Migrerande cancerceller. Foto: Katrin Svensson

Angreppssättet går ut på att minska cancercellens rörelseförmåga och spridning genom att hämma ett enzym som förändrar cancercellens kolhydratstrukturer.

- Vi har valt att studera matstrupscancer, men enzymet finns även i stor mängd i andra typer av cancerceller, berättar Martin Thelin.

I cellen byggs en stor del nybildade proteiner om för att sedan skickas ut ur cellen eller upp till cellytan.

Under ombyggnationen hängs långa kolhydratkedjor på vissa proteiner. Ett speciellt enzym gör att några av kedjorna förändras.

När dessa kedjor ändras kallas de för dermatansulfat. Martin Thelin och hans kollegor fann att enzymet var fyra gånger så aktivt i cancervävnad jämfört med i frisk vävnad.

- Om enzymet och dess produkt dermatansulfat saknas, så förändras signaler in till cancercellen så att den inte förflyttar sig lika mycket.

Om man lyckas blockera enzymet och hindra dermatansulfaten från att bildas skulle det kunna påverka cancercellens spridningsförmåga, säger Martin Thelin.

För forskargruppens del är det tydligt vad som är nästa steg: att ta fram ett ämne för att kunna blockera bildningen av dermatansulfat.

- Steg ett är att lyckas få fram strukturen på enzymet. Det borde vi kunna lösa på ett år, sen tar det kanske två år att utveckla en hämmare, en sk inhibator, för blockeringen och sedan om allt går bra, är det dags för flera utvärderande studier, säger Martin Thelin.

Text: ANNA APPELBERG

Pressmeddelande från Lunds universitet, 4 maj 2012

Related posts:

1. Tema cancer: Nytänkande inom skånsk forskning
2. Bertil Johansson: Barnleukemi är fokus för hans forskning
3. Nya professorer installerade – läs om deras forskning!

Helena Hansson är forskare och sjuksköterskespecialist på Rigshospitalet i Köpenhamn. Hon har nyligen disputerat med en avhandling som handlar om vård i hemmet för barn med cancer.

Forskningen har bedrivits i samarbete mellan Rigshospitalet i Köpenhamn och Lunds universitet, och visar att behandling i hemmet kan förbättra barnets livskvalitet, är medicinsk lika säker och kostar detsamma som ett ambulant besök och mindre än en sjukhusvistelse.

– Det här har blivit väldigt positivt – barn och familjer säger att vården i hemmet har hjälpt dem att komma hela ur sjukdomsperioden, säger professor Inger Hallström som leder forskargruppen ”Barns och familjers hälsa & reproduktiv hälsa” vid Lunds universitet.

– Det har hjälpt dem att upprätta en normalitet i vardagen och samtidigt har barnen fått en säker behandling. Resultaten har varit så positiva att man sedan 2010 har infört den här sjukhusbaserade hemsjukvården som en rutin i Köpenhamn.

Se inslaget i dansk TV

Läs mer om Inger Hallströms forskning: Vård utifrån barnens behov

Nyhet från Institutionen för hälsa, vård och samhälle, Lunds universitet, 25 april 2012

Related posts:

1. Skriver om sviterna av cancer hon fick som barn
2. Vård utifrån barnens behov förenklar vardagen
3. TEMA: Cancer hos unga

Många av de vanligaste cellgifterna som används mot cancer kan ge omfattande biverkningar eftersom de inte bara träffar celler i cancertumören utan även påverkar kroppens övriga celler.

Bara tumörceller dör

Forskarna vid Lunds universitet har nu funnit ett samband mellan två proteiner som på olika vis styr celldelningen och cancertumörers möjligheter att utvecklas. Retinoblastoma-protein (RB1) motverkar celldelning, och proteinet saknas i de flesta typer av cancertumörer. De nya resultaten visar att avsaknaden leder till förhöjda värden av ett annat protein, gamma-tubulin, som i höga nivåer gynnar utveckling av cancertumör. Men om gamma-tubulinet blockeras dör tumörcellerna, samtidigt som de friska cellerna överlever.

Nu letar forskarna efter substanser som kan stoppa gamma-tubulinets påverkan på celldelningen. Det kan bli grunden till ett nytt läkemedel som fungerar på flera olika cancertyper, och risken för biverkningar är liten ifall substansen träffar rätt. Detta eftersom det bara är tumörcellerna som dör.

Inledande prövningar om 5-6 år

- Jag bedömer chanserna att hitta en grund till ett läkemedel som goda, bl.a eftersom det redan finns substanser som hämmar ”kusiner” till gamma-tubulin, säger Maria Alvarado-Kristensson, forskare vid Lunds universitet, som tror att det under gynnsamma omständigheter kan finnas ett läkemedel för inledande prövningar på patient, s.k. fas 1-prövning, om 5-6 år.

Berör flera vanliga cancersjukdomar

I studien har kroppsvävnader och arvsmassa från patienter med flera olika cancersjukdomar undersökts: bröstcancer, urinblåsecancer, småcellig lungcancer, tjocktarmscancer och ögoncancer. De båda proteinerna visade sig spela en viktig roll i samtliga dessa sjukdomar, och proteinet finns även i ett flertal andra cancersjukdomars tumörer.

- Det är spännande med ett forskningsfynd som har betydelse för flera vanligt förekommande cancersjukdomar. Det innebär att många patienter berörs ifall vi lyckas i det fortsatta arbetet, säger Maria Alvarado Kristensson.

Sökandet efter verkningsfulla substanser sker genom screening av ett stort antal ämnen, både naturliga och syntetiska.

Text: BJÖRN MARTINSSON

Texten är tidigare publicerad som pressmeddelande från Lunds universitet, 17 april 2012.

Mikroskopibild, tarmcancer: Dreamstime

Related posts:

1. Blodstamceller ger nya möjligheter för leukemiforskningen

Karin Johansson är sjukgymnast och blev intresserad av en av cancerbehandlingens biverkningar – lymfödem – när hennes egen moster insjuknade i bröstcancer. Då – i slutet av 80-talet var det en ny massagemetod som gällde som behandling av lymfödem:

- Jag masserade dag ut och dag in och det blev en tröstlös situation där jag till slut började undersöka andra behandlingsalternativ, säger Karin Johansson.

Lymfödem visar sig i en svullnad som uppkommer när lymfvätska samlas i kroppen, ofta i en arm eller ett ben. Det beror oftast på att lymfknutor eller lymfkärl har tagits bort eller skadats i samband med operation eller strålbehandling vid cancer. Lymfödem är oftast en kronisk sjukdom och påverkar därför livskvalitén under hela livet.

Snabb behandling

Karins forskning visar att riskgruppen för lymfödem är de patienter som fått massiv behandling – dvs fått körtlar bortopererade i armhåla samt fått strålning mot samma ställe. Runt 40 % av patienterna i riskgruppen får lymfödem och av dem är det cirka 80 % vars ödem kan hållas på en låg nivå eller rent av försvinna, eftersom man sätter in behandling snabbt.

När ödem tvärt om inte behandlas, förvandlas vätskorna i kroppen till fett och då blir nästa åtgärd kirurgi. Behandling av lymfödem består framförallt av att man bandagerar kroppsdelarna och med hjälp av kompression trycker tillbaka vätskan från vävnaden.

Inaktivitet ohälsosamt

En annan följd av Karins forskning är att man inte längre tror att belastning och tungt jobb, så länge man är i rörelse, förvärrar ödemet:

- Tidigare sa man att man skulle vara rädd om armen och inte bära mer än två liter mjölk och liknande felaktigheter. Studien visar att det är precis tvärt om – inaktivitet är ohälsosamt och det är nyttigt att jobba med sin muskelpump och gärna styrketräna med sunt förnuft.

Nya mätmetoder

För att mäta lymfödem i armen använder man sig av Arkimedes princip – man sticker helt enkelt ner armen i ett kärl med vatten och mäter hur mycket vatten som rinner över. Då kan man jämföra bägge armarna med varandra och även se hur ödemet förändras över tid.

Nu har det kommit ett nytt mätinstrument – en sk MoisterMeter – som liknar en bred penna som man riktar mot ödemområdet och mäter av hur mycket vätska det finns i huden. Denna nya teknik gör att man även kan utöka forskningen till bröstödem – något som av naturliga skäl tidigare varit svårt att mäta.

- Vi ser att problemen med bröstödem är mycket större än vi tidigare trott och därför utökar vi nu forskningen till att innefatta även detta område. 

Text och foto: ÅSA HANSDOTTER

Nyhet från Institutionen för hälsa, vård och samhälle, Medicinska fakulteten, Lunds universitet, 13 april 2012

Related posts:

1. Skånsk behandling av lymfödem sprids till Danmark
2. Bertil Johansson: Barnleukemi är fokus för hans forskning
3. Karin Jirström: Att spå i tumörvävnad

I sitt avhandlingsarbete har cancerforskaren Katrin Svensson funnit att glioblastomceller utsöndrar stora mängder mikrovesikler som innehåller ett protein, Tissue factor (TF), som gör att de kan påverka andra celler i omgivningen, vilket tyder på att de har en viktig funktion i kommunikationen som styr tumörtillväxten.

Kommunikation främjar tumörtillväxt

Illustration: Katrin Svensson, Lunds universitet. (Klicka på bilden för en större bild)

Bilden ovan illustrerar på ett förenklat sätt hur celler bildar exosomer eller mikrovesikler.Cellen förpackar det material som sedan används för att kommunicera med andra celler.

Cellers kommunikation är avgörande för alla livsförlopp, inräknat dem som leder till cancer. Kommunikationen kan utföras på flera olika sätt, där ett av sätten innebär att cellen delar med sig av viss information till andra celler via s.k. vesikler, små membranomslutna blåsor med ett innehåll som speglar innehållet i cellen ( nr 5 och 7 i bilden).

Man kan likna cellulär kommunikation via vesikler vid ett brev som ska levereras. Inne i cellen finns olika rum där molekylär information, t.ex. proteiner, lipider och nukleinsyror bildas. Den här informationen sorteras sedan via vesikler (brevet) till den rätta mottagaren. Det kan ske inne i cellen, men även utanför cellen där de kallas extracellulära vesikler (nr. 5 i bilden).

En annan typ av extracellulära vesikler som direkt knoppas av från cellmembranet kallas mikrovesikler (nr. 7 i bilden). Båda formerna av vesikler kan ge sig iväg ut i blodsystemet, vilket medför att en cell kan skicka väl utvald, långväga information till en mottagare.  (Bildtext & illustration: Katrin Svensson.)

Förhindra tumörtillväxt

– Signalvägarna är kända sedan tidigare, men man har inte känt till att mikrovesiklerna är budbärare. När vi vet mer om det här kan vi kanske störa eller avbryta den här kommunikationsvägen och då också förhindra tumörtillväxten, säger Katrin Svensson.

Glioblastom kännetecknas av stora områden med syrebrist vilket orsakar onormal blodkärlstillväxt samt överdriven benägenhet för koagulation.

Hjälp att hitta rätt behandling

Det är känt att mikrovesikler också finns i blodet hos cancerpatienter och en spridd hypotes är att de bidrar till att dessa patienter ofta drabbas av blodpropp.

– För att få en indikation på tumörutveckling skulle man kunna studera innehållet i dessa mikrovesikler med hjälp av ett blodprov. Då skulle man kunna få svar på vilken behandling man ska ge patienten, säger Katrin Svensson.

Pågende studier med mikrovesikler isolerade från glioblastompatienter syftar till att utreda detta vidare.

Nya vägar för cancerbehandling

I Sverige insjuknar cirka 1 200 personer om året i tumörer i hjärnan och ryggmärgen. Av dessa är knappt hälften elakartade tumörer och i den här gruppen ingår glioblastom, den vanligaste typen av hjärntumör hos vuxna.

Prognosen är dålig för de som drabbas av glioblastom. Nuvarande behandlingsmetoder endast förlänger överlevnaden med ett antal månader upp till några år.

– De fynd vi gjort är viktiga mot bakgrund av den dåliga prognos de här cancerpatienterna har i dag. Med den här kunskapen kan man hitta nya mekanismer för att utveckla och använda nya eller redan etablerade cancerläkemedel mot den här tumörformen.

Text & foto: OLLE DAHLBÄCK

Artikeln har tidigare publicerats på hemsidan för Institutionen för kliniska vetenskaper Lund, Lunds universitet, 23 mars 2012.

Related posts:

1. Cancerceller måste kommunicera med andra celler
2. Vad orsakar Parkinsons? – Genombrott tyder på att skadade proteiner rör sig mellan celler
3. Molekylär länk mellan diabetes och cancer beskriven

Foto: Dreamstime

En ny försöksmodell ger unika möjligheter att studera vad som händer på gennivå hos patienter med akut myeloisk leukemi. Forskarna har visat att två vanliga mutationer som samarbetar leder till en mycket snabbare utveckling av leukemin. Försöksmodellen kan också användas för att studera effekten av olika läkemedel mot leukemi som är under utveckling.

Leukemi är cancer i benmärgen där blodkropparna bildas. Blodkroppar utvecklas ur stamceller, celler som har förmågan att bilda alla typer av blodceller. På vägen från stamcell till färdig blodkropp mognar cellerna undan för undan till allt mer specialiserade celler för att till sist komma ut i blodet som färdiga röda eller vita blodkroppar eller blodplättar.

Vid leukemi uppstår störningar i mognadsprocessen så att en del celler stannar upp i utvecklingen. Det som då händer kan liknas vid en plötslig fördämning i ett vattendrag, där vattennivån stiger uppströms om fördämningen medan det råder vattenbrist nedströms. Konsekvenserna vid leukemi blir att produktionen av mogna fungerande blodkroppar avstannar, det uppstår blodbrist, samtidigt som en del mellanprodukter blir bara fler och fler och tar över utrymmet i benmärgen.

Mutationer som följer på varandra

Leukemi beror på att det uppstår ett antal, på varandra följande genetiska förändringar, mutationer i någon eller några av de stadier som cellerna genomgår under mognadsprocessen. Det finns olika typer av leukemier beroende på vilka celler i mognadsprocessen som drabbas. Vid akut myeloisk leukemi, AML, drabbas produktionen av granulocyter som är en viss sorts vita blodkroppar.

- Ett genomgående mönster vid leukemi är att det först uppstår en mutation som blockerar den fortsatta mognadsprocessen och som sedan följs av en annan mutation som gör att de celler som inte kommer vidare i sin mognadsprocess börjar föröka sig i en allt snabbare takt. Dessa kan så småningom utvecklas till cancerceller, säger Kristian Reckzeh, doktorand vid Sektionen för molekylärmedicin och genterapi. I maj lägger han fram sin avhandling.

Nytt verktyg bekräftar samarbete

Han har studerat två olika mutationer som är vanliga i samband med AML. Syftet har varit att ta reda på om och i så fall hur dessa mutationer samarbetar och om de i så fall påskyndar utvecklingen av cancerceller. Det har tidigare varit mycket svårt att studera de här mutationerna eftersom det inte har funnits några bra verktyg, s.k. försöksmodeller för detta.

Kristian Reckzeh och hans kollegor har utvecklat en så kallad ”musmodell”. Kortfattat innebär det att man har korsat fram möss som utvecklar AML och där sjukdomsförloppet i mössen återspeglar på ett bra sätt det som händer hos människor med AML.

- Med hjälp av modellen har vi kunnat bevisa att det sker ett samarbete mellan dessa två mutationer. Möss som hade båda mutationerna utvecklade leukemi mycket snabbare.

Omogna celler som vägrar att dö

Den första mutationen, i Cebpa-genen, påverkar en så kallad transkriptionsfaktor, vars uppgift är att sätta på eller stänga av gener. När den inte fungerar som den ska blockeras vägen som leder till mogna granulocyter. Om denna mutation följs av en annan, i Flt3-genen, påverkas en sorts receptorer på cellyta som i sin tur påverkar cellens förmåga att överleva.

- Det leder till att vi får en ansamlig av omogna celler som inte dör och bara blir fler och fler.

Studera nya läkemedel

Kristian Reckzehs nya resultat är i första hand viktiga i ett grundforskningsperspektiv. De är ett mycket viktig bidrag till det enorma pussel som världens alla leukemiforskare lägger för att bättre förstå mekanismerna bakom hur leukemi uppstår och utvecklas. Ju mer vi förstår desto större är chansen att vi kan bota och kanske till och med förhindra att sjukdomen uppstår.

- Men det finns faktiskt en direkt praktisk tillämpning av vår försöksmodell. Den kan användas för att studera effekten av olika läkemedel som är under utveckling, säger Kristian Reckzeh.

Text & porträttfoto: EVA BARTONEK ROXÅ 

Artikeln är tidigare publicerad på Medicinska fakultetens hemsida vid Lunds universitet som månadens vetenskapliga artikel mars 2012

Related posts:

1. Kees-Jan Pronk: Kan åldrande celler leda till nya behandlingar av blodcancer?
2. Protein som muterar ökar risk för blodcancer
3. Cancerstamceller orsak till återfall vid blodcancer

Sedan 40 år bekämpas barncancer med cellgifter, stark strålning och krävande benmärgstransplantationer – tillsammans eller var för sig beroende på diagnos.

Thoas Fioretos. Foto: Roger Lundholm

– Detta har kraftigt minskat dödligheten inom flera cancerformer. Men många av dem som räddats har betalat ett förhållandevis högt pris i form av sena sviter av behandlingen. Och även om terapin förfinats är problemet detsamma i dag, säger Thoas Fioretos, överläkare och professor i klinisk genetik.

Hans forskargrupp studerar den vanligaste cancerformen bland barn, akut lymfatisk leukemi (ALL), och de genetiska avvikelser som finns i blodcellerna hos dessa barn.

– För bara några år sedan krävdes hundratals forskare och maskiner som fyllde en hel fotbollsplan för att bestämma en människas eller cancercellers arvsmassa. Nu närmar vi oss ”tusendollargenomet” där vi kan få fram hela arvsmassan under en dag och med en enda maskin.

Genetiska analyser styr i dag diagnos och klinisk behandling av de omkring tio barn om året som insjuknar i ALL i södra Sverige.

– I våra forskningsprojekt undersöker vi landskapet av mutationer i barnleukemi som bara har en specifik translokation* mellan kromosomerna 12 och 21 och mellan kromosomerna 9 och 22., berättar Fioretos.

Och snart kommer det apparatur som är 20 gånger snabbare och som kan bestämma arvsmassan i cancerceller till ännu lägre kostnad.

– Då är kartan lagd. Den stora utmaningen blir att tolka den enorma informationsmängden, säger Thoas Fioretos som tror på ett stort genombrott för bättre diagnostik och behandling av barnleukemi inom de närmsta åren.

*) Translokation innebär att delar av kromosomerna byter plats.

KML, kronisk myeloisk leukemi, som drabbar vuxna behandlas och där mutationen är snarlik ALL, behandlas sedan flera decennier med piller. Se Aktuellt om vetenskap & hälsa november 2006 på http://www.vetenskaphalsa.se/tidskriften-aktuellt-om-vetenskap-halsa/

Text: PER LÄNGBY

Artikeln är tidigare publicerad i Nyhetsbrev för Massmedia nr 2/2012 från Skånes universitetssjukhus, Medicinska fakulteten vid Lunds universitet, Labmedicin Skåne och Psykiatri Skåne.

Related posts:

1. Krafttag mot sviter av barncancer-behandling
2. Ärftliga faktorer vid barncancer kan vara underskattade
3. Miljonanslag till bättre behandling av bröstcancer

Foto: Colourbox

Varje år insjuknar omkring 300 barn i cancer.

Förbättrade behandlingsmetoder under de senaste decennierna har lett till att mer än tre av fyra barn idag faktiskt botas från sin sjukdom.

Tyvärr drabbas en stor andel av de som överlever sin cancer av så kallade sena komplikationer till följd av den tuffa behandling de har utsatts för. Bland annat har man sett en livslång ökad risk för att drabbas av nya cancersjukdomar.

Ärftlighet en av orsakerna

Orsaken till att barn får cancer är i de allra flesta fall okänt, men upp till 10 % av barncancerfallen kan förklaras av kända ärftliga orsaker. Det finns dock studier som tyder på att betydelsen av ärftliga faktorer kan vara underskattad.

När barnet insjuknar i sin cancer finns i de flesta fall ingen tidigare cancer i familjen som talar för att det finns någon ärftlig bakomliggande orsak. I en del familjer förändras denna bild med tiden och en barntumör som till en början verkade vara sporadisk kan visa sig vara familjär när föräldrar och syskon blir äldre.

Det har visat sig att patienter med en ärftlig benägenhet för cancer har en särskilt hög risk att drabbas av nya tumörer till följd av tidigare cancerbehandling. Ökad kunskap om ärftliga faktorers betydelse för uppkomsten av barncancer skulle kunna förbättra omhändertagandet av patienter och deras familjer genom att identifiera de patienter som är i behov av mer individualiserade behandlingsstrategier.

Cancer hos både mamman och barnet

De fyra studier som ingår i den här avhandlingen har undersökt ärftliga faktorers betydelse vid barntumörer och eventuella samband mellan barn- och vuxentumörer i samma familj. Det har sedan länge varit känt att ärftliga faktorer ökar risken för att drabbas av cancer. Däremot vet vi betydligt mindre om hur ärftliga orsaker påverkar sjukdomsförloppet.

I studie I studerades överlevnaden för bröstcancerpatienter i relation till om deras barn har haft barncancer, där barncancer användes som en markör för förekomst av ärftliga faktorer. De mödrar som har haft ett barn med cancer hade en sämre överlevnad jämfört med de andra bröstcancersjuka mödrarna. Detta tyder på att ärftliga faktorer kan ha en betydelse för patienters sjukdomsförlopp.

Mutationer i bröstcancergen

I studie II granskades förekomsten av barntumörer i familjer med ärftliga vuxen-cancersyndrom, inkluderat ärftlig bröst- och äggstockscancer, familjär malignt melanom, samt ett syndrom som orsakar ärftlig tjocktarmscancer och som kallas hereditär icke polypös kolorektalcancer (HNPCC). Familjer med HNPCC och familjär malignt melanom uppvisade en högre förekomst av barntumörer jämfört med den generella befolkningen.

Ärftlig bröst- och äggstockscancer orsakas av ärftliga genetiska förändringar (mutationer) i bröstcancergen 1 och 2 (BRCA1 och BRCA2). En ökad förekomst av barntumörer identifierades hos familjer med mutationer i BRCA2 men inte i familjer med mutationer i BRCA1.

Släktingar till barncancerpatienter

I studie III undersöktes risken för barn- och vuxencancer hos släktingar till barncancerpatienter. En ökad risk för både barn- och vuxentumörer påvisades. I var tionde familj fanns ytterligare ett fall av barncancer, ofta hos mer avlägsna släktingar.

Den ökade förekomsten av barntumörer kan inte förklaras av sedan tidigare kända ärftliga orsaker. Vuxna släktingar hade en ökad risk för bröst- och prostatacancer, och var yngre vid insjuknande än den genomsnittliga i befolkningen.

Li-Fraumeni syndrom

Studie IV handlar om ett ovanligt ärftligt tillstånd som kallas Li-Fraumeni syndrom, vilket orsakas av mutationer i genen TP53. Individer med detta syndrom har en mycket hög risk för att drabbas av ett flertal olika cancrar, ofta i mycket ung ålder. Man har också sett att dessa individer är känsliga för strålning och att många efter strålbehandling för en cancer med tiden drabbas av en ny tumör i det behandlade området.

I familjer med Li-Fraumeni syndrom finns det oftast en stark familjehistoria av cancer hos nära släktingar, dock har man i tidigare studier sett att barn med vissa typer av tumörer ibland kan vara bärare av en mutation i TP53 utan att det finns en sjukdomsbild i familjen som talar för det.

I studie IV undersöktes det vidare hur vanligt förekommande det är med medfödda mutationer i TP53 hos barncancerpatienter med binjurebarkstumörer, plexus-tumörer (en ovanlig typ av hjärntumör) och rabdomyosarkom (tumör som utvecklas från muskelceller). Medfödda TP53 mutationer kunde identifieras hos enstaka patienter med binjurebarkstumörer och rabdomyosarkom.

Detta talar för att man skulle kunna överväga att testa barn med dessa tumörformer för TP53 mutationer, för att kunna anpassa behandlingen och minska risken för nya terapirelaterade tumörer. I de allra flesta fall kunde barntumörerna inte kopplas till förekomst av medfödda TP53 mutationer. En ökad förekomst av cancer påvisades dock i familjer till patienter med plexus-tumörer och rhabdomyosarkom, vilket tyder på att eventuellt andra ärftliga faktorer kan förekomma i familjerna.

Sammanfattningsvis tillför den här avhandlingen ytterligare stöd för att ärftliga faktorer kan spela en roll för uppkomsten av barntumörer. Framtida forskning bör särskilt inriktas på att studera sambandet barn- och vuxentumörer i samma familj och familjer med multipla barntumörer.

Text: SUSANNE MAGNUSSON

Texten är den populärvetenskapliga sammanfattningen av Susanne Magnussons avhandling från 2012: Genetic factors in childhood cancer. Associations between tumors in childhood and adulthood, and prevalence of germline TP53 mutations

Related posts:

1. Teknikexplosion banar väg för bättre behandling av barncancer
2. Krafttag mot sviter av barncancer-behandling
3. Försök med genterapi vid ärftliga ögonsjukdomar

Foto: Dreamstime

Populärvetenskaplig föreläsning som arrangeras av Allmänna Sjukhusets i Malmö Stiftelse för bekämpande av cancer.

Program

18.00 Välkommen Professor Anders Bjartell. Ordförande i Allmänna Sjukhusets i Malmö Stiftelse för bekämpande av cancer.

18.05 Malignt melanom ur kliniskt perspektiv. Professor Håkan Olsson, Onkologiska Kliniken, Lund.

18.25 Hudcancer – inte bara maligna melanom! Specialistläkare, med. dr. Kari Nielsen, Hudmottagningen, Helsingborg.

18.45 Våra motsägelsefulla solvanor. Emil Bengtsson och Johan Gulliksson, Strålskyddsmyndigheten.

19.05 Paus, kaffe med kaka.

19.25 Ett nytt sätt att motverka spridning av malignt melanom. Professor Tommy Andersson, Institutionen för Laboratoriemedicin, Malmö.

19.45 Faktorer som påverkar risken att utveckla basal- och skivepitel hudcancer. Docent Ramin Massoumi, Institutionen för Laboratoriemedicin, Malmö.

20.05–20.20 Frågestund – paneldiskussion. Moderator: Professor Lars Rönnstrand, Institutionen för Laboratoriemedicin, Malmö.

Related posts:

1. Proteinet som hjälper malignt melanom på traven
2. Gen som ökar risk för njurcancer och melanom
3. Genetisk koppling ökar risken för att drabbas av malignt melanom

Sarok Said, sjuksköterska på Skånes universitetssjukhus i Malmö, agerar statist vid demonstration av den nya strålbehandlingsmaskinen. Foto: Björn Martinsson

På Skånes universitetssjukhus i Malmö står sedan en kort tid en strålbehandlingsmaskin som ger nya möjligheter att forska kring cancerbehandlingar.

Den 6 mars var det dags för invigning. Maskinen går under beteckningen TrueBeam, kostar ca 20 miljoner kr och har funnits på marknaden i ungefär ett år, berättar Sven Bäck, docent vid Lunds universitet samt sjukhusfysiker vid Skånes universitetssjukhus.

Strålbehandling av tumörer är ett vanligt inslag i cancervården. Bl.a. beroende på cancertyp, hur långt framskriden sjukdomen är samt tumörens läge varierar antalet strålbehandlingar, och även längd och styrka på stråldosen.

Kortare stråltider

- Med den nya maskinen förkortar vi stråltiderna och ökar precisionen. Strålningen mot tumören blir effektivare och kringliggande delar av patientens kropp utsätts för lägre strålningsdoser än tidigare, berättar Lars Ekberg, överläkare vid strålbehandlingsavdelningen på sjukhuset.

Den nya maskinen kan se tumörens form och läge med en precision som kan jämföras med skiktröntgen, vilket tidigare utrustningar inte klarat av. Det går också att, ifall man vill, plocka bort ett utjämningsfilter vilket är att föredra vid en del cancerbehandlingar.

Den nya utrustningen gör det möjligt att utveckla nya typer av strålbehandlingar.

Sacha af Wetterstedt är sjukhusfysiker och har tidigare forskat kring egenskaperna hos röntgenstrålar utan utjämningsfilter. Nu planerar forskargruppen vid Lunds universitet där han ingår att starta ny forskning som bl.a. handlar om effekterna av strålning utan utjämningsfilter.

- Jag ska bl.a. undersöka olika typer av behandling för bröstcancer, berättar Sacha af Wetterstedt.

Fler forskningsprojekt förbereds

Skånes universitetssjukhus kommer under hösten att installera ytterligare fem maskiner på sjukhuset i Lund, och även där förbereds forskningsprojekt kopplade till de nya maskinerna.

Strålbehandlingsavdelningen på SUS i Malmö håller för närvarande också på att prova ett optiskt patientpositioneringssystem där man med hjälp av en projektor och ett datorprogram gör det enklare att placera patienten på rätt plats i strålbehandlingsmaskiner. En doktorand knuten till tillverkaren ingår i det arbetet.

Text och foto: BJÖRN MARTINSSON

Artikeln har tidigare varit publicerad på hemsidan för Institutionen för kliniska vetenskaper Malmö, Lunds universitet, 12 mars 2012.

Related posts:

1. Individanpassad strålbehandling gör nytta!

Foto: Colourbox

Det är inte helt ovanligt att bröstcancerpatienter avbryter sin behandling i förtid och därför riskerar återfall i cancer. Nu har forskare vid Lunds universitet hittat ett sätt att förutsäga vem som löper ökad risk att avbryta sin behandling alldeles för tidigt. 

Varje år diagnostiseras över 7000 kvinnor i Sverige med bröstcancer. Cirka 4000-5000 av dessa bröstcancerpatienter påbörjar en 5-årig antihormoniell behandling efter cancerdiagnos. Tidigare studier visar att cirka 20 procent avbryter behandlingen inom ett år.

Helena Jernström. Foto: privat

Helena Jernström och hennes kollegor har i en aktuell studie undersökt om det går att förutsäga vem som kommer att avsluta sin behandling i förtid och därmed riskera återfall. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Cancer Prevention Research.

- Läkarstudenten Andrea Markkula har gjort en gedigen sammanställning och analys av data i studien, säger Helena Jernström, docent i experimentell onkologi vid Lunds universitet.

Forskargruppen har studerat 417 bröstcancerpatienters journaler, patologutlåtanden och de frågeformulär som patienterna fyller i vid ett- respektive tvåårs-kontrollerna.

Förutsäga vilka som avbryter sin behandling

Utifrån dessa data har de identifierat fyra egenskaper, s k kliniska markörer, hos patienter som oftare avbröt behandlingen: normal vikt, rökare och/eller feströkare, alkoholintag högst två gånger per månad samt mindre aggressiva tumörer.

Det visade sig att de patienter som uppfyllde minst två av de fyra markörerna också var de som i högre grad hade avstått sin behandling vid ett- respektive tvåårskontrollerna, berättar Helena Jernström.

Vid ettårskontrollen var det nästan nio procent som avbrutit sin behandling och efter två år nära tio procent.

Avbruten behandling ökade risken för återfall

- De patienter som inte hade följt behandlingen vid ettårskontrollen hade en cirka tre gånger högre risk att få tidigt återfall i sin bröstcancer.  Det är alltså viktigt att fullfölja sin antihormoniella behandling, säger Helena Jernström.

Varför just dessa markörer är kopplade till patienternas dåliga följsamhet i behandlingen står inte klart. Det är möjligt att det finns både biologiska (biverkningar) och psykologiska orsaker eller en kombination av dessa faktorer bakom det faktum att vissa patienter avstår sin behandling.

- Men om våra fynd bekräftas i ytterligare studier innebär det att vi har verktyg för att ge mer riktat stöd för att minska andel patienter som avbryter sin behandling i förtid, säger Helena Jernström.

Text: KATRIN STÅHL

Pressmeddelande från Lunds universitet 12 mars 2012

Related posts:

1. Miljonanslag till bättre behandling av bröstcancer
2. Bättre behandling av blödande magsår räddar liv
3. Individuell behandling viktig vid Alzheimers

Foto: Colourbox

Cancer orsakas av att celler delar sig på ett okontrollerat sätt. Tumörcellerna behöver mycket energi för att kunna dela sig och använder glukos som energikälla. Till sin hjälp har de proteiner som är specialiserade på att transportera in socker i cellen. Att förstå hur de här sockertransportörerna fungerar för att sedan kunna stoppa dem,  är ett av målen för Karin Lindkvists forskning.

Karin Lindkvist är docent i molekylär proteinvetenskap vid Lunds universitet och är specialist på proteinkristallografi. I sin forskning undersöker hon hur proteiner ser ut i minsta detalj och hoppas på det sättet få ledtrådar till hur de fungerar.

– I min forskningsgrupp fokuserar vi på att se hur proteiner samspelar med varandra och i förlängningen hur de påverkar cellens funktion, säger Karin Lindkvist. Sockertransportörerna är extremt viktiga men vi vet inte hur de ser ut, det finns inga strukturella studier på dem, fortsätter hon.

Proteiner har många funktioner

Proteiner finns i alla växt- och djurceller och har en mängd viktiga och nödvändiga funktioner. Att proteiner kan ha så många olika funktioner beror på deras komplexa och varierande form.  Den detaljerade beskrivningen av ett proteins struktur och form hjälper ofta till att förklara dess funktion.

Proteinkristall Foto: Karin Lindkvst

För att kunna se den tredimensionella formen på proteiner använder sig Karin Lindkvists grupp av röntgenkristallografi. Tekniken bygger på att man först får proteinet att bilda kristaller som man sedan skickar röntgenstrålar igenom. Röntgenstrålarna ändrar riktning när de träffar atomer i kristallen och med hjälp av det kan forskarna skapa en bild av hur proteinet ser ut.

Nya Läkemedel

Ett område där den här forskningen fått allt större betydelse är inom läkemedelsutveckling. Känner man till strukturen och formen på ett protein kan man också utforma läkemedel som optimalt passar in i proteinet och på så sätt kan påverka dess aktivitet.

– Cancerceller har väldigt många sockertransportörer och kan vi blockera dem är det en fantastisk möjlighet för cancerbehandling, säger Karin Lindkvist.

En tredimensionell modell av ett protein som transporterar vatten in i cellen. Bild: Karin Lindkvist. PLoS Biology 2009

Bakterietoxiner

Hon har tidigare visat strukturen för vissa bakteriegifter, toxiner, som bildas av stafylokockbakterier. De här toxinerna kan påverka immunförsvaret så starkt att man blir sjuk och kan få förgiftningssymptom, illamående och feber. Toxinerna aktiverar immunförsvaret genom att fästa sig på ett protein som finns i höljet på en viss typ av de vita blodkropparna, T-cellerna. Den detaljerade kunskapen om toxinerna kan nu användas för att ta fram läkemedel som hindrar eller mildrar effekterna av toxinerna.

– Min grupp är bra på att producera proteiner och kristallografi men vi kan inte de biologiska systemen lika bra, där behöver vi samarbeta med de som har större kunskap, säger Karin Lindkvist och menar att den kompetensen finns på medicinska fakulteten i Lund.

Genom att samarbeta med kemister som kan göra nya molekyler hoppas hon hitta ämnen som kan blockera sockertransportörerna och på sikt kunna användas för att svälta tumörerna och på så sätt hindra deras tillväxt.

TEXT: RAGNHILD AHLGREN

Related posts:

1. Virus möjlig bov bakom många fall av typ-1 diabetes
2. Karin Jirström: Att spå i tumörvävnad
3. Rickard Linnskog: Cancerforskningen blir kristallklar – tack vare jästsvampar!

I filmen Livsviktigt som kan ses på SVT Play fram till den 24 mars 2012 får vi följa Robin Ekenstam. I tjugoårsåldern drabbades han av cancer och fick amputera sin arm. I filmen besöker han ledande forskare inom olika områden i Sverige för att få en bild av forskningen i vårt land.

Bland annat möter han forskare från Lunds universitets om deras forskning för att bota och lindra smärta. Han får också testa Smart hand – en robothand med känsel som håller på att utvecklas vid Lunds universitet som ett tvärvetenskapligt, internationellt projekt. 

SVT Play – filmen Livsviktigt (visas t.o.m. 24 mars 2012)

Läs mer om filmen, och se ytterligare forskarintervjuer (bl.a. om forskning vid ESS och Max IV) 

Related posts:

1. Nya professorer berättar om sin forskning
2. Nya professorer presenterar sin forskning
3. Chilipeppar-forskning öppnar för bättre smärtlindring

Även om allt fler barn överlever cancer blir priset för många av dem högt. Den tuffa behandlingen leder för en del till biverkningar i tonår och vuxen ålder.

Vi belyser ämnet i en serie artiklar – både intervjuer med drabbade och med forskare:

Skriver om sviterna av cancer hon fick som barn

Unga med cancer följs upp i EU-projekt

Bertil Johansson: Barnleukemi är fokus för hans forskning

Fakta om barnleukemi

Ärftliga faktorer vid barncancer kan vara underskattade

 Teknikexplosion banar väg för bättre behandling av barncancer

Postiva erfarenheter av hemsjukvård för barn med cancer

Related posts:

1. Unga med cancer följs upp i EU-projekt
2. Skriver om sviterna av cancer hon fick som barn
3. Tema cancer: Ovanlig cancer kräver centralisering

Foto: Dreamstime

Leukemi hos barn delas in i två huvudgrupper: akut lymfatisk leukemi (ALL) och akut myeloisk leukemi (AML).

Båda är samlingsnamn och täcker ett antal sjukdomar som innebär störningar på tillväxten av blodkroppar i benmärgen. Vid båda sjukdomarna finns ett överskott av sjuka omogna vita blodkroppar. De omogna leukemicellerna delar sig ohämmat och kan tränga ut produktionen av normala blodkroppar.

ALL är den vanligaste formen av barncancer och utgör cirka 85 procent av alla leukemifall. ALL drabbar lymfocyterna (en sorts vit blodkropp).
Närmare 90 procent av alla barn med ALL blir botade, men det finns högriskvarianter där överlevnaden är lägre.

AML står för cirka 10 procent av alla leukemifall hos barn. Sjukdomen utgår från granulocyterna (en annan sorts vit blodkropp). Överlevnaden för AML är lägre än för ALL och uppgår till cirka 70 procent.

Blodkroppar bildas i benmärgen

Leukemi uppstår genom att blodbildande stamceller i benmärgen drabbas av förändringar i sin arvsmassa. Förändringarna finns bara i de sjuka cellerna och har inget med ärftlighet att göra.

Leukemi diagnostiseras genom undersökningar av blod och benmärg. Man tittar på celler i mikroskop, gör kromosomundersökningar och mer förfinande undersökningar av förändringar i arvsmassan.

Det tillverkas cirka 2 miljoner blodceller i sekunden i benmärgen – dygnet runt. Blodcellerna har en begränsad livslängd, så det är viktigt att det hela tiden tillverkas nya.

Alla blodkroppar härstammar från en viss sorts celltyp i benmärgen, stamcellen. Genom upprepade delningar blir cellerna alltmer specialiserade på sina uppgifter.

Blodkropparnas olika uppgifter

De röda blodkropparna har hand om syretransporten från lungorna till kroppens alla delar, blodplättarna  behövs för att blodet ska koagulera och på så sätt  förhindra blödningar och de vita blodkropparna behövs för vårt försvar mot infektioner.

Det finns två huvudgrupper av vita blodkroppar: lymfocyter och granulocyter. Bland lymfocyterna finns det två huvudtyper,  B- och T-lymfocyterna. B-lymfocyterna tillverkar antikroppar som känner igen och försvarar oss mot infektioner och T-lymfocyterna kan binda till sig och döda celler som är skadliga för oss.

Andra viktiga blodkroppar är monocyter. De är också en del av immunförsvaret och hjälper till att försvara oss mot infektioner.

(Källa: Barncancerfonden)

Text: RAGNHILD AHLGREN

Related posts:

1. Bertil Johansson: Barnleukemi är fokus för hans forskning
2. Blodstamceller ger nya möjligheter för leukemiforskningen
3. Kees-Jan Pronk: Kan åldrande celler leda till nya behandlingar av blodcancer?

Foto: Colourbox

Leukemi är den vanligaste cancerformen hos barn. Bättre diagnostik och effektivare behandling har gjort att drygt 80 procent av barnen blir friska. Ett fåtal drabbas dock av återfall och de är fokus för Bertil Johanssons forskning.

Bertil Johansson är läkare och professor i klinisk genetik vid Lunds universitet. Hans grupp gör genetiska analyser och försöker identifiera förändringar i arvsmassan i leukemicellerna hos de barn som får återfall.

-Det hade inte varit dumt om vi redan vid diagnos kunde göra en analys och se att det här är en farligare form som vi skulle behandla annorlunda redan från början, säger Bertil Johansson.

Detaljerad diagnostik

Idag vet forskarna att leukemi beror på att det uppkommer förändringar i cellens arvsmassa och flera olika avvikelser har identifierats. Varje avvikelse innebär en särskild leukemityp som kräver en speciell behandling. Ju mer detaljerad diagnos, desto större möjlighet till en riktad och effektiv behandling.

-Redan idag får barnen olika behandling baserat på vilka genetiska förändringar som finns men vi behöver dela upp dem mer, säger Bertil Johansson.

Inom leukemidiagnostiken använder man olika metoder. FISH är en teknik som används för att identifiera genetiska förändringar. Bilden visar en kromosomförändring där en del av kromosom 21 finns i flera kopior, rosafärgad i bilden. (Foto: Bertil Johansson)

Okontrollerad tillväxt

Vid leukemi växer omogna förstadier till de vita blodkropparna okontrollerat i benmärgen och tränger på olika sätt ut den friska blodbildningen i benmärgen.

Det finns två huvudtyper av leukemi hos barn, akut lymfatisk leukemi (ALL) och akut myeloisk leukemi (AML). De två leukemisorterna utgår från olika sorters celler i blodet.

Sämre prognos för T-ALL

Varje år insjuknar ett hundratal barn och ungdomar i leukemi. ALL är den vanligaste formen av barncancer och utgör cirka 85 procent av alla leukemifall. Närmare 90 procent blir botade men de som råkar ut för en svårare form, T-ALL, har en sämre prognos.

Att hitta olika genetiska förändringar som förklarar varför T-ALL är svårare att bota och varför det går bra för en del barn men inte för andra är därför ytterligare en utmaning för Lundaforskarna.

-Vi vet inte vem som behöver en tuffare behandling, det finns idag inga säkra genetiska markörer. Vi letar även här efter det vi kan ha nytta av vid diagnos.

DNA teknik

För att hitta de små förändringarna i kromosomerna använder sig forskarna av en teknik som gör det möjligt att analysera en miljon DNA-varianter samtidigt. Genom att studera kromosomerna hos flera hundra fall hoppas Bertil Johansson och hans grupp att de ska kunna hitta de förändringar som kan vara av betydelse.

För att få ihop antalet fall av de mer sällsynta leukemivarianterna är det viktigt att samarbeta med andra forskargrupper på andra sjukhus.

Nordiskt samarbete

-Vi har ett fantastiskt samarbete i Norden. Alla barn och ungdomar som får leukemi behandlas enligt samma rutin, säger Bertil Johansson. Det spelar ingen roll om det är i Oslo, Reykjavik eller Lund.

Det här gör att forskarna har tillgång till prover från fler barn och att de vet att de barn som får återfall har diagnostiserats på samma sätt och genomgått samma behandling.

Barnleukemi behandlas med olika cellgifter, ibland med flera på samma gång, och i vissa fall i kombination med benmärgstransplantation.

Trots att forskarna känner till många av de genetiska förändringar som finns i leukemicellerna finns många frågor kvar att besvara

-Fortfarande vet vi inte varför leukemier uppkommer, säger Bertil Johansson.

Text: RAGNHILD AHLGREN

Related posts:

1. Fakta om barnleukemi
2. Karin Johansson: Ny teknik för att mäta lymfödem
3. Bertil Christensson: Att diagnostisera giftiga infektioner

Foto: Dreamstime

För barn och unga som överlever cancer kan priset vara högt då skador efter tuffa behandlingar kan dyka upp senare i livet.

Nätverket PanCare (Pan-European Network for Care of Survivors after Childhood and adolescent Cancer) bildades 2008 och består av knappt 200 läkare, forskare och överlevare från 26 europeiska länder samt Canada och Japan. Effekterna av behandlingar ska nu kartläggas vidare i ett EU-projekt PanCareSurFup, sprunget ur PanCare.

Linnea Renholm Persson. Foto: Barbro Hallin

- Det har diskuterats vad man ska kalla de barn och unga vuxna vars framtid man jobbar för, säger Linnéa Renholm Persson från Landskrona när hon berättar om sina intryck från PanCare’s sjunde möte som hölls i Tjeckiska Brno i april 2011. Jag fick titulera mig ”överlevare”/”survivor”, det känns dramatiskt, men jag har nu också anammat benämningen överlevare som används av PanCare. Linnéa, 24 år, var bland de yngsta deltagarna.

Överlevarpass på förslag

- Ett mål är att alla överlevare ska få ett ”överlevarpass”/”survivorship passport” när de är färdigbehandlade, förklarar Linnéa. Passet ska innehålla information om sjukdomen, behandlingen och uppföljningsplan, det kan lämnas till en allmänläkare vid behov.  Hur överlevarpasset ska utformas, exakt vilken information som ska finnas med och vem som ska utfärda det är föremål för arbete i ett annat  stort europeiskt projekt vid namn ENCCA där medlemmar från PanCare också medverkar.

- För min del får det gärna stå så mycket information som möjligt i ett sådant pass, säger Linnéa. Jag tycker också att det skulle innehålla ett telefonnummer till en läkare som kan svara på frågor om min behandling – jag tror inte att alla har en så bra kontakt som jag har för frågor om biverkningar eller återfall i cancer. Linnéa går på uppföljande kontroller vartannat år – mest för att hålla koll på eventuella seneffekter av behandlingen, men också för att bidra till faktainsamling för forskning.

Vilken information vill överlevare ha?

- I olika stadier av behandlingen, beroende på diagnos och patientens ålder kan jag tycka att man ska ge olika typer av information, fortsätter Linnéa. När jag var 12 år och blev sjuk var det ingen idé att prata med mig om fertilitet exempelvis. Ibland kan det vara tufft att få osäker information, funderar Linnéa, men om bara osäkra besked finns är det bra om jag som patient får veta om det finns en plan om uppföljning i alla fall – det är trots allt bäst med uppriktig information. Cancerfonden kan också ge svar på allmänna frågor.

Någon vecka innan mötet i Brno gick Linnéa in på www.fass.se och sökte på de cytostatikamediciner hon fick för 12 år sedan.

- Jag läste långa rader med ohyggliga biverkningar varav jag upplevde vissa, men långt ifrån alla under behandlingen. Jag blev väldigt upprörd och grät mycket. Jag brukar inte vara så känslig, men detta var ett exempel på hur man skaffar sig information på ett mindre bra sätt enligt mig.

Internationellt nätverk för överlevare på gång

Alexandra Brownsdon från England, själv överlevare, skapar tillsammans med läkaren Marios Paulides från Tyskland ett internationellt nätverk för överlevare och en hemsida är under uppbyggnad (www.survivornet.org).

- Detta hoppas jag kunna engagera mig i, säger Linnéa. När jag hade varit sjuk var jag på internationella läger med andra ungdomar. Vi klättrade i berg och löste problem tillsammans – det är en viktig del i rehabiliteringen att visa för sig själv att man kan och att peppa varandra. Idag har jag störst behov av att utbyta erfarenheter med andra överlevare. Cancern är en stor del av mig nu, jag är så kallad ”blodambassadör” och också engagerad i PanCare. Cancern finns med i mitt liv, säger Linnéa – jag har fått värderingar och perspektiv som jag inte hade haft utan den.

Vad gör PanCare?

PanCare möte i Brno 2011. Foto: Julianne Byrne.

- Det är inte lätt att sätta sig in i allt, säger Linnéa efter tre intensiva dagars möte med PanCare. Man pratade om hur nätverkets framtida styrelsemedlemmar ska väljas och tillsättas, huruvida PanCare bör bli en juridisk person och nyheter om projektet PanCareSurFup. Projektet har arbetsgrupper med olika uppdrag som presenterades och ett gäng åkte till Brnos sjukhus för besök. Jag var förvånad över att långt över hälften av mötets ca 30 deltagare var kvinnor, erkänner Linnéa. De flesta var 40 år och äldre – jag hade nog förväntat mig en samling gråsprängda gubbar.

Mötets andra dag presenterades forskning och resultat: hörselproblem, fertilitet och kognitiva funktioner efter strålning mot huvudet, sedan pratades det om kapacitetsbildning, mentorskap och att skriva korrekt i forskningsabstrakt. På kvällen blev det violinkonsert och middag – en fin möjlighet att få prata mer med alla deltagare. Sista dagen diskuterades hemsidans uppbyggnad, nyhetsbrevet och planering för vårens möte i Rumänien.

- För mig har resan till Brno varit ett ypperligt tillfälle att fråga allt kring min före detta sjukdom, om cancer i allmänhet, forskning, sjukhusvärlden och studier, säger Linnéa. Det finns så många sorters cancer, och alla överlevare är olika och Europas länder har helt olika förutsättningar. PanCare’s arbete är väldigt viktigt, vi kan lära av varandra. Oavsett var man är född ska man ha möjlighet till ett bra liv även efter sin sjukdom.

Text: STINA HÖRBERG

Journalist för PanCareSurFup www.pancaresurfup.eu

Artikeln har tidigare också publicerats på Barncancerfondens hemsida.

Related posts:

1. TEMA: Cancer hos unga
2. Skriver om sviterna av cancer hon fick som barn
3. Positiva erfarenheter av hemsjukvård för barn med cancer

Stina Hörberg och Zimba. Foto: Carin Sandersnäs

När Stina Hörberg var tre månader fick hon cancer i ögonen. I vuxen ålder drabbades hon åter av allvarlig cancer, troligen orsakad av behandlingen av den första. I dag är Stina Hörberg 42 år, helt blind och verksam som journalist och informatör.

Ett av sina journalistiska uppdrag har hon inom PanCareSurFup, det stora EU-projektet som tar krafttag mot sviter av barncancerbehandling genom att lära sig mer om dessa sena effekter av behandlingen.

Projektet leds av Lars Hjorth, överläkare på Skånes universitetssjukhus och forskare vid Lunds universitet.

– I februari 2011 hörde jag ett inslag på Ekot om projektet. Det kom som en skänk från ovan. Av egen erfarenhet vet jag hur viktigt det är med uppföljning och att den individuella sjukdomshistoriken är dokumenterad, säger Stina Hörberg.

Vid denna tidpunkt hade Stina ganska nyligen gått igenom behandling för en tumör inom strålfältet från den behandling hon fick som bebis.

– Efter flera turer i sjukvården i över ett års tid visade sig slutligen att det var en högmalign tumör. Men en dokumenterad sjukdomshistorik, utöver min egen berättelse, hade förmodligen underlättat väldigt mycket för mig – och även för sjukvården, säger Stina.

Nu skriver Stina Hörberg för PanCareSurFup om de många praktiska problem, men också möjligheter och personliga upplevelser, goda och mindre goda, som följer med barncancer och funktionsnedsättning.

Artiklarna kommer med början under våren att publiceras här på Aktuellt om vetenskap och hälsa, www.vetenskaphalsa.se.

I en första artikel berättar hon mer om projektet PanCareSurFup: Unga med cancer följs upp i EU-projekt

Text: KATRIN STÅHL

Artikeln har tidigare varit publicerad i Nyhetsbrev för massmedia nr 1/2012 från Skånes universitetssjukhus, Medicinska fakulteten vid Lunds universitet, Labmedicin Skåne och Psykiatri Skåne.

Related posts:

1. Unga med cancer följs upp i EU-projekt
2. Positiva erfarenheter av hemsjukvård för barn med cancer
3. Tema cancer: Ovanlig cancer kräver centralisering

I framtiden kanske laserljus kan stråla bort cancertumörer. Laserljuset leds i sådana här optiska fiber, vilka sticks in i patientens hud. Foto: Charlotte Carlberg Bärg.

Laserljus i kombination med vissa läkemedel – så kallad fotodynamisk terapi – kan förstöra cancertumörer, men används idag mest för att bota hudcancer.

Johannes Swartling. Foto: Joan Sandberg

Orsaken till att invärtes tumörer inte behandlas är att det saknas teknik för att kontrollera att ljusmängden blir precis lagom stor. En mjukvara, utvecklad av atomfysiker vid Lunds Tekniska Högskola, ser dock ut att kunna lösa problemet.

– Nu tror jag att vi står inför ett riktigt genombrott. Både för oss och för andra forskargrupper runt om i världen som forskar på laserljus mot cancer, säger Johannes Swartling, doktor i atomfysik vid LTH och teknisk chef vid företaget Spectracure som numera utvecklar mjukvaran.

Ljusfibrerna samlar in data om tumören

Finessen är att mjukvaran förser ljusfibrerna med fler uppgifter än att skicka ut ljus. Mellan varven samlar de också in information om tumören, vilken de skickar tillbaka till laserinstrumentet.

– På så sätt kan mjukvaran löpande räkna ut optimal ljusdos, och justera om nödvändigt. Hela tumören måste ju bort samtidigt som man inte vill skada intilliggande organ, säger Johannes Swartling.
Enligt forskarna kan mjukvarutekniken också användas i andra ljusterapier som använder lysdioder eller infraröd laserstrålning.

Kliniska studier i vår

Tester på svenska prostatapatienter har visat att metoden också fungerar väl för invärtes tumörer och i vår drar en klinisk studie mot återkommande prostatacancer i gång i USA och Kanada. Ansökan ligger just nu hos myndigheterna för godkännande att studierna kan starta. Samtidigt testas samma laserljusteknik mot bukspottskörtelcancer i England.

– Fördelen med laserljus är att biverkningarna ser ut att kunna minimeras. Med dagens behandlingsmetoder riskerar botade prostatacancerpatienter såväl impotens som inkontinens. Dessutom finns återfallsrisk med traditionell behandling, säger Johannes Swartling.

Sune Svanberg. Foto: Mikael Risedal

De internationella testerna går ut på att justera rätt dosnivåer, garantera säkerheten och säkerställa effekten. Om allt flyter på hoppas företaget på ett godkännande från de nationella myndigheterna FDA och Health Canada inom några år.

– Det här kan verkligen bli revolutionerande, säger Sune Svanberg, professor i laserfysik vid Lunds Tekniska Högskola och en av dem som ligger bakom tekniken.

Text: KRISTINA LINDGÄRDE

Pressmeddelande från Lunds universitet 15 februari 2012

Related posts:

1. Lättare bedöma risken för nya våldsbrott

Närmare 6 000 personer i Sverige drabbas årligen av cancer i tjocktarm eller ändtarm. Sjukdomen är bland de vanligaste cancerformerna och trenden är ökande. På senare år har dock dödligheten minskat, sannolikt på grund av förbättrad diagnosticering och behandling.

Vid cancer i tjock- eller ändtarm opereras en bit av tarmen bort, och därefter kopplas delarna ihop.

- Tarmkoppling har gjorts i över 100 år. Det är viktigt att tarmen förblir rörlig efter operation, spänningar kan påverka bl.a. blodcirkulation och läkningsprocess negativt med risk för allvarliga komplikationer som t.ex. bukhåleinfammation, berättar Martin Rehn, doktorand vid Lunds universitet och specialistläkare vid Skånes universitetssjukhus i Malmö.

Stygn behandlas med antibiotika

I en ny avhandling har han fokuserat på problem och möjliga lösningar vid akut tarmcancer som står för ungefär en femtedel av fallen. Cancern är då i ett långt framskridet stadium och kan ha deformerat tarmen på olika vis vilket försvårar sammankoppling och läkning.

Stygnen behandlades med ett antibiotikum, doxycyclin, med syftet att bibehålla god styrka i tarmväggen så att stygnen inte lossnar. Ett problem är annars att tarmkanterna under de närmast följande dagarna efter operation tenderar att mjukna på grund av att enzymer bryter ner de nödvändiga kollagenfibrerna med stabiliserande egenskaper. Doxycyclinet visade sig ha en hämmande effekt på enzymerna och tarmen bibehöll sin styrka under den kritiska fasen som följer på operationen.

Sårläkning i tarm är mycket besvärligt att studera på människor eftersom den befinner sig inne i bukhålan. Forskningen har därför gjorts i djurmodeller med råttor.

- Laborationerna har gjorts på normal tarm. Men de positiva resultaten motiverar framtida studier för att ta reda på om metoden kan användas även när förutsättningarna för läkning är sämre, t.ex. vid utspänd tarm, säger Martin Rehn.

Studie kring hälsena gav positivt besked

Läkande stygn har – under förutsättning att metoden går att vidareutveckla – en del fördelar gentemot andra befintliga behandlingsmetoder. En metod som redan används och som i patientstudier visat på god läkningsförmåga är s.k. stent – ett rör som förs in i tarmkanalen och som därmed kan återge tarmen normal vidd.

Nackdelar med stent är att det krävs mycket stor skicklighet för att få stenten på plats, och att det även vid lyckad insättning finns en viss risk att stenten ger upphov till hål på tarmen eller att den flyttar på sig.

Tidigare studie kring hälsena har utförts av Björn Pasternak vid Linköpings universitet och den visade på starkare läkning när antibiotikabehandlade stygn användes. Han har även varit delaktig i den nya studien från Lunds universitet.

Text och foto: BJÖRN MARTINSSON

Institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö

Related posts:

1. Vanlig värktablett kan skydda mot tarmcancer
2. Tema cancer: Leta efter förstadier till tarmcancer!
3. Vardagsrevidering – hjälp för stressade kvinnor

– Vi måste bli bättre på att hitta de särdrag hos enskilda tumörer som visar sjukdomens troliga utveckling och hur olika behandlingar kan fungera, säger Karin Jirström.

Karin Jirström (i mitten) och hennes medarbetare Marie Fridberg och Björn Nodin studerar mikroskopbilder i datorn.

Hon är professor i patologi och vill utveckla verktyg för att skilja olika varianter åt vid bl.a. tjocktarmscancer och äggstockscancer. Vilka varianter har en god prognos och vilka inte? Vilka behöver en tuff behandling, och i vilka fall kan de nya dyra cancerläkemedlen ge en god effekt? Det är viktiga frågor både för patienterna och för sjukvården. Men ännu vet man för lite för att kunna ge bra svar.

– Det läkarna kan göra är att undersöka tumörvävnaden samt se var tumören sitter och om cancern spritt sig. Men det är trubbiga metoder som inte räcker för att kunna göra bra diagnoser och prognoser, ­menar ­Karin ­Jirström.

Letar specifika markörer

Hennes forskning går ut på att hitta proteiner som kan fungera som biomarkörer och särskilja de olika varianterna av en viss cancerform. När hon lyckas blir skillnaden tydligt synlig.

– På den här bilden har vi ett prov från en äggstockstumör med väldigt mycket av ett protein kallat Dach2. Här är somliga cellkärnor nästan svarta. I det här ljusa provet däremot finns nästan inget Dach2, visar hon.

Dach2 är ett av de protein forskargruppen arbetar med. Det verkar kunna ge utslag på olika varianter av äggstockscancer: tumörer med mycket Dach2 är elakartade och ger patienterna en dålig prognos, medan tumörer utan Dach2 är godartade.

Atlas över människans proteiner

För att titta på proteinerna tar forskarna supertunna skivor ur prover från sjuk och frisk vävnad, som bevarats inkapslade i så kallade paraffinklossar. ­Innan den tunna vävnadsskivan läggs under mikroskopet behandlas den med en analysvätska som reagerar på just det protein man letar efter.

De proteiner man studerar hämtas från den pågående kartläggningen av människans proteiner. Det är ett jätteprojekt vid KTH och Uppsala universitet som ska leda till en ”atlas” över alla de 20–22.000 proteiner som finns i den mänskliga kroppen. För varje protein finns uppgifter bl.a. om var i kroppen det kan hittas, och om det också finns i tumörer från någon av de vanligaste cancerformerna.

Arbetet med proteinatlasen har nu kommit ungefär halvvägs. Nya omgångar proteiner läggs ut på Internet med jämna mellanrum, och all information är fritt tillgänglig. Förhoppningen är att de nya kunskaperna ska leda till nya sätt att bedöma och behandla sjukdomar.

Jämför med cancerprover

Lundagruppen kring Karin Jirström är en av dem som arbetat mest med att göra information från proteinatlasen praktiskt användbar i sjukvården.

– Vi letar i atlasen efter proteiner som finns vid en viss form av cancer i antingen väldigt stora eller väldigt små mängder. Sådana proteiner skulle kunna utgöra biomarkörer och skilja på tumörer som bör ha olika behandling, förklarar hon.

När forskarna hittat ett sådant protein går de vidare till sin stora bank med vävnadsprover som samlats in från bortopererade tumörer. Till varje prov hör uppgifter om hur den aktuella patienten behandlats och hur det gått för honom eller henne. Genom att testa sina proteiner på vävnadsproverna kan forskarna se om de verkligen ger utslag så som man hoppats, och skiljer på t.ex. aggressiva och mer godartade tumörer.

Cellgifter eller inte

Lundaforskarna har redan hittat 15 intressanta proteiner och tagit lika många patent. Tre av proteinerna ska testas i cancersjukvården inom de närmaste åren.

– Ett av våra proteiner finns i tjock- och ändtarmscancer, som är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige. Det kan användas som en fingervisning för den läkare som ska avgöra om en viss patient bör få cellgifter eller inte efter sin canceroperation. Vi har visat att om vårt protein finns i en tumör så är cancern så aggressiv att den absolut bör behandlas med cellgifter, säger Karin Jirström.

Skillnad på möss och människor

Hon tycker det är en fördel att utgå från studier av proteiner i mänskliga vävnader, och först senare undersöka hur proteinerna fungerar i odlade celler och laboratoriemöss. Många forskare går den omvända vägen, men skillnaden på möss och människor gör ibland labbresultaten omöjliga att tillämpa i mänskliga sammanhang.

Som exempel berättar Karin Jirström om sina kontakter med en grupp amerikanska forskare. Gruppen hade studerat ett visst protein som skyndade på cancertillväxten i laboratoriemöss. Genom att oskadliggöra detta protein skulle man kunna bota cancer, hoppades amerikanarna – men lundaforskarnas studier gav andra resultat.

– När vi studerade proteinet i våra prov från mänsklig vävnad, så fanns det visserligen även i mänsklig cancer. Men det fanns bara i mycket godartade tumörer, och skulle därför inte vara en meningsfull grund till något läkemedel. Exemplet visar hur viktigt det är att studera mänskliga sjukdomar i prover från människor, menar hon.

Text & foto: INGELA BJÖRCK

Related posts:

1. Karin Jirström: Att spå i tumörvävnad
2. Att svälta tumören-möjlig cancerterapi i framtiden

Related posts:

1. Bröstcancer kan även ärvas från pappans sida
2. Christian Ingvar: Melanom och bröstcancer
3. Folsyra i kosttillskott kan öka risken för bröstcancer

Ofrivillig barnlöshet på grund av nedsatt fertilitet är ett bekymmer för många män. Men dessa män har även en fördel – de löper betydligt lägre risk att drabbas av prostatacancer. Forskarna intresserar sig för om denna egenskap kan användas i kampen mot cancer.

Det finns ett tydligt samband mellan män som har svårt att få barn och lägre risk för prostatacancer. Enligt en ny avhandling från Lunds universitet löper dessa män ungefär 50 procent lägre risk att drabbas av prostatacancer än män som har minst ett barn.

Störst koppling till fertilitet

Yasir Ruhayel, forskare vid Lunds universitet och läkare vid Skånes universitetssjukhus, har i sin forskning utgått från den Malmö-baserade befolkningsstudien Malmö Kost Cancer där han jämfört cirka 450 män med diagnosticerad prostatacancer med lika många män i en kontrollgrupp som ej utvecklat prostatacancer.

Avhandlingsarbetet styrker tidigare teorier om ett samband, men för första gången har detta nu undersökts närmare och kvantifierats på säkrare grund. En viktig slutsats är att sambanden mellan prostatacancer och fertilitet är större än sambanden mellan prostatacancer och andra faktorer som forskningen intresserat sig för, t.ex. kost, rökning, alkohol och ett antal olika sjukdomar.

Finns förklaringen i generna?

Yasir Ruhayel har tittat närmare på ett antal sedan tidigare kända genetiska förklaringar till varför somliga män får problem med reproduktionen. Han har i avhandlingen undersökt om dessa även minskar eller på annat vis påverkar risken att drabbas av prostatacancer.

- Jag har funnit samband, men det krävs mer omfattande studier på fler män innan det går att fastslå exakt vilken betydelse generna har i detta sammanhang, berättar Yasir Ruhayel.

Bland de gener han undersökt finns bl.a. AHR-genen, som påverkar cellernas signalering med manliga och kvinnliga könshormoner – androgener och östrogener. AHR är sedan tidigare också känd som ”dioxin-receptorn” just för dess egenskap att knyta till sig miljögiftet dioxin, som kan påverka fertiliteten.

Hjälp mot både cancer och barnlöshet?

Om kommande forskning mer säkert kan fastställa vilka gener som minskar risken för prostatacancer, så öppnas nya möjligheter att ta fram läkemedel och förebyggande åtgärder. Men innan dess måste generna med de eftersökta egenskaperna sättas in i ett större sammanhang, eftersom minskad fertilitet normalt beror på flera faktorer. De cancerhämmande egenskaperna måste också separeras och renodlas från de egenskaper som minskar fertiliteten.

Forskarna vid Lunds universitet intresserar sig även för det omvända förhållandet, om det med utgångspunkt i gener från män med prostatacancer går att hitta hjälp för män med nedsatt fertilitet.

Text: Björn Martinsson

Ett pressmeddelande från Lunds universitet 27 januari 2012

Related posts:

1. Svår prostatacancer kräver nya läkemedel
2. Mikromolekyler ökar kunskap om prostatacancer
3. Så uppkommer prostatacancer

Foto: Colourbox

Det finns många studier som utgår från patienterna och deras behov, men få undersökningar av de närståendes situation när någon i familjen drabbas av en dödlig sjukdom.

Ingrid Gunnarsson och Ulrika Sundström som i sina arbeten som kuratorer möter både patienter och närstående, bestämde sig för att göra en enkätstudie av närståendes syn på vården.

– Även om vi tror oss ha en uppfattning om vad de närstående behöver så fanns det en önskan om att ta reda på vad de faktiskt behöver och ge dem en chans att också säga vad som fattas, säger Ulrika Sundström.

Enkät om bemötandet i livets slutskede

Enkäten skickades till närstående till samtliga patienter som under en tvåårsperiod vårdats för hjärntumör eller ALS. Enkäten besvarades efter det att patienten avlidit. Totalt kom det in 86 besvarade enkäter. Av dem kom 69 från närstående till patienter med hjärntumörer och 17 från gruppen med ALS. Svaren var proportionerligt fördelade mellan de båda diagnosgrupperna.

Analysen av svaren visade tydligt vilken stor betydelse bemötandet har för de närståendes upplevelser. Det var vårdpersonalens bemötande som avgjorde om de närstående var nöjda eller missnöjda med vården. Särskilt viktigt var hur mötet när patienten fick sin diagnos avlöpte.

– Det är alltid svårt att få ett svårt besked, men vi kan konstatera att de som tyckte sig ha haft ett bra diagnostillfälle menade att det färgade deras resa. På samma sätt var de som inte haft ett bra möte präglade av det.

Empati och kunskap om människors reaktioner

För att diagnostillfället ska bli bra krävs det att läkaren inte bara har kunskap om sjukdomen och olika behandlingsmöjligheter. För att det inte ska uppstå missförstånd måste de även ha förmåga till empati och kunskap om de reaktioner som patienter och närstående kan visa.

– Det är viktigt för vårdpersonal att känna till att vi människor har olika förmågor att ta ett besked. Vi måste försöka förstå vad det är för person som sitter framför oss och anpassa situation därefter, säger Ingrid Gunnarsson.

Studien visade också att det är viktigt att personalen är tillgänglig för de närstående.

Se anhöriga som en resurs

Det framkom också av svaren att många närstående lägger ned mycket tid och arbete på att ta hand om den sjuke. Utan dessa insatser hade patienterna sannolikt krävt mer av sjukvården.

– Vi har mycket att vinna på att se de anhöriga som en resurs. Om vi ger dem stöd kan det också underlätta för patienten.

Det finns också en risk att närstående själva insjuknar på grund av den stress de lever med, och även här spelar bemötandet en viktig roll. Enkätsvaren visar att de närståendes upplevelse av den egna hälsan är nära relaterad till den vård, omsorg och bemötande som patienten fått under sin sjukdomstid.

I en situation där kraven på sjukvården ständigt ökar och där färre ska producera mer riskerar stödet till närstående att försämras. Men Ulrika Sundström och Ingrid Gunnarsson hoppas att vårdpersonalen även i fortsättningen ska ha tid och kraft att ge närstående den hjälp de behöver för att orka med sin svåra situation.

Text: SET MATTSSON

Artikeln är tidigare publicerad i HHLK News, från Divisionen för hjärna, hjärta, lungor och kärl vid Skånes universitetssjukhus, 12 januari 2012.

Related posts:

1. Signe Andrén: Information och stöd till närstående inom demensvården
2. Marlene Malmström: Livskvalitet en viktig del av vården
3. Avancerade simulatorer höjer kvaliteten i vården

– Med en tredimensionell högupplöst röntgenbild får man bättre information om vad som döljer sig i vävnaden.

Pontus Timberg har i sitt arbete simulerat tumörer och testat olika bildförhållanden.

– Jag har varierat typen av tumörer med anspråk på storlek och kontrast, och jämfört detektionen av dessa mellan tvådimensionell mammografi och det nya sättet, säger han.

Med den teknik som används idag riskerar 15-30 procent av bröstcancerfallen att förbli oupptäckta.

I ett av sina arbeten har Pontus Timberg studerat radiologernas ögonrörelser när de granskar röntgenbilder.

– En tredimensionell bröstbild som visas i horisontellt läge är bättre anpassat för granskarens synfält, säger Pontus Timberg och jämför med dagens breda tv-apparater.

Metoden som han disputerat på, kallad brösttomosyntes, är säkrare, men är mer kostsam och tidskrävande än den tvådimensionella metoden. Den kräver också väsentligt större lagringskapacitet än dagens system.

Avhandlingen heter ”Breast Tomosynthesis, aspects on detection and perception of simulated lesions”. Den är framlagd vid Medicinska fakulteten på Lunds universitet.

Text: HANS-GÖRAN BOKLUND

Artikeln har tidigare varit publicerad i Nyhetsbrev för massmedia nr 7/2011 från Skånes universitetssjukhus, Medicinska fakulteten vid Lunds universitet, Labmedicin Skåne och Psykiatri Skåne.

Related posts:

1. Bilder i tunna skivor hittar små brösttumörer
2. Ny teknik mot mördarbakterien
3. Fler melanompatienter – men inte fler dödsfall

Elena Razumovskaya är doktorand vid Lunds universitets institution för laboratoriemedicin i Malmö och har i sitt avhandlingsarbete undersökt en särskild typ av protein, FLT3.

FLT3 sitter på omogna blodcellers yta och är en receptor, vilket innebär att den har som uppgift att fånga upp och vidarebefordra signaler till cellen. FLT3 kan mutera och kan genom sin signalering påverka flera viktiga egenskaper och funktioner hos cellen. Till exempel celldelning samt cellens förmåga att överleva och att röra på sig. FLT3 upptäcktes i början av 1990-talet.

Studier i Sverige och Ryssland

- Jag gillar forskning som är kliniskt relaterad, och jag ville fortsätta att forska kring cancer. Att det blev just leukemi och FLT3 är delvis en slump, eftersom jag hittade en passande doktorandtjänst inom detta forskningsfält, berättar Elena Razumovskaya som tidigare studerat biologi vid universiteten i S:t Petersburg och Lund samt gjort ett examensarbete med fokus på receptorer och cancer.

Bakom blodcancer, och dess variant akut myeloisk leukemi som Elena Razumovskaya koncentrerat sig på, döljer sig ett komplicerat mönster på cell- och molekylnivå där FLT3-proteinerna är en av flera komponenter. FLT3 muterar i olika former, varav en del är skadliga eftersom de förändrar de signaler som skickas till cellen. Därmed kan FLT3 bidra till en ökad risk för blodcancer.

Letat hämmare med matchande egenskaper

Elena Razumovskaya har i avhandlingen fördjupat kunskaperna kring hur signaleringen som uppkommer ur olika muterade FLT3-proteiner ser ut och fungerar. Denna kunskap är viktig om man ska öka chanserna att i framtiden hitta effektiva och biverkningsfria behandlingsformer mot blodcancer.

Bland forskningsresultaten finns också kartläggning och test av några olika hämmare som eventuellt skulle kunna sättas in mot akut myeloisk leukemi:

- Målsättningen har varit att hitta hämmare som specifikt matchar de muterade FLT3-receptorer som skapar förutsättningar för blodcancer. Jag har undersökt olika hämmare och har lokaliserat ett par stycken som är så pass intressanta att de kan fungera som mål för fortsatt forskning med siktet inställt på nya behandlingsformer av akut myeloisk leukemi.

Vad Elena Razumovskaya kommer att ägna sin tid åt efter disputationen är ännu inte helt klart, men siktet är inställt på fortsatt forskning inom cancer och cellsignalering. Hon letar efter en postdok-tjänst för att kunna förverkliga detta.

Text: BJÖRN MARTINSSON

Institutionen för laboratoriemedicin, Malmö

Related posts:

1. Kees-Jan Pronk: Kan åldrande celler leda till nya behandlingar av blodcancer?
2. Nytt verktyg i kampen mot blodcancer
3. Gunnar Juliusson: Lyckad form av cellterapi vid blodcancer

Elin Ekström, doktorand vid Lunds universitets institution för laboratoriemedicin i Malmö, har i en ny avhandling undersökt hur Wnt5a fungerar i samband med malignt melanom.

Wnt-proteinerna är viktiga för funktionen i olika celltyper och har stor betydelse för fosterutvecklingen hos människor och djur. Sedan de upptäcktes i slutet av 1970-talet har de varit föremål för forskarnas intresse. Wnt har en påverkande funktion i de flesta cancerformer, inte minst i samband med tjocktarmscancer. När det gäller malignt melanom spelar Wnt en viktig roll, men inte så stor att de på egen hand

orsakar cancern, berättar Elin Ekström.

Elin Ekström forskar kring hudcancer och disputerar nu på sin avhandling. Här vid spikningsceremonin. Foto: Privat

Hämmande protein nedreglerat

- Kopplingen till hudcancer gjordes i början på 2000-talet, men det är ett komplext och komplicerat samband som det behövs mer forskning kring. Det är också en av anledningarna till mitt intresse, säger Elin Ekström.

I avhandlingen har hon koncentrerat sig på proteinet Wnt5a och hur det fungerar som signalväg mellan olika celler. Resultaten visar på nya mekanismer för hur Wnt5a påverkar aggressiviteten och spridningen av malignt melanom.

Bland annat fann hon att Wnt5a har förmågan att skicka signaler som förändrar cellernas metabolism (ämnesomsättning) så att den gynnar tumörceller. Vidare fann hon att ett annat protein som har en hämmande effekt på tumörer, SFRP3, är nedreglerat i tumörerna och att Wnt5a därmed kan öka tumörspridningen genom att aktivera sin signalering okontrollerat.

Till New York för postdok-tjänst

Wnt5a visade sig också ha förmågan att frigöra två andra proteiner med signalförmåga som sedan tidigare är kopplade till dålig patientprognos för malignt melanom. Dessa finns färdigproducerade i cellerna, men utsöndras normalt inte.

- Wnt5a har en mångfacetterad funktion i samband med malignt melanom och att det behövs en ökad förståelse av dessa processer för att kunna utveckla nya behandlingar mot malignt melanom, sammanfattar Elin Ekström.

Efter disputationen väntar en postdoktor-tjänst i New York vid Memorial Sloan–Kettering Cancer Center. Elin Ekström kommer där att forska kring cellers rörelsemönster, cellmigration.

Text: BJÖRN MARTINSSON

Ett pressmeddelande från Lunds universitet, Institutionen för laboratoriemedicin Malmö

Related posts:

1. Genetisk koppling ökar risken för att drabbas av malignt melanom
2. FÖRELÄSNING: Melanom och annan hudcancer
3. Gen som ökar risk för njurcancer och melanom

Cellprov, som också kallas finnålspunktion, ger bra material för att avgöra om det är cancer eller inte. Foto: Gunnel Pigou.

Charles Walther vill i sin forskning hitta bättre metoder för att ta cellprov för cancerdiagnostik. Här berättar han själv om sitt forskningsområde.

”Aaaj”, skriker kvinnan. Dock har nålen inte rört huden. Rädslan för smärtan är så stor att hon upplever den innan sticket är genomfört. Den själsliga plågan är stor och någonstans lurar det otänkbara. För en vecka sedan kände hon en knuta i bröstet. Hård och illavarslande. Hennes mormor hade gått bort i bröstcancer. Minnet av den avmagrade och pinade mormodern var grått och kändes påträngande.  

Doktorn på vårdcentralen hade känt på knutan i bröstet och konstaterat att hon skulle genomföra röntgenundersökning och ”punktion”. Hon reagerade på ordet men doktorn förklarade att punktionen var ett cellprov som avgjorde om det var något farligt eller inte. Ett cancerprov.  

Kallelsen till undersökningarna kom snabbt och röntgen och punktion skulle genomföras samtidigt. Röntgenundersökningen gick fort och sedan väntade punktionen. Många tankar hade gått igenom huvudet sista veckan. Knutan i bröstet var där. Kall och hård. Ont gjorde den inte.  

Sittande på britsen med bar överkropp sneglade hon över mot bordet med blanka metallinstrument på en grön duk. Det såg obehagligt ut.  Nu kom ångesten och en tanke fyllde henne. Jag har cancer!

Efter att doktorn presenterat sig kände han på knutan och hon fick lägga sig på britsen. 

 ”Nu tar jag provet”, sa han. Det stack till men sen kände hon ingen smärta. Han gjorde snabbt om proceduren två gånger med en halv minuts mellanrum. Cellerna bevarades på glas och i provrör. 

Det räckte till diagnos. Bröstcancer.

Detta scenario är en verklighet för många patienter. Provtagningsförfarandet gäller inte bara bröstcancer, utan många sorters tumörmisstänkta förändringar i kroppen. Diagnosen måste vara rätt och bygger i allt större utsträckning på flera olika metoder. 

Vår forskning syftar bland annat till att undersöka vilken typ av provtagningsmetod som ger mest information och är bäst lämpad för genetisk och molekylär diagnostik, och på så sätt är till mest hjälp för patienten.  

Skräddarsydd cancerbehandling

Utöver den grundläggande mikroskopiska undersökningen av cellprovet, används numera sofistikerade cellundersökningar som ger svar på vilka egenskaper som tumörcellerna har. Exempelvis används antikroppar för att se om cancercellerna är ”känsliga” för olika hormoner.

Östrogenpositiva bröstcancerceller från finnålspunktion. Bröstcancerceller som behöver hormonet östrogen för att växa har färgats bruna med hjälp av antikroppar. Denna information kan bidra till att hitta den bästa behandlingen för patienten. Foto: Charles Walther.

Cellmaterialet i kombination med nya genetiska metoder, till exempel DNA-matristekniker, åskådliggör olika skador i arvsmassan, exempelvis kromosomrubbningar. Den informationen kan sedan användas för att närmare studera tumörens uppkomstmekanism, typ och ursprung.

Resultatet av cellundersökningarna används därefter för att ”skräddarsy” behandlingen. 

Cellprov ger besked

Cellprov, som också kallas finnålspunktion, ger bra material för att avgöra om det är cancer eller inte men räcker inte alltid till för att ge den informationen som behövs för att avgöra behandlingen. Ingen bedövning ges eftersom det förstör cellerna och försvårar bedömningen.

Bröstcancerceller från en 35-årig kvinna. Provet taget med finnålspunktion. Foto: Charles Walther

Ibland behöver man gå vidare och ta en vävnadsbit med grov nål. Större nålinstrument, även kallade grovnålsbiopsier, kräver lokalbedövning men ger ofta bättre material för tilläggsundersökningarna. Större ingrepp med bedövning eller sövning där en bit av en tumörmisstänkt förändring skärs bort för diagnostik, ökar däremot risken för komplikationer. 

Kombination av olika metoder behövs

Det verkar således som att den mest informativa provtagningsmetoden gör lite ont. Våra resultat visar att enkla nålprov i kombination med nya molekylära metoder ger både säker diagnostik och behandlingsgrundande information. 

Cancerprovets smärtsamma sanning. Det gör ont. 

Text: CHARLES WALTHER 

Doktorand vid avdelningen för klinisk genetik, Lunds universitet

No related posts.

Illustration: Colourbox

Det är sedan tidigare känt att diabetes ökar risken för vissa cancerformer. Varför det är så är oklart. Nu har forskare på Lunds universitets Diabetescenter kartlagt en molekylär länk som förklarar sambandet mellan de båda folksjukdomarna.

Insjuknandet i typ 2 diabetes är en långdragen process. Ett tidigt tecken på att den har börjat är höga halter insulin i blodet. Så länge de insulinproducerande betacellerna förmår kompensera för de ökade kraven, till exempel vid övervikt, är blodsockret normalt.

Först när kapaciteten för insulinutsöndring understiger behovet blir typ 2 diabetes ett faktum. Den senare fasen går i regel snabbt då de stressade betacellerna arbetar sig till döds.

Den mest kända riskgenen

Ola Hansson och Yuedan Zhou. Foto: Tord Ajanki

- Vi har arbetat med den mest kända riskgenen för typ 2 diabetes, en variant i TCF-genen och studerat vad den gör i betacellen, säger Yuedan Zhou, doktorand på Lunds universitets Diabetescenter och huvudförfattare till den nu publicerade studien.

Riskvarianten i TCF är vanlig, 25 procent i befolkningen bär den, 31 procent av diabetikerna har den, enligt siffror från befolkningsundersökningen Malmö Förebyggande Medicin.

Skydda mot höga stressnivåer

En lika väl etablerad riskgen i cancerforskningen är p53. Genen har kallats för ”arvsmassans beskyddare” eftersom den förhindrar den okontrollerade celldelning som sker vid cancer. p53 har satts i samband med cancer i exempelvis tjocktarm och lever.

- TCF-genens funktion i betacellen är bland annat att skydda cellen mot höga, stressande blodsockernivåer. Fallerar den funktionen dör betacellerna vilket leder till diabetes, säger Ola Hansson, forskare och ansvarig författare för undersökningen.

De båda genernas uppgift är motsatta varandra. TCF att skydda mot celldöd, p53 att förhindra alltför snabb celldelning.

Försämrat skydd mot cancer

- Det är här kopplingen mellan diabetes och cancer uppstår. När blodsockret är högt aktiveras TCF-genen och då hämmas också p53-genens aktivitet. Det vill säga höga blodsocker leder till ett försämrat skydd mot cancer.

Foto: Colourbox

Forskargruppen började arbetet med TCF-genen för två år sedan för att få ett grepp om dess roll för insulinproduktionen. Det upptäckta sambandet med p53 och cancer var mest en tillfällighet.

- Eller god intuition, säger de.

Skydda mot celldöd

Kartläggningen av TCF-genen fortsätter, nu i samarbete med European Bioinformatics Institute i Cambridge.
Cancerforskare arbetar med att söka påverka p53 så att den tumörskyddande funktionen återställs.

- På liknande sätt skulle en förstärkning av TCF skyddande effekt mot betacellsdöd vid höga socker fungera som ett läkemedel vid typ 2 diabetes, eller som en behandling redan innan sjukdomen är ett faktum, säger Ola Hansson. 

Text: TORD AJANKI

Nyhet från Lunds universitet 14 november 2011.

Related posts:

1. Ny mekanism bakom hjärt- kärlsjukdom vid diabetes beskriven
2. Mekanism bakom hjärtinfarktgen beskriven
3. Tema cancer: Ovanlig cancer kräver centralisering

Foto: Dreamstime

Forskaren Martin Johansson tilldelades nyligen ett miljonanslag från Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse. Pengarna ger möjlighet att växla upp forskningen med inriktning på njurar och stamceller.

- Pengarna skapar möjlighet att göra fler laboratoriestudier, och det blir också utrymme att nyanställa en biomedicinsk analytiker ifall jag skulle vilja, berättar Martin Johansson.

Martin Johansson forskar inom patologi med inriktning på njurar. Han har tidigare lyckats kartlägga vad som av allt att döma är en ny celltyp, och dessutom troligen en stamcell, i människans njure. Det finns tecken på att cellen kan ha betydelse för utveckling av cancer och olika inflammatoriska sjukdomar som kan drabba njuren. Detta vill han utveckla ytterligare och det är också därför han beviljats Wallenbergstiftelsens anslag.

Martin Johansson. Foto: Björn Martinsson

- Vi kommer att fortsätta att studera den nyupptäckta cellen. Celltypens placering och funktion tyder på att den kan ha en viktig roll vid olika njursjukdomar. Problem med njurarna är vanligt, och det finns förutom cancer en koppling till vanligt förekommande sjukdomar som diabetes och högt blodtryck.

Martin Johansson är docent och bedriver sin forskning vid Lunds universitets institution för laboratoriemedicin i Malmö. Han är specialistutbildad läkare inom patologi och arbetar även kliniskt vid Region Skånes laboratorieverksamhet, Labmedicin Skåne.

Genom ett väl utvecklat samarbete med urologiska kliniken på Skånes universitetssjukhus kan forskningen ske på färska vävnader från bortplockade njurar. I sin forskning samarbetar han även bl.a. med professor Håkan Axelson som är verksam vid samma institution samt universitetets diabetescenter, Lund University Diabetes Center (LUDC).

Text: BJÖRN MARTINSSON

Nyhet från Lunds universitet 3 november 2011

Related posts:

1. Virus möjlig bov bakom många fall av typ-1 diabetes
2. D-vitaminbrist kan bidra till många sjukdomar
3. Diabetes – en sjukdom med många ansikten

Anders Carlsson. Foto: Kristina Lindgärde

Av de 7.000 svenska kvinnor som årligen drabbas av bröstcancer riskerar drygt 2.000 att drabbas av återfall, alltså metastaser. Idag vet man på förhand inte vilka dessa patienter är, men ett nytt test kan snart ge en tydlig fingervisning. Nyligen publicerades de vetenskapliga rönen i den amerikanska vetenskapsakademins tidskrift, PNAS.

– Denna typ av information är mycket eftersökt, eftersom den låter läkaren blicka in i framtiden, säger Anders Carlsson, doktor i immunteknologi vid LTH, och artikelns huvudförfattare.

Bättre diagnos gör det lättare att tidigt sätta in rätt behandling. Och även att undvika vissa behandlingar, för den delen: för att ta det säkra före det osäkra får många kvinnor idag kraftig medicinering med svåra biverkningar som följd – helt i onödan. Upp till sju av tio kvinnor som får strålning har ingen nytta av behandlingen. Och cellgifter har endast effekt på en av tio kvinnor. Sådana behandlingar är dessutom rejält kostsamma för samhället. Och plågsamma för kvinnorna.

Räcker med blodprov

– Ingen har tidigare lyckats utveckla ett sådant enkelt, men ändå omfattande test som detta. Det finns andra metoder, men de fungerar inte på alla patienter och kräver dessutom tumörvävnad. Vår teknik fungerar med ett enkelt blodprov, säger Anders Carlsson.

Eftersom testet är smidigt att använda skulle det kunna förenkla efterkontrollerna.

– Först efter tio år kan man vara någorlunda säker på att en tumör inte har spridit sig till andra delar av kroppen, säger han.

Forskningen bygger på det arbete som Carl Borrebaeck, professor i immunteknologi, initierade för drygt tio år sedan, och som idag leds av doktor Christer Wingren vid samma avdelning. Långt utvecklade, besläktade tillämpningar baserade på samma teknologi finns på gång inom pankreascancer och den reumatiska sjukdomen SLE.

Kombination av flera biomarkörer

I PNAS-artikeln visar Anders Carlsson och hans kollegor att forskningen gick att upprepa i nytt, oberoende patientmaterial – det vill säga att den fungerar i praktiken. Forskarlaget har följt 64 kvinnor och studerat deras halter av 21 utvalda proteiner, eller biomarkörer, och jämfört nivåerna vid operationstillfället med en tidpunkt på tre till sex månader senare.

Förändringen av proteinernas kombinationsmönster har visat sig särskilt avgörande för ett tillförlitligt resultat. I slutändan får man en siffra som avslöjar om patienterna tillhör en låg- eller högriskgrupp. Metoden innebär ett nytt sätt att använda biomarkörer för att påvisa sjukdom. Vanligtvis inriktar sig forskare annars på att mäta en enda biomarkör och jämför halten av den med en tänkt normalnivå. Exempelvis tar man förekomst av en viss mängd PSA-molekyler som intäkt på att en patient håller på att utveckla prostatacancer.

– Vi menar att det behövs kombinationer av flera markörer och, som vi gjort här, låta patienten vara sin egen kontroll. Det blir både säkrare och enklare då. Någon normalnivå finns inte alltid, säger Anders Carlsson.

Text: KRISTINA LINDGÄRDE

Related posts:

1. Ny cancermedicin hjälper vid återfall
2. Tema cancer: Snabbare vårdkedja vid bröstcancer
3. Kristina Lång: Brösttomosyntes – nytt vapen mot bröstcancer

När patienter fotograferas med gammastrålning syns tumörer som mörka fläckar på bilderna, Sven-Erik Strand visar. Foto: Gunnar Menander

Ett topprankat EU-projekt tar sikte på en ny typ av kamera som kan ge detaljerade bilder på tumörsökande molekyler i kroppen. Kameran kan användas för att beräkna stråldos vid cancerbehandling. Strålningsfysiker vid Lunds universitet driver forskningsprojektet tillsammans näringslivet.

Professor Sven-Erik Strand sätter bokstavligen fingret på problemet när han lutar sig fram och pekar på en mörk fläck på fotot. I datorn framför honom syns en bild av en patient, tagen med en så kallad gammakamera. Den mörka fläcken är en tumör.

- Problemet är att vi inte vet exakt hur radioaktiviteten i tumören ser ut i patienten. Nackdelen med dagens mätinstrument är att det är svårt att se små detaljer, säger han.

Tydligare bilder

Gränsen för gammakamerans upplösning går vid 1-1,5 centimeter. Sven-Erik Strand förklarar att en bättre detaljrikedom i bilden skulle vara till stor hjälp för planeringen av patientens behandling. I en tumör får man nämligen inte någon alltigenom jämn fördelning av radioaktivitet i cancercellerna. Istället är olika delar av tumören mer eller mindre aktiva. Det gäller att beräkna en lämplig stråldos som ger största möjliga effekt, och därför behövs en teknik som tydligare visar, på mindre än millimeternivå, hur tumören ser ut.

Sven-Erik Strand är verksam vid avdelningen för medicinsk strålningsfysik i Lund. Hans forskargrupp har under många år arbetat med att utveckla och utvärdera olika detektorsystem som ger digitala bilder med högre upplösning. I projektet samarbetar de med Lunda­företaget BioInvent samt det norska företaget Biomolex.

- De i Oslo bygger själva systemet, och BioInvent tillverkar molekylerna som vi i min forskargrupp sedan testar i olika cancermodeller för att kunna studera detektorsystemets egenskaper, säger Sven-Erik Strand.

Förra året blev samarbetstrion topprankad av Eurostars-programmet. Deras forskningsprojekt valdes ut av en internationell jury i Eurostars tredje utlysningsomgång. Eurostars är ett EU-program som stödjer små och mellanstora företags samarbete med akademin inom olika forskningssatsningar. Med trions topplacering följde också 3,5 miljoner kronor till det treåriga projektet.

Spåra tumörer

Sven-Erik Strands forskargrupp arbetar inte bara med forskning kring stråldoser utan i lika hög grad handlar det om att först göra själva diagnosen, alltså steget före behandling. Radioaktiva ämnen kan nämligen användas både vid diagnos och vid behandling. Genom att injicera ett radioaktivt ämne i patienten kan man hitta var tumörer sitter med hjälp av PET- eller SPECT-tomografiska metoder, som ger tredimensionella bilder av det radioaktiva ämnets fördelning i kroppen.

Forskargruppen studerar, tillsammans med BioInvent, flera olika radioaktiva ämnen kopplade till antikroppar för att se hur väl de fungerar som tumörsökare. De radioaktivt märkta antikropparna har olika förmåga att söka sig till områden i kroppen där cancerceller finns. Sven-Erik Strand lutar sig på nytt fram mot datorskärmen och pekar på en närbild av två olika tumörer.

- Här ser man tydligt hur olika dessa bägge ämnen fäster på tumören, förklarar han.

Sven-Erik Strands forskargrupp samarbetar inte bara med näringslivet utan även med andra aktörer inom Lunds universitet, exempelvis kärnfysikforskare på Fysiska institutionen, samt utgör en del av Lund University Bioimaging Centre, ett bildcentrum som är en av universitetets stora satsningar på att tillgängliggöra avancerad forskningsutrustning för användare inom hela Sverige.

- Vårt detektorsystem är en av de olika typer av utrustning som ska finnas tillgängligt vid Bioimaging Centre, säger Sven-Erik Strand.

Text: LENA BJÖRK BLIXT

Nyhet från Lunds universitet 25 oktober 2011.

Artikeln har tidigare varit publicerad i LUM nr 7, okt/nov 2011.

Related posts:

1. Nya vägar in i cellen öppnar för ny cancerbehandling
2. Snabbare återhämtning efter cancerbehandling
3. Forskningsprojekt för bättre cancerbehandling

Foto: Mikael Risedal

Åtta av de professorer som installerades vid Lunds universitet hösten 2011 skriver här själva kort om sin forskning.

Det handlar om allt från portvaktskirurgi vid melanom, virusinfektioner och ämnen som kan spåra cancer, till  äldres hälsa, betydelsen av sociala nätverk och minnets funktion.

Läs mer i artiklarna nedan:

	Maria Emmelin: Sociala faktorer och global hälsa
	Christian Ingvar: Melanom och bröstcancer
	Karin Jirström: Att spå i tumörvävnad
	Mikael Johansson: Glöm inte minnet
	Ulla Melin Emilsson: Möten och relationer i äldreomsorgen
	Stefan Schwartz: Virus
	Kristina Sundquist: Individ, familj, omgivning och hälsa
	Henrik Thorlacius: Onda sidor av inflammation går att bota

Related posts:

1. Nya professorer presenterar sin forskning
2. Nya professorer presenterar sin forskning
3. Nya professorer berättar om sin forskning

illustration av virus

Virus är små parasiter som överlever och förökar sig genom att ta sig in i levande celler och utnyttja deras maskineri för sin egen förökning.

En infekterad cell kan påverkas på olika sätt av virusinfektionen. Den kan dödas av viruset när den väl producerat ett stort antal nya viruspartiklar, den kan dödas av värdens immunförsvar i ett försök av värden att stoppa vidare virusspridning, men cellen kan också leva vidare i oskadat skick. I vissa fall kan den infekterade cellen degenerera till en cancercell.

Vissa virusinfektioner läker ut efter ett antal dagar, medan andra virus stannar hos sin värd under återstoden av dennes liv. Det är när virus förökas i sin värd som cellskador kan uppkomma som ger upphov till symptom på virusinfektionen, skador som beror på vilka celler som infekteras av just detta virus och på hur virusförökning påverkar dessa celler. För att förstå hur virus orsakar skada och för att hitta nya angreppspunkter för antivirala medel, är det en förutsättning att känna till hur virus påverkar och använder den cell den tar sig in i för sin förökning.

Min forskning handlar om att försöka förstå hur olika virus, framförallt humant papillomvirus – som bl.a. kan ge upphov till livmoderhalscancer – HIV och influensa interagerar med den infekterade cellen, när virus väl tagit sig in i cellen. Hur regleras uttryck av ett virus gener? Vilka faktorer i cellerna är virus beroende av för att uttrycka sina gener på ett sådant sätt att virusproduktion och -spridning optimeras?

Denna kunskap kan öka vår förståelse av hur virus orsakar sjukdom och kan identifiera nya mål för antiviral behandling.

Text: STEFAN SCHWARTZ

Från broschyren ”Professorsinstallation 14 oktober 2011″ som tagits fram av Kommunikationsavdelningen vid Lunds universitet.

Related posts:

1. Virus möjlig bov bakom många fall av typ-1 diabetes
2. Patrik Medstrand: Forskning om HIV-virus
3. ”Finns det ett virus där kommer vi att hitta det”

Coloncancerceller infärgade med antikropp mot proteinet Podocalyxin. Bild: Karin Jirström

Cancer är inte en utan många olika sjukdomar, även då den har sitt ursprung i ett och samma organsystem. Trots de senaste årens markanta framsteg inom cancerforskningen, vilka bland annat avspeglas i ett ständigt ökande utbud av nya och alltmer avancerade läkemedel, har den kliniska cancerdiagnostiken som bedrivs av patologer inte förfinats i samma takt.

För att uppnå visionen om individualiserad cancerbehandling måste därför den kliniska patologin utveckla bättre verktyg för att kunna “spå i vävnad”, d.v.s. identifiera biologiska särdrag, så kallade biomarkörer, hos enskilda tumörer som har betydelse för sjukdomsförloppet och effekten av olika behandlingar.

Proteiner utgör viktiga byggstenar i människans celler och deras funktion sätts ofta ur spel vid olika sjukdomar, inte minst cancer. Funktionen för majoriteten av de drygt 20 000 proteiner som finns i människokroppen är dock ännu okänd.

I min forskning söker jag efter nya cancerbiomarkörer med hjälp av s.k. antikroppsbaserade analyser, där bundet protein ger en färgreaktion i vävnaden. Som sökverktyg använder jag bland annat den karta över människans alla proteiner i såväl normalvävnad som cancer som just nu håller på att sammanställas inom ramen för Human Protein Atlas projektet (www.proteinatlas.org).

På detta sätt identifierar vi årligen en handfull lovande biomarkörer, varav några förhoppningsvis kan införlivas i den kliniska rutindiagnostiken inom en snar framtid.

Jag studerar också hur normalvariationer i arvsmassan och livsstilsrelaterade faktorer samverkar med tumörernas biologiska egenskaper. Genom denna typ av studier hoppas jag inte bara kunna förfina den kliniska cancerdiagnostiken utan även ta fram nya, mer individualiserade koncept för att förebygga olika cancersjukdomar.

Text: KARIN JIRSTRÖM

Från broschyren ”Professorsinstallation 14 oktober 2011″ som tagits fram av Kommunikationsavdelningen vid Lunds universitet.

Related posts:

1. Karin Johansson: Ny teknik för att mäta lymfödem
2. Tumörbestämning på liv och död

Melanom. Foto: Wikimedia Commons.

Dessa båda sjukdomar blir allt vanligare i Sverige. Numera drabbas var nionde kvinna av bröstcancer, vilket gör att nästan alla har någon släkting eller vän med den sjukdomen. Malignt melanom, som utvecklas i de pigmentbildande cellerna i huden, ökar mest av all cancer och är numera den sjätte vanligaste tumörformen.

Forskning på och kring dessa två sjukdomar är därför angelägen även om prognosen förbättrats betydligt de senaste åren, mycket p.g.a. av att sjukdomarna upptäcks tidigare.

I samband med operationen sprutas isotop och färg in där melanomet suttit för att man lättare skall kunna identifiera portvakten, dvs den mest närliggande lymfkörteln som samlar upp lymfan från tumörområdet. Körteln specialgranskas sedan av patolog där man letar efter eventuella cancerceller. Foto: Christian Ingvar

Bröstkirurgins utveckling har präglats av att ingreppen blivit allt mindre omfattande (bröstbevarande) och mer avgränsade vad beträffar lymfkörtlar (portvaktskirurgi). Samma sak gäller melanomkirurgin, där mindre marginaler till tumören accepteras som säkra och portvaktskirurgin används för prognos. Tilläggsbehandlingen efter bröstkirurgi är nu mycket effektiv, och i år introduceras de första målinriktade behandlingarna mot melanom.

Min forskning inom bröstcancer handlar mest om spridningen till lymfkörtlar, en spridning som kan bestämmas ner till enbart ett fåtal celler. Det ger i sin tur upphov till nya sorters frågor: Har dessa enstaka celler någon reell betydelse? Krävs tilläggsbehandling? Skräddarsydd behandling är målet. Kan vi identifiera dem som har nytta av behandlingen för att minska antalet patienter som i stället bara får biverkningar?

Inom Lund Melanoma Study Group finns ett nätverk av kirurger, epidemiologer, cancerläkare, hudläkare, patologer samt forskare som sysslar med molekylärbiologi och medicinsk fysik. Vi kan övergripande knyta ihop ärftlighet, riskfaktorer och tumörbiologi.

Genom ett systematiskt insamlande av frågeformulär, patientdata, blod och tumörbitar har betydelsefulla riskfaktorer identifierats: UV-ljus, solbad, solariernas och solskyddskrämernas betydelse samt konstitutionella faktorer (rödhårighet, hudtyp m.m.).

En för Sverige specifik mutation i kromosom nr 9 har först beskrivits av vår grupp, vilket i sin tur uppmärksammats utomlands och lett till ett omfattande tioårigt internationell samarbete som satt Lund på melanomforskningskartan.

Text: CHRISTIAN INGVAR

Från broschyren ”Professorsinstallation 14 oktober 2011″ som tagits fram av Kommunikationsavdelningen vid Lunds universitet.

Related posts:

1. Proteinet som hjälper malignt melanom på traven
2. FÖRELÄSNING: Melanom och annan hudcancer
3. Genetisk koppling ökar risken för att drabbas av malignt melanom

Foto: Dreamstime

Ett samarbete mellan forskargrupper i Frankrike, Italien och Lund har lett till att forskarna hittat en mutation i en gen som ökar risken för att drabbas av både malignt melanom och njurcancer. Fynden presenteras nu i den vetenskapliga tidskriften Nature.

I artikeln beskrivs en ny mekanism för cancerutveckling i njure och för malignt melanom. Det är en mutation i genen MITF som är orsak till fyndet. MITF tros vara en onkogen, dvs. en gen som kan orsaka tumörutveckling. MITF påverkar ett protein HIF1A, som tidigare har kopplats ihop med risken att utveckla cancer i njuren. De individer och familjer som bär på den påvisade mutationen, har risk att utveckla både melanom och njurcancer. Mutationen är ovanlig i befolkningen men genom detta fynd har forskarna även hittat en ny mekanism för cancerutveckling.

Läs mer eller lyssna på intervju med Håkan Olsson i SR Ekot

.

.

.

.

.

.

.

.

Ett pressmeddelande från Lunds universitet, 20 oktober 2011

Related posts:

1. Genetisk koppling ökar risken för att drabbas av malignt melanom
2. FÖRELÄSNING: Melanom och annan hudcancer
3. Proteinet som hjälper malignt melanom på traven

Foto: Dreamstime

- Patienten märker oftast ingenting. Speciellt inte om det är ett mjukdelssarkom av den sort som är förankrad djupt i muskulaturen, vilket två tredjedelar av mjukdelssarkomen är, säger Fredrik Vult von Steyern, överläkare och chef för tumörsektionen vid Ortopediska kliniken, SUS i Lund. Är mjukdelstumören istället ytligt belägen kan den framstå som en harmlös liten fettknuta och för övrigt lämna patienten helt besvärsfri.

Av hundra upptäckta mjukdelstumörer är mer än 99 godartade, så kallat benigna, och en är elakartad, malign. Av hundra cancerfall överhuvudtaget är endast en av dem ett sarkom. Skelettsarkomen är än mer sällsynta: Av hundra tumörer som sitter i skelettet är en malign. Och det påträffas högst tio sådana här skelettbaserade sarkom per en miljon invånare och år. I ett upptagningsområde av Södra Sjukvårdsregionens storlek på 1,7 miljoner invånare betyder det ett årligt utfall av mellan 50 och 60 skelett- och mjukdelssarkom.

- Sarkom är dessutom uppdelad i nästan lika många undergrupper som det påträffas totalt antal fall per år i regionen. Det ger ett för litet underlag för att kunna diagnostisera och rätt behandla cancerformen i den vanliga vården, säger Fredrik Vult von Steyern. Därför finns Sarkomgruppen. Utan den här specialistgruppen hade prognosen för sarkompatienter varit en helt annan än vad den faktiskt är numer.

Med gruppen vände äntligen statistiken

Det var överläkaren och docenten Björn Persson samt överläkaren och professorn Anders Rydholm som för mer än trettio år sedan beslöt sig för att bilda en egen arbetsgrupp vid dåvarande universitetssjukhuset i Lund. Något måste göras. Olika sorters specialister behövde helt klart samarbeta bättre. Och tumörregistret, ett unikt kvalitetsregister för kliniska data, och de biobanker som finns för tumörvävnader måste kunna användas mer aktivt. Så skedde och med Sarkomgruppen vände äntligen statistiken; gruppen fann och oskaddliggjorde fler nålar i höstackarna än vad som innan varit möjligt. Numer finns liknande grupperingar inom andra landsting och även utomlands har idén spridit sig.

Sarkom kan sägas vara höggradigt elakartade tumörer som är särskilt svåra både att upptäcka i tid och att identifiera rätt vad det gäller undergrupper. De kräver en annan bekämpningsstrategi dessutom. När det gäller dödligheten för den här cancerformen är den relativt hög och man räknar med att omkring en tredjedel av patienterna dör på grund av att tumören ger upphov till dottersvulster, metastaser, som sprids till andra delar av kroppen.

Rätt behandling avgörande

- Vissa sarkom har trots det en mycket god prognos och är för den enskilde individen i princip ofarliga. Om de hanteras på rätt sätt, vill säga.

Med det menar Fredrik Vult von Steyern att sarkom inte ska tas omhand inom vanlig klinisk ortopedisk eller kirurgisk verksamhet . Att man där inte ska ge sig på att skära i misstänkta sarkomupptäckter eller försöka åtgärda fallen på något annat sätt.

- Det är väldigt viktigt att vi får in tumörerna orörda. Men ortopeder i vår region känner i regel till detta och skickar patienterna vidare direkt till oss vid misstanke om vad det är de har upptäckt, säger Fredrik Vult von Steyern.

Och det är så han vill ha det: Att Sarkomgruppen vid SUS i Lund får in alla misstänkta fall. Alla de få fall som finns i regionen.

- Det krävs en multidisciplinär verksamhet; en mångsidigt sammansatt arbetsgrupp som jobbar gränsöverskridande, men ändå sammanhållet, och som bygger upp en egen erfarenhet. Där har vi vår styrka.

Som en egen kommandostyrka

Som en kommandostyrka i cancerbekämpande, måhända. Sarkomgruppen består i vilket fall av ledande företrädare för olika kliniska verksamheter inom området ortopediska tumörer. Här finns ortopeder, röntgenläkare, patologer, onkologer, kliniska genetiker, kirurger och motsvarande discipliner, när sådana särskilt finns, inom barnsjukvård.

- Det krävs särskilt tränade röntgenläkare för diagnostiseringen, patologer med vana att titta på ovanliga tumörer, kirurger som vet att skära bort just sarkom och särskild kompetens för att besluta om strålbehandling eller inte, cellgiftsbehandling eller inte och om sådana behandlingar ska utföras före eller efter operation eller bådadera.

Gruppen arbetar obyråkratiskt och problembaserat, behövs det fler i den kliniska sättningen av gruppen tas sådana in vid behov. Medlemmarna träffas en gång i veckan för att diskutera fall, däremellan är det praktiskt arbete som gäller.

- Tack vare Anders Rydholms arbete sedan trettio år tillbaka har vi effektivt kunnat arbeta med sarkom på enda riktiga vis: centraliserat inom sjukvårdsregionen, säger Fredrik Vult von Steyern. Framgången för Sarkomgruppen beror därefter på genomslaget: att sjukvården vet att vi finns.

Viktig marknadsföring av sarkomgruppen

Marknadsföringen fungerar, koll i tumörregistret bekräftar att gruppen får in de sarkom som påträffas. Spridningen av Sarkomgruppens existens är också viktig för forskningen och för rekryteringen av forskare.

- Sarkomgruppens kliniskt inriktade forskning kring framför allt mjukdelssarkom är även den multidisciplinärt uppbyggd. Det måste den vara om vi ska bli bättre på att förstå tumörens biologi , och därigenom bättre kunna urskilja behandlingsformen, säger Fredrik Vult von Steyern.

Det gäller att kunna identifiera tumörerna, hitta markörer för de olika sorterna.

- Vi letar efter de avgörande kriterierna för bestämningen av en tumörs farlighet. Och att hitta den mest effektiva behandlingsmetoden i varje enskilt fall, säger Fredrik Vult von Steyern. Överlevnadsstatistiken har de senaste decennierna stannat upp. Vi vill ändra på det.

Jakten går vidare.

Text: ANNA-MI WENDEL

Artikeln har tidigare publicerats på LUMSI:s hemsida, Lund University Musculoskeletal Science Institute, 16 september 2011.

Related posts:

1. Tema cancer: Ovanlig cancer kräver centralisering
2. Mef Nilbert: Nya metoder för att hitta skräddarsydda cancerbehandlingar

Föreläsningen är arrangerad av Prosyd (Patientföreningen för prostatacancer för södra Skåne) och Patientforum Malmö, Skånes universitetssjukhus, i samarbete med Abbott Scandinavia.

Det kommer att serveras förfriskningar under en paus i föreläsningen och det kommer att finnas tid för frågor.

Välkommen!

Fri entré – ingen förhandsanmälan (lokalen rymmer 350 personer)

Länk till programmet (pdf-fil)

Tisdagen den 4 oktober, kl 18.30-20.30.

Föreläsningen hålls i Jubileumsaulan (vid ingång 59) Skånes universitetssjukhus i Malmö

Länk till karta till Jubilumsaulan (med ingången vid ingång 59 markerad)

Related posts:

1. Föreläsning om KBT och smärtlindring i Malmö
2. Kronisk värk i Malmö på tisdag och psoriasis i Lund på torsdag
3. FÖRELÄSNING i Malmö om fysisk aktivitet på recept

Prostatacancer är en av de allra vanligaste cancerformerna som drabbar män. Trots omfattningen och sjukdomens allvarlighetsgrad saknas förebyggande behandlingsalternativ och långsiktigt effektiva botemedel.

Den vanligaste kontrollmetoden idag är ett s.k. PSA-test, men det är en utbredd uppfattning att det är en alltför trubbig metod.

Många män låter sig opereras i onödan, med risk för olika negativa biverkningar, menar kritikerna. Bland dem som behandlas med s.k. androgen blockad mot svårare former av prostatacancer återkommer dessutom cancern oftast inom några år och då finns inga verkningsfulla botemedel.

Nyligen upptäckta molekyler

Yvonne Ceder är docent i medicinsk molekylärbiologi och forskargruppledare vid Lunds universitets institution för laboratoriemedicin i Malmö. Tillsammans med doktoranden Olivia Larne och sina kolleger i forskargruppen undersöker hon bland annat ett specifikt ämne på molekylnivå, ett s.k. mikroRNA med beteckningen miR-34c.

- MikroRNA är ett ganska nytt forskningsfält. Att dessa molekyler finns i människokroppen upptäcktes vid millennieskiftet, berättar Yvonne Ceder.

RNA är molekyler som bl.a. styr och påverkar egenskaper hos celler och proteiner. MikroRNA är små RNA-molekyler som påverkar proteinhalten hos kroppens celler. Det finns flera vetenskapliga rapporter där resultaten tyder på att nivåerna av mikroRNA är förändrade i prostatacancer och att de därför kan ha en viktig roll i denna cancersjukdoms utveckling.

Den forskning som Yvonnes grupp gjort visar att män med prostatacancer har lägre nivå miR-34c i prostatan än friska män. Och de upptäckte skillnader även inom den grupp som hade prostatacancer, beroende på hur aggressiv deras tumör var. Lägst nivå miR-34 fanns hos dem med aggressiv cancer. De personerna levde i genomsnitt tre år kortare än de som hade en mindre aggressiv form.

Utvecklar bättre diagnosmetod

Av resultaten framgår också att miR-34c har inverkan på metastasbildning och androgenreceptorn, en molekyl med erkänt stor betydelse för uppkomsten av prostatacancer. För närvarande pågår ett samarbete med ett finskt företag för att ytterligare klarlägga rollen hos miR-34c.

Olivia Larne har utifrån de nya kunskaperna om olika mikroRNA tagit fram ett nytt verktyg för diagnosticering. Metoden går ut på att screena ett vävnadsprov från mannen med fokus på att mäta nivåerna av fyra olika RNA vars nivåer förändras när en prostatatumör uppkommer och växer till.

- Målet är att efter mer omfattande studier kunna använda metoden för att prognisticera prostatacancer på ett mer förfinat vis än dagens PSA-tester klarar, säger Olivia Larne. I förlängningen handlar forskargruppens arbete om att ta fram kunskap som kan leda till nya mediciner och behandlingar mot prostatacancer. Samt att hitta patientvänliga lösningar.

- Vi undersöker inte bara kroppsvävnad utan är även intresserade av att se förändringar i blod och urin. Det skulle vara en stor fördel, inte minst för patienten, att slippa ingrepp, säger Yvonne Ceder.

Text: BJÖRN MARTINSSON

Artikeln är tidigare tidigare publicerad av Institutionen för laboratoriemedicin i Malmö, 19 september 2011

Related posts:

1. Så uppkommer prostatacancer
2. Svår prostatacancer kräver nya läkemedel
3. Halverad risk för prostatacancer hos infertila män

Det är sedan länge känt att celler använder sig av små membranomslutna blåsor, vesikler, för att ta upp signaler från omgivningen, in i cellen. Det har nu visat sig att celler även kommunicerar via utsöndring av så kallade mikrovesikler, eller exosomer. De nu så uppmärksammade mikrovesiklerna kan liknas vid virusliknande partiklar då de förutom signalproteiner även innehåller genetisk information i form av mRNA och microRNA. Att celler kan överföra så avancerad molekylär information utmanar rådande paradigm. Mattias Beltings forskargrupp fokuserar nu på mikrovesiklernas roll vid utvecklingen av framför allt aggressiva hjärntumörer.

Öppnar för individanspassad behandling

– Det är väldigt spännande att få vara med i frontlinjen av ett nytt forskningsområde, säger Mattias Belting. När vi bättre förstår hur cancerceller kommunicerar kan vi störa samspelet och hindra tumörutvecklingen. Förutom att få bättre kunskap om själva funktionen för mikrovesikler vid tumörutveckling hoppas vi även hitta nya redskap för profilering av tumörer och därmed utveckla mer individanpassad behandling av cancerpatienter.

Mattias Beltings forskargrupp har i ett närliggande projekt utvecklat en helt ny teknik där de med magnetiska nanopartiklar studerar hur komplexa molekyler tas upp och sorteras i celler.

– Med denna teknik har vi hittills kartlagt ett specifikt protein som har en mycket viktig funktion i cellernas kommunikation via vesikler, berättar han. Dessa resultat publicerades i PNAS för cirka 1 år sedan. Tanken med pågående projekt är att applicera denna teknik för att studera cellers upptag av molekyler som kan användas i behandlingen av cancer.

Klinisk studie med lungcancerpatienter

Just nu pågår även en klinisk fasIII-studie (RASTEN) i Sverige och Kanada, där Mattias Beltings forskargrupp är involverad. De har identifierat en komplex sockerstruktur på cellernas yta, kallad heparansulfat, som en viktig spelare i cancercellers upptag av komplexa molekyler. I den kliniska studien undersöker man om den heparansulfat-liknande substansen heparin ökar överlevnaden hos lungcancerpatienter.

– Beroende av utfallet av studien kan heparin komma att bli ett intressant tillägg i behandlingen av lungcancerpatienter.

Mattias Belting får Lunds Fernströmpris med motiveringen ”för sitt sätt att använda avancerad cell- och molekylärbiologisk teknik för att lösa kliniskt relevanta frågor inom cancerområdet”.

Text: JOHANNA SANDAHL

Foto: Kennet Ruona

Texten ovan är en förkortad version av pressmeddelande från Lunds universitet, 6 september 2011

Related posts:

1. Cancerceller som själva tillverkar cellgift mot tumörer!
2. Nya vägar in i cellen öppnar för ny cancerbehandling
3. Kommunikation mellan celler – på gott och ont

Foto: Dreamstime

Transplantation av Hematopoetiska stamceller är en effektiv behandling för patienter med elakartade blodsjukdomar. Cellernas sammansättning och kvalité vid transplantationen är direkt avgörande för resultatet. Forskare från Lunds universitet har nu utvecklat en metod att förbättra kvalitén på de transplanterade cellerna genom att använda ultraljud för cell-sortering.

För patienter med blodcancer är transplantation av nya blodstamceller ofta den enda behandlingen som kan bota sjukdomen. Kvalitén på de transplanterade blodstamcellerna kan vara avgörande samt rätt val av och rätt sammansättning av cellerna i transplantatet.

Sorterar med ljudet

De nuvarande metoder som finns för att samla in och behandla stamceller inför transplantationer lämnar mycket att önska. Försöken där forskarna använt ultraljud visar att det är möjligt att avsevärt förbättra kvaliteten på blodstamcellerna med hjälp av metoden som kallas akustisk cellseparation.

- Metoden utvecklades inom området mikroteknik och bygger på grundläggande teknisk forskning från Lunds universitet, förklarar professor Thomas Laurell, forskargruppledare vid Lunds Tekniska Högskola. Metoden förväntas möjliggöra en förbättrad bearbetning av blodstamceller.

Optimerar cellkvalitén

Docent Stefan Scheding, överläkare vid hematologen på Skånes universitetssjukhus och forskargruppsledare vid Stamcellscentrum vid Lunds universitet, ansvarar för den prekliniska utvecklingen av den nya metoden som går ut på att effektivt separera och eventuellt ta bort eller koncentrera andra cellpopulationer som finns i vanliga celler från blodstamceller. Att metoden fungerar har nu visats som första steg genom att sortera ut trombocyter från stamcellsprodukter.

- Vår förhoppning är att det blir möjligt att producera den optimala mängden stamceller som patienten behöver inför varje enskild transplantation, säger Stefan Scheding. Då skulle vi ha en god chans att förbättra behandlingen av patienter som annars skulle riskera att drabbas av svåra komplikationer av transplantationen såsom graft-versus host sjukdom och infektioner. Genom att optimera kvalitén hos de transplanterade cellerna, kan det även vara möjligt att bättre bekämpa de leukemiska celler som finns kvar i kroppen trots transplantationsbehandlingen berättar han vidare.

Text:  KATARINA BRANZÉN

Tidigare  publicerat som pressmeddelande från 
Lunds universitet, 5 september 2011

Related posts:

1. 300 pyttesmå tänder förbättrar cirkulationen
2. Föredrag om ultraljud i klinisk diagnostik
3. Henrik Bjursten: Ultraljud räddar hjärnan efter hjärtoperation

Galiellalakton, en svampmetabolit som hämmar STAT3. Illustration: Olov Sterner.

- Prostatatumörer antas bestå av cirka 0,1 procent cancerstamceller, men om man inte lyckas utrota denna delpopulation av tumörcellerna riskerar man att tappa kontrollen och riskerar en ohämmad tillväxt av tumören. Cancerstamceller är ofta okänsliga för såväl hormonbehandling som för cellgifter och det är därför viktigt att rikta behandlingar mot alla typer av cancerceller, säger Anders Bjartell.

I tumörbiologiska analyser av prostatacancer har forskarna sett att proteinet STAT3 är aktivt i de stamcellsliknande cellerna. Forskargrupperna har i sina tidigare studier visat att naturprodukten galiellalakton påverkar STAT3 och har tillväxthämmande effekter på prostatacancer.

Genom utveckling av nya specifika STAT3-hämmare med galiellalakton som modell, hoppas forskarna på en utveckling av målriktade terapier som angriper de stamcellsliknande cancercellerna i prostatacancer och hindrar spridning och tillväxt av tumören.

Text: Katrin Ståhl

Related posts:

1. Så uppkommer prostatacancer
2. Halverad risk för prostatacancer hos infertila män
3. Mikromolekyler ökar kunskap om prostatacancer

Mycket elakartade tumörformer som hjärntumören glioblastom kännetecknas av både syrebrist, ett ökat antal celler i endotelvävnaden och en onormalt stor benägenhet för koagulation.

Hur dessa fenomen hos tumörvävnaden uppstår när tumören utvecklas, och hur de hänger samman, har man hittills vetat ganska lite om.

En grupp forskare från Lunds universitet, Skånes universitetssjukhus och Scripps Research Institute publicerar nu i tidskriften PNAS (Proceedings of the National Academy of Sciences) en artikel som ger nya fakta på området.

Forskarna har funnit en signalväg som aktiveras av syrebrist och påverkar både koagulationsprocesser och endotelvävnad. För artikeln står bl.a. Katrin J. Svensson och Mattias Belting från Institutionen för kliniska vetenskaper.

Artikeln ”Hypoxia triggers a proangiogenic pathway involving cancer cell microvesicles and PAR-2–mediated heparin-binding EGF signaling in endothelial cells” finns publicerad på PNAS hemsida.

Nyhet från Medicinska fakulteten, Lunds universitet, 29 juli 2011.

Related posts:

1. Canceranhöriga har ökad sjukdomsrisk
2. Cancerceller måste kommunicera med andra celler
3. Mattias Belting: Nya vägar för bättre cancerbehandling

 

När ett barn insjuknar i en långvarig och allvarlig sjukdom drabbas hela familjen. Balansen rubbas och det normala familjelivet ersätts med långa behandlingsperioder på sjukhus. Vilka är barnens behov i en sådan svår situation? Hur kan man underlätta i vardagen för familjen?  

- Tidigare har man ofta baserat vården på vad som fungerar bäst för personal och sjukvård. Vad vi försöker göra är att vända på det och fråga föräldrar och barn vad de behöver och vad de tycker fungerar bäst och sedan förändra vårdrutiner utifrån det, säger Inger Hallström,professor i pediatrisk omvårdnad på Institutionen för hälsa, vård och samhälle.

Inger Hallström Foto: Åsa Hansdotter

Trygghet för barn och föräldrar

Barns primära behov är att ha sina föräldrar nära. De har även samma behov som friska barn – att utforska, känna att de är delaktiga och veta som händer. När barn känner att föräldrarna har kontroll ochsjukvårdspersonalen är stabil, behöver barnet bara ha kontroll över sig själva vilket ger en bättre och tryggare miljö för barnen.

Föräldrarnas behov är att känna sig trygga. Barnet ska tas om hand på ett kompetent sätt och organisationen på sjukhuset måste fungera. Föräldrarna själva ska orka förmedla trygghet och vara en länk mellan barn och sjukhus. De har även behov att ha en bra kommunikation och ha kontroll över det som händer.

Hemsjukvård i Köpenhamn

På Rikshospitalet i Köpenhamn gjordes en studie där man såg att 25 procent av den behandling som gjordes med barnen med cancer istället skulle kunna göras i hemmet. Då inrättades en sjukhusbaserad hemsjukvård där man anställde sjuksköterskor som bedrev vård i hemmet.

- Det här har blivit väldigt positivt – barn och familjer säger att vården i hemmet har hjälpt dem att komma hela ur sjukdomsperioden. Det har hjälpt dem att upprätta en normalitet i vardagen och samtidigt har barnen fått en säker behandling. Resultaten har varit så positiva att man sedan årsskiftethar infört den är sjukhusbaserade hemsjukvården som en rutin i Köpenhamn, säger Inger Hallström.

Självhushåll på sjukhus

Det finns flera liknande forskningsprojekt. Ett exempel är när barn insjuknar med diabetes. Efter att föräldrarna har fått lära sig diabetesbehandling under ett par veckors tid på sjukhus, upplever de ändå att övergången till vardagen är mycket svår. Man ska passa in behandlingen med familjens olika tider, andra matvanor, barnens aktiviteter mm. Då stämmer inte insulindoser eller blodsockervärde och den kunskap man förvärvade på sjukhus blir svår att tillämpa i hemmet.

-  Då utformade vi ett annat sätt att hantera diabetesbehandlingen i Lund – samma saker ska ingå som i det nationella vårdprogrammet men det görs på ett lite annorlunda sätt. Hela familjen erbjuds att bo på Ronald McDonald där man lagar sin mat självoch förhållandena liknar de man har i sin vardag. Familjen får daglig och personlig stöd utifrån sina aktuella behov av en diabetessjuksköterska och stannar kvar tills man känner sig mogen att komma hem.

De olika behandlingsmetoderna testas just nu.  Än så länge är det lite tidigt att dra några stora slutsatser men erfarenheterna är hittills goda.

Sagor istället för narkos

Även runt behandlingsmetoderna för långvarigt sjuka barn har man börjat man tänka annorlunda. För barn med cancer är det t. ex. ett stort problem att tvingas gå igenom många undersökningar där de, för att ligga still, måste sövas upp till fem gånger i veckan. Det finns alltid en risk i att bli sövd och det bliren ökad påfrestning för hela familjen. Genom att förbereda barnen på deras egen nivå med kunskap, lekar och modeller har man framgångsrikt kunnat använda sagor, filmer för att få barnen att vara stilla under behandlingen.

- Vår forskning ska tjäna till att underlätta vardagen så mycket det bara går för sjuka barn och deras familjer, avslutar Inger Hallström.

Text: ÅSA HANSDOTTER

Informatör, Inst.  för hälsa, vård och samhälle vid Lunds universitet

Related posts:

1. Diabetesvård i hemlik miljö på prov i Lund
2. Svensk vård vid cystisk fibros i toppklass
3. Erna Törnqvist: Sagor istället för narkos i magnetkameran

Foto: Dreamstime

HAMLET, ett ämne som finns i bröstmjölk, har väckt uppmärksamhet genom sin förmåga att döda cancerceller av många olika slag utan att påverka intilliggande friska celler. Nu visar HAMLETs upptäckare, forskare vid Lunds universitet, i ett stort internationellt samarbete vad det är som gör ämnet dödligt just för tumörceller.

HAMLET har i laboratorieförsök gett effekt på över 40 olika typer av cancerceller – tumörer från lungor, njurar, prostata, äggstockar och tarm samt melanom, leukemier m.m. Det har i djurförsök visat sig minska tillväxten av hjärntumören glioblastom, och i försök på människor gett god effekt mot papillom (en sorts hudtumörer) och cancer i urinblåsan.

I en nyligen publicerad artikel i tidskriften Oncogene visar författarna att HAMLET siktar in sig på en av de mest grundläggande ”onkogenerna”, de gener som är inblandade i uppkomsten av cancer. Genen kallas c-Myc och är välkänd för alla cancerforskare. HAMLET påverkar också cellens ämnesomsättning så att glykolysen, förmågan att få energi av socker, stoppas.

Stryper energitillförseln till cancercellerna

Petter Storm och Catharina Svanborg. Foto: Ingela Björck

– Alla tumörceller har en förändrad ämnesomsättning som gör dem mycket sockerberoende. HAMLETs effekt på ämnesomsättningen är väldigt snabb. På bara en timma har man stängt av cellens energitillförsel, förklarar professorn och forskningsledaren Catharina Svanborg.

Hennes medarbetare Petter Storm har sett inte bara HAMLETs effekt på tumörceller, utan också försökens effekt på andra cancerforskare.

– De hade först varit lite avvaktande. Men när vi gjort de första experimenten så tändes ett ljus i deras ögon! säger han.

Petter Storm talar om lundagruppens samarbetspartners vid Cold Spring Harbor-laboratoriet i USA. Det är ett känt laboratorium för cancerforskning som letts av nobelpristagaren James Watson, känd som en av DNA-spiralens upptäckare.

Genen som HAMLET påverkar

Den 83-årige Watson står med som en av författarna till den långa forskningsartikel som lundagruppen och dess partners nu publicerat. En av delstudierna i artikeln använder en teknik som utvecklats i Cold Spring Harbor, där man i ett enda försök kan slå ut cellernas alla ca 20 000 gener en i taget.

Genom att använda denna metod i kombination med HAMLET har man kunnat visa att det är just genen c-Myc som HAMLET siktar in sig på. C-Myc påverkar i sin tur ämnesomsättningen, vilket förklarar HAMLETs effekt på denna.

– Vi har fått stor respons på artikeln från kollegor runtom i världen. Det finns redan forskning om HAMLET bland annat i Storbritannien, Ryssland, Italien och USA, och vår nya publikation kan nog ge en ytterligare skjuts åt intresset, säger Catharina Svanborg.

Letade efter bakteriehämmande ämnen i bröstmjölk

HAMLET hittades 1994, när Catharina Svanborg och hennes medarbetare höll på att testa den bakteriehämmande effekten av bröstmjölk. Av praktiska skäl hade man valt odlade tumörceller att testa på, vilket gav det överraskande resultatet att många av cellerna helt enkelt dog.

HAMLET. Illustration från forskargruppens hemsida. Klicka på bilden för att komma dit.

HAMLETs speciella kombination av en fettsyra och ett bröstmjölksprotein i en viss veckningsform finns inte i mammans nybildade bröstmjölk. Lundagruppen tror att proteinkomplexet bildas först nere i magen på spädbarnet.

Där finns nämligen också mängder av nybildade celler, och proteinets uppgift kan vara att utrota felaktiga exemplar som kunde ha utvecklats till tumörceller.

Text: INGELA BJÖRCK

Pressmeddelande från Lunds universitet 29 juni 2011

No related posts.

Läkaren och forskaren Katarina Bartuma visar nu i en avhandling från Lunds universitet att många läkare vet alltför lite om Lynch syndrom. I vissa fall vet de mindre än de berörda personer de träffar, vilket kan skada förtroendet mellan läkare och patient.

Det finns omkring 300 familjer som lever med Lynch syndrom i Sverige. Att hitta alla berörda personer är viktigt, eftersom de då kan följas med skräddarsydda kontrollprogram så att eventuella förstadier till cancer upptäcks så tidigt som möjligt.

Kunskapsluckor inom vården

Katarina Bartuma har undersökt kunskaperna om syndromet hos ca 100 gynekologer, kirurger och cancerläkare vid universitetssjukhus och regionala sjukhus, samt hos ca 70 personer som bär på den bakomliggande genförändringen.

De senare visade sig vara bättre än läkarna på att känna till dess arvsmekanismer: hälften av de berörda personerna men bara en tredjedel av läkarna svarade rätt på en fråga om hur många barn i en familj som statistiskt sett ärver syndromet.

Koppling till tjocktarmscancer

Mer allvarligt var dock att båda grupperna hade dålig kunskap om kopplingen mellan tjocktarmscancer och gynekologisk cancer. ‘

Två tredjedelar av läkarna missbedömde risken för livmodercancer bland bärarna av Lynch syndrom, vilket är bekymmersamt eftersom det gör att de kanske inte förstår att en viss person bär på denna genetiska förändring. Därmed inser de inte heller den ökade risken för flera olika cancerformer hos personen i fråga, och kanske också hos hennes familj.

Syndromet upptäcks ofta genom att personer med många eller tidiga cancerfall i släkten blir remitterade till onkogenetisk rådgivning. Visar det sig att de har Lynch syndrom, så kan de själva vara helt friska. Men de löper en kraftigt ökad risk för bl.a. tjocktarmscancer och livmodercancer, och bör därför gå på täta kontroller. Många kvinnor väljer också att i förebyggande syfte operera bort livmodern och äggstockarna.

Förebygga framtida cancer

– De läkare som sköter kontrollprogrammen är mycket insatta i syndromets mekanismer. Men personer med Lynch syndrom träffar också många andra läkare. Om dessa inte känner till kontrollprogrammens betydelse, så kanske de berörda personerna inte får det stöd de behöver för att följa programmen och förebygga framtida cancer, säger Katarina Bartuma.

Om en majoritet av läkarna feltolkar arvsmekanismerna, undervärderar risken för cancer och inte är klara över vilka tumörformer som hör till Lynch syndrom, så är det stor risk att de berörda personerna får motstridig information från olika läkare, menar hon.

Katarina Bartuma är väl medveten om att de flesta läkare har en pressad arbetssituation. Det är därför en utmaning för dem att hålla sig informerade om ovanliga sjukdomar. Resultaten av hennes studie pekar dock på att det finns ett stort behov av fortsatt utbildning.

– Det är först när läkarna känner igen syndromet och handlägger individerna på ett riktigt sätt som vi kan dra nytta av den kunskap vi byggt upp om Lynch syndrom, menar Katarina Bartuma.

Text:  INGELA BJÖRCK

Pressmeddelande från Lunds universitet 1 juni 2011

Related posts:

1. Katarina Sjövall: Partners till cancerpatienter behöver stöd
2. Mef Nilbert: Nya metoder för att hitta skräddarsydda cancerbehandlingar

Bild: Dreamstime.

”Den kvinna som bär på generna för ärftlig bröstcancer löper själv upp till 80 procents risk att få sjukdomen. Därför är det många som gör en förebyggande operation – de tar bort brösten i förväg för att undkomma den hotande sjukdomen. Lundaforskaren Ingrid Hedenfalk hoppas med sin forskning kunna uppskjuta eller onödiggöra ett så drastiskt steg.”

Så skrev vi i Aktuellt om vetenskap och hälsa i november 2006. Och det stämmer fortfarande – men Ingrid Hedenfalk har kommit en bit längre på vägen.

Opererar bort brösten tidigt

Ingrid Hedenfalk. Foto: Roger Lundholm.

Ärftlig bröstcancer utgör bara 5-10 procent av de årligen omkring 7000 bröstcancerfallen i Sverige. Men den skiljer sig från annan bröstcancer genom att den uppkommer tidigare. De kvinnor som vill hinna före sjukdomen genom att operera bort brösten gör därför ofta detta redan i 30-35-årsåldern.

Börjar gå galet

Ingrid Hedenfalk har studerat bröstvävnad från kvinnor med en av de kända bröstcancergenerna, kallad BRCA-1. Genom att undersöka cellernas DNA ser hon om vissa gener som normalt är inaktiva har blivit aktiva, eller om generna fått onormalt många kopior.

– Vi ska ju ha två kopior av varje gen, en från vardera föräldern. Men här kan det finnas många fler kopior, även om vävnaden ser helt frisk ut. Då vet vi att något börjat gå galet, säger Ingrid Hedenfalk.

Letar genförändringar

De kvinnor som bär på bröstcancergenen BRCA-1 löper också ökad risk för äggstockscancer. Det är en sjukdom som ofta leder till döden, eftersom dess symtom inte märks innan cancern hunnit sprida sig alltför långt. Kvinnor med risk för ärftlig bröstcancer låter därför ibland operera bort även äggstockarna, trots de följder detta har: att de inte kan få barn och att östrogenproduktionen upphör vilket ger ett onaturligt tidigt klimakterium.

Lundaforskarna ska nu titta på vävnad från bortopererade äggstockar och se om de hittar samma genförändringar där som i den bortopererade bröstvävnaden.

– Gör vi det, så får vi ett viktigt bidrag till förståelsen av hur sjukdomen utvecklas, säger Ingrid Hedenfalk.

Fördröja operation

Hennes dröm är att en kvinna med ärftlig bröstcancer ska kunna ta regelbundna cellprov t ex vartannat år. Ser cellerna genetiskt helt normala ut kan hon vara lugn, men om de första små genetiska förändringarna börjat visa sig kan det vara dags att ta bort brösten eller äggstockarna i förebyggande syfte. Man skulle alltså inte slippa de förebyggande operationerna, men de skulle kunna uppskjutas och kanske bli mindre omfattande än idag.

Text: INGELA BJÖRCK

Related posts:

1. Folsyra i kosttillskott kan öka risken för bröstcancer
2. Bröstcancer kan även ärvas från pappans sida
3. Tema cancer: Snabbare vårdkedja vid bröstcancer

D-vitaminets koppling till benskörhet beror på att det behövs för att vi ska kunna ta upp kalcium i tarmen. Vid D-vitaminbrist känner kroppen av de låga kalciumhalter som uppstått i blodet och svarar med att börja laka ur skelettet för att höja kalciumnivåerna.

Många olika sjukdomar

Numera finns det också forskning som tyder på att D-vitaminbrist kan bidra till en mängd andra sjukdomar. Kopplingar har hittats till flera olika cancerformer, där de mest intressanta är bröstcancer, prostatacancer, tjocktarmscancer och äggstockscancer. Men det finns även resultat som tyder på kopplingar till bland annat diabetes, MS, och olika infektionssjukdomar.

– D-vitamin är egentligen inte ett vitamin eftersom vi kan producera det själva under rätt ljusförhållanden. Det är ett steroidhormon, precis som könshormonerna testosteron och östrogen, och kan styra många olika processer i kroppen, säger docenten och läkaren Johan Malm. Foto: Roger Lundholm

Starkast koppling till bröstcancer

Foto: Dreamstime

För bröstcancer tyder mycket på att det finns ett samband mellan halten av D-vitamin i blodet och risken att dö av bröstcancer. Flera studier har visat att kvinnor med högre halt av D-vitamin i blodet löper mindre risk att avlida i bröstcancer.

– För prostatacancer finns en klar koppling mellan solexponering och dödlighet i prostatacancer och även för tjocktarms- och äggstockscancer har man hittat liknande samband, säger Johan Malm.

Han själv forskar kring sambandet mellan D-vitamin och prostatacancer, men här är kopplingen än så länge mindre tydlig. Däremot har man sett i laboratorieförsök att odlade prostatacancerceller delar sig långsammare och har en mer normal tillväxt i närvaro av D-vitamin.

En tyst åkomma

Kopplingen till diabetes har bl.a. framkommit i en finsk studie som startade i mitten på 1960-talet. Man följde barn som fick extra D-vitamintillskott under sitt första levnadsår under 30 år och kunde konstatera att insjuknandet i typ 1-diabetes var 80 procent lägre än förväntat hos de nu vuxna personerna.

– D-vitaminbrist är en tyst åkomma som inte ger några tydliga symptom. Det är först långt senare i livet som vi får betala priset, säger Johan Malm och fortsätter:

– Det är ingen som anser att D-vitaminbrist orsakar alla dessa sjukdomar, men många är överens om att det kan vara en viktig bidragande faktor. En förbättrad D-vitaminstatus skulle kunna ge ett bättre skydd mot dessa sjukdomar.

Text: EVA BARTONEK ROXÅ

Related posts:

1. Krånglande njure bakom många sjukdomar
2. Cystatin i långa kedjor – förklaringen till flera dödliga sjukdomar?
3. Hur mycket D-vitamin behöver vi?

Foto: Matton

Malignt melanom är den sjätte vanligaste cancersjukdomen i Sverige och antalet personer som drabbas har ökat kraftigt de senaste årtiondena. Till skillnad från många andra cancersjukdomar kan melanom uppstå redan i unga år, men sällan före 20 års ålder. Vad kan man göra för att skydda sig mot denna allvarliga hudcancersjukdom?

– Vistas utomhus med förnuft och undvika att bränna sig, dessutom bör man helt undvika att sola solarium. Många tänker inte på att även om man inte aktivt ligger och solar så utsätts man för mycket UV-ljus även vid exempelvis trädgårdsarbete och utomhussport. De personer som tillhör riskgrupper, som de med flera melanom i släkten, röd- och ljushåriga, de med ljus hy och som lätt blir röd i solen eller de med många nevi (födelsemärken), ska vara extra försiktiga, säger hudläkaren Kari Nielsen.

Solljus och solarier är våra största UV-källor (ultraviolett ljus) med olika spektrum av kortvågigt UVB respektive långvågigt UVA-ljus. I solljus finns cirka sex procent UVB-ljus, resten är UVA. I solarier är huvuddelen av UVA-typ.

När människans hud utsätts för UV-ljus ökar produktionen av nytt pigment (melanin), det redan befintliga mörknar och huden blir långsamt brunare, tjockare och skyddas mot strålningen. Men UV-ljus kan också orsaka skada i huden genom att förstöra DNA och orsaka mutationer och är på så vis en cancerframkallande riskfaktor. Dessutom blir vi rynkiga av UVA-ljus.

Foto: Ivy Dawned, Flickr.

– Därför ska vi vara försiktiga när vi solar, särskilt om vi reser på solsemester under vintermånaderna. Då är de flesta av oss bleka och huden extra känslig, inte minst barnens – och det är skillnad på solen i Sverige och solen i Thailand. Bästa sättet att skydda sig mot solen är med solhatt och kläder, säger Kari Nielsen.

– I dag finns det speciella sport- och badkläder som ger extra skydd mot solen. Men det räcker med vanliga kläder i ett lagom tätt tyg. Visst kan man använda solskyddskräm, som i så fall ska innehålla skydd både mot UVA- och mot UVB-strålning. Men kräm ska betraktas som ett komplement som man får använda på de ställen där man inte kan skydda sig med kläder, säger hon.

Solarier ska man undvika, tycker Kari Nielsen.

– Vi ser i dag en ökning av melanom hos unga tjejer. All forskning tyder på att det är flitigt solariesolande som ligger till grund för dessa melanom. Mitt råd är att helt undvika solariesolande och istället använda ”brun-utan-sol-produkter” om man absolut vill ha lite färg.

Text: OLLE DAHLBÄCK

Related posts:

1. Genetisk koppling ökar risken för att drabbas av malignt melanom
2. En rökfri operation minskar risken för komplikationer
3. Minskar korn risken för hjärt-kärlsjukdomar?

Att sola minskar risken för både diabetes och blodproppar i benen. Det visar en forskargrupp i Lund, som vill tona ner talet om solstrålarnas farlighet.

– Att sola är mer nyttigt än farligt, så länge man inte bränner sig! Enda undantaget är om man tillhör någon av riskgrupperna för att få malignt melanom, säger cancerforskaren Håkan Olsson i Lund.

Forskarna vid Lunds universitet fick för tio år sedan in enkätsvar från 30 000 kvinnor i södra Sverige. Den enkät de skickat ut innehöll frågor om solvanor och om kända riskfaktorer för malignt melanom. Dessa riskfaktorer är att vara rödhårig, blond eller fräknig, att ha många födelsemärken och att ha hudcancer i släkten.

Enkätsvaren jämfördes sedan med sjukdomsregister för både malignt melanom, diabetes och hjärt-kärlsjukdomar. Det var då man fann att kvinnor som solat mycket hade färre fall av diabetes och blodproppar. Ännu opublicerade data från forskargruppen visar också att kvinnor som solar regelbundet lever längre än kvinnor som inte gör det.

– Man kunde förstås tänka sig att de solande kvinnorna var mer noga med sin hälsa över huvud taget – att de motionerade mer och höll bättre kontroll på vikten. Men solandets skyddseffekt kvarstår även om man tar hänsyn till vikt och motion! säger Håkan Olsson.

Nyckeln till solens positiva verkan anses ligga i vitamin D, som har en erkänd förmåga att motarbeta cancer och inflammation. Vitamin D får vi i oss via feta fiskar, ägg, kött och magra D-vitaminberikade mjölk- och margarinprodukter. Den främsta källan är dock solbestrålad hud.

Andra studier har också visat att blodproppar i benen är dubbelt så vanliga under den mörka årstiden, och att fler personer insjuknar i typ 2-diabetes under vinterhalvåret. Man har även funnit att barn med höga nivåer av vitamin D i blodet löper mindre risk för typ 1-diabetes.

När lundaforskarna startade sin stora studie av de 30 000 kvinnorna var det faran för malignt melanom som stod i fokus. Denna sjukdom har sedan 1980-talet ökat med 2-3 procent per år. Det är oroande siffror, eftersom malignt melanom är en dödlig cancerform: mellan en tiondel och en femtedel av patienterna avlider i sin sjukdom.

Att sola är nyttigt för de flesta, så länge det görs på ett klokt sätt så att man inte bränner sig. Foto: Scanpix.

Studien visade som väntat att det fanns ett samband mellan solvanor och melanom – men bara för de kvinnor som tillhörde någon av riskgrupperna.

– Om solbad och solariebruk verkligen vore de enda orsakerna till malignt melanom, så borde solvanorna gett utslag i mycket fler fall, menar Håkan Olsson.

Han anser att riskpersoner bör skydda sig mot solen, och hellre då med kläder än med solkrämer. Alla andra bör sola ”lagom”, vilket betyder att inte bränna sig men att inte heller vara onödigt rädd för solstrålarna.

Att ligga avklädd på en strandhandduk är dessutom inte nödvändigt, eftersom det räcker att några kroppsdelar får sol på sig.

De nyttiga D-vitaminerna får man även genom att jobba i trädgården. Foto: Johnér.

Solen ger sin nyttiga D-vitamineffekt lika mycket till den som t.ex. går en promenad med sommarkläder på, jobbar i trädgården eller ligger i hängmattan i shorts och linne.

– Att förvandla sig till en stekt gris är ju inget vi förespråkar, även om man inte tillhör en riskgrupp, säger Håkan Olsson med en drastisk formulering.

Själv ligger han aldrig på stranden men är däremot som jägare mycket ute i skog och mark under sommarhalvåret.

Men ökningen av antalet melanomfall, vad beror då den på? Här har forskningen inget svar, bara teorier. Att ökad extrem kontakt med solen spelar roll är troligt, men en annan teori är att melanomcellerna (som finns inte bara i huden utan också i bl.a. ögon, öron och hjärna) lagrar giftiga föroreningar, och att den inlagringen ökat under de senaste årtiondena. UV-ljus och giftupplagring skulle kunna samverka och ge en ökad risk.

Utrustning för att ta DNA-prov via saliv ska skickas ut till alla kvinnor i lundastudien. Håkan Olsson och Anita Schmidt Casslén går igenom listorna. Foto: Roger Lundholm.

Ärftlighet spelar roll för en viss andel av melanomfallen. Lundaforskarna deltar i ett internationellt samarbete där man funnit flera gener som ökar risken för malignt melanom. Nu vill man också studera generna hos de 30 000 kvinnorna ur den första studien. De kommer per post att få små ”spottkoppar” för salivprov vars DNA ska undersökas.

Det finns fortfarande många oklarheter när det gäller sambanden mellan gener, D-vitamin, melanom och andra sjukdomar. Alla forskare är inte övertygade om D-vitaminets skyddseffekt mot cancer och hjärt-kärlsjukdomar, även om bevisningen gradvis växer.

– Detta är ett mycket hett ämne på internationella konferenser just nu. Det verkar som om D-vitamin spelar en viktig roll i samband med många olika sjukdomar. Sista ordet är inte sagt, men här pågår en intensiv forskning på området, säger Håkan Olsson.

Text: INGELA BJÖRCK

Related posts:

1. Fler melanompatienter – men inte fler dödsfall
2. Genetisk koppling ökar risken för att drabbas av malignt melanom
3. Proteinet som hjälper malignt melanom på traven

Kari Nielsen har undersökt nio kända familjer med en ärftlig benägenhet för melanom. Foto: Roger Lundholm.

Den som vet att hudcancersjukdomen malignt melanom förekommer i familjen eller släkten bör vara extra observant.

Det finns då en ökad risk att drabbas av denna den allvarligaste av våra hudcancersjukdomar.

I Sverige har cirka tio procent av alla melanompatienter flera fall av melanom i släkten. Beroende på hur många i släkten som fått melanom, vid vilken ålder de fått sjukdomen och hur nära släktingar det är fråga om, kan medlemmar i dessa familjer ha en större risk för melanom än de som inte har sjukdomen i släkten.

Bakom alla melanom finns en genetisk skada som uppstått på grund av olika miljöfaktorer eller som den drabbade personen ärvt från tidigare generationer. 1-2 procent av alla melanompatienter har en känd sådan högriskförändring, en mutation i en gen i kromosom 9 vid namn CDKN2A.

– Om en förälder har en förändring i denna gen är det 50 procents risk att även barnet ärver den och därmed ärver en starkt ökad risk för melanom. Man ska dock komma i håg att i 50 procent av fallen ärvs inte mutationen vidare av barnen, säger Kari Nielsen.

Hon är hudläkare i Helsingborg och forskar om malignt melanom vid Institutionen för kliniska vetenskaper i Lund.

I Sverige finns ett 20-tal kända familjer som bär på samma mutation i CDKN2A. I dag är de utspridda i landet, men forskarna kan med stor säkerhet säga att de här familjerna från början härstammar från Småland.

– De är kartlagda många generationer tillbaka. Tidigare flyttade man inte lika mycket som vi gör i dagens samhälle utan sökte sin partner på närmare håll, förklarar Kari Nielsen, som i flera studier undersökt nio kända familjer med en ärftlig benägenhet för melanom.

I vissa familjer ärvs malignt melanom från en generation till en annan. Obs:personerna på bilden har inget sammanhang med artikeln. Foto: Johnér

En av studierna visade att de personer som hade en mutation i den nämnda genen något oftare hade stora, ojämna, flerfärgade atypiska födelsemärken jämfört med sina släktingar utan mutation.

Studien visade också att alla personer som fått melanom var bärare av mutationen, och att det fanns statistiska samband mellan melanom, rött hår och atypiska födelsemärken.

– Det innebär dock inte att alla patienter med rött hår och många stora, flerfärgade födelsemärken bär på denna ovanliga mutation. Tvärtom. Det säger oss bara att vi inte utifrån utseendet på patienten kan bedöma om en patient bär på högriskgenen eller inte.

Vad forskarna redan vet är att de individer som bär på en högriskgen i regel insjuknar tidigt i melanom, redan när de är 25-30 år. Vanligast är annars att man drabbas först i 60-årsåldern.

– Vet man med sig att det finns många melanom i släkten bör man diskutera detta med sin husläkare eller hudläkare, säger Kari Nielsen.

Text: OLLE DAHLBÄCK

Related posts:

1. Gen som ökar risk för njurcancer och melanom
2. Proteinet som hjälper malignt melanom på traven
3. Så här minskar du risken för att få allvarlig hudcancer

Det är bra att folk kommer tidigt med misstänkta födelsemärken, menar Mikael Klinker. Foto: Roger Lundholm.

Under de senaste 50 åren har antalet fall av malignt melanom ökat kraftigt. Det har däremot inte dödligheten.

– Det visar att medborgarnas medvetenhet är stor och att sjukvården tagit sin del av ansvaret, säger hudläkaren Mikael Klinker.

Med hjälp av dermatoskopet, ett instrument i fickformat som belyser och förstorar hudens bruna prickar tio gånger, kan han titta in i en värld som vi vanliga dödliga inte kan se när vi ängsligt granskar våra födelsemärken.

– Folk sökte senare förr. Numera kommer de flesta i tid och överlevnaden är 97-98 procent när ett malignt melanom blir tidigt upptäckt, berättar Klinker.

Malignt melanom i Sverige 1960-2009. För 50 år sedan var risken att dö i malignt melanom stor. I dag, när antalet fall är mångdubbelt, har denna risk minskat kraftigt.

Antalet fall av hudcancer ökar

Vid en tunn tumör med en tjocklek under en millimeter är prognosen god. Problemet är snarare att antalet fall fortsätter att öka för alla former av hudcancer.

Dessa orsakas i hög grad av solen, antingen för att du alltför ofta bränt dig (malignt melanom) eller för att du under din livstid vistats alltför mycket oskyddad från solens UV-strålning (skivepitel- respektive basalcellscancer).

I de senare fallen är sjukdomen inte lika dramatisk, i det förra mer allvarlig.

Tre olika typer av hudcancer

Den farligaste formen, malignt melanom, drabbar drygt 2 000 personer om året. De båda andra typerna av hudcancer är skivepitelcancer med 4 000 – 5 000 fall årligen och den lindrigaste, basalcellscancer, med omkring 40 000 anmälda fall per år.

– Basalcellscancer ger inga dottersvulster och är inte anmälningspliktigt, så därför är dessa siffror osäkra, påpekar Mikael Klinker.

Skivepitelcancer och basalcellscancer drabbade i forna dagar framför allt utomhusarbetande män som fiskare och bönder. I takt med att denna befolkningsgrupp minskat har fritiden ökat för alla andra yrkesgrupper, för kvinnor såväl som för män, och därmed solandet. Dessa livsmönster, utsträckta över en hel livscykel, gör att antalet fall ökar.

Fortfarande är antalet fall av skivepitelcancer fler bland män än bland kvinnor, även om dessa också fortsätter att öka.

Risk att drabbas av hudcancer

Hudläkaren skiljer på hudtyper från 1-4, från rödlätta till mer normalt pigmenterade och mörk hy som aldrig blir bränd. Om svarta personer drabbas av malignt melanom sker det oftast i händer och fötter.

– Den typen av cancer är ovanlig på våra breddgrader, kanske någon procent av alla fall, säger Klinker.

Ingen går emellertid helt fri från risken att drabbas av hudcancer. Nya svarta prickar eller märken som är oregelbundna i form och färg bör därför kontrolleras av läkare. Så också sår som inte läker.

– Skillnaden mellan det banala och det farliga kan ibland vara subtil, säger Mikael Klinker och lägger tillbaka sitt dermatoskop i fickan.

Text: PER LÄNGBY

Related posts:

1. FÖRELÄSNING: Melanom och annan hudcancer
2. Proteinet som hjälper malignt melanom på traven
3. Genetisk koppling ökar risken för att drabbas av malignt melanom

Foto: Julie Vazquez, Flickr.

9 av 10 kvinnor färgar håret och 1 av 7 män. Men hur mycket vet man egentligen om riskerna med hårfärger?

Se ett inslag i Kalla fakta från 15 maj 2011 där bland annat forskare från Lunds universitet medverkar (inslaget börjar efter ca 16 minuter):

Läs om inslaget i Kalla Fakta här: Höga kemikaliehalter efter hårfärgning, eller klicka på bilden ovan för att se filmen.

Bo Jönsson, professor vid Lunds universitet, berättar för Kalla Fakta att man kan hitta cancerogena och allergiframkallande ämnen i hårfärger. Höga halter av kemikalierna i hårfärg tränger in i hårbotten och sprids sen vidare i kroppen. 

I inslaget berättar han bland annat om ämnet 2,5 TDA som är vanligt i hårfärger och är allergiframkallande. Det liknar 2,4 TDA som är förbjudet på grund av att det är cancerframkallande.

I Sverige finns inga rekommendationer kring användningen av hårfärger, exempelvis för de som är gravida eller ammar. Men Bo Jönsson säger till Kalla Fakta att det finns all anledning att vara försiktig.

Avdelningen för Arbets- och miljömedicin vid Lunds universitet forskar bl.a. om hur frisörer påverkas av hårfärger. I ett nystartat projekt kommer de t.ex. att titta närmare på om blod från frisörer innehåller cancerframkallande ämnen och om deras barn på något sätt har påverkats under graviditeten.

Läs också om projektet med hårfärger i en artikel från förra året: Utsätts frisörer för cancerframkallande ämnen?

Text: NINA HULT

Related posts:

1. Utsätts frisörer för cancerframkallande ämnen?
2. Kemikalier – dolt hälsohot i vår vardag
3. Koppling mellan stress och besvär av el och kemikalier

Foto: Dreamstime

Mammografi har begränsningar när det gäller förmågan att upptäcka bröstcancer. Små tumörer kan vara svåra att hitta.

–  Brösttomosyntes är en skiktröntgen som ger stora fördelar för bröst som är rika på körtlar. På vanliga mammografibilder finns det annars en risk att tumörer döljs av körtelvävnad, säger docent Ingvar Andersson till Sydsvenskan.

Brösttomosyntes är en ny metod som nu testas i Malmö. 15000 kvinnor kommer att undersökas både med tomosyntes och med vanlig mammografi. Projektet kallas för Malmö Breast Tomosynthesis Screening Trial och kommer att pågå under två år.

Läs mer om brösttomosyntes i:

Sydsvenskans artikel Tumörer hittas lättare med ny metod (publicerad 5 maj 2011)

samt

Kristina Långs artikel där hon själv skriver om sin forskning: Brösttomosyntes – nytt vapen mot bröstcancer (publicerad 15 december 2010)

Related posts:

1. 3D-teknik hittar fler brösttumörer
2. Kristina Lång: Brösttomosyntes – nytt vapen mot bröstcancer
3. Bröstcancer kan även ärvas från pappans sida

SCAN-B är ett multidisciplinärt forskningssamarbete för att samla in och studera bröstcancerprover. Målet är att utveckla nya bättre diagnostiska test och exaktare kunna bedöma hur aggressiv bröstcancern är. I filmen kan du höra mer om projektet.

För patienten innebär detta att behandlingen kan skräddarsys och på sikt ska återfall kunna förutsägas.

SCAN-B är ett unikt  forskningprojekt som involverar Lunds universitet, CREATE Health, SCIBLU Genomics, den Sydsvenska Bröstcancergruppen och sjukhuskliniker i södra Sjukvårdsregionen där man opererar, diagnostiserar och behandlar patienter med bröstcancer. Målet är att finna nya diagnostiska test för att kliniskt kunna välja exakt behandlingsstrategi och på sikt kunna förutsäga återfall av bröstcancer.

Nyhet från Medicinska fakulteten vid Lunds universitet, 7 april 2011

Related posts:

1. Mattias Belting: Nya vägar för bättre cancerbehandling
2. Individuell cancerbehandling framtidens metod
3. Markörer visar vägen till bättre cancervård

Foto: Dreamstime

Personer som är gifta eller sambos med en cancerpatient blir ofta själva mer sjuka under året efter partnerns cancerdiagnos. En bakomliggande orsak kan vara en känsla av utestängdhet, visar cancersjuksköterskan Katarina Sjövall vid Lunds universitet.

Katarina Sjövall visade för något år sedan att antalet diagnostiserade sjukdomar bland partners ökade tydligt året efter cancerdiagnosen. Den största ökningen gällde psykiatriska diagnoser som depression, men även hjärt-kärlsjukdomar ökade tydligt, liksom sjukdomar i rörelseapparaten som led- och muskelvärk och sjukdomar i buken som magsår och inflammatoriska tarmsjukdomar. Den kraftigaste ökningen gällde hjärt-kärlsjukdomar bland makar/makor och sambos till personer med lungcancer, som ökade med nästan 50 procent.

Flest män

Medan kvinnor allmänt sett står för en större del av sjukvårdskostnaderna än män i Sverige, så gällde det omvända i det här fallet. Sjukvårdskostnaderna ökade mest för män under 64 år som hade en cancersjuk partner.

– En tänkbar förklaring kan vara att männen känner sig mer främmande för att gå in i en vårdande roll som partner till en cancerpatient. Den mentala stressen och den ökade arbetsbelastningen kan slita på hälsan, menar Katarina Sjövall.

Brist på delaktighet

Hon disputerar i dagarna på en avhandling om detta problem. I en delstudie har hon intervjuat patienter med tjock- och ändtarmscancer och deras partners. Patienterna talar ibland om känslan av att inte bli bekräftad av sjukvården i sina fysiska och psykiska upplevelser. Men inte heller deras partners känner sig alltid så delaktiga som de skulle vilja.

– Våra intervjuer visade att de cancersjuka ibland av omsorg om sina närstående lät bli att berätta om vad de gick igenom. Men den hänsynen kunde få motsatt effekt, säger Katarina Sjövall.

Vad gäller sjukvården, så menar hon att vården vid livets slut är bra på att hjälpa även de anhöriga och göra dem delaktiga i det som händer. I tidigare stadier kan det däremot skilja sig mycket när det gäller bemötandet och möjligheten att ge samtalsstöd till de anhöriga.

Innan diagnosen

En annan delstudie handlar om cancerpatienternas sjukskrivning året före cancerdiagnosen. Personer med tjocktarmscancer och lungcancer visade sig ha dubbelt så många sjukskrivningsdagar än kontrollgruppen redan året före sin diagnos.

– Ett skäl kan vara att båda cancerformerna har en hel del med livsstilen att göra. Därför har personer med tjocktarmscancer ofta också diabetes, och personer med lungcancer har ofta också hjärt-kärlsjukdomar. Sjukskrivningarna kan ha berott på dessa andra sjukdomar – men det kan också handla om tidiga symtom på cancersjukdomen. Därför skulle man önska sig bättre sätt att ställa diagnos utifrån mycket tidiga cancersymtom, säger Katarina Sjövall.

Text: Ingela Björck   

Ett pressmeddelande från Lunds universitet, 2 mars 2011.

Related posts:

1. Katarina Berg: Styra bildningen till mindre farliga plack
2. Modern genteknik kommer cancerpatienter till godo
3. Strokepatienter behöver stöd för att kunna åka kollektivt

Foto: Dreamstime

En fjärdedel av alla de 7000 kvinnor som årligen drabbas av bröstcancer riskerar metastaser, alltså återfall. De senaste åren har forskare vid Lunds universitet utvecklat en teknik som på förhand kan ta reda på vilka patienter som tillhör denna riskgrupp. Inom de närmaste två åren kommer metoden att börja testas av sjukvården i Lund och Malmö.

Nu får denna och annan forskning inom Bröstcancerinitiativet, som projektet kallas, 25 miljoner kronor av innovationsmyndigheten Vinnova. Projektet hör i sin tur till det tvärvetenskapliga cancercentrat Create Health, där bland annat immunologer, tumörbiologer, nanoteknologer, bioinformatiker och cancerforskare ingår.

Snabbt svar

Carl Borrebaeck. Foto: Fredrik Hjerling

– Tillskottet innebär att vår forskning snabbare kan komma patienten till godo, kommenterar Carl Borrebaeck, professor i Immunteknologi vid Lunds Tekniska Högskola och programdirektör för Create Health.

Han och hans kollegor vill även väsentligt förkorta väntetiden för provsvar och besked om fortsatt behandling.

Tanken är att bygga en diagnostisk klinik bredvid operationssalen. Då kan tumören analyseras medan patienten ligger på operationsbordet och kirurg, behandlade läkare och patolog kan tillsammans snabbt ställa diagnos och fastställa rätt behandling.

Mönster avslöjar cancertyp

Forskningen bygger på en unik teknik som lundaforskarna utvecklat. Genom att analysera mönster av biomarkörer, eller proteinmolekyler, i blodet går det att få fram information om vilken typ av cancer patienter lider av och hur sjukdomsprognosen ser ut.

– Vi gör även kartläggning av tumörcellernas genom. Med hjälp av denna kan vi ta reda på hur svar på olika typer av behandlingar kan relateras till specifika gener. Sådan kunskap kan vara en stor hjälp vid val av behandling, menar Carl Borrebaeck.

Bröstcancerindex

Create Health-gruppen håller även på att bygga upp ett bröstcancerindex. Detta index, eller referensbibliotek om man så vill, består av blod- och vävnadsprov från patienter med brösttumörer analyserade på både protein- och gennivå. Analyserna innebär att man får ett unikt ”fingeravtryck” av varje tumör.

– Vi har som mål att analysera alla tumörer i södra Sverige. Den här insamlingen förbättrar även samarbetet mellan kliniker och forskare liksom chanserna att snabbt kunna implementera forskningsresultaten i klinikerna, poängterar Carsten Rose, professor i onkologi och Divisionschef på Skånes universitetssjukhus.

Minska onödigt lidande

Vad gäller arbetet med att på ett tidigt stadium fastställa vilka patienter som löper risk att få metastaser, har forskningen kommit långt och är nu inne i ett slutskede.

– Idag får alla kvinnor samma kraftiga behandling. Men med vår teknik går det att ta reda på vilka patienter som faktiskt behöver den, och därmed också vilka som klarar sig bra med en betydligt mer skonsam variant. Den förbättrade prognostiken kan minska biverkningar och onödigt lidande för patienten samt sparar in en hel del pengar, poängterar Carsten Rose.

Text: KRISTINA LINDGÄRDE

Ett pressmeddelande från Lunds universitet 19 februari 2011

Related posts:

1. Markörer visar vägen till bättre cancervård
2. Enkelt test förutspår risk för återfall i bröstcancer
3. Bättre behandling av blödande magsår räddar liv

Studien har gjorts huvudsakligen vid Reproduktionsmedicinskt Centrum i Malmö, Onkologisk klinik i Lund båda vid Skånes universitetssjukhus och Arbets- och miljömedicin vid Labmedicin Skåne.

- Frågan vi ställde var, finns det risk för missbildningar bland barn vars pappor behandlats mot cancersjukdom, och om denna risk ökar väsentligt genom användning av provrörsbefruktning säger professor Aleksander Giwercman, Reproduktionsmedicinskt Centrum, SUS i Malmö.  

Miljoner barn

Studien omfattade 1.8 miljoner barn som togs fram via befolkningsregister i Sverige och i Danmark. Kraeftens Bekaempelse och Epidemiologisk Enhet vid Serum Institut i Danmark deltog också i studien.

9 000 av dessa barn hade pappor som genomgått lyckade cancerbehandlingar. Drygt 500 av barnen hade kommit till genom provrörsbefruktning.  

Måttlig riskökning

- Vi fann endast en lätt riskökning – från 3,2 procent till 3,7 procent – hos dessa barn i förhållande till andra barn, förklarar chefsepidemiolog docent Lars Rylander vid Arbets- och miljömedicin.

Kombinationen av cancerbehandling hos pappan och provrörsbefruktning av barnen innebär ingen särskilt ökad risk för missbildningar är det budskap de båda förmedlar i en vetenskaplig artikel publicerad i Journal of the National Cancer Institute.  

Olika behandlingar

I studien ingick olika former av cancerbehandling som strålning och behandling med cellhämmare som pappor fått.
I många fall kan den som behandlats mot cancersjukdom inte få barn på naturlig väg. Där är reproduktionsmedicinsk teknik den tänkbara vägen att få barn. 

Text: HANS-GÖRAN BOKLUND

Pressmeddelande från Skånes universitetssjukhus 9 februari 2011.

Related posts:

1. Ökad risk för artros även vid lätt övervikt
2. Lennart Minthon: Det är lätt att glömma dem som glömmer!
3. Risken för blodpropp i blodådrorna är ärftlig

Den tuffa behandlingen leder för en del till hormonella störningar som påverkar könsmognad och fysisk tillväxt. Andra kan drabbas av ofruktsamhet, hjärtkärl- och njurbesvär eller försämrad inlärningsförmåga.  

Genom att lära sig mer om dessa sena effekter av behandlingen kan sjukvården dels förbättra och mildra den botande behandlingen, dels hitta former som tar hand om dem som drabbats av behandlingens biverkningar i tonår och vuxen ålder.

Cancersjukvården i Lund introducerade en seneffektmottagning för barn som drabbats av cancer redan 1987. Tjugo år senare, 2007, anordnade Lund den första europeiska konferensen om sena komplikationer av barncancer

Detta blev startskottet till ett EU-projekt, PanCareSurFup (PanCare Childhood and Adoloscent Cancer Survivor Care and Follow-up Studies) där effekterna av cancerbehandlingen ska kartläggas. Projektet pågår i fem år och elva EU-länder deltar. Uppdraget är bland annat att utforma riktlinjer för vad som är bästa kliniska praxis för att i så hög grad som möjligt kunna bota utan att skada.

Text: PER LÄNGBY

Se ett inslag från TV4 Nyheterna om projektet, 3 februari 2011:

Related posts:

1. Teknikexplosion banar väg för bättre behandling av barncancer
2. Ärftliga faktorer vid barncancer kan vara underskattade
3. Testosteronbrist hos barncancer-behandlade

Här bildades i höstas också landets första regionala cancercentrum, RCC Syd.

Filmen Var tionde minut…belyser det viktiga nära samarbetet mellan olika delar av Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus. Här förs patientnära forskning direkt över till forskarbänken och svaren härifrån går direkt tillbaka till kliniken och de multidisciplinära och tvärprofessionella teamen.

Forskare och kliniker arbetar sida vid sida för att forma den bästa möjliga vården för cancerpatienter. Utbyggnaden av ett regionalt cancercentrum för södra Sverige, RCC Syd, är en viktig del i strategin.

Antalet cancerpatienter kommer sannolikt att fördubblas fram till 2030 och i Skåne får fler invånare lung-, bröst och tarmcancer än i riket i övrigt. Förebyggande verksamhet och skräddarsydda behandlingar för den enskilde individen är avgörande för att möta hotet från cancern.

Den nationella cancerstrategin förordar ett samlat grepp inom cancersjukvården. Uppdraget är att minska den splittring och ojämlikhet som präglat stora delar av cancersjukvården. För att motverka detta startar nu sex regional cancercentra i landet.

RCC Syds arbete omfattar Södra sjukvårdsregionen, dvs Skåne, Halland, Kronoberg och Blekinge.

Pressmeddelande från Lunds universitet och Region Skåne, 3 februari 2011

Related posts:

1. Tema cancer: Snabbare vårdkedja vid bröstcancer
2. Cancer i Skåne – en väckarklocka för hela Sverige
3. Tema cancer: Ovanlig cancer kräver centralisering

Foto: Dreamstime

Bättre livskvalitet för patienterna. Minskad sjukskrivning och snabbare återgång till arbetet. Mindre ångest och depression. Det är några resultat av ett projekt vid onkologiska kliniken i Malmö.

– Ett 50-tal patienter kommer att delta i projektet innan det är färdigt, berättar projektledare Solvay Sandberg. De inkluderas i grupper om fem till sju patienter. Patienterna fångas upp när de är i slutfasen av den medicinska behandlingen, förklarar den andra projektledaren Pernilla Arvidsson.

Projektet är ett samarbete mellan kliniken, Lydiagården och Försäkringskassan. Det sträcker sig över nio veckor där det ingår en vecka på Lydiagården.

– Ett sådant direkt samarbete mellan onkologisk klinik och försäkringskassa har aldrig tidigare skett, berättar vårdchef Madelaine Petersson.

Varje grupp patienter har träffats flera gånger i veckan för att få livskraft, livskvalitet och aktivitet i LOA (Livskraft Och Aktivitet). Samtalsgrupp, stavgång, bassängträning, yoga och skapande aktivitet har stått på programmet.

Utvärderingen efter programmet har visat att det patienterna värdesätter mest är att få träffa andra. Rehabiliteringsmötet med Försäkringskassan leder till en plan för återgång i arbete. Detta skapar också en trygghet för patienten och minskar ångesten.

Sjukskrivningen sjönk under projektet, dock är detta resultat ännu svårmätt. En forskare från Malmö högskola följer samverkan mellan de olika parterna.

Nu diskuteras hur man ska arbeta efter LOA. Målet är att hela kliniken involveras. Vanligen har cancerpatienter svårt att komma tillbaka till arbetslivet efter avslutad lyckad cancerbehandling. De som deltog i LOA kommer snabbare in i yrkeslivet igen.

Text: HANS-GÖRAN BOKLUND

Artikeln har tidigare varit publicerad i Nyhetsbrev för massmedia från Skånes universitetssjukhus, Medicinska fakulteten vid Lunds universitet, Labmedicin Skåne och Psykiatri Skåne, nr 7/2010.

Related posts:

1. Snabbare återhämtning vid stroke med L-DOPA
2. Forskningsprojekt för bättre cancerbehandling
3. Tema cancer: Snabbare vårdkedja vid bröstcancer

En modell av hur ett protein kan vara uppbyggt. Bild: Wikimedia Commons

Idag vet vi hur alla gener på människans 46 kromosomer ser ut – men det är först genom att undersöka genernas koppling till olika proteiner som dessa kunskaper kan leda till nya läkemedel.

Lunds universitet har åtagit sig ansvaret för kartläggningen av de proteiner som hör till kromosom 19.

Generna i den mänskliga arvsmassan kartlades av HUGO, the Human Genome Organisation, och publicerades år 2001.

Nu finns fortsättningen i form av HUPO, the Human Proteome Organisation. Inom dess ramar ska många hundra forskare världen över samarbeta för att beskriva de proteiner som de olika generna ger upphov till i människans kropp.

20 000 proteiner hos människan

Gyorgy Marko Varga

– ”Proteomet”, proteinuppsättningen, är betydligt mer komplicerat än genomet, genuppsättningen. Det finns över 20 000 proteiner i den mänskliga kroppen, och varje protein kan ha väldigt olika form beroende på var det befinner sig, säger docent György Marko-Varga vid Institutionen för elektrisk mätteknik.

Det var i höstas som proteinforskarna inom HUPO bestämde sig för att dela upp sig i internationella nätverk som åtar sig en kromosom vardera.

”Adopt-a-chromosome” har tidskriften Nature kallat satsningen, där varje nätverk så att säga kunde paxa för en kromosom man är speciellt intresserad av. Kromosom 19 låg då nära till hands för lundaforskarna.

Eventuell koppling till prostatacancer

– Tillsammans med professor Thomas Laurell har jag forskat kring möjligheten att med mikrochips spåra förekomsten av prostatacancer. Och vi vet att flera proteiner som är inblandade i prostatacancer styrs av gener på kromosom 19. Därför var det naturligt att vi i Lund åtog oss kromosom 19, säger György Marko-Varga.

Han är nu koordinator för ett stort nätverk som har sitt första möte i Lund den 26 januari. Dit kommer forskare från både Sverige, Norge, Indien, Tyskland och Spanien.

Att ”sekvensera” alla proteiner som är knutna till kromosom 19, dvs beskriva deras uppbyggnad, är bara första steget i arbetet. Sedan handlar det om att utveckla metoder för att kunna vaska fram just dessa proteiner ur t.ex. ett blodprov från en cancerpatient.

Hitta förändringar i proteiner

I tredje steget ska man använda dessa metoder för att se om någon av proteinerna från kromosom 19 har en koppling till prostata-, hjärn- eller lungcancer, diabetes eller hjärtkärlsjukdomar. Detta undersöker man genom att studera prover från biobanker (samlingar med vävnadsprover) inriktade på just dessa sjukdomar.

– Den moderna utvecklingen av nya läkemedel utgår nästan enbart från de proteiner som spelar nyckelrollen i olika sjukdomar. Om man ser att patienter med en viss sjukdom har högre eller lägre halter av ett visst protein i kroppen än friska personer, så kan man gå vidare och se hur detta protein hör samman med sjukdomens utveckling. Kanske går det att stoppa sjukdomen genom att reglera effekten av det aktuella proteinet, säger György Marko-Varga.

Resultaten av nätverkets arbete kommer att läggas in i en allmänt tillgänglig databas som ska kunna användas av både industriforskare och akademiska forskare världen över.

Text: INGELA BJÖRCK

Pressmeddelande från Lunds universitet 25 januari 2011.

Related posts:

1. Diabetesvård i hemlik miljö på prov i Lund
2. Orsaker till tumörsjukdomen hibernom klarlagda
3. TIA tema på strokedagarna i Malmö och Lund

Skador på kromosom 11 vid hibernom. Bild: Linda Magnusson

Man har länge känt till att tumörsjukdomen hibernom orsakas av skador på kromosom 11. Nu har forskare i Lund kunnat ge en mer detaljerad förklaring på genetisk nivå.

Vid avdelningen för klinisk genetik vid Lunds universitet och Labmedicin Skåne forskar man kring ben- och mjukdelstumörer.

I en artikel som nyligen publicerades i den vetenskapliga tidskriften PNAS har forskargruppen presenterat sina senaste resultat kring sjukdomen hibernom. Det är en ovanlig tumörform i celler som liknar brunt fett.

Brunt fett är vanligt hos djur som går i vinterdvala eftersom dessa fettceller kan producera värme. Hos människor finns brunt fett framför allt under fosterstadiet och hos små barn.

Skador på kromosom 11

Redan på 90-talet hittade forskare återkommande förändringar på kromosom 11 i tumörceller från personer med hibernom. Men då kunde man inte komma längre.

– Med den senaste tekniken som finns tillgänglig har vi nu kunnat se mer i detalj vad som händer, både på kromosomnivå och gennivå. Det berättar Karolin Hansén-Nord som är forskare på avdelningen.

Forskarna upptäckte att avsaknaden av två olika tumörsupressorgener, MEN1 och AIP, leder till tumörutveckling vid hibernom. Man kan likna tumörsuppressorgener vid en bromskloss. När dessa gener är borta behövs det inte mycket för att cellerna ska växa okontrollerat.

Komplexa förändringar

Det fanns också oväntat många förändringar på kromosom 11. Godartade tumörer brukar annars inte förknippas med så stora genetiska skador som de man sett vid hibernom.

– Alla tumörer har genetiska förändringar, och många av dessa kan man se på kromosomnivå, säger professor Fredrik Mertens. Det kan ha skett utbyte mellan kromosomer, delar kan ha försvunnit, hela kromosomer kan ha försvunnit eller tillkommit och så vidare.

Tidigare trodde man att det fanns en generell koppling mellan tumöraggressivitet och antalet genetiska förändringar. Det har man sett för till exempel bukspottkörtelcancer och hjärntumörer. Men även för hibernom kan man se mycket komplexa förändringar trots att det är en godartad tumörform.

Bättre diagnostik och behandling målet

Forskargruppens övergripande mål är att förstå ben- och mjukdelstumörer bättre, vilket i förlängningen kan leda till säkrare diagnostik och bättre behandlingar av olika tumörsjukdomar.

– Idag tittar man framför allt i mikroskop på tumörpreparat när man ska ställa diagnos på en ben- eller mjukdelstumör, säger Fredrik Mertens. Bland ben- och mjukdelstumörer finns det många olika undergrupper som liknar varandra. Därför kan genetiska markörer vara ett viktigt stöd för att ta reda på om det är en godartad eller elakartad tumör.

Text: NINA HULT

Artikeln är tidigare publicerad på Medicinska fakultetens hemsida vid Lunds universitet som månadens vetenskapliga artikel december 2010.

Related posts:

1. Fettvävstumör med speciella drag
2. Bertil Johansson: Barnleukemi är fokus för hans forskning
3. Cancerstamceller orsak till återfall vid blodcancer

Anna Friberg är hälso- och sjukvårdsstrateg i Region Skåne. Foto: Mats Hellberg

Efter att ha gått igenom över 30 000 vetenskapliga artiklar har Socialstyrelsen tagit fram riktlinjer för hur hälso- och sjukvården på det mest kostnadseffektiva sättet kan förebygga sjukdom.

Nu pågår ett intensivt arbete inom Region Skåne för att på bästa sätt använda sig av de nya riktlinjerna.

Tidigare i höstas kom en första version av Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Tanken är att riktlinjerna ska vara ett stöd i arbetet med att förebygga sjukdomar som cancer, hjärtsjukdomar, diabetes och psykisk ohälsa. Till våren 2011 väntas den slutliga versionen bli klar.

Vetenskaplig grund

Socialstyrelsens experter har gått igenom 31 600 vetenskapliga artiklar om olika sätt att stödja en förändring av levnadsvanorna tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor.

I riktlinjerna har Socialstyrelsen vägt samman olika aspekter - hur allvarliga konsekvenser levnadsvanan har, hur effektiva metoderna för att förändra levnadsvanan är och hur kostnadseffektiva de är.

Grunden för riktlinjerna är att i första hand lämna olika slags rådgivning, antingen av vårdpersonalen själva eller av specialister inom olika områden.

Strategiskt arbete och kompetenshöjning

Samtidigt pågår det ett strategiskt arbete inom Region Skåne för att på bästa sätt ta tillvara de nya riktlinjerna.

- Vi har arbetat för en hälsoinriktning av hälso- och sjukvården redan tidigare, men nu kommer insatserna förstärkas och samordnas på ett helt annat sätt än tidigare.

Det säger Anna Friberg, som är hälso- och sjukvårdsstrateg med ansvar för området hälsoinriktad hälso- och sjukvård inom Region Skåne.

Anna Friberg menar att det är många delar som återstår att lösa. Det är nu viktigt att arbeta fram en struktur och flöden för hur detta ska gå till.

- Riktlinjer för vårdnivåer och innehåll i vården måste tas fram för de fyra levnadsvanorna. Det är viktigt att få fram svar på frågor som: Vart ska jag som läkare skicka mina patienter för rådgivning om rökning eller kost? Var behöver kompetenshöjning ske? Och så vidare.

Kostnadseffektivt

Vid sidan av det journalsystem som finns idag är det nu också på gång ett nytt öppenvårdssystem.

- Det kommer att ge förutsättningar för att registrera och följa upp de förebyggande insatserna, säger Anna Friberg.

För varje person som slutar röka, förbättrar sina kostvanor, rör sig mer eller minskar ett ohälsosamt alkoholintag tjänar samhället på sikt stora summor. Socialstyrelsens hälsoekonomer beräknar att kostnaderna för det förebyggande arbetet kan komma att ligga på cirka 2 % av sjukvårdsbudgeten.

Hur mycket man sparar är däremot svårt att sätta en siffra på, men Socialstyrelsen menar att minst en femtedel av sjukdomsbördan inom hälso- och sjukvården är direkt orsakad av rökning, alkohol, brister i kosten eller av för lite fysisk aktivitet.

På kort sikt kan man snabbt spara pengar genom exempelvis stöd för rökstopp inför operation eller vid graviditet. Genom den typen av insatser kan resurser frigöras för att ändra levnadsvanor även i andra sammanhang, vilket kan ge effekter på lång sikt.

Text: NINA HULT

Related posts:

1. Det går att förebygga ärftlig cancer
2. Petru Liuba: Forskning för att förebygga framtida hjärtsjukdomar
3. Mat som – eller istället för – medicin?

Foto: Dreamstime

Fredrika Killander, cancerläkare vid Skånes universitetssjukhus i Lund, har utvärderat två studier från slutet av 70-talet och början av 80-talet och hennes resultat visar att risken för att drabbas av hjärtinfarkt ökade påtagligt hos kvinnor som hade kommit i klimakteriet vid tiden för strålbehandlingen. Även risken att drabbas av stroke ökade hos dessa kvinnor.

Biverkningar kommer sent

– Hos äldre kvinnor visade sig de sena biverkningarna efter cirka 10–15 år. Yngre kvinnor, som hade fått sin strålbehandling före klimakteriet, löpte också en förhöjd risk att drabbas av hjärtinfarkt men inte alls i lika stor utsträckning som de äldre kvinnorna och biverkningarna kom senare, först efter cirka 20 år, säger Fredrika Killander.

De långsiktiga biverkningarna i form av hjärtsjukdom beror sannolikt på att strålbehandlingen orsakar kärlskador och ärrbildning i den omgivande vävnaden.

Bör man verkligen strålbehandla om det orsakar så svåra skador?

- Man ska givetvis inte bli sämre av en behandling men ingen ska heller tacka nej till en behandling på felaktiga grunder. Det är stor skillnad mellan nutidens och dåtidens teknik, förklarar Fredrika Killander.

Tekniken har utvecklats

För 30 år sedan hade man begränsade möjligheter att ta reda på hur varje enskild patients anatomi såg ut, hur hjärta och kärl var placerade i förhållande till området som skulle bestrålas och man strålbehandlade större områden och volymer. I studierna behandlades även patienter som senare visade sig ha låg risk för återfall.

Idag får alla en individualiserad strålbehandling och alla patienter får först genomgå datortomografi (även kallat skiktröntgen) då man tar reda på hjärtats och kärlens exakta placering. Även mängden kroppsfett och dess placering är viktig vid planeringen.

- Med hjälp av bilderna från datortomografin kan vi sedan rikta och vinkla strålningen så att vi i möjligaste mån undviker hjärta och blodkärl. Strålbehandlingen ges från flera olika vinklar och med modern dosplanering kan vi ta hänsyn till detta så att alla bestrålade områden får rätt slutdos.

Olika riskgrupper

Dessutom har man idag bättre kunskap om vilka som tillhör högriskgrupperna (t.ex. patienter med många metastaser i armhålan efter bröstkirurgi) och som därför bör få en kompletterande strålbehandling medan lågriskgrupperna inte har nytta av den.

- Så som vi behandlar idag torde risken för sena biverkningar vara mindre. Senare studier, gjorda på patienter som strålbehandlats för 10-15 år sedan visar att tekniken redan då hade förbättrats avsevärt vilket vi ser i en klar minskning av långtidsbiverkningar.

Vad kan ni göra för de kvinnor som fick den gamla strålbehandlingen i början av 80-talet?

- De bör försöka minimera andra riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar. Det är i första hand rökning och högt blodtryck, säger Fredrika Killander.

Text och foto: EVA BARTONEK ROXÅ

Related posts:

1. Strålbehandling med forskningsmöjligheter
2. Individanpassad terapi mot blödarsjuka

Related posts:

1. Tema cancer: Ovanlig cancer kräver centralisering
2. TEMA: Cancer hos unga
3. Tema cancer: Snabbare vårdkedja vid bröstcancer

Foto: Dreamstime

Det är hög tid att tänka om helt och hållet när det gäller tarmcancer. Om fler tumörer upptäcks tidigt kommer fler patienter att botas!

Professor Mef Nilbert tänker inte nöja sig med att de flesta nya metoder i tarmcancervården förlänger patienternas liv med någon månad.

Foto: Roger Lundholm

– Vi måste tänka nytt för att vända dagens situation där hälften av tumörerna i mag-tarmkanalen redan har spridit sig till närliggande lymfkörtlar när de upptäcks.

Prostatacancer hos män och bröstcancer hos kvinnor är de vanligaste och de mest uppmärksammade cancerformerna. Alla känner till Rosa Bandet för bröstcancer och många kopplar numera Mustaschkampen till prostatacancer.

Motsvarande uppmärksamhet finns inte alls för en annan stor grupp av tumörsjukdomar, de som sitter i mag-tarmkanalen.

Flera tumörformer ingår:

• tjock- och ändtarmscancer – vanligast
• matstrupscancer – ökar, särskilt hos män
• magsäckscancer – vanligare förr, kopplas till bakterien helicobacter pylori
• tunntarmscancer – ovanlig
• cancer i bukspottkörtel och lever – ger få symtom och upptäcks ofta sent
• analcancer (i huden kring ändtarmens öppning) – kopplas till virus

– Det här är en stor men okänd grupp av tumörsjukdomar, konstaterar Mef Nilbert, professor i onkologi och överläkare vid Skånes universitetssjukhus i Lund.

Onödigt låg överlevnad

Visst sker framsteg i behandlingen tack vare bättre kirurgi, förfinad strålbehandling och nya verksamma läkemedel, både cytostatika och så kallade målstyrda läkemedel. Men överlevnaden vid cancer i mag- och tarmkanalen är låg – särskilt om man jämför med bröstcancer eller prostatacancer där närmare åtta av tio patienter lever fem år efter diagnosen.

– För cancer i matstrupen och bukspottkörteln lever endast en eller två av tio efter fem år. För tarmcancerpatienterna är det något bättre men nästan hälften får återfall i sjukdomen.

Hon förklarar:

– Tarmcancer uppkommer från ett godartat förstadium, ett så kallat adenom. Upptäcks adenom eller tidiga tumörer som är begränsade till tarmväggens inre lager är utsikterna för patienterna strålande. Vid adenom finns ingen risk för spridning och vid tidig cancer botas mer än nio av tio patienter.

– Jag önskar att vi kunde hitta fler patienter där sjukdomen är i ett tidigt stadium, säger Mef Nilbert.

Dags att tänka nytt!

Hon menar att det är hög tid att tänka om helt.

– Tänk nytt! Ska vi göra något verkligt bra för våra patienter så är det att hitta förändringar, förstadier till cancer. Och vi har ofta tio år på oss att hitta dessa förstadier och ta bort dem och därmed rädda patienten, säger hon.

En av de cancerformer som ökar mest i landet är matstrupscancer. Sjukdomen uppstår ofta efter långvariga sura uppstötningar som i sin tur vanligen är en konsekvens av fetma.

– Tänk nytt! Erbjud dessa personer kontroller där vi tittar ner i matstrupen. Finns förstadier, adenom, tar vi bort dem direkt och kan därmed hindra att den personen får en livshotande cancer ett antal år senare, säger Mef Nilbert.

Nationell angelägenhet

Det finns forskning som stöder att screeningtest på blod i avföringsprov eller med direkt undersökning av tjock- och ändtarm med endoskopi (koloskopi eller sigmoideoskopi, instrument där en liten ”kamera” på en tunn slang förs in i tarmen) minskar dödligheten i tjock- och ändtarmscancer. Men screening är omdebatterad – trots rekommendationer från WHO och EU och det faktum att många länder valt att använda metoden.

För ett par år sedan inledde Stockholms läns landsting screening med blodtest för alla som fyllt 60 år. Även Gotland screenar sina invånare.

– Jag tycker att det är en nationell angelägenhet och att alla svenskar borde erbjudas hälsoundersökning för att hitta tidiga förstadier till cancer så att dessa personer kan botas. Tarmcancer screening räddar lika många liv som trafiken skördar varje år. Hur kan det vara naturligt att ha en nollvision i trafiken, men inte för tarmcancer, undrar Mef Nilbert.

Minskar dödligheten

I slutet av april publicerades en omfattande brittisk studie i den vetenskapliga tidskriften The Lancet som visade att dödligheten kan minskas med minst en tredjedel om man en gång i 55-64-årsåldern blir undersökt med sigmoideoskopi (se faktaruta).

Det är egentligen ett drömläge för Sverige att börja screena för tarmcancer, anser Mef Nilbert.

- Vi har två dokumenterat effektiva metoder som kan hitta botbara förstadier och minska dödligheten i tarmcancer. Så vad väntar ansvariga beslutsfattare på? Vi kunde dessutom, säger hon, genomföra värdefulla studier som utvärderar olika metoder och kanske riskgruppera deltagarna utifrån kunskap om fler i familjen drabbats. Skräddarsydda kontrollprogram – där måste finnas vinster att hämta. Det är bara att trycka på startknappen. Tänk nytt!

Ur broschyren ”Cancer i Skåne – en väckarklocka för hela Sverige”. Utgiven 2010 av Skånes universitetssjukhus, divisionen för cancer och blodsjukdomar. Text/projektledning: Mix Public relations. Foto: Fredrik Hjerling.

Related posts:

1. Tema cancer: Ovanlig cancer kräver centralisering
2. Tema cancer: Nytänkande inom skånsk forskning
3. TEMA: Cancer hos unga

Den lilla stråliga tumören, centralt i bröstet, framträder bättre på tomosyntesundersökningen. Foto: Ingvar Andersson.

Ingen vill drabbas av cancer men om olyckan ändå är framme, vinner alla på att cancern upptäckts så tidigt som möjligt. Utvecklingen av nya metoder för tidig diagnostik av cancer går hela tiden framåt. Inom bröstcancerområdet finns en ny lovande röntgenundersökning, brösttomosyntes, vilken skulle kunna få en stor betydelse i framtiden.

 Idag får 20 kvinnor besked om att de har bröstcancer. Det är 7000 fall varje år i Sverige och det gör bröstcancer till den vanligaste cancerformen hos kvinnor. Därför har det sedan ett par decennier funnits hälsokontroller i form av regelbundna röntgenundersökningar, s.k. mammografi, som idag erbjuds till alla kvinnor mellan 40 och 75 år. Mammografi är en bra undersökning som upptäcker de flesta tumörerna, men dock långt från alla.    

Mammografin kan missa tumörer

Det är välkänt att mammografi har begränsningar när det gäller förmågan att upptäcka bröstcancer. Det finns uppgifter som tyder på att så mycket som 15–30 % av cancerfallen inte upptäcks vid en screeningundersökning. En huvudförklaring till detta är att mammografibilden är en kompromiss av verkligheten, eftersom vi får en platt bild av ett runt bröst, vilket gör att cancertumörer kan döljas av den normala bröstkörtelvävnaden på grund av överprojiceringar. Det finns dock en möjlig lösning på detta problem.    

Här illusteras en tomosyntesundersökning. Bröstet respresenteras av den blå rutan och olika strukturer i bröstet, t.ex. normal körtelvävnad, en tumör eller en cysta representeras av cirkeln, kvadraten och triangeln. I det mellersta fallet kan det bli en överprojektion av strukturerna. Den gula kvadraten täcker helt den gröna cirkeln, vilket kan bli fallet vid en vanlig mammografiundersökning. Eftersom röntgenröret sveper över bröstet vid tomosyntesundersökningen och tar bilder under tiden, löses problemet med överprojiceringar och den gula kvadraten kommer aldrig att helt täcka den gröna cirkeln i den samlade bildvolymen. Illustration och foto: Siemens Health Care/avd medicinsk strålningsfysik, Malmö, Lunds universitet.

Bilder i tunna skikt

Brösttomosyntes är en skiktröntgen där röntgenröret sveper över bröstet samtidigt som bilder tas, vilket ger en hög med bilder där varje bild är ett tunt skikt av bröstet. Röntgenläkare kan sedan bläddra upp och ned genom denna hög och analysera bröstet utan några störande överprojiceringar. Problemet med tumörer som döljs av normal körtelvävnad borde därför vara löst. Och mycket riktigt, i försöksstudier har metoden visat sig kunna upptäcka fler och mindre bröstcancertumörer än den vanliga mammografimetoden. Tomosyntes är alltså en lovande teknik, men är den tillräckligt bra för att ersätta mammografi i ett redan välfungerande screeningprogram?

Samma bröst undersökt med vanlig mammografi och med tomosyntes. Här visas bara en bild (1 mm tjock skiva) av hela tomosyntesundersökningen. I det här fallet syns den stora stråliga tumören i nedre delen av bröstet påtagligt lättare med tomosyntes. Foto: Ingvar Andersson.

15000 kvinnor i ny studie

Idag vet man inte det, men intresset att ta reda på det är stort. Den mest omfattande studien hittills för utvärdering av tomosyntesens eventuella fördelar har undersökt drygt 500 patienter. För att ta reda på om den kan användas i bröstcancerscreening krävs en betydligt större undersökning. Därför kommer 15000 kvinnor, som kallas till screening på Skånes Universitetssjukhus, Malmö, att undersökas både med tomosyntes och med vanlig mammografi. Med vilken metod hittas flest cancrar?    

Projektet kallas för Malmö Breast Tomosynthesis Screening Trial och kommer att pågå under två år. Efter det kommer det att finnas svar på den frågan.    

Förhoppningsvis kan brösttomosyntesen bli ett nytt viktigt vapen i kampen mot bröstcancer. Även om det ännu dröjer länge innan bröstcancern är utrotad (om det nu är möjligt) så kommer en förbättring av den tidiga upptäckten av cancer innebära en stor skillnad för den kvinna som drabbas och idag är det 20 kvinnor som får besked.    

Text: KRISTINA LÅNG

Related posts:

1. Tema cancer: Snabbare vårdkedja vid bröstcancer
2. Probiotiska bakterier – nytt vapen mot Multipel Skleros
3. Nytt vapen mot aggressiva bakterieinfektioner

BMC och Skånes universitetssjukhus i Lund. Foto: Mikael Risedal

Vården vid ovanliga cancersjukdomar ställer särskilda krav. För bästa tänkbara vård av patienter med sällsynta tumörer är det nödvändigt med samlad kompetens. Ett exempel är vården vid sarkom.

Sarkom är en samlande term för mer än 50 olika tumörer med ursprung i kroppens stödjevävnader. För att kunna erbjuda patienter bästa möjliga vård krävs flera olika slags specialistläkare, till exempel ortopedkirurger, bukkirurger, sarkomonkologer samt röntgenläkare, patologer och cytologer (vävnadsdiagnostiker) som är specialiserade på diagnostik av just sarkom.

– Här i Lund samlas vi en gång i veckan för att diskutera och planera vården av sarkompatienter. Forskning visar att patienter som handläggs på det här sättet klarar sig bättre, säger Mikael Eriksson, överläkare vid Skånes Onkologiska Klinik, Skånes universitetssjukhus i Lund.

Operation är den vanligaste behandlingsmetoden mot sarkom i allmänhet, och kirurgin är mycket specialiserad. Det gäller även för GIST, gastrointestinal stromacellstumör, en ovanlig cancertumör som oftast uppstår i magsäcken eller tunntarmen.

Goda behandlingsmöjligheter

Sedan ett tiotal år finns behandling med läkemedel, tyrosinkinashämmare, mot GIST som inte kan opereras. Läkemedlen kan numera också ges som behandling efter operation för att minska risken för återfall. Att behålla en GIST-patient på hemsjukhuset i stället för att remittera till regionsjukhus kan tänkas vara frestande i tider av ansträngd ekonomi, men Mikael Eriksson höjer ett varningens finger.

– För en del patienter kan det fungera tillfredsställande initialt. Men om patienten inte utreds och behandlas på sarkomcentrum vid universitetssjukhuset finns en stor risk att prognosen blir sämre på sikt. Vid behandlingen av GIST-patienter bör hänsyn tas till analys av den speciella tumörens genförändring. Den röntgenologiska utvärderingen är svår samtidigt som biverkningar och inverkan av andra samtidiga läkemedel gör situationen ännu mer komplicerad, säger Mikael Eriksson.

– För ett individanpassat val av preparat och dosering krävs en stor erfarenhet av GIST-patienter. Det, säger Mikael Eriksson, kan bara uppnås genom en centraliserad vård.

Viktigt att remittera

Att forskningen till stora delar bedrivs vid de stora sjukhusen är ytterligare ett argument som talar för att patienter vid misstanke om GIST eller andra sarkom snarast remitteras till ett regionsjukhus.

Ett informationsmöte om GIST för patienter och anhöriga har hållits i Lund och Stockholm. Det finns även en Facebookgrupp med fokus på GIST och Mikael Eriksson hoppas att det växer fram en livaktig patientförening:

– En förening kan formulera och föra fram patienters önskemål och krav på sjukvården.

Ur broschyren ”Cancer i Skåne – en väckarklocka för hela Sverige”. Utgiven 2010 av Skånes universitetssjukhus, divisionen för cancer och blodsjukdomar. Text/projektledning: Mix Public relations. Foto: Fredrik Hjerling.

Related posts:

1. Långvarig cancer kräver bättre stöd och rehabilitering
2. Tema cancer: Lungcancer vanligare i Skåne
3. Tema cancer: Snabbare vårdkedja vid bröstcancer

Bild: Dreamstime

Bröstcancer kan i en del fall kan vara ärftligt. Nu har forskare på avdelningen för onkologi vid Lunds universitet sett att kvinnor vars pappa haft exempelvis prostatacancer, leukemi eller sarkom i en del fall kan ärva en ökad risk för bröstcancer.

Läs mer i en artikel från Göteborgs-Posten 9 december 2010: Bröstcancer kopplas till pappan

Eller lyssna på ett inslag från Ekot den 9 december 2010: Bröstcancer kan gå i arv från pappan.

Related posts:

1. Folsyra i kosttillskott kan öka risken för bröstcancer
2. Letar tidiga tecken på ärftlig bröstcancer
3. EPO-receptor påverkar behandlingen av bröstcancer

Skånska kvinnor drabbas oftare av bröstcancer än andra svenska kvinnor. Väntetiderna är bland de längsta i landet.

För att höja kvaliteten vill kirurgen Lisa Rydén slå ihop dagens uppsplittrade bröstcancervård och därmed få kortare väntetider, snabbare vårdkedjor och bättre kontinuitet för patienterna i Skåne.

Överlevnaden i bröstcancer har stadigt förbättrats – fem år efter cancerbeskedet lever närmare nio av tio patienter. Det gäller för Skåne liksom för resten av landet.

För att ytterligare förbättra överlevnaden måste det gå snabbare i hela vårdkedjan. Bättre tillgänglighet till diagnostik, tydligare fördelning av vem som ska göra vad och bättre psykosocialt stöd för patienterna är exempel på angelägna åtgärder.

Den totala tiden från remiss till besked om fortsatt behandling kan vara upp till 70 dagar i Södra sjukvårdsregionen, där Skåne ingår. Tillsammans med Sydöstra regionen (Östergötlands, Jönköpings och Kalmar län) är de ensamma i landet att överstiga 50 dagar.

Sedan något år tillbaka bedrivs all mammografi i Region Skåne på ett nytt samordnat sätt.

Detta har lett till ökat deltagande och sannolikt något fler nyupptäckta cancerfall i det korta tidsperspektivet – även om hälsokontroller med mammografiscreening enbart står för en tredjedel av samtliga upptäckta bröstcancerfall i Skåne.

Andelen är för övrigt densamma som i resten av Sverige.

Brister i hela vårdkedjan

Framtiden får visa om ett ökat deltagande i screening har betydelse för överlevnaden, anser Lisa Rydén, överläkare och bröstcancerkirurg i Lund.

– Vi kan ytterligare förbättra överlevnaden, men då måste vi jobba systematiskt med hela vårdkedjan och optimera varje del. Det är viktigt att effektivisera där det går, säger hon.

Det finns brister i hela vårdkedjan från en kvinnas första symtom till det psykosociala stödet under rehabiliteringen.

– Många patienter upplever en brist på helhetssyn vad gäller hälsa och livssituation, säger Lisa Rydén.

– Det är angeläget att förbättra tillgängligheten och att likartad vård erbjuds alla kvinnor med symtom på bröstcancer. Idag brister det på många håll i vårdkedjan. Till exempel tar det ofta oacceptabelt lång tid för patienter att få diagnosbesked och att komma till operation och uppföljande behandling, säger Lisa Rydén.

Framsteg på det medicinska området

Utvecklingen inom det medicinska området går dock framåt; det kommer bättre läkemedel, mer effektiva röntgenapparater och forskningen kartlägger allt mer om cancerns grundläggande biologi, konstaterar hon.

Men utvecklingen av vårdkedjan och introduktionen av nya medicinska rön går trögt i en politiskt styrd verksamhet som kännetecknas av många mellanchefer och av en kortsiktighet, som bland annat leder till att duktiga medarbetare söker sig bort.

Mot detta ställer hon en vision om något annat.

– Entreprenörskap, processtänkande, långsiktighet… Sådant som gör att alla vi som arbetar i bröstcancervården kan känna delaktighet. Vår verksamhet omfattar så många patienter och jag skulle gärna se ett ”Brösthus” där man utifrån patienternas behov bygger upp verksamheten och har tillgång till de kringspecialiteter som behövs för att vården ska bli den bästa tänkbara.

–Här, säger Lisa Rydén, skulle patienterna få all den utredning, behandling och uppföljning som behövs.

Ur broschyren ”Cancer i Skåne – en väckarklocka för hela Sverige”. Utgiven 2010 av Skånes universitetssjukhus, divisionen för cancer och blodsjukdomar. Text/projektledning: Mix Public relations. Foto: Fredrik Hjerling.

Related posts:

1. Tema cancer: Ovanlig cancer kräver centralisering
2. Tema cancer: Lungcancer vanligare i Skåne
3. Tema cancer: Nytänkande inom skånsk forskning

Foto: Dreamstime

Överläkare Lars Ek vet att den mörka lungcancerstatistiken i Skåne har en orsak. Här röker betydligt fler än i Sverige i övrigt. Och det är stora skillnader mellan olika samhällsgrupper.

Nu växer behovet av förebyggande satsningar. Om all rökning upphörde i Skåne skulle lungcancer vara en mycket sällsynt sjukdom om 20 år.

Lungcancer är betydligt vanligare i Skåne än i resten av landet. I Skåne inträffade 20 procent fler nya fall år 2008 per 100 000 invånare jämfört med riksgenomsnittet. Andelen personer som fick diagnosen lungcancer var dubbelt så hög som i Jönköpings län.

Rökning vanligare i Skåne

En orsak till den mörka statistiken finns här: I Skåne är rökning vanligare än i resten av landet.

Och det är stora skillnader i rökvanor mellan olika samhällsgrupper. Mer än dubbelt så många utlandsfödda män är dagligrökare jämfört med män födda i Sverige. Skillnaderna mellan olika socioekonomiska grupper är också stora.

Antalet män som dör i lungcancer minskar något. Ändå ökade totalantalet nya fall av lungcancer med cirka 20 procent under åren 2002-2008 eftersom ökningen bland kvinnor är mycket större än minskningen bland män. Idag är det fler kvinnor som dör av lungcancer än av bröstcancer.

Tar tid innan en rökare får lungcancer

Ingen annan tumörform dödar så många svenskar. Och detta sker trots att andelen rökare i befolkningen minskar.

– Det beror på en fördröjning, det tar lång tid innan en rökare får lungcancer. Dagens lungcancersituation är en avspegling av rökningens omfattning för 20 år sedan, säger Lars Ek, överläkare vid lungoch allergikliniken vid Skånes universitetssjukhus i Lund.

Sjukdomen ger ofta symtom först när den är spridd. Ungefär varannan patient har en spridd cancer när diagnosen ställs. Och då är prognosen dålig. Efter ett år har hälften av patienterna avlidit. Två år efter diagnosen lever endast var fjärde patient.

Måste satsa förebyggande

Lars Ek tror inte att man mer än marginellt kan påverka prognosen med bättre kirurgiska metoder.

Däremot har det skett en betydande utveckling av de medicinska metoderna, det vill säga cytostatika och framförallt nya så kallade målsökande behandlingar. Patienterna kan leva längre med sin sjukdom tack vare nya möjligheter till skräddarsydd behandling.

Foto: Dreamstime

För att minska lungcancer behövs tre åtgärder, menar Lars Ek:

• Få färre unga att börja röka
• Hjälpa fler rökare att sluta röka
• Tidigare upptäckt av tumörer.

Svårt att upptäcka lungcancer tidigt

Idag finns ingen effektiv metod att upptäcka lungcancer så tidigt i processen att patienten har en stor chans att botas. En metod med skiktröntgen (datortomografi) har testats, men ännu saknas tillräckliga data för användning av metoden i större omfattning.

Lars Ek förklarar:

– En bra screeningmetod ska kunna hitta små botbara tumörer och därmed kunna minska den totala dödligheten i lungcancer. Ingen metod har hittills lyckats med detta, men forskning pågår med skitröntgen och även med analys av utandningsluft. Resultaten är lovande.

Eftersom en lungcancersjukdom har ett snabbt förlopp är en kort utredningsfas särskilt viktig.

Kliniken har genomfört så kallade LEANprojekt för att förbättra samarbetet mellan olika specialister.

Målet är att minst 80 procent av patienterna ska utredas på högst 21 dagar från misstanke om lungcancer. Före projektet tog utredningar 27 dagar i Skåne, vilket var ungefär som rikets genomsnitt på 28 dagar.

Kvalitet tar tid

– Kvaliteten i utredningen har alltid prioritet 1, säger Lars Ek med eftertryck. Hög kvalitet tar tid vilket gör att målet om kort utredningstid blir svårare att uppnå. När det gäller behandling så opereras endast lungcancer som inte hunnit sprida sig. Ungefär en fjärdedel av alla patienter opereras idag och av dem klarar sig hälften.

– Det innebär att även med dagens bästa metoder kan lungcancer för de allra flesta patienter bli en kronisk sjukdom som kan bromsas med nya läkemedel och strålbehandling. Men, säger Lars Ek, idag kan vi inte bota patienter med spridd lungcancer.

Ur broschyren ”Cancer i Skåne – en väckarklocka för hela Sverige”. Utgiven 2010 av Skånes universitetssjukhus, divisionen för cancer och blodsjukdomar. Text/projektledning: Mix Public relations. Foto: Fredrik Hjerling.

Related posts:

1. Cancer i Skåne – en väckarklocka för hela Sverige
2. Tema cancer: Ovanlig cancer kräver centralisering
3. Tema cancer: Snabbare vårdkedja vid bröstcancer

Rödfärgat hår. Foto: Spiderdog, Flickr

I slutet av 1970-talet förbjöds många ämnen i hårfärger eftersom de var cancerframkallande i djurförsök. I dag tillåts 318 olika ämnen i hårfärger.

Det är fortfarande oklart om dagens tillåtna ämnen i hårfärger är säkra ur hälsosynpunkt. En stor grupp ämnen, som det finns osäkerhet kring, är de aromatiska aminerna, som förekommer särskilt i mörka och röda hårfärger.

Känslig mätmetod utvecklas

Vi utvecklar en metod för att mäta aromatiska aminer som har bundits in till hemoglobinet i röda blodkroppar (så kallade addukter). Metoden är mycket känslig och mäter halter i pikogram-nivå. På så sätt kan vi mäta exponeringen under en 3-månadersperiod – dvs den röda blodkroppens livslängd.

Färger, frisörer och kunder undersöks

Vi undersöker halten av de olika aromatiska aminerna i blodprov från 150 frisörer från södra Sverige och lika många från Stockholmsområdet, 30 kunder som regelbundet färgar håret och 60 personer som aldrig har färgat sitt hår. Deltagarna får inte röka, snusa eller använda nikotinplåster, eftersom nikotin och dess nedbrytningsprodukter kan störa analyserna.

Enbart kvinnor 18-55 år ingår i undersökningen – frisöryrket är kvinnodominerat, och fortfarande är det fler kvinnor än män som färgar sitt hår. De frisörer som har höga halter av aromatiska aminer i blodet kommer att undersökas vidare med nya analyser av aromatiska aminer i blod.

Vi vill se om ändrade arbetsrutiner – att exempelvis klippa håret innan färgning – kan minska deras exponering. Vi planerar också att mäta halten av utvalda aromatiska aminer i olika hårfärgningsprodukter.

Vi kommer också att undersöka om frisörernas exponering för de aromatiska aminerna kan påverka DNA i kroppens celler. Vi använder då celler från blod- och urinprov. Det finns skäl att studera detta, eftersom det är känt att en hel del aromatiska aminer kan skada DNA och i hög dos vara cancerframkallande i djurförsök.

Nyttan med studien

Vi kommer att få veta mer om frisörernas exponering för aromatiska aminer. Detta är av betydelse ur arbetsmiljösynpunkt, eftersom kunskapen om eventuella risker med de moderna hårfärgerna är begränsad.

Vi kommer få veta om kvinnor som färgar håret regelbundet tar upp dessa ämnen i kroppen

Resultaten kan komma att få betydelse för eventuella begränsningar/ förbud för att minimera hälsoriskerna för konsumenter genom EU:s kosmetikadirektiv. Sådana begränsningar gagnar också dem som arbetar med dessa produkter.

Text: GABRIELLA JOHANSSON

Artikeln har tidigare varit publicerad i Bulletin, Årgång 28 (2010) Nr 4, från Arbets- och miljömedicin, Lund och Yrkes- och miljödermatologi, Malmö, Lunds universitet.

Related posts:

1. Ämnen i ledbrosk kan ge reumatisk värk
2. Starka ämnen ledtrådar för smärtforskning
3. Forskare tittar närmare på kemikalier i hårfärg

Källa: 3D9S, Protein Data Bank (www.pdb.org)

En bild säger mer än tusen ord, så även inom cancerforskningen. Tredimensionella bilder av den mänskliga cellens olika beståndsdelar har visat sig oumbärliga i jakten på nya läkemedel, men för att erhålla dessa bilder krävs i vissa fall att vi samarbetar med en mycket avlägsen släkting – jästsvampen.

Sedan urminnes tider har människan använt sig av bilder i olika former för att förstå, förklara och för att lösa problem i sin omgivning. Forskningen är inget undantag, tvärtom. Den mänskliga hjärnans vilja att förstå har resulterat i de mest spektakulära bilder som ögat någonsin skådat.

Nobelpris för obetydligt protein

I slutet av 1950-talet lyckades två herrar vid namn Max Perutz och John Kendrew att ta den första tredimensionella bilden av ett protein, en av cellens vanligaste beståndsdelar. Tekniken de använde sig av kallas röntgenkristallografi och bygger principiellt på att små kristaller skapas utav mängder av kopior av ett protein. Dessa belyses sedan med röntgenstrålning vilket genererar en bild av hur proteinerna i kristallen ser ut.

Fotografiet som Perutz och Kendrew tog var av ett relativt obetydligt protein från en kaskelotval. Ändå belönades de kort därefter med Nobelpriset i kemi, mycket på grund av att de försett den övriga forskarvärlden med den ytterst viktiga tekniken att kunna skapa tredimensionella bilder av proteiner.

Jästsvampen ersätter kaskelotvalen

Att skapa kristaller av ett protein kräver enorma mängder av det aktuella proteinet. Till skillnad mot Perutz och Kendrew som hade en hel kaskelotval att tillgå,  är dagens forskare något mer begränsade, både på grund av att kaskelotvalen idag är utrotningshotad men framför allt för att många av proteinerna som intresserar dem inte finns naturligt hos valen. Istället har den enorma kaskelotvalen idag ersatts av den mikroskopiska jästsvampen, ett till synes konstigt val men som bygger på en rad användbara egenskaper som till och med gör jästsvampen till ett bättre alternativ.

Precis som bakterierna i vår omgivning, är jästsvampen en encellig organism. I likhet med varandra så växer båda dessa organismer snabbt, kräver enkla odlingsförhållanden och framför allt så kan forskare lätt manipulera dem till att producera saker, exempelvis proteiner.  Här slutar emellertid många av likheterna. Faktum är att om man tittar tillbaka på den evolutionära utvecklingen, så är jästsvampen betydligt mera lik den mänskliga cellen och i vårt avseende betyder detta att forskare mer eller mindre kan få mänskliga proteiner att produceras av jästsvampar. Inte nog med det, de kan dessutom göra det på ett enkelt, smidigt och effektivt sätt.

(klicka för större bild)

Bilder behövs för att kunna bota cancer

Inuti varje mänsklig cell finns tusentals olika proteiner, alla med en viss typ av funktion. Tillsammans håller de cellen vid liv och låter den utföra sin uppgift i kroppen – ett oerhört komplext och kontrollerat samspel som utvecklats under miljoner år av evolution. Tyvärr kan även det mest väloljade maskineri krångla och om det vill sig illa kan det resultera i uppkomsten av cancer.

Att som forskare försöka utveckla läkemedel mot cancer är som att lägga ett oerhört stort pussel – och alla som någon gång suttit där vid köksbordet framför alla tusentals bitar vet att det hjälper oerhört mycket om man vet hur motivet ser ut. Med andra ord är bilder av proteiner mycket kraftfulla redskap för forskare i kampen mot cancern.

Viktigt samarbete

I det samarbete som vi på Avdelningen för experimentell patologi i Malmö nyligen inlett med Avdelningen för biokemi och strukturbiologi i Lund,  pågår arbetet för fullt att med hjälp av jästsvampar, producera och skapa bilder av ett antal viktiga proteiner – proteiner som man vet är starkt involverade i många former av cancer. Vår förhoppning är att bilderna inte bara ska säga mer än tusen ord, utan även resultera i framtida läkemedel mot en utav vår tids största folksjukdomar – cancern.

Text: RICKARD LINNSKOG

Related posts:

1. Verkligheten får färg tack vare tunn elektrod
2. Petra Nilsson: Beskyddarna blir fiender vid Crohns sjukdom
3. Jästsvampar på huden kan förvärra atopiskt eksem

De kliniska genetikerna i Lund har länge intresserat sig för kromosomavvikelser i tumörceller, särskilt s.k. translokationer där två kromosomer bryts av och byter delar med varandra. Vid en translokation brukar inget genmaterial försvinna, men i hibernomceller visar det sig att två s k tumörsuppressorgener försvinner – inte bara de två gener som funnits på den avbrutna kromosomen, utan också de som funnits på dess opåverkade kopia.

– Det var ett helt oväntat fynd. Något sådant har aldrig tidigare beskrivits i samband med translokationer i en tumörcell, säger professor Fredrik Mertens.

Komplexa genetiska förändringar

Ett annat oväntat resultat var att de genetiska förändringar som krävs för att de två generna ska förloras är mycket komplexa. Förutom själva translokationen handlar det om en väldigt lång serie mindre kromosomförändringar.

– Den gängse uppfattningen har annars varit att komplexa genetiska förändringar bara förekommer i maligna tumörer. Hibernom är ju en godartad tumör, så att dess uppkomst också var förknippad med så komplexa förändringar var en överraskning, menar Fredrik Mertens.

Markörer behövs

Forskargruppen fortsätter nu dels med experimentellt arbete kring hibernomceller, dels med att hitta genetiska särdrag för de många hundra fettvävstumörer som finns. Det finns ett stort behov av markörer för diagnostik och prognostik på området, eftersom det ibland kan vara svårt för en patolog att skilja på godartade och elakartade tumörer.

Text: INGELA BJÖRCK

Tidigare publicerat som pressmeddelande från Medicinska fakulteten vid Lunds universitet, 16 november 2010

Related posts:

1. Orsaker till tumörsjukdomen hibernom klarlagda

Den gängse teorin har varit att genetiska förändringar i tumörceller uppkommer i flera steg under mycket lång tid.

Men en aktuell studie gjord av forskare vid Lunds universitet visar att det inte alls behöver vara så, utan att cancerceller istället på en och samma gång kan ådra sig flera stora kromosomförändringar.

Genom att filma cancerceller under tillväxt upptäckte forskarna att tumörceller kan genomgå en speciell form av delning som inte ses i friska celler. Resultaten presenteras i den vetenskapliga tidskriften PNAS. Bakom studien står forskaren och läkaren David Gisselsson Nord och kollegor i hans forskargrupp.

Många tumörceller innehåller extra kopior av kromosomer

- Vi vet sedan länge att förändringar i enskilda cellers arvsmassa spelar roll för utvecklingen av tumörer. Men vi känner inte till mycket om hur de genetiska förändringarna i tumörcellerna egentligen uppkommer. Framförallt har det varit svårt att förstå varför många tumörceller innehåller extra kopior av en eller flera kromosomer, trots att detta är den vanligaste typen av kromosomavvikelse i cancerceller, säger David Gisselsson Nord.

Forskargruppens fynd innebär ny och viktig kunskap om hur sådana kromosomskador kan uppkomma. Genom att de kunnat filma cancerceller under tillväxt över en längre tid upptäckte de att tumörceller kan genomgå en speciell form av delning.

Delar sig i tre delar i stället för två

Normala celler delar sig i två motsatta riktningar och vi vet sedan tidigare att tumörceller ibland delar sig mot tre olika poler.

- Desto mer förvånande blev vi när vi såg att två av de tre polerna ofta smälte samman till en enda dottercell. Den dottercellen fick på så vis extra kopior av en eller flera kromosomer. När vi fortsatte att filma cellerna visade det sig att dessa kunde fortsätta att dela sig och på så vis gav upphov till nya cancerceller med en kromosomuppsättning som skilde sig från den ursprungliga cellen, säger David Gisselsson Nord.

- Dessa samtidiga stora kromosomförändringar kan vara en förklaring till varför även tumörer hos små barn, som ju inte har haft samma tid på sig att tillväxa, kan uppvisa omfattande förändringar i arvsmassan, fortsätter han.

Ny teknik för att filma levande celler

Studien, som har skett i nära samarbete med det nystartade Lundaföretaget PHI AB är utförd på celler från en typ av cancer som kallas Wilms tumör, en sjukdom som i regel drabbar barn i förskoleåldern.

Att man inte förrän nu kunnat genomföra en studie av denna typ beror på att det tidigare varit svårt filma levande celler i detalj under längre tid utan att exponera cellerna för skadligt fluorescensljus. Som ett alternativ använde nu forskarna sig av s.k. digital holografisk mikroskopi som gör det möjligt att med hög upplösning avbilda levande celler under mer än en vecka med minimal exponering för strålning.

Både forskargruppen i Lund och andra grupper har tidigare visat att en hög andel felaktiga celldelningar av den typ som de nu studerat är kopplad till högre risk för barn med Wilms tumör att avlida i sjukdomen.

- Nu kan vi lättare förstå varför det är på det viset, eftersom man tror att ansamlig av celler med sinsemellan olika arvsmassa inom en tumör gör att den svarar sämre på cellgiftsbehandling. Men detta är bara teorier än så länge, säger David Gisselsson Nord.

Förhoppningen är att denna typ av celldelning på något sätt kan användas som mål för cancerbehandling, men forskning är komplicerat och ännu återstår mycket.

- Just nu är det viktigaste att invänta att våra fynd bekräftas av andra studier, säger David Gisselsson Nord.

Text: KATRIN STÅHL

Pressmeddelande från Lunds universitet 9 november 2010 

Related posts:

1. Cancerceller som själva tillverkar cellgift mot tumörer!
2. Mikromolekyler ökar kunskap om prostatacancer
3. Niklas Loman: Ökad genetisk kunskap förbättrar bröstcancervården

På senare år har både existensen och betydelsen av så kallade cancerstamceller blivit ifrågasatt. Vissa har menat att de förekommer vid alla former av cancer, och att de är upphovet till själva cancern. Andra har menat att alla cancerceller har förmågan att bilda och bibehålla en cancersjukdom.

Nu har forskare för första gången kunnat visa kliniskt att cancerstamceller har betydelse för återfall vid en viss form av blodcancer. Cancerstamcellerna visade sig vara motståndskraftiga mot en behandling som effektivt eliminerade övriga cancerceller. 

– Den grundläggande frågan är om alla cancerceller är lika, och om varje cancercell kan ge upphov till en tumör. Eller om det bara är vissa cancerceller, så kallade cancerstamceller, som är kapabla att bilda nya tumörer. Det berättar professor Sten-Eirik W. Jacobsen, numera verksam vid University of Oxford.

Han och hans tidigare team vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus har studerat patienter med en viss form av blodcancer, myelodysplastiskt syndrom (MDS).

– Vi hade redan tidigare isolerat och karaktäriserat sällsynta celler som hade egenskaper som cancerstamceller hos patienter med denna sjukdom. Redan för tio år sedan publicerade Lars Nilsson, tillsammans med Ingbritt Åstrand-Grundström, ett viktigt arbete där de identifierade de sannolika cancerstamcellerna för MDS. De är också två av medförfattarna till den här studien.

Cancerstamceller överlevde behandlingen

Det Jacobsens forskarteam nu har kunnat visa i en artikel som nyligen publicerades i den ledande medicinska tidskriften New England Journal of Medicine, är att cancerstamcellerna vid sjukdomen MDS överlevde den behandling som effektivt eliminerade övriga cancerceller i patienterna.

Cancerstamceller. Wikimedia Commons (Klicka på bilden för att få den större.)

Forskarna studerade cancerstamceller i patienternas benmärg – både före och efter behandling med läkemedlet Lenalidomide – och kunde visa att nästan alla cancerceller var effektivt eliminerade efter behandlingen.

– Däremot såg vi att alla patienter i studien hade kvar de sällsynta och unika cancerstamcellerna i benmärgen efter behandlingen, säger Sten-Eirik Jacobsen. Dessa celler var med andra ord resistenta mot behandlingen. Efter några år kunde vi också se att sjukdomen återkom hos många av dessa patienter, vilket tyder på att cancerstamcellerna var ansvariga för detta.

Klinisk betydelse för att undvika återfall av sjukdomen

Att den här studien är så viktig beror på att forskarna nu i patientstudier har kunnat visa existensen av cancerstamceller vid sjukdomen MDS, och att dessa celler är unikt resistenta mot en i övrigt effektiv behandling. Med tiden kunde man också se att detta ledde till återfall av sjukdomen.

– Vi vet nu att dessa celler förmodligen är de viktigaste cellerna vid uppkomsten och utvecklingen av MDS, säger Sten-Eirik Jacobsen. Och att cancerstamcellerna vid MDS är ansvariga för återfall av sjukdomen efter behandling. Nu kan vi arbeta vidare med att isolera dem och förstå hur de fungerar. Kan vi ta reda på vad som är fel i dessa celler, har vi en möjlighet att angripa dem med specifika läkemedel.

Text: Nina Hult

Artikeln är tidigare publicerad på Medicinska fakultetens hemsida vid Lunds universitet som månadens vetenskapliga artikel oktober 2010.

Related posts:

1. Kees-Jan Pronk: Kan åldrande celler leda till nya behandlingar av blodcancer?
2. Nytt verktyg i kampen mot blodcancer
3. Förbisedd orsak till högt blodtryck – kan vara binjuresjukdom

Acetylsalicylsyra, den verksamma substansen i flera vanliga värktabletter som Magnecyl, Albyl och Treo, har sedan länge använts som blodproppshämmande medel. Nu visar en stor svensk-brittisk studie att acetylsalicylsyra skyddar, även i små doser, mot tjocktarmscancer.

Professor Bo Norrving vid Lunds universitetssjukhus är en av dem som i sin forskning på hjärtpatienter bidragit med data till studien. Hör honom kommentera de nya resultaten i Vetenskapsradion.

Studien publiceras i tidskriften the Lancet.

Foto: Dreamstime

Related posts:

1. Tema cancer: Leta efter förstadier till tarmcancer!
2. Läkande stygn – hjälp vid tarmcancer?
3. Solens strålar kan skydda mot diabetes

ERC Starting Grant ges till nyskapande och banbrytande grundforskning.

European Research Council (ERC) delar i sin tredje utlysning ut cirka 580 miljoner euro. Det var totalt 2 873 forskare från hela Europa som ansökte om ERC Starting Grant 2010. Ramin Massoumi är en av de drygt 400 unga europeiska toppforskare som fick det det prestigefyllda forskningsstödet.

Ramin Massoumi

- Jag är självfallet oerhört glad och stolt över att ha fått detta forskningsstöd och det känns väldigt inspirerande att få ett erkännande för den forskning man bedriver, säger Ramin Massoumi.

Sen tidigare vet man att förändring och mutationer i vissa av våra gener, så kallade onkogener och tumörhämmande gener, ökar risken för utveckling av tumörsjukdom.

Ramin Massoumi hoppas med sin forskning kunna förstå hur förändringarna i dessa gener kan orsaka cancer.

- Om vi kan klarlägga och förstå själva förändringsprocessen, kan vi också kartlägga de signalvägar som leder till tumörutveckling, säger Ramin Massoumi.

Tillsammans med sina forskarkollegor inriktar han sin forskning på olika former av hudcancer. Forskargruppen ska tillverka selektiva antitumörmediciner och testa dessa på djurmodeller med modifierade arvsanslag för de olika hudcancersjukdomarna.

Idag är kunskaperna begränsade vad gäller onkogeners och tumörhämmande geners olika funktioner och deras inblandning i utvecklingen av tumörer.

- Vi vill fokusera på hur enskilda proteiner samverkar vid tumörutveckling och det kan vi göra i denna studien. Min förhoppning är att resultaten kan leda till utveckling av nya läkemedel, säger Ramin Massoumi.

Text:  KATRIN STÅHL

Nyhet från Medicinska fakulteten, 22 oktober 2010

Related posts:

1. FÖRELÄSNING: Melanom och annan hudcancer
2. Hossein Delavaran: Ny satsning mot stroke – vår tids folksjukdom!
3. Kampen mot artros – bättre bilder ger bättre prognos

Jordbävning i Eskilstuna. 50 000 levande grävs ut ur ruinerna. Sen lämnas de åt sitt öde. Ungefär så kan man beskriva svensk cancervård. Men Kerstin Diab fick god hjälp av den psykosociala enheten i Lund.

– Här fick jag professionell hjälp där jag kunde stanna upp och tänka på alla måsten och vad sjukdomen innebär fortsättningsvis, berättar hon.

För hennes del kom cancern i kapp henne mentalt först efter flera år av kamp mot sjukdomen. Hennes situation är inte unik.

Följa patienten hela vägen

Var tredje svensk kommer att drabbas av cancer. Men sex av tio lever fortfarande tio år efter första behandling. Allt fler i en allt mer åldrande befolkning kommer att leva med cancer. Allt fler anhöriga berörs av den smärta och oro som är sjukdomens följeslagare. Men hittills har sjukvården främst nöjt sig med de medicinska framstegen.

– Stödet till den cancersjuke och de anhöriga berör emellertid alla vårdgivare och inkluderar fysik, psyke, socialt liv och frågor om livets mening. Vården måste följa med patienten på hela resan, säger psykolog Maria Hellbom, chef för enheten för rehabilitering och stöd vid SOK, Skånes onkologiska klinik.

Fysisk aktivitet stärker livskvaliteten

En bärande tanke är att göra patienten mer aktivt delaktig i sin behandling – allt efter hennes personliga förutsättningar.

– Det har exempelvis gjorts fler än 70 kontrollerade studier som visar att fysisk träning – varav minst en studie med högintensiv sådan – inte skadar patienten. Tvärtom stärks fysiken samtidigt som livskvaliteten förbättras och tröttheten minskar, säger sjukgymnasten Anna Johnsson.

– Det viktiga är att patienten känner att hon är med i kampen mot sin cancer, säger Maria Hellbom.

Fortfarande saknas resurser till detta inom svensk cancersjukvård. Teamet på SOK i Malmö och Lund har börjat ändra på det

Text: PER LÄNGBY

Foto: Dreamstime

Related posts:

1. Tema cancer: Ovanlig cancer kräver centralisering
2. Känsla av sammanhang ger bättre rehabilitering
3. Det går att förebygga ärftlig cancer

Pågående utveckling av mer avancerade s.k. ”avbildningssekvenser” ger oss ökade möjligheter att t.ex. studera vattenmolekylens rörlighet eller förändringar av kemiska substanser i hjärnan vid olika sjukdomstillstånd och därigenom öka vår förståelse av dessa.

Genom att använda dessa nya sekvenser kan vi utan kirurgiska ingrepp inte bara studera en enskild sjukdom utan också prognostisera dess förlopp.

Detta ger oss även möjlighet att genom upprepade undersökningar studera resultat av en behandling och få indikationer om hur den kommer att lyckas.

Utvärdera behandling av hjärntumörer

Under senare år har jag i min forskning fokuserat på utvärdering av behandling av hjärntumörer och på ökad förståelse av effekterna av strålbehandling av hjärnan – inte bara på själva hjärntumören men också på den omgivande normala hjärnsubstansen som också blir bestrålad.

Detta är viktigt för att skilja tumörrecidiv från strålrelaterade skador, vilket är det svåraste kliniska och radiologiska dilemmat vid utvärdering av behandlingar.

Tidigt kunna hitta rätt behandling

Tillsammans med kolleger i USA försöker jag med hjälp av avancerad MRI finna prognostiska markörer och en statistisk modell som kan hjälpa oss förutspå resultatet av behandlingar av hjärntumörer.

Målet är att tidigt, redan under pågående strålbehandling, korrekt prognostisera vilka patienter som kommer att svara på behandlingen och hos vilka behandlingen inte kommer att ha någon effekt. Detta ger möjligheter att tidigt kunna ändra eller avbryta en behandling som inte fungerar och att prova något annat för att uppnå ett så bra resultat som möjligt.

Mycket av det jag gör handlar om att hjälpa att ge den cancersjuke patienten mesta möjliga livskvalitet.

Text: Pia C Maly Sundgren

Från broschyren ”Professorsinstallation 15 oktober 2010″ som tagits fram av Kommunikationsavdelningen vid Lunds universitet.

Related posts:

1. Aki Johansson: Hjärnans påverkan vid depression
2. Träning återskapar funktion efter stroke
3. Ingrid Hansen Pupp: Hjärnans utveckling efter mycket för tidig födelse

Madeleine Durbeej-Hjalt forskar om sjukdomen muskeldystrofi som innebär att musklerna gradvis bryts ned och ersätts med fett och bindväv. Hennes fokus är att öka förståelsen för vilka molekylära mekanismer som styr muskelnedbrytningen och att hitta botemedel mot sjukdomen. Läs mer

Bengt Sivberg forskar om  psykiska funktionshinder hos barn och ungdomar, exempelvis autism. Han arbetar bland annat med att utveckla sätt att tidigt upptäcka barn störningar i utvecklingen, och studera olika behandlingar för att mildra deras problem. Läs mer

Pia C Maly Sundgren forskar om nya sätt att använda magnetkameraundersökningar av hjärnan vid olika sjukdomstillstånd, exempelvis hjärntumörer.
Läs mer

Hanne Tönnesen forskar om hur man kan förbättra behandlingsresultaten vid behandling av alkohol- och drogberoende.
Läs mer

Hans Bengtsson forskar om hur barns förmåga att förstå sig själva och andra människor kan utvecklas. Det kan exempelvis hjälpa barn som är oroliga och har dåligt självförtroende.
Läs mer

 Foto: Kennet Ruona

Related posts:

1. Fem nya professorer vid Medicinska fakulteten
2. Petru Liuba: Forskning för att förebygga framtida hjärtsjukdomar
3. Chilipeppar-forskning öppnar för bättre smärtlindring

Leukemi är cancer i blodet och innebär att vissa vita blodkroppar ökar i antal. Det finns både kroniska leukemier som kan ha en långsam utveckling under flera år, och akuta leukemier med ett snabbt förlopp.

Helena Ågerstam

– Vi har använt oss av ett cellsystem som inte har tillämpats i detta sammanhang förut och som känns mer relevant för att studera sjukdomen, berättar Helena Ågerstam som är doktorand i professor Thoas Fioretos forskargrupp vid Sektionen för klinisk genetik. Vi använder normala blodstamceller som utgångspunkt för våra undersökningar.

När man tidigare har studerat blodcancer på laboratoriet har man till största delen använt cellinjer – celler som lever för evigt, eller normala celler från mus.

Cellinjer har fått en mängd nya genetiska förändringar som de inte hade från början, och det är också känt att blodcancerutvecklingen i musceller skiljer sig från förloppet hos människa. Detta gör att det kan vara svårt för forskarna att dra korrekta slutsatser om sjukdomen.

Förändringar i stamceller en orsak till cancer

Lundaforskarna har i stället använt normala blodstamceller från navelsträngsblod. Blodstamceller finns framför allt i benmärgen hos vuxna, men hos nyfödda kan man även hitta dessa celler i de små mängder blod som finns kvar i navelsträngen efter förlossningen.

Stamceller är celler som kan utvecklas vidare till olika celler i kroppen. Och det är i dessa outvecklade celler man tror att många av de genetiska förändringarna uppkommer när cancer utvecklas. Det är därför forskarna vill studera vad som händer när genetiska förändringar introduceras i normala blodstamceller.

– Idag vet vi att många leukemier har sitt ursprung i omogna celler – antingen stamceller eller något utvecklade blodceller, säger Helena Ågerstam.

Klicka på bilden för att få den större. Illustration: Helena Ågerstam

Illustration som visar den klassiska modellen för hematopoes, dvs. blodbildningen: Hematopoetiska stamceller (HSC) bildas i benmärgen och kan utvecklas till alla olika typer av blodceller. Exakt hur detta går till vet forskarna inte men man tror att HSC kan utvecklas i två olika riktningar – till de så kallade lymfoida cellerna (CLP, common lymphoid progenitor) eller till myeloida celler (CMP, common myeloid progenitor). När CMP och CLP mognar ytterligare bildas de olika typerna av blodceller. CLP kan utvecklas vidare till en viss typ av vita blodkroppar som kallas för B-lymfocyter, T-lymfocyter respektive NK-celler. CMP kan utvecklas vidare till vita blodkroppar som makrofager och neutrofiler, till blodplättar eller till röda blodkroppar.

Felaktiga signaler till cellerna

Hos patienter med sjukdomen EMS – en mycket ovanlig form av blodcancer med ett oerhört snabbt förlopp – har forskarna kunnat hitta förändringar i bland annat en gen som kallas FGFR1.

Det protein som FGFR1-genen kodar för har en viktig funktion i cellerna. Normalt sett sitter proteinet på cellytan och signalerar till cellen att den exempelvis ska dela sig eller börja växa till.

– Men hos dessa leukemipatienter fortsätter FGRF1-proteinet att signalera hela tiden, vilket leder till att cellerna växer okontrollerat. Då har en blodcancer uppstått.

Men vad händer om man sätter in den här förändringen i en omogen normal blodstamcell? Och vad händer när dessa celler sedan överförs till mus?

Helena Ågerstam berättar att de kunde se liknande sjukdomssymptom som vid EMS om de förändrade stamcellerna fördes in i möss. De fick fler vita blodkroppar av en viss typ in benmärgen än vad som är normalt.

Bilderna ovan visar till vänster benmärgen hos en mus som har fått normala stamceller från människa. Till höger ser man en ansamling av så kallade blaster (omogna och ofunktionella blodceller) i benmärgen från en mus som transplanterats med den förändrade BCR/FGFR1-genen. Bilder: Helena Ågerstam.

Framtida studier

På sikt hoppas forskarna lära sig förstå den här sjukdomen och andra leukemier bättre.

Ett sätt att gå vidare med studien är att se vilken effekt behandlingar med läkemedel som blockerar den förändrade genen har. 

– Sen kan man ju tänka sig att skapa en liknande modell för andra former av blodcancer, säger Helena Ågerstam. EMS är ju en ovanlig sjukdom, men om man kunde göra en modell för till exempel kronisk myeloisk leukemi som är en vanligare sjukdom hade det varit mycket värdefullt. Det har faktiskt ingen lyckats med ännu.

Text: Nina Hult

Artikeln är tidigare publicerad på Medicinska fakultetens hemsida vid Lunds universitet som månadens vetenskapliga artikel augusti 2010.

Related posts:

1. Om konsten att odla blodstamceller från navelsträngar
2. Cancerstamceller orsak till återfall vid blodcancer
3. Kees-Jan Pronk: Kan åldrande celler leda till nya behandlingar av blodcancer?

Läkemedel som bygger på makromolekyler som DNA, siRNA och olika peptider tros få stor betydelse för behandlingen av tumörsjukdomar. Men det är svårt att transportera makromolekylerna till cellens inre och ännu svårare att veta om de hamnat på rätt plats inuti cellen, vilket kan vara avgörande för om behandlingen lyckas. En forskargrupp ledd av Mattias Belting har upptäckt en ny väg för att transportera in makromolekyler till cancerceller samt en ny metod för att studera vart i cellen de tar vägen.

Metoden utnyttjar en viss antikropp som har förmågan att effektivt transportera makromolekyler till celler. Under sitt avhandlingsarbete lyckades AT-läkaren och forskaren Anders Wittrup koppla ihop dessa antikroppar med magnetiska nanopartiklar på ett sätt som gör att man kan studera i vilka vesikler, ”rum” i cellen, de hamnat.

– Med de magnetiska nanopartiklarnas hjälp kan vi findissekera cellens inre anatomi och ”fiska ut” de aktuella rummen. Det är något helt nytt, säger Mattias Belting, läkare och forskare vid Lunds universite och Skånes onkologiska klinik.

Celldelar går inte sönder

Hittills har man bara kunnat analysera cellerna genom att slå sönder dem och separera dem efter sammansättningen av lipider, proteiner och andra ämnen. Det kan liknas vid att slå sönder ett hus och sedan analysera de olika beståndsdelarna i rivningshögen. Med den nya magnetbaserade tekniken slår man bara sönder cellväggarna (husets ytterväggar) och kan sedan fiska ut ett intakt rum för att kunna studera det närmare.

I en studie som nyligen publicerats i Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS) redovisar forskargruppen upptäckten av en ny transportväg med den magnetbaserade metoden. Man har bl.a. funnit att ett protein kallat GRP75, som tidigare beskrivits i samband med helt andra funktioner i cellen, var avgörande för att den studerade makromolekylen skulle kunna ta sig in i cellen.

Öppnar för nya strategier

Den nya metoden förväntas få användning i många olika sammanhang.

– Magnetiska nanopartiklar kan ju kopplas till vilka antikroppar eller ligander som helst, som tar olika vägar in i cancercellen och beger sig till olika ”rum” i cellen. Med vår teknik blir det förhoppningsvis möjligt att studera alla dessa rum och utveckla nya strategier för att transportera makromolekyler in i tumörcellerna. Jag tror att vi är bara i början av en mycket intressant resa! säger Mattias Belting.

Pressmeddelande från Lunds universitet 16 juli 2010.

Bild: Dreamstime och Roger Lundholm

Related posts:

1. Mattias Belting: Nya vägar för bättre cancerbehandling
2. Forskningsprojekt för bättre cancerbehandling
3. Effektivare cancerbehandling med ny kamera

– I Skåne förbereder vi oss för framtiden genom att bygga upp ett regionalt cancercenter för södra Sverige, RCC Syd. Där ska vi analysera orsakerna bakom den höga cancerförekomsten och utforma strategier för att åstadkomma en cancervård där forskning och framsteg står i fokus så att patienterna får den allra bästa vården. Det säger Carsten Rose, professor och divisionschef vid divisionen för cancer och blodsjukdomar vid Skånes Universitetssjukhus.

– Vi ska få fler patienter att medverka i kliniska studier, inte minst fler invandrare som idag är underrepresenterade när det gäller medicinsk forskning. Vi behöver satsa mer på cancerprevention och tidig upptäckt och vi måste pröva nya metoder för att nå medborgarna i vårt mångkulturella landskap, berättar Carsten Rose.

Text: PER LÄNGBY

Pressmeddelande från Skånes universitetssjukhus 8 juli 2010

Related posts:

1. Tema cancer: Lungcancer vanligare i Skåne
2. Prostatacancer minskar i södra Sverige
3. Tema cancer: Ovanlig cancer kräver centralisering

– Tiden finns inte alltid där. Man börjar med att forska på fritiden. Nu är jag ledig två dagar i veckan från mitt arbete för att kunna forska. Jag har precis blivit antagen som doktorand vid Medicinska fakulteten och det känns fantastiskt roligt!

Marlene Malmström är sjuksköterska och möter i sitt arbete framför allt patienter med cancer i matstrupe och magsäck. Marlene Malmström påbörjade sin forskning för drygt ett år sedan och har hittills tittat på hur patienterna upplever sin livskvalitet både inför och efter operationen. Genom enkäter och intervjuer ska Marlene Malmström i sin forskning se hur man kan underlätta patienternas återhämtning efter operationen.

– Det vi har sett hittills är att patienterna upplever att deras livskvalitet är försämrad det första halvåret för att sedan plana ut. Många känner smärta och har problem med matleda, tidig mättnadskänsla och illamående efter operationen. Nu vill vi gå vidare och hitta de faktorer som kan förbättra omvårdnaden så mycket som möjligt för dessa patienter.

Det är en relativt liten grupp patienter – ungefär 60 opereras per år för cancer i matstrupe eller magsäck på Skånes universitetssjukhus i Lund. Huvuddelen av de patienter som tillfrågas att delta i studierna väljer att delta och Marlene Malmström upplever att många känner sig tacksamma för den hjälp de har fått från sjukvården och vill ge något tillbaka.

– Jag brinner verkligen för att försöka hjälpa den här patientgruppen och jag vill i min forskning hitta de saker – även små saker – som kan göra skillnad för patientens livskvalitet efter operationen. För mig är forskningen en viktig del av vården och här på vår avdelning finns en stor vilja att utveckla verksamheten. Jobbet blir också roligare då.

Text: NINA HULT

december 2009

Related posts:

1. Bemötandet avgör hur vården upplevs av närstående
2. Sämre livskvalitet vid fallskada
3. Forskningscentrum om beroende och livskvalitet

– Patienternas tumörer har krympt i många av fallen, berättar läkaren Niklas Loman vid Skånes onkologiska klinik.

Studien har i dagarna presenterats i tidskriften the Lancet. Niklas Loman har svarat för det svenska deltagandet som omfattat en handfull patienter av de 111 som deltagit från olika länder på tre kontinenter.

Studien har omfattat patienter med ärftlig bröst- eller äggstockscancer och med mutationer. Det rör sig om förändringar i BRCA1-genen eller BRCA2-genen, och alla med allvarliga återfall i sin sjukdom.

Utnyttjar svaghet

Läkemedlet, som heter Olaparib, är helt nytt och det utnyttjar en svaghet i tumören.

– Just den brist tumören har fått genom mutationen som inträffat är det som utnyttjas, förklarar Niklas Loman. Det ämnet finns kvar i andra av kroppens gener varför biverkningarna av läkemedlet är ringa.

Bra effekt

Effekten av medicinen kunde konstateras hos 41 procent av patienterna med bröstcancer och 33 procent med äggstockscancer. Patienter i studien hade tidigare genomgått omfattande behandling mot sina cancersjukdomar.

Risken att få sjukdomen genom den ärftliga dispositionen är stor. Exempelvis finns det kvinnor som låter operera bort sina bröst i förebyggande syfte.

BRCA-generna utnyttjas ofta för bedömningar av risken hos friska individer att insjukna, men kan i framtiden också komma att användas för att välja rätt behandling till patienter med bröst- och äggstockscancer.

Tar aktiv del

Det nya läkemedlet har tagits fram av AstraZeneca och finns bara tillgänglig för studier. Flera andra läkemedelsföretag håller på med utveckling av liknande läkemedel.

– Jag hoppas läkemedelsbolagen kommer att fortsätta utveckla PARP-inhibitorer – som är den läkemedelsgrupp Olaparib tillhör – och som visat sig vara bra för patienterna. Vi på Skånes universitetssjukhus tar gärna fortsatt aktiv del i nya studier, säger Niklas Loman.

Text: HANS-GÖRAN BOKLUND

Pressmeddelande från Skånes universitetssjukhus, 6 juli 2010.

Related posts:

1. Niklas Loman: Ökad genetisk kunskap förbättrar bröstcancervården
2. Cancerstamceller orsak till återfall vid blodcancer
3. Enkelt test förutspår risk för återfall i bröstcancer

Prostatacancer är den absolut vanligaste cancerformen i Sverige. Antalet nya fall i Södra sjukvårdsregionen nästan fördubblades mellan åren 1996 och 2004, från 1082 till 1809. Efter år 2004 stannade denna ökning av, för att sedan minska. År 2007 var antalet nya fall 1631. Södra sjukvårdsregionen omfattar Skåne, södra Halland, Blekinge och Kronoberg.

Tidig upptäckt

De ökade fallen fram till 2004 berodde främst på mer aktiv diagnostik, med blodprovet PSA. Utan PSA-test hade många av dessa tumörer upptäckts betydligt senare eller inte alls. Prognosen vid tidig upptäckt av sjukdomen är bättre med större möjligheter att behandla den med framgång.

Den ökade diagnostiken av tidiga tumörer minskar förekomsten av spridd prostatacancer i samtliga län i regionen. Samtidigt kan PSA-testning leda till en cancerdiagnos hos män som aldrig skulle ha insjuknat i prostatacancer.

Fler äldre

En annan viktig orsak till det ökade antalet fall av prostatacancer är det kraftigt ökande antalet äldre män i befolkningen. Denna ökning kommer att fortsätta och ställa höga krav på sjukvården.

Kronoberg ökar

Ett undantag finns från minskningen i antalet nya fall. Det gäller Kronobergs län. Där har antalet nya fall fördubblats på tre år!

Orsaken är att man där först de senaste åren fått en utbredd provtagning med PSA i den manliga delen av befolkningen. Även i Kronobergs län kan man förvänta sig en kulmen inom något år, följd av en minskning.

Regionalt register

Sammanställningen är gjord av Sydsvenska prostatacancergruppen och bygger på en regional sammanställning från Nationella prostatacancerregistret vid Onkologiskt Centrum i Lund.

Text: HANS-GÖRAN BOKLUND

Pressmeddelande Skånes universitetssjukhus, 5 juli 2010.

Related posts:

1. Föreläsning i Malmö 4 oktober: Varför får man prostatacancer?
2. Svår prostatacancer kräver nya läkemedel
3. Halverad risk för prostatacancer hos infertila män

– Det här är kanske vårt allra mest spännande projekt hittills!  

Det berättar Mattias Belting som är läkare och docent vid Skånes Onkologiska klinik i Lund. Tillsammans med kliniker och biomedicinska forskare försöker han förstå mekanismerna för cancer.  

Bilden visar hjärntumörceller (glioblastom) i grönt i samverkan med blodkärlceller (endotel) i rött. Pilarna markerar vesikelpartiklar som överförts från cancerceller till endotelceller. Mattias Belting och hans medarbetare undersöker betydelsen av dessa vesikler för kärlnybildning (angiogenes) och metastasering.

Transportvägar betydelse för tumörtillväxt 

– Det vi framför allt studerar just nu är ett helt nyupptäckt sätt för tumörcellerna att kommunicera på, berättar Mattias Belting. Vi är en av de första forskargrupperna i världen som tittar på detta i cancerceller.  

Det Mattias Beltings forskargrupp har studerat under de senaste åren har varit olika sätt som ämnen kan transporteras in och ut ur cellerna. Det senaste projektet knyter samman kunskap från tidigare projekt och kan på sikt få stor betydelse för den kliniska cancerforskningen, menar Mattias Belting.  

– Vi intresserar oss för vilka signaler en tumör skickar ut i sin omgivning för att aktivera och locka till sig andra celler. Tumören stimulerar till exempel bildningen av blodkärl för att den ska få tillräckligt med syre och näring för att kunna växa.  

– Det vi nu tittar på är ett system som cellerna använder för att transportera nukleinsyror, framför allt RNA, ut ur cellerna i form av virusliknande partiklar, så kallade exosomer eller mikrovesikler. Detta fält är mycket nytt och endast ett fåtal rapporter har beskrivit fenomenet i däggdjursceller. Det här kan vara nästa stora revolution inom cellbiologin! säger Mattias Belting.  

Hitta aggressiva tumörer

Förutom att denna kunskap kan ge en bättre förståelse för varför tumörer uppstår och hur man kan bekämpa dessa, kan man även tänka sig att det på sikt kan få betydelse för diagnostiken av cancer.  

Mängden av cirkulerande mikrovesikler i blodet och deras innehåll av proteiner och RNA har kopplats till tumörers aggressivitet. RNA liknar DNA och hjälper till att omvandla den genetiska informationen i DNA till olika slags proteiner som behövs för att cellerna ska kunna överleva och växa. 

Cancerläkaren och forskaren Mattias Belting vid ett så kallat konfokalmikroskop som med hjälp av laserljus kan skapa tredimensionella bilder av cellernas inre. Foto: Roger Lundholm.

Möjlig väg för framtida behandlingar 

Just nu håller forskarna på att studera den här nya typen av ”signalämne” i cellerna för att förstå vad det har för funktion – och vad som har gått snett i cellerna när tumörer bildas. Ett viktigt mål för forskningen är också att hitta nya sätt att behandla cancer – och en möjlighet skulle kunna vara att rikta behandlingen mot dessa virusliknande partiklar.  

– Vi har länge varit intresserade för hur man i terapeutiskt syfte kan få in nukleinsyror i cellerna, säger Mattias Belting. Det skulle kunna vara ett sätt att stänga av vissa signaler i cancercellerna för att få dem att sluta växa. Vi har tidigare i vår forskning hittat en viktig transportväg in i cellerna som skulle kunna användas för den här typen av läkemedel. Kanske kan även de nyupptäckta virusliknande partiklarna vara ett sådant transportsätt.  

Mattias Belting konstaterar att det fortfarande är en helt öppen och mycket spännande fråga hur man ska kunna använda den här kunskapen på cancerområdet. Just nu är det många intressanta upptäckter som håller på att pusslas samman för att man på sikt förhoppningsvis ska kunna hitta nya diagnosmetoder eller behandlingar av cancer.  

Göra cancerceller känsligare för syrebrist

I ett annat projekt studerar Mattias Beltings forskargrupp hur tumörceller svarar på syrebrist. De rapporterade i slutet av 2008 om en tidigare okänd räddningsmekanism som aktiveras i cancerceller vid syrebrist. Cancerceller är oerhört duktiga på att överleva i en mycket ogästvänlig miljö – en sur miljö med för lite syre.  

– Vi visade att denna räddningsmekanism kan stängas av och göra cancerceller mycket känsliga för syrebrist. Det är viktigt att kunna göra det eftersom de metoder som finns idag för att stänga av blodförsörjningen till tumörcellerna kan få motsatt effekt genom att man selekterar fram de mest livsdugliga cellerna. Alltså de mest aggressiva cancercellerna. Genom att kunna kombinera vår upptäckt att göra cancercellerna mer känsliga för syre skulle man kunna få bättre effekt av de läkemedel som stryper blodförsörjningen till cancercellerna.  

Text: NINA HULT

Related posts:

1. Nya vägar in i cellen öppnar för ny cancerbehandling
2. Forskningsprojekt för bättre cancerbehandling
3. Cancerceller måste kommunicera med andra celler

Johan Jakobsson. Foto: Christel Thunell

– När man tar fram exempelvis nervceller för transplantation så får man alltid med en liten kontamination av omogna stamceller, berättar Johan Jakobsson, forskargruppsledare på Institutionen för experimentell medicinsk vetenskap vid Lunds universitet.

Ta bort omogna stamceller

Dessa omogna stamceller kan ge upphov till tumörer – en oacceptabel biverkning. 

– Vi har utvecklat en teknik med vilken vi kan eliminera omogna stamceller och på så sätt få till stånd säkrare stamcellstransplantationer.

Forskarna har transplanterat stamceller till möss med Parkinsons sjukdom.

Resultaten är mycket lovande: Det blir mycket färre tumörer och de celler som överlever är nervceller av rätt typ.

Tekniken utgörs av ett specialdesignat virus. 

– Vi använder viruset för att göra en genetisk modifiering av cellerna som gör att man kan se vilka man vill ha och vilka man inte vill ha. Man kan säga att vi kapar ett av cellens genregleringssystem, mikro-RNA:t. Cellen berättar själv för oss när den är mogen; den är svart när den är omogen och blir grön när den har utvecklats färdigt.

Stamceller för att laga skadad vävnad

Stamceller kan relativt enkelt isoleras, odlas, bevaras och genmodifieras. Om de transplanteras in i människor skulle de kunna ersätta skadad vävnad i nervsystemet och stödja andra celler som arbetar för att läka hjärnskadan. 

– För oss är det här ett stort steg. Tidigare har det alltid uppstått tumörer vid den här typen av transplantationer. Nu visar vi att det går att undvika, säger Johan Jakobsson. 

Vid Lunds universitet pågår samarbeten om stamcellsterapi för till exempel Parkinsons, diabetes, stroke, leukemi och bröstcancer. Forskarvärlden har satt upp som mål att inom tio år göra stamcellsbaserad behandling effektiv och säker för åtminstone en av sjukdomarna. 

– Vår teknik kan i teorin användas för alla de här sjukdomarna, säger Johan Jakobsson. Nästa steg är att göra experiment på cellinjer från människa.

Text: ANNA APPELBERG

Pressmeddelande från Lunds universitet 8 juni 2010.

Related posts:

1. Ny kunskap banar väg för framtida stamcellsterapi vid diabetes
2. Vad är stamceller?
3. Krånglande njure bakom många sjukdomar

För mycket, för dyrt, för sent eller för snålt?

En del förgiftar våra vattendrag. De flesta botar eller lindrar. Äldre får för mycket, men blir äldre tack vare dem. Nya, moderna kostar skjortan.

Läkemedel både lockar och skrämmer.

I det senaste numret av tidskriften Aktuellt om vetenskap & hälsa berättar forskare och specialister vid Skånes universitetssjukhus, Medicinska fakulteten vid Lunds universitet och Labmedicin Skåne bland annat om läkemedelsrester i naturen, om nyskapande metoder att mikrodosera mediciner och om helt nya läkemedel som är verksamma mot långsamma förlossningar, aggressiv prostatacancer, stroke och migrän. Dessutom diskuteras den brännande frågan om övermedicinering på våra äldreboenden.

Med mikrodosering testas läkemedel direkt på människa

Att testa nya läkemedel i djurförsök är en omväg. Sju av tio faller bort på vägen. Professor Sören Mattsson, vid Lunds universitet och sjukhusfysiker på Skånes universitetssjukhus i Malmö, och hans forskarlag finslipar nu tekniken med mikrodosering.

Försökspersonen får blott en hundradel av den tänkta dosen som är märkt med ett ofarligt radioaktivt ämne. Vid 22 av 25 testade läkemedel ger metoden en god fingervisning om hur de riktiga doserna uppträder i kroppen. Läs mer

Söker läkemedelsrester i vatten och avloppsslam

All medicin sugs inte upp av kroppen. Andelen läkemedelsrester i våra reningsverk är högre än de som kommer från utsläpp från fabriker. Men medan den biologiska risken av tungmetaller är noga undersökt, är läkemedelsresternas hormonstörande effekter försummad.

Estelle Larsson, doktorand vid organisk kemi på Lunds universitet, är en av dem som med enkla metoder kartlägger mängden farliga medicinrester i vatten och avloppsslam. Läs mer

Ny medicin påskyndar långsam förlossning

20-40 procent av alla förlossningar kan bli utdragna. Professor Anders Malmström vid Lunds universitet och hans forskarlag ser som en av orsakerna att vävnaderna i livmodern och livmoderhalsen är olika.

Man har nu patenterat ett medel som stimulerar sammandragningarna i livmodern samtidigt som det ökar livmoderhalsens förmåga att öppna sig. Fas-2-studier visar att ingen förlossning då blir längre än tolv timmar. Läs mer

Ny revolutionerande migränmedicin

Nästa år finns ett nytt läkemedel mot migrän på marknaden. Medicinen kan till skillnad från de gamla även tas av personer med hjärtbesvär.

Professor Lars Edvinsson vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus i Lund har haft en 25 år lång resa fram till erkännandet. Läs mer

Tar fram medicin mot sena aggressiva tumörer

Cancervården har i dag svårt att hindra aggressiva cancerceller från att sprida sig till lever och lungor.

Jenny Liao Persson, docent i experimentell cancerforskning, och professor Olof Sterner vid organisk kemi, båda på Lunds universitet, har funnit en läkemedelskandidat som utan att den ger större biverkningar har gett bra resultat i sena aggressiva stadier av prostatacancer. Läs mer

Läkemedel för äldre måste kvittas mot tid

Läkemedel har stor del i vår allt längre livslängd. Men olämplig läkemedelsbehandling anses vara orsaken till uppemot 30 procent av alla sjukvårdsbesök för personer över 65 år. Ändå ligger Sverige inte i topp i kostnader för mediciner per individ.

Överläkare Robert Rydbeck vid Skånes universitetssjukhus i Lund säger att svensk äldrevård har stor kunskap om läkemedel. Vad som fattas är tid att möta den äldres oro och att ersätta mediciner med stimulans. Läs mer

Läs dessa och övriga artiklar i Aktuellt om vetenskap & hälsa, juni 2010:

• Lång väg ut till apoteken
• Medicin som socker på frukostflingorna?
• Samhället bör bidra med mer
• Tuffa villkor för försök
• Dags att återvända till naturens skafferi efter läkemedel
• Rätt från början med mikrodoser
• För många läkemedel?
• Minska misstagen med mediciner
• Test på hög höjd för ny hjärtmedicin
• Snart finns vaccin mot hjärtinfarkt
• Starka ämnen ledtrådar för smärtforskning
• Snabbare förlossningar
• Kroppens egen medicin skyddar mot infektion
• Nyttiga bakterier kan hjälpa sjukvården
• Apotekarutbildning i Lund och Köpenhamn
• Ny kontrastvätska blev fullträff
• Metod mot aggressiv spridning av cancer
• Ny migränmedicin blockerar attacken
• Har han medlet mot SARS?
• Kan genterapi hjälpa mot Parkinsons?
• Markörer visar vägen till bättre cancervård
• Via toaletten ut i naturen …

Related posts:

1. Nytt vapen mot aggressiva bakterieinfektioner
2. Mat som – eller istället för – medicin?
3. Fem nya professorer vid Medicinska fakulteten

Historiskt sett har alla läkemedel byggt på ämnen från växter, svampar och andra organismer. Och fast kemisterna nu lärt sig att från grunden framställa nya, syntetiska molekyler, så finns det gott om rikedomar kvar i naturens skafferi.

Det menar Olov Sterner, professor i organisk kemi vid Lunds universitet, som forskar om biologiskt aktiva naturprodukter.

Den första storsäljaren från naturens skafferi var magnecyl (aspirin). Dess verksamma ämne salicin kommer från pilbark, vilket var känt redan i det gamla Grekland. På slutet av 1800-talet hittade ett läkemedelsföretag sättet att framställa medlet i en lättillverkad och mer magvänlig form, som snabbt blev en internationell succé.

Kinin, som kommer från ett träd i Anderna, användes av indianerna i Bolivia och Peru mot huttrande i sträng kyla. Europeerna började sedan använda kinin först mot feber och sedan som förebyggande medel mot malaria.

Ett tredje trädbaserat läkemedel av nyare datum är taxol, ett medel mot cancer som hämtats från en viss sorts idegran.

Olika vägar till nya läkemedel

Det finns enligt Olov Sterner fyra sätt att hitta nya tänkbara läkemedel:

• att skräddarsy en molekyl som passar till en viss receptor (mottagare) i kroppen – en metod som kräver ingående kunskap om den aktuella sjukdomens mekanismer
• att kemiskt vidareutveckla redan kända läkemedel
• att blanda kemiska komponenter som kan reagera med varandra och ge upphov till nya molekyler, vars effekter sedan testas
• att leta i naturen efter biologiskt aktiva substanser.

Det sista sättet var förr det viktigaste, och merparten av alla nya läkemedel var länge direkt eller indirekt baserade på naturliga ämnen. Numera har de andra metoderna tagit över, men inte lyckats särskilt bra.

– Det kommer idag ut så få helt nya läkemedel att man talar om en kreativitetskris inom läkemedelsindustrin, säger Olov Sterner.

Från en amerikansk idegransart kommer taxol, ett framgångsrikt läkemedel mot cancer. På bilden den europeiska idegranen Taxus baccata som innehåller liknande substanser. Foto: Luis Fernández García, Wikimedia commons.

Han tycker det är dags att vända tillbaka till naturen, dvs leta efter läkemedelskandidater hos naturliga organismer.

Samarbete med forskare i Bolivia

Själv letar han bland annat i Bolivia. Sida stöder ett samarbete där bolivianska doktorander får komma till Lund och forska kring olika naturmedel ur landets traditionella läkekonst.

Först gör man ett extrakt av den växt etc. det gäller, sedan delas detta upp i olika komponenter tills man hittar den biologiskt aktiva substansen, som därpå tillverkas på syntetisk väg och studeras tills man förstår dess effekter.

Olov Sterner har också startat ett företag tillsammans med Malmöforskaren Jenny Liao Persson för att utveckla substanser som är verksamma mot prostatacancer. Läs mer i artikeln Metod mot aggressiv spridning av cancer.

Text: INGELA BJÖRCK

Related posts:

1. Svår prostatacancer kräver nya läkemedel
2. Dialogmöten fick utbrända att återvända till arbetet snabbare
3. Tema cancer: Leta efter förstadier till tarmcancer!

Jenny Liao Persson, docent vid Experimentell cancerforskning i Malmö, forskar för att ta fram ett läkemedel mot aggressiva former av cancer. Det är de som kan ge metastaser i bland annat lymfkörtlar, lever, lungor och skelett. Hennes forskargrupp samarbetar med professorn i organisk kemi Olof Sterner vid Lunds universitet.

Tumörmetastaser är den vanligaste orsaken till dödlighet hos cancerpatienter.

– Det saknas i dag effektiva behandlingsmetoder att hindra cancerceller att sprida sig till lever och lungor, berättar hon. Vi har tagit fram kandidater till läkemedel som vi hoppas kunna utveckla till läkemedel som förhindrar spridning.

Samarbetar med kemister

Framställningen av de nya ämnena i läkemedlet är den del där organisk kemi kommer in. Olov Sterners grupp sköter uppgiften att på syntetisk väg tillverka de olika tilltänkta läkemedlen.

– Min forskargrupp testar de nya ämnena på cancerceller. Det gäller bl.a. att se om ämnena på ett effektivt sätt hämmar tumörcellernas tillväxt och skapar tumörcelldöd, säger Jenny Liao Persson.

Vill stoppa metastaser

Ett av projekten går ut på att kvalitetssäkra en av läkemedelskandidaterna framför allt mot prostatacancerceller. I den delen samverkar hon med professor Per-Anders Abrahamsson på Urologiska kliniken vid Skånes universitetssjukhus.

Foto: Roger Lundholm

– Ungefär en tredjedel av alla patienter med prostatacancer kommer att få återfall. I dag saknas effektiv behandling för metastaserad sjukdom. Vi skulle vilja hitta nya tänkbara läkemedel mot just metastaser från prostatacancer.

En av läkemedelskandidaterna har testats på djur, där den gett bra effekt på sena aggressiva stadier av cancersjukdomar. Med stöd av LU Innovation och Lunds universitets holdingbolag LUAB har forskarna patentsökt sättet att framställa läkemedlet och bildat ett eget företag, Oncorel.

Envishet viktig ingrediens

Jenny Liao Persson började sin forskning på 1990-talet.

– Det gäller att ha en strategi och även att ha uthållighet. Envishet är en egenskap som en forskare behöver för att lyckas, förklarar Jenny Liao Persson. Hon hoppas att hennes forskning, som också berör leukemi hos barn, kan komma till nytta i samhället och hjälpa svårt sjuka människor.

Text: HANS-GÖRAN BOKLUND

Related posts:

1. Tema cancer: Ovanlig cancer kräver centralisering
2. Unga med cancer följs upp i EU-projekt
3. Nytt nummer av Aktuellt om vetenskap & hälsa!

DNA mikroarray. Foto: Dreamstime

För all cancer gäller att ju tidigare den upptäcks desto större är chansen att bli botad. Och minst lika viktigt är att varje patient får den behandling som ger bäst effekt för just honom eller henne – så kallad individanpassad behandling. Biomarkörer, en sorts biologiska indikatorer i kroppen, har visat sig högintressanta för att kunna ge bättre och snabbare diagnos och behandling av exempelvis cancer.

– Av de 8000 kvinnor som årligen drabbas av bröstcancer riskerar 25 procent att få återfall – och dessa kvinnor har sedan en sämre prognos. Vi vill på ett säkert sätt kunna identifiera högriskgruppen direkt efter den första operationen för att sedan kunna erbjuda dem bättre behandling. Men dagens diagnostik är för trubbig, säger Carl Borrebaeck, programdirektör och ledare för en av grupperna inom cancerforskningscentret CREATE Health.

Hittar högriskgrupper

En rykande färsk studie kan dock snart ändra på detta. Tack vare samarbetet med cancerläkare och bioinformatiker (se ordförklaringar) har man lyckats hitta en s.k. biomarkörsignatur för just den här högriskgruppen. Biomarkörsignaturen består i det här fallet av ett 20-tal proteiner som finns i blodet och som bildar ett mönster – en sorts fingeravtryck – som är typiskt för patienter som riskerar återfall i bröstcancer.

Med biomarkörer kan man skräddarsy bröstcancerbehandlingen för varje patient, menar Carl Borrebaeck. Foto: Roger Lundholm

– Genom ett enkelt blodtest kan vi nu tala om vem som riskerar att drabbas av återfall, säger Carl Borrebaeck.

Individanpassad behandling

Att på ett säkert sätt kunna identifiera högriskgruppen innebär också att man inte behöver överbehandla lågriskgruppen, vilket ofta görs idag för att vara på den säkra sidan. Men man kan spara in både obehag för patienten och pengar för sjukvården genom att behandla bara dem som verkligen behöver det. Vissa cancerbehandlingar är dyra och kan kosta nära en miljon kronor per patient och år. Ytterligare en kontrollstudie behöver göras innan metoden är klar att börja testas på klinik, i kombination med traditionell diagnostik.

– Intresset för biomarkörer och individanpassad behandling har ökat markant den senaste tiden. Om vi kan ta fram kliniska tester som visar vilken behandling som fungerar bäst för vilken patient eller för att följa effekten av en viss behandling, då finns mycket att vinna.

Flera cancerformer intressanta

Carl Borrebaecks forskargrupp har också valt att arbeta med biomarkörer för cancerformer som idag har en dålig prognos. Förutom bröstcancermarkörer inriktar de sig på biomarkörer för mantelcellslymfom, en aggressiv form av blodcancer, och markörer för cancer i bukspottkörteln som är svår att upptäcka eftersom den ger mycket diffusa symtom.

– Att med ett enkelt blodprov kunna få så mycket information har öppnat en helt ny och spännande dörr. Det är många fler molekyler involverade i bröstcancer, och vi har bara testat en del av dem. Genom att ta med fler molekyler i våra biomarkörsignaturer kan vi öka testets tillförlitlighet ytterligare, menar Carl Borrebaeck.

Text: EVA BARTONEK ROXÅ

Related posts:

1. Miljonanslag till bättre behandling av bröstcancer
2. Tema cancer: Nytänkande inom skånsk forskning
3. Enkelt test förutspår risk för återfall i bröstcancer

Testosteronbrist påverkar inte bara sexdriften: den kan på längre sikt leda till både depression, minskad muskelstyrka, benskörhet, typ 2-diabetes, högt blodtryck och hjärt-kärlsjukdomar.

– Men om en ung man kommer till vårdcentralen och klagar över dålig sexlust och nedstämdhet, så förklarar man kanske detta med de psykiska sviterna av den cancer han haft som yngre. I själva verket kan det alltså handla om en hormonminskning som är möjlig att åtgärda, säger Patrik Romerius.

Ny patientgrupp

I en av sina studier har han undersökt 150 män som behandlats för leukemi och andra former av cancer före vuxen ålder. 33 av dem visade sig ha testosteronbrist, men i bara 4 fall hade detta uppmärksammats. Patrik Romerius tror att skälet är att detta på sätt och vis är en ny patientgrupp.

– För bara några årtionden sedan var det mycket få barncancerpatienter som alls överlevde. Nu klarar sig nästan fyra av fem på grund av bättre diagnos- och behandlingsmetoder. Men det är först nu som de stora grupperna barncanceröverlevare kommit upp i den ålder där behandlingens följdverkningar börjar visa sig, säger han.

Svårt att spara spermier

Majoriteten av de f d patienterna med hormonbrist var också sterila eftersom deras spermieproduktion slagits ut av cancerbehandlingen. Unga män i och efter puberteten kan före cancerbehandlingen lämna spermieprov som fryses ner och sparas, men pojkar före puberteten har inga spermier. Där är den enda möjligheten att ta ut testikelvävnad och spara för framtiden. Idag är det inte möjligt att utvinna spermier ur sådan vävnad, men det har gjorts i djurförsök och kan bli möjligt hos människor längre fram.

Att ta ut testikelvävnad innebär dock en särskild operation före själva cancerbehandlingen, alltså en extra påfrestning för den unga cancerpatienten. Här har forskargruppen tagit fram en genetisk markör som gör det möjligt att genom ett enkelt blodprov urskilja vilka av patienterna som löper störst risk att helt förlora sin spermieproduktion, och därför bör erbjudas denna operation.

Text: INGELA BJÖRCK

Pressmeddelande från Lunds universitet 1 juni 2010

Related posts:

1. Teknikexplosion banar väg för bättre behandling av barncancer
2. Krafttag mot sviter av barncancer-behandling
3. Ärftliga faktorer vid barncancer kan vara underskattade

Prostatacancer är med nära 10 000 nya fall om året den vanligaste cancerformen i Sverige. En forskargrupp vid Avdelningen för klinisk kemi vid Lunds universitet och SUS Malmö har nu funnit en mekanism som kan ha betydelse för både hur sjukdomen uppkommer och hur allvarlig den blir.  

Gruppen leds av forskarassistenten Yvonne Ceder och studerar så kallade mikroRNA. Det är små molekyler som kommer in i ett sent steg av ”översättningen” av cellernas DNA-kod till olika proteiner. Man har hittat ett visst mikroRNA kallat miR-34c, som finns i lägre mängder hos patienter med prostatacancer än hos friska män.  

MikroRNA dämpar aggressiva tumörer

– Vi fann detta genom en screening av alla mikroRNA hos prostatacancerpatienter. Nästa steg var att se om de låga nivåerna av miR-34c var en följd av sjukdomen eller en bidragande orsak till den. Det verkar vara det senare, förklarar Yvonne Ceder.  

Forskargruppen har kunnat visa inte bara att det rent allmänt finns mindre miR-34c hos patienter med prostatacancer, utan också att de lägsta nivåerna av denna molekyl är kopplade till de mest aggressiva tumörerna. Patienter med högre nivåer av miR-34c levde därför i genomsnitt tre år längre än patienter med låga nivåer.  

Öppnar för diagnos och behandling

I cellförsök har man också funnit att låga mängder miR-34c ökar cellernas tillväxthastighet, överlevnadsförmåga och förmåga att migrera och invadera, dvs kunna ge upphov till metastaser. Det tyder på att miR-34c hos friska personer utgör ett verktyg för att hålla tillbaka tumörer genom att hejda en okontrollerad tillväxt och spridning. Fynden öppnar möjligheter för att i framtiden använda miR-34c både för att ställa diagnos på prostatacancer, ge en prognos för cancerns utveckling och behandla cancern.  

Medicin ännu avlägsen

– Vi vet redan att det är möjligt att framställa konstgjorda miR-34c-molekyler. Det som nu måste undersökas är om och hur man skulle kunna ge dessa till patienter som har låga nivåer av miR-34c och därigenom stoppa celltillväxt och metastasering, säger Yvonne Ceder. Hon tror att sådana tillämpningar ligger långt fram i tiden, men tycker att utsikterna ser lovande ut.  

Forskargruppen ska nu gå vidare till försök med möss som fått mänskliga tumörceller, och se om dessa går att påverka genom tillskott av miR-34c. Man vill också undersöka vilka proteiner som påverkas av miR-34c. Två sådana proteiner har man redan identifierat, men det kan finnas fler.

Text: INGELA BJÖRCK

Related posts:

1. Mikromolekyler ökar kunskap om prostatacancer
2. Svår prostatacancer kräver nya läkemedel
3. Halverad risk för prostatacancer hos infertila män

Ja, forskare vid Lunds universitet har visat goda resultat i både cell- och djurförsök. Resultaten presenteras nu i den ansedda vetenskapliga tidskriften Cancer Research.

- Vi har sedan tidigare upptäckt att när kolhydraten xylos (björksocker) kopplas till så kallade naftalener bildas en xylosförening som angriper cancerceller, men inte friska celler, säger Katrin Mani.

Detta är något som forskarna känt till i ett tiotal år. Det som sedan upptagit deras tid är att förstå varför xylosföreningen fungerar så bra mot tumörceller, hur föreningen tar sig in i cancercellerna och varför den blir giftig?

Avläsningen av DNA i cancercellerna störs

Det är två forskargrupper, ledda av Katrin Mani och Ulf Ellervik, som har använt sig av naturliga biologiska processer och har testat sina teorier i bland annat djurförsök och som visar upp till 97% reduktion av tumörmängden.

Forskarna har funnit att om celler odlas tillsamman med vissa xylosföreningar börjar cellerna producera stora kolhydratkedjor som kallas för glykosaminoglykaner (GAG).

Olika celltyper producerar olika glykosaminoglykaner som transporteras ut från cellen.

- Glykosaminoglykaner från vanliga celler är helt inaktiva, men glykosaminoglykaner från cancerceller är aktiva och tas snabbt tillbaka igen av både vanliga celler och cancerceller. Där inne i cellkärnan stör glykosaminoglykanerna avläsningen av DNA vilket leder till att cellerna dör. Just denna kolhydratkedja från tumörceller blir i praktiken ett cellgift, säger Katrin Mani.

a) Både tumörceller (rosa) och vanliga celler (blå) tar upp xylosföreningen (svart). b) De olika celltyperna producerar olika föreningar (röda respektive blå) som transporteras ut från cellerna. c) Bara de cancercellsproducerade föreningarna tas upp igen av celler och transporteras till cellkärnan. Cellerna dör. Bild: Katrin Mani och Ulf Ellervik.

Steg på vägen till ny behandlingsmetod mot cancer 

- Runt en tumör, där det finns många cancerceller, byggs det därför upp en hög koncentration av cellgift vilket i praktiken betyder att tumören själv producerar giftet som dödar den. När tumören är borta produceras inte heller mer cellgift, säger Ulf Ellervik.

a) En tumör (rosa) bland vanliga celler (blå). b) När xylosföreningen sätts till byggs det upp en hög koncentration av cellgift runt tumören (rött). c) Tumörcellerna dör medan de flesta friska celler klarar sig. Bild: Katrin Mani och Ulf Ellervik.

En fungerande behandlingsmetod som kan användas till patienter tar många år att utveckla.

- Men detta är ett viktigt steg på vägen. Hittills har alla tumörsorter vi testat reagerat på liknande vis och vi är mycket förhoppningsfulla inför de fortsatta forskningsreultaten, säger de båda forskarna.

Text: KATRIN STÅHL

Pressmeddelande från Medicinska fakulteten 28 april 2010.

Related posts:

1. Cancerceller måste kommunicera med andra celler
2. Behandling med C-vitamin löser upp Alzheimerplack
3. Kommunikation mellan celler – på gott och ont

Oförmågan för celler att dö är ett kännetecken för många cancerceller och innebär att cellen inte längre kan dö, trots att den får signaler som normalt sett skulle leda till celldöd. Vad är då celldöd och varför är den så viktig?  

Normala celler dör på planerat sätt

Arbete med celler sker under extremt rena förhållanden i sterilbänk. Foto: Jimmy Lundström

Precis som människor har även celler en livscykel som avslutas med dess död. Eftersom en cell innehåller en mängd ämnen som skulle kunna vara farliga för andra celler, är det viktigt att en cell dör på ett sådant sätt att dessa ämnen tas om hand utan att skada resten av kroppen. Forskare har sett att celler är förprogrammerade för att kunna dö på ett planerat och, för resten av kroppen, ofarligt sätt. En fungerande celldöd ligger till grund för att kroppen ska kunna göra sig av med celler som är gamla eller defekta.  

Cancerceller immuna mot döden

För mycket celldöd är däremot inte heller bra. Eftersom en människa är beroende av levande celler har cellerna utvecklat försvarsmekanismer för att skydda sig mot celldöd. I vissa celler kan dessa försvarsmekanismer bli defekta och onaturligt starka, så starka att cellerna blir immuna mot död. Det som tidigare var en normal cell är nu en cell med canceregenskaper.  

Jakten på dödsmolekyler

För att lösa problemet med ”dödsimmuna” cancerceller pågår intensiv forskning för att klargöra vilka molekyler det är som deltar i celldöd. En slags dödslängtan har uppstått bland forskare, en längtan efter att hitta och förstå alla dessa ”dödsmolekyler”. Hittar man dödsmolekylerna, är förhoppningen att kunna utnyttja kunskapen om dessa vid framställning av läkemedel för att bota cancer.  

Flaskor med cellodlingsmedium. Foto: Jimmy Lundström

Vårt forskarteam, på Laboratoriemedicin i Malmö, har sett att molekylen proteinkinas Cδ kan delta i cancercellers död genom att binda till en viss typ av dödsmolekyl. Detta innebär att proteinkinas Cδ på något sätt kan påverka beslutet om en cell ska dö eller leva.  Normalt sett finns proteinkinas Cδ i många olika friska celler i hela kroppen. Forskning tyder på att proteinkinas Cδ motverkar cancer och behövs för att vissa typer av cancerceller ska kunna dö. Detta verkar dock inte alltid vara fallet för bröstcancerceller. Vi har sett att om man helt och hållet tar bort proteinkinas Cδ i vissa typer av bröstcancerceller så dör cellerna.  

Mer kunskap behövs

I dagsläget vet vi alltså inte varför proteinkinas Cδ har varierande effekt på celldöd i olika cancerceller. Först måste vi lära oss förstå hur och varför proteinkinas Cδ binder till dess dödsmolekyl innan vi kan vi säga viken roll den har vid celldöd. När vi vet det, har vi kommit närmare en förklaring till vad det är som krävs för att en cancercell ska kunna dö och närmare förhoppningen om att hitta ett sätt att bota cancer.  

Text: LOUISE CORNMARK 

Related posts:

1. Hopp om smärtstillning utan skaderisk
2. Ny pusselbit till kolesterol-forskningen
3. Mozhgan Dorkhan: Nyfikenheten och forskningen

Christina Carlsson är sjuksköterska med en lång erfarenhet av kliniskt arbete inom olika delar av vården. Men det är inom cancervården hon har jobbat mest och det är där hon nu har fått möjligheten att både forska och genomföra olika projekt som handlar om hur vården kan samverka med patientorganisationer och bättre ta tillvara synpunkter från patienterna.

– Min forskning känns som en spännande resa till delar av samhället som tidigare varit relativt okända för oss som forskar och arbetar inom sjukvården. Vi kan lära oss så mycket av våra patienter när det gäller vårt bemötande och hur vi bäst kan stötta patienterna i deras sjukdom.

Olika sätt att kommunicera på

Christina Carlsson berättar att hon och hennes doktorander just nu forskar kring psykosocialt stöd i familjer med ärftlig cancer och hur man kan förbättra den information som ges i samband med kliniska prövningar.

– Det är inte alla patienter som orkar läsa igenom långa informationstexter. Vi har ju så olika sätt att kommunicera på. För en del är kanske ett längre samtal viktigare.

– Här på avdelningen för Onkologi har vi i forskning engagerat representanter från olika patientföreningar som i förväg får läsa igenom informationsmaterial om kliniska prövningar. Då märker vi vad som behöver förklaras bättre och vi kan då bli mycket tydligare i vår information.

Bättre ta tillvara patienternas erfarenheter

Christina Carlsson är också samordnare för ett projekt om Brukarinflytande och Patientperspektiv, BIPP. Det är ett projekt som med stöd från Allmänna Arvsfonden pågår i den södra sjukvårdsregionen fram till 2009. I projektet har man på olika sätt skapat mötesplatser mellan sjukvården och patientrepresentanter från patientföreningarna. På detta sätt ska patienternas erfarenheter och frågor synliggöras bättre inom cancervården. Förhoppningen är nu att detta arbetssätt är redo att lyftas in i den kliniska verksamheten och bli en naturlig del av vården.

– I framtiden, säger Christina Carlsson, kommer synpunkter från patienterna och deras anhöriga att få mycket större betydelse än idag när vi bättre ska möta medborgarnas olika behov.

– Exempelvis skulle vi kunna skapa fler virtuella nätverk för de yngre som ju kommunicerar på ett annat sätt idag än vad sjukvården av tradition gör. Och att mötesplatser inte bara skapas för de mer omskrivna och uppmärksammade sjukdomarna som till exempel bröstcancer – utan även för sjukdomar som har hamnat mer i skymundan. Vi är bara i början av detta arbete.

Text: NINA HULT

december 2009

Related posts:

1. Kampen mot artros – bättre bilder ger bättre prognos
2. Mattias Belting: Nya vägar för bättre cancerbehandling
3. Känsla av sammanhang ger bättre rehabilitering