärtstillningen. Det är förklaringen till att man inte kunnat separera dessa två effekter, säger Edward Högestätt.

Skräddarsy ofarlig molekyl som lindrar smärta

När forskarna nu förstått vilken receptor som aktiveras, så har de kunnat skräddarsy en ofarlig molekyl som verkar på just denna receptor. Det är en cannabinoid, alltså ett ämne från cannabisplantan.

– Men det här ämnet har inga som helst narkotiska egenskaper, understryker Peter Zygmunt. Han hoppas därför att denna substans, eller något annat ogiftigt ämne som påverkar vitlöksreceptorn, ska kunna utvecklas till ett ofarligt men ändå effektivt smärtstillande medel.

Text: INGELA BJÖRCK

Nyhet från Lunds universitet 24 november 2011

Related posts:

1. Chilipeppar-forskning öppnar för bättre smärtlindring
2. Typ 2 diabetes inte en sjukdom utan flera
3. Louise Cornmark: Dödslängtan i forskningen ger hopp om cancerbot

Illustration av nervceller. Bild: Dreamstime

Forskare vid laboratoriet för experimentell hjärnforskning vid Lunds universitet har upptäckt att parkinsonmedicinen L-DOPA kan förstärka hjärnans förmåga att självläka efter en stroke.

Behandlingsalternativen vid stroke är idag få. Som akut terapi existerar endast trombolys, en metod som går ut på att lösa upp blodproppen i hjärnan. Nackdelen med trombolysen är att den måste sättas in inom några timmar och få patienter hinner behandlas.

Öppnar upp möjligheter för bättre behandling av stroke

L-DOPA har tidigare rapporterats ge fördelaktiga effekter för neurologisk återhämtning i strokepatienter. Lundaforskarna har nu lyckats bevisa, i råttmodeller för stroke, att de råttor som behandlades med L-DOPA uppvisar en markant förbättrad motorik.  

I förlängningen innebär detta att det terapeutiska fönstret för strokepatienter kan utökas och en betydligt större del av de som drabbats av en stroke skulle kunna få en bättre vård. 

Hjälper nervbanorna för motorik att återskapas

Vissa nervbanor i hjärnan är särskilt viktiga för förmågan att kontrollera rörelser. L-DOPA frigör den hos parkinsonpatienter bristande signalsubstansen dopamin vilket återställer ”trafiken” i de för motoriken viktiga nervbanorna.

På samma sätt skulle L-DOPA kunna stimulera strokepatientens hjärna i den viktiga återhämtningsfasen. Om metoden visar sig effektiv innebär det att processen för att åter lära sig exempelvis att gå och att klä på sig skulle kunna gå betydligt snabbare.

En väg till nya läkemedel vid stroke

Fördelen med att använda ett godkänt och beprövat läkemedel är att det blir betydligt billigare och att vägen från laboratoriet till patienten blir väsentligt kortare.

- Användning av existerande läkemedel har den stora fördelen att kliniska tester kan minimeras och behandlingen kan fortare komma strokepatienter till godo. Vi hoppas även på att identifiera hittills okända dopamineffekter för att i framtiden utveckla mer specifika läkemedel för återhämtning vid stroke, säger Karsten Ruscher, studiens försteförfattare.

Varje år drabbas cirka 30 000 svenskar av stroke. Om ett godkänt och relativt billigt läkemedel kan förstärka effekterna av konventionella rehabiliteringsmetoder skulle det innebära ett stort steg framåt för behandlingen av strokepatienter.

Text: JENS PERSSON

Pressmeddelande från Lunds universitet 22 november 2011

Related posts:

1. Snabbare återhämtning efter cancerbehandling
2. Arne Lindgren: Gener och register öppnar nya möjligheter mot stroke
3. Kan hjärnan repareras efter en stroke?

Tänk dig ditt liv som en trasmatta där varje inslag är en aktivitet. Där finns huvudaktiviteter som dominerar i uppmärksamhet, dolda aktiviteter som vi gör utan att tänka och som utgör kittet i vardagen, samt oförutsedda aktiviteter som kan störa och stressa oss. Hur ser din matta ut? Vilka färger har den och hur långa sjok är inslagen?

Foto: Colourbox

- Det finns ju mattor som byter färg hela tiden där människor hackar sönder sin vardag så att allt blir gråmelerat, menar Lena-Karin Erlandsson, docent och arbetsterapeut på Institutionen för hälsa, vård och samhälle.

Stress i vardagens aktiviteter

Lena-Karin Erlandsson forskar om kvinnor och stress med fokus på hur vardagens aktiviteter påverkar hälsan. Just lönearbetande småbarnsmammor är ofta dubbelarbetande och har en hög påfrestning genom att växla mellan flera olika aktiviteter med hög komplexitet och många avbrott. Hennes forskning har visat att om avbrotten blir så många att man sällan har möjlighet att fullfölja det man gör innebär det en högre risk för ohälsa.  Det kan ta sig uttryck som t.ex. sömn- och minnessvårigheter, humörsvängningar, allmän trötthet och i vissa fall leda till t.ex. depression.

-  Det är viktigt att få redskap för att analysera sin egen vardag och lära sig att känna igen vad man mår bra av, säger Lena-Karin.

Lär sig ta kontroll

För att kunna förstå hur vardagen påverkar oss använder Lena-Karin en metod; ett gruppbehandlingsprogram som kallas Vardagsrevidering som hon har utvecklat. Genom olika tekniker får deltagarna lära sig att ta kontroll över de vardagliga aktiviteterna genom att till exempel sätta namn på det de gör. Att namnge aktiviteten är att skapa legitimitet för den och blir även en strategi att komma närmare på det man gör. Att tvinga sig själv att göra en hel aktivitet i ett sträck utan avbrott är också något som Lena-Karin ger i hemuppgift till de deltagare som genomgår programmet.

Självbelöning

Aktiviteten i sig kan brytas ner i tre olika dimensioner med olika värde. Självbelöning är en dimension – t.ex. att göra något som man tycker är roligt som att gå ut och träffa kompisar. Det kan även vara ett konkret värde i aktiviteten – som att när man städar så blir det rent. Den sista dimensionen är ett symboliskt värde som visar på tillhörighet och sammanhang. Dessa olika mått finns i alla aktiviteter i olika hög grad. När vi får stress i vardagen är det vanligt att man prioriterar bort självbelönande aktiviteter och istället endast gör det som man måste eller förväntas göra. Men för att kunna hantera av vardagens stress behöver vi ha ett visst mått av självbelönande aktiviteter.

- Förutom att analysera sin egen vardag för att identifiera hinder och stress, får man inte glömma att även se till sina resurser. Det är lätt att fokusera på det som är jobbigt och glömma det som ger en energi och livsglädje.

Passar även män

Vardagsrevidering är utprövat på kvinnor men Lena-Karin ser inget hinder i att använda metoden även på män.

- Vårt samhälle är annorlunda idag än för några årtionden sedan. Nu finns det få lönearbeten som är monokroma, utan i de flesta arbeten förväntas du ha väldigt många processer igång samtidigt. Jag har mött väldigt många män som känner igen sig i vardagsstressen och som tycker att det är viktiga saker som vi tar upp.

Text: ÅSA HANSDOTTER

Related posts:

1. Vardagsrevidering – hjälp för stressade kvinnor
2. Förkylningar kan vara farliga för astmatiker
3. Lev livet friskare!

Gullan Berg och Sven Melander vid inspelningen av filmen "Den viktiga maten". Foto: Lasse Strandberg

Äta bör man annars dör man. Den gamla drastiska devisen står sig alltjämt. Det handlar om äldres matvanor – nu också på film! Många äldre drabbas idag av undernäring när aptiten och intresset för att laga mat minskar.

– Vi vet sedan länge att immunförsvaret hos underviktiga sviktar och därmed löper de en större risk att dö, säger professor Sölve Elmståhl vid Skånes universitetssjukhus.

Många äldre undernärda

Ålder och vissa kroniska sjukdomar ökar dramatiskt risken för undernäring. Mer än var fjärde kroniskt sjuk lider av undernäring och bland äldre kroniskt sjuka är närmre hälften undernärda. Detta ökar risken för bland annat tryckskador, fall och infektioner och ger ett onödigt lidande.

Kunskapen om matens och näringens betydelse ökar successivt inom vård och omsorg, men det är ett område som behöver ytterligare uppmärksamhet.

Särskilda kostråd för äldre

I en serie filmade inslag presenterar bland andra professor Sölve Elmståhl, kockarna Stefan Holmström och Tareq Taylor samt journalisten Jesper Aspegren fakta i trevlig underhållning, där även komikern Sven Melander gör några finurliga nedslag tillsammans med Gullan Berg, 82.

Skånes universitetssjukhus och Malmö stad vill i en gemensam satsning lyfta fram matens viktiga betydelse för äldre som riskerar undernäring. Kostråd vid sjukdom och viktnedgång avviker ofta från andra kostråd för friska eller överviktiga.

Pressmeddelande från Skånes universitetssjukhus 14 november 2011

Related posts:

1. Minska undernäring hos äldre med nytt arbetssätt
2. Var sjätte äldre som läggs in är undernärd
3. Föreläsning på webben: Bra mat på äldre dar

Illustration: Colourbox

Det är sedan tidigare känt att diabetes ökar risken för vissa cancerformer. Varför det är så är oklart. Nu har forskare på Lunds universitets Diabetescenter kartlagt en molekylär länk som förklarar sambandet mellan de båda folksjukdomarna.

Insjuknandet i typ 2 diabetes är en långdragen process. Ett tidigt tecken på att den har börjat är höga halter insulin i blodet. Så länge de insulinproducerande betacellerna förmår kompensera för de ökade kraven, till exempel vid övervikt, är blodsockret normalt.

Först när kapaciteten för insulinutsöndring understiger behovet blir typ 2 diabetes ett faktum. Den senare fasen går i regel snabbt då de stressade betacellerna arbetar sig till döds.

Den mest kända riskgenen

Ola Hansson och Yuedan Zhou. Foto: Tord Ajanki

- Vi har arbetat med den mest kända riskgenen för typ 2 diabetes, en variant i TCF-genen och studerat vad den gör i betacellen, säger Yuedan Zhou, doktorand på Lunds universitets Diabetescenter och huvudförfattare till den nu publicerade studien.

Riskvarianten i TCF är vanlig, 25 procent i befolkningen bär den, 31 procent av diabetikerna har den, enligt siffror från befolkningsundersökningen Malmö Förebyggande Medicin.

Skydda mot höga stressnivåer

En lika väl etablerad riskgen i cancerforskningen är p53. Genen har kallats för ”arvsmassans beskyddare” eftersom den förhindrar den okontrollerade celldelning som sker vid cancer. p53 har satts i samband med cancer i exempelvis tjocktarm och lever.

- TCF-genens funktion i betacellen är bland annat att skydda cellen mot höga, stressande blodsockernivåer. Fallerar den funktionen dör betacellerna vilket leder till diabetes, säger Ola Hansson, forskare och ansvarig författare för undersökningen.

De båda genernas uppgift är motsatta varandra. TCF att skydda mot celldöd, p53 att förhindra alltför snabb celldelning.

Försämrat skydd mot cancer

- Det är här kopplingen mellan diabetes och cancer uppstår. När blodsockret är högt aktiveras TCF-genen och då hämmas också p53-genens aktivitet. Det vill säga höga blodsocker leder till ett försämrat skydd mot cancer.

Foto: Colourbox

Forskargruppen började arbetet med TCF-genen för två år sedan för att få ett grepp om dess roll för insulinproduktionen. Det upptäckta sambandet med p53 och cancer var mest en tillfällighet.

- Eller god intuition, säger de.

Skydda mot celldöd

Kartläggningen av TCF-genen fortsätter, nu i samarbete med European Bioinformatics Institute i Cambridge.
Cancerforskare arbetar med att söka påverka p53 så att den tumörskyddande funktionen återställs.

- På liknande sätt skulle en förstärkning av TCF skyddande effekt mot betacellsdöd vid höga socker fungera som ett läkemedel vid typ 2 diabetes, eller som en behandling redan innan sjukdomen är ett faktum, säger Ola Hansson. 

Text: TORD AJANKI

Nyhet från Lunds universitet 14 november 2011.

Related posts:

1. Ny mekanism bakom hjärt- kärlsjukdom vid diabetes beskriven
2. Mekanism bakom hjärtinfarktgen beskriven
3. Tema cancer: Ovanlig cancer kräver centralisering

Foto: Dreamstime

Mellan 8000 och 10000 barn i Malmöområdet ska ingå i en stor undersökning som går ut på att fånga upp barn med autism vid en tidig ålder.

Undersökningen görs i samband med den ordinarie 30-månaderskontrollen på barnavårdscentralerna.

– Vi har tidigare haft ont om kunskaper om värdet av att behandla små barn med autism. Därför har det inte varit viktigt att ställa diagnosen tidigt, och de flesta barn har fått sin diagnos först vid drygt fem års ålder, förklarar psykologen Nils Haglund som också är doktorand i barn- och ungdomspsykiatri.

Tidig behandling kan ha god effekt

Nu däremot finns det studier som visar att en tidig, intensiv behandling av autism kan ge god effekt. Då blir det också viktigt med en tidig diagnos. 

Nils Haglund forskar om barn med autism.

– Om vi upptäcker fall av misstänkt autism när barnen är 2,5 år, och ytterligare undersökningar bekräftar att det verkligen är fråga om autism, så kan behandlingsprogrammet sättas igång redan innan barnen är tre år. Det handlar framför allt om att öva upp deras kommunikation och hindra dem från att bli alltför slutna i sig själva, säger Nils Haglund.

Utbildar föräldrar och personal

Behandlingsprogrammet omfattar omkring 15 timmar i veckan på förskolan och omkring 10 timmar i hemmet. Nils Haglund och hans medarbetare utbildar både föräldrarna och den berörda personalen i de metoder som ska användas, och har också regelbundna träffar med föräldrar och dagispersonal. 

När screeningen är slutförd hoppas forskarna kunna jämföra barn som börjat behandlas vid 3-4 års ålder, barn som börjat behandlas vid 5-6 års ålder och barn som inte fått någon extra behandling alls. En sådan jämförelse kan visa om behandlingen gett det resultat man hoppas på.

Screening på BVC

Screeningen utförs av särskilt utbildade BVC-sköterskor vid barnavårdscentralerna i Malmö och sydvästra sjukvårdsdistriktet (Trelleborg, Svedala och Vellinge). Man har hittills tittat på 6-700 barn och hittat fem-sex fall av misstänkt autism. 

Förekomsten av autism varierar mellan olika grupper. I Sverige är autism t.ex. sju gånger vanligare bland barn till mammor födda i Somalia och övriga Afrika söder om Sahara, än bland barn till svenska mammor. Enligt somalierna själva är sjukdomen däremot inte så vanlig i Somalia, vilket fått somliga att kalla autism för ”den svenska sjukan”.

Enligt en teori är det D-vitaminbrist som är orsaken. Även för infödda svenskar kan det vara svårt att via solen ta in tillräckligt med D-vitamin, och ännu svårare är det för människor med mörk hud och heltäckande kläder. 

– Men vi vet ännu inte säkert om den teorin stämmer. Genetiska faktorer spelar troligen en större roll, menar Nils Haglund. 

Han hoppas att screeningen ska kunna fånga upp inte bara tydliga fall av autism utan också mildare former av ”autismspektrumstörningar” som idag ofta blir sent upptäckta. 

Text: INGELA BJÖRCK

Nyhet från Lunds universitet 9 november 2011

Related posts:

1. Tidig övning kan förhindra störningar vid autism
2. FÖRELÄSNING PÅ WEBBEN: Autism – fokus på vuxna
3. Ingrid Hansen Pupp: Hjärnans utveckling efter mycket för tidig födelse

Hanne Tønnesen

Den 17 november sker invigningen av Clinical Health Promotion Centre, ett svenskt-danskt samarbete som har för avsikt att stärka den kliniska forskningen, utvecklingen och undervisningen av områdena: alkohol/narkotika, tobak, näring, fysisk aktivitet och samsjuklighet.

Clinical Health Promotion Centre är en sammanslagning mellan forskargrupper vid Klinisk alkoholforskning vid Lunds Universitet och WHO Collaborating Centre for Evidence-Based Health Promotion in Hospitals and Health Services på Bispebjerg Hospital vid Köpenhamns Universitet.

- Jag har länge önskat att etablera ett excellent forskningscenter och detta är ett första steg på vägen, säger Hanne Tønnesen som är professor och forskargruppsledare vid Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet.

- Mellan Sverige och Danmark finns det många likheter samtidigt som vi också kompletterar varandra. Genom sammanslagningen får vi en mycket starkare utgångspunkt genom större forskningsprojekt, snabbare resultat och bättre implementering av forskning och utveckling.

Clinical Health Promotion Centre blir en del av ett redan etablerat stort nordiskt samarbete och ett internationellt nätverk med över 850 sjukhus och vård från alla kontinenter. Målsättningen är att arbeta mot en bättre hälsovinst för patienter genom hälsofrämjande vård med fokus på alkohol, droger, tobak och livskvalitet.

Forskningen bedrivs i nära samverkan med Beroendecentrum Malmö och övrig kommunal, lokal och regional hälso- och sjukvård.

Nyhet från Lunds universitet 11 november 2011

Related posts:

1. Sämre livskvalitet vid fallskada
2. Posterutställningen ”Depression och mani” på turné
3. FÖRELÄSNINGAR om forskning kring barn och ungdomar

Vigs Ängar äldreboende mellan Ystad och Simrishamn. Foto: Nina Hult

Den totala budgeten för den kommunala äldreomsorgen i Sverige är nästan 95 miljarder kronor. Men trots att äldreomsorgen är en så stor och resurskrävande verksamhet för samhället har forskningen inom området alltför sällan kommit till praktisk omsättning.

Nu har en grupp forskare från Lunds universitet, Karolinska Institutet och Kungliga Tekniska Högskolan i hög konkurrens fått anslag från innovationsmyndigheten VINNOVA, för att utveckla projektet Det kunskapsbaserade äldreboendet.

Forskningen kring äldre och deras livsvillkor har utvecklats starkt under de senaste 20 åren i Sverige, men en stor del av det praktiska vård- och omsorgsarbetet sker fortfarande utan vetenskaplig grund.

Vårdhund på boende för äldre. Foto: Dreamstime

Målet för projektet Det kunskapsbaserade äldreboendet är att utveckla ett äldreboende som verkligen bygger på forskningsbaserad kunskap. Eftersom livet på ett äldreboende har många aspekter tar forskarna ett helhetsgrepp och inkluderar inte bara forskning kring t ex äldres måltider, boendemiljön, teknisk utrustning utan också utbildning av vård- och omsorgspersonal.

– Det som gör projektet så speciellt är sammanflätningen mellan tvärvetenskaplig forskning och äldreomsorgens praktiska vardag. Projektet handlar om hur vi kan skapa arenor där forskning och praktik kan mötas, säger projektledaren Tove Harnett.

Innovationsverksamhet inom detta område kräver att forskare från olika vetenskapliga discipliner samverkar, vilket hittills är ovanligt bland forskare som studerar äldres livsvillkor.

Ribbingska äldreboende Lund. Foto: Nina Hult

– Mixen av kompetens hos oss som medverkar i projektet är unik, berättar Tove Harnett. Våra forskningsinriktningar spänner från medicin och omvårdnad till socialt arbete och arkitektur.

– Aktiv medverkan från äldre personer med stora behov av vård och omsorg och deras närstående är en viktig utgångspunkt för vårt nya projekt. Det är så vi kan säkerställa att den utveckling vi vill driva verkligen tillgodoser angelägna utvecklingsbehov inom äldrevården, säger professor Susanne Iwarsson som är en av de seniora forskare som är engagerad i projektet och tillika forskare och ordförande i forskningscentrumet CASE.

Ett av målen för projektet är att underlätta samarbete mellan universitet, kommuner, näringsliv och brukarorganisationer. Därför deltar bland annat Stockholms Stad, Ängelholms kommun, Parkinsonförbundet och det kommunalägda fastighetsbolaget Micasa Fastigheter i Stockholm i projektet.

Nyhet från Medicinska fakulteten vid Lunds universitet 9 november 2011.

Related posts:

1. Stipendium för säkrare och effektivare vård av äldre
2. Kunskapsbank förbättrar vården av Skånes äldre
3. Minska undernäring hos äldre med nytt arbetssätt

Temat var populärt och aulan på Skånes universitetssjukhus i Lund var fylld till bredden. Arrangemanget filmades och här kan du se och lyssna till föredragen i efterhand.

Videoinspelningar från Sandblomdagen 2011:

Björn Jonson inleder dagen

Björn Jonson, professor i klinisk fysiologi

_______________________________________

Närmare livet – En läkares lärdom från de döende 

Carl-Magnus Edenbrandt, Överläkare, Palliativ vård, Malmö

_______________________________________

Stöd vid bråd död

 Lil Träskman Bendz, Professor och överläkare i Psykiatri, Lund

_______________________________________

Filosofiska och kulturella perspektiv på döden

Ann Heberlein, Forskare, Teologi och Religionsvetenskap, Lunds universitet

_______________________________________

”Döden finns överallt men vi pratar aldrig om den”

Cecilia Benoni, Universitetslektor, Överläkare, Malmö 

_______________________________________

Avslut och Allvar

Axel Carlberg, Doktor i etik, Lunds universitet 

_______________________________________

Björn Jonson avslutar dagen

Björn Jonson, professor i klinisk fysiologi

Related posts:

1. Solen tema i Aktuellt om vetenskap & hälsa juni 2011
2. Forskningens dag 2011: Andningen och livet
3. TIA tema på strokedagarna i Malmö och Lund

Foto: Dreamstime

Forskaren Martin Johansson tilldelades nyligen ett miljonanslag från Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse. Pengarna ger möjlighet att växla upp forskningen med inriktning på njurar och stamceller.

- Pengarna skapar möjlighet att göra fler laboratoriestudier, och det blir också utrymme att nyanställa en biomedicinsk analytiker ifall jag skulle vilja, berättar Martin Johansson.

Martin Johansson forskar inom patologi med inriktning på njurar. Han har tidigare lyckats kartlägga vad som av allt att döma är en ny celltyp, och dessutom troligen en stamcell, i människans njure. Det finns tecken på att cellen kan ha betydelse för utveckling av cancer och olika inflammatoriska sjukdomar som kan drabba njuren. Detta vill han utveckla ytterligare och det är också därför han beviljats Wallenbergstiftelsens anslag.

Martin Johansson. Foto: Björn Martinsson

- Vi kommer att fortsätta att studera den nyupptäckta cellen. Celltypens placering och funktion tyder på att den kan ha en viktig roll vid olika njursjukdomar. Problem med njurarna är vanligt, och det finns förutom cancer en koppling till vanligt förekommande sjukdomar som diabetes och högt blodtryck.

Martin Johansson är docent och bedriver sin forskning vid Lunds universitets institution för laboratoriemedicin i Malmö. Han är specialistutbildad läkare inom patologi och arbetar även kliniskt vid Region Skånes laboratorieverksamhet, Labmedicin Skåne.

Genom ett väl utvecklat samarbete med urologiska kliniken på Skånes universitetssjukhus kan forskningen ske på färska vävnader från bortplockade njurar. I sin forskning samarbetar han även bl.a. med professor Håkan Axelson som är verksam vid samma institution samt universitetets diabetescenter, Lund University Diabetes Center (LUDC).

Text: BJÖRN MARTINSSON

Nyhet från Lunds universitet 3 november 2011

Related posts:

1. Virus möjlig bov bakom många fall av typ-1 diabetes
2. D-vitaminbrist kan bidra till många sjukdomar
3. Diabetes – en sjukdom med många ansikten

Foto: Colourbox

En inflammation i balansnerven gör dig ordentligt sjösjuk. Du kräks och vill inte gå ur sängen. Ju sämre du mår desto fortare kompenserar det friska örat obalansen. Nu går det ännu snabbare med kortison.

– Förr gjorde vi inget mer än att vi avvaktade till dess inflammationen klingat av. Med den nya metoden har vi däremot sänkt medelvårdtiden på sjukhus från tre dygn till 1,8, säger överläkare Mikael Karlberg på balanslaboratoriet på Skånes universitetssjukhus i Lund.

Genom att injicera kortison i patienter med virus på balansnerven har Måns Magnusson och Mikael Karlberg sänkt vårdtiden med mer än en tredjedel.

Herpesvirus kan ge svår yrsel i enstaka fall

Alla människor bär på herpesvirus, även i balansnerven i den trånga bentunnel som går från innerörat in mot hjärnstammen. Det är sannolikt detta virus som i enstaka fall utvecklar en inflammation, vilket i sin tur ger svår yrsel.

Genom att injicera kortison i patienter med virus på balansnerven har Måns Magnusson och Mikael Karlberg sänkt vårdtiden med mer än en tredjedel. Foto: Roger Lundholm

– Med hjälp av magnetkamera kan man se inflammationen. En tredjedel av dem som drabbas blir helt återställda medan en tredjedel fortfarande har känningar. Men den sista tredjedelen får bestående men, berättar Mikael Karlberg.

Snabbt dämpa inflammationen

Ju snabbare man kan åtgärda inflammationen, desto större är chansen till bot utan fortsatta besvär. Vid inflammationen sväller nämligen balansnerven upp och kan skadas i sitt trånga utrymme.

– Vi vill helst få ner inflammationen inom 24 timmar, säger Mikael Karlberg, som för några år sedan tog del av nya metoder att bota halvsides ansiktsförlamning, pares.

Genom att injicera kortison upphörde inflammationen snabbare. I en studie på 35 patienter på Skånes universitetssjukhus i Lund visade sig detta fungera även på patienter med vestibularisneurit, inflammation i balansnerven.

– I den grupp som fick injektionerna har vi dessutom haft färre återbesök med klagomål. Kanske är det så att vi med kortisonets hjälp kan gör två tredjedelar helt friska, säger han.
 
Text: PER LÄNGBY

Artikeln har tidigare varit publicerad i Nyhetsbrev för massmedia nr 6/2011 från Skånes universitetssjukhus, Medicinska fakulteten vid Lunds universitet, Labmedicin Skåne och Psykiatri Skåne.

Related posts:

1. Yrsel och balansrubbningar
2. Frågor och svar om felaktig demensdiagnos
3. Snabbare upptäckt och behandling av svår sepsis

Anders Carlsson. Foto: Kristina Lindgärde

Av de 7.000 svenska kvinnor som årligen drabbas av bröstcancer riskerar drygt 2.000 att drabbas av återfall, alltså metastaser. Idag vet man på förhand inte vilka dessa patienter är, men ett nytt test kan snart ge en tydlig fingervisning. Nyligen publicerades de vetenskapliga rönen i den amerikanska vetenskapsakademins tidskrift, PNAS.

– Denna typ av information är mycket eftersökt, eftersom den låter läkaren blicka in i framtiden, säger Anders Carlsson, doktor i immunteknologi vid LTH, och artikelns huvudförfattare.

Bättre diagnos gör det lättare att tidigt sätta in rätt behandling. Och även att undvika vissa behandlingar, för den delen: för att ta det säkra före det osäkra får många kvinnor idag kraftig medicinering med svåra biverkningar som följd – helt i onödan. Upp till sju av tio kvinnor som får strålning har ingen nytta av behandlingen. Och cellgifter har endast effekt på en av tio kvinnor. Sådana behandlingar är dessutom rejält kostsamma för samhället. Och plågsamma för kvinnorna.

Räcker med blodprov

– Ingen har tidigare lyckats utveckla ett sådant enkelt, men ändå omfattande test som detta. Det finns andra metoder, men de fungerar inte på alla patienter och kräver dessutom tumörvävnad. Vår teknik fungerar med ett enkelt blodprov, säger Anders Carlsson.

Eftersom testet är smidigt att använda skulle det kunna förenkla efterkontrollerna.

– Först efter tio år kan man vara någorlunda säker på att en tumör inte har spridit sig till andra delar av kroppen, säger han.

Forskningen bygger på det arbete som Carl Borrebaeck, professor i immunteknologi, initierade för drygt tio år sedan, och som idag leds av doktor Christer Wingren vid samma avdelning. Långt utvecklade, besläktade tillämpningar baserade på samma teknologi finns på gång inom pankreascancer och den reumatiska sjukdomen SLE.

Kombination av flera biomarkörer

I PNAS-artikeln visar Anders Carlsson och hans kollegor att forskningen gick att upprepa i nytt, oberoende patientmaterial – det vill säga att den fungerar i praktiken. Forskarlaget har följt 64 kvinnor och studerat deras halter av 21 utvalda proteiner, eller biomarkörer, och jämfört nivåerna vid operationstillfället med en tidpunkt på tre till sex månader senare.

Förändringen av proteinernas kombinationsmönster har visat sig särskilt avgörande för ett tillförlitligt resultat. I slutändan får man en siffra som avslöjar om patienterna tillhör en låg- eller högriskgrupp. Metoden innebär ett nytt sätt att använda biomarkörer för att påvisa sjukdom. Vanligtvis inriktar sig forskare annars på att mäta en enda biomarkör och jämför halten av den med en tänkt normalnivå. Exempelvis tar man förekomst av en viss mängd PSA-molekyler som intäkt på att en patient håller på att utveckla prostatacancer.

– Vi menar att det behövs kombinationer av flera markörer och, som vi gjort här, låta patienten vara sin egen kontroll. Det blir både säkrare och enklare då. Någon normalnivå finns inte alltid, säger Anders Carlsson.

Text: KRISTINA LINDGÄRDE

Related posts:

1. Ny cancermedicin hjälper vid återfall
2. Tema cancer: Snabbare vårdkedja vid bröstcancer
3. Kristina Lång: Brösttomosyntes – nytt vapen mot bröstcancer

Foto: Dreamstime

Att få ett svårt sjukt barn vänder upp och ner på familjens tillvaro och många föräldrar hamnar i chock. All uppmärksamhet, både från sjukvården och från föräldrarna, riktas mot det nyfödda sjuka barnet men ofta finns det också äldre syskon i en familj. Vad händer med dem?

- Hela familjen utsätts för stora påfrestningar och vi vet att många av dessa familjer inte klarar av belastningen, vilket får konsekvenser för såväl det drabbade barnet som för eventuella syskon, och för föräldrarna själva. En kollega till mig formulerade det tillspetsat som att ”sjuka barn har inga syskon”, säger Elia Psouni, utvecklingspsykolog och forskare.

Mår psykiskt dåligt

Bland alla barn och ungdomar som mår psykiskt dåligt idag är syskon från familjer där det finns sjuka barn överrepresenterade.

- Idag finns inga exakta siffror på hur många de faktiskt är men många praktiserande läkare vittnar om detta, säger Lars B. Dahlin, överläkare och professor i handkirurgi.

Mer kunskap behövs

Barn som har sjuka syskon är en speciellt utsatt grupp som det har forskats ganska lite om. De allra flesta av de relativt få publikationer som finns globalt bygger på små patientunderlag och metoder som är svåra att upprepa.

Elia Psouni och Lars B. Dahlin har därför påbörjat en omfattande studie med särskild fokus på syskons psykiska hälsa och psykosociala utveckling. Man kommer att studera familjer som hamnat i kris på grund av allvarlig sjukdom hos ett barn. Bland dessa familjer finns både de som klarar sig mycket bra och de som upplever mycket stora påfrestningar.

”Bra”-faktorer också viktiga

- Det är viktigt att förstå vilka faktorer som bidrar till att vissa familjer mår bra trots allt. Dels för att kunna använda kunskapen på de familjer som mår dåligt, men också för att lära sig känna igen och hitta markörer för de familjer som klarar sig utan stöd. På så sätt kan man lägga resurserna där de behövs, säger Lars B. Dahlin.

300 familjer

Totalt studeras 300 familjer fördelade på sex olika grupper med 50 familjer i varje grupp. De första två grupperna omfattar familjer med nyfödda barn som antingen drabbats av en hjärnblödning eller syrebrist eller plexusskada* vid förlossningen. Grupp tre och fyra består av familjer med barn som har fått diagnosen cerebral pares (CP**) eller har en bestående plexusskada, där det samtidigt finns ett (eller flera) syskon som är mellan 7 och 18 år. I ett nästa steg studeras även familjer där barnen fötts friska men senare drabbats av kronisk sjukdom, i den här studien diabetes eller reumatisk sjukdom. Studierna görs framför allt tillsammans med barnkliniken vid Skånes universitetssjukhus.

- I de två sista grupperna vill vi studera familjer som börjar i en normal familjesituation som bryts då barnet insjuknar. Vi vill veta om det är en fördel att ha haft ett fungerande familjeliv innan insjuknandet och vilken roll det i så fall spelar för den fortsatta utvecklingen av familjesituationen, säger Elia Psouni.

Rätt kunskap för att hjälpa

Syftet med studien är att få fram kunskap om hur man ska kunna hjälpa dessa familjer att ta sig igenom krisen. Specifikt vill man studera följande:

• Har vården ett bra sätt att förmedla information om barnets tillstånd, och vilka egenskaper hos föräldrarna är avgörande för hur denna information tas upp?
• Vad händer med föräldrarna och hur kan man på bästa sätt stödja dem i deras hantering av krisen?
• Hur upplever syskonen familjesituationen? Vilka egenskaper, i relationen med föräldrarna och det drabbade barnet, är avgörande för deras välbefinnande och vidare utveckling?

- Det är viktigt att betrakta familjen som en helhet och studera hur relationerna familjemedlemmarna emellan påverkas i en krissituation för att förstå vad det är som gör att syskon inte mår bra, avslutar Elia Psouni.

Text: EVA BARTONEK ROXÅ

Related posts:

1. Uppföljningsprogram positivt för barn med typ 1-diabetes
2. Hans Bengtsson: Barns utveckling i tidig skolålder
3. Cancerpatienters anhöriga riskerar hjärt-kärlsjukdom

Se föreläsningarna i efterhand på webben!

Länk till programmet

Se postrar från Forskningens dag 2011

Related posts:

1. Bästa poster vid Forskningens dag 2011
2. Andningen och livet tema i Aktuellt om vetenskap & hälsa
3. Forskningens dag om depression och mani

Dirk Wuttge framför den vinnande postern vid Forskningens dag 2011. Foto: Eva Bartonek Roxå

En priskommitté har valt ut tre postrar vid Forskningens dag 2011. Första pris gick till poster nr 5: ”Systemisk skleros – varför blir man andfådd?” Motiveringen till priset var: ”Postern leder läsaren framåt på ett pedagogiskt sätt genom texten med hjälp av frågor, den är överskådlig och försedd med intressanta och lättbegripliga bilder.”

Lyssna på när forskaren Dirk Wuttge berättar mer om postern och sina tankar om priset:

Intervju med pristagaren för bästa poster vid Forskningens dag 2011 (mp3)

Vinnarpostern om systemisk skleros vid Forskningens dag 2011. Klicka på bilden så öppnas postern som pdf i ett nytt fönster.

Läs mer om systemisk skleros

Läs mer om forskningen om systemisk skleros vid Lunds universitet i senaste numret av Aktuellt om vetenskap & hälsa:

Systemisk skleros – en knepig sjukdom

Hennes sjukdom hindrar inte hennes hästarbete

Läs också mer på forskargruppens hemsida

Andrapristagare blev poster nr 2: Kan förkylningsvirus ge astma och KOL?

 Lena Uller och hennes medarbetare fick andra pris med motiveringen:

”Postern innehåller en föredömligt kort och populärvetenskapligt skriven text samt har en slagkraftig och tilltalande illustration.”

Tredjepristagare blev poster nr 9: Lungtransplantation – ett nytt organ i en ny miljö

Annika Andersson Sjöland och hennes medarbetare fick tredje pris med motiveringen:

”Denna poster får tredje pris eftersom man lagt sig vinn om att göra sitt inte helt lättillgängliga ämne begripligt genom teckningar av  olika typer av celler tillsammans med en kort och tydligt uppställd text.”

Posterutställning vid Forskningens dag 2011:

Related posts:

1. Forskningens dag 2011: Andningen och livet
2. Posterpresentation från Forskningens dag 2010
3. Forskningens dag om depression och mani

Det första andetaget – det första som sker i en nyfödd människas liv, en förutsättning för livet som nu börjar. Andningen är något som bara måste fungera och oftast kan våra andningsorgan arbeta utan komplikationer.

Men under livets gång drabbas många av oss av olika sjukdomar och symptom som stör eller försvårar andningen och luftvägarnas funktion. Utan behandling finns det risk att vi tar det sista andetaget alldeles för tidigt.

I Skåne sker omfattande forskning kring andningen och sjukdomar som drabbar lungor och luftvägar. Forskningen undersöker bakomliggande orsaker och hur de drabbade kan få bästa stöd och behandling. Kunskapen inom området växer ständigt och ger de som drabbats av dessa sjukdomar bättre möjligheter att leva ett gott liv.

I tidningen kan man bland annat läsa mer om:

När en förkylning blir livsfarlig – att hjälpa patienter med astma och KOL

Förkylning är den vanligaste orsaken till mer eller mindre kraftigt försämrat hälsotillstånd hos personer som lider av astma eller KOL. I svåra fall krävs vård i respirator.

Hittills har astma och KOL studerats var för sig. Forskaren och docenten Lena Uller har emellertid hittat höga halter av ett särskilt protein som är gemensamt för de båda sjukdomarna. Med hjälp av detta kan det bli möjligt att utveckla ett nytt läkemedel.

Mastcellen – luftvägarnas vakthund vid inflammation i lungan

Kroppens egen vakthund, mastcellen, hugger till sekundsnabbt när främmande ämnen smyger in i hud, tarmar och luftvägar. I dess arsenal finns ämnen, sinnrikt förpackade i små blåsor, som exploderar mot inkräktaren.

Men mastcellen kan också driva en kronisk inflammation, som astma, eller vara extra aktiv vid KOL. Forskaren Cecilia Andersson är övertygad om att denna upptäckt är avgörande för att finna nya behandlingar mot sjukdomarna.

KOL kan också kopplas till stroke, hjärtinfarkt och benskörhet

Hittills har KOL betraktats som ett isolerat sjukdomstillstånd, i huvudsak orsakat av rökning. Men forskare i Malmö har konstaterat samband mellan stroke, åderförkalkning i halskärlen och KOL. Andra studier kopplar ihop KOL med hjärtinfarkt och kärlkramp. Professor Claes-Göran Löfdahl ser numera allt fler samband mellan KOL och andra livsstilssjukdomar.

Ordning och kaos i lungans strukturer

Kroppens förmåga till gör-det-själv-reparation är fenomenal. Men när cigarettröken fått tillräcklig tid på sig kapitulerar de celler som bygger upp bindväven. De förmår inte längre täppa igen hålen som uppstått i lungans luftvägar. Professor Gunilla Westergren-Thorsson studerar de stamcellsliknande celler i lungans yttre delar som i samverkan skulle kunna leverera nya byggstenar till bindvävsbygget.

Vi kan revolutionera behandlingen av astma

Av dem som får astma botas enbart en procent. Ny kunskap gör bot möjlig, en kunskap som också skulle kunna hjälpa den hälft som i dag får dålig hjälp av astmamediciner. I deras fall har inflammationen fått fäste längst ut i de minsta lungblåsorna, dit kortisonet inte når. Professor Leif Bjermer menar att en delvis okunnig och konservativ syn på astmasjukdomen förhindrar utvecklingen av nya läkemedel.

Spring för livet – del av behandling vid cystisk fibros

I Lund revolutionerades behandlingen av barn som drabbats av cystisk fibros för 30 år sedan med regelbunden fysisk träning. Tack vare denna hostar deras CF-patienter upp det slem i lungorna som annars hotar att kväva dem. I USA väljer man i stället kompressorer i västar som bankar på patientens bröstkorg. Där är benskörhet ett stort problem. Nu visar sjukgymnasten och forskaren Louise Lannefors att den svenska modellen nästan helt eliminerar risken för benskörhet och att patienternas fysiska arbetsförmåga är endast någon tiondels procent lägre än normalsvensken.

Innehållsförteckning:

Infarkt, stroke, benskörhet… KOL är mer än lungsjukdom!

Lungan vill läka sig själv

Bindväven förändras vid KOL

Får pusta ut för varje steg

Ventiler lindrar symtom vid KOL

Tror på kroppens eget antibiotikum

När medicinen når ända ut kan alla få hjälp mot astma

Kännetecken för KOL och astma

Idrottsungdomar har ofta astma – men tycker ändå att de mår bra

Immunförsvaret – kroppens egna soldater

”Vakthundscellerna” bara väntar på att explodera

Fel att gravida inte ska ta sin astmamedicin

Andning och skelett stärks av fysisk träning

Cystisk fibros

Patricia börjar träna klockan fem på morgonen

Systemisk skleros – en knepig sjukdom

Hennes sjukdom hindrar inte hennes hästarbete

Infektioner kan bli livsfarliga

Det behövs fler skonsamma metoder för att undersöka lungornas olika delar

Arv från vikingar kan ge KOL

Lungan i 3D

Yogaandning bra verktyg mot stress

Kroppens reaktion på en lungtransplantation

Transplanterad lunga – en gåva att sköta väl

Farligt bli förkyld vid astma och KOL

Sjuk körtel orsakar livshotande lungsvikt

Hon studerar ”tysta zonen” med ny teknik

Störd lungfunktion hos de allra minsta

En resa i bilder in i lungans innersta delar

Related posts:

1. Solen tema i Aktuellt om vetenskap & hälsa juni 2011
2. Nytt nummer av Aktuellt om vetenskap & hälsa!
3. Forskningens dag 2011: Andningen och livet

Foto: Colourbox

Äldre män ramlar ungefär hälften så ofta som kvinnor, men när de ramlar blir konsekvensen ofta allvarligare. Hittills har fallrisk och benskörhet mest studerats hos kvinnor, men i en stor internationell studie som nu närmar sig sitt slut tittar man bland annat på fallskador hos äldre män.

– Vår forskning syftar bland annat till att undersöka om man i förväg kan finna de personer som riskerar att ramla och därmed kunna sätta in förebyggande åtgärder, säger Björn Rosengren, specialistläkare vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus Malmö. Vi vill se om det finns enkla test som man skulle kunna göra på exempelvis vårdcentralen.

Stor internationell studie

Benskörhet och risken för att falla hos äldre män har sedan sju år studerats i ett stort internationellt projekt, ”The Osteoporotic Fractures in Men Study” (MrOS). Forskare följer 11 000 män i tre olika världsdelar för att bland annat bättre förstå varför äldre män ramlar och hur man kan förebygga fall och fallskador.

Björn Rosengren och Magnus Karlsson

– Våra resultat visar att det också kan vara viktigt att fokusera på fysisk aktivitet och balansträning om man vill förebygga fallskador, säger Magnus Karlsson, professor i ortopedi vid Skånes universitetssjukhus Malmö och Lunds universitet.

Männen i USA, Hong Kong och Sverige har vid flera tillfällen genomgått hälsoundersökningar och fått fylla i omfattande frågeformulär angående bland annat livsstil. Man har mätt allt från olika markörer i blodet, som t.ex. vitamin D och ämnen som tyder på inflammation, till genetiska tester, benmassa, syn och fysisk status.

Enkla tester

I en artikel som nyligen publicerades i tidskriften ”Age and Ageing” redovisas en första delstudie som rör sambandet mellan resultat i fysiska tester och fall.

Studien visar att så enkla tester som att se hur man klarar att resa sig upp från en stol, att mäta greppstyrkan i händerna och att snabbt gå en kort sträcka, kan vara användbara för att uppskatta risken att drabbas av framtida fallskador.

– Vi kunde se att de som var över 70 år i studien och som hade ramlat, hade sämre resultat på alla undersökta tester, säger Björn Rosengren. För de allra äldsta i studien, de över 85 år, var det dock bara greppstyrkan som visade på skillnader mellan dem som hade ramlat och inte.

Mer förebyggande träning

Testerna i undersökningen använder sjukgymnaster och läkare redan idag vid hälsokontroller av äldre, men de kan behöva användas oftare för att förebyggande åtgärder ska kunna sättas in i tid.

– Man skulle behöva fokusera mer på fallprevention, framför allt för dem som är över 80 år, säger Magnus Karlsson.

Fallskador är vanliga. Tidigare studier har uppskattat att så många som 10 % av akutmottagningens patienter har någon form av fallskada. Skulle detta kunna förebyggas i större utsträckning än idag, minskar man både lidande och sjukvårdens kostnader.

Boule. Foto: Flickr, knoedlinchen.

– Det vi har kunnat läsa ut av enkätsvaren i vår studie är att de som fallit oftast också sitter mest stilla, säger Björn Rosengren. Vi kan även se på de fysiska testerna att ju svagare muskelstyrka männen har, desto oftare har de ramlat. Det verkar också som om lagom träning av balans och fysisk styrka i form av till exempel promenader, boule eller dans sammanfaller med färre antal fall.

Färre fall i Hong Kong

I studien ramlade äldre män i USA betydligt oftare än de från Hong Kong. Sverige ligger också något sämre till än Hong Kong.

Qigong. Foto: Colourbox

– I dag vet vi inte i detalj varför risken att drabbas av skador efter ett fall skiljer sig åt mellan män och kvinnor, och även mellan människor från olika världsdelar, säger Björn Rosengren. Man har tidigare visat att övervikt ger ökad fallrisk men detta är förmodligen inte den enda förklaringen.

Forskningsgruppen kommer nu att fortsätta med ytterligare analyser av den stora mängden data som samlats in, bland annat för att bättre förstå hur bra testerna är på att förutsäga vem som kommer att falla och få benbrott.

Text: NINA HULT

Artikeln är tidigare publicerad på Medicinska fakultetens hemsida vid Lunds universitet som månadens vetenskapliga artikel oktober 2011.

Related posts:

1. Kunskapsbank förbättrar vården av Skånes äldre
2. Var sjätte äldre som läggs in är undernärd
3. Färre läkemedelsfel för de äldre

Lena Uller med sina doktorander, Irma Mahmutovic Persson, Angelica Brandelius och Jenny Calven. Foto: Roger Lundholm.

Forskaren Lena Uller och hennes kollegor vid Lunds universitet har identifierat ett protein i lungorna som gör att astma- och KOL-patienter blir extra sjuka vid förkylningar. I värsta fall kan en förkylning bli livsfarlig.

Lyssna till en intervju med Lena Uller i Ekot 28 oktober 2011

Lena Uller i Webb-TV

Lena Uller är docent i immunofarmakolgi. Hennes forskningsområden är luftvägssjukdomar, hösnuva, astma och KOL. Forskargruppen är speciellt intresserade av att ta reda på  vad det är som gör att patienter med astma och KOL är särskilt känsliga för vanliga luftvägssjukdomar som förkylningsvirus.

Related posts:

1. Farligt bli förkyld vid astma och KOL
2. Botemedel mot lungsjukdomen KOL kan vara på väg
3. Kännetecken för KOL respektive astma

När patienter fotograferas med gammastrålning syns tumörer som mörka fläckar på bilderna, Sven-Erik Strand visar. Foto: Gunnar Menander

Ett topprankat EU-projekt tar sikte på en ny typ av kamera som kan ge detaljerade bilder på tumörsökande molekyler i kroppen. Kameran kan användas för att beräkna stråldos vid cancerbehandling. Strålningsfysiker vid Lunds universitet driver forskningsprojektet tillsammans näringslivet.

Professor Sven-Erik Strand sätter bokstavligen fingret på problemet när han lutar sig fram och pekar på en mörk fläck på fotot. I datorn framför honom syns en bild av en patient, tagen med en så kallad gammakamera. Den mörka fläcken är en tumör.

- Problemet är att vi inte vet exakt hur radioaktiviteten i tumören ser ut i patienten. Nackdelen med dagens mätinstrument är att det är svårt att se små detaljer, säger han.

Tydligare bilder

Gränsen för gammakamerans upplösning går vid 1-1,5 centimeter. Sven-Erik Strand förklarar att en bättre detaljrikedom i bilden skulle vara till stor hjälp för planeringen av patientens behandling. I en tumör får man nämligen inte någon alltigenom jämn fördelning av radioaktivitet i cancercellerna. Istället är olika delar av tumören mer eller mindre aktiva. Det gäller att beräkna en lämplig stråldos som ger största möjliga effekt, och därför behövs en teknik som tydligare visar, på mindre än millimeternivå, hur tumören ser ut.

Sven-Erik Strand är verksam vid avdelningen för medicinsk strålningsfysik i Lund. Hans forskargrupp har under många år arbetat med att utveckla och utvärdera olika detektorsystem som ger digitala bilder med högre upplösning. I projektet samarbetar de med Lunda­företaget BioInvent samt det norska företaget Biomolex.

- De i Oslo bygger själva systemet, och BioInvent tillverkar molekylerna som vi i min forskargrupp sedan testar i olika cancermodeller för att kunna studera detektorsystemets egenskaper, säger Sven-Erik Strand.

Förra året blev samarbetstrion topprankad av Eurostars-programmet. Deras forskningsprojekt valdes ut av en internationell jury i Eurostars tredje utlysningsomgång. Eurostars är ett EU-program som stödjer små och mellanstora företags samarbete med akademin inom olika forskningssatsningar. Med trions topplacering följde också 3,5 miljoner kronor till det treåriga projektet.

Spåra tumörer

Sven-Erik Strands forskargrupp arbetar inte bara med forskning kring stråldoser utan i lika hög grad handlar det om att först göra själva diagnosen, alltså steget före behandling. Radioaktiva ämnen kan nämligen användas både vid diagnos och vid behandling. Genom att injicera ett radioaktivt ämne i patienten kan man hitta var tumörer sitter med hjälp av PET- eller SPECT-tomografiska metoder, som ger tredimensionella bilder av det radioaktiva ämnets fördelning i kroppen.

Forskargruppen studerar, tillsammans med BioInvent, flera olika radioaktiva ämnen kopplade till antikroppar för att se hur väl de fungerar som tumörsökare. De radioaktivt märkta antikropparna har olika förmåga att söka sig till områden i kroppen där cancerceller finns. Sven-Erik Strand lutar sig på nytt fram mot datorskärmen och pekar på en närbild av två olika tumörer.

- Här ser man tydligt hur olika dessa bägge ämnen fäster på tumören, förklarar han.

Sven-Erik Strands forskargrupp samarbetar inte bara med näringslivet utan även med andra aktörer inom Lunds universitet, exempelvis kärnfysikforskare på Fysiska institutionen, samt utgör en del av Lund University Bioimaging Centre, ett bildcentrum som är en av universitetets stora satsningar på att tillgängliggöra avancerad forskningsutrustning för användare inom hela Sverige.

- Vårt detektorsystem är en av de olika typer av utrustning som ska finnas tillgängligt vid Bioimaging Centre, säger Sven-Erik Strand.

Text: LENA BJÖRK BLIXT

Nyhet från Lunds universitet 25 oktober 2011.

Artikeln har tidigare varit publicerad i LUM nr 7, okt/nov 2011.

Related posts:

1. Nya vägar in i cellen öppnar för ny cancerbehandling
2. Snabbare återhämtning efter cancerbehandling
3. Forskningsprojekt för bättre cancerbehandling

Foto: Dreamstime

Målet är att hitta hälsolivsmedel för äldre. Förhoppningen att hitta en cocktail av probiotika och komponenter från växtriket som motverkar kroniska lindriga inflammationer.

Bengt Jeppsson, professor i kirurgi vid Lunds universitet, har under många år forskat på hur ”goda” bakterier i maten, så kallad probiotika, kan förbättra människors hälsa. Tidigare forskning har bland annat resulterat i hälsodrycken Proviva.

Tarmen försämras med ålder

Nu kommer han och hans kollegor vid Medicinska fakulteten och LTH vid Lunds universitet samt SLU att ge sig in i ett nytt projekt med målet att förbättra hälsan och motverka lindrig inflammation hos äldre patienter.

– När vi åldras förändras mag-tarmkanalens fysiologi och funktion. Det bidrar både till ökad risk för sjukdomar och sämre livskvalitet. Det råder sannolikt ett samspel mellan bakteriefloran i matsmältningskanalen och förändrad immunfunktion.

Genom att tillföra probiotika kan vi påverka bakteriefloran och inflammation både i tarm och i kroppen i övrigt, förklarar Bengt Jeppsson.

Snälla bakterier och ämnen från växtriket

Detta vill forskarna uppnå genom att kombinera nyttiga polyfenoler, som finns i främst frukt och bär, med probiotiska bakterier. Det är växternas polyfenoler som bidrar till att det är så nyttigt att äta frukt och grönsaker.

Kombinationen av polyfenoler och probiotika är tänkt att dels motverka mindre snälla bakterier i matsmältningskanalen, dels mer direkt minska inflammationen. Förhoppningen är att dessa nya livsmedel ska förbättra hälsa hos framför allt äldre personer utan kända sjukdomar men med tecken på lindrig kronisk inflammation, som vid hjärt-kärlsjukdom, hypertoni, diabetes typ II eller övervikt.

Text: JOHANNA SANDAHL

Related posts:

1. Bakterier istället för antibiotika
2. Ofta fel i äldres läkemedelslistor efter sjukhusvistelse
3. Blåbär motverkar tarmsjukdomar

Foto: Flickr

Ny svensk forskning visar att personer som äter mycket socker har sämre blodfetter och kan löpa ökad risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom. Forskaren Emily Sonestedts nya resultat presenteras i den medicinska tidskriften British Journal of Nutrition. Forskningen har fått stöd från Hjärt-Lungfonden.

– Forskningsresultaten tyder på att socker kan orsaka åderförfettning och leda till hjärt-kärlsjukdom. De nya rönen ger ytterligare stöd för att det är bra att dra ner på sockret, säger näringsforskaren Emily Sonestedt, doktor i medicinsk vetenskap vid Lunds universitet.

I studien har kostvanor och nivåer av olika sorters blodfetter, så kallade blodfettsprofiler, kartlagts hos 4 300 friska personer. Forskarna har undersökt partiklar av vad som brukar kallas ”det onda kolesterolet”, LDL. Enligt studien är LDL-partiklarna skadligare ju mindre de är. De större LDL-partiklarna tycks däremot inte påverka risken för hjärt-kärlsjukdom.

Enligt studien äter personer med en skadlig blodfettsprofil mer socker än andra. I studien framkommer också att andra typer av kolhydrater samt fett inte har betydelse för blodfettsprofilen. Studien stödjer dessutom de redan kända rönen att ”det goda kolesterolet”, HDL, påverkas gynnsamt av att dricka måttliga mängder alkohol.

– De nya rönen är en viktig bit i pusslet om kostens betydelse för risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdom och de visar att det behövs mer forskning på området, säger Staffan Josephson, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Forskningen baseras på material ur Malmö Kost Cancer-studien. Emily Sonestedts forskningsteam fortsätter att forska kring olika orsakssamband, exempelvis huruvida det är sockerintaget som leder till en mer skadlig blodfettsprofil och hur människors olika arvsanlag kan spela roll för forskningsresultaten.

Vad är en skadlig blodfettsprofil?
Enligt Emily Sonestedts forskning finns en skadlig profil av blodfetter som leder till ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar. Hög risk för åderförfettning löper de som har:

- Låg nivå av ”det goda kolesterolet” HDL.
- Hög nivå av triglycerider (fett i blodet).
- Hög nivå av små och mellanstora partiklar av ”det onda kolesterolet” LDL.

Pressmeddelande från Hjärt-Lungfonden, 25 oktober 2011

Related posts:

1. Tretton gener som kan öka risken för hjärt-kärlsjukdom
2. Olle Melander: Genetisk risk och hjärt-kärlsjukdom
3. Cancerpatienters anhöriga riskerar hjärt-kärlsjukdom

Foto: Mikael Risedal

Åtta av de professorer som installerades vid Lunds universitet hösten 2011 skriver här själva kort om sin forskning.

Det handlar om allt från portvaktskirurgi vid melanom, virusinfektioner och ämnen som kan spåra cancer, till  äldres hälsa, betydelsen av sociala nätverk och minnets funktion.

Läs mer i artiklarna nedan:

	Maria Emmelin: Sociala faktorer och global hälsa
	Christian Ingvar: Melanom och bröstcancer
	Karin Jirström: Att spå i tumörvävnad
	Mikael Johansson: Glöm inte minnet
	Ulla Melin Emilsson: Möten och relationer i äldreomsorgen
	Stefan Schwartz: Virus
	Kristina Sundquist: Individ, familj, omgivning och hälsa
	Henrik Thorlacius: Onda sidor av inflammation går att bota

Related posts:

1. Nya professorer presenterar sin forskning
2. Nya professorer presenterar sin forskning
3. Nya professorer berättar om sin forskning

Foto: Dreamstime

Ett samarbete mellan forskargrupper i Frankrike, Italien och Lund har lett till att forskarna hittat en mutation i en gen som ökar risken för att drabbas av både malignt melanom och njurcancer. Fynden presenteras nu i den vetenskapliga tidskriften Nature.

I artikeln beskrivs en ny mekanism för cancerutveckling i njure och för malignt melanom. Det är en mutation i genen MITF som är orsak till fyndet. MITF tros vara en onkogen, dvs. en gen som kan orsaka tumörutveckling. MITF påverkar ett protein HIF1A, som tidigare har kopplats ihop med risken att utveckla cancer i njuren. De individer och familjer som bär på den påvisade mutationen, har risk att utveckla både melanom och njurcancer. Mutationen är ovanlig i befolkningen men genom detta fynd har forskarna även hittat en ny mekanism för cancerutveckling.

Läs mer eller lyssna på intervju med Håkan Olsson i SR Ekot

.

.

.

.

.

.

.

.

Ett pressmeddelande från Lunds universitet, 20 oktober 2011

Related posts:

1. Genetisk koppling ökar risken för att drabbas av malignt melanom
2. FÖRELÄSNING: Melanom och annan hudcancer
3. Proteinet som hjälper malignt melanom på traven

MR-bild av knä. Foto: Dreamstime

En ny avhandling från Lunds universitet styrker teorin om ett tydligt samband mellan ämnen som frigörs i ledbrosk och reumatiska sjukdomar. På sikt kan det leda till förenklad diagnostik och nya behandlingsformer. 

Avhandlingen fokuserar på komplementsystemet, en del av kroppens immunförsvar som – trots sitt namn – av många bedöms ha central betydelse i samband med uppkomst av den inflammation i lederna som är typisk för ledgångsreumatism.

 - Komplementsystemet upptäcktes på 1800-talet, men efterhand har det visat sig att denna del av immunförsvaret har en långt mer betydelsefull roll än man från början trodde. Komplementsystemets olika proteiner och molekyler nätverkar  på ett invecklat vis med andra system och produkter i kroppen. De kan därför påverka många olika funktioner, förklarar Kaisa Happonen, doktorand vid Lunds universitets institution för laboratoriemedicin i Malmö.

Brosk påverkar komplementsystem

I sitt avhandlingsarbete undersöker hon bland annat ett särskilt protein som finns i kroppens brosk, COMP, och om det är möjligt att använda varianten COMP-C3b:s förekomst i blodet som en tidig markör på ledgångsreumatism.

Brosket kan vid en del ledsjukdomar förstöras och frigöras från kroppens benytor, vilket innebär att COMP sprids i blodet. Hypotesen har varit att COMP-proteinet då aktiverar och försätter komplementsystemet  i obalans. Därav uppstår inflammation och ledbesvär.

- Jag har gjort patientstudier som visar på ett samband mellan COMP-C3b i blodet och att personen har någon typ av reumatisk sjukdom. COMP-C3b-nivån i blodet kunde också användas för att följa patienternas respons på behandling för ledgångsreumatism, säger Kaisa Happonen.

Fler framsteg kan ge diagnos genom blodprov

När det gäller effektiva behandlingsformer behövs ytterligare forskning kring ämnen med hämmande funktion som kan kompensera den obalans som COMP och liknande proteiner startar.

- Utmaningen ligger i att hitta hämmare som endast påverkar mindre delar av komplementsystemet. Hämmare med en bred träffbild kan skapa negativa bieffekter eftersom de även riskerar att förstöra komplementsystemet nyttoeffekter, säger Kaisa Happonen.

Studien är den första där testerna görs på blod istället för i artificiell laboratoriemiljö. Resultaten bör därför rimligen ligga närmare förloppet i patientens kropp.

Kaisa Happonens forskning visar att man eventuellt kan använda COMP-C3b för att definiera vilka patienter som är lämpliga för behandlingsformer där komplementhämmare ingår. Om forskningen gör nya framsteg kan det så småningom bli möjligt att upptäcka ledgångsreumatism tidigt genom ett enkelt blodprov.

Kaisa Happonen ingår i Anna Bloms forskargrupp vid Lunds universitet som hör till de ledande i världen när det gäller komplementhämmare.  Hon hoppas framöver bland annat kunna fördjupa sig i hur peptider (ett slags små proteiner) kan användas för att hämma ledinflammation pga. förekomst av broskämnen i blodet.

Text och foto: BJÖRN MARTINSSON

Nyhet från institutionen för laboratoriemedicin i Malmö, Lunds universitet, 7 oktober 2011

Related posts:

1. Forskare kan vara reumatisk sjukdom på spåret
2. Utsätts frisörer för cancerframkallande ämnen?
3. Tore Saxne: Snabbare diagnos minskar nedbrytningen av leder

I TEDDY arbetar forskare från fyra länder, Sverige, USA, Finland och Tyskland, för att försöka lösa gåtan diabetes typ 1

Related posts:

1. Uppföljningsprogram positivt för barn med typ 1-diabetes
2. Efterlysning – släktingar till personer med typ 1 diabetes
3. Skånska barn med diabetesrisk ska följas i 15 år

Illustration av nervceller. Bild: Dreamstime

Nu kan forskare vid Lunds universitet studera molekyler, som normalt bara finns i mycket små koncentrationer, direkt i organ och vävnader. Efter flera års arbete har forskare i Lund lyckats bygga ett instrument som ”hyperpolariserar” molekylerna och därmed gör dem möjliga att spåra med MRI.Tekniken öppnar för nya möjligheter att studera vad som verkligen sker, på molekylnivå, i exempelvis hjärnan.

Magnetresonansavbildning (Magnetic resonance imaging, MRI) är en etablerad teknik som genom åren gjort det möjligt för forskare och sjukvårdspersonal att studera biologiska fenomen i kroppen utan användning av joniserande strålning (exempelvis röntgen).

De bilder som vanlig MRI ger är enkelt uttryckt bilder av vatten i kroppen, eftersom kroppen till stor del består av just vatten. MRI ger nämligen bilder av väteatomkärnan i vattenmolekylen. MRI kan emellertid även användas för att studera andra atomkärnor, som kan finnas i många andra intressanta molekyler, än vatten. Problemet är bara att koncentrationen av andra molekyler som kan vara värdefulla att spåra är så låg att molekylerna inte syns i en vanlig MRI-undersökning. Det är detta problem som forskarna nu löser genom att bygga en så kallad polarisator.

I polarisatorn gör forskarna dessa molekyler synliga för MRI-kameran genom att hyperpolarisera molekylerna.  Sedan injiceras molekylerna in i deras naturliga kroppsvävnad.

Från vänster: Deniz Kirik, Vladimir Denisov från Lund University Bioimaging Center som leder den tekniska utvecklingen inom projektet samt Sandra Cuellav-Baena som är doktorand i Deniz Kirik forskargrupp BRAINS.

– Då kan vi följa just denna specifika molekyl och se de reaktioner som just den molekylen är involverad i. Det ger oss en unik möjlighet att se och mäta exempelvis enzymatiska reaktioner på plats i vävnaden, förklarar professor Deniz Kirik.

Tekniken kan användas för att studera molekyler i många olika typen vävnader i kroppen. Deniz Kirik, som själv är professor i neurovetenskap, kommer att fokusera på att utveckla tekniker för studier av hjärnan, något som inte har gjorts tidigare.

– Hjärnan är inget lätt mål! konstaterar han. Det vi idag ser när vi tittar in i hjärnan med en MRI är de molekyler som det finns mest av. Men det är sällan dessa vanligt förekommande molekyler vi egentligen vill studera. Vi vill studera hur molekyler med låg koncentration i vävnaden beter sig, exempelvis hur signalsubstanser produceras, används och bryts ner.  Det är när dessa processer inte fungerar som vi blir sjuka.

– Denna teknik har potential att göra just det. Om vi kan få detta att fungera är det ett genombrott i inte bara inom neuroforskningen utan även för andra forskningsområden som diabetes, cancer eller inflammation där liknande hinder begränsar vår förmåga att förstå de grundläggande molekylära händelser som leder till sjukdom.

Professor Hindrik Mulder är en av de medsökande till projektet och han kommer att utveckla och använda tekniken för just diabetesforskning. Dr Vladimir Denisov från Lund University Bioimaging Center leder den tekniska utvecklingen inom projektet.

I dagsläget finns det endast ett fåtal polarisatorer i världen och Lunds nybygge är den enda i Skandinavien som får användas fullt ut till akademisk forskning.

– Alla andra motsvarande instrument köps in kommersiellt och kommer med restriktioner från tillverkaren.   Vi valde därför att ta den längre och besvärligare vägen att bygga instrumentet själva, berättar en nöjd och stolt Deniz Kirik.

Nu när den första polarisatorn är byggd har forskarna påbörjat de första experimenten.

– Detta är det första steget av två, säger Deniz Kirik. Nästa steg i denna frontlinjeforskning är att utveckla den unika teknologin genom att bygga en ännu mer sofistikerad polarisator som möjliggör avancerade försök i djurmodeller för olika sjukdomstillstånd.

Projektet har möjliggjorts genom ett anslag från Vetenskapsrådet och tidigare anslag från Stiftelsen för strategisk forskning.

Nyhet från Medicinska fakulteten, Lunds universitet 14 oktober 2011

Related posts:

1. Krånglande njure bakom många sjukdomar
2. Jia-Yi Li: Neural plasticitet och reparation vid neurodegenerativa sjukdomar
3. Ny kunskap om svår biverkning av Parkinsonmedicin

- Mycket i vården har förändrats till det bättre sedan 1980- och 90-talen. Vi vill ta reda på hur det har påverkat situationen när det gäller ögonkomplikationer hos diabetespatienterna, säger Carin Gustavsson, ögonläkare på Skånes universitetssjukhus i Malmö och forskare på Lunds universitets Diabetescenter.

ANDIS är unikt

Carin Gustavsson är ansvarig för ANDISec, en delstudie av ANDIS, undersökningen där alla som insjuknar i diabetes i Skåne kan delta.

ANDIS står för Alla Nya Diabetiker i Skåne, tillägget ec för eye complications.

- ANDIS är unikt i och med att alla som insjuknar, oavsett diabetestyp, är med. Dessutom kan det vara särskilt intressant att följa nya diabetespatienter när det gäller ögonkomplikationer, säger Carin Gustavsson.

Vanlig komplikation

Ögonskador (retinopati) är en vanlig komplikation vid diabetes. Från de stora äldre studierna vet man att 20 år efter diagnos har nästan alla typ 1 diabetiker ögonförändringar och nio av tio typ 2 diabetiker.
Merparten har en lindrig form av retinopati. Några få får så allvarlig retinopati att det hotar synen.

- Det man kunde se i de studierna var att risken minskade om kontrollen av blodsocker och blodtryck var bra, säger Carin Gustavsson och tillägger.

- Men idag är både blodsocker och blodtryck är bättre. Har, och i så fall hur, också förekomsten av retionpati ändrats?

Individuella skillnader

En del patienter med typ 2 diabetes har redan när de får diagnosen diabetes ögonförändringar. Hur många är en annan fråga ANDISec ska besvara.

- Det verkar också som om det finns stora individuella skillnader i risken för att få retinopati men det är inte särskilt utforskat. Detsamma gäller för risken för retinopati vid olika typer av diabetes, till exempel LADA och MODY.

Ännu en stor skillnad mot för ett par decennier sedan är att många fler i Sverige idag har utländsk bakgrund.
- Vilket sannolikt påverkar utvecklingstakten för ögonförändringar, säger Carin Gustavsson.

Mångfalden av diabetstyper

ANDIS-underökningens syfte är att kartlägga hela spektret av diabetestyper och att följa sjukdomsförloppet i respektive grupp. Detta för att jämföra vilka behandlingar som ger bäst resultat och vilka patienter som löper störst risk att drabbas av komplikationer.

- ANDIS-studiens upplägg är perfekt för att göra en studie som ANDISec, konstaterar Carin Gustavsson.

Hitta riskindividerna

ANDISec ska pågå i minst fem år. Under den tiden kommer varje patient i de rutinkontroller sjukvården gör att få sina ögonbottnar fotograferade två eller tre gånger. Det är de bilderna Carin Gustavsson ska studera för att avgöra graden av retinopati och sedan ställa den mot annan information i ANDIS, till exempel diabetestyp, ursprung, blodsocker- och blodtryckskontroll.

- Då vi lära oss att tidigt identifiera de som har stor risk att drabbas av retionpati och följa upp dem med tätare kontroller, säger Carin Gustavsson.

Text: TORD AJANKI

Nyhet från diabetesportalen.se, 10 oktober 2011

Related posts:

1. Maria Tyrberg: Förändringar i diabetesögon börjar tidigare än man trott
2. Osäker diagnos för var femte ny diabetespatient
3. Samband inflammation och ögonskador vid diabetes

Lungvävnad. Foto: Gunilla Westergren-Thorsson

När ett nytt läkemedel utvecklas, så gäller det för tillverkaren att kunna visa att det hamnar i sitt tilltänkta mål i kroppens vävnader, och bara just där. Sådana studier kan bli lättare genom en ny metod, utvecklad vid Avdelningen för elektrisk mätteknik vid Lunds Tekniska Högskola.

Metoden är en speciell sorts masspektrometri som kan mätas på läkemedel ”direkt från hyllan”, dvs utan någon radioaktiv inmärkning som kan påverka hur medlet fungerar. Med denna metod har forskarna György Marko-Varga och Thomas Fehniger lyckats göra en molekylär avbildning av läkemedel i vävnad.

Den undersökta vävnaden kommer från biopsier – vävnadsprover – från lungorna hos patienter med lungcancer och KOL, som fått inhalera ett bronkvidgande läkemedel. Undersökningen kunde visa precis hur medlet sedan fördelats i vävnaden. Resultatet bygger på en analys av 3 000 mätställen på vardera 0.01 kvadratmillimeter.

– När man vill registrera ett nytt läkemedel måste man dels kunna förklara dess exakta verkningsmekanismer, dels kunna visa att det är både effektivt och säkert. För att undgå sidoeffekter ska medlet ju bara nå de celler det är avsett för. Vår nya teknikplattform gör detta lättare att visa, säger György Marko-Varga.

Han tror att man med den nya teknologin kommer att kunna utveckla säkrare och effektivare läkemedelskandidater. Den kan också i framtiden komma att användas vid kliniska behandlingar, för att hjälpa läkarna att välja rätt medicin till en viss patient.

Nyhet från Lunds Tekniska Högskola, 12 oktober 2011

Related posts:

1. Varannan röntgen vid inläggning av central venkateter kan sparas in
2. Jonas Erjefält: Vad sker i den inflammerade vävnaden?
3. Metod att mäta smärtstillande effekt i hjärnan

Foto: Dreamstime

Hur mäts BMI hos benamputerade? Hur förebygga trycksår hos äldre? De frågorna och många fler kan allmänhet och vårdpersonal få svar på via Kunskapsbanken som Geriatriskt utvecklingscentrum på Skånes universitetssjukhus startat.

- Vi lanserar nu Sveriges första samlade kvalitetsgranskade kunskapsbank för geriatrik, berättar Sölve Elmståhl. Han är klinikchef för Geriatriskt utvecklingscentrum.

Syftet är att öka kunskapen om äldre och deras sjukdomar. Målet är ge gamla bättre livskvalitet och bättre vård.  

Förnyas ständigt

Kunskapsbanken har tagits fram på  uppdrag av Region Skåne inom ramen för Kunskapscentrum för geriatrik. Webbsidan har funnits igång ett tag och erfarenheterna av den är positiva. Den uppdateras ständigt av olika experter från Geriatriskt utvecklingscentrum. Det är också dessa personer som ser till att all information är kvalitetssäkrad.  

Viktigt nå ut

- Eftersom jag studerar på mastersnivå är det mycket bra att veta vad som är på gång inom demensforskningen tycker Gun Holm. Hon arbetar som demenssjuksköterska och konsult i Malmö stad.
- Det är viktigt att evidensbaserad vård kommer ut i kommunerna.

Anders Christensson är klinikchef på Njur- och transplantationskliniken vid Skånes universitetssjukhus.
- Kunskapsbanken är väldigt bra, den är lätt att navigera i, tydlig och enkel. Anhöriga och patienter kan ha nytta av innehållet.

Text: HANS-GÖRAN BOKLUND

Nyhet från Skånes universitetssjukhus 30 september 2011

Related posts:

1. Äldre lika bra bilförare
2. Var sjätte äldre som läggs in är undernärd
3. Med ålderns rätt – Gott åldrande i Skåne