Ett forskarnätverk, koordinerat från Tromsö, vill nu med stöd av 6 miljoner euro från EU utveckla ett ”vaccin” som kan användas vid riskgraviditeter. Lunds universitet är en av deltagarna i nätverket.

Antikroppar mot fostrets blodplättar

Att en RhD-negativ kvinna kan bilda antikroppar mot fostrets röda blodkroppar om dessa är RhD-positiva är ett välkänt faktum, och ganska lätt att förebygga.

Tillståndet FNAIT (fetal och neonatal alloimmun trombocytopeni) beror på en liknande mekanism, där en kvinna som saknar ett visst antigen på sina blodplättar kan utveckla antikroppar mot fostrets blodplättar. Detta tillstånd går dock ännu inte att förebygga.

Foster och nyfödda med FNAIT har en ökad benägenhet för blödningar. I Europa är det årligen 500 till 1000 barn som får hjärnblödningar på grund av detta tillstånd.

Ovanlig sjukdom

Eftersom FNAIT är en såpass ovanlig sjukdom har de stora läkemedelsföretagen hittills inte visat något intresse för att utveckla något botande eller förebyggande medel.

Därför har the European Medicine Agency gett s.k. Orphan Drug Designation till det läkemedel som forskarnätverket har under utveckling. Detta ger ensamrätt till försäljning av produkten i EU under tio år. Forskarna har redan en tilltänkt behandling som gett lovande resultat i djurexperiment.

Hitta kvinnor som tidigare fött barn med sjukdomen

Nu måste man testa behandlingen på människor, och behöver därför 2000 liter blodplasma från kvinnor som tidigare har fött barn med trombocytopeni på grund av antikroppar mot blodplättar.

I Norge finns ca 200 sådana kvinnor, och genom forskare och läkare i Sverige, Danmark och Tyskland hoppas man kunna nå ytterligare 300 kvinnor. I Lund är det överläkare Jens Kjeldsen-Kragh, expert på blodplättar, samt Martin L Olsson, professor och överläkare i transfusionsmedicin, som ingår i forskarlaget.

Ta fram vaccin för riskgraviditeter

Immuniseringen, dvs kvinnans bildning av antikroppar mot fostrets blodplättar, äger rum vid förlossningen av hennes första barn. Det finns därför möjlighet att hindra den genom ett ”vaccin” som hindrar att immuniseringen uppstår.

För att detta ska fungera måste trombocyttypen undersökas hos alla förstföderskor, så att man hittar de kvinnor som saknar det aktuella antigenet på sina blodplättar och därför löper risk att få barn med FNAIT.

Text: INGELA BJÖRCK

Nyhet från Lunds universitet 7 maj 2012

Related posts:

1. Barn med cerebral pares vill också ha gympa
2. Lungan vill läka sig själv
3. Petru Liuba: Forskning för att förebygga framtida hjärtsjukdomar

Det finns många mycket olika sorters infektioner, alltifrån den livslånga HIV-infektionen, den kroniska höftprotesinfektionen till den akuta infektionen orsakad av ”mördarbakterien” eller den ”köttätande” bakterien som snabbt sprider sig i kroppen.

Mitt forskningsintresse har handlat om behandling av kroniska infektioner men framför allt om att utveckla snabb och tidig laboratoriediagnostik av akuta, livshotande infektionstillstånd. I denna diagnostik har det visat sig fruktbart att utnyttja samspelet mellan människans (värdens) immunförsvar och mikrobens (inkräktarens) försök att undgå detsamma.

Ett av mina huvudintressen rör diagnostik av infektioner med de mycket vanliga bakterierna stafylokocker och streptokocker, som bildar gifter (toxiner) när de angriper oss. Exempel på sådana ”giftiga” infektioner är den stafylokockorsakade ”tampongsjukan” och streptokockernas (”mördarbakteriernas”) Toxic Shock Syndrome.

Vi har kunnat påvisa brister i immunförsvaret mot dessa toxiner som vi numera kan behandla. Vid sepsis, populärt kallat ”blodförgiftning”, har vi å andra sidan visat att vårt välfungerande immunförsvar reagerar väldigt snabbt på angreppet. Vi kan därför ställa en mycket tidig diagnos genom att i blodprov påvisa ett specifikt ämne från denna försvarsreaktion, vilket leder till en omedelbar behandling av patienten. Vi kan också i prover från patienten direkt påvisa toxiner och andra ämnen som mikroberna utsöndrar.

Denna kunskap har vi använt för att tidigt diagnostisera allvarliga svampinfektioner. Dessa infektioner blir allt vanligare i modern sjukvård, framför allt hos cancerpatienter och individer med transplanterade organ eller stamceller.

Text: BERTIL CHRISTENSSON

Från broschyren ”Professorsinstallation 16 mars 2012″ som tagits fram av Kommunikationsavdelningen vid Lunds universitet.

Related posts:

1. Infektioner kan bli livsfarliga
2. Bertil Johansson: Barnleukemi är fokus för hans forskning
3. Demenssjukdomar är svåra att diagnostisera

Svepelektronmikroskopisk bild på vita blodkroppar i lungvävnaden hos en KOL patient (vänster). De vita blodkropparnas identitet avslöjas med antikroppsbaserade infärgningstekniker, exemplifierat till höger som en röd och en grön population av immunceller. Foto: Jonas Erjefält

Många gånger är det en obalans i immunförsvaret som ligger till grund för utvecklingen av kronisk inflammation. Min forskning är centrerad kring inflammatoriska sjukdomar, särskilt de som drabbar luftvägarna.

Astma och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) tillhör våra folksjukdomar och orsakar ett omfattande lidande och en stor kostnad för samhället. Runt 300 miljoner människor lider av astma, och många patienter svarar inte på behandling. KOL förutspås bli den tredje vanligaste dödsorsaken inom kort, och idag finns ingen behandling mot den inflammation och vävnadsnedbrytning som leder till livshotande andnöd.

Målet för min forskning är att öka möjligheterna till bättre behandling. Utvecklingen av nya läkemedel hindras idag av bristande kunskap om vad som sker inne i den drabbade vävnaden, om vilka celltyper och vilka immunologiska processer som leder till att vävnader förstörs, och om vilka som skyddar.

Med hjälp av en unik vävnadsbank med prover från friska och sjuka lungor försöker jag och mina medarbetare förstå vad som händer med lungornas immunförsvar under olika stadier av astma och KOL och även luftburna virusinfektioner. Konkret tittar vi på tunna vävnadssnitt och använder avancerade mikroskopiska tekniker och datorbaserad bildanalys för att studera immunceller och inflammatoriska molekyler.

Det vi ser är att sammansättningen och aktiveringsgraden av vävnadens immunceller snabbt förändras vid exempelvis en infektion. Samma sak händer även när vävnaden utsätts för allergiframkallande ämnen eller tobaksrök.

Vid astma och KOL bildas varaktiga förändringar som gör att inflammationen underhåller sig själv och blir kronisk. Hur detta går till är ett mysterium som vi försöker avslöja med nya tekniker för att bättre tydliggöra komplexa immuncellsmönster och deras vävnadspåverkan.

Text: JONAS ERJEFÄLT

Från broschyren ”Professorsinstallation 16 mars 2012″ som tagits fram av Kommunikationsavdelningen vid Lunds universitet.

Related posts:

1. Jonas Åkeson: Hjärnkoll på flöden och öden
2. Läkemedlet spåras i vävnaden med ny metod

Vid kraftiga infektioner aktiveras immunförsvaret. En del av immunförsvarets celler kastar då ut ett nät, s k NET, Neutrophil Extracellular Traps, av DNA och proteiner med uppgift att oskadliggöra främmande bakterier och virus. I normala fall bryter kroppen ner nätet efter fullgjort uppdrag, men forskare vid Lunds universitet har upptaäckt att hos en del SLE-patienter sker inte detta. De undersökte om komplementsystemet på något vis är delaktigt, berättar Jonatan Leffler doktorand vid Lunds universitet.

Anna Blom och Jonatan Leffler. Foto: Kaisa Happonen

Överaktivt immunförsvar

Komplementsystemet är en del av immunförsvaret, som i samband med en del reumatiska sjukdomar kan bli överaktivt. Då ökar också risken för inflammation, t.ex. i leder och brosk. Jonatan Leffler och hans kolleger undersökte därför ett i kroppen vanligt förekommande protein (C1q) som ingår i komplementsystemet och huruvida det binds till NET. Det visade sig att hypotesen stämde.

- Förutom inflammationsrisken tyder resultaten också på att komplementsystemet stimulerar produktion av antikroppar som skyddar NET och försvårar nedbrytningen. NETs kan alltså finnas kvar längre i kroppen och binda till sig flera komplementproteiner som skapar mer inflammation och besvär hos SLE-drabbade. Det blir en ond cirkel, säger Jonatan Leffler.

Upptäcktes hos de sjukaste

Förloppet upptäcktes hos de SLE-patienter som hade den allvarligaste graden av sjukdomen med bl.a. njurproblem och inflammation. Forskningen visade att kroppens förmåga att bryta ner NET varierade över tid och kunde kopplas till patienternas skov.

- Resultaten ökar möjligheterna att bestämma vilken typ av SLE patienten har, och skulle därför kunna leda till bättre diagnostik. Det finns också goda skäl att forska vidare för att se om det går att utveckla läkemedel som kan bryta ner NET hos patienterna, säger Jonatan Leffler.

Text: BJÖRN MARTINSSON

Ett pressmeddelande från Lunds universitet, 9 mars 2012

Related posts:

1. Ämnen i ledbrosk kan ge reumatisk värk
2. Forskare berättar: Solens betydelse för sjukdom och hälsa
3. Petra Nilsson: Beskyddarna blir fiender vid Crohns sjukdom

Foto: Dreamstime

Leukemi hos barn delas in i två huvudgrupper: akut lymfatisk leukemi (ALL) och akut myeloisk leukemi (AML).

Båda är samlingsnamn och täcker ett antal sjukdomar som innebär störningar på tillväxten av blodkroppar i benmärgen. Vid båda sjukdomarna finns ett överskott av sjuka omogna vita blodkroppar. De omogna leukemicellerna delar sig ohämmat och kan tränga ut produktionen av normala blodkroppar.

ALL är den vanligaste formen av barncancer och utgör cirka 85 procent av alla leukemifall. ALL drabbar lymfocyterna (en sorts vit blodkropp).
Närmare 90 procent av alla barn med ALL blir botade, men det finns högriskvarianter där överlevnaden är lägre.

AML står för cirka 10 procent av alla leukemifall hos barn. Sjukdomen utgår från granulocyterna (en annan sorts vit blodkropp). Överlevnaden för AML är lägre än för ALL och uppgår till cirka 70 procent.

Blodkroppar bildas i benmärgen

Leukemi uppstår genom att blodbildande stamceller i benmärgen drabbas av förändringar i sin arvsmassa. Förändringarna finns bara i de sjuka cellerna och har inget med ärftlighet att göra.

Leukemi diagnostiseras genom undersökningar av blod och benmärg. Man tittar på celler i mikroskop, gör kromosomundersökningar och mer förfinande undersökningar av förändringar i arvsmassan.

Det tillverkas cirka 2 miljoner blodceller i sekunden i benmärgen – dygnet runt. Blodcellerna har en begränsad livslängd, så det är viktigt att det hela tiden tillverkas nya.

Alla blodkroppar härstammar från en viss sorts celltyp i benmärgen, stamcellen. Genom upprepade delningar blir cellerna alltmer specialiserade på sina uppgifter.

Blodkropparnas olika uppgifter

De röda blodkropparna har hand om syretransporten från lungorna till kroppens alla delar, blodplättarna  behövs för att blodet ska koagulera och på så sätt  förhindra blödningar och de vita blodkropparna behövs för vårt försvar mot infektioner.

Det finns två huvudgrupper av vita blodkroppar: lymfocyter och granulocyter. Bland lymfocyterna finns det två huvudtyper,  B- och T-lymfocyterna. B-lymfocyterna tillverkar antikroppar som känner igen och försvarar oss mot infektioner och T-lymfocyterna kan binda till sig och döda celler som är skadliga för oss.

Andra viktiga blodkroppar är monocyter. De är också en del av immunförsvaret och hjälper till att försvara oss mot infektioner.

(Källa: Barncancerfonden)

Text: RAGNHILD AHLGREN

Related posts:

1. Bertil Johansson: Barnleukemi är fokus för hans forskning
2. Blodstamceller ger nya möjligheter för leukemiforskningen
3. Kees-Jan Pronk: Kan åldrande celler leda till nya behandlingar av blodcancer?

Foto: Colourbox

Leukemi är den vanligaste cancerformen hos barn. Bättre diagnostik och effektivare behandling har gjort att drygt 80 procent av barnen blir friska. Ett fåtal drabbas dock av återfall och de är fokus för Bertil Johanssons forskning.

Bertil Johansson är läkare och professor i klinisk genetik vid Lunds universitet. Hans grupp gör genetiska analyser och försöker identifiera förändringar i arvsmassan i leukemicellerna hos de barn som får återfall.

-Det hade inte varit dumt om vi redan vid diagnos kunde göra en analys och se att det här är en farligare form som vi skulle behandla annorlunda redan från början, säger Bertil Johansson.

Detaljerad diagnostik

Idag vet forskarna att leukemi beror på att det uppkommer förändringar i cellens arvsmassa och flera olika avvikelser har identifierats. Varje avvikelse innebär en särskild leukemityp som kräver en speciell behandling. Ju mer detaljerad diagnos, desto större möjlighet till en riktad och effektiv behandling.

-Redan idag får barnen olika behandling baserat på vilka genetiska förändringar som finns men vi behöver dela upp dem mer, säger Bertil Johansson.

Inom leukemidiagnostiken använder man olika metoder. FISH är en teknik som används för att identifiera genetiska förändringar. Bilden visar en kromosomförändring där en del av kromosom 21 finns i flera kopior, rosafärgad i bilden. (Foto: Bertil Johansson)

Okontrollerad tillväxt

Vid leukemi växer omogna förstadier till de vita blodkropparna okontrollerat i benmärgen och tränger på olika sätt ut den friska blodbildningen i benmärgen.

Det finns två huvudtyper av leukemi hos barn, akut lymfatisk leukemi (ALL) och akut myeloisk leukemi (AML). De två leukemisorterna utgår från olika sorters celler i blodet.

Sämre prognos för T-ALL

Varje år insjuknar ett hundratal barn och ungdomar i leukemi. ALL är den vanligaste formen av barncancer och utgör cirka 85 procent av alla leukemifall. Närmare 90 procent blir botade men de som råkar ut för en svårare form, T-ALL, har en sämre prognos.

Att hitta olika genetiska förändringar som förklarar varför T-ALL är svårare att bota och varför det går bra för en del barn men inte för andra är därför ytterligare en utmaning för Lundaforskarna.

-Vi vet inte vem som behöver en tuffare behandling, det finns idag inga säkra genetiska markörer. Vi letar även här efter det vi kan ha nytta av vid diagnos.

DNA teknik

För att hitta de små förändringarna i kromosomerna använder sig forskarna av en teknik som gör det möjligt att analysera en miljon DNA-varianter samtidigt. Genom att studera kromosomerna hos flera hundra fall hoppas Bertil Johansson och hans grupp att de ska kunna hitta de förändringar som kan vara av betydelse.

För att få ihop antalet fall av de mer sällsynta leukemivarianterna är det viktigt att samarbeta med andra forskargrupper på andra sjukhus.

Nordiskt samarbete

-Vi har ett fantastiskt samarbete i Norden. Alla barn och ungdomar som får leukemi behandlas enligt samma rutin, säger Bertil Johansson. Det spelar ingen roll om det är i Oslo, Reykjavik eller Lund.

Det här gör att forskarna har tillgång till prover från fler barn och att de vet att de barn som får återfall har diagnostiserats på samma sätt och genomgått samma behandling.

Barnleukemi behandlas med olika cellgifter, ibland med flera på samma gång, och i vissa fall i kombination med benmärgstransplantation.

Trots att forskarna känner till många av de genetiska förändringar som finns i leukemicellerna finns många frågor kvar att besvara

-Fortfarande vet vi inte varför leukemier uppkommer, säger Bertil Johansson.

Text: RAGNHILD AHLGREN

Related posts:

1. Fakta om barnleukemi
2. Karin Johansson: Ny teknik för att mäta lymfödem
3. Bertil Christensson: Att diagnostisera giftiga infektioner

Erik Berntorp. Foto: Roger Lundholm

– Det är den sjukdom som drottning Victoria spred till den ryska tsarfamiljen, förklarar professor Erik Berntorp vid Koagulationscentrum på Skånes universitetssjukhus.

Sjukdomen är inte så känd som annan hemofili, detsamma som blödarsjuka. Berntorp och hans forskarkollegor vände sig därför till 163 centra i världen för att finna tillräckligt med patienter för studier som ska ge mer kunskap om sjukdomen.

– De flesta finns i Europa och USA/Latinamerika. Totalt fanns det 5 369 patienter vid dessa centra, säger han.

En sak är redan känd om sjukdomen. Det bildas antikroppar mot den faktor i blodet som saknas hos alla blödarsjuka. När den behövliga koagulationsfaktorn sedan tillförs som en behandling kan antikropparna slå hårdare mot patienter med Hemofili B och vålla njurskador.

Patienter med Hemofili B lider också av högre blodtryck än andra, vilket i sin tur kan bero på skadorna på njuren.

– Forskningen har hunnit så långt nu att vi kan gå vidare med olika världsomfattande delprojekt, säger Erik Berntorp. Resultaten kommer successivt att publiceras.

Var tredje patient med hemofili B har så grav sjukdom att de kräver sjukhusbehandling.

Text: HANS-GÖRAN BOKLUND

Foto: ROGER LUNDHOLM

Artikeln har tidigare varit publicerad i Nyhetsbrev för massmedia nr 1/2012 från Skånes universitetssjukhus, Medicinska fakulteten vid Lunds universitet, Labmedicin Skåne och Psykiatri Skåne.

Related posts:

1. Individanpassad terapi mot blödarsjuka
2. Svensk Waran-behandling bäst i världen
3. Fetmaepidemin sprider sig över världen

Elena Razumovskaya är doktorand vid Lunds universitets institution för laboratoriemedicin i Malmö och har i sitt avhandlingsarbete undersökt en särskild typ av protein, FLT3.

FLT3 sitter på omogna blodcellers yta och är en receptor, vilket innebär att den har som uppgift att fånga upp och vidarebefordra signaler till cellen. FLT3 kan mutera och kan genom sin signalering påverka flera viktiga egenskaper och funktioner hos cellen. Till exempel celldelning samt cellens förmåga att överleva och att röra på sig. FLT3 upptäcktes i början av 1990-talet.

Studier i Sverige och Ryssland

- Jag gillar forskning som är kliniskt relaterad, och jag ville fortsätta att forska kring cancer. Att det blev just leukemi och FLT3 är delvis en slump, eftersom jag hittade en passande doktorandtjänst inom detta forskningsfält, berättar Elena Razumovskaya som tidigare studerat biologi vid universiteten i S:t Petersburg och Lund samt gjort ett examensarbete med fokus på receptorer och cancer.

Bakom blodcancer, och dess variant akut myeloisk leukemi som Elena Razumovskaya koncentrerat sig på, döljer sig ett komplicerat mönster på cell- och molekylnivå där FLT3-proteinerna är en av flera komponenter. FLT3 muterar i olika former, varav en del är skadliga eftersom de förändrar de signaler som skickas till cellen. Därmed kan FLT3 bidra till en ökad risk för blodcancer.

Letat hämmare med matchande egenskaper

Elena Razumovskaya har i avhandlingen fördjupat kunskaperna kring hur signaleringen som uppkommer ur olika muterade FLT3-proteiner ser ut och fungerar. Denna kunskap är viktig om man ska öka chanserna att i framtiden hitta effektiva och biverkningsfria behandlingsformer mot blodcancer.

Bland forskningsresultaten finns också kartläggning och test av några olika hämmare som eventuellt skulle kunna sättas in mot akut myeloisk leukemi:

- Målsättningen har varit att hitta hämmare som specifikt matchar de muterade FLT3-receptorer som skapar förutsättningar för blodcancer. Jag har undersökt olika hämmare och har lokaliserat ett par stycken som är så pass intressanta att de kan fungera som mål för fortsatt forskning med siktet inställt på nya behandlingsformer av akut myeloisk leukemi.

Vad Elena Razumovskaya kommer att ägna sin tid åt efter disputationen är ännu inte helt klart, men siktet är inställt på fortsatt forskning inom cancer och cellsignalering. Hon letar efter en postdok-tjänst för att kunna förverkliga detta.

Text: BJÖRN MARTINSSON

Institutionen för laboratoriemedicin, Malmö

Related posts:

1. Kees-Jan Pronk: Kan åldrande celler leda till nya behandlingar av blodcancer?
2. Nytt verktyg i kampen mot blodcancer
3. Gunnar Juliusson: Lyckad form av cellterapi vid blodcancer

“How Mammals Sense Infection: From Endotoxin to the Toll-like Receptors” (föreläsningen är på engelska)

Länk till sändningen

Årets Nobelpris belönar tre forskare som har upptäckt grundläggande principer för hur vårt immunsystem aktiveras. Detta har revolutionerat immunologin.

Bruce Beutler och Jules Hoffmann upptäckte receptorer, mottagare på kroppens celler, som kan reagera på sådana mikroorganismer och aktivera det medfödda immunsvar som är den första försvarslinjen i immunsystemet. Ralph Steinman upptäckte immunsystemets dendritceller och deras unika förmåga att både aktivera och reglera de förvärvade immunsvar som utgör en andra försvarslinje och kan eliminera mikroorganismerna från kroppen.

De tre pristagarnas upptäckter har klargjort hur immunsystemets två försvarslinjer – medfödd och förvärvad immunitet – aktiveras. Därigenom har vi fått nya kunskaper om sjukdomars uppkomst, och nya möjligheter att utveckla metoder för att förebygga och behandla infektioner, cancer och inflammationssjukdomar.

Texten ovan är ett sammandrag av Nobelförsamlingens pressmeddelande och kan läsas i sin helhet på: 

”Pressmeddelande: Nobelpriset i Fysiologi eller Medicin år 2011″. Nobelprize.org. 14 Dec 2011

Related posts:

1. Föreläsningar om diabetesforskning på webben
2. Se föreläsning om folksjukdomen KOL på webben
3. Föreläsning på webben: Bra mat på äldre dar

Foto: Dreamstime

Flera blodsjukdomar, som leukemi (blodcancer) eller vissa genetiska blodsjukdomar kan idag botas genom att man slår ut patientens egen sjuka benmärg och transplanterar med stamceller från en frisk person. Har man tur hittar man en lämplig donator bland patientens nära släktingar men om sådana saknas kan det bli problematiskt att hitta en matchande givare. Blodstamceller från navelsträngsblod kan vara ett alternativ – om de bara vore fler till antalet.

– Navelsträngsblod är en god stamcellskälla. Genom att spara och klassificera navelsträngsblod från nyfödda skulle man kunna öka utbudet av blodstamceller väsentligt och därmed öka möjligheterna att hitta lämpliga donatorer. Problemet är att mängden blodstamceller i navelsträngen är begränsad och räcker inte alltid till för att transplantera en vuxen person som är tyngre en 50-60 kg.

Det säger Stefan Karlsson, överläkare och professor vid Sektionen för molekylärmedicin och genterapi vid Lunds universitet. Han leder EU-projektet Stemexpand vars yttersta syfte är att öka tillgången på mänskliga blodstamceller. (Läs mer om stamceller i faktarutan nedan.)

Kenichi Miharada och Stefan Karlsson.

Odla i provrör

– Vår forskning går ut på att förstå vad det är för faktorer som styr blodstamcellernas förökning och förmåga att omvandlas till alla möjliga blodceller.

Den stora utmaningen i dagsläget är att hitta en metod där man kan plocka ut blodstamceller från kroppen och föröka dem på laboratoriet utan att de förlorar sin förmåga att vara stamceller, sin ”stemness” som forskarna kallar det.

Behåller stamcellsegenskaper

Kenichi Miharada, forskare i Stefan Karlssons grupp, letar efter sådana reglerande faktorer. Efter en omfattande litteraturstudie valde han ut några lämpliga kandidater som han provade på laboratoriet och har nu fått ett första napp.

– Cripto är ett protein som har visat sig ha förmågan att få blodstamcellerna att behålla sin ”stemness”. Vi lyckades odla blodstamcellerna i hela två veckor på laboratoriet och därefter transplanterade vi bestrålade möss med dessa stamceller. Mössen behövde fungerande blodstamcellerna för att överleva – vilket de också gjorde, säger Kenichi Miharada.

En cocktail kan vara lösningen

Den stora utmaningen att få blodstamcellerna att föröka sig kvarstår fortfarande men att man nu har hittat en reglerande faktor som förmår dem att behålla sina stamcellsegenskaper är ett stort steg i rätt riktning.

– Jag kommer nu att fortsätta studera andra faktorer och prova olika blandningar. För kanske är det en s.k. cocktail, en blandning av olika reglerande faktorer som man ska tillsätta till blodstamcellerna för att de både ska föröka sig och samtidigt behålla sina stamcellsegenskaper.

Det är givetvis omöjligt för forskarna att säga när dessa resultat kan komma patienter till godo men Stefan Karlsson vågar sig ändå på en djärv gissning:

– Om fem år kanske vi vet ur vi ska göra för att föröka stamcellerna. Förmodligen räcker det med bara 3–5 gångers uppförökning för att det ska räcka till en vuxen patient.

Text: EVA BARTONEK ROXÅ

Artikeln är tidigare publicerad på Medicinska fakultetens hemsida vid Lunds universitet som månadens vetenskapliga artikel november 2011

Related posts:

1. Blod från navelsträngar utforskas
2. Blodstamceller ger nya möjligheter för leukemiforskningen
3. David Bryder: Vad får stamceller att åldras?

 

Foto: Colourbox

I en nationsövergripande studie baserad på data från slutenvårdsregistret har forskare undersökt risken att drabbas av blodpropp i lungan för patienter med autoimmuna sjukdomar som t.ex. ledgångsreumatism, inflammatorisk tarmsjukdom eller typ 1 diabetes. Studien visade att 31 av 33 undersökta autoimmuna sjukdomar var förenade med en ökad risk för blodpropp i lungan.

Autoimmuna sjukdomar, sjukdomar där immunsystemet angriper den egna kroppen, är tämligen vanliga sjukdomar. Sköldkörtelsjukdom, ungdomsdiabetes, ledgångsreumatism, psoriasis och inflammatorisk tarmsjukdom är några exempel. Autoimmuna sjukdomar är förenade med en ökad inflammation i vävnaderna vilket i vissa fall kopplats till en ökad blodproppsbenägenhet i blodådrorna.

- Den mest fruktade komplikationen av blodpropp är blodpropp i lungan, säger docent Bengt Zöller, som är huvudansvarig forskare för studien som genomförts vid Centrum för Primärvårdsforskning i Malmö.

Störst risk första året

Studien omfattar 535 000 patienter som sjukhusvårdats för 33 olika autoimmuna sjukdomar. Risken för blodpropp i lungan jämfördes med individer som inte hade sjukhusvårdats för autoimmun sjukdom. Risken justerades för annan sjuklighet, ålder och socioekonomiska faktorer. Resultaten visade att 31 av 33 undersökta autoimmuna sjukdomar var förenade med en ökad risk för blodpropp i lungan.

- Risken var speciellt hög första året, cirka sex gånger högre överlag i alla grupperna med autoimmun sjukdom jämfört med kontrollgruppen. För vissa av sjukdomarna var risken ännu högre det första året, säger Bengt Zöller.

Förebyggande behandling

Bland dessa sjukdomar märks idiopatisk trombocytopen purpura (immunorsakad brist på blodplättar), systemisk lupus erytematosis (SLE), polymyosit (muskelinflammation), dermatomyosit (hud och muskelinflammation), polyarteritis nodosa (inflammation i mellanstora artärer) som alla hade en minst tiofaldig riskökning. Den relativt vanliga sjukdomen ledgångsreumatism var förenad med en ca sju gånger ökad risk för blodpropp i lungan. Typ 1 diabetes medförde en drygt sex gånger större risk för blodpropp i lungan första året efter sjukhusvård.

- Risken för blodpropp minskade med tiden och var fortfarande ökad med ca 50 procent efter 1–5 år, men en riskökning kvarstod upp till tio år efter första sjukhusvistelsen för många autoimmuna tillstånd, framhåller Bengt Zöller.

Forskningen tyder på att det är möjligt att patienter som sjukhusvårdas för autoimmun sjukdom behöver förebyggande behandling mot blodpropp på samma sätt som efter större kirurgi.

- Men det krävs ytterligare kontrollerade studier för att fastställa effekten av förebyggande behandling, säger Bengt Zöller

Ett pressmeddelande från Lunds universitet och Centrum för Primärvårdsforskning (CPF), som är ett samarbete mellan Lunds universitet och Region Skåne. 26 november 2011.

Related posts:

1. Ökad risk för blodpropp om familjen är drabbad
2. Risken för blodpropp i blodådrorna är ärftlig
3. Förenklad undersökning av misstänkt blodpropp

Foto: Dreamstime

Forskaren Martin Johansson tilldelades nyligen ett miljonanslag från Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse. Pengarna ger möjlighet att växla upp forskningen med inriktning på njurar och stamceller.

- Pengarna skapar möjlighet att göra fler laboratoriestudier, och det blir också utrymme att nyanställa en biomedicinsk analytiker ifall jag skulle vilja, berättar Martin Johansson.

Martin Johansson forskar inom patologi med inriktning på njurar. Han har tidigare lyckats kartlägga vad som av allt att döma är en ny celltyp, och dessutom troligen en stamcell, i människans njure. Det finns tecken på att cellen kan ha betydelse för utveckling av cancer och olika inflammatoriska sjukdomar som kan drabba njuren. Detta vill han utveckla ytterligare och det är också därför han beviljats Wallenbergstiftelsens anslag.

Martin Johansson. Foto: Björn Martinsson

- Vi kommer att fortsätta att studera den nyupptäckta cellen. Celltypens placering och funktion tyder på att den kan ha en viktig roll vid olika njursjukdomar. Problem med njurarna är vanligt, och det finns förutom cancer en koppling till vanligt förekommande sjukdomar som diabetes och högt blodtryck.

Martin Johansson är docent och bedriver sin forskning vid Lunds universitets institution för laboratoriemedicin i Malmö. Han är specialistutbildad läkare inom patologi och arbetar även kliniskt vid Region Skånes laboratorieverksamhet, Labmedicin Skåne.

Genom ett väl utvecklat samarbete med urologiska kliniken på Skånes universitetssjukhus kan forskningen ske på färska vävnader från bortplockade njurar. I sin forskning samarbetar han även bl.a. med professor Håkan Axelson som är verksam vid samma institution samt universitetets diabetescenter, Lund University Diabetes Center (LUDC).

Text: BJÖRN MARTINSSON

Nyhet från Lunds universitet 3 november 2011

Related posts:

1. Virus möjlig bov bakom många fall av typ-1 diabetes
2. D-vitaminbrist kan bidra till många sjukdomar
3. Diabetes – en sjukdom med många ansikten

Systemisk skleros är svårast av de reumatiska sjukdomarna. Men dess yttringar skiljer sig mycket mellan olika patienter, säger Roger Hesselstrand (t.v.) och Dirk Wuttge (t.h.). Foto: Roger Lundholm

Den reumatiska sjukdomen systemisk skleros är knepig på många sätt. Den börjar smygande, med diffusa symtom som en icke-specialist kan ha svårt att identifiera. Den kan också utveckla sig mycket olika hos olika patienter.

– Vissa patienter får aldrig mer än de första symtomen – vita fingrar vid kyla, svullnad och senare hård och förtjockad hud i bland annat händerna. Om sjukdomen stannar där blir problemen ganska lindriga, säger reumatologerna Roger Hesselstrand och Dirk Wuttge vid Skånes universitetssjukhus och Lunds universitet.

Drabbar olika

Ungefär en fjärdedel av patienterna har den mer riskabla ”diffusa” formen av sjukdomen. Hos dem drabbas även huden ovanför armbågar och knän av fibros, dvs den ökade produktion av bindväv som gör huden stel och tjock. Även inre organ brukar då också angripas av fibros, vilket ger skador på lungor och njurar.

Hälften av alla patienter med den diffusa formen av systemisk skleros klarar sig mindre än tio år. Även en del av den första gruppen patienter, de som har mer begränsade hudförändringar, dör inom tio år – då inte av fibros utan av förträngda blodkärl som ger ett för högt blodtryck i lungorna.

Många klarar sig bra

– Totalt sett är det ändå en majoritet av patienterna som klarar sig bra. Vi har patienter som vi träffat i många år när de kommit in för sina regelbundna kontroller, understryker Roger Hesselstrand.

Jämfört med andra reumatiska sjukdomar är dock systemisk skleros en allvarlig sjukdom.

Illustration: Sun Nilsson

– Det är den reumatiska sjukdom som har störst dödlighet. Och det är lungförändringarna, i form av antingen lungfibros eller förhöjt blodtryck i lungorna, som patienterna dör av, förklarar Dirk Wuttge.

Bromsande behandling – bot saknas

Systemisk skleros har för närvarande ingen bot utan bara lindrande och bromsande behandlingar. Högt blodtryck i lungan kan behandlas med kärlvidgande mediciner, och fibros i lungorna kan i viss mån bromsas med cytostatika. Men då dessa medel också har biverkningar skulle man vilja använda dem bara då de verkligen behövs.

– Eftersom sjukdomen är så varierande har läkarna ett stort behov av markörer som kan visa vilka patienter som kan klara sig utan medicinering och vilka som bör medicineras så fort som möjligt, säger Kristina Rydell-Törmänen.

Söker markörer…

Kristina Rydell Törmänen. Foto: Lunds universitet

Kristina Rydell-Törmänen är universitetsforskare i reumatologi och lungbiologi och arbetar med modellförsök där hon studerar de allra första förändringarna i lungorna. Förhoppningen är att detta ska ge idéer om både nya markörer och nya sätt att behandla sjukdomen.

– Förr trodde man att en det var en långvarig inflammation i blodkärlen som ledde till ärrvävnaden, fibrosen. Därför provade man med antiinflammatoriska läkemedel, men de gav ingen effekt. Det verkar snarare vara så att inflammationen, fibrosen och förträngningarna i blodkärlen uppstår ungefär samtidigt, säger Kristina Rydell- Törmänen.

… och nya behandlingsmetoder

Vad som händer i blodkärlens inre cellager ska studeras av Dirk Wuttge och forskaren i lungbiologi Martina Holst. Deras mål är att finna nya behandlingsmetoder, eftersom de nuvarande behandlingarna inte är tillräckligt effektiva.

Ett tredje forskningsspår i Lund är att se om utandningsluftens innehåll av kväveoxid, NO, kan visa patientens prognos. Det spåret är forskaren Ellen Tufvesson inne på (se artikel ”Det behövs mer skonsamma metoder att undersöka lungornas olika delar” ).

Text: INGELA BJÖRCK

Related posts:

1. Om systemisk skleros
2. Hennes sjukdom hindrar inte hennes hästarbete
3. Bästa poster vid Forskningens dag 2011

– Jag mår bara bättre ju mer jag jobbar, försäkrar Maritta som fick diagnosen systemisk skleros för sex år sedan.

Maritta Hallenborg mår bättre ju mer hon jobbar.Hon fick diagnosen systemisk skleros för sex år sedan. Foto: Roger Lundholm.

I dag sjuder hon av livslust. Så var det inte när sjukdomsinsikten drabbade henne. Då hade hon fyllt 50 och satt på trappan till sin och maken Pers vackra gård Rosenhäll utanför Landskrona och räknade ned timmar och dagar.

– Jag trodde att jag hade max ett år kvar att leva, berättar hon.

Sjukdomen kom smygande

Som för så många andra kom sjukdomen smygande. Hon var fruktansvärt trött. Hade ont i armar och kropp. Ingen energi. Och det skulle bli mycket värre.

– Det vände inte förrän jag träffat sklerodermiteamet på reumatologen i Lund och fått hela bilden klar för mig. När jag förstod allt kände jag mig trygg, säger Maritta.

Svullnade upp

Innan dess hade hennes inre fiende, den autoimmuna sjukdomen systemisk skleros, slagit till med full kraft. Ansiktet svullnade upp, fingrarna var tjocka och stela som wienerkorvar. Det enda som skonades var fötterna.

– Jag kunde inte klä mig själv och kunde bli fruktansvärt arg när jag inte ens kunde pilla ut en parkeringsbiljett ur automaten, berättar Maritta.

Fick fakta

Under sin vecka på mottagningen för systemisk skleros på Skånes universitetssjukhus i Lund fick hon fakta om sjukdomen. Hon träffade patienter i alla åldrar från hela landet och mötte en ung kvinna som hade drabbats ännu hårdare än hon själv.

– ”Sån blir nog jag med”, tänkte jag.

Träffade andra

Men hon träffade också andra vars sjukdom varit mera skonsam. Hon undersöktes från topp till tå: ultraljud av huden, datortomografi av hjärta och lunga, mikroskopundersökning av de fina blodkärlen, filmning av matstrupen, EKG och njurfiltration. Hon fick träffa sjukgymnast, arbetsterapeut och kurator vid sidan av läkare och sjuksköterska.

– Dessutom lyssnade jag på föreläsningar, vilket gav en helt annan förståelse än det ihärdiga letande på Internet som jag ägnat mig åt innan. På nätet finns inga nyanser, säger Maritta.

Numera går hon på kontroll en gång om året. Lungorna har inte påverkats. Under två och ett halvt år tvingades hon att ta dialys då njurarna sviktade. Men även de besvären har upphört. Nu tar hon bara medicin mot högt blodtryck.

Pensionering finns inte på kartan

Ute i det stora stallet på Rosenhäll ger hon Mr Magic en omild men kärleksfull behandling med akupunktur, laser och gummiklubba mot hans ryggbesvär. Efter många år i yrket, bland annat med svenska ridlandslaget, vet Maritta exakt var behandlingen ska sättas in.

Den sällskaplige Mr Magic skrapar med hoven men lugnar sig efter några smekningar.

– En fantastiskt fin häst, säger Maritta med värme i rösten.

Hennes ögon lyser och jag frågar om hon trots allt inte funderat på pensionering?

– Det finns inte på kartan! Numera älskar jag till och med mina rynkor!

Text: PER LÄNGBY

Related posts:

1. Systemisk skleros – en knepig sjukdom
2. Typ 2 diabetes inte en sjukdom utan flera
3. Om systemisk skleros

Bronkoskopi. Foto: Roger Lundholm

Skånes universitetssjukhus är ett av få sjukhus i världen som kan ta prover i lungans allra yttersta vävnader både hos friska personer och personer med astma, KOL och andra lungsjukdomar.

En tunn slang med en kamera i ena änden – ett så kallat bronkoskop – förs ner genom svalget och vidare ner i patientens lunga. På en skärm kan man följa bronkoskopets väg ner genom lungan.

Några av luftrörens förgreningar sett inifrån lungan. Foto: Emil Tykesson

Bilden ovan är tagen inuti lungan med hjälp av ett bronkoskop och visar en av de många förgreningarna. Luftstrupen förgrenar sig i de två stora luftrören som går ut i varsin lunga och förgrenar sig i allt mindre luftrör ju längre ut i lungan man kommer. Till slut kommer de att mynna ut i små, små lungblåsor.

Biopsiverktyg. Foto: Emil Tykesson

Genom bronkoskopet kan man föra ner en oerhört liten tång som kan ta prover på lungvävnaden.

Lungan genomlyses så att man kan se var man befinner sig.

Fibroblaster från lungvävnad. Foto: Gunilla Westergren-Thorsson

Vävnadsproverna kan sedan studeras på olika sätt. Bland annat kan man i cellodlingsflaskor odla celler från lungorna i speciell näringslösning och studera hur de fungerar. På bilden ovan syns så kallade fibroblaster, en av de celltyper som bygger upp lungans stödjande strukturer.

Lungvävnad. Foto: Gunilla Westergren-Thorsson

Små bitar av lungvävnad kan också skäras i oerhört tunna skivor – ca 3 mikrometer tunna – som sedan kan färgas på olika sätt. Man skulle kunna säga att man fryser en ögonblicksbild av en liten del av lungan. I mikroskopet kan man sedan se vilka typer av celler som finns i vävnadsprovet och hur de ser ut.

Text: NINA HULT

Related posts:

1. Det behövs fler skonsamma metoder för att undersöka lungornas olika delar
2. Ventiler lindrar symtom vid KOL
3. Ronnie Wirestam: Bilder av hjärnans blodflöde

Jonas Erjefält. Foto: Hjärt-Lungfonden, Urban Jonas

– Lungans försvar är betydligt mer komplext än man tidigare har trott. Sjukdomar som astma och KOL leder till långvariga förändringar i lungornas immunförsvar. Vävnaden infiltreras av immunförsvaret som inte bara skyddar oss, utan också förstör.  

Det berättar Jonas Erjefält som är professor i medicinsk immunologi och inflammationsforskning vid Lunds universitet. 

Med hjälp av en unik vävnadsbank med millimeterstora bitar från friska och sjuka lungor vill han och hans medarbetare förstå vad som händer med lungornas immunförsvar vid olika sjukdomar. Många gånger är det en obalans i immunförsvaret som ger symtom vid en lungsjukdom. 

Immunförsvaret förändras vid en infektion

– Om man är frisk finns en försvarslinje med ”vakter” av olika slag i lungan. Det vi ser är att detta snabbt förändras vid exempelvis en infektion av bakterier eller virus. 

– Samma sak kan också hända vid exponering för allergen eller tobaksrök. Ibland blir det varaktiga förändringar som gör att inflammationen underhåller sig själv och blir kronisk. För många vita blodkroppar på fel ställe kan förklara mycket av sjukdomsförloppet. 

Lymfsystemet mer aktivt

– Lymfkärlen fungerar som en sorts ”motorväg” för de vita blodkropparna så att de snabbt kan nå ut till de områden där de behövs, berättar Jonas Erjefält. 

Lymfkärlens och lymfknutornas betydelse vid utveckling av KOL har aldrig tidigare studerats. Michiko Mori är doktorand och fokuserar på denna fråga. Hon har sett att både lymfkärl och lymfknutor blir mer aktiva vid KOL. De blir också fler och större.

– Om en sjuk lunga med förändrade lymfknutor och lymfkärl exponeras för till exempel förkylningsvirus eller rök får man en helt annan reaktion än i en frisk lunga. Hur detta går till är något vi precis har börjat utforska, säger Jonas Erjefält.

En resa i bilder in i lungans innersta delar

Vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus finns unika möjligheter att studera celler från lungorna vid olika sjukdomar som till exempel astma och KOL. Läs mer i artikeln nedan (klicka på bilden):

Datorbaserad mikroskopi öppnar nya möjligheter

Bilden till vänster nedan visar en del av vävnad lungan från en KOL-patient i mycket hög förstoring. Cellerna har färgats med olika färger: cellkärnor har färgats blå, de röda och bruna områdena är olika celler i immunförsvaret och de svarta områdena är makrofager (ätarceller i immunförsvaret) som är proppfulla med sotpartiklar som de tagit upp.

Bilden till höger nedan visar en mikroskopbild där de olika celltyperna  har identifierats och färgkodats med hjälp av en dator som automatiskt räknar ut cellernas antal och var de finns  i lungvävnaden.

Foto: Jonas Erjefält & Michiko Mori, Lunds universitet

Text: NINA HULT

Related posts:

1. Jonas Erjefält: Vad sker i den inflammerade vävnaden?
2. Mikroorganismer syns inte för immunförsvaret
3. Tror på kroppens eget antibiotikum

Med en åldrande befolkning behövs bättre behandlingar av infektioner. Foto: Matton.

Äldre personer är mer infektionskänsliga än yngre och återhämtar sig både långsammare och sämre efter en infektion. Dessutom dör betydligt fler äldre av orsaker kopplade till infektioner. Det beror delvis på att deras immunförsvar reagerar långsammare. Med en åldrande befolkning är detta ett växande problem, och det är därför viktigt att skaffa sig mer kunskap om immunsvaret hos äldre.

– Vi behöver få fram bättre behandlingsstrategier för äldre, säger Helena Linge, forskare vid Avdelningen för lungmedicin vid Lunds universitet.

Långsammare immunsvar

Hon forskar om svåra lunginfektioner och hur de påverkas av patienternas ålder. När en person utsätts för exempelvis ett smittämne reagerar kroppens försvarssystem med en inflammation (se faktaruta). Hos unga kommer immunresponsen, dvs. inflammationen, normalt sett snabbt, tar hand om inkräktarna och avklingar därefter i lämplig takt samtidigt som läkeprocessen sätts igång. Hos äldre är immunresponsen dels fördröjd, dels klingar den av mycket långsammare.

(Klicka på bilden för större bild!)

Allvarliga konsekvenser

– Det här kan få allvarliga konsekvenser. Ett fördröjt immunsvar kan innebära att det tar tid innan man inser att något är fel och börjar behandla. Vid snabbt uppkomna allvarliga tillstånd som sepsis – en mycket svår infektion som ger reaktioner i hela kroppen – ökar dödligheten med drygt sju procent för varje timme som antibiotikabehandlingen dröjer.

Även immunresponsens långsamma avklingning utgör ett problem. Inflammationen bara fortsätter, vilket leder till längre läktid och återhämtning. I vissa svåra fall kan lungvävnaden brytas ner.

– ”Avknappen” fungerar inte lika bra hos äldre. Genom att lära oss mer om på- och avstängningsmekanismerna skulle vi kunna lära oss att styra dem och på så sätt förkorta konvalescensen för de äldre.

Värdefulla studier i möss

Många forskargrupper har studerat hur de vita blodkropparna från äldre beter sig vid en infektion, men försöken har ofta gjorts i provrör vilket kan ge en felaktig bild. Helena Linge har därför utvecklat en modell där hon kan studera utvecklingen av lunginflammation i levande unga och gamla möss. Hon har framför allt studerat hur inflammationen påverkar lungor, cirkulation och hjärtfunktion hos unga respektive gamla individer.

– Dessa möss utgör ett värdefullt verktyg för att kunna studera vad som händer vid lunginfektioner hos äldre. På sikt hoppas jag att det ska leda till bättre behandlingsmetoder för äldre.

Text: EVA BARTONEK ROXÅ

Related posts:

1. Bertil Christensson: Att diagnostisera giftiga infektioner

De små lungblåsorna i de yttre luftvägarna. Illustration: Patrick J Lynch , Wikimedia Commons.

Nya biologiska läkemedel revolutionerade behandlingen av reumatism. Nu är samma utveckling tänkbar för den mer än halva miljon svenskar som drabbats av astma.

Kanske finns det till och med möjlighet till bot – förutsatt att läkemedelsindustrin vågar satsa och att myndigheterna skapar de rätta förutsättningarna.

Det menar Leif Bjermer, professor vid Lunds universitet och överläkare på Skånes universitetssjukhus i Lund.

– Hittills har astma beskrivits som en inflammatorisk sjukdom som drabbar de större luftvägarna. Men i dag vet vi att de små luftvägarna, alveolerna och bronkiolerna, är ännu mer drabbade. Det är anledningen till att omkring hälften av alla personer som drabbas inte får någon hjälp av astmamedicinerna.

Medicinen når inte ända ut

Hälften av dem som har astma är inte hjälpta av kortison. En konservativ syn på astmasjukdomen har hitintills satt stopp för läkemedel som når ut till de små luftvägarna. Foto: Roger Lundholm

De mediciner som inhaleras i dag fungerar väl i lungornas stora luftvägar där luftutbytet är stort och där spirometri, som i huvudsak mäter central lungfunktion, ger bra vägledning. Men de perifera luftvägarna med sitt finmaskiga nät av lungblåsor utgör 90 procent av lungornas volym. Det är här som syreupptagningen och gasutbytet med resten av kroppen sker.

Från dessa små lungvägar hörs inga av de ljud som man kan höra från de större bronkerna, och deras tillstånd är också svårt att mäta med spirometri. Men genom undersökning av vävnadsprover från de små perifera luftvägarna finner man att medicinen aldrig når ut dit den kanske behövs som bäst.

– Det går att utveckla läkemedel mot astma som hjälper alla, säger Leif Bjermer. Foto: Roger Lundholm

Andra mekanismer gäller

– Här gäller andra inflammatoriska mekanismer. En del av dessa påverkas inte av traditionell antiinflammatorisk kortisonbehandling, även om den skulle nå hela vägen ut. Detta vet vi.

– Ändå har läkarvetenskapen och läkemedelsindustrin hittills valt den enklaste vägen, att ständigt förfina mediciner av den traditionella typen. De nya varianter som kommer är bara marginellt om ens något bättre än de föregående, säger Leif Bjermer.

Dagens mediciner bäst vid akuta skov

I dag tillfrisknar mindre än en procent av dem som insjuknar i astma. Dagens mediciner behandlar effektivt akuta skov av sjukdomen, men är sämre på att förebygga den kroniska inflammationen.

Ett exempel på mekanismer som inte svarar på kortisonbehandling finns i en typ av cell kallad mastcell, som är ytterst aktiv i de perifera luftvägarna (se artikel ””Vakthundcellerna” bara väntar på att explodera”).

Hos patienter som bara delvis svarar på inhalerat kortison har forskarteamet funnit att mastcellerna i de små luftvägarna ökat med mer än 600 procent.

Mål för riktad behandling

Mastcellerna är en del av ett komplicerat scenario med olika celler som samverkar i olika mönster.

– I Lund har vi lärt oss att ta fram ”inflammatoriska fingeravtryck” som visar vad som händer i en viss cell när den utsätts för inflammatorisk påverkan från andra celler i närheten. På så sätt kan vi identifiera möjliga mål för en riktad behandling, förklarar Leif Bjermer.

Myndighetskrav styr utvecklingen i fel riktning

Ett stort problem är emellertid att kraven på vad som ska dokumenteras i kliniska prövningar, inte minst från den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA, i vissa avseenden styr utvecklingen i fel riktning.

– En delvis okunnig och ganska konservativ syn på astmasjukdomen tvingar läkemedelsbolagen att satsa alltför mycket på att dokumentera effekten på mekanismer som vi redan i dag har bra läkemedel mot, hävdar Leif Bjermer.

Lovande preparat i kombination

Det är också mycket svårt att göra studier där olika läkemedel kombineras. Ofta skulle man behöva blockera mer än en receptor samtidigt för att få önskad effekt. Att göra detta i en studie är dock nästan omöjligt, eftersom FDA kräver att man först måste dokumentera den enskilda komponentens effekt innan den får kombineras med andra.

– Det innebär att många lovande preparat som skulle kunna ha ett stort värde i kombination med andra aldrig når fram till kliniken, påpekar Leif Bjermer.

Kan leda till genombrott

Även mindre studier inriktade mot betydelsefulla sjukdomsmekanismer bör få en chans att prövas i större sammanhang, menar han. I det här fallet handlar det om att kunna visa en effekt i de små luftvägarna där dagens metoder har begränsat värde.

– Om det skulle kunna göras är jag övertygad om att vi får se samma genombrott för behandling av astma som när man för 10-15 år sedan revolutionerade medicineringen för reumatiker, säger Leif Bjermer.

Text: PER LÄNGBY

Related posts:

1. Idrottsungdomar har ofta astma – men tycker ändå att de mår bra
2. Kännetecken för KOL respektive astma
3. Medicinen når målet med hjälp av magneter

Arne Egesten och hans forskarkollegor Eila Butlior, Sandra Jobic och Pia Andersson tror att man på sikt kan utveckla ett läkemedel mot KOL med hjälp av ett kroppseget antibiotika, midkine. Foto: Roger Lundholm

Under lång tid föll de mer eller mindre i glömska. Men nu är kroppens egna antibiotika på frammarsch i den medicinska forskningen. Ett av dessa kallas midkine och kan kanske vara verksamt mot KOL och lunginfektioner.

– Det första av dessa kroppsegna antibiotika – lysozym – identifierades redan på 20-talet av penicillinets upptäckare Alexander Fleming. Nu vet vi att det finns ett hundratal olika varianter, säger Arne Egesten, överläkare vid Skånes universitetssjukhus och docent vid Lunds universitet.

Slår blixtsnabbt sönder bakterier

I laboratorieförsök har Sara Nordin i hans forskargrupp odlat celler från luftvägsslemhinnan och visat att de producerar midkine.

– Dessa celler har en kraftfull antibakteriell aktivitet på sin yta. Bakterierna slås sönder på mindre än en sekund, åtminstone i provrörsförsök, berättar han.

Därför är dessa positivt laddade äggvitemolekyler också en möjlig kandidat till framtida utveckling av läkemedel. Den antibakteriella förmågan hos kroppsegna antibiotika är dock mest effektiv på kroppens ytor, som på hud och slemhinnor, medan många tappar mycket av sin aktivitet i blodbanan.

I luftrören kan midkine dock ha betydelse.

Långt kvar till färdigt läkemedel

– Av hundra rökare drabbas uppemot hälften av svår KOL. Det är många olika faktorer som avgör varför den andra hälften inte drabbas lika svårt. En del av förklaringen kan vara hur kroppens immunförsvar över- eller underreagerar, exempelvis genom att aktivera vita blodkroppar i luftvägarna och producera kroppsegna antibiotika, säger Arne Egesten.

Hans laboratorieförsök har visat att midkine kan motverka bakteriell inflammation, förhoppningsvis minska inflammationen och därmed skydda lungorna från vävnadsskador och ärrbildning. Det är dock långt kvar till ett färdigt läkemedel.

Hopp om kroppseget antibiotikum

– När de moderna astmamedicinerna kom ledde det till en dramatisk förbättring. Plötsligt blev många astmapatienter hjälpta. Något motsvarande för dem som drabbats av KOL har tyvärr hittills inte presenterats, påpekar Egesten.

Om det görs möjligt hoppas han att kroppsegna antibiotika ska kunna användas mot allt från lunginflammation till halsfluss.

Text: PER LÄNGBY

Related posts:

1. Immunförsvaret – kroppens egna soldater
2. Kroppens egen medicin skyddar mot infektion
3. Kroppens reaktion på en lungtransplantation

Hamid Akbarshahi och Ann Rosendahl vill motverka följderna av en inflammation i bukspottkörteln. Foto: Roger Lundholm.

Svår akut bukspottkörtelinflammation är ett tillstånd som kan leda till akut lungsvikt hos kritiskt sjuka patienter, vilket oftast kräver intensivvård och respiratorbehandling. Trots alla livräddande insatser är dödligheten mycket hög. Hamid Akbarshahi forskar för att förhindra att ämnen från bukspottkörteln vållar livshotande lungsvikt.

– Patienterna kan drabbas av lungskada till följd av en plötslig inflammation i bukspottkörteln.

Under den tidiga fasen ökar nivåerna av inflammatoriska proteiner i bukspottkörteln. Dessa kan sedan sprida sig till lungan, förklarar Hamid Akbarshahi, som är doktorand vid Biomedicinskt centrum BMC i Lund.

Triggar lungornas immunförsvar

– Där kan de inflammatoriska ämnena trigga igång lungornas immunförsvar med påföljd att patienten drabbas av en livshotande lungsvikt, fortsätter hans handledare, forskaren Ann Rosendahl.

Syftet med forskningen är att kartlägga underliggande kopplingar mellan de två sjukdomstillstånden och förhoppningsvis även hitta ett sätt att hindra ämnena att ta sig ut från bukspottkörteln till lungorna och vålla skada.

Intensivvård bättrar men botar inte

– Drygt 30 av 100 000 invånare i Sverige drabbas varje år av akut bukspottkörtelinflammation. De flesta drabbas lindrigt, men 15-20 procent får en svår form som ofta kräver intensivvård. Av dem dör var femte i lungsvikt. De som överlever kan däremot i stort återgå till ett normalt liv längre fram, förklarar Ann Rosendahl.

De patienter som drabbas kräver intensivvård under 10-14 dagar. Intensivvård, vilken är dyrbar, förbättrar tillståndet hos patienterna, men botar inte specifikt den underliggande orsaken till lungsvikten. Forskarna letar därför efter att hitta nya bättre vägar att behandla patienter med akut lungsvikt och rädda liv.

Ingen förhandsvarning en utmaning

Dock är en svårighet att sjukdomen slår till snabbt och utan någon förhandsvarning. Det har gjort den svårstuderad för forskningen. Tidigare forskning har dessutom begränsats på grund av brist på patientmaterial och bra modeller för att studera sjukdomsförloppet. Hamid Akbarshahi har arbetat med att ta fram en kliniskt relevant djurmodell – möss – för att testa möjliga behandlingar av andningssvikt.

– Genom att exempelvis minska utsöndringen av ett specifikt ämne som ”lockar” specialiserade vita blodkroppar ut i både bukspottkörtel och lungvävnaden försöker vi lugna inflammationen och därmed minska vävnadsskadan, förklarar han.

Text: HANS-GÖRAN BOKLUND

Related posts:

1. Vad orsakar Parkinsons? – Genombrott tyder på att skadade proteiner rör sig mellan celler
2. Ett riktigt jobb – finns det när man är psykiskt sjuk?

Man kan odla celler från lungorna i speciell näringslösning och studera hur de fungerar. Foto: Gunilla Westergren-Thorsson ©

När man får en skada i lungan på grund av t.ex. cigarettrök, pollenkorn eller mikroorganismer försöker kroppen snabbt att laga skadan. Men ibland går lagningen fel. För mycket bindväv leder till en ärrbildning, och lungans elasticitet förändras. Detta gör det svårt att andas, speciellt vid sjukdomar som astma och KOL. 

Gunilla Westergren-Thorsson. Foto: Roger Lundholm

– I vår forskargrupp studerar vi hur lungorna reparerar skador vid olika sjukdomar, berättar Gunilla Westergren-Thorsson som är professor i medicinsk cellbiologi vid Lunds universitet.  

Dagens behandlingar vid dessa sjukdomar påverkar själva inflammationsprocessen, men hjälper däremot inte den lungvävnad där reparationen har gått fel.

Lagas med bindväv

Lungan repareras i första hand av bindvävsproducerande celler. Bindväven består av ett nätverk av molekyler och fiberliknande strukturer som ger struktur och stabilitet i vår kropp.  

Cellerna som tillverkar bindväven aktiveras vid en skada på olika sätt. Om det blir ett litet hål i lungans luftvägar eller lungblåsor kan till exempel celler ”poppa upp” och täppa till hålet. Signaler kan också skickas ut från bindväven så att de celler som behövs för att laga skadan kommer dit via blodet. Kommer dessa system i obalans kan en kronisk inflammation uppstå.  

Stamceller i lungans yttre delar?

– Kroppen har verkligen en fantastisk förmåga att laga skador. Men när det har gått så långt att man till exempel har fått KOL beror det förmodligen på att kroppen inte längre klarar av att laga de hål som uppstår av cigarettröken.

– Man skulle kunna säga att byggstenarna och murbruket i lungorna tagit slut, säger Gunilla Westergren- Thorsson.

Bilden till vänster visar vävnad från de yttre delarna av en frisk lunga. Man kan se luftvägarna i genomskärning som runda kanaler. Bilden till höger visar vävnad från en patient med KOL, där det finns små hål i lungvävnaden på grund av att kroppen inte längre klarar av att laga de hål som uppstår på grund av cigarettröken. Bild: Gunilla Westergren-Thorsson ©

Hoppas mycket på stamcellsforskningen

Nyligen har forskare i Lund upptäckt att det också finns stamcellsliknande celler i lungorna som kan tillverka bindväv.  

– I framtiden tror jag man kommer att lyckas tillverka nya byggstenar och murbruk med hjälp av stamceller för att laga de hål som uppstått i lungan vid KOL och andra lungsjukdomar. Här i Lund studerar vi, som en av få grupper i världen, de stamcellsliknande celler som finns ute i lungans yttre delar.

– Vi vill förstå hur olika stamceller samverkar vid reparationen av en skada och varför något som i ett visst stadium fungerar bra, i ett senare stadium kommer i obalans och leder till sjukdom.

Text: NINA HULT

Related posts:

1. En resa i bilder in i lungans innersta delar
2. Lungan i 3D
3. EU vill förebygga blödningar hos nyfödda

Foto: Mikael Risedal

Åtta av de professorer som installerades vid Lunds universitet hösten 2011 skriver här själva kort om sin forskning.

Det handlar om allt från portvaktskirurgi vid melanom, virusinfektioner och ämnen som kan spåra cancer, till  äldres hälsa, betydelsen av sociala nätverk och minnets funktion.

Läs mer i artiklarna nedan:

	Maria Emmelin: Sociala faktorer och global hälsa
	Christian Ingvar: Melanom och bröstcancer
	Karin Jirström: Att spå i tumörvävnad
	Mikael Johansson: Glöm inte minnet
	Ulla Melin Emilsson: Möten och relationer i äldreomsorgen
	Stefan Schwartz: Virus
	Kristina Sundquist: Individ, familj, omgivning och hälsa
	Henrik Thorlacius: Onda sidor av inflammation går att bota

Related posts:

1. Nya professorer presenterar sin forskning
2. Nya professorer presenterar sin forskning
3. Nya professorer berättar om sin forskning

Bakterier på odlingsplatta. Den till vänster visar på en stafylokockinfektion och den till höger på en streptokockinfektion. Foto: Bill Branson, Wikimedia Commons.

Inflammation är kroppens svar på störningar. Kliniskt yttrar sig den inflammatoriska processen som svullnad, värmeökning och rodnad, effekter som stämmer överens med specifika förändringar i den s.k. mikrocirkulationen i vävnaden.

Ansamlingen av vita blodkroppar utanför blodkärlen utgör en huvudkomponent i den inflammatoriska reaktionen och är en avgörande process för att bekämpa bakterier och påbörja sårläkning.

Den negativa sidan av den inflammatoriska reaktionen är att den kan aktiveras i onödan, då vita blodkroppar som aktiverats av ofarliga substanser eller kroppsegna molekyler, kan utsöndra giftiga ämnen inriktade mot specifika celler. Detta kan orsaka vävnadsskador och utgör grunden för många folksjukdomar såsom allergi, åderförkalkning, blodförgiftning, reumatism och inflammatoriska tarmsjukdomar.

Min forskning är inriktad på att förstå mekanismerna som reglerar ansamlingen av vita blodkroppar vid inflammatorisk tarmsjukdom, bukspottkörtelinflammation och blodförgiftning.

Evolutionen har anpassat det inflammatoriska svaret för yttre skador och infektioner och det är därför inte anpassat för systemisk aktivering av vita blodkroppar, såsom vid blodförgiftning. Detta gör det speciellt intressant att studera det inflammatoriska svaret vid just blodförgiftning.

Vi har identifierat olika molekyler, som underlättar aktiveringen av de vita blodkropparna och deras förflyttning från blodbanan ut till olika kroppsvävnader, som kan ligga till grund för nya behandlingsstrategier.

Min forskning utgörs av både grundforskning och patientnära projekt för att underlätta tillämpningen av resultaten i den kliniska verksamheten. Jag är övertygad om att denna strategi inte bara kommer att öka förståelsen av sjukdomsmekanismerna utan också utgöra grunden för nya behandlingsmetoder för patienter med inflammatoriska sjukdomar.

Text: HENRIK THORLACIUS

Från broschyren ”Professorsinstallation 14 oktober 2011″ som tagits fram av Kommunikationsavdelningen vid Lunds universitet.

Related posts:

1. Samband inflammation och ögonskador vid diabetes
2. Depression kan orsakas av inflammation
3. Jonas Erjefält: Vad sker i den inflammerade vävnaden?

MR-bild av knä. Foto: Dreamstime

En ny avhandling från Lunds universitet styrker teorin om ett tydligt samband mellan ämnen som frigörs i ledbrosk och reumatiska sjukdomar. På sikt kan det leda till förenklad diagnostik och nya behandlingsformer. 

Avhandlingen fokuserar på komplementsystemet, en del av kroppens immunförsvar som – trots sitt namn – av många bedöms ha central betydelse i samband med uppkomst av den inflammation i lederna som är typisk för ledgångsreumatism.

 - Komplementsystemet upptäcktes på 1800-talet, men efterhand har det visat sig att denna del av immunförsvaret har en långt mer betydelsefull roll än man från början trodde. Komplementsystemets olika proteiner och molekyler nätverkar  på ett invecklat vis med andra system och produkter i kroppen. De kan därför påverka många olika funktioner, förklarar Kaisa Happonen, doktorand vid Lunds universitets institution för laboratoriemedicin i Malmö.

Brosk påverkar komplementsystem

I sitt avhandlingsarbete undersöker hon bland annat ett särskilt protein som finns i kroppens brosk, COMP, och om det är möjligt att använda varianten COMP-C3b:s förekomst i blodet som en tidig markör på ledgångsreumatism.

Brosket kan vid en del ledsjukdomar förstöras och frigöras från kroppens benytor, vilket innebär att COMP sprids i blodet. Hypotesen har varit att COMP-proteinet då aktiverar och försätter komplementsystemet  i obalans. Därav uppstår inflammation och ledbesvär.

- Jag har gjort patientstudier som visar på ett samband mellan COMP-C3b i blodet och att personen har någon typ av reumatisk sjukdom. COMP-C3b-nivån i blodet kunde också användas för att följa patienternas respons på behandling för ledgångsreumatism, säger Kaisa Happonen.

Fler framsteg kan ge diagnos genom blodprov

När det gäller effektiva behandlingsformer behövs ytterligare forskning kring ämnen med hämmande funktion som kan kompensera den obalans som COMP och liknande proteiner startar.

- Utmaningen ligger i att hitta hämmare som endast påverkar mindre delar av komplementsystemet. Hämmare med en bred träffbild kan skapa negativa bieffekter eftersom de även riskerar att förstöra komplementsystemet nyttoeffekter, säger Kaisa Happonen.

Studien är den första där testerna görs på blod istället för i artificiell laboratoriemiljö. Resultaten bör därför rimligen ligga närmare förloppet i patientens kropp.

Kaisa Happonens forskning visar att man eventuellt kan använda COMP-C3b för att definiera vilka patienter som är lämpliga för behandlingsformer där komplementhämmare ingår. Om forskningen gör nya framsteg kan det så småningom bli möjligt att upptäcka ledgångsreumatism tidigt genom ett enkelt blodprov.

Kaisa Happonen ingår i Anna Bloms forskargrupp vid Lunds universitet som hör till de ledande i världen när det gäller komplementhämmare.  Hon hoppas framöver bland annat kunna fördjupa sig i hur peptider (ett slags små proteiner) kan användas för att hämma ledinflammation pga. förekomst av broskämnen i blodet.

Text och foto: BJÖRN MARTINSSON

Nyhet från institutionen för laboratoriemedicin i Malmö, Lunds universitet, 7 oktober 2011

Related posts:

1. Forskare kan vara reumatisk sjukdom på spåret
2. Utsätts frisörer för cancerframkallande ämnen?
3. Tore Saxne: Snabbare diagnos minskar nedbrytningen av leder

Illustration: Dreamstime

Resultaten från en nyligen publicerad studie vid Lunds universitet ger helt nya insikter i hur äggviteämnet TNF är inblandad i regleringen av det tidiga bildandet av blodceller, båda hos friska människor och hos patienter med olika sjukdomar. För första gången visar forskarna att det finns en faktor som kan hämma funktionen hos Hematopoetiska stamceller. Detta har tidigare antagits men aldrig kunnat påvisas förens nu.

Måste finnas livet ut

Det är HSC som ger upphov till alla mogna blodceller och därför är det nödvändigt att ha dessa celler närvarande i benmärgen genom hela livet. När en HSC delar sig har den förmågan att skapa en eller två exakta kopior av sig själv vilket kallas självförnyelse. Det är just denna självförnyelse som garanterar närvaron av HSC i kroppen livet ut. När en HSC delar sig men inte skapar en exakt kopia av sig själv differentierar den.

Både självförnyelse och differentiering är noggrant reglerad då det inte är bra med för många eller för få av en viss celltyp i kroppen. Å andra sidan finns det ibland ett kraftigt ökat behov av vissa celler, exempelvis vid blödningar eller infektioner, som gör att hela processen kräver en hög grad av flexibilitet.

- I den studie som nu har publicerats har vi tittat på Tumör Nekros Faktor (TNF) och dess roll i regleringen av den Hematopoetiska stamcellen (HSC) berättar Kees-Jan Pronk som är huvudförfattare till studien.

Inte för fort, inte för sakta

TNF är ett äggviteämne som är inblandat i bland annat immunreaktioner, men som även har viss inverkan på blodbildningen. Det är dock är inte så mycket känt kring TNFs påverkan på HSC funktionen.

- Negativ reglering är viktigt av ett antal anledningar bland annat ser den till att man inte får en överväxt av HSC. Om denna reglering saknas finns det istället en risk att man ”tröttar ut” sina HSC för tidigt vilket kan leda till benmärgssviktssjukdomar. Om HSC skulle dela sig ofta vilket de normalt inte gör, har de också en ökad risk att förvärva felaktiga ändringar av det genetiska materialet, så kallade genetiska mutationer, vilket i sin tur kan leda till sjukdom, exempelvis leukemi, berättar Kees-Jan Pronk.

Kunskap om hur TNF påverkar blodstamcellens funktion är viktigt eftersom anti-TNF-behandling numera används i hög utsträckning vid reumatiska sjukdomar, inflammatoriska tarmsjukdomar och graft-versus-host-sjuka som är en komplikation efter benmärgstransplantation. Dessutom har det visats att TNF är inblandad i ett antal benmärgsviktsjukdomar, som karakteriseras av ökad TNF-aktivitet.

Med hjälp av möss som saknar en eller båda av de två receptorer (mottagare) som TNF binder till och genom TNF-behandling av möss, har forskargruppen kunnat visa att TNF hämmar vissa funktioner hos HSC. I samma studie visas även att signalering genom båda TNF-receptorerna krävs för att uppnå en optimal TNF-inducerad hämning, samt att TNF har den starkast hämmande effekt på de HSC som delar sig.

Text: KATARINA BRANZÉN

Tidigare publicerat som pressmeddelande från Lunds universitet, 2 septemper 2011

Related posts:

1. Vad är stamceller?
2. David Bryder: Vad får stamceller att åldras?
3. Stamceller gör det möjligt att reparera hjärtan

Foto: Dreamstime

Transplantation av Hematopoetiska stamceller är en effektiv behandling för patienter med elakartade blodsjukdomar. Cellernas sammansättning och kvalité vid transplantationen är direkt avgörande för resultatet. Forskare från Lunds universitet har nu utvecklat en metod att förbättra kvalitén på de transplanterade cellerna genom att använda ultraljud för cell-sortering.

För patienter med blodcancer är transplantation av nya blodstamceller ofta den enda behandlingen som kan bota sjukdomen. Kvalitén på de transplanterade blodstamcellerna kan vara avgörande samt rätt val av och rätt sammansättning av cellerna i transplantatet.

Sorterar med ljudet

De nuvarande metoder som finns för att samla in och behandla stamceller inför transplantationer lämnar mycket att önska. Försöken där forskarna använt ultraljud visar att det är möjligt att avsevärt förbättra kvaliteten på blodstamcellerna med hjälp av metoden som kallas akustisk cellseparation.

- Metoden utvecklades inom området mikroteknik och bygger på grundläggande teknisk forskning från Lunds universitet, förklarar professor Thomas Laurell, forskargruppledare vid Lunds Tekniska Högskola. Metoden förväntas möjliggöra en förbättrad bearbetning av blodstamceller.

Optimerar cellkvalitén

Docent Stefan Scheding, överläkare vid hematologen på Skånes universitetssjukhus och forskargruppsledare vid Stamcellscentrum vid Lunds universitet, ansvarar för den prekliniska utvecklingen av den nya metoden som går ut på att effektivt separera och eventuellt ta bort eller koncentrera andra cellpopulationer som finns i vanliga celler från blodstamceller. Att metoden fungerar har nu visats som första steg genom att sortera ut trombocyter från stamcellsprodukter.

- Vår förhoppning är att det blir möjligt att producera den optimala mängden stamceller som patienten behöver inför varje enskild transplantation, säger Stefan Scheding. Då skulle vi ha en god chans att förbättra behandlingen av patienter som annars skulle riskera att drabbas av svåra komplikationer av transplantationen såsom graft-versus host sjukdom och infektioner. Genom att optimera kvalitén hos de transplanterade cellerna, kan det även vara möjligt att bättre bekämpa de leukemiska celler som finns kvar i kroppen trots transplantationsbehandlingen berättar han vidare.

Text:  KATARINA BRANZÉN

Tidigare  publicerat som pressmeddelande från 
Lunds universitet, 5 september 2011

Related posts:

1. 300 pyttesmå tänder förbättrar cirkulationen
2. Föredrag om ultraljud i klinisk diagnostik
3. Henrik Bjursten: Ultraljud räddar hjärnan efter hjärtoperation

Bild: Dreamstime

Att mikroorganismer har en stor förmåga att variera sin ytstruktur är väl känt. Det är ett skäl till att det är så svårt att utveckla vaccin mot HIV och malaria, och till att nya influensavaccin måste tas fram varje år.

Men mikroorganismerna verkar också kunna undvika att alls aktivera ett starkt immunförsvar hos den som angrips. 

Det visar professor Gunnar Lindahl från Lunds universitet och hans forskargrupp i en artikel i Cell Host & Microbe.

– Om vi får en allvarlig streptokockinfektion vill vi att vårt immunförsvar ska bilda antikroppar riktade mot vissa delar av mikroorganismernas ytprotein. Men den mekanismen fungerar inte särskilt bra, till nackdel för oss och till fördel för bakterierna, säger han.

Gunnar Lindahls grupp har studerat grupp A-streptokocker. Det är en av världens viktigaste sjukdomsbakterier, som orsakar både vanlig halsfluss, dödlig toxisk chock och en mycket allvarlig autoimmun sjukdom.

Förstå hur bakterierna undviker vårt immunförsvar

Den del av bakterien man studerat är ett ytprotein kallat M-proteinet, närmare bestämt den del av proteinet (den ”hypervariabla regionen”) som har förmåga att snabbt förändra sig för att undgå angrepp. Det visade sig att den aktuella delen av proteinet inte bara var variabel, utan också lyckades undgå att framkalla något starkt antikroppssvar från immunförsvaret.

– Detta kanske i själva verket är mikroorganismernas främsta vapen: att de undviker att reta upp immunförsvaret. Vid en långvarig infektion börjar immunförsvaret visserligen så småningom att producera antikroppar, men då kan mikroorganismerna ju ha fått ett ordentligt fotfäste, säger Gunnar Lindahl.

Betydelse för utveckling av vaccin

Mikroorganismernas förmåga att så att säga smyga sig under immunförsvarets radar antyddes i vissa vetenskapliga artiklar redan på 50-talet. Men den kom sedan i skymundan för deras andra skyddsmekanism, förmågan att variera sin ytstruktur. Och då en stark variation ansetts självklart kopplad till ett starkt antikroppstryck – att mikroorganismerna helt enkelt tvingats variera sig för att undkomma antikropparna – så har ingen brytt sig om att undersöka om det verkligen funnits något starkt antikroppstryck.

Lundaforskarnas fynd tillhör den molekylärbiologiska grundforskningen, men har följder för utvecklingen av nya vaccin. Vaccinutvecklarna måste i fortsättningen ta hänsyn till inte bara variationsförmågan hos bakterier, virus och andra mikroorganismer, utan också till deras förmåga att undvika att aktivera immunförsvaret.

Pressmeddelande från Lunds universitet 19 augusti 2011

Related posts:

1. Immunförsvaret – kroppens egna soldater
2. Än är hoppet inte ute för diabetesvaccinet GAD
3. Nytt vapen mot aggressiva bakterieinfektioner

– Det är hela tiden en balans mellan att bilda nytt och ta bort gammalt i blodsystemet, säger David Bryder, forskare vid avdelningen för immunologi, Lunds universitet. Om man till exempel är på hög höjd känner kroppen av det låga syretrycket och tillverkar fler röda blodkroppar. Eller om man får en infektion behöver man tillverka nya vita blodkroppar för att ersätta de som förbrukats vid infektionen.

När man är ung är det en perfekt balans mellan nybildning av olika slags blodceller. Men när man åldras blir blodstamcellerna både sämre på att bilda nya blodceller, och rätt slags celler.

Äldre stamceller fungerar sämre

Äldre får ofta ett underskott på röda blodkroppar vilket gör att anemi, blodbrist, är relativt vanligt hos äldre. Man ser även att tillverkningen av de vita blodkropparna minskar, vilket gör att immunförsvaret fungerar sämre.

Blodstamcellernas utveckling. Klicka på bilden för att se en större bild och läsa mer på NIH:s hemsida (information på engelska). Illustration: © 2001 Terese Winslow.

– När man blir äldre behöver det finnas fler blodstamceller för att klara av tillverkningen av de nya blodcellerna. Man skulle kunna säga att kärnan i vår forskning är att försöka ta reda på vad det är som styr denna balans.

Tidigare har forskare menat att det är förändringar – mutationer – i blodstamcellernas DNA som orsakar åldrandet. Eftersom stamceller lever så länge och förnyar sig själva kan förändringar i DNA:t föras vidare till nya stamceller. Till slut skulle effekten kunna bli att cellerna inte längre fungerar som de ska.

– Det vi har kommit fram till i våra studier är att det inte är det ökade antalet mutationer i stamcellernas DNA – utan snarare regleringen av DNA som förändras när stamcellerna åldras, berättar David Bryder. Vi vill försöka hitta det som sätter på och stänger av gener när stamcellerna åldras.

Mycket få stamceller

För några år sedan gjorde David Bryders forskargrupp jämförelser mellan vilka gener som var aktiva i gamla respektive unga blodstamceller. De kunde hitta ett hundratal olika gener som skiljde sig åt. Framöver är gruppens huvudspår att försöka ta reda på vilka av dessa gener som är relevanta att studera vidare.

I en ström av enskilda blodceller kan en cellsorteringsapparat känna av ämnen på cellernas yta och med hjälp av dem sortera ut de celler man vill studera.

Stamcellsforskningen är ett relativt ungt forskningsområde. Det är bara ungefär femtio år sen som stamceller upptäcktes första gången, och det var just i blodsystemet. På den tiden hade man inte så avancerade metoder att plocka ut stamcellerna som idag, och det var därför svårt att studera dem.

– Det är först på senare år som det har utvecklats metoder så att man till exempel kan plocka ut stamcellerna från benmärgen, berättar David Bryder. Vi har arbetat mycket med att utveckla den tekniken.

Eftersom stamcellerna är oerhört få – ungefär en av 100 000 celler i benmärgen är en stamcell – kan man inte studera benmärgen direkt. Stamcellerna måste först renas fram i avancerade cellsorteringsmaskiner. Med hjälp av markörer på cellernas yta kan blodstamcellerna sorteras ut.

Omgivningens betydelse

David Bryder berättar att något som också intresserar forskargruppen är att förstå hur blodstamcellerna påverkas av den omgivning de befinner sig i. Blodstamceller finns i alla typer av ben som innehåller benmärg – rygg, ben, armar, bröstben, skallben m.m.

– Eftersom de flesta blodceller är ganska kortlivade, måste vi kunna generera nya blodceller hela tiden. Det är bara stamcellerna i benmärgen som har förmågan att kunna bilda nya blodceller. Vi vet fortfarande inte vad som bestämmer om de väljer att antingen utvecklas till nya mogna blodceller eller att göra nya stamceller.

– Miljön i sig kan ha en påverkan, kanske i form av olika signalämnen. Stamcellerna lever inte ensamma – utan de lever i samverkan med andra blodceller, fettceller och celler som bygger upp olika stödjande strukturer som till exempel blodkärlsväggar.

För några år sedan lyckades forskare i Japan vända utvecklingen hos embryonala stamceller och få dem att backa i sin utveckling. Kan man hitta nyckeln för att göra det även för blodstamceller, frågar sig David Bryder.

– Vi skulle vilja se om det går att vända de här processerna och förbättra stamcellsfunktionerna hos gamla stamceller. Det skulle kunna få betydelse till exempel för behandlingen av olika former av blodcancer.

Text & foto: NINA HULT

Artikeln är tidigare publicerad som månadens vetenskapliga artikel juni 2011 vid Medicinska fakulteten, Lunds universitet.

Läs också mer om månadens vetenskapliga artikel juni 2011 i Cell Stem Cell i ett pressmeddelande från Lunds universitet 6 maj 2011: Lundaforskare omkullkastar stamcellshypotes

I arbetet med månadens vetenskapliga artikel juni 2011 har också deltagit: Gudmundur L. Norddahl, Cornelis J. Pronk, Martin Wahlestedt, Gerd Sten,Jens M. Nygren, Amol Ugale och Mikael Sigvardsson

Related posts:

1. Vad är stamceller?
2. Lundaforskare omkullkastar stamcellshypotes
3. Nytt om reglering av Hematopoetiska stamceller

I de flesta fall kan våra celler stå emot attacker från bakterier, virus och svampar. Men mördarbakterier har en förmåga att lura cellerna och orsakar ibland livshotande infektioner.

Ny teknik ska emellertid överlista streptokockernas förmåga att överleva i våra immunförsvarsceller.

– Under min doktorandtid utvecklade jag nya tekniker som gör bakterier magnetiska och som tillåter att jag plockar ut helt intakta fagosomer med bakterierna inuti, säger Pontus Nordenfelt, forskare vid Lunds universitet.

Normalt sett dör bakterier när de tas upp av fagosomer, ett slags blåsor i de vita blodkropparna, men det gäller inte för streptokockerna, berättar han.

– Eftersom vi lyckats isolera fagosomerna med streptokockerna inuti, kan vi också studera hur just dessa lyckas överleva till skillnad mot andra bakterier.

På bilderna syns en fluorescensmikroskopi av immunförsvarsceller i färd med att äta (fagocytera) grupp A streptokocker (mördarbakterier). Det går att se fyra bakterier (i rött) som ännu inte har kommit in i cellen. Bild: Pontus Nordenfelt.

Signaler från bakterierna studeras

Grupp A streptokocker, som ibland kallas mördarbakterier, orsakar vanliga sjukdomar som halsfluss och scharlakansfeber, men de kan också orsaka livshotande infektioner och allvarliga sjukdomar.

– Det finns alltså ett stort behov av mer kunskap kring dessa bakteriers överlevnadsförmåga för att kunna utveckla nya läkemedel och behandlingar, säger Nordenfelt.

Trots att streptokockerna finns inneslutna i en blåsa kan de avge signaler som på något vis avstyr den annars normala avdödningsmekanismen av bakterier.

Genom kraftfull analysteknik kan Pontus Nordenfelt och hans forskarkollegor, Lars Hjort vid avdelningen för infektionsmedicin och Johan Malmström vid LTH, göra noggranna studier över signalvägarna och därigenom få betydande ledtrådar till hur bakterierna kan överleva vårt immunförsvar.

Text: KATRIN STÅHL

Artikeln är tidigare publicerad i Nyhetsbrev för massmedia, nr 4, 2011.

Related posts:

1. Hur lurar mördarbakterier våra celler?
2. Nytt vapen mot aggressiva bakterieinfektioner
3. Vaccinering lönar sig

Farmakologiprofessorn Diana Krause från University of California talar om de hormonella skillnaderna mellan män och kvinnor, som inte bara berör könsorgan och fortplantning utan också en mängd processer i hjärnan, hjärtat och blodkärlen.

Diana Krauses forskning handlar om hur östrogen och testosteron påverkar hjärnans blodkärl. Hennes grupp har i både djurförsök och försök med mänskliga vävnader kunnat visa att östrogen vidgar blodkärlen medan testosteron får dem att dra ihop sig. Man har också funnit att östrogen minskar medan testosteron ökar en inflammation i kärlen. Östrogenets skyddseffekt kan vara skälet till att kvinnor fram till 45-årsåldern har mycket färre strokefall än män.

Diana Krause är en av universitetets ”Hedda-professorer”, utsedd till gästprofessor med anslag från en särskild jämställdhetspott uppkallad efter Lunds första kvinnliga student Hedda Andersson. Under de närmaste tre åren ska hon på deltid vara föreläsare och rådgivare dels inom sitt specialområde hormoner och blodkärl, dels mer allmänt inom området genusmedicin.

– Det är fortfarande alltför många som tror att det som gäller för mannen i medicinska sammanhang automatiskt gäller också för kvinnan. De flesta studier av nya läkemedel görs t.ex. på manliga försökspersoner. Det riskerar tyvärr att leda till läkemedel som fungerar bra bara på den manliga delen av patienterna, säger Diana Krause.

Stroke ökar hos kvinnor efter menopausen

Förr fanns tanken att könsskillnaderna i stroke och hjärtinfarkt berodde på kulturella skillnader mellan kvinnor och män: att män stressar mer för att göra karriär, och dessutom röker och dricker mer.

– Men det förklarar inte att stroke upp till 45 års ålder är vanligare hos män i hela världen, oavsett kultur. Det förklarar inte heller att antalet strokefall går upp hos kvinnor efter menopausen – kvinnorna börjar ju knappast röka eller dricka mer just då! Och det förklarar definitivt inte skillnaden i strokefall hos våra försöksdjur, där han- och honmöss lever under exakt likadana förhållanden, påpekar Diana Krause.

Blodkärl i hjärnan. Bild: Dreamstime

Skillnaderna i strokeförekomst förklaras däremot mycket väl av de olika östrogennivåerna. Man kan till och med se skillnader inte bara mellan kvinnor och män, utan också mellan kvinnor som kommit tidigt respektive sent in i klimakteriet.

De senare har fått ytterligare flera år med en skyddande östrogenproduktion, vilket minskar deras risk för stroke.

Riskerar att få vård för sent

Även symtomen vid en stroke skiljer sig åt mellan kvinnor och män. Hos båda könen återfinns välkända symtom som talsvårigheter, svaghet i ena sidan av kroppen, förvirring och huvudvärk. Men kvinnor kan också ha vagare symtom som trötthet, andfåddhet, kramper, hicka och illamående.

En förklaring till detta kan vara att männens problem oftare gäller de stora blodkärlen och därmed ger stora effekter, tror Diana Krause. En stroke som i högre grad berör små blodkärl ger mindre tydliga symtom, vilket gör att många kvinnliga strokepatienter riskerar att få vård alltför sent.

Diana Krause understryker att det finns både östrogen och testosteron i hjärnan hos alla, oavsett kön. Men balansen är olika, och en tonvikt på östrogen verkar vara gynnsamt på flera sätt.

Östrogenets skyddande effekt

Den amerikanska forskargruppen har också nyligen funnit att östrogen minskar produktionen av fria radikaler och ökar energiproduktionen hos blodkärlens mitokondrier, de enheter som kallats för ”cellens kraftverk”.

Åldrande anses numera i hög grad bero på att mitokondrierna med tiden blir skadade av för mycket fria radikaler. Östrogenets skyddseffekt på mitokondrierna skulle i så fall kunna förklara varför kvinnor i genomsnitt lever längre än män.

Borde då alla kvinnor ta östrogenpreparat efter klimakteriet, då den naturliga östrogenproduktionen går ner? Nej, det tycker inte den amerikanska forskaren.

Även risker med östrogen

– Har man bröstcancer i familjen ska man nog avstå från östrogentillskott, men har man mycket hjärtsjukdomar i familjen kan det kanske vara bra. Frågan måste alltid avgöras från fall till fall.

Eftersom östrogen påverkar hela kroppen, så kan det ha både för- och nackdelar. Därför tänker sig Diana Krause att man i framtiden skulle kunna designa läkemedel som påverkar östrogenreceptorerna i just de organ man vill skydda hos en viss patient. Det skulle vara ett sätt att uppnå de positiva effekterna utan att samtidigt råka ut för några nackdelar.

Diana Krauses värd vid universitetet är medicinprofessorn och blodkärlsforskaren Lars Edvinsson, som hoppas få se henne i Lund ett par gånger om året. Diana Krause själv hoppas få förfrågningar från många olika forskargrupper som vill veta mer om dels genusmedicin och farmakologi, dels könshormonernas effekt på hjärnans blodkärl.

Text: INGELA BJÖRCK

Nyhet från Institutionen för kliniska vetenskaper, Lund vid Lunds universitet, 27 maj 2011.

Related posts:

1. Fem nya professorer vid Medicinska fakulteten
2. Bengt-Olof Nilsson: Östrogen – gåtfullt hormon i nya roller
3. Unik metod att mäta blodflödet i hjärnan

Bakterier i blodkärl. Foto: Dreamstime

Sepsis är namnet på en infektion som framkallar en serie reaktioner i kroppen som i värsta fall kan sluta med döden. Problemet för både patienter och läkare är att tillståndet i början är svårt att skilja från mindre farliga infektioner som t.ex. en kraftig influensa eller vinterkräksjuka. En forskare i Lund har nu funnit ett ämne i blodet som visar dels om en patient har sepsis, dels hur allvarligt fallet är.

– Ungefär var femte patient med sepsis som läggs in på sjukhus riskerar att utveckla en svår sepsis inom det första dygnet. Om läkaren inte direkt förstår att patienten är allvarligt sjuk är risken att han eller hon inte får tillräcklig behandling. Det kan också hända att patienten hamnar på en avdelning med lägre personaltäthet och därmed mindre tät tillsyn, säger läkaren och forskaren Adam Linder.

Vanlig dödsorsak

Sepsis (förr kallat blodförgiftning) innebär att immunförsvaret överreagerar på en infektion, vilket sätter igång en serie händelser i kroppen. Det som händer är bl.a. att blodkärlen börjar läcka, vilket ger blodtrycksfall som så småningom skadar både njurar, hjärta och hjärna. Sepsis är den tionde vanligaste dödsorsaken i världen, och den som orsakar flest dödsfall bland de redan svaga patienterna på sjukhusens intensivvårdsavdelningar.

Säkrare diagnos med biomarkör

Sepsis behandlas med antibiotika, vätska och syrgas. Men först måste patienterna identifieras som sepsisfall, och de markörer som används ger inte alltid säkra utslag. Adam Linder har funnit en bättre biomarkör i proteinet HBP (heparinbindande protein). Detta släpps ut från en viss sorts vita blodkroppar i mängder som motsvarar immunsystemets reaktion: ju större överreaktionen och därmed sepsisrisken är, desto större är mängderna HBP i blodet hos en patient.

Mätningar av HBP kan också användas i samband med en annan sjukdom, hjärnhinneinflammation (meningit). Denna finns i två former, bakteriell meningit och virusmeningit. Även här är det viktigt att få en snabb och korrekt diagnos för att minska risken för komplikationer och dödsfall. Mängden HBP i patientens ryggvätska har visat sig ge säkrare svar än de metoder som idag används.

Snabb analys ett krav

För att HBP-mätningar ska kunna slå igenom på sjukhusen krävs dock att analysen kan ske snabbt.

– Jag analyserade mina prover i labbet, vilket tog sex timmar. Så länge kan en läkare på akuten inte vänta. Tiden måste ner till max en timma, säger Adam Linder.

Ett lundaföretag, Hansa Medical, utvecklar nu patenterade metoder för att snabbt analysera HBP i samband med både meningit och sepsis.

Text: INGELA BJÖRCK

Foto: Dreamstime

Ett pressmeddelande från Lunds universitet 14 maj 2011

Related posts:

1. Dödlig blodförgiftning får snabbare diagnos med ny metod
2. Ny upptäckt förklarar symtom före danssjuka
3. Svensk upptäckt kan leda till ny strokemedicin

Celler från benmärgen i tvärsnitt. Bild: Helena Ågerstam.

Nya forskningsrön motbevisar en hypotes om hur stamceller åldras. Forskaren David Bryder och hans kollegor visar att mutationer i stamcellernas mitokondrie-DNA inte driver stamcellernas åldrande.

Forskningsresultaten publiceras i dagarna den vetenskapliga tidskriften Cell Stem Cell.

- Det finns inte särskilt mycket information kring de mekanismer som ligger bakom åldrandet av stamceller. Men om vi kan förstår det skapar vi ökade möjligheter för att behandla vårt blodsystem när det inte fungerar, berättar David Bryder.

- Den rådande hypotesen säger att mutationer i mitokondrie-DNA:t i stamcellerna har en betydande roll och orsakar deras åldrande. Men våra forskningsresultat visar att det förvisso är nödvändigt med en intakt mitokondriefunktion för att stamceller ska kunna producera alla typer av blodceller, men motbevisar samtidigt att mutationerna orsakar åldrande i stamcellerna, säger David Bryder.

Mitokondrier kan göra både nytta och skada

Mitokondrierna är cellernas energifabriker och har många viktiga egenskaper. Tyvärr kan de också bilda s k fria radikaler som orsakar skador på olika delar i cellerna och även själva mitokondrien, bland annat mutationer i mitokondriernas eget DNA.

Med hjälp av en modell har forskarna låtit mitokondriernas DNA mutera i en snabb takt. Den snabba muteringen leder till en nedsatt funktion i mitokondrierna.

Mutationer ledde till färre blodceller

I modellen såg forskarna att precis som vid åldrande ledde den förändrade mitokondriefunktionen till minskad produktion av specifika blodceller t ex röda blodkroppar och lymfocyter.

Men stamceller med höga nivåer av mitokondriemutationer bibehöll samtidigt sin förmåga att bilda nya stamceller och andra typer av vita blodkroppar.

Alla blodceller har sitt ursprung från stamceller

Allteftersom den genomsnittliga medellivslängden ökar, sker också en ökning i åldersrelaterade sjukdomar, bl a sämre immunförsvar och ökad infektionsbenägenhet, liksom en dramatiskt ökad förekomst av blodcancer.

Då alla blodceller har sitt ursprung från stamceller i benmärgen så har man inom vetenskapen föreslagit att blodcellernas åldrande kan ligga bakom en oförmåga att bilda vissa typer av blodceller, eller att åldrandet genererar celler som inte fungerar korrekt.

- Resultaten är en viktig vägledning till hur stamcellerna kan upprätthålla sin funktion under en livstid. Och det kan öppna nya vägar för fortsatta studier där forskarna direkt kan undersöka relationen mellan förändrad mitokondriefunktion och sjukdomstillstånd såsom anemi och blodcancer, säger David Bryder

Text: KATRIN STÅHL

Pressmeddelande från Lunds universitet, 6 maj 2011

Related posts:

1. Kees-Jan Pronk: Kan åldrande celler leda till nya behandlingar av blodcancer?
2. Vad är stamceller?
3. Gunnar Juliusson: Lyckad form av cellterapi vid blodcancer

– Idag kan det ta upp till ett år innan någon får diagnosen SLE. Det beror på att symptomen är diffusa och ofta misstas för andra sjukdomar. Men med det här blodbaserade testet går det att snabbt fastställa om någon har sjukdomen eller ej, säger Christer Wingren, docent i Immunteknologi vid Create Health, Lunds Tekniska Högskola.

Förutspår skov

Testet kan också ta reda på hur långt gången sjukdomen är. SLE kan förekomma i tre varianter, vilka alla kräver olika behandling. Med befintliga metoder är det ofta problematiskt att ta reda på detta, vilket gör det svårt för läkare att sätta in rätt medicinering. En tredje fördel med den nya tekniken är att det också blir möjligt att förutspå när sjukdomen blir aktiv.

– Kännetecknande för SLE är att sjukdomen går i vågor, eller skov. Utan förvarning kan sjukdomen blossa upp och göra personen utslagen under lång tid. Med vårt test hoppas vi kunna förutspå när ett skov är på gång och därmed förebygga med rätt medicinering, klargör Christer Wingren.

Om allt går väl, kan tekniken börja användas av sjukhusen om två till tre år.

Liten platta visar fingeravtryck

Själva testet består av en liten platta, mindre än en lillfingernagel, där forskarna skapat ett rutmönster bestående av särskilt utvalda antikroppar. Antikropparna fungerar som ”fångarmolekyler”: Genom att droppa ett blodprov på plattan binder antikropparna de proteiner, eller biomarkörer, som finns i kroppen. På så sätt får man ett unikt fingeravtryck för varje patient som speglar sjukdomen.

– I vår artikel visar vi vilket mönster av biomarkörer, dvs fingeravtryck, man ska leta efter. Tekniskt sett så får vi ut en rad signaler som berättar om markören är där och hur mycket som finns av den. Dessa värden matas sedan in i datorn som sedan kan presenterar dem för läkaren på ett lättbegripligt sätt. Det är detta fingeravtryck som läkarna i framtiden skulle kunna använda sig av ute på kliniken, förklarar Christer Wingren, som ägnat de flesta dagar de senaste tio åren åt att utveckla tekniken och de senaste två åren med att tillämpa den för just SLE.

Stabila antikroppar bakom framgång

Enligt Christer Wingren har flera forskare runt om i världen försökt få fram något liknande, men inte lyckats. Att lundaforskarna gått i mål med uppgiften beror bland annat på att de funnit ett sätt att göra antikropparna stabila och därmed mer funktionella. Likaså har metoden blivit väldigt känslig.

För att forskningen ska komma patienterna till nytta har ett antal avgörande biomarkörsignaturer patenterats vilket ligger till grunden för testet. Resultaten har även förts över i ett nystartat bolag, Immunovia, grundat av Christer Wingren och tre andra kollegor på avdelningen.

Liknande teknik för cancer

Forskningen har sin upprinnelse i den cancerforskning som Christer Wingren och flera forskare inom det translationella cancercentrat Create Health sysslar med. Tillsammans med Carl Borrebaeck använder han där en motsvarande teknikplattform som kan spåra och diagnosticera olika typer av cancer. De har väldigt lovande data för att förutspå återfall i bröstcancer och för att diagnosticera cancer i bukspottkörteln.

Text & foto: KRISTINA LINDGÄRDE

Ett pressmeddelande från Lunds Tekniska Högskola, 6 maj 2011.

Related posts:

1. Bodil Ivarsson: Patienter som väntar på nytt organ välinformerade
2. Riskmarkörer för Alzheimers hittar patienter i riskzon
3. Går det att odla ben hos skadade patienter?

Foto: Dreamstime

Hjärt- kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Maria Wigren arbetar på Experimentell Kardiovaskulär Forskning vid Lunds universitet och forskar på möjligheten att med ett vaccin dämpa den inflammatoriska reaktion som ökar risken för att insjukna. Här skriver hon själv om sin forskning.

Den bakomliggande orsaken till de allra flesta fall av hjärt- kärlsjukdom är vad som i vardagligt tal kallas åderförkalkning (ateroskleros). Det är en inflammatorisk sjukdom i artärerna som orsakas av att LDL-partiklar, det så kallade onda kolesterolet, ansamlas i kärlväggen, blir oxiderade och startar en inflammatorisk process. Inlagringen av LDL-partiklar och inflammatoriska celler gör att så kallade aterosklerotiska plack bildas vilka orsakar förträngningar i blodkärlen.

Stopp i blodflödet

De aterosklerotiska förträngningarna kan spricka vilket leder till att en blodpropp kan bildas inuti kärlen. Denna blodpropp orsakar ett stopp i blodets flöde och den vävnad som normalt försörjs av det tilltäppta kärlet får syrebrist. Om syrebristen inträffar i hjärtats kranskärl kallas det hjärtinfarkt, inträffar det i hjärnan kallas det stroke.

Behov av nya behandlingar

Behovet av nya effektivare behandlingar av ateroskleros är stort. De som finns i dagsläget går ut på att antingen sänka blodfetterna för att minska bildandet av nya plack eller att med kirurgi ta bort placken från kärlen.

Den inflammatoriska processen i kärlen involverar en mängd olika celler som tillhör kroppens immunförsvar. Immunförsvaret har som uppgift att skydda kroppen mot till exempel bakterie- och virus infektioner. Ibland händer det dock att immuncellerna aktiveras av ett kroppseget ämne vilket leder till autoimmunitet.

Ateroskleros brukar ofta klassas som en autioimmun sjukdom eftersom inflammationen till stor dela är riktad mot oxiderat LDL. Immunförsvaret kan delas upp i två olika delar; det medfödda och det specifika immunförsvaret.

Första och andra försvarslinjen

Det medfödda immunförsvaret är kroppens första försvarslinje och det kan snabbt aktiveras då ett främmande ämne upptäcks i kroppen. Många av de celler som tillhör det medfödda immunförsvaret är förprogrammerade att ”äta upp” främmande ämnen och oskadlig göra dem.

Det medfödda immunförsvaret är också delaktigt i aktiveringen av cellerna från det specifika försvaret, de så kallade T och B cellerna. Aterosklerostiska plack innehåller ett stort antal celler som tillhör det medfödda immunförsvaret men även en del T och B celler.

I motsats till det förväntade

För cirka 15 år sedan försökte forskare framkalla ateroskleros i kaniner genom att vaccinera dessa med oxiderat LDL och ett adjuvans (adjuvans är ett ämne som används vid vaccinering för att få ett kraftfullare immunsvar).

I motsats till vad man förväntade sig så fick de vaccinerade djuren mindre ateroskleros i sina kärl. Dessa resultat väckte tankar om att utveckla ett vaccin mot ateroskleros för att förebygga sjukdomen hos människor.

På avdelningen för Experimentell Kardiovaskulär Forskning vid Lunds Universitet har man i drygt tio år arbetet med att försöka identifiera den specifika del av LDL som framkallar ett skydd vid vaccinering.

Komplex partikel

LDL är en komplex partikel som innehåller ett stort protein, apoB-100. Flera olika delar av apoB-100 har visat sig kunna minska utvecklingen av ateroskleros med upp till 60 procent när de används tillsammans med adjuvanset Alum vid immunisering av aterosklerosbenägna musmodeller.

Syftet med delarbete II i den här avhandlingen var att försöka förstå vad det är som händer i immunförsvaret när möss vaccineras med det apoB-100 relaterade vaccinet aBp210.

Eftersom aBp210 med största sannolikhet för första gången ska testas på människa under 2011, är det viktigt att förstå så mycket som möjligt om hur vaccinet fungerar, dels för att kunna göra det så effektivt som möjligt och dels för att veta vad man ska undersöka när man vill se om vaccineringen har fungerat.

Dämpar inflammation

Resultaten i delarbete II visar att vaccinering med aBp210 aktiverar så kallade regulatoriska T celler. Regulatoriska T celler är en specifik sorts T celler som till skillnad från konventionella T celler dämpar inflammatoriska processer.

Tidigare forskning har visat att när man vaccinerar möss som har defekt lipidmetabolism med enbart adjuvantet Alum kan detta resultera i minskad utveckling av ateroskleros.

Möss och människor

I delarbete I har vi undersökt vad det är som gör att Alum kan ha en skyddande effekt. Alum-vaccinering leder, precis som vaccinering med aBp210, till att andelen skyddande regulatoriska T celler ökar.

Resultaten visar också att Alum tar upp LDL som finns vid injektionsstället och att LDL då kan härma det apoB-100 relaterade vaccinet aBp210. Denna effekt ses dock endast hos möss som har defekt kolesterolomsättning eftersom LDL inte finns i vävnaderna vid normala fettnivåer.

Om det är så att Alum kan ha motsvarande effekt hos människor med kraftigt förhöjda LDL-nivåer i blodet kvarstår att undersöka.

Identifiera riskpersoner

För att kunna identifiera de personer som har en förhöjd risk att få hjärtinfarkt eller stroke är det viktigt att utveckla nya metoder för detta.

I delarbete VI har vi undersökt om mängden regulatoriska T celler i blodet är kopplat till risken att utveckla hjärtinfarkt eller stroke. För att undersöka detta använde vi oss av frysta blodceller från Malmö Kost och Cancer studiens kardiovaskulära del.

Vi valde ut 700 individer och jämförde mängden regulatoriska T celler och fann att de som senare insjuknade i hjärtinfarkt eller stroke hade färre regulatoriska T celler i blodet när de rekryterades till studien.

För att studera betydelsen av olika delar av immunförsvaret vid utvecklingen av ateroskleros kan man använda möss som dels har defekt kolesterolomsättning och dels har olika defekter i sitt immunförsvar.

Möjligt mål för läkemedel

I delarbete III, IV och V har vi studerat tre olika proteiner som finns på cellerna som tillhör det medfödda immunförsvaret.

I delarbete III har vi studerat betydelsen av FcgammaRIIB i utvecklingen av ateroskleros. FcgammaRIIB är en så kallad receptor som antikroppar kan binda till. När FcgammaRIIB aktiveras minskar aktiviteten i den cellen som receptorn sitter på.

Om FcgammaRIIB saknas utvecklar mössen mer ateroskleros. Dessa resultat tyder på FcgammaRIIB skulle kunna vara ett möjligt mål för framtida läkemedel som syftar på att minska risken för hjärt- kärlsjukdomar.

Presentera fienden

I delarbete IV studerade vi vilken betydelse den antigenpresenterande molekylen MHC klass II har vid

utvecklingen av ateroskleros. Antigen är ett annat namn för det främmande ämne som aktiverar cellerna i immunförsvaret. När ett antigen tagits upp av en immuncell bryts det ner i mindre delar. Dessa små delar kommer sedan bilda ett komplex tillsammans med MHC klass II och därefter visas upp på ytan av cellen, det vill säga antigenpresentation.

Antigenpresentation är nödvändigt för att kunna aktivera vissa av T cellerna från det specifika immunförsvaret. I delarbete IV visade vi att avsaknad av MHC klass II gör att möss får mer ateroskleros.

I delarbete V studerade vi den antigenpresenterande molekylen CD1d som också finns på immunceller. Vi visade att avsaknad av antigenpresentation via CD1d leder till en minskad förträngning i kärlen.

Kan vara ett lämpligt mål

Sammanfattningsvis pekar resultaten i den här avhandlingen på att regulatoriska T celler har betydelse vid vaccinering för att hindra utvecklingen av ateroskleros.

Vidare kan kanske regulatoriska T celler komma att användas som en markör för att avgöra risken att utveckla hjärtinfarkt eller stroke. Dessutom visar resultaten att immunförsvaret kan vara ett lämpligt mål för framtida behandlingar för att minska utvecklingen av ateroskleros.

Text: MARIA WIGREN

Foto: Roger Lundholm (piller och vaccin), övriga bilder Dreamstime

Artikeln är tidigare publicerad på Diabetesportalen

Related posts:

1. Annelie Shami: – Sätt lock på hjärtattacken!
2. Immunsystemet och fettinlagringar i blodkärlen
3. Kvaliteten – och inte storleken – är livsviktig

Två neutrofiler i färd med att fagocytera bakterier. Läs mer i bildtexten sist i artikeln. Bild: Pontus Nordenfelt

Pontus Nordenfelt

Pontus Nordenfelt har studerat hur vita blodkroppar, s.k. neutrofiler, angriper bakterier, särskilt streptokocker. Streptokocker kan orsaka väldigt svåra och ibland livshotande infektioner och de kallas ibland för mördarbakterier.

Liksom andra bakterier tas streptokockerna av vita blodkropparna som sluter in dem i ett slags blåsor, så kallade fagosomer. Andra bakterier som tas upp i fagosomer dör, men inte dessa streptokocker, vilket kan orsaka svåra och ibland dödliga komplikationer. 

Pontus Nordenfelt har i sin avhandling utvecklat en elegant metod för isolering av dessa fagosomer. Vita blodkroppar får äta bakterier som har gjorts magnetiska och på så sätt kan fagosomerna isoleras med hjälp av en magnet. 

Sedan har han klarlagt fagosomernas funktion och delar av orsaken till varför de inte förmår döda streptokockerna. Arbetet kommer att underlätta utvecklingen av nya behandlingar mot dessa bakterieinfektioner. 

Nyhet från Medicinska fakulteten 6 april 2011.

Läs Pontus Nordenfelts populärvetenskapliga sammanfattning om sin avhandling: 

Hur lurar mördarbakterier våra celler?

Neutrofiler och fagocytos räddar liv 

Utan vårt immunförsvar så skulle vi snabbt dö i infektioner från mikroorganismer. Det består av ett komplicerat system av celler och molekyler som tillsammans kan klara av att stå emot attacker från bakterier, virus, svampar eller parasiter. Cellerna i immunförsvaret utgörs av vita blodkroppar och den sort som det finns flest av är neutrofilen. Neutrofilen är en av våra ätarceller och har som sin främsta uppgift att snabbt leta reda på farliga organismer, som t ex sjukdomsalstrande bakterier och sen döda dem genom att äta upp dem. Denna process kallas fagocytos och inleds med att molekyler på neutrofilens yta känner igen molekyler på bakteriens yta. Detta utlöser en signaleringskaskad inuti neutrofilen som tills slut leder till att delar av cellmembranet omsluter bakterien och knoppas av som en blåsa inåt i cellen; då har en fagosom bildats. Till fagosomen skickas därefter en stor mängd farliga substanser för att döda bakterien och bryta ner den. Det praktiska med en membranblåsa som fagosomen är att det som är farligt hålls isolerat för att inte skada neutrofilen och omgivningen. I de allra flesta fall dödas bakterier snabbt och effektivt av våra neutrofiler, men det finns undantag. 

Streptokocker kan lura neutrofiler 

Grupp A streptokocker, eller på latin Streptoccus pyogenes, är en våra vanligaste sjukdomsalstrande bakterier och orsakar många sjukdomar, däribland halsfluss, scharlakansfeber och rosfeber. De kan också orsaka väldigt allvarliga tillstånd som STSS (streptococcal toxic shock syndrome) och nekrotiserande fasciit. Det sistnämnda är anledningen till att kvällstidningarna ofta benämner dessa bakterier för “mördarbakterier” eller “köttätande bakterier”. Under de senaste åren har det visat sig att dessa bakterier har mekanismer för att kunna överleva fagocytos av neutrofiler. Eftersom neutrofilerna ofta är först på plats och äter upp bakterierna, så innebär det att streptokockerna är skyddade från ytterliggare angrepp av immunförsvaret så länge de kan klara sig i neutrofilerna.

Min avhandling handlar om att på molekylär nivå karakterisera hur S. pyogenes kan klara av att bli uppätna av våra neutrofiler. Mycket av min doktorandtid har handlat om att utveckla metoder för att kunna studera detta, vilket har lett till Arbete 1 och Arbete 2. De två återstående arbetena beskriver nya fynd om hur neutrofilen fungerar under fagocytos (Arbete 3) och hur streptokocker kan påverka neutrofilen efter att ha blivit uppätna (Arbete 4). Dessa arbeten sammanfattas nedan. 

Verktyg 1 – Använda cancerceller och cancerbehandling för att studera neutrofiler 

I Arbete 1 har vi visat att leukemi-celler kan användas som modell-system för att studera fagocytos av S. pyogenes. Cancerceller kan under rätt betingelser leva hur länge som helst genom att de delar sig hela tiden. Det är också det som är problemet med sådana celler i människor och som behandling finns det ibland medel som kan hindra dem från att dela sig. Vi har använt oss av leukemi-celler (HL-60) härstammande från en kvinna på sjuttiotalet och gett dessa en sådan celldelningshämmande substans, som är en variant av A-vitamin. Det som händer då är att de omogna HL-60 cellerna börjar mogna och bli mer och mer lika neutrofiler och därmed kan användas för att studera fagocytos. 

Verktyg 2 – Skapa magnetiska bakterier för att isolera fagosomer 

Det är en stor fördel att kunna analysera enbart fagosomer och på så sätt få reda på vilka ämnen som samlas eller försvinner under tiden en bakterie befinner sig där. För att kunna göra detta med bakterier visade det sig att det behövdes nya verktyg och den största delen av min doktorandtid har bestått av att utveckla en ny metod för att isolera fagosomer. I Arbete 2 har vi visat att det går att fästa in nanometer-stora magnetiska partiklar på ytan av bakterier. Med hjälp av detta har vi sedan lyckats med att magnetiskt rena fram intakta bakterie-innehållande fagosomer från neutrofiler. Detta kommer troligtvis att vara till stor glädje för forskningsfältet och har redan lett till ökad förståelse kring hur fagocytos-processen fungerar i neutrofiler (se nedan). 

Fynd 1 – Nya mekanismer för leverans av anti-bakteriella substanser till fagosomer 

När en neutrofil äter en bakterie och börjar skapa en fagosom så startar direkt en väldigt omfattande förflyttning av andra membranblåsor (vesiklar och granula) som innehåller bl a bakteriedödande ämnen. När dessa granula smälter samman med fagosomen möjliggör det att neutrofiler kan döda och bryta ner bakterier. De mekanismer som styr sådan leverans till cellytan (tidig fas) har i många fall antagits vara de samma som de till fagosomen (sen fas). I Arbete 3 har vi genom att bl a använda vår metod för att isolera fagosomer funnit att leverans av granula-innehåll skiljer sig åt om man jämför tidig och sen fas. Vi har visat att detta regleras av olika mekanismer där leverans under den tidiga fasen är beroende av kalcium och vissa membranstrukturer; leverans till fagosomen är däremot oberoende av dessa faktorer. 

Fynd 2 – Streptokocker stör pH-mekanismer i fagosomen efter att ha blivit uppätna av neutrofiler   

Koncentrationen av vätejoner, dvs pH, är centralt för hur en fagosom fungerar. Det är väldigt svårt att studera, då man inte kan fixera vätejoner och de snabbt diffunderar i vätskor. För att undersöka hur det ser ut i bakterie-innehållande fagosomer så har jag i Arbete 4 använt mig av avancerad digital mikroskopi. Intensiteten på ljuset från vissa fluorescenta molekyler varierar med pH. Genom att fästa sådana till bakterieytan och sedan fånga det fluorescerande ljuset med en digital kamera går det med bildanalys att omvandla ljusintensiteten till pH-värden. Med hjälp av ett specialutrustat mikroskop går detta att göra på neutrofiler som håller på att äta bakterier och därmed mäta pH direkt i fagosomen. På detta sätt har jag kunnat visa att S. pyogenes hämmar inflödet av vätejoner i fagosomen (och därmed håller pH högt) genom att förhindra leveransen av vätejons-pumpar. 

Text: PONTUS NORDENFELT 

Förklaring till bilderna ovan (illustration, bilder och text: Pontus Nordenfelt. Anpassad från Nordenfelt et al 2009. Traffic vol 10, issue 12, pp. 1881-1893.)

 A.     Mikroskopibilder av neutrofiler som angriper grupp A streptokocker.  

Två neutrofiler är i färd med att fagocytera bakterierna (i grönt) och samtidigt kan man se hur en viss sorts membranlipider (i magenta) anrikas där bakterierna håller på att tas in. 

B.     Magnetisk isolering av bakterie-innehållande fagosomer.  

Magnetiska partiklar i nanometerskala har fästs in på bakterieytan och dessa bakterier har sedan blivit fagocyterade av neutrofiler. Efter att ha sprängt sönder neutrofilerna går det med hjälp av en magnet att plocka ut fagosomer som innehåller magnetiska bakterier. Mikroskopibilderna visar bakterier som har intakt neutrofilmembran (i grönt), vilket indikerar att de befinner sig i en fagosom. Samtidigt kan man se anrikning av särskilda membranlipider (i magenta) och bakteriernas DNA (i blått).

Related posts:

1. Ny teknik mot mördarbakterien
2. Kees-Jan Pronk: Kan åldrande celler leda till nya behandlingar av blodcancer?
3. Forskare kan vara reumatisk sjukdom på spåret

Vetefält. Foto: Dreamstime

Glutenintolerans, celiaki, innebär att den drabbade tål inte gluten – en samling proteiner som finns i vete, råg och korn. Men celiaki är också en autoimmun sjukdom då kroppens immunsystem angriper egna strukturer.

- Personer med celiaki reagerar inte bara mot gluten utan bildar även antikroppar mot sig själva, närmare bestämt mot ett enzym, transglutaminas, som finns bland annat i tarmen, säger Daniel Agardh docent vid Enheten för diabetes och celiaki vid Lunds universitet i Malmö och överläkare på Barnkliniken i Malmö.

Riskgener

Celiaki har kunnat kopplas till en grupp riskgener som är inblandade i immunförsvarets HLA-system. HLA är av betydelse för att immunsystemet ska kunna skilja mellan kroppsegna och främmande strukturer och en särskild sorts HLA-typ, HLA-DQ2 eller -DQ8 finns hos celiakipatienter. Det intressanta är att samma riskgener finns även hos patienter med typ 1-diabetes som också är en autoimmun sjukdom.

Forskarna ville studera vad som sätter igång autoimmuna sjukdomar och valde celiaki som modellsjukdom eftersom man i det här fallet känner den slutliga utlösande faktorn som är gluten. Man kan lätt reglera sjukdomen genom att tillföra eller ta bort gluten.

- Vi vet idag att närmare 3 procent av Sveriges befolkning har celiaki. Eftersom HLA-typerna DQ2 och DQ8 förekommer hos hela 40 procent av befolkningen och nästan alla kommer i kontakt med gluten innebär det att det måste till ytterligare faktorer för att drabbas, säger Daniel Agardh.

Miljöfaktorer

Virusinfektioner eller miljöfaktorer som stress eller brist på vissa födoämnen har diskuterats som möjliga faktorer som kan göra individen benägen att senare, efter kontakt med gluten, utveckla intolerans. Nu ville man studera närmare om ovan nämnda miljöfaktorer kunde vara viktiga redan under graviditeten och därmed göra ett barn mottagligt att senare i livet utveckla autoimmunitet.

Vårt immunsystem är uppbyggt av två delar, det s.k. medfödda, generella försvaret och det kroppsegna, specifika immunförsvaret. Det växande fostret är till hälften främmande för mammans immunförsvar och borde egentligen stötas bort av kroppen, ungefär som ett transplantat.

- Anledningen till att detta inte händer är att det under graviditeten sker en balansförskjutning mot det specifika försvaret som anses mindre farligt för fostret samtidigt som det generella försvaret dämpas något, säger Malin Fex, forskare vid Enheten för diabetes och celiaki vid Lunds universitet i Malmö.

Blodprover från biobank

Man valde därför att studera immunologiska markörer i blodprov från gravida kvinnor som senare födde barn som före fem års ålder hade utvecklat celiaki.

- Vår studie är unik eftersom vi har haft tillgång till blodprover tagna tidigt i graviditeten, vilket är viktigt eftersom det är då många organ i fostret utvecklas. Detta har varit möjligt tack vare att alla blodprover som sparats i den unika biobank som finns här i Skåne, säger Sabina Resic Lindehammer, doktorand vid Enheten för diabetes och celiaki vid Lunds universitet i Malmö, och artikelns huvudförfattare.

Balansförskjutning

Blodproverna analyserades med avseende på olika cytokiner, en sorts signalmolekyler som produceras av immunsystemet, både det generella och det specifika. Resultaten visade att det hos samtliga mammor, vars barn senare utvecklade celiaki, hade skett en balansförskjutning till förmån för cytokiner från det generella försvaret som är mer skadligt för fostret.

- Det verkar som om balansförskjutningen i immunsystemet hos mamman gör att dessa barn får med sig ett immunförsvar som inte klarar av gluten, säger Malin Fex.

Virus möjlig bov

Man kommer nu att starta en ny studie, PREDICTA, där man kommer att följa blivande mammor med mycket täta kontroller under hela graviditeten för att få en mera detaljerad bild av vad som händer med deras immunsystem.

- Vi jobbar också med att försöka identifiera eventuella virus som kanske orsakar dessa förändringar i cytokinmönstren. I förlängningen, om vi lyckas hitta ett sådant virus som gör att barnen utvecklar autoimmunitet, är det mycket troligt att man då försöker ta fram ett vaccin som förhindrar uppkomsten av autoimmuna sjukdomar, säger Sabina Resic Lindehammer.

Lyssna på ovanstående artikel som mp3-fil:

Immunförsvar i obalans kan leda till glutenintolerans (mp3)

Text och foto: EVA BARTONEK ROXÅ 

Artikeln är tidigare publicerad på Medicinska fakultetens hemsida vid Lunds universitet som månadens vetenskapliga artikel mars 2011.

Related posts:

1. Svensk upptäckt kan leda till ny strokemedicin
2. Kees-Jan Pronk: Kan åldrande celler leda till nya behandlingar av blodcancer?
3. Test på hög höjd kan leda till ny hjärtmedicin

Blodceller sett genom ett mikroskop. Bild: Dreamstime

Sjukdomar orsakade av bakterier i blodet leder till närmare 135 000 dödsfall i blodförgiftning i Europa varje år. Ett nystartat EU-projekt testar nu en ny metod som kan minska tiden för diagnos från närmare en vecka till några få timmar.

I dag ställs diagnos med hjälp av en tidskrävande blododling. Men det går att förkorta denna tid genom att använda en metod som kallas akustisk cellsortering. Genom att separera celler blir det möjligt att identifiera bakterier i blodet.

– Metoden är utvecklad inom mikroteknik och utgår ifrån grundläggande teknikforskning på LTH, berättar Thomas Laurell, professor och forskargruppsledare på Lunds tekniska högskola.

Metoden ger möjligheter för snabbare bakterieanalys av blodprover.

Stefan Scheding, överläkare på hematologen och forskargruppsledare på Stamcellscentrum och Gisela Otto, klinikchef på infektionskliniken i Lund, står för den kliniska prövningen. Det handlar om att snabbt kunna identifiera bakterier som finns i blodet hos patienter som har feber.

– Förhoppningen är att det ska gå att genomföra blodanalysen på så kort tid som ett par timmar i framtiden, berättar Stefan Scheding. Då har vi goda förutsättningar att rädda patienter som annars skulle avlida av blodförgiftning.

Patienter som genomgått stamcellstransplantationer eller cellgiftsbehandlingar söker ofta vård för misstänkt blodförgiftning. Blodförgiftning drabbar både i övrigt fullt friska människor och människor med olika bakomliggande sjukdomar.

– Det är klart visat att ju snabbare rätt diagnos ställs respektive rätt antibiotika ges vid blodförgiftning desto större chans har patienten att överleva och med mindre sjukdomskomplikationer, säger Gisela Otto.

I EU-projektet, som sammanlagt har fått 30 miljoner kronor och leds från Finland, ingår förutom forskare från Lund även forskargrupper i Spanien. Det kliniska arbetet utförs dock enbart i Lund.

Text: KATARINA BRANZÉN

Artikeln har tidigare varit publicerad i Nyhetsbrev för massmedia från Skånes universitetssjukhus, Medicinska fakulteten vid Lunds universitet, Labmedicin Skåne och Psykiatri Skåne, nr 2/2011.

Related posts:

1. Tore Saxne: Snabbare diagnos minskar nedbrytningen av leder
2. Tema cancer: Snabbare vårdkedja vid bröstcancer
3. Snabbare återhämtning efter cancerbehandling

Illustration av röda blodkroppar inuti ett blodkärl. Bild: Dreamstime

Drygt en tiondel av Sveriges befolkning lider av hjärt-kärlsjukdom som också är den vanligaste dödsorsaken. Många av de akuta tillstånden orsakas av att en bit inflammerad blodkärlsvävnad bryts loss från sitt fäste i något av de stora blodkärlen, färdas med blodet och täpper till blodflödet i mindre blodkärl.

Detta leder till syrebrist och celldöd nedströms om det blockerade kärlet, vilket kan påverka både hjärt- och hjärnfunktion negativt.

Skyddande gul strumpa

Den inflammerade blodkärlsvävnaden kallas ett aterosklerotiskt plack och består till stor del av immunförsvarsceller, döda celler, kolesterolpartiklar och celler som reparerar den skadade vävnaden. I normala fall är placket fast förankrat i blodkärlsväggen och är förhållandevis ofarligt så länge det inte bryts loss.

Eftersom plackvävnaden ofta är gulaktig kan man beskriva den som en gul strumpa som skyddar resten av kroppen mot skadliga substanser som kan läcka ut. De flesta av oss har sådana här ”kärlstrumpor” och eftersom det är svårt att förminska dem är det troligen bättre att se till att de håller längre.

Precis som för vanliga strumpor gäller att kvalitet och tjocklek påverkar livslängden och eftersom kärlstrumporna ständigt slits kan man dels förbättra reparationen av dem och dels minska slitaget.

Tar fel på vän och fiende

Kärlinflammationen kan bero på en skada som inte läkt ordentligt och därför hela tiden stressar kroppen genom att signalera att något är fel. Detta medför att kroppen både försöker reparera vävnaden och låter immunförsvarsceller leta efter potentiella faror runt placket.

I denna stressade miljö verkar immunförsvaret ta fel på vän och fiende och försöker omintetgöra kroppsegna partiklar som förändrats som en bieffekt av inflammationsprocessen.

Vaccination för stabilare plack

Kolesterol, som i vanliga fall är viktig för uppbyggnaden av kärlväggen, ansamlas på ett onormalt sätt i dessa områden, varvid strukturen på en av dess bärarmolekyler, Low Density Lipoprotein (LDL) lätt förändras. Detta gör att de angrips av immunförsvarsceller vilket förvärrar kärlinflammationen och ökar risken för att ”kärlstrumpan” brister.

Det finns dock immunförsvarsceller som motverkar detta förlopp och sådana regulatoriska celler kan stimuleras att bli ännu effektivare med olika metoder.

I den här avhandlingen beskriver jag två metoder att göra detta genom att vaccinera möss på ett sätt som leder till stabilare aterosklerotiska plack till följd av aktivering av regulatoriska celler.

Jag tittar även närmare på en viss typ av immunförsvarscell, nämligen T lymfocyter som uppvisar markören CD8, och dess inblandning i inflammationsprocessen.

Stimulerar immunsystemet

Låt oss börja med vaccinationsförsöken. Vid vaccination framkallar man ett skydd mot t.ex. ett virus, men det har också visat sig att vaccination av möss innehållande delar av LDL ger upphov till stabilare plack genom stimulering av regulatoriska celler. Detta beror troligen på en ökad tolerans för förändrade LDL-kolesterolpartiklar i placket vilket mildrar inflammationen och gör att vävnaden kan repareras.

Vid vaccinering används ofta också bärarpartiklar och ett adjuvans. Dessa gör att presentationen av antigenet (t.ex. delar av LDL-partikeln) för immunförsvarsceller blir mer effektiv.

Producerar antikroppar

I arbete 1 och 2 visar vi att vaccination genom injektion av enbart adjuvanset Alum (en form av aluminiumförening) eller tillsammans med en hög dos av bärarpartikeln katjoniserat bovint serum albumin (cBSA) stabiliserar aterosklerotiska plack eller hindrar placktillväxt i möss.

Beskrivning av den skyddande effekt Alum eller Alum/katjoniserat BSA (cBSA) kan ha vid kärlsjukdom. Injektion av dessa ämnen i möss gör att stationära celler i detta område eller monocyter från blodet tar upp delar av dessa ämnen och transporterar dem till lymfnoder. Så kallade dendritiska celler (DC) kan stimulera omogna T-celler att starta en skyddande respons där både regulatoriska T-celler och T-hjälparceller ingår. T-hjälparceller kan stimulera B-celler att producera antikroppar som tillsammans med T-cellerna motverkar kärlsjukdom. Illustration: Daniel Kolbus

Detta kan bero på att Alum tar upp förändrade LDL-partiklar vid injektionsstället och ensamt, eller tillsammans med cBSA visar upp detta för immunförsvarsceller på ett sätt som aktiverar regulatoriska celler. Dessa kan producera antikroppar som motverkar inflammationen eller hindra inflammatoriska celler genom direkt kontakt mellan cellerna.

Detta medför att placket kan repareras mer effektivt och i slutändan att ”kärlstrumpan” blir mer hållbar.

Angriper kroppsegna celler

T lymfocyter som uppvisar markören CD8 (CD8+ T-celler) är specialiserade på att döda tumörceller eller celler som är infekterade av t.ex. virus. Det finns även rapporter som visar att CD8+ T-celler av misstag kan angripa kroppsegna celler i blodkärl och bidra till uppbyggnaden av aterosklerotiska plack.

I arbete 3 testade vi detta i möss som fick fet kost vilket förvärrar inflammationsprocessen. CD8+ T celler i möss som fått fet kost visade sig vara mer benägna att medverka till inflammation än CD8+ T celler i möss som fått en mindre fet kost.

Antigenpresenterande celler (APC) kommunicerar med CD8+ T-celler och hjälper dem att reagera mot potentiellt farliga celler eller minskar deras reaktion mot ofarliga celler. I arbete 4 testade vi den feta dieten på möss som har defekt kommunikation mellan APC och CD8+ T celler, vilket innebär att mössen har färre CD8+ T celler än normalt.

Inflammation och plackstorlek skiljde sig inte mellan dessa möss och motsvarande möss med fullgod kommunikation, vilket visar att CD8+ T celler i möss inte har så stor roll i hjärtkärlsjukdom.

Testade på människor

Vi testade även detta i människor (arbete 5) där vi kunde visa att andelen inflammatoriska CD8+ T celler i blodet hos äldre människor var sammankopplat med en markör för plackstorlek i halspulsådern. Intressant nog fanns det en större andel inflammatoriska CD8+ T celler i blodet hos personer med mindre plack och vice versa.

Trots detta fanns det inget samband mellan CD8+ T celler och insjuknande i hjärtinfarkt eller stroke, vilket gör det mindre troligt att CD8+ T celler kan användas som en indikator för hjärt-kärlsjukdom.

Text: DANIEL KOLBUS

Nyhet från Diabetesportalen.se 21 mars 2011

Related posts:

1. Havre bra för blodkärlen
2. Bakterier vilseleder immunsystemet
3. Annelie Shami: – Sätt lock på hjärtattacken!

Foto: Dreamstime

En studie på 800 blödarsjuka, varav 200 brödrapar, ska ge blödarsjuka ännu bättre och mer personligt anpassade läkemedel.

– Vi vill kunna identifiera riskmarkörer, säger Jan Astermark, klinikchef vid koagulationscentrum i Malmö.

– Om man kan förutspå vilken patient som löper risk går det att anpassa medicineringen, de behandlande blodfaktorer som behövs för att få blodet att koagulera, levra sig, till lägre doser.

– Man kan också se vilka genetiska faktorer som är påverkbara och därigenom minska risken för patienten att drabbas av svåra komplikationer till följd av antikroppar.

Tvillingar reagerar olika

Tillsammans med professor Erik Berntorp står Jan Astermark bakom MIBS, Malmö International Brother Study, en studie av 200 brödrapar.

– Idén till den kom när ett tvillingpar reagerade olika på behandling mot antikroppar, berättar Berntorp.

Antikroppar uppstår som en negativ reaktion hos den blödarsjuke när den faktor som patienten behöver till sitt blod för att få det att koagulera, tillförs. Antikropparna går till attack mot den tillförda blodfaktorn.

Större internationell studie

MIBS har senare gått över i HIGS, Hemophilia Inhibitor Genetics Study, den större internationella studien som samlat minst 800 deltagare. De genetiska förändringarna bakom blödarsjuka flätas samman med de icke-genetiska, exempelvis kirurgiska ingrepp, inflammationer etc.

– Sjukdomsbilden är oerhört komplex, förklarar Jan Astermark.

I MIBS ingår deltagare från framförallt Europa och Nordamerika. Hos en patient som utvecklar antikroppar mot den behandlande blodfaktorn utgör antikropparna en mycket allvarlig komplikation till sjukdomen.

Koagulationscentrum på Skånes universitetssjukhus i Malmö har länge tillhört de ledande i världen när det gäller blödarsjukdomar. På 1940-talet, innan den framgångsrika forskningen i Sverige kom fram till bra behandlingar, dog varannan blödarsjuk innan de blev 20 år.

Text: HANS-GÖRAN BOKLUND

Artikeln har tidigare varit publicerad i Nyhetsbrev för massmedia från Skånes universitetssjukhus, Medicinska fakulteten vid Lunds universitet, Labmedicin Skåne och Psykiatri Skåne, nr 1/2011.

Related posts:

1. Rolf Ljung: Blödarsjuka – från gen till patient
2. Individanpassad strålbehandling gör nytta!
3. Fem nya professorer vid Medicinska fakulteten

Eva Netterlid vid Lunds universitet har studerat om det finns en koppling mellan vaccinationer och kontaktallergi mot aluminium.

Eva Netterlid

– Aluminium har använts i de flesta vacciner sedan 1920-talet. Men något verkar ha hänt nu som gör att vi får fler rapporter om kontaktallergi mot aluminium.

Det berättar Eva Netterlid som är forskare vid Lunds universitet och klinisk prövningsledare vid Smittskyddsinstitutet, där hon arbetar med barnvaccinations-programmet.

Hon har nyligen presenterat sin avhandling kring aluminium i vacciner och kontaktallergi.

– Om ökningen av kontaktallergier mot aluminium beror på att vi numera är bättre på att hitta aluminiumallergier, om det beror på något i vår omgivning eller om det är någon förändring i de ämnen och processer som används vid vaccinationstillverkningen – det vet vi ännu inte, säger Eva Netterlid.

Vanlig metall

Aluminium är ett av de vanligaste ämnena i vår omgivning och vi kommer dagligen i kontakt med olika former av aluminium. Eftersom man tidigare har trott att aluminium inte ger upphov till några hälsobesvär förekommer det i många olika sammanhang.

Aluminium används bland annat som så kallad adjuvans i de flesta vacciner. Det är ett ämne som stimulerar immunförsvaret och får vaccinet att bli mer effektivt. Annars skulle man behöva använda en mycket högre dos, och fler doser.

Vaccination. Foto: Roger Lundholm

Tidigare studier av vaccinerade barn

Upprinnelsen till Eva Netterlids forskning är framför allt en tidigare studie från Göteborgs universitet som publicerades 2003.

Det visade sig att många av de barn som reagerat med kliande knölar vid vaccinationsstället efter vaccination mot kikhosta, också hade en kontaktallergi mot aluminium.

Tidigare var det mycket ovanligt med rapporter om kontaktallergi mot aluminium i samband med vaccinationer.

– När jag följde upp denna studie och tittade på barn som fått difterivaccin i fjärde klass kunde jag inte hitta några barn med kontaktallergi mot aluminium, berättar Eva Netterlid.

– Därför gick jag vidare och studerade även personer som allergivaccineras.

Tittat vidare på allergivaccinering

Vid en allergivaccinering som ges till personer med allergisk astma och/eller hösnuva får man under flera år sprutor med det allergiframkallande ämnet i små doser. På så sätt kan kroppen successivt vänja sig vid dessa ämnen. Även i allergivacciner används aluminium som adjuvans. 

– Vi kunde i våra studier se att man i vissa fall kan utveckla en kontaktallergi mot aluminium efter en allergivaccination.I en retrospektiv studie fanns det starka indikationer på att allergivaccination orsakar kontaktallergi mot aluminium.

– I en senare prospektiv studie kunde detta inte bekräftas då kontaktallergi mot aluminium var lika vanlig bland de som fått allergivaccination som hos de som inte fått behandling. Vi kan därför inte säga om det är behandlingen som är orsaken eller inte.

Eva Netterlid menar att det behövs ytterligare forskning inom flera olika områden för att förstå detta. Ett område är vilken klinisk betydelse detta har.

– Jag vill också gå vidare i min forskning och se om det är någon skillnad mellan de olika typer av aluminiumföreningar som används som adjuvans. Vi vill också se om det finns skillnader i tillverkningsprocessen mellan olika vacciner, och om det kan ha betydelse för om kontaktallergi mot aluminium uppstår.

Text: NINA HULT

Related posts:

1. Infekterade knäproteser ger problem

På senare år har både existensen och betydelsen av så kallade cancerstamceller blivit ifrågasatt. Vissa har menat att de förekommer vid alla former av cancer, och att de är upphovet till själva cancern. Andra har menat att alla cancerceller har förmågan att bilda och bibehålla en cancersjukdom.

Nu har forskare för första gången kunnat visa kliniskt att cancerstamceller har betydelse för återfall vid en viss form av blodcancer. Cancerstamcellerna visade sig vara motståndskraftiga mot en behandling som effektivt eliminerade övriga cancerceller. 

– Den grundläggande frågan är om alla cancerceller är lika, och om varje cancercell kan ge upphov till en tumör. Eller om det bara är vissa cancerceller, så kallade cancerstamceller, som är kapabla att bilda nya tumörer. Det berättar professor Sten-Eirik W. Jacobsen, numera verksam vid University of Oxford.

Han och hans tidigare team vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus har studerat patienter med en viss form av blodcancer, myelodysplastiskt syndrom (MDS).

– Vi hade redan tidigare isolerat och karaktäriserat sällsynta celler som hade egenskaper som cancerstamceller hos patienter med denna sjukdom. Redan för tio år sedan publicerade Lars Nilsson, tillsammans med Ingbritt Åstrand-Grundström, ett viktigt arbete där de identifierade de sannolika cancerstamcellerna för MDS. De är också två av medförfattarna till den här studien.

Cancerstamceller överlevde behandlingen

Det Jacobsens forskarteam nu har kunnat visa i en artikel som nyligen publicerades i den ledande medicinska tidskriften New England Journal of Medicine, är att cancerstamcellerna vid sjukdomen MDS överlevde den behandling som effektivt eliminerade övriga cancerceller i patienterna.

Cancerstamceller. Wikimedia Commons (Klicka på bilden för att få den större.)

Forskarna studerade cancerstamceller i patienternas benmärg – både före och efter behandling med läkemedlet Lenalidomide – och kunde visa att nästan alla cancerceller var effektivt eliminerade efter behandlingen.

– Däremot såg vi att alla patienter i studien hade kvar de sällsynta och unika cancerstamcellerna i benmärgen efter behandlingen, säger Sten-Eirik Jacobsen. Dessa celler var med andra ord resistenta mot behandlingen. Efter några år kunde vi också se att sjukdomen återkom hos många av dessa patienter, vilket tyder på att cancerstamcellerna var ansvariga för detta.

Klinisk betydelse för att undvika återfall av sjukdomen

Att den här studien är så viktig beror på att forskarna nu i patientstudier har kunnat visa existensen av cancerstamceller vid sjukdomen MDS, och att dessa celler är unikt resistenta mot en i övrigt effektiv behandling. Med tiden kunde man också se att detta ledde till återfall av sjukdomen.

– Vi vet nu att dessa celler förmodligen är de viktigaste cellerna vid uppkomsten och utvecklingen av MDS, säger Sten-Eirik Jacobsen. Och att cancerstamcellerna vid MDS är ansvariga för återfall av sjukdomen efter behandling. Nu kan vi arbeta vidare med att isolera dem och förstå hur de fungerar. Kan vi ta reda på vad som är fel i dessa celler, har vi en möjlighet att angripa dem med specifika läkemedel.

Text: Nina Hult

Artikeln är tidigare publicerad på Medicinska fakultetens hemsida vid Lunds universitet som månadens vetenskapliga artikel oktober 2010.

Related posts:

1. Kees-Jan Pronk: Kan åldrande celler leda till nya behandlingar av blodcancer?
2. Nytt verktyg i kampen mot blodcancer
3. Förbisedd orsak till högt blodtryck – kan vara binjuresjukdom

Magknip, diarré, medicinering och i många fall operationer är några av de problem som kantar vardagen för en person som lider av Crohns sjukdom.

Crohns är en kronisk tarminflammation som oftast uppkommer i 20 till 30 års ålder och som sedan varar livet ut. I Sverige har ca 25 000 personer sjukdomen och här, liksom i övriga västvärlden, är det en sjukdom som blir allt vanligare. Då många av de idag tillgängliga medicinerna är otillräckliga och kan ge svåra biverkningar, finns det ett stort behov av ett nytt fungerande läkemedel.

Hur sjukdomen uppkommer är idag inte känt. Det man vet är att vårt eget immunförsvar, som är till för att skydda oss, börjar attackera vår egen tarms slemhinna och orsaka inflammation. Immunförsvaret har ingen lätt uppgift då det finns många hot mot kroppen som vi behöver skyddas mot, t.ex. virus och bakterier. För att kunna klara alla angrepp, finns en rad olika celltyper som specialiserar sig på olika slags attacker. Dessa celler kan identifieras genom att se vilka proteiner cellen har på sin cellyta och vilka proteiner den producerar. Immunförsvaret finns utspritt i hela kroppen men den största delen finns att hitta på den mest angripna delen av vår kropp, nämligen tarmen.

Ska både lugna och slåss

Tarmen är en utsatt miljö där vår kropps försvar dagligen måste ta hand om och undersöka otaliga mängder proteiner. Deras största jobb är att kunna se skillnad på vad som kan skada kroppen, som t.ex. sjukdomsframkallande bakterier, och det som är helt ofarligt för oss, så som partiklar från vår mat. Detta innebär att vårt immunförsvar måste ha en balans mellan celler som attackerar och effektivt tar bort potentiella hot, sk effektor-celler, men också reglerande celler som håller immunförsvaret under kontroll. Detta förhindrar att kroppen reagerar på harmlösa proteiner. Om den här balansen rubbas kommer det att resultera i sjukdom och det är precis vad som händer vid Crohns sjukdom

Medicin ger biverkningar

Medicineringen som ges idag skiljer sig från patient till patient. Det finns en rad olika mediciner som kan tas i olika kombinationer och man får helt enkelt testa sig fram till rätt medicinering. Medicineringen är dock oftast otillräcklig och långvariga behandlingar begränsas oftast av skadliga biverkningar. Hälften av patienterna behöver opereras inom 10 år från uppkomsten av sjukdomen.

Studerar roll i inflammationen

I mitt projekt studerar jag tre speciella immunceller från tarmen. Dessa celler är vanligtvis viktiga komponenter i kroppens försvar, men i Crohns patienter har de visat sig ha en betydelsefull roll i inflammationen som uppstår. Genom att studera dessa immunceller i tarmen både hos patienter och friska personer kan man se vad som skiljer de goda cellerna som finns i den friska tarmen från de inflammatoriska cellerna som finns i patienterna. På så sätt kan man hitta nya sätt att dämpa inflammationen i patienterna och ge dem ett bättre vardagligt liv.

Söker läkemedel med färre biverkningar

Crohns är en smärtsam sjukdom som det inte finns något botemedel mot. Än vet man inte hur sjukdomen uppkommer men det verkar vara en kombination av vårt immunförsvar, genetiska faktorer och vår omgivande miljö som kan sätta igång inflammationen. Antalet patienter ökar världen över och det är viktigt att få fram en fungerande medicin. En orsak till ökningen kan vara vår nya levnadsstil med mycket snabbmat och rökning. Eftersom sjukdomen uppkommer oftast i tidig ålder innebär det att patienterna behöver gå på medicineringar under största delen av sina liv. Jag hoppas att vår forskning kan bidra till att vi kommer några steg närmare ett nytt läkemedel som tar bort inflammationen och inte ger bieffekter. Detta vore en önskedröm för många!

Text och illustrationer: Petra Nilsson

Foto: Dreamstime

Related posts:

1. Bengt-Olof Nilsson: Östrogen – gåtfullt hormon i nya roller
2. Johan Nilsson: Avancerade datorer hittar rätt hjärta
3. Information om transplantation av nervceller till patienter med Parkinsons sjukdom

Foto: Wikimedia Commons.

Kan blod från avklippta navelsträngar användas för att bota patienter med blodsjukdomar som leukemi? Det hoppas forskarna inom Hemato- Linné, en av Lunds universitets Linnémiljöer som har stora anslag från Vetenskapsrådet.

I fokus för Hemato-Linné står den normala och sjukliga blodbildningen: dess genetiska bakgrund, de molekylära mekanismerna, stamcellernas roll m.m.

Nätverket startade sin verksamhet i januari 2007 och genomförde nyligen en stor internationell konferens för att stimulera blodforskningen i Lund.

Ökad tillgång på blodstamceller

Hemato-Linné ingår också sedan något år i EU-projektet Stemexpand, som koordineras av Linnémiljöns ledare Stefan Karlsson och anslagsadministratör Jens Forsberg.

Stemexpand har som mål att öka tillgången på mänskliga blodstamceller. Många blodsjukdomar kan ju numera botas genom att patientens egen sjuka benmärg slås ut varpå han eller hon får en transplantation av nya stamceller från en frisk persons benmärg. Men då gäller det att hitta en donator som stämmer med patienten.

Biobanker med navelsträngsblod

– Ibland kan det vara en utmaning att hitta rätt donator. Det finns fortfarande många fall där man aldrig hittar en lämplig donator åt en viss patient. Ett mål för Stemexpand är därför att lära sig föröka blodstamceller, så att man från mycket små prover kan få fram tillräckligt med stamceller för en transplantation, säger professor Stefan Karlsson.

Nästa steg skulle i så fall bli att bygga upp biobanker med noga klassificerat navelsträngsblod från nyfödda. Då skulle det finnas mycket större möjligheter att hitta rätt givarblod och få fram de stamceller som den sjuka patienten behöver. I USA kan nyblivna föräldrar numera betala för att spara sin babys navelsträngsblod för eventuellt framtida bruk. Det tycker Stefan Karlsson däremot är mindre meningsfullt.

– Sannolikheten för att just den babyn skulle få leukemi är ju väldigt liten. Här behövs inte privata utan gemensamma lösningar, menar han.

Internationellt samarbete

Samarbetet inom Hemato-Linné omfattar tolv olika forskargrupper från Lund, Oxford och Edinburgh. En av deras inriktningar gäller åldrande blodstamceller, som beter sig annorlunda än unga blodstamceller: de har med åren råkat ut för många förändringar som gör att de återhämtar sig sämre efter stress i form av t.ex. en infektion.

En annan inriktning gäller epigenetiska förändringar bakom olika blodsjukdomar – förändringar som inte ändrar själva generna, men påverkar deras funktion. Genterapi är ett tredje exempel på forskningsinriktning inom Hemato-Linné.

Text: INGELA BJÖRCK

Artikeln är tidigare publicerad i Lunds universitets magasin, LUM nr 7, 2010.

Related posts:

1. Vad är stamceller?
2. Gunnar Juliusson: Lyckad form av cellterapi vid blodcancer
3. Blodstamceller ger nya möjligheter för leukemiforskningen

Leukemi är cancer i blodet och innebär att vissa vita blodkroppar ökar i antal. Det finns både kroniska leukemier som kan ha en långsam utveckling under flera år, och akuta leukemier med ett snabbt förlopp.

Helena Ågerstam

– Vi har använt oss av ett cellsystem som inte har tillämpats i detta sammanhang förut och som känns mer relevant för att studera sjukdomen, berättar Helena Ågerstam som är doktorand i professor Thoas Fioretos forskargrupp vid Sektionen för klinisk genetik. Vi använder normala blodstamceller som utgångspunkt för våra undersökningar.

När man tidigare har studerat blodcancer på laboratoriet har man till största delen använt cellinjer – celler som lever för evigt, eller normala celler från mus.

Cellinjer har fått en mängd nya genetiska förändringar som de inte hade från början, och det är också känt att blodcancerutvecklingen i musceller skiljer sig från förloppet hos människa. Detta gör att det kan vara svårt för forskarna att dra korrekta slutsatser om sjukdomen.

Förändringar i stamceller en orsak till cancer

Lundaforskarna har i stället använt normala blodstamceller från navelsträngsblod. Blodstamceller finns framför allt i benmärgen hos vuxna, men hos nyfödda kan man även hitta dessa celler i de små mängder blod som finns kvar i navelsträngen efter förlossningen.

Stamceller är celler som kan utvecklas vidare till olika celler i kroppen. Och det är i dessa outvecklade celler man tror att många av de genetiska förändringarna uppkommer när cancer utvecklas. Det är därför forskarna vill studera vad som händer när genetiska förändringar introduceras i normala blodstamceller.

– Idag vet vi att många leukemier har sitt ursprung i omogna celler – antingen stamceller eller något utvecklade blodceller, säger Helena Ågerstam.

Klicka på bilden för att få den större. Illustration: Helena Ågerstam

Illustration som visar den klassiska modellen för hematopoes, dvs. blodbildningen: Hematopoetiska stamceller (HSC) bildas i benmärgen och kan utvecklas till alla olika typer av blodceller. Exakt hur detta går till vet forskarna inte men man tror att HSC kan utvecklas i två olika riktningar – till de så kallade lymfoida cellerna (CLP, common lymphoid progenitor) eller till myeloida celler (CMP, common myeloid progenitor). När CMP och CLP mognar ytterligare bildas de olika typerna av blodceller. CLP kan utvecklas vidare till en viss typ av vita blodkroppar som kallas för B-lymfocyter, T-lymfocyter respektive NK-celler. CMP kan utvecklas vidare till vita blodkroppar som makrofager och neutrofiler, till blodplättar eller till röda blodkroppar.

Felaktiga signaler till cellerna

Hos patienter med sjukdomen EMS – en mycket ovanlig form av blodcancer med ett oerhört snabbt förlopp – har forskarna kunnat hitta förändringar i bland annat en gen som kallas FGFR1.

Det protein som FGFR1-genen kodar för har en viktig funktion i cellerna. Normalt sett sitter proteinet på cellytan och signalerar till cellen att den exempelvis ska dela sig eller börja växa till.

– Men hos dessa leukemipatienter fortsätter FGRF1-proteinet att signalera hela tiden, vilket leder till att cellerna växer okontrollerat. Då har en blodcancer uppstått.

Men vad händer om man sätter in den här förändringen i en omogen normal blodstamcell? Och vad händer när dessa celler sedan överförs till mus?

Helena Ågerstam berättar att de kunde se liknande sjukdomssymptom som vid EMS om de förändrade stamcellerna fördes in i möss. De fick fler vita blodkroppar av en viss typ in benmärgen än vad som är normalt.

Bilderna ovan visar till vänster benmärgen hos en mus som har fått normala stamceller från människa. Till höger ser man en ansamling av så kallade blaster (omogna och ofunktionella blodceller) i benmärgen från en mus som transplanterats med den förändrade BCR/FGFR1-genen. Bilder: Helena Ågerstam.

Framtida studier

På sikt hoppas forskarna lära sig förstå den här sjukdomen och andra leukemier bättre.

Ett sätt att gå vidare med studien är att se vilken effekt behandlingar med läkemedel som blockerar den förändrade genen har. 

– Sen kan man ju tänka sig att skapa en liknande modell för andra former av blodcancer, säger Helena Ågerstam. EMS är ju en ovanlig sjukdom, men om man kunde göra en modell för till exempel kronisk myeloisk leukemi som är en vanligare sjukdom hade det varit mycket värdefullt. Det har faktiskt ingen lyckats med ännu.

Text: Nina Hult

Artikeln är tidigare publicerad på Medicinska fakultetens hemsida vid Lunds universitet som månadens vetenskapliga artikel augusti 2010.

Related posts:

1. Om konsten att odla blodstamceller från navelsträngar
2. Cancerstamceller orsak till återfall vid blodcancer
3. Kees-Jan Pronk: Kan åldrande celler leda till nya behandlingar av blodcancer?

Det säger den unga danska mamma som behandlats för lymfödem med den särskilda metod som docent Håkan Brorson vid Plastikkirurgiska kliniken på Skånes universitetssjukhus i Malmö tagit fram. Idag kan hon arbeta och går gärna till simhallen tack vare att svullnaden helt försvunnit.

- Det är till och med mindre i omfång i dag på hennes behandlade ben än hennes friska ben, förklarar docent Håkan Brorson!

Skånsk metod

Han har tagit fram den metod som kombinerar fettsugning och kirurgi. Lymfvätskan som stimulerar till fettnybildning och fettet sugs ut. Kroppsdelen som svullnat hålls därefter i trim med en kompressionsstrumpa.

Den behandlingen var tidigare den enda som förekom. Nu svarar kompressionsstrumpan för uppföljningen och förhindrar att svullnaden kommer tillbaka. Patienterna som behandlas av Håkan Brorson har fått sin ansamling av lymfvätska efter behandling av en annan sjukdom, exempelvis bröstcancer eller gynekologisk cancer. Några är födda med sjukdomen lymfödem.

Internationellt känd

Håkan Brorson har blivit internationellt uppmärksammad för sina metoder. Bland annat har Discoverykanalen gjort ett program om honom och hans team.

Flera patienter har kommit från andra länder till Sverige för att behandlas, bland annat från Andorra, Australien och USA. Kvinnan från Danmark är den andra danskan som kommit över till Malmö för att få hjälp.

Till simhallen

- Jag är mycket nöjd med behandlingen. I dag kan jag välja mina kläder själv, jag vågar gå till simhallen. Kan vara mer aktiv med mina barn.

Hon går regelbundet på kontroller i Danmark. Några gånger kommer hon tillbaka till Malmö för att följas upp.

- Min läkare och andra läkare i Danmark har mer och mer uppmärksammat de möjligheter till behandling av lymfödem som finns i Sverige.

Den unga kvinnan behandlades tidigare på Rigshospitalet i Köpenhamn. Tyvärr lyckades inte den behandlingen och hon fick sitt lymfödem efter att ha behandlats för en annan sjukdom. Ödemet kom att öka i volym successivt. När hon behandlades i Malmö i fjol tappades hon på nio liter nybildad fettvävnad.

Unik i Sverige

Håkan Brorson och Plastikirurgiska kliniken på Skånes universitetssjukhus är de enda som utför behandlingen i Sverige. Håkan Brorson har varit inbjuden som gästkirurg till bland annat Harvard Medical School i Boston. Docenturen är knuten till Medicinska fakulteten på Lunds universitet. Det är som överläkare han arbetar vid Plastikkirurgiska kliniken.

Totalt har nu nära 200 behandlingar genomförts varav cirka 160 för armar och resten i ben, som för den danska patienten. En patient som är mycket glad över att hon fick chansen att prova en behandling som inte praktiseras i Danmark.

Text: HANS-GÖRAN BOKLUND

Foto: Medicinsk informationsteknik och Plastikkirurgiska kliniken, SUS Malmö (patientbilder) och Dreamstime (frontbild).

Pressmeddelande från Skånes universitetssjukhus Malmö, 10 augusti 2010.

Related posts:

1. Karin Johansson: Ny teknik för att mäta lymfödem
2. Miljonanslag till bättre behandling av bröstcancer
3. Ny metod leder till rätt behandling vid bihåleinflammation

Bild: Dreamstime

För första gången har den exakta mekanismen beskrivits för hur en vanlig genetisk variant leder till en blodfettsrubbning vilken i sin tur avsevärt ökar risken för hjärtsjukdom.  

De 30 procent i befolkningen som har dubbla anlag av riskvarianten har 40 procents ökad risk för hjärtinfarkt jämfört med dem som inte har varianten. Fyndet publiceras i tidskriften Nature.

- Genvarianten ligger mellan gener i DNA utan tidigare känd funktion men påverkar  SORT1-genen och ger lägre nivåer av proteinet sortilin. 

- Följden blir att större mängd av LDL-kolesterol lämnar levern och når ut i blodbanan, speciellt den typ av små LDL partiklar som anses särskilt farliga för blodkärlen och hjärtat, berättar Marju Orho-Melander, professor vid Lunds Universitets Diabetescenter och medförfattare till studien. 

Hjärt- kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i befolkningen och bakom dem ligger blodfettsrubbningar med bland annat för höga nivåer av LDL-kolesterolet.

Alternativa behandlingar

Läkemedel som sänker LDL-nivåerna i blodet har i många olika undersökningar visat sig minska risken för hjärtinfarkt. 

- Men trots behandling har många patienter ändå för höga nivåer LDL. Därför är behovet av andra sätt att minska LDL-kolesterol stort, säger Olle Melander, professor vid Lunds universitet och överläkare vid Akutcentrum SUS Malmö, också han medförfattare till artikeln. 

Den nu upptäckta nya signalvägen via SORT1-genen visar på möjliga alternativa blodfettssänkande behandlingar.

Läkemedel som imiterar genen

Att direkt behandla patienter med sortilin är inte möjligt. För att sänka nivån av LDL-kolesterol i blodet måste proteinet verka i levern för att där blockera transporten av blodfettet ut till blodet.

I djurförsök har forskargruppen dock visat att kolesterolhalten i blodet verkligen sjunker om SORT1-genens uttryck i levern förstärks. Nu när mekanismen bakom är känd handlar det om att utveckla läkemedel som har samma verkan som SORT1-genen.

Letar riskvarianter

Bakgrunden till fyndet är de mycket stora kartläggningarna av arvsmassan som görs i sökandet efter genetiska riskvarianter. Kartläggningarna visar på statistiska samband, att vissa varianter är förknippade med sjukdom men de förklarar inte mekanismen bakom.

Redan för två år sedan visade Marju Orho-Melander i en artikel i Nature Genetics på sex nya genetiska riskvarianter för blodfettsrubbningar. En av dem var SORT1.

- Första steget i arbetet är att identifiera riskvarianterna. Nästa steg är att ta reda på vilket sätt de utgör en risk, hur mekanismen ser ut. Precis det har vi och våra amerikanska samarbetspartners nu gjort med SORT1-genen, säger hon.

59 nya träffar

Både Olle Melander och Marju Orho-Melander är också medförfattare till en annan artikel i samma nummer av Nature . I den presenteras resultaten av ett stort internationellt samarbetsprojekt i vilket även andra svenska grupper ingår.

Detta arbete omfattar genetisk kartläggning av 100 000 individer genom vilket 59 nya blodfettshöjande riskvarianter identifierats. Till dem ska läggas de sedan tidigare kända 36.

Totalt har nu alltså 95 genetiska varianter för blodfettsrubbningar hittats och sammantaget har dessa en kraftig effekt.

13 gånger ökad risk

Den fjärdedel av befolkningen som har flest blodfettshöjande genvarianter hade 13 gånger ökad risk att få sjukligt förhöjda nivåer av det onda kolesterolet jämfört med den fjärdedel som bär på lägst antal blodfettshöjande genvarianter. 

- Detta är en stabil grund för både en djupare förståelse av bakgrunden till hjärt- kärlsjukdomar och för nya principer att förebygga dem, konstaterar Marju Orho-Melander. 

Text: TORD AJANKI 

Nyhet från Diabetesportalen, Lunds universitet 6 augusti 2010.

Bild: KG Pressfoto (Marju Orho-Melander), Mikael Risedal (Olle Melander) och Dreamstime (DNA).

Related posts:

1. Ny mekanism bakom hjärt- kärlsjukdom vid diabetes beskriven
2. Avväpna fetmagenen med en hälsosam livsstil!
3. Ifrågasatt gentest om hur du ska kunna banta

För mycket, för dyrt, för sent eller för snålt?

En del förgiftar våra vattendrag. De flesta botar eller lindrar. Äldre får för mycket, men blir äldre tack vare dem. Nya, moderna kostar skjortan.

Läkemedel både lockar och skrämmer.

I det senaste numret av tidskriften Aktuellt om vetenskap & hälsa berättar forskare och specialister vid Skånes universitetssjukhus, Medicinska fakulteten vid Lunds universitet och Labmedicin Skåne bland annat om läkemedelsrester i naturen, om nyskapande metoder att mikrodosera mediciner och om helt nya läkemedel som är verksamma mot långsamma förlossningar, aggressiv prostatacancer, stroke och migrän. Dessutom diskuteras den brännande frågan om övermedicinering på våra äldreboenden.

Med mikrodosering testas läkemedel direkt på människa

Att testa nya läkemedel i djurförsök är en omväg. Sju av tio faller bort på vägen. Professor Sören Mattsson, vid Lunds universitet och sjukhusfysiker på Skånes universitetssjukhus i Malmö, och hans forskarlag finslipar nu tekniken med mikrodosering.

Försökspersonen får blott en hundradel av den tänkta dosen som är märkt med ett ofarligt radioaktivt ämne. Vid 22 av 25 testade läkemedel ger metoden en god fingervisning om hur de riktiga doserna uppträder i kroppen. Läs mer

Söker läkemedelsrester i vatten och avloppsslam

All medicin sugs inte upp av kroppen. Andelen läkemedelsrester i våra reningsverk är högre än de som kommer från utsläpp från fabriker. Men medan den biologiska risken av tungmetaller är noga undersökt, är läkemedelsresternas hormonstörande effekter försummad.

Estelle Larsson, doktorand vid organisk kemi på Lunds universitet, är en av dem som med enkla metoder kartlägger mängden farliga medicinrester i vatten och avloppsslam. Läs mer

Ny medicin påskyndar långsam förlossning

20-40 procent av alla förlossningar kan bli utdragna. Professor Anders Malmström vid Lunds universitet och hans forskarlag ser som en av orsakerna att vävnaderna i livmodern och livmoderhalsen är olika.

Man har nu patenterat ett medel som stimulerar sammandragningarna i livmodern samtidigt som det ökar livmoderhalsens förmåga att öppna sig. Fas-2-studier visar att ingen förlossning då blir längre än tolv timmar. Läs mer

Ny revolutionerande migränmedicin

Nästa år finns ett nytt läkemedel mot migrän på marknaden. Medicinen kan till skillnad från de gamla även tas av personer med hjärtbesvär.

Professor Lars Edvinsson vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus i Lund har haft en 25 år lång resa fram till erkännandet. Läs mer

Tar fram medicin mot sena aggressiva tumörer

Cancervården har i dag svårt att hindra aggressiva cancerceller från att sprida sig till lever och lungor.

Jenny Liao Persson, docent i experimentell cancerforskning, och professor Olof Sterner vid organisk kemi, båda på Lunds universitet, har funnit en läkemedelskandidat som utan att den ger större biverkningar har gett bra resultat i sena aggressiva stadier av prostatacancer. Läs mer

Läkemedel för äldre måste kvittas mot tid

Läkemedel har stor del i vår allt längre livslängd. Men olämplig läkemedelsbehandling anses vara orsaken till uppemot 30 procent av alla sjukvårdsbesök för personer över 65 år. Ändå ligger Sverige inte i topp i kostnader för mediciner per individ.

Överläkare Robert Rydbeck vid Skånes universitetssjukhus i Lund säger att svensk äldrevård har stor kunskap om läkemedel. Vad som fattas är tid att möta den äldres oro och att ersätta mediciner med stimulans. Läs mer

Läs dessa och övriga artiklar i Aktuellt om vetenskap & hälsa, juni 2010:

• Lång väg ut till apoteken
• Medicin som socker på frukostflingorna?
• Samhället bör bidra med mer
• Tuffa villkor för försök
• Dags att återvända till naturens skafferi efter läkemedel
• Rätt från början med mikrodoser
• För många läkemedel?
• Minska misstagen med mediciner
• Test på hög höjd för ny hjärtmedicin
• Snart finns vaccin mot hjärtinfarkt
• Starka ämnen ledtrådar för smärtforskning
• Snabbare förlossningar
• Kroppens egen medicin skyddar mot infektion
• Nyttiga bakterier kan hjälpa sjukvården
• Apotekarutbildning i Lund och Köpenhamn
• Ny kontrastvätska blev fullträff
• Metod mot aggressiv spridning av cancer
• Ny migränmedicin blockerar attacken
• Har han medlet mot SARS?
• Kan genterapi hjälpa mot Parkinsons?
• Markörer visar vägen till bättre cancervård
• Via toaletten ut i naturen …

Related posts:

1. Nytt vapen mot aggressiva bakterieinfektioner
2. Mat som – eller istället för – medicin?
3. Fem nya professorer vid Medicinska fakulteten

Ett vaccin mot hjärtinfarkt och ett antikroppsbaserat läkemedel mot åderförkalkning, som förhoppningsvis kan stoppa plackbildningen i blodkärlen hos patienter med hjärtkärlsjukdom.

Det är resultatet av den forskning som professor Jan Nilsson, vid Medicinska fakulteten, Lunds universitet genomfört.

Antikroppar mot åderförkalkning

– När det gäller det antikroppsbaserade läkemedlet mot åderförkalkning är laboratoriestudierna klara. Detsamma gäller fas 1-studien, den första studien på människor. Efter fas 2-studien vet vi om läkemedlet fungerar, konstaterar Jan Nilsson.

Fas 1-studien gjordes i Danmark i samarbete med det svenska bioteknikföretaget Bioinvent från Lund och amerikanska Genentech, det läkemedelsföretag som är störst i världen på antikroppsbaserade läkemedel. Studien har gett ett kvitto på både att läkemedlet är säkert och att det fungerar farmakokinetiskt, det vill säga stannar kvar i människan så länge att det ger medicinsk effekt.

Fettplack som opererats bort från ett åderförkalkat blodkärl. Foto: Isabel Goncalves

Det forskarna nu är nyfikna på är om medlet minskar antalet hjärtinfarkter och de ärr (plack) som bildas i blodkärlens väggar. Detta studeras i fas 3, sluttestet, som förväntas bli startat senast inom två år.

– Jag tycker det är roligt att vår forskning kommit så här långt i tillämpningarna, och vi är mycket glada över att det visat sig vara säkert, säger Jan Nilsson.

Vaccin mot hjärtinfarkt

Vaccinet som ska förebygga hjärtinfarkter har inte kommit lika långt. Säkerhetsstudierna pågår, och man hoppas att det till sommaren ska godkännas för test i USA.

– Vi trodde från början att det skyddade genom att bilda antikroppar och delvis är det så, förklarar Jan Nilsson. Men det har även visat sig ha en annan skyddande effekt. Det aktiverar T-cellerna, en särskild klass av vita blodkroppar som ska hindra kroppens immunförsvar att överreagera och angripa den egna vävnaden. Vaccinet bromsar på så sätt alltför starka immunreaktioner.

Jan Nilssons och hans 25-tal forskare är redan igång med att utveckla nästa generation läkemedel och vaccin.

– Stiftelsen för strategisk forskning gav oss i vintras 35 miljoner kronor till denna fortsatta forskning.

Text: HANS-GÖRAN BOKLUND

Related posts:

1. Nya rön om hjärtinfarkt ger mer tid att rädda hjärtat

Bild: Dreamstime

Kanske kan halsflussbakterier vara nyckeln till nya mediciner vid autoimmuna sjukdomar, då immunförsvaret angriper kroppens egna strukturer. Forskare vid Lunds universitet har studerat hur halsflussbakterier gör för att lura immunförsvaret. De har hittat ett ämne som i laboratorieförsök har visat sig ha god effekt mot olika autoimmuna sjukdomar, bl.a. en blodbristsjukdom där immunförsvaret förstör de egna blodkropparna.

Vårt immunsystem är till för att försvara oss mot främmande ämnen och organismer, som exempelvis sjukdomsalstrande bakterier och virus. I normala fall är immunförsvaret reglerat så att det inte vänder sig mot den egna kroppen men ibland händer det att något går snett och immunförsvaret börjar attackera kroppens egna strukturer – individen drabbas av en så kallad autoimmun sjukdom.

Tuff behandling

Vid autoimmun hemolytisk anemi angriper och förstör immunförsvaret de egna röda blodkropparna och patienten kan drabbas av svår blodbrist. Sjukdomen är inte så vanlig men drabbar människor i alla åldrar, dock främst äldre.

– Idag behandlar man dessa patienter med kortison och antikroppar mot de antikroppsproducerande cellerna. Ibland måste mjälten opereras bort eller cellgifter tas till för att höja patientens blodvärde. Det kan vara tuffa behandlingar som dessutom inte alltid är så effektiva, säger Martin L Olsson, professor och överläkare i transfusionsmedicin vid Lunds universitet.

Lär av halsflussbakterien

Docent Mattias Collins forskargrupp i experimentell infektionsmedicin vid Lunds universitet har hittat och studerat ett enzym, kallat EndoS, som normalt förekommer hos grupp A-streptokocker som bl.a. orsakar halsfluss. Dessa bakterier använder sig av EndoS för att hämma värdens immunförsvar. Enzymet har nu visat sig vara intressant som ett möjligt framtida läkemedel vid behandling av olika antikroppsförmedlade autoimmuna sjukdomar.

Illustration: Mattias Collin.

Vid den vanligaste typen av autoimmun hemolytisk anemi producerar patienten IgG-antikroppar (immunoglobulin G), som binder till de egna röda blodkropparna. På så sätt blir de röda blodkropparna ”dödsmärkta”. Antikropparna ”kallar sedan på förstärkning” vilket leder till att makrofager, ätarceller, tar upp de röda blodkropparna. Samtidigt aktiveras också andra delar av immunförsvaret, det s.k. komplementsystemet, vilket leder till att det bildas hål i de kvarvarande röda blodkropparna så att de istället spricker.

Enzym bryter kommunikationen

Antikropparna kommunicerar med det övriga immunsystemet med hjälp av strukturer som finns på den del av antikroppen som inte binder till blodkroppen.

– Vi har visat att en av dessa strukturer, en speciell sockermolekyl som sticker ut på vardera sidan från antikroppen, är helt avgörande för kommunikationen, säger Mattias Collin och fortsätter:

– När EndoS klipper bort dessa sockermolekyler, tappar antikroppen förmågan att kommunicera så att immunreaktionen, som leder till att blodkroppen blir uppäten eller spricker, uteblir.

Kliniska studier om något år

Enzymet är ospecifikt såtillvida att det klipper bort den aktuella sockermolekylen från alla typer av IgG-antikroppar, oavsett vad de är riktade mot. Det innebär att EndoS är intressant som behandlingsmedel vid många olika IgG-förmedlade autoimmuna sjukdomar. Preliminära försök har också visat att metoden skulle kunna vara intressant som ett alternativ till dagens Rh-profylax, dvs. den förebyggande behandling man ger till Rh-negativa mödrar som föder Rh-positiva barn, för att de inte ska börja bilda antikroppar mot barnets blod.

– Vi har visat att enzymet fungerar i provrör på laboratoriet och även möss med olika autoimmuna sjukdomar har svarat positivt på behandlingen. Men steget till människa är dyrt och därför har vi inlett ett samarbete med Hansa Medical, ett medicinskt företag på Ideon i Lund. Vi hoppas kunna börja med kliniska studier för någon av de autoimmuna sjukdomarna inom två till fyra år, säger Mattias Collin.

Många tillämpningar

Ett annat intressant tillämpningsområde är transplantationer, speciellt för patienter som det är svårt att hitta donatorer till. En behandling med EndoS skulle då kunna hålla patientens antikroppsförsvar nere under den första kritiska tiden efter transplantationen och på så sätt minska risken för avstötning betydligt.

– Vi kommer nu att gå vidare med att studera mekanismerna för hur enzymet fungerar mer i detalj. EndoS skulle också kunna vara intressant för många forskare som ett verktyg för att studera olika antikroppsförmedlade immunreaktioner då det har förmågan att stänga av försvaret vid exakt de tidpunkter som forskarna vill studera, förklarar Maria Allhorn, forskare i Mattias Collins grupp.

Text & foto: EVA BARTONEK ROXÅ

Artikeln är tidigare publicerad på Medicinska fakultetens hemsida vid Lunds universitet som månadens vetenskapliga artikel maj 2010

No related posts.

Odling av embryonala stamceller vid Stamcellscentrum Lund

En stamcell är en cell som både kan skapa exakta kopior av sig själv men som också kan utvecklas till olika specialiserade celler i kroppen som exempelvis hjärtmuskelceller, blodceller, nervceller eller insulintillverkande celler. 

Det som styr detta är inte helt utforskat ännu och här pågår mycket av den forskning som görs just nu. Förhoppningen hos forskarna är att till exempel kunna bota diabetes genom transplantation av insulinceller till de drabbade eller att skapa nya nervceller hos patienter som drabbats av Parkinsons sjukdom.  

Stamcellers utveckling. Bild: Jacqueline Ameri. Foto: Yvonne Fischer.

Olika slags stamceller

Det finns olika slags stamceller med olika egenskaper – embryonala stamceller och vuxna stamceller.  

Embryonala stamceller

De så kallade embryonala stamcellerna kommer från några dagar gamla ägg som har blivit över vid provrörsbefruktning. De får bara användas om föräldrarna har gett sitt godkännande. Embryonala stamceller kan man få att växa i laboratoriet och skapa nya stamceller. Genom att olika signalämnen tillsätts kan cellerna utvecklas till olika typer av celler, exempelvis nervceller, hjärtmuskelceller och insulinceller.  

Vuxna stamceller

Olika typer av stamceller finns runt om i kroppen för att under hela livet kunna ersätta de celler som naturligt dör. Det finns exempelvis stamceller i benmärgen som skapar nya blodceller – så kallade blodstamceller. Andra typer av stamceller finns exempelvis i hjärnan, i huden och i musklerna. Sådana stamceller är ofta mycket mer specialiserade än de embryonala stamcellerna. Därför kan man oftast bara använda dessa till just det som de är specialiserade för att göra.  

Nina Hult  

april 2010

Related posts:

1. Stamceller gör det möjligt att reparera hjärtan
2. David Bryder: Vad får stamceller att åldras?
3. Nytt om reglering av Hematopoetiska stamceller

Tarmens slemhinna utgör kroppens största kontaktyta mot den yttre miljön och utsätts kontinuerligt för ämnen och strukturer som vi får i oss genom vår mat och från tarmens bakterieflora.

Under normala förhållanden utvecklar tarmens immunsystem tolerans för dessa ofarliga ämnen och strukturer, samtidigt som immunsystemet kan generera ett ändamålsenligt försvar mot de många sjukdomsalstrande virus, parasiter och bakterier som kan infektera tarmen.

Immunförsvaret överreagerar

Men inte ens tarmen är perfekt utan det förekommer även att dess immunförsvar överreagerar vilket kan bidra till en rad tarmsjukdomar som Crohns sjukdom, Ulcerös kolit, celiaki (glutenintolerans) och annan födoämnesöverkänslighet samt till olika inflammatoriska problem i till exempel leder, hud och ögon.

William Agaces forskning är fokuserad på att förstå de underliggande mekanismerna som reglerar tarmens immunsvar.

Kliniska prövningar av nya läkemedel

William Agaces grupp har bidragit till att identifiera några av de centrala molekylära signalvägarna som styr rekryteringen av lymfocyter (en typ av vita blodkroppar) till tarmens slemhinna. Flera av dessa signalvägar är nu huvudkandidater i pågående kliniska läkemedelsprövningar för behandling av tarmsjukdomar.

På senare år har hans grupp varit betydelsefull i karakteriseringen av så kallade dendritiska celler (en grupp av immunceller med nyckelfunktioner i kroppens immunsvar) som anses styra aktiveringen av lymfocyter i mjälten och lymfkörtlar, samt lymfocyternas efterföljande transport till slemhinnan.

William Agaces forskning ger ökad kunskap om dessa celler kan leda fram till nya målstyrda behandlingsalternativ mot inflammatoriska tarmsjukdomar, samt till förbättrade möjligheter att utveckla vaccin för att stärka slemhinnors immunsvar.

Ur populärvetenskaplig information om KVA:s pristagare 2010

Related posts:

1. Blåbär motverkar tarmsjukdomar

En individ med blödarsjuka, hemofili, saknar eller har brist på ett protein i blodet vilket leder till blödningar som uppträder spontant och som ofta är invalidiserande eller livshotande.

Huvudlinjen i min forskning har varit att kartlägga genetisk variation vid sjukdomen, först genom studier av proteiner och sedan av DNA med hjälp av successivt förbättrade tekniker.

Jag har kartlagt de hundratals olika mutationer, förändringar i generna, som finns hos patienter med blödarsjuka i Sverige. Mina forskningsresultat har kunnat omsättas i det kliniska arbetet genom att vi idag kan erbjuda DNA-baserad diagnostik av vem som är bärare av sjukdomen. En familj och en bärare kan också, om de så önskar, genomgå fosterdiagnostik.

Förebyggande behandlingar

Vi kan dessutom beroende på vilken mutation som identifieras förutsäga risken för att en blödarsjuk individ ska utveckla antikroppar mot sin behandling, en allvarlig komplikation som vi vill försöka förebygga. Flera studier har haft som syfte att vidareutveckla och förfina den förebyggande behandling med s.k. koagulationsfaktorer som barnen numera påbörjar redan vid ett års ålder.

Samarbete i internationella nätverk, som jag startat och haft ansvar för, har varit viktiga i denna utveckling. I det fortsatta arbetet ska vi genom att sammanställa uppgifter om alla blödarsjuka i Sverige och genom en genetisk kartläggning studera hur ofta mutationer uppstår, när de uppstått och hur en viss mutation påverkar proteinet och dess samspel i blodkoagulationen.

Under de senaste åren har min forskargrupp också kartlagt genetiska och förvärvade riskfaktorer för trombos, blodpropp, hos barn. Det fortsatta arbetet fokuserar på att upptäcka nya riskfaktorer och att kunna fastställa vilka barn som löper risk att få en ny blodpropp, så att man kan erbjuda lämplig förebyggande behandling.

ROLF LJUNG

Från broschyren ”Professorsinstallation 19 mars 2010″ som tagits fram av Kommunikationsavdelningen vid Lunds universitet.

Related posts:

1. Fem nya professorer vid Medicinska fakulteten

Hjärnans påverkan vid depression

Aki Johanson är professor i neuropsykologi och forskar om hur hjärnan påverkas av olika behandlingar vid depression för att kunna förbättra diagnostik och behandling hos patienter med psykiska sjukdomar. Läs mer i artikeln Hjärnans påverkan vid depression

Blödarsjuka - från gen till patient

Rolf Ljung är professor i pediatrik och forskar om hemofili, det vill säga blödarsjuka. Han arbetar med att kartlägga de förändringar som finns i generna hos patienter med blödarsjuka. Det gör det möjligt att hitta bästa möjliga behandling för dessa patienter. Läs mer i artikeln Blödarsjuka – från gen till patient

Östrogen – gåtfullt hormon i nya roller

Bengt-Olof Nilsson är professor i fysiologi och forskar kring hormonet östrogens roll i kroppen. Man har sett att det inte bara påverkar livmoder och bröst utan nästan alla kroppens organ – hjärna, blodkärl och lungor exempelvis. Östrongen anses också skydda mot både hjärt- och kärlsjukdomar och tandlossning. Läs mer i artikeln Östrogen – gåtfullt hormon i nya roller

Diabetes påverkan på magtarmkanalen

Bodil Ohlsson är professor i medicin, och forskar om vad som händer i magtarmkanalen när man får störningar som buksmärtor, gaser, förstoppning och diarré. Detta är exempelvis vanligt hos diabetespatienter och en orsak kan vara rubbningar i funktionen hos vissa hormoner. Läs mer i artikeln Diabetes påverkan på magtarmkanalen

Människans medfödda immunförsvar

Artur Schmidtchen är professor i dermatologi och venereologi. Hans forskning handlar om att förstå hur kroppens skydd mot infektioner fungerar och hur denna kunskap kan användas för att bekämpa akuta och kroniska infektioner. Läs mer i artikeln Människans medfödda immunförsvar

Från broschyren ”Professorsinstallation 19 mars 2010″ som tagits fram av Kommunikationsavdelningen vid Lunds universitet.

Related posts:

1. Mat som – eller istället för – medicin?

Det har dock visat sig att den här typen av cellterapi har tagit längre tid att utveckla än man då trodde. I dag är det än så länge bara transplantationer av blodstamceller som görs rutinmässigt inom vården.

Gunnar Juliusson har under många år arbetat både som läkare och forskare med transplantationer av blodstamceller. En sådan transplantation görs i första hand hos patienter med olika former av blodcancer som inte har kunnat behandlas på något annat sätt.

Byta ut blodceller

Genom att slå ut hela patientens system av blodceller och sedan ersätta detta med blodstamceller från en frisk donator kan man skapa nya friska blodceller hos patienten. Med en sådan transplantation byts även immunsystemets celler ut.

– I dag kan vi transplantera fler äldre och sjukare patienter än tidigare, berättar Gunnar Juliusson.

Den forskning som han och hans kollegor bedriver handlar mycket om att optimera metoderna för transplantationer utifrån patientens förutsättningar som sjukdomstillstånd, ålder och så vidare.

– En mycket viktig del är att optimera immunsystemet för att behålla kroppens försvar mot tumörceller och infektioner samtidigt som de negativa immuneffekterna mot egna organ minimeras, säger Gunnar Juliusson.

Internationella donationsregister

En tredjedel av alla donatorer kommer från syskon eftersom det är där man kan hitta en givare som är så lika patienten som möjligt.

Övriga donatorer hittar man framför allt i de internationella register som finns med ungefär 13 miljoner möjliga givare. En utvärdering i dessa register kan ta upp till ett halvår eftersom det är många kompletterande undersökningar som måste göras för att hitta den bästa möjliga donatorn.

Utvecklad teknik

– Vi har också genom vår forskning lyckats ta fram metoder som gör det möjligt att använda fler donatorer, säger Gunnar Juliusson. Här i Lund kan vi i en del fall använda blodstamceller från släktingar eller andra donatorer även om inte matchningen är helt perfekt.  Vi är ett av de sjukhus i världen som har arbetat mest med att utveckla denna teknik.

I dag är det relativt enkelt att donera blodstamceller från benmärgen, menar Gunnar Juliusson. Givaren får ett läkemedel som är identiskt med det hormon som aktiveras i kroppen vid en infektion och som ökar mängden av de vita blodkropparna.  Då lämnar också de stamceller som kan bilda nya blodceller benmärgen och kommer ut i blodet.

– Med hjälp av särskild utrustning på vår Blodcentral kan vi sedan sortera ut de blodstamceller vi behöver inför transplantationen medan de röda blodkropparna återförs till givaren igen.

På Skånes universitetssjukhus Lund håller nu två nya renrum att byggas på Blodcentralen för att man bland annat ska kunna utveckla bättre metoder för att rena och föröka stamceller innan en transplantation.

NINA HULT
juni 2009

Related posts:

1. Kees-Jan Pronk: Kan åldrande celler leda till nya behandlingar av blodcancer?
2. Protein som muterar ökar risk för blodcancer
3. Gunnar Hägglund: Banbrytande behandling av CP-skadade ger ny kunskap

I USA lider 30 procent av alla vuxna och 9 procent av ungdomarna av metabola syndromet (se faktaruta) och 31 miljoner européer behandlas med läkemedel för olika symptom i det metabola syndromet, som exempelvis högt blodtryck eller förhöjda blodfetter. Samtidigt har man konstaterat att vår kost är den enskilt viktigaste faktorn som kan påverka hälsan.

– Der är dags för ett paradigmskifte, vi måste börja agera mer förebyggande och kostbaserad prevention spelar här en viktig roll, säger professor Inger Björck, centrumföreståndare för Functional Food Science Center.

Med dessa ord inledde hon seminariet ”Nya rön om functional foods” som anordnades i Lund torsdagen den 4 februari. Sex unga forskare från det tvärvetenskapliga programmet FUNCFOOD presenterade ny kunskap om hälsoeffekterna av havre och råg, nya rön om probiotika och kostfiber i bär och en ny teknik för att skräddarsy matfetter.

Råg mättar mer än vete

Fullkornsbröd är bra och nyttigt, det känner de flesta till. Men det är inte bara det fiberrika kliet, kornets yttre skal, som är hälsosamt. Tvärtom visar forskning vid Lunds Tekniska Högskola att bröd bakat på vitt rågmjöl, som är mjöl gjort på den inre, vita delen av rågkärnan, ger bättre insulin- och blodsockervärden jämfört vetebröd med rågkli. Vitt rågmjöl ger alltså mycket bättre värden än både vanligt vetemjöl och kli. Samtidigt är mycket av det bröd som idag säljs i butik bakat på just bara vetemjöl med kli från olika sädesslag. Läs mer

Smör ger lägre blodfetter än olivolja

Höga blodfetter ökar i regel kolesterolvärdena i blodet vilket i sin tur ökar risken för åderförkalkning och hjärtinfarkt. Nu visar en ny studie vid Lunds universitet att smör ger en betydligt lägre blodfettshöjning efter en måltid jämfört med olivolja och en ny typ av raps- och linfröolja. Skillnaden var tydlig hos framförallt män, medan den hos kvinnor var mer marginell. Läs mer

Skräddarsydda fetter i ny och nyttig matolja

Genom att kombinera fettsyror på ett nytt sätt har forskare framställt en matolja som i tester visar sig ge en bra sammansättning på kroppens blodfetter. Den innehåller också rikligt av den essentiella, livsnödvändiga alfa-linolensyran, som kan göras om till de två nyttiga fiskfetterna DHA och EPA i Omega 3-familjen. Läs mer

Havre bra för blodkärlen

Att havre kan sänka blodets kolesterolhalt har forskarna vetat ett tag. Men gäller det oavsett hur havren behandlats i olika livsmedelsprodukter? Och varför varierar den kolesterolsänkande effekten mellan olika människor? Ny forskning från Lunds universitet gör det möjligt att svara på dessa frågor. Läs mer

Blåbär motverkar tarmsjukdomar

Att blåbär innehåller rikligt med antioxidanter och vitaminer är känt sedan tidigare. Nu visar ny forskning vid Lunds Tekniska Högskola att även blåbärens fibrer är viktiga och kan lindra och skydda mot tarminflammationer, t ex Ulcerös kolit. Ännu bättre blir den skyddande effekten om blåbären äts tillsammans med probiotika. Läs mer

Related posts:

1. Råg mättar mer än vete
2. Nyttig mat kan hålla diabetes i schack och hjälpa minnet
3. Bakterier istället för antibiotika

Nu har forskare i Lund upptäckt ett protein i kroppens medfödda immunförsvar som kan söka rätt på dessa streptokocker och ta död på bakterierna genom att lösa upp dem. Även om det fortfarande är långt dit, hoppas forskarna att denna kunskap på sikt ska kunna leda till nya och mer effektiva läkemedel mot aggressiva streptokockinfektioner.

Från vänster: Erik Malmström, Maria Baumgarten, Heiko Herwald, Monica Heidenholm, Matthias Mörgelin och Oonagh Shannon.

Heiko Herwalds forskargrupp vid avdelningen för infektionsmedicin vid Lunds universitet studerar kroppens reaktioner vid infektionssjukdomar. De har särskilt tittat på den typ av streptokocker som i vissa fall kan ge mycket aggressiva infektioner, så kallade Grupp A streptokocker (Streptococcus pyogenes).

– Dessa aggressiva infektioner är mycket svårbehandlade och vi försöker förstå förloppet vid en infektion för att hitta nya behandlingsmöjligheter, berättar professor Heiko Herwald.

– I normala fall klarar ju kroppen alla de bakterier vi utsätts för otroligt bra, men i enstaka fall lyckas bakterierna undgå vårt immunförsvar och sprida sig i kroppen, säger Erik Malmström som är doktorand på avdelningen. Då är risken att man får en väldigt kraftig reaktion, så att vårt eget immunförsvar nästan går över styr. Exempelvis vid en blodförgiftning.

Ett nyupptäckt antibakteriellt protein

Erik Malmström har studerat komponenter i blodet som deltar i det medfödda immunförsvaret. Idag känner man till många proteiner och peptider (delar av proteiner) vars uppgift är att hitta skadliga bakterier och på olika sätt se till att dessa dödas.

– Vi upptäckte att ett protein som annars är aktivt vid exempelvis koagulation av blodet även kunde angripa bakterier, berättar Erik Malmström.

Det är första gången man har kunnat se att proteinet, som kallas Protein C Inhibitor (PCI), kan delta i kroppens försvar mot bakterier genom att på egen hand döda bakterier. Överraskande var också att proteinet fungerade i sin helhet utan att först behöva aktiveras genom att klyvas till mindre delar.

– Det har man tidigare bara sett hos några få proteiner i det medfödda immunförsvaret, säger Erik Malmström. Proteinet är också oerhört stabilt och tål den tuffa miljö som uppstår i ett infekterat sår.

I den övre bilden (B) ser man streptokockbakterier som i den nedre bilden (D) har lösts upp av PCI.

Blodplättar hjälper proteinet att hitta rätt

PCI är ett protein med flera olika viktiga funktioner i kroppen. Bland annat deltar det i blodkoagulationen tillsammans med blodplättarna och en mängd andra proteiner.

– Vi har sett att där blodplättar är aktiverade finns också PCI bundet till blodplättarna. Kroppen kan på detta sätt se till att det blir mycket av PCI lokalt i skadeområdet där det behövs.

Det berättar Oonagh Shannon, som är forskare på avdelningen för infektionsmedicin. Hon har specialiserat sig på just blodplättarnas funktion.

Forskarna kunde också bekräfta detta genom att de fann högre halter av PCI i infekterade hudbitar från patienter med svårbehandlade streptokockinfektioner.

Nu fortsätter arbetet med att få en tydligare bild av hur proteinet PCI tillverkas och regleras i kroppen vid en infektion. På sikt hoppas man kunna utnyttja denna kunskap för att kunna konstruera nya läkemedel mot infektionssjukdomar.

NINA HULT

Artikeln har tidigare varit publicerad som Månadens vetenskapliga artikel vid Medicinska fakulteten, Lunds universitet.

februari 2010

Related posts:

1. Probiotiska bakterier – nytt vapen mot Multipel Skleros

MS är en kronisk inflammatorisk sjukdom som angriper centrala nervsystemet (CNS). Sjukdomen är en av de vanligaste orsakerna till neurologisk funktionsnedsättning hos yngre vuxna och Sverige är ett av de mest MS-drabbade länderna i världen med cirka 500 nya sjukdomsfall per år.

- Idag finns det ingen behandling som botar MS. Däremot finns det läkemedel som bromsar inflammationsprocesserna och utvecklingen av sjukdomen. Men dessa måste individanpassas. De är ofta inte tillräckligt effektiva och kan orsaka allvarliga biverkningar, säger forskaren Shahram Lavasani, som tillsammans med kollegor vid Lunds universitet och Ideon står bakom den nya studien.

Shahram Lavasani

Möss blev friska av probiotika

- Probiotiska mjölksyrabakterier har förmåga att kolonisera mag-tarmkanalen. Det medför positiva effekter bland annat på utvecklingen av immunförsvaret, vilket i sin tur kan minska risken för infektioner, allergier och inflammatoriska tarmsjukdomar. Nya rön har visat att vissa probiotiska bakterier också har förmågan att aktivera s.k. regulatoriska T-celler.

Mot bakgrund av de nya rönen kring probiotiska bakterier frågade Shahram Lavasani sig om de nyttiga bakterierna kunde användas för behandling av MS.

Teorin förverkligades i ett forskningsprojekt med professor Björn Weström och flera andra kollegor vid universitetet. Ett flertal probiotiska stammar screenades och tre bakterier med stark förebyggande effekt på en djurmodell för MS valdes ut. Målet var att kunna utveckla en behandling för att bota de MS-sjuka djurmodellerna.

- Vi lyckades blanda bakteriestammarna på ett sätt som gav en stark synergieffekt. Det var möss med svåra sjukdomstillstånd som behandlades och bara efter en kort tid återhämtade de sig och blev friska. Som forskare är det fantastiskt att få uppleva, säger Shahram Lavasani.

Stimulerar immunförsvaret

Den exakta orsaken till MS är okänd men man vet att det sker en förändring i kroppen som gör att nervvävnaden angrips av det egna immunförsvaret. En felreglering av immunsystemet gör att vissa försvarsceller, s.k. T-lymfocyter, aktiveras och utlöser dessa angrepp.

Normalt är dessa inflammatoriska T-lymfocyter aktiva i försvaret mot olika smittämnen men vid MS penetrerar de centrala nervsystemet, orsakar kraftiga skador på nervvävnader och aktiverar även andra försvarsceller.

Förutom inflammatoriska T-lymfocyter finns det andra T-celler i kroppen som har till uppgift att reglera och dämpa immunsvaret. Dessa kallas för regulatoriska T-celler och tros fungera sämre hos patienter med autoimmuna sjukdomar som till exempel MS. Därför kan en aktivering av dessa regulatoriska celler vara en effektiv behandling för patienter.

Tillfrisknandet hos de behandlade mössen visade sig bero på bland annat en ökning av antalet regulatoriska T-celler och inte bara i tarmen utan också i andra viktiga organ och även i centrala nervsystemet.

Shahram Lavasani och hans kollegor kommer nu att screena andra intressanta bakterier och testa nya kombinationer för att skapa kraftfullare behandling. I framtiden kan de förhoppningsvis användas för att behandla patienter med autoimmuna sjukdomar och i synnerhet MS.

KATRIN STÅHL

Pressmeddelande från Lunds universitet

2 februari 2010

Related posts:

1. Bakterier vilseleder immunsystemet

Det finns olika blodsjukdomar, framför allt leukemier, som beror på att det gått fel någonstans i cellernas mognad till olika typer av blodceller. Men för att kunna förstå vad som har gått fel måste man först ha kunskap om hur mognaden av cellerna går till – och det är det som Kees-Jan Pronk och den forskargrupp han ingår i försöker ta reda på.

I vårt blod finns det olika slags blodceller. De röda blodcellerna som transporterar syre, de vita blodcellerna som ansvarar för vårt immunförsvar och blodplättarna som stoppar blödningar.

Alla typer av blodceller bildas från de så kallade blodstamcellerna som framför allt finns i benmärgen. En stamcell är en cell som kan göra en exakt kopia av sig själv – det kan inga andra celler i kroppen göra. En stamcell kan också utvecklas till olika typer av andra celler. Ursprungligen trodde man att stamceller kunde bli alla andra celler i kroppen, men nu vet man att det inte är så utan att även stamceller är specialiserade för olika uppgifter.

Åldrande celler ger ledtrådar

– I vår forskning tittar vi på vilka faktorer som styr blodets stamceller och hur de utvecklas till olika typer av blodceller, berättar Kees-Jan Pronk. Blodbildningen är mer komplex än vad man tidigare trott.

En av de saker som Kees-Jan Pronk har tittat närmare på är vad som händer i blodceller när de åldras och han försöker bland annat se om mitokondrier, som man förenklat skulle kunna kalla för cellernas energicentral, är inblandade på något sätt.

– Det ser ut att finnas en koppling mellan defekta mitokondrier och åldrande som vi håller på att utforska, säger Kees-Jan Pronk. Vi har också jämfört celler från unga och från gamla människor för att bättre förstå vad som händer med blodcellerna i det vanliga åldrandet, berättar Kees-Jan Pronk.

Äldre människor har till exempel ofta lägre blodvärde (det vill säga färre celler som kan transportera syre i kroppen) och fler blodplättar (vilket ökar risken för blodproppar). Hos äldre finns det också ofta mindre av den typ av celler som tillverkar antikroppar och som hjälper kroppen att försvara sig mot olika infektioner.

– Genom att förstå vad som händer med blodcellerna när man åldras hoppas vi bättre kunna förstå vad som händer vid olika sjukdomar som leukemi. Det vi framöver vill titta mer på är bland annat hur blodceller från äldre respektive yngre patienter med leukemi skiljer sig åt.

NINA HULT

december 2009

Related posts:

1. Gunnar Juliusson: Lyckad form av cellterapi vid blodcancer
2. Cancerstamceller orsak till återfall vid blodcancer
3. Protein som muterar ökar risk för blodcancer