Helena Hansson är forskare och sjuksköterskespecialist på Rigshospitalet i Köpenhamn. Hon har nyligen disputerat med en avhandling som handlar om vård i hemmet för barn med cancer.

Forskningen har bedrivits i samarbete mellan Rigshospitalet i Köpenhamn och Lunds universitet, och visar att behandling i hemmet kan förbättra barnets livskvalitet, är medicinsk lika säker och kostar detsamma som ett ambulant besök och mindre än en sjukhusvistelse.

– Det här har blivit väldigt positivt – barn och familjer säger att vården i hemmet har hjälpt dem att komma hela ur sjukdomsperioden, säger professor Inger Hallström som leder forskargruppen ”Barns och familjers hälsa & reproduktiv hälsa” vid Lunds universitet.

– Det har hjälpt dem att upprätta en normalitet i vardagen och samtidigt har barnen fått en säker behandling. Resultaten har varit så positiva att man sedan 2010 har infört den här sjukhusbaserade hemsjukvården som en rutin i Köpenhamn.

Se inslaget i dansk TV

Läs mer om Inger Hallströms forskning: Vård utifrån barnens behov

Nyhet från Institutionen för hälsa, vård och samhälle, Lunds universitet, 25 april 2012

Related posts:

1. Skriver om sviterna av cancer hon fick som barn
2. Vård utifrån barnens behov förenklar vardagen
3. TEMA: Cancer hos unga

Foto: Colurbox

Nu har slutrapporten av den så kallade Bunkeflostudien presenterats, och den visar bland annat att de elever som hade idrottsundervisning varje dag fick bättre betyg. Det gällde framför allt pojkar.

Motion och idrott i skolan skärper inlärningsförmågan och utvecklar motoriken. Det visar universitetslektor Ingegerd Ericson vid Malmö högskola i en unik studie där hon under nio år följt över tvåhundra skolbarn i Malmö. Skillnaden märks framförallt bland pojkarna.

– Skillnaderna är signifikanta mellan barnen som fick utökad undervisning i idrott och hälsa och de barn som bara hade ordinär undervisning, säger Ingegerd Ericson.

Observationer under nio år

Ingegerd Ericson följde tre årskullar barn i årskurs 1-3 på Ängslättskolan och Sundsbroskolan I Bunkeflostrand i Malmö.

Hon jämförde utvecklingen för barnen i en interventionsgrupp som fick schemalagd idrottsundervisning fem dagar i veckan plus extra motorisk träning med en kontrollgrupp barn som bara hade vanlig idrottsundervisning två lektioner i veckan. Under nio år genomförde Ingegerd Ericson motorikobservationer av balans och koordinationsförmåga på sammanlagt 220 barn.

Hon jämförde vidare resultaten på diagnostiska prov i årskurs 2 samt slutbetygen i åk 9.

Nu har hon sammanställt slutrapporten som visar att:

• 96 procent av eleverna i interventionsgruppen jämfört med 89 procent i kontrollgruppen klarade grundskolans mål och uppnådde behörighet för gymnasieskolan.  Det är framförallt pojkarnas resultat med 96 respektive 83 procent som ligger bakom detta resultat. Pojkarna i interventionsgruppen hade dessutom signifikant högre betyg i svenska, engelska, matematik samt i idrott och hälsa än pojkarna i kontrollgruppen.
•  Skolår 9 hade 93 procent av eleverna i interventionsgruppen god motorik jämfört med 53 procent i kontrollgruppen.

Unik undersökning

Det finns inga tidigare resultat som statistiskt visar på sambanden och effekten av en intervention under så många år. Resultatens giltighet förstärks av homogeniteten i de undersökta grupperna: barnen är lika gamla, de går i samma skola och har föräldrar med jämförbar utbildning, inkomst och intresse för fysisk aktivitet.

– Undervisning i idrott har bantats från tre gånger i veckan till två. Vi belägger här vetenskapligt att daglig schemalagd idrottsundervisning och medveten motorisk träning förbättrar inte bara motoriken utan också skolprestationerna. Med mer idrott och hälsa är det alltså betydligt fler som uppnår godkända betyg, säger Ingegerd Ericson.

Färre riskfaktorer för sjukdom

Professor Magnus Karlsson vid ortopediska kliniken vid Skånes universitetssjukhus är medförfattare till studien. Magnus Karlsson har tidigare visat att daglig skolgymnastik i Bunkeflostrand ger ypperliga effekter på skelettets och muskulaturens utveckling, och att barnen som varit mest fysiskt aktiva hade minst tendens att utveckla fetma och riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom.

Text: MAGNUS JANDO

Artikeln är tidigare publicerad på Malmö Högskolas hemsida, 11 april 2012

Related posts:

1. Simon Timpka: Söker samband mellan sjukdom och lågt betyg i idrott
2. Får pusta ut för varje steg
3. Varje steg räknas

Sedan 40 år bekämpas barncancer med cellgifter, stark strålning och krävande benmärgstransplantationer – tillsammans eller var för sig beroende på diagnos.

Thoas Fioretos. Foto: Roger Lundholm

– Detta har kraftigt minskat dödligheten inom flera cancerformer. Men många av dem som räddats har betalat ett förhållandevis högt pris i form av sena sviter av behandlingen. Och även om terapin förfinats är problemet detsamma i dag, säger Thoas Fioretos, överläkare och professor i klinisk genetik.

Hans forskargrupp studerar den vanligaste cancerformen bland barn, akut lymfatisk leukemi (ALL), och de genetiska avvikelser som finns i blodcellerna hos dessa barn.

– För bara några år sedan krävdes hundratals forskare och maskiner som fyllde en hel fotbollsplan för att bestämma en människas eller cancercellers arvsmassa. Nu närmar vi oss ”tusendollargenomet” där vi kan få fram hela arvsmassan under en dag och med en enda maskin.

Genetiska analyser styr i dag diagnos och klinisk behandling av de omkring tio barn om året som insjuknar i ALL i södra Sverige.

– I våra forskningsprojekt undersöker vi landskapet av mutationer i barnleukemi som bara har en specifik translokation* mellan kromosomerna 12 och 21 och mellan kromosomerna 9 och 22., berättar Fioretos.

Och snart kommer det apparatur som är 20 gånger snabbare och som kan bestämma arvsmassan i cancerceller till ännu lägre kostnad.

– Då är kartan lagd. Den stora utmaningen blir att tolka den enorma informationsmängden, säger Thoas Fioretos som tror på ett stort genombrott för bättre diagnostik och behandling av barnleukemi inom de närmsta åren.

*) Translokation innebär att delar av kromosomerna byter plats.

KML, kronisk myeloisk leukemi, som drabbar vuxna behandlas och där mutationen är snarlik ALL, behandlas sedan flera decennier med piller. Se Aktuellt om vetenskap & hälsa november 2006 på http://www.vetenskaphalsa.se/tidskriften-aktuellt-om-vetenskap-halsa/

Text: PER LÄNGBY

Artikeln är tidigare publicerad i Nyhetsbrev för Massmedia nr 2/2012 från Skånes universitetssjukhus, Medicinska fakulteten vid Lunds universitet, Labmedicin Skåne och Psykiatri Skåne.

Related posts:

1. Krafttag mot sviter av barncancer-behandling
2. Ärftliga faktorer vid barncancer kan vara underskattade
3. Miljonanslag till bättre behandling av bröstcancer

Foto: Colourbox

Varje år insjuknar omkring 300 barn i cancer.

Förbättrade behandlingsmetoder under de senaste decennierna har lett till att mer än tre av fyra barn idag faktiskt botas från sin sjukdom.

Tyvärr drabbas en stor andel av de som överlever sin cancer av så kallade sena komplikationer till följd av den tuffa behandling de har utsatts för. Bland annat har man sett en livslång ökad risk för att drabbas av nya cancersjukdomar.

Ärftlighet en av orsakerna

Orsaken till att barn får cancer är i de allra flesta fall okänt, men upp till 10 % av barncancerfallen kan förklaras av kända ärftliga orsaker. Det finns dock studier som tyder på att betydelsen av ärftliga faktorer kan vara underskattad.

När barnet insjuknar i sin cancer finns i de flesta fall ingen tidigare cancer i familjen som talar för att det finns någon ärftlig bakomliggande orsak. I en del familjer förändras denna bild med tiden och en barntumör som till en början verkade vara sporadisk kan visa sig vara familjär när föräldrar och syskon blir äldre.

Det har visat sig att patienter med en ärftlig benägenhet för cancer har en särskilt hög risk att drabbas av nya tumörer till följd av tidigare cancerbehandling. Ökad kunskap om ärftliga faktorers betydelse för uppkomsten av barncancer skulle kunna förbättra omhändertagandet av patienter och deras familjer genom att identifiera de patienter som är i behov av mer individualiserade behandlingsstrategier.

Cancer hos både mamman och barnet

De fyra studier som ingår i den här avhandlingen har undersökt ärftliga faktorers betydelse vid barntumörer och eventuella samband mellan barn- och vuxentumörer i samma familj. Det har sedan länge varit känt att ärftliga faktorer ökar risken för att drabbas av cancer. Däremot vet vi betydligt mindre om hur ärftliga orsaker påverkar sjukdomsförloppet.

I studie I studerades överlevnaden för bröstcancerpatienter i relation till om deras barn har haft barncancer, där barncancer användes som en markör för förekomst av ärftliga faktorer. De mödrar som har haft ett barn med cancer hade en sämre överlevnad jämfört med de andra bröstcancersjuka mödrarna. Detta tyder på att ärftliga faktorer kan ha en betydelse för patienters sjukdomsförlopp.

Mutationer i bröstcancergen

I studie II granskades förekomsten av barntumörer i familjer med ärftliga vuxen-cancersyndrom, inkluderat ärftlig bröst- och äggstockscancer, familjär malignt melanom, samt ett syndrom som orsakar ärftlig tjocktarmscancer och som kallas hereditär icke polypös kolorektalcancer (HNPCC). Familjer med HNPCC och familjär malignt melanom uppvisade en högre förekomst av barntumörer jämfört med den generella befolkningen.

Ärftlig bröst- och äggstockscancer orsakas av ärftliga genetiska förändringar (mutationer) i bröstcancergen 1 och 2 (BRCA1 och BRCA2). En ökad förekomst av barntumörer identifierades hos familjer med mutationer i BRCA2 men inte i familjer med mutationer i BRCA1.

Släktingar till barncancerpatienter

I studie III undersöktes risken för barn- och vuxencancer hos släktingar till barncancerpatienter. En ökad risk för både barn- och vuxentumörer påvisades. I var tionde familj fanns ytterligare ett fall av barncancer, ofta hos mer avlägsna släktingar.

Den ökade förekomsten av barntumörer kan inte förklaras av sedan tidigare kända ärftliga orsaker. Vuxna släktingar hade en ökad risk för bröst- och prostatacancer, och var yngre vid insjuknande än den genomsnittliga i befolkningen.

Li-Fraumeni syndrom

Studie IV handlar om ett ovanligt ärftligt tillstånd som kallas Li-Fraumeni syndrom, vilket orsakas av mutationer i genen TP53. Individer med detta syndrom har en mycket hög risk för att drabbas av ett flertal olika cancrar, ofta i mycket ung ålder. Man har också sett att dessa individer är känsliga för strålning och att många efter strålbehandling för en cancer med tiden drabbas av en ny tumör i det behandlade området.

I familjer med Li-Fraumeni syndrom finns det oftast en stark familjehistoria av cancer hos nära släktingar, dock har man i tidigare studier sett att barn med vissa typer av tumörer ibland kan vara bärare av en mutation i TP53 utan att det finns en sjukdomsbild i familjen som talar för det.

I studie IV undersöktes det vidare hur vanligt förekommande det är med medfödda mutationer i TP53 hos barncancerpatienter med binjurebarkstumörer, plexus-tumörer (en ovanlig typ av hjärntumör) och rabdomyosarkom (tumör som utvecklas från muskelceller). Medfödda TP53 mutationer kunde identifieras hos enstaka patienter med binjurebarkstumörer och rabdomyosarkom.

Detta talar för att man skulle kunna överväga att testa barn med dessa tumörformer för TP53 mutationer, för att kunna anpassa behandlingen och minska risken för nya terapirelaterade tumörer. I de allra flesta fall kunde barntumörerna inte kopplas till förekomst av medfödda TP53 mutationer. En ökad förekomst av cancer påvisades dock i familjer till patienter med plexus-tumörer och rhabdomyosarkom, vilket tyder på att eventuellt andra ärftliga faktorer kan förekomma i familjerna.

Sammanfattningsvis tillför den här avhandlingen ytterligare stöd för att ärftliga faktorer kan spela en roll för uppkomsten av barntumörer. Framtida forskning bör särskilt inriktas på att studera sambandet barn- och vuxentumörer i samma familj och familjer med multipla barntumörer.

Text: SUSANNE MAGNUSSON

Texten är den populärvetenskapliga sammanfattningen av Susanne Magnussons avhandling från 2012: Genetic factors in childhood cancer. Associations between tumors in childhood and adulthood, and prevalence of germline TP53 mutations

Related posts:

1. Teknikexplosion banar väg för bättre behandling av barncancer
2. Krafttag mot sviter av barncancer-behandling
3. Försök med genterapi vid ärftliga ögonsjukdomar

I år står barn och ungdomar i fokus på Hälsovetenskapens dag den 28/3. Du får ta del av den senaste forskningen genom populärvetenskapliga föreläsningar av forskare knutna till Medicinska fakulteten vid Lunds universitet. Vi vänder oss till dig som arbetar inom hälso- och sjukvård, barnhabilitering, barnpsykiatri, är förälder eller bara är allmänt intresserad.

Föreläsningarna sker i SSSH-salen på Health Sciences Centre, Baravägen 3, Lund.

Fri entré.

Välkommen!

Related posts:

1. Hur mår överviktiga ungdomar psykiskt?
2. ”Sjuka barn har inga syskon”- anhöriga barns situation
3. Uppföljningsprogram positivt för barn med typ 1-diabetes

Deras forskning handlar om allt från språkstörningar hos barn, genterapi, nervcellsdöd vid sjukdomar som Parkinsons sjukdom, det ofödda barnets blodcirkulation till tidig diagnos av livshotande infektioner.

Läs mer om deras forskning:

	Bertil Christensson; Att diagnostisera giftiga infektioner
	Jonas Erjefält: Vad sker i den inflammerade vävnaden?
	Jia-Yi Li: Neural plasticitet och reparation vid neurodegenerativa sjukdomar
	Göran Lingman: Det ofödda barnets blodcirkulation
	Cecilia Lundberg: Gener som medicin för hjärnan
	Birgitta Sahlén, logopedi: Hur fångar språksvaga barn orden?

Related posts:

1. Nya professorer presenterar sin forskning
2. Nya professorer presenterar sin forskning
3. Nya professorer installerade – läs om deras forskning!

Mona Eklund och Lisbeth Nilsson

Elrullstolar kan användas för annat än förflyttning. Forskning visar att träning i elrullstol kan hjälpa människor med mycket svåra hjärnskador att utveckla förmågor man tidigare inte trodde de hade.

– Om någon inte ser ut att reagera på ett kontaktförsök, då är det ju mänskligt att man inte tar kontakt. Och när man tror att någon inte kan göra någonting, då erbjuder man inte heller någon aktivitet. Det blir som en ond cirkel. Men jag såg att det trots allt kunde hända något i deras utveckling när de fick träna i en elrullstol.

Arbetsterapeut Lisbeth Nilsson vid Lunds universitet och Gällivare sjukhus, berättar om den grupp människor hon har arbetat med i många år, människor med svåra kognitiva funktionshinder. Det handlar om människor som innan träningen börjar upplevs som helt onåbara, och som man inte kan kommunicera med på något sätt. Många kan inte heller röra sig på egen hand.

– Man tyckte nog jag var lite tokig som ville träna den här gruppen i en elrullstol, men det visade sig vara en träningsform som utvecklade deras medvetenhet, berättar Lisbeth Nilsson. De fick en idé om att det var möjligt att förflytta sig på egen hand. När förståelsen för att de kan röra sig väl har väckts, kan det ibland också leda till att de försöker röra sig på andra sätt – krypande, i gåstol eller i något fall till och med genom att kunna gå på egen hand.

Utnyttjar hjärnans förmåga till anpassning

Träningen i elrullstol har Lisbeth Nilsson utvecklat under lång tid. Studien har pågått under tretton år, och arbetet har krävt mycket tålamod och utvecklingsarbete. Nyligen publicerades resultatet av studien i American Journal of Occupational Therapy.

Elrullstol som är utformad för att användas med metoden Köra för att Lära™. Foto: www.lisbethnilsson.se

– Människor med så här stora kognitiva funktionshinder utvecklas oerhört långsamt, säger Lisbeth Nilsson. Därför tar också forskningen mycket lång tid. För de flesta leder inte träningen till så stora framsteg som att lära sig gå, men när man ser små, små framsteg blir man inspirerad att fortsätta. Det kan ta månader. Det kan ta år. Men i de flesta fall ser man förbättringar.

Tanken med träningen i elrullstol är att man försöker ta vara på den potential till utveckling som de här personerna har. Det är en fördel att börja så tidigt som möjligt eftersom hjärnans plasticitet – anpassningsbarhet – är större ju tidigare man börjar. Den yngsta i studien var bara ett år när träningen i elrullstol inleddes.

– Den flickan är en av dem som idag kan gå, berättar Lisbeth Nilsson. Från början var förutsägelsen från hennes läkare att hon aldrig skulle kunna gå, men efter 6-7 års träning så kunde hon nå dit.

Olika grader av medvetenhet

De träningsrullstolar som används har utvecklats av företaget Permobil i samarbete med Lisbeth Nilsson. De skiljer sig från vanliga elrullstolar på flera sätt för att göra träningen så säker och enkel som möjligt, bland annat är styrspaken placerad i mitten. Träningen sker alltid inomhus så att man inte kan skada sig.

– I början är det mer slumpen som avgör om de som tränar i elrullstolen kommer åt styrspaken och elrullstolen rör sig, berättar Lisbeth Nilsson.

– Efter att ha övat i några månader lär sig de flesta förstå att det är de som får elrullstolen att röra sig. Då släpper oron och de kan känna glädje i stället.

Träning i elrullstol på dagcenter i Jokkmokk. Foto: Lisbeth Nilsson

Elrullstolen är i det här fallet i första hand ett träningsredskap, och inte ett transportmedel. Det är heller aldrig tanken att dessa personer själva ska kunna köra ensamma utomhus.

– Man kan säga att träningen i elrullstolen är ett sätt att upptäcka sambandet mellan orsak och verkan – mellan det man själv gör och det som därefter sker, säger Mona Eklund, professor i arbetsterapi vid Lunds universitet. Det leder till en högre grad av medvetenhet som gör att man kan stimulera en utveckling även inom andra områden, till exempel att använda verktyg.

Arbetssättet börjar sprida sig

Inom Region Skåne har man infört träningsmetoden som en del av barn- och ungdomshabiliteringen från januari i år. Det började som ett utvecklingsprojekt 2007, men nu finns det utbildad personal och träningsrullstolar på fyra ställen i Skåne – Hässleholm, Ystad, Malmö och Landskrona.

– Det finns också liknande verksamhet i min hemkommun, Jokkmokks kommun, och på ytterligare några ställen i bland annat England och Irland, säger Lisbeth Nilsson.

Lisbeth Nilsson har även börjat testa träningsmetoden inom andra områden. Hon har sett att den kan fungera som ett screeningverktyg för att se vilken grad av medvetenhet – kognitiv förmåga – som människor med till exempel stroke, demenssjukdomar eller autism har. Genom att se hur de agerar i elrullstolen kan man få en känsla för deras grad av medvetenhet.

– Jag har bland annat provat träningen i elrullstol på människor som nyligen fått stroke, säger Lisbeth Nilsson. Om de inte kan prata kan det vara oerhört svårt att veta hur mycket de förstår. I de tester vi har gjort under hösten vid Gällivare sjukhus ser vi att i de flesta fall finns det en högre kapacitet hos personen än vad man trott. Då kan man ge mer instruktioner och kräva lite mer i rehabiliteringsarbetet. Och deras rehabilitering kan också gå lite fortare.

Text: NINA HULT

Artikeln är tidigare publicerad på Medicinska fakultetens hemsida vid Lunds universitet som månadens vetenskapliga artikel februari 2012.

Related posts:

1. Drömmaskiner hjälper funktionshindrade
2. Högintensiv träning ger bättre effekt på typ 2 diabetes
3. Ishockeyspelare kan drabbas av svårt eksem

Foto: Dreamstime

Leukemi hos barn delas in i två huvudgrupper: akut lymfatisk leukemi (ALL) och akut myeloisk leukemi (AML).

Båda är samlingsnamn och täcker ett antal sjukdomar som innebär störningar på tillväxten av blodkroppar i benmärgen. Vid båda sjukdomarna finns ett överskott av sjuka omogna vita blodkroppar. De omogna leukemicellerna delar sig ohämmat och kan tränga ut produktionen av normala blodkroppar.

ALL är den vanligaste formen av barncancer och utgör cirka 85 procent av alla leukemifall. ALL drabbar lymfocyterna (en sorts vit blodkropp).
Närmare 90 procent av alla barn med ALL blir botade, men det finns högriskvarianter där överlevnaden är lägre.

AML står för cirka 10 procent av alla leukemifall hos barn. Sjukdomen utgår från granulocyterna (en annan sorts vit blodkropp). Överlevnaden för AML är lägre än för ALL och uppgår till cirka 70 procent.

Blodkroppar bildas i benmärgen

Leukemi uppstår genom att blodbildande stamceller i benmärgen drabbas av förändringar i sin arvsmassa. Förändringarna finns bara i de sjuka cellerna och har inget med ärftlighet att göra.

Leukemi diagnostiseras genom undersökningar av blod och benmärg. Man tittar på celler i mikroskop, gör kromosomundersökningar och mer förfinande undersökningar av förändringar i arvsmassan.

Det tillverkas cirka 2 miljoner blodceller i sekunden i benmärgen – dygnet runt. Blodcellerna har en begränsad livslängd, så det är viktigt att det hela tiden tillverkas nya.

Alla blodkroppar härstammar från en viss sorts celltyp i benmärgen, stamcellen. Genom upprepade delningar blir cellerna alltmer specialiserade på sina uppgifter.

Blodkropparnas olika uppgifter

De röda blodkropparna har hand om syretransporten från lungorna till kroppens alla delar, blodplättarna  behövs för att blodet ska koagulera och på så sätt  förhindra blödningar och de vita blodkropparna behövs för vårt försvar mot infektioner.

Det finns två huvudgrupper av vita blodkroppar: lymfocyter och granulocyter. Bland lymfocyterna finns det två huvudtyper,  B- och T-lymfocyterna. B-lymfocyterna tillverkar antikroppar som känner igen och försvarar oss mot infektioner och T-lymfocyterna kan binda till sig och döda celler som är skadliga för oss.

Andra viktiga blodkroppar är monocyter. De är också en del av immunförsvaret och hjälper till att försvara oss mot infektioner.

(Källa: Barncancerfonden)

Text: RAGNHILD AHLGREN

Related posts:

1. Bertil Johansson: Barnleukemi är fokus för hans forskning
2. Blodstamceller ger nya möjligheter för leukemiforskningen
3. Kees-Jan Pronk: Kan åldrande celler leda till nya behandlingar av blodcancer?

Foto: Colourbox

Leukemi är den vanligaste cancerformen hos barn. Bättre diagnostik och effektivare behandling har gjort att drygt 80 procent av barnen blir friska. Ett fåtal drabbas dock av återfall och de är fokus för Bertil Johanssons forskning.

Bertil Johansson är läkare och professor i klinisk genetik vid Lunds universitet. Hans grupp gör genetiska analyser och försöker identifiera förändringar i arvsmassan i leukemicellerna hos de barn som får återfall.

-Det hade inte varit dumt om vi redan vid diagnos kunde göra en analys och se att det här är en farligare form som vi skulle behandla annorlunda redan från början, säger Bertil Johansson.

Detaljerad diagnostik

Idag vet forskarna att leukemi beror på att det uppkommer förändringar i cellens arvsmassa och flera olika avvikelser har identifierats. Varje avvikelse innebär en särskild leukemityp som kräver en speciell behandling. Ju mer detaljerad diagnos, desto större möjlighet till en riktad och effektiv behandling.

-Redan idag får barnen olika behandling baserat på vilka genetiska förändringar som finns men vi behöver dela upp dem mer, säger Bertil Johansson.

Inom leukemidiagnostiken använder man olika metoder. FISH är en teknik som används för att identifiera genetiska förändringar. Bilden visar en kromosomförändring där en del av kromosom 21 finns i flera kopior, rosafärgad i bilden. (Foto: Bertil Johansson)

Okontrollerad tillväxt

Vid leukemi växer omogna förstadier till de vita blodkropparna okontrollerat i benmärgen och tränger på olika sätt ut den friska blodbildningen i benmärgen.

Det finns två huvudtyper av leukemi hos barn, akut lymfatisk leukemi (ALL) och akut myeloisk leukemi (AML). De två leukemisorterna utgår från olika sorters celler i blodet.

Sämre prognos för T-ALL

Varje år insjuknar ett hundratal barn och ungdomar i leukemi. ALL är den vanligaste formen av barncancer och utgör cirka 85 procent av alla leukemifall. Närmare 90 procent blir botade men de som råkar ut för en svårare form, T-ALL, har en sämre prognos.

Att hitta olika genetiska förändringar som förklarar varför T-ALL är svårare att bota och varför det går bra för en del barn men inte för andra är därför ytterligare en utmaning för Lundaforskarna.

-Vi vet inte vem som behöver en tuffare behandling, det finns idag inga säkra genetiska markörer. Vi letar även här efter det vi kan ha nytta av vid diagnos.

DNA teknik

För att hitta de små förändringarna i kromosomerna använder sig forskarna av en teknik som gör det möjligt att analysera en miljon DNA-varianter samtidigt. Genom att studera kromosomerna hos flera hundra fall hoppas Bertil Johansson och hans grupp att de ska kunna hitta de förändringar som kan vara av betydelse.

För att få ihop antalet fall av de mer sällsynta leukemivarianterna är det viktigt att samarbeta med andra forskargrupper på andra sjukhus.

Nordiskt samarbete

-Vi har ett fantastiskt samarbete i Norden. Alla barn och ungdomar som får leukemi behandlas enligt samma rutin, säger Bertil Johansson. Det spelar ingen roll om det är i Oslo, Reykjavik eller Lund.

Det här gör att forskarna har tillgång till prover från fler barn och att de vet att de barn som får återfall har diagnostiserats på samma sätt och genomgått samma behandling.

Barnleukemi behandlas med olika cellgifter, ibland med flera på samma gång, och i vissa fall i kombination med benmärgstransplantation.

Trots att forskarna känner till många av de genetiska förändringar som finns i leukemicellerna finns många frågor kvar att besvara

-Fortfarande vet vi inte varför leukemier uppkommer, säger Bertil Johansson.

Text: RAGNHILD AHLGREN

Related posts:

1. Fakta om barnleukemi
2. Karin Johansson: Ny teknik för att mäta lymfödem
3. Bertil Christensson: Att diagnostisera giftiga infektioner

Foto: Dreamstime

För barn och unga som överlever cancer kan priset vara högt då skador efter tuffa behandlingar kan dyka upp senare i livet.

Nätverket PanCare (Pan-European Network for Care of Survivors after Childhood and adolescent Cancer) bildades 2008 och består av knappt 200 läkare, forskare och överlevare från 26 europeiska länder samt Canada och Japan. Effekterna av behandlingar ska nu kartläggas vidare i ett EU-projekt PanCareSurFup, sprunget ur PanCare.

Linnea Renholm Persson. Foto: Barbro Hallin

- Det har diskuterats vad man ska kalla de barn och unga vuxna vars framtid man jobbar för, säger Linnéa Renholm Persson från Landskrona när hon berättar om sina intryck från PanCare’s sjunde möte som hölls i Tjeckiska Brno i april 2011. Jag fick titulera mig ”överlevare”/”survivor”, det känns dramatiskt, men jag har nu också anammat benämningen överlevare som används av PanCare. Linnéa, 24 år, var bland de yngsta deltagarna.

Överlevarpass på förslag

- Ett mål är att alla överlevare ska få ett ”överlevarpass”/”survivorship passport” när de är färdigbehandlade, förklarar Linnéa. Passet ska innehålla information om sjukdomen, behandlingen och uppföljningsplan, det kan lämnas till en allmänläkare vid behov.  Hur överlevarpasset ska utformas, exakt vilken information som ska finnas med och vem som ska utfärda det är föremål för arbete i ett annat  stort europeiskt projekt vid namn ENCCA där medlemmar från PanCare också medverkar.

- För min del får det gärna stå så mycket information som möjligt i ett sådant pass, säger Linnéa. Jag tycker också att det skulle innehålla ett telefonnummer till en läkare som kan svara på frågor om min behandling – jag tror inte att alla har en så bra kontakt som jag har för frågor om biverkningar eller återfall i cancer. Linnéa går på uppföljande kontroller vartannat år – mest för att hålla koll på eventuella seneffekter av behandlingen, men också för att bidra till faktainsamling för forskning.

Vilken information vill överlevare ha?

- I olika stadier av behandlingen, beroende på diagnos och patientens ålder kan jag tycka att man ska ge olika typer av information, fortsätter Linnéa. När jag var 12 år och blev sjuk var det ingen idé att prata med mig om fertilitet exempelvis. Ibland kan det vara tufft att få osäker information, funderar Linnéa, men om bara osäkra besked finns är det bra om jag som patient får veta om det finns en plan om uppföljning i alla fall – det är trots allt bäst med uppriktig information. Cancerfonden kan också ge svar på allmänna frågor.

Någon vecka innan mötet i Brno gick Linnéa in på www.fass.se och sökte på de cytostatikamediciner hon fick för 12 år sedan.

- Jag läste långa rader med ohyggliga biverkningar varav jag upplevde vissa, men långt ifrån alla under behandlingen. Jag blev väldigt upprörd och grät mycket. Jag brukar inte vara så känslig, men detta var ett exempel på hur man skaffar sig information på ett mindre bra sätt enligt mig.

Internationellt nätverk för överlevare på gång

Alexandra Brownsdon från England, själv överlevare, skapar tillsammans med läkaren Marios Paulides från Tyskland ett internationellt nätverk för överlevare och en hemsida är under uppbyggnad (www.survivornet.org).

- Detta hoppas jag kunna engagera mig i, säger Linnéa. När jag hade varit sjuk var jag på internationella läger med andra ungdomar. Vi klättrade i berg och löste problem tillsammans – det är en viktig del i rehabiliteringen att visa för sig själv att man kan och att peppa varandra. Idag har jag störst behov av att utbyta erfarenheter med andra överlevare. Cancern är en stor del av mig nu, jag är så kallad ”blodambassadör” och också engagerad i PanCare. Cancern finns med i mitt liv, säger Linnéa – jag har fått värderingar och perspektiv som jag inte hade haft utan den.

Vad gör PanCare?

PanCare möte i Brno 2011. Foto: Julianne Byrne.

- Det är inte lätt att sätta sig in i allt, säger Linnéa efter tre intensiva dagars möte med PanCare. Man pratade om hur nätverkets framtida styrelsemedlemmar ska väljas och tillsättas, huruvida PanCare bör bli en juridisk person och nyheter om projektet PanCareSurFup. Projektet har arbetsgrupper med olika uppdrag som presenterades och ett gäng åkte till Brnos sjukhus för besök. Jag var förvånad över att långt över hälften av mötets ca 30 deltagare var kvinnor, erkänner Linnéa. De flesta var 40 år och äldre – jag hade nog förväntat mig en samling gråsprängda gubbar.

Mötets andra dag presenterades forskning och resultat: hörselproblem, fertilitet och kognitiva funktioner efter strålning mot huvudet, sedan pratades det om kapacitetsbildning, mentorskap och att skriva korrekt i forskningsabstrakt. På kvällen blev det violinkonsert och middag – en fin möjlighet att få prata mer med alla deltagare. Sista dagen diskuterades hemsidans uppbyggnad, nyhetsbrevet och planering för vårens möte i Rumänien.

- För mig har resan till Brno varit ett ypperligt tillfälle att fråga allt kring min före detta sjukdom, om cancer i allmänhet, forskning, sjukhusvärlden och studier, säger Linnéa. Det finns så många sorters cancer, och alla överlevare är olika och Europas länder har helt olika förutsättningar. PanCare’s arbete är väldigt viktigt, vi kan lära av varandra. Oavsett var man är född ska man ha möjlighet till ett bra liv även efter sin sjukdom.

Text: STINA HÖRBERG

Journalist för PanCareSurFup www.pancaresurfup.eu

Artikeln har tidigare också publicerats på Barncancerfondens hemsida.

Related posts:

1. TEMA: Cancer hos unga
2. Skriver om sviterna av cancer hon fick som barn
3. Positiva erfarenheter av hemsjukvård för barn med cancer

Stina Hörberg och Zimba. Foto: Carin Sandersnäs

När Stina Hörberg var tre månader fick hon cancer i ögonen. I vuxen ålder drabbades hon åter av allvarlig cancer, troligen orsakad av behandlingen av den första. I dag är Stina Hörberg 42 år, helt blind och verksam som journalist och informatör.

Ett av sina journalistiska uppdrag har hon inom PanCareSurFup, det stora EU-projektet som tar krafttag mot sviter av barncancerbehandling genom att lära sig mer om dessa sena effekter av behandlingen.

Projektet leds av Lars Hjorth, överläkare på Skånes universitetssjukhus och forskare vid Lunds universitet.

– I februari 2011 hörde jag ett inslag på Ekot om projektet. Det kom som en skänk från ovan. Av egen erfarenhet vet jag hur viktigt det är med uppföljning och att den individuella sjukdomshistoriken är dokumenterad, säger Stina Hörberg.

Vid denna tidpunkt hade Stina ganska nyligen gått igenom behandling för en tumör inom strålfältet från den behandling hon fick som bebis.

– Efter flera turer i sjukvården i över ett års tid visade sig slutligen att det var en högmalign tumör. Men en dokumenterad sjukdomshistorik, utöver min egen berättelse, hade förmodligen underlättat väldigt mycket för mig – och även för sjukvården, säger Stina.

Nu skriver Stina Hörberg för PanCareSurFup om de många praktiska problem, men också möjligheter och personliga upplevelser, goda och mindre goda, som följer med barncancer och funktionsnedsättning.

Artiklarna kommer med början under våren att publiceras här på Aktuellt om vetenskap och hälsa, www.vetenskaphalsa.se.

I en första artikel berättar hon mer om projektet PanCareSurFup: Unga med cancer följs upp i EU-projekt

Text: KATRIN STÅHL

Artikeln har tidigare varit publicerad i Nyhetsbrev för massmedia nr 1/2012 från Skånes universitetssjukhus, Medicinska fakulteten vid Lunds universitet, Labmedicin Skåne och Psykiatri Skåne.

Related posts:

1. Unga med cancer följs upp i EU-projekt
2. Positiva erfarenheter av hemsjukvård för barn med cancer
3. Tema cancer: Ovanlig cancer kräver centralisering

Marie Gisselsson-Solén. Foto: Roger Lundholm.

För barn med återkommande öroninflammationer är det viktigt att tidigt ställa rätt diagnos och sätta in rätt behandling. Förebyggande vaccinationer har också visat sig ha goda effekter. Öronläkare Marie Gisselsson-Solén vid Skånes universitetssjukhus och Lunds universitet har studerat detta närmare i sin avhandling om öronbarn.

– Man vet sedan tidigare att de barn som drabbas av öroninflammationer som mycket små, också har störst risk att få återkommande öroninflammationer, säger Marie Gisselsson-Solén.

I de flesta fall beror öroninflammationer på att bakterier får fäste i mellanörat och leder till varbildning inne i örat. Återkommande öroninflammationer är vanligast hos de riktigt små barnen under två år.

Gammal kunskap om bakterier bakom öroninflammation

Öroninflammationer kan bero på flera olika typer av bakterier. Vanligast är troligen pneumokocker (Streptococcus pneumoniae), men även bakterierna Haemophilus influenzae och Moraxella catarrhalis kan orsaka öroninflammationer hos barn.

Det är bakterier som ofta finns i vårt nässvalg utan att ställa till några problem, men som i vissa fall kan ta sig via örontrumpeten in i mellanörat och ge en infektion där.

– Vi vet egentligen ganska lite om vilka bakterier som är orsaken till öroninflammationer hos barn idag, säger Marie Gisselsson-Solén. För att vara helt säker skulle man behöva gå in bakom trumhinnan och ta bakterieprov därifrån, men det vill man inte göra i onödan.

Senast man gjorde en sådan studie på svenska barn med okomplicerade öroninflammationer var 1973, berättar Marie Gisselsson-Solén.

– Det kan ju ha hänt mycket sedan dess. I vår studie har vi i stället tittat på vilka bakterier som finns i nässvalget. Det ger naturligtvis inget hundraprocentigt svar på vilka bakterier som ställer till besvär inne i mellanörat, men kan ändå ge en indikation. Bakterier som inte finns i näsan finns troligen heller inte inne i örat.

Forskarna kunde bland annat se att öronbarnen oftare bar på bakterien Haemophilus influenzae i nässvalget, både när de var friska och sjuka. Riktigt varför det är så vet man inte ännu, men man tror att öronbarnen börjar bära de här bakterierna tidigare än andra barn, och också har svårare att göra sig av med dem.

– På senare år har man upptäckt att öroninflammationsbakterier kan gömma sig i nässvalget i en sorts slemlager. När vi behandlar öronbarnen med antibiotika kan de gå in i ett vilostadium, berättar Marie Gisselsson-Solén. När barnet inte längre får antibiotika kan bakterierna ”vakna till liv” och infektionen får möjlighet att blossa upp igen. Antibiotika kommer inte åt bakterier som gått in i ett sådant ”vilostadium”.

Vanlig följdsjukdom efter förkylning

Lindrigare former av öroninflammationer är en relativt vanlig följdsjukdom efter en förkylning.

– Man tror att virusinfektionen gör så att bakterierna lättare får fäste och kan orsaka en öroninflammation, säger Marie Gisselsson-Solén. På något sätt gör virusinfektionen så att slemhinnorna blir känsligare och mer mottagliga för en bakterieinfektion.

För de allra flesta läker en öroninflammation ut av sig själv. Får man inte några andra symptom som tyder på att en komplikation kan vara på väg, behandlas därför vanligtvis inte barn mellan 1 och 12 år med antibiotika vid öroninflammationer för att minska riskerna för antibiotikaresistens. Det man i stället rekommenderar i de flesta fall är behandlingar som lindrar symptomen, framför allt smärtstillande medel.

Hos små barn som får många öroninflammationer sätter man också ofta in ett litet rör i trumhinnan för att minska på trycket vid en infektion och minska riskerna för nya infektioner. Inom ett till två år stöts röret ut av sig själv.

Förebyggande behandling i stället för antibiotika

Sedan 2009 ingår pneumokockvaccin i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn. Vaccinationen ges under barnets första år för att ge ett skydd mot en av de vanligaste orsakerna till blodförgiftning och hjärnhinneinflammation. Pneumokocker är dessutom en vanlig orsak till lunginflammation, öroninflammation och bihåleinflammation.

I Marie Gisselsson-Soléns avhandling ingick den första svenska uppföljningen av vaccinets effekter på öroninflammationer sedan vaccineringen infördes. Hon kunde se att vaccinet minskade antalet öroninflammationer i en grupp små barn med återkommande öroninflammationer.

– I en studie som gjordes mellan 2003 och 2010 innan pneumokockvaccinet hade införts i Sverige kunde vi se att vaccinerade barn hade 26 % färre öroninflammationer och hälften så ofta behövde sätta in rör i öronen jämfört med icke-vaccinerade barn. Det är ungefär samma nivå som man sett i USA där vaccinet har funnits under längre tid.

Viktigt ställa rätt diagnos

Det kan ibland vara svårt för en distriktsläkare eller barnläkare att tidigt ställa rätt diagnos vid en öroninflammation.

– I dessa fall är det bra om vi kan hjälpas åt, menar Marie Gisselsson-Solén. Små barn som fått öroninflammation innan de är ett halvt år kommer ändå ofta till oss så småningom, så jag skulle gärna se att vi tidigt har en dialog kring hur vi bäst tar omhand dessa barn. När det gäller de allra minsta barnen kan örongångarna vara så trånga och fulla med vax att det kan vara svårt att se in i örat utan den utrustning som vi öronläkare har tillgång till.

Marie Gisselsson-Solén utvärderade i sin avhandling också om ett snabbtest för urin som vanligtvis används för att hitta pneumokocker vid lunginflammation också skulle kunna användas för att spåra bakterier vid en öroninflammation. Det visade sig att snabbtestet fungerade nästan lika bra som vanliga bakterieodlingar när det gällde att hitta pneumokocker från nässvalget och örat.

– Den här typen av snabbtest är relativt dyra så det är inget man använder på alla patienter, men de kan vara användbara i en del fall när man står och väger mellan att sätta in antibiotika eller inte, säger Marie Gisselsson-Solén. Ser man att det inte finns pneumokocker i nässvalget så kan det tyda på att öroninflammationen kommer att kunna läka ut av sig själv.

Medfödda brister i immunförsvaret

Hos öronbarnen kan det också finnas en medfödd avvikelse i immunförsvaret som gör att det blir mer utsatta för öroninflammationer. Öronbarnen hade mindre av en sorts antikroppar i immunförsvaret som kallas IgG2, och forskarna kunde också se att det fanns ett protein, MBL, som saknades i det så kallade medfödda immunförsvaret.

– Det här är sådant som rättar till sig med tiden, men kan vara en förklaring till att dessa barn lättare får många öroninflammationer som små.

Text: NINA HULT

Related posts:

1. Bertil Johansson: Barnleukemi är fokus för hans forskning
2. Solen tema i Aktuellt om vetenskap & hälsa juni 2011
3. Solen som stjärna

- Det snabba förloppet hos dem talar för att det är ett virus och att det är en annan typ av aggressiv autoimmun diabetes hos riktigt små barn, säger Åke Lernmark, professor i experimentell diabetesforskning och ledare för den svenska delen av den internationella TEDDY-studien.

I TEDDY följs ett stort antal barn (se länk  intill) med omfattande och regelbundna kontroller. Alla har det gemensamt att de har en förhöjd genetisk risk för typ 1 diabetes. Den avgörande frågan som TEDDY vill besvara är varför bara en liten del av barnen insjuknar. Vad händer dem men inte alla de andra? Huvudmisstänkt sedan länge är någon sorts virusinfektion.

Omfattande kontroller

- Eftersom alla TEDDY-barn har samma genetiska förutsättningar måste det vara något i miljön som  skiljer dem åt. Det är det vi letar efter, säger Åke Lernmark.

Därför de omfattande kontrollerna. Barnen lämnar blod och avföringsprover var tredje månad, föräldrarna för matdagbok över allt barnen äter, dricksvattnet i hemmet testas, sjukdomar, läkemedel och vaccinationer registreras.

Speciella barn

Proverna förvaras i minus 80 grader i stora frysar.

Blod- och avföringsproverna fryses ned till minus 80 grader och lagras i TEDDY:s biobank i Maryland, USA och nu är det dags att plocka fram prover från de 24 barn som så snabbt insjuknade.

- De här barnen är speciella. De fick alla typ 1 diabetes före två års ålder. De hade inga autoantikroppar (se faktaruta intill) vid tre eller sex månaders ålder. De kom vid nio-månaders kontrollen och steg snabbt i mängd. Sedan insjuknade de, säger Åke Lernmark.

- Detta talar för ett mer aggressivt angrepp än vad som är vanligt, sammanfattar han.

Fragment av virus DNA

Forskarna letar efter tecken på genomgångna virusinfektioner, fragment av virus arvsmassa. Analyserna utförs av ett av världens främsta laboratorier för virusjakt, Columbia University i New York.

- Det kan till och med handla om virus som ännu inte har beskrivits. Finns det där hittar vi det, konstaterar Åke Lernmark.

För jämförelsens skull är dubbelt så många kontrollbarn med vars prover ska undersökas på samma sätt. Kontrollbarnen har samma ålder, samma kön, är födda i samma land på samma sjukhus.

Vaccin mot ”diabetesviruset”

Om det är en virusinfektion som startar angreppet på betacellerna, kanske en till synes harmlös infektion utan symtom, och om jaktlyckan blir god öppnar sig flera scenarier.

Fienden skulle ringas in och en viktig fråga skulle få sitt svar. Ett vaccin mot just det viruset skulle kunna framställas. Frågan är vilka barn som vid födelsen skulle vaccineras? Alla barn eller de med förhöjd ärftlig risk att få typ 1 diabetes?

- Vad som är lämpligast är en senare fråga men detta kan bli ett stort steg framåt för förståelsen av orsaken till typ 1 diabetes, säger Åke Lernmark.

Text: Tord Ajanki
Bild: Åke Lernmark

Artikeln är tidigare publicerad på diabetesportalen.se 16 januari 2012.

Related posts:

1. VIDEO om virus och typ 1 diabetes – Diabeteskväll 28/3
2. Skånska barn med diabetesrisk ska följas i 15 år
3. TEDDY – om orsaken till typ 1 diabetes

Rökning och övervikt bland föräldrar, amning och barnens antibiotikaanvändning är exempel på parametrar som ingått i undersökningen.

Slutsatserna visar på ett tydligt mönster där barnens hälsa påverkas av föräldrarnas vanor, beteenden och sociala förhållanden. I kombination med ärftliga riskfaktorer blir det ännu tydligare.

Brist på trygghet

Foto: Colourbox

- Barn med lågutbildade föräldrar utsätts i högre grad för olika riskfaktorer. Rökning under mammans graviditet och passiv rökning är exempel. Men det handlar också om socialt och emotionellt stöd, t.ex. tillgång till barnvakt och en trygg relation med föräldrarna, berättar Elisabeth Mangrio.

Forskningsresultaten baseras på en speciellt framtagen enkät som föräldrarna besvarat i samband med barnens åttamånaders- respektive fyraårskontroller vid Malmös barnavårdscentraler. Totalt ingår enkätsvar för ca 9 000 barn från hela Malmö under tidsperioden 2003-2008.

Resultaten har ett stort värde även utanför Malmö, menar Elisabeth Mangrio. Tidigare erfarenheter från liknande forskning visar att de samband man ser lokalt oftast återfinns även i en större befolkning. Däremot kan proportionerna variera.

Några exempel på slutsatser i avhandlingen:

• Antibiotikaanvändningen var högre bland barn med lågutbildade föräldrar. Pojkarna använde dessutom mer antibiotika än flickorna.

• Passiv rökning höjde risken för allergier, framförallt om barnen hade ärftliga anlag för allergier. Då syntes en kraftigt ökad risk.

• Rökning under graviditeten visade på en ökad risk för fetma. Övervikt hos föräldrarna, passiv rökning och om barnen inte ammades ökade risken ytterligare för fetma.

• Konsumtionen av sjukhusvård var upp till 25 procent högre bland barn med lågutbildade föräldrar.

Lång amningstid och deltagande i föräldragrupp är exempel på hälsofrämjande faktorer som kan minska vårdbehovet och som visade sig vara mer vanligt förkommande bland högutbildade föräldrar.

Rökning under graviditeten vanligare

Foto: Colourbox

Elisabeth Mangrio är även verksam som barnsjuksköterska vid BVC Lindängen i Malmö.

Hon menar att flera av hälsoproblemen kan minskas genom förebyggande arbete, riktat till rätt grupper:

- Rökning under graviditeten var fem gånger vanligare bland lågutbildade än bland högutbildade. Det förebyggande arbetet kan bli bättre än idag – det är viktigt att de blivande mammorna får tydlig och konkret information om riskerna för deras barn.

Text: BJÖRN MARTINSSON

Nyhet från Lunds universitet 6 december 2011

Related posts:

1. Positiva erfarenheter av hemsjukvård för barn med cancer
2. Barn kan behöva långsiktigt stöd
3. Uppföljningsprogram positivt för barn med typ 1-diabetes

Foto: Colourbox

Eva Nordmark, docent på Institutionen för Hälsa, vård och samhälle, är forskningsledare för en plattform för handikappvetenskap med inriktninghabilitering. Uppdraget är att tänka nytt och tillsammans genom att arbeta tvär- eller flervetenskapligt. Här kartlägger man hur det ser ut när det gäller fysisk aktivitet för barn och ungdomar mellan 7 och 17 år med funktionshinder.

Mänskliga rättigheter inte självklara

Barn med funktionsnedsättningar har samma behov som andra barn men har svårare att få sina behov tillgodosedda. Det råder brist på kunskap kring hur roliga fysiska aktiviteter ska organiseras och genomföras. För många barn med funktionsnedsättning är mänskliga rättigheter som att vara delaktig i skolidrotten, hitta en meningsfull sysselsättning och fysisk aktivitet inte någon självklarhet.

-  Fysisk aktivitet på recept finns t ex för hela befolkningen men inte för människor med funktionsnedsättningar. Det kräver stöd och en bra organisation – en fråga som forskningsplattformen bland annat driver, berättar Eva Nordmark.

Fritidsaktiviteter – vad behövs?

Men vad behöver personer med funktionsnedsättning och deras familjer? Vad tycker de själva att man ska forska om? Eva talar om att man vill att personer med funktionsnedsättning själva är med och formulerar forskningsfrågor. Man har påbörjat kartläggningen av vad barn i Skåne med cerebral pares (CP) har för aktiviteter på fritiden och hur det skiljer sig åt beroende på var man bor. Man hoppas att resultaten sedan ska kunna generaliseras till andra målgrupper som t ex barn med ADHD eller barn med intellektuella funktionsnedsättningar.

Till grund för detta forskningsarbete ligger det preventionsprogram, CPUP (uppföljningsprogram för barn och ungdomar med cerebral pares), som Eva Nordmark arbetat med sedan 1994. Där har man undersökt och systematiskt följt barn med cerebral pares inom olika discipliner som ortopedi, handkirurgi, neuropediatri, arbetsterapi och sjukgymnastik. Intentionen med programmet är att motverka muskel- och ledstelhet som i sin tur leder till felställningar i ben och leder och försvårar fysisk aktivitet. Antalet barn med svåra felställningar har minskat med 70 procent sedan programmet infördes.

Målet en bättre vardag

- Genom detta arbete har framförallt höftoperationerna minskat från 40 till 15 procent. 2005 blev CPUP ett nationellt kvalitetsregister – vilket innebär att var man än bor i Sverige har man rätt till samma behandling. Nu är preventionsprogrammet spritt i Norge, Island, Danmark och Australien (Sydney), förklarar Eva.

Utmaningen och möjligheten med forskningsplattformen är det tvärvetenskapliga samarbetet som går utöver institutioner och organisationer. Man vill samla personer runt forskningsmetoder och skapa idéseminarier där man identifierar behoven.

- Det är viktigt att redan i planeringsfasen fundera över hur forskningsresultaten ska användas – de ska ju förändra vardagen för de här personerna!

Text: ÅSA HANSDOTTER

Related posts:

1. Positiva erfarenheter av hemsjukvård för barn med cancer
2. Hur påverkas små barn av föräldrarnas levnadsvanor?
3. Birgitta Sahlén: Hur fångar språksvaga barn orden?

Foto: Dreamstime

Att få ett svårt sjukt barn vänder upp och ner på familjens tillvaro och många föräldrar hamnar i chock. All uppmärksamhet, både från sjukvården och från föräldrarna, riktas mot det nyfödda sjuka barnet men ofta finns det också äldre syskon i en familj. Vad händer med dem?

- Hela familjen utsätts för stora påfrestningar och vi vet att många av dessa familjer inte klarar av belastningen, vilket får konsekvenser för såväl det drabbade barnet som för eventuella syskon, och för föräldrarna själva. En kollega till mig formulerade det tillspetsat som att ”sjuka barn har inga syskon”, säger Elia Psouni, utvecklingspsykolog och forskare.

Mår psykiskt dåligt

Bland alla barn och ungdomar som mår psykiskt dåligt idag är syskon från familjer där det finns sjuka barn överrepresenterade.

- Idag finns inga exakta siffror på hur många de faktiskt är men många praktiserande läkare vittnar om detta, säger Lars B. Dahlin, överläkare och professor i handkirurgi.

Mer kunskap behövs

Barn som har sjuka syskon är en speciellt utsatt grupp som det har forskats ganska lite om. De allra flesta av de relativt få publikationer som finns globalt bygger på små patientunderlag och metoder som är svåra att upprepa.

Elia Psouni och Lars B. Dahlin har därför påbörjat en omfattande studie med särskild fokus på syskons psykiska hälsa och psykosociala utveckling. Man kommer att studera familjer som hamnat i kris på grund av allvarlig sjukdom hos ett barn. Bland dessa familjer finns både de som klarar sig mycket bra och de som upplever mycket stora påfrestningar.

”Bra”-faktorer också viktiga

- Det är viktigt att förstå vilka faktorer som bidrar till att vissa familjer mår bra trots allt. Dels för att kunna använda kunskapen på de familjer som mår dåligt, men också för att lära sig känna igen och hitta markörer för de familjer som klarar sig utan stöd. På så sätt kan man lägga resurserna där de behövs, säger Lars B. Dahlin.

300 familjer

Totalt studeras 300 familjer fördelade på sex olika grupper med 50 familjer i varje grupp. De första två grupperna omfattar familjer med nyfödda barn som antingen drabbats av en hjärnblödning eller syrebrist eller plexusskada* vid förlossningen. Grupp tre och fyra består av familjer med barn som har fått diagnosen cerebral pares (CP**) eller har en bestående plexusskada, där det samtidigt finns ett (eller flera) syskon som är mellan 7 och 18 år. I ett nästa steg studeras även familjer där barnen fötts friska men senare drabbats av kronisk sjukdom, i den här studien diabetes eller reumatisk sjukdom. Studierna görs framför allt tillsammans med barnkliniken vid Skånes universitetssjukhus.

- I de två sista grupperna vill vi studera familjer som börjar i en normal familjesituation som bryts då barnet insjuknar. Vi vill veta om det är en fördel att ha haft ett fungerande familjeliv innan insjuknandet och vilken roll det i så fall spelar för den fortsatta utvecklingen av familjesituationen, säger Elia Psouni.

Rätt kunskap för att hjälpa

Syftet med studien är att få fram kunskap om hur man ska kunna hjälpa dessa familjer att ta sig igenom krisen. Specifikt vill man studera följande:

• Har vården ett bra sätt att förmedla information om barnets tillstånd, och vilka egenskaper hos föräldrarna är avgörande för hur denna information tas upp?
• Vad händer med föräldrarna och hur kan man på bästa sätt stödja dem i deras hantering av krisen?
• Hur upplever syskonen familjesituationen? Vilka egenskaper, i relationen med föräldrarna och det drabbade barnet, är avgörande för deras välbefinnande och vidare utveckling?

- Det är viktigt att betrakta familjen som en helhet och studera hur relationerna familjemedlemmarna emellan påverkas i en krissituation för att förstå vad det är som gör att syskon inte mår bra, avslutar Elia Psouni.

Text: EVA BARTONEK ROXÅ

Related posts:

1. Uppföljningsprogram positivt för barn med typ 1-diabetes
2. Hans Bengtsson: Barns utveckling i tidig skolålder
3. Cancerpatienters anhöriga riskerar hjärt-kärlsjukdom

Simmare får inte sällan astma på grund av klorföreningar i simhallen. Foto: Jason Brunson, Wikimedia commons

Astma är vanligare hos idrottande ungdomar än hos stillasittande jämnåriga. Trots det tycker exempelvis simmare att de har bättre hälsa än de som inte tränar, berättar Kerstin Romberg.

Hon är allmänläkare vid Näsets läkargrupp och doktorand vid Lunds universitet. Den avhandling hon arbetar med handlar om astma hos idrottande ungdomar, framför allt simmare.

Olika idrotter har olika orsaker till astma, säger Kerstin Romberg. Foto: Roger Lundholm

– Jag har fyra egna ungdomar som har simmat. Många simmare tränar 10-20 timmar i veckan och efter ett tag började jag fundera hur bra det var för hälsan att tillbringa större delen av sin fritid i simhallen, berättar hon.

Vet inte om att de har astma

Hon har funnit att olika idrotter har olika bakomliggande orsaker till astma.

– Skidåkare utsätts för kall luft, simmare för klorföroreningar i simhallen, cyklister för luftföroreningar och pollen, och tennisspelare för små partiklar från bollar och banor, förklarar hon. Alla är faktorer som kan ge ökad risk för astma.

Många idrottare vet inte ens om att de har astma. Detta gäller framförallt idrottande flickor, där ofta vare sig de själva eller tränaren inser att det är en sjukdom som ligger bakom deras varierande resultat.

Mer kunskap behövs

– Det behövs en ökad kunskap bland tränare om ansträngningsastma, slår Kerstin Romberg fast.

Hon har jämfört alla ungdomar mellan 13 och 19 år i Vellinge kommun med drygt hundra jämnåriga elitsimmare från de främsta simklubbarna i Sydskåne.

– Studien visade att simmarna oftare hade astma som var diagnostiserad av läkare. Dessutom upptäckte vi ännu fler simmarungdomar med astma när de testades.

Mår bättre än stillasittande

Idrottare har en ökad andning jämfört med normalpersonens andning.

– En vanlig person andas in cirka åtta liter luft i minuten under vila, en topptränad storväxt yngling som utövar idrott mer än 100 liter per minut vid träning.

Den slutsats hon drar är att astma är vanligare hos idrottare, men att dessa trots det tycker sig må bättre än till exempel stillasittande dataspelare.

– Sammanhållningen, det sociala nätverket och gruppkänslan kan bidra till detta, säger Kerstin Romberg. Hon tycker ändå det är angeläget att se över de miljöer där de idrottande ungdomarna tillbringar sin fritid, så att risken att få astma minskar.

Text: HANS-GÖRAN BOKLUND

Related posts:

1. När medicinen når ända ut kan alla få hjälp mot astma
2. Kännetecken för KOL respektive astma
3. Farligt bli förkyld vid astma och KOL

I TEDDY arbetar forskare från fyra länder, Sverige, USA, Finland och Tyskland, för att försöka lösa gåtan diabetes typ 1

Related posts:

1. Uppföljningsprogram positivt för barn med typ 1-diabetes
2. Efterlysning – släktingar till personer med typ 1 diabetes
3. Skånska barn med diabetesrisk ska följas i 15 år

I undersökningen jämfördes hälsotillståndet hos ett stort antal barn i samband med att de fick diagnosen typ 1-diabetes. Rönen har nyligen publicerats i den amerikanska vetenskapliga tidskriften Diabetes Care, och undersökningen är den första som samlar data från ett flertal länder.

Internationellt samarbete

Barn med ärftlig diabetesrisk i den internationella TEDDY-studien jämfördes med andra barn som ingår i de nationella diabetesregistren i Sverige, Finland, Tyskland och USA. Totalt 79 barn ur TEDDY-studien som var yngre än fem år när de fick sin diagnos jämfördes med ca 3 500 barn i motsvarande ålder från de fyra länderna. 

Helena Elding Larsson, forskare vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus, har lett undersökningen. I sin roll som läkare är hon medicinskt ansvarig för TEDDY-barnen och utgångspunkten har varit att undersöka om det har mätbart positiv effekt att barn deltar i studien. 

Störst skillnad för små barn

Resultaten visar att TEDDY gör stor skillnad bland barn som ännu inte fyllt två år. Vid diagnostillfället för typ 1-diabetes hade 15 procent av TEDDY-barnen insjuknat i s.k. syraförgiftning (ketoacidos) som är ett allvarligt – och i vissa fall livshotande – tillstånd pga insulinbrist. Motsvarande siffra bland undersökningens övriga barn i samma ålder låg mellan 39 och 54 procent. 

- De goda resultaten för barnen i TEDDY-studien är förmodligen en kombination av föräldrarnas medvetenhet och att barnen följs noggrant, säger Helena Elding Larsson. 

Även för barnen som passerat två års ålder upptäcktes skillnader, men de var inte lika stora. I denna grupp hade 11 procent av TEDDY-barnen insjuknat i syraförgiftning medan siffran för barnen i de övriga registren varierade mellan 17 och 36 procent. De högsta talen fanns bland de tyska och amerikanska barnen. 

Tidigt hitta faktorer som förvärrar sjukdomen

I TEDDY följs barn med förhöjd ärftlig risk för typ 1-diabetes med målet att finna faktorer som bidrar till sjukdomens utveckling. Fokus är bland annat på om barnen utvecklar antikroppar mot sina betaceller, den celltyp som producerar kroppens insulin. Antikropparna är viktiga eftersom de är en tidig signal på diabetesrisk. I deltagande familjer får föräldrarna noggrann information om sitt barns diabetesrisk och sjukdomens symptom, och därtill görs provtagningar med koppling till blodsockret.

I Sverige insjuknar varje år ca 700-800 barn i typ 1-diabetes. Störst risk för syraförgiftning finns i åldersgruppen upp till två år där i genomsnitt 30-50 procent drabbas av detta tillstånd.

Text: Björn Martinsson 

Nyhet från Medicinsk fakulteten Lunds universitet 7 oktober 2011

Related posts:

1. Skånska barn med diabetesrisk ska följas i 15 år
2. TEDDY – om orsaken till typ 1 diabetes
3. ”Finns det ett virus där kommer vi att hitta det”

I artiklarna nedan kan du bland annat läsa mer om Sveriges största äldrestudie, patienters upplevelse av intensivvård, mjölkstockning och hur mycket för tidigt födda vårdas hud mot hud.

Diabetesvård i hemlik miljö på prov i Lund

Barn med nyupptäckt diabetes brukar de första veckorna vara inlagda på sjukhus. Nu vill forskare vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus jämföra vård i hemlik miljö med vård på sjukhus. 

Diabetesvård i hemlik miljö på prov i Lund

Drömmaskiner hjälper funktionshindrade

– Med tekniskt avancerade handdatorer, smartphones och surfplattor som bas skapar jag ”drömmaskiner” som förenklar vardagen för funktionshindrade. Det berättar Björn Breidegard som är forskare vid Certec, LTH.

Drömmaskiner hjälper funktionshindrade

Fosterdiagnostik – viktigt med rätt information

Mycket har hänt inom fosterdiagnostiken de senaste 50 åren. Forskning visar att kvinnor på 2000-talet är bättre informerade än tidigare om vilka provtagningar som finns, och hur de praktiskt går till. Däremot behöver informationen om vad resultatet innebär bli bättre.  

Fosterdiagnostik – viktigt med rätt information

För lite näring rubbar hormonsystemet

Att hålla igen på ätandet är vanligt bland kvinnor i västvärlden – omkring en femtedel får i sig för lite energi i förhållande till vad de gör av med. Hur påverkar det kroppen om man samtidigt tränar?

För lite näring rubbar hormonsystemet

Högintensiv träning ger bättre effekt på typ 2 diabetes

Mycket tyder på att mer intensiv träning fungerar bättre än den träning som rekommenderas idag vid typ 2-diabetes. – Det händer något i kroppen vid högintensiv träning som vi vill försöka förstå, berättar Åsa Segerström, forskare vid Lunds universitet.

Högintensiv träning ger bättre effekt på typ 2 diabetes

Med ålderns rätt – Gott åldrande i Skåne

Kommer morgondagens 80-åringar att bli friskare och leva längre än gårdagens? Hur påverkas livskvaliteten när man drabbas av en funktionsnedsättning när man är 83 år? Och vem utnyttjar vårdinsatserna i förhållande till sina behov? Just nu pågår den genom tidernas största äldrestudien i Sverige som kommer att ge oss kunskap om vilket håll vi är på väg. 

Med ålderns rätt -Gott åldrande i Skåne

Minnen från intensivvården kan vara påfrestande

Att som patient vistas på en intensivvårdsavdelning, IVA, kan vara mycket påfrestande. Minnesstörningar, oro och påfrestande upplevelser kan dröja kvar även efter vistelsen och kan leda till psykologiska problem. Patienterna måste därför följas upp efter IVA. 

Minnen från intensivvården kan vara påfrestande

Mycket tidigt född som vårdas hud-mot-hud

Forskare vid Lunds universitet och Rigshospitalet i Köpenhamn har kunnat visa att vård hud-mot-hud ger positiva effekter på barnets hälsa. För både barn och föräldrar är möjligheten till närhet betydelsefull.  

Mycket för tidigt född som vårdas hud-mot-hud

Stor självläkande kraft vid mjölkstockning

 Hög feber och stenhårda bröst är vanliga symtom vid mjölkstockning. Forskande barnmorska har visat att de flesta kvinnor återhämtar sig snabbt även utan antibiotika. Sjukdomsframkallande bakterier i bröstmjölken spelar förmodligen liten roll då de finns även hos friska ammande kvinnor. Detta är viktig kunskap eftersom överanvändning av antibiotika är ett globalt problem. 

Stor självläkande kraft vid mjölkstockning

Tai chi för att lindra smärta och öka rörlighet vid artros

Träning är en av de viktigaste byggstenarna i vården av patienter med höftledsartros. Just nu studeras en speciell form av tai chi för artrospatienter i ett projekt vid Lunds universitet.

Tai chi för att lindra smärta och öka rörlighet vid artros

Vård utifrån barnens behov förenklar vardagen

När ett barn insjuknar i en långvarig och allvarlig sjukdom drabbas hela familjen. Balansen rubbas och det normala familjelivet ersätts med långa behandlingsperioder på sjukhus. Vilka är barnens behov i en sådan svår situation? Hur kan man underlätta i vardagen för familjen?

Vård utifrån barnens behov förenklar vardagen

Related posts:

1. Andningen och livet tema i Aktuellt om vetenskap & hälsa

 

När ett barn insjuknar i en långvarig och allvarlig sjukdom drabbas hela familjen. Balansen rubbas och det normala familjelivet ersätts med långa behandlingsperioder på sjukhus. Vilka är barnens behov i en sådan svår situation? Hur kan man underlätta i vardagen för familjen?  

- Tidigare har man ofta baserat vården på vad som fungerar bäst för personal och sjukvård. Vad vi försöker göra är att vända på det och fråga föräldrar och barn vad de behöver och vad de tycker fungerar bäst och sedan förändra vårdrutiner utifrån det, säger Inger Hallström,professor i pediatrisk omvårdnad på Institutionen för hälsa, vård och samhälle.

Inger Hallström Foto: Åsa Hansdotter

Trygghet för barn och föräldrar

Barns primära behov är att ha sina föräldrar nära. De har även samma behov som friska barn – att utforska, känna att de är delaktiga och veta som händer. När barn känner att föräldrarna har kontroll ochsjukvårdspersonalen är stabil, behöver barnet bara ha kontroll över sig själva vilket ger en bättre och tryggare miljö för barnen.

Föräldrarnas behov är att känna sig trygga. Barnet ska tas om hand på ett kompetent sätt och organisationen på sjukhuset måste fungera. Föräldrarna själva ska orka förmedla trygghet och vara en länk mellan barn och sjukhus. De har även behov att ha en bra kommunikation och ha kontroll över det som händer.

Hemsjukvård i Köpenhamn

På Rikshospitalet i Köpenhamn gjordes en studie där man såg att 25 procent av den behandling som gjordes med barnen med cancer istället skulle kunna göras i hemmet. Då inrättades en sjukhusbaserad hemsjukvård där man anställde sjuksköterskor som bedrev vård i hemmet.

- Det här har blivit väldigt positivt – barn och familjer säger att vården i hemmet har hjälpt dem att komma hela ur sjukdomsperioden. Det har hjälpt dem att upprätta en normalitet i vardagen och samtidigt har barnen fått en säker behandling. Resultaten har varit så positiva att man sedan årsskiftethar infört den är sjukhusbaserade hemsjukvården som en rutin i Köpenhamn, säger Inger Hallström.

Självhushåll på sjukhus

Det finns flera liknande forskningsprojekt. Ett exempel är när barn insjuknar med diabetes. Efter att föräldrarna har fått lära sig diabetesbehandling under ett par veckors tid på sjukhus, upplever de ändå att övergången till vardagen är mycket svår. Man ska passa in behandlingen med familjens olika tider, andra matvanor, barnens aktiviteter mm. Då stämmer inte insulindoser eller blodsockervärde och den kunskap man förvärvade på sjukhus blir svår att tillämpa i hemmet.

-  Då utformade vi ett annat sätt att hantera diabetesbehandlingen i Lund – samma saker ska ingå som i det nationella vårdprogrammet men det görs på ett lite annorlunda sätt. Hela familjen erbjuds att bo på Ronald McDonald där man lagar sin mat självoch förhållandena liknar de man har i sin vardag. Familjen får daglig och personlig stöd utifrån sina aktuella behov av en diabetessjuksköterska och stannar kvar tills man känner sig mogen att komma hem.

De olika behandlingsmetoderna testas just nu.  Än så länge är det lite tidigt att dra några stora slutsatser men erfarenheterna är hittills goda.

Sagor istället för narkos

Även runt behandlingsmetoderna för långvarigt sjuka barn har man börjat man tänka annorlunda. För barn med cancer är det t. ex. ett stort problem att tvingas gå igenom många undersökningar där de, för att ligga still, måste sövas upp till fem gånger i veckan. Det finns alltid en risk i att bli sövd och det bliren ökad påfrestning för hela familjen. Genom att förbereda barnen på deras egen nivå med kunskap, lekar och modeller har man framgångsrikt kunnat använda sagor, filmer för att få barnen att vara stilla under behandlingen.

- Vår forskning ska tjäna till att underlätta vardagen så mycket det bara går för sjuka barn och deras familjer, avslutar Inger Hallström.

Text: ÅSA HANSDOTTER

Informatör, Inst.  för hälsa, vård och samhälle vid Lunds universitet

Related posts:

1. Diabetesvård i hemlik miljö på prov i Lund
2. Svensk vård vid cystisk fibros i toppklass
3. Erna Törnqvist: Sagor istället för narkos i magnetkameran

Foto: Dreamstime

Barn med nyupptäckt diabetes brukar de första veckorna vara inlagda på sjukhus. Nu vill forskare vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus jämföra vård i hemlik miljö med vård på sjukhus.

Under den första tiden med diabetes kan det vara svårt att få doserna av insulin att bli rätt i förhållande till vad man äter, hur mycket man rör sig osv.

Av tradition har man därför i Sverige valt att låta barn med nyupptäckt diabetes vara inlagda på sjukhus de första veckorna så att sjukhuspersonalen kan hjälpa till med detta.

En mer passiv roll på sjukhus

När familjen sen kommer hem och ska klara sig själv kan det bli problem, berättar diabetssjuksköterskan Irén Tiberg.

– De känner sig inte alltid förberedda på det som väntar dem då. På sjukhuset intar man lätt en passiv roll, och man utsätts inte heller för alla de olika situationer där problem kan uppstå.

Irén Tiberg berättar att de har utvecklat och studerat en vårdform där man är tre dagar på sjukhus i kombination med ungefär en vecka på ett boende intill sjukhuset i en mer hemlik miljö.

Studien vid Skånes universitetssjukhus har pågått sedan 2008 och närmar sig nu ett avslut. Därefter ska resultaten analyseras och en uppföljning på längre sikt göras. Hittills är deras erfarenheter mycket positiva.

Söker kunskap när man behöver den

– Genom att man får leva sitt liv lite mer som vanligt uppstår de situationer när man behöver kunskapen – och då söker den. Vi tror att inlärningsprocessen fungerar bättre då, säger Irén Tiberg.

I början finns en diabetessjuksköterska på plats som kan hjälpa till. Senare finns sköterskan tillgänglig på telefon.

– Vi vill att familjerna ska komma på rätt spår från början. När barnets blodsocker börjar svänga kan familjerna bli rädda. Därför behövs det telefonrådgivning en lång tid efteråt. Många har också upplevt det som en trygghet att ha kontakt med samma diabetessköterska.

Vården anpassad till familjens behov

Eftersom vården den första tiden sker i en mer hemlik miljö får också diabetessköterskan en bättre bild av hur familjelivet ser ut och kan lättare anpassa sina råd till familjens behov.

– Vi försöker anstränga oss för att se vad som är det bästa för just den här familjen, säger Irén Tiberg. Det är nyckeln i all vård och jag tror inte det tar mer tid. Men det är en av de saker vi ska utvärdera framöver. Idag är vården inte alltid organiserad så att den möjliggör det.

Text: NINA HULT

Related posts:

1. Vård utifrån barnens behov förenklar vardagen
2. Lund adopterar kromosom 19 i projektet HUPO
3. Uppfinning från Lund kan spåra tidig HIV-smitta

Foto: Dreamstime.

När hjärnan är väldigt ung är den också mycket öppen för påverkan och möjligheter till lärande är stort. Det är anledningen till att vi nu gör observationer redan under spädbarnsperioden för att hitta barn som visar tecken på att ha en genomgripande störning i sin utveckling – en så kallad autismspectrumstörning.

Autism är ett samlingsbegrepp på många olika diagnoser, men vid den här tidiga åldern är det för tidigt att ställa en detaljerad diagnos. Under våren 2011 inleddes observationer av alla åttamånaders spädbarn vid 40 barnavårdscentraler i Kronobergs landsting för att hitta barn som visar tecken på att behöva extra stöd. Bengt Sivberg, professor i vårdvetenskap, leder studien:

- Det kan gälla svårigheter att interagera, skapa ögonkontakt, kommunicera med hjälp av joller, gester och mimik. Ibland handlar det även om motoriska svårigheter och känslomässiga aspekter – det kan t. ex. vara svårare att trösta de här barnen, de kan ha lättare till gråt eller vara lättretliga.

Tidiga tecken

Med hjälp av ett observationsinstrument som kallas SÖK,  söker barnsjuksköterskorna på BVC tecken på störningar hos barnen. Barn som har svårigheter att interagera och kommunicera observeras ytterligare en gång inom en treveckorsperiod för att se om resultatet blir detsamma.

Behandlingen som följer kallas för Tidig spädbarnsintervention och pågår med hjälp av föräldrarna under sex månader i hemmiljö. Den går ut på att stimulera barnet att utveckla kommunikativa färdigheter och gemensam uppmärksamhet – d.v.s. att förälder och barn samtidigt fokuserar på samma sak.

Foto: Dreamstime.

Ögonkontakt

- I den gemensamma uppmärksamhetsträningen är fokus att etablera ögonkontakt. Stimulansen till barnet sker via mimik, småprat och gester. Eftersom kommunikationen mellan hjärncellerna är långsam hos de här barnen, tar det längre tid för dem att reagera, så det gäller att vänta in barnets reaktion och respons för att sedan ge positiv feedback.

Mildrar svårigheter

Syftet är att förbättra barnens funktionsnivå och mildra deras svårigheter och till och med undvika en senare diagnos. Den känslomässiga kommunikationen mellan barn och förälder kommer före den kognitiva utvecklingen – därför är det viktigt att utveckla kommunikation mellan barn och förälder tidigt. Att ha en tydlig struktur i sociala situationer hjälper även barn med den här typen av störning där förändringar medför svårigheter. Om barnet fortfarande uppvisar tecken på störning när det är 18 månader gammalt, gör man en mer omfattande utredning som kan leda till en diagnos.

Tidigt stöd – bättre prognos

- Många gånger känner föräldrarna tidigt att det är något annorlunda med barnet – ibland redan på BB. Den träning som görs med de här barnen är inget konstigt – det är samma interaktion som alla föräldrar gör med sina barn, man gör det bara i större omfattning och mer strukturerat. Vår förhoppning är naturligtvis att studien ska visa att man får en bättre prognos för barn med autism när vi hittar och stödjer dem så tidigt i livet.

Text: ÅSA HANSDOTTER

Institutionen för hälsa, vård och samhälle, Lunds universitet.

Related posts:

1. Screening för autism på BVC för tidig behandling
2. Ingrid Hansen Pupp: Hjärnans utveckling efter mycket för tidig födelse
3. Hans Bengtsson: Barns utveckling i tidig skolålder

Forskare i Lund har utvecklat en metod som gör narkosen överflödig i de flesta fall. Barnen förbereds med bland annat en sagobok och får sedan titta på film vid själva undersökningen.

Magnetkamerabild av hjärnan. Foto: Dreamstime.

Kan man få en femåring att ligga helt stilla i över en halvtimme? Minst så lång tid krävs för att man ska kunna genomföra en magnetkameraundersökning.

De flesta barn som genomgår en magnetisk resonanstomografi, eller magnetkameraundersökning som man säger till vardags, sövs rutinmässigt. Tekniken är nämligen känslig för rörelser och det krävs att patienten ligger helt stilla i en tunnel inuti magnetkameran. Undersökningen tar normalt mellan 30 till 60 minuter.

Risker med att söva

Röntgensjuksköterskan Erna Törnqvist ville ta reda på om även små barn kunde klara en undersökning utan att behöva sövas.

- Det finns alltid risker förenade med att söva någon så det är bra om man kan undvika det, säger Erna Törnqvist.

Förutom riskerna, då i värsta fall andningen kan slås ut, blir undersökningen dyrare eftersom narkospersonal måste vara närvarande och hela proceduren tar längre tid. Det leder till att man hinner med färre patienter, med längre köer som följd.

Utmaning att ligga stilla

Till skillnad från vuxna, som kan uppleva obehag och ibland även drabbas av panik i det trånga utrymmet inne i magnetkameran, tycks inte detta vara något större problem för barn.

- De flesta barn gillar att krypa i trånga utrymmen. En del barn blir förstås ledsna när de inte ser sina föräldrar men den riktigt stora utmaningen är att få dem att ligga helt stilla.

Sagobok och dockmodell

33 barn i åldrarna 3-9 år som deltog i studien, förbereddes inför undersökningen med hjälp av informationsmaterial som de fick hemskickat i god tid inför undersökningen. Materialet bestod dels av en enkel, illustrerad broschyr som i detalj förklarade hur undersökningen skulle gå till. Dessutom fick barnen en sagobok om Sjörövar-Sonja, en flicka som ska genomgå en magnetkameraundersökning, hur hon övar sig på att ligga helt stilla och hur hon sedan klarar undersökningen galant.

Foto: Erna Törnqvist

När barnen sedan kom till undersökningen fick de först leka med en dockmodell av en magnetkamera och även lyssna på de knackande ljuden som hörs när magnetkameran arbetar. Vid själva undersökningen fick de dessutom titta på film med hjälp av en spegelanordning. Barnen hade oftast med sig en egen favoritfilm. Enda kravet var att det skulle vara en lugn film som inte gjorde barnen alltför uppspelta.

- Vi hade en flicka som till synes låg alldeles stilla men bilderna blev suddiga hela tiden. Då upptäckte vi att hon sjöng med till filmen.

Hur gick det då, klarade barnen undersökningen utan att behöva sövas?

- Det visade sig att så många som 30 av totalt 33 barn kunde vara så pass stilla att vi fick bilder av acceptabel kvalitet, säger Erna Törnqvist.

Större studie väntar

Hon har fått många positiva reaktioner, både från andra sjukhus i landet men även från utlandet i samband med en internationell konferens i Boston.

- Jag och de som arbetar med magnetkameraundersökningar av barn här i Lund är överens om att detta är bra. Jag vill nu gå vidare med en större studie där vi systematiskt implementerar olika åldersgrupper och olika typer av undersökningar.

Erna Törnqvists har i sin avhandling även studerat vuxnas specifika upplevelser och behov vid magnetkameraundersökningar. Mer om detta i artikeln ”I en annan värld” – så upplevs magnetkameran.

Text: EVA BARTONEK ROXÅ

Related posts:

1. ”I en annan värld” – så upplevs magnetkameran
2. Uppföljningsprogram positivt för barn med typ 1-diabetes
3. Vård utifrån barnens behov förenklar vardagen

Foto: Dreamstime

När barn med cystisk fibros sprang fick de upp mycket slem. Det gav idén att kombinera en joggingtur med forcerad utandning och kontrollerad hosta. Bakom denna behandlingsform stod en sjukgymnast och en barnläkare i Lund på 80-talet.

Louise Lannefors är sjukgymnast vid CF-centret på Lungmedicinska dagvårdsavdelningen i Lund. Hon visar nu i  sin doktorsavhandling att personer som har sjukdomen cystisk fibros är mindre bensköra och har en jämförbar arbetsförmåga med normalbefolkningen.

Vården av patienter med CF har under det senaste kvartsseklet förbättrats och i dag kan i de flesta patienterna se fram mot både ett långt och aktivt liv. En viktig del av behandlingen är att underlätta för patienterna att evakuera det sega slem som samlas i de mindre luftvägarna på grund av att deras flimmerhår inte arbetar som de ska.

Tidigare gjordes det med hjälp av andningsgymnastik, en kombination av olika kroppspositioner och så kallade ”bankningar” på bröstkorgen, som var både tidsödande och i värsta fall plågsam för patienterna, framför allt barnen.

I början av 1980-talet introducerades i Lund en smidigare behandlingsform som i stället gick ut på att göra barnen fysiskt aktiva.

– Barnen sa själva att de fick upp mycket slem när de sprang och det var då idén dök upp hos en sjukgymnast och barnläkare som arbetade med CF, säger Louise Lannefors.

Enklare liv med fysisk träning

Upptäckten att fysisk träning fungerade som så kallad slemmobiliserade behandling gjorde att livet för patienter med CF förenklades. En joggingtur i kombination med en teknik bestående av forcerade utandningar och kontrollerad hosta kunde ersätta de komplicerade andningsövningarna som tidigare i vissa fall tog timmar i anspråk.

Fysisk aktivitet har också andra fördelar. Bland annat stärks skelettet och risken för benskörhet minskar vilket är stort problem i exempelvis USA.

– I vårt Lundamaterial har vi inte någon benskörhet.

En annan anmärkningsvärd effekt av träningen sågs på de svenska patienternas fysiska arbetsförmåga. Deras medelvärde var 99,9 procent jämfört med det förväntade värdet hos en normalpopulation.

– Det är nästan så att resten av världen inte tror på det, det är för bra för att vara sant.

Vissa sporter är bättre än andra för patienter med CF. Löpning fungerar bättre än cykling och simning eftersom löpning också bygger upp skelettet. Andra idrotter som kan vara lämpliga är sådana som innefattar träning av smidighet och styrka. God rörlighet i bröstkorgen och god hållning är viktigt för att må bra.

Barnens träning får också psykiska effekter.

– Ett barn som har CF tränar mer än de flesta andra i sin ålder och de är ofta bäst i klassen i gymnastik. Och bäst i klassen är bra för självförtroendet.

Metoden ännu inte spridd i världen

Trots att Sverige legat i framkanten under de senaste tjugo åren vid behandling av CF har den svenska modellen haft svårt för att få genomslag i övriga världen. Louise Lannefors menar att kultur, tradition och vårdens organisation är några orsaker till detta.

– I USA finns det en kultur för gemene man att inte anstränga sig fysiskt om du inte absolut måste. I stället har man utvecklat ”bankningsvästar” som ser ut som flytvästar som barnen använder under sina dagliga behandlingspass.

Dyra västar ersätter alltså en gratis joggingtur.

– Ekonomiska krafter kommer in och styr utvecklingen, säger Louise Lannefors som trots allt ser positivt på framtiden.

– Vår modell har länge intresserat kolleger i flera länder, både i Europa och på andra kontinenter, och de har under många år önskat en avhandling som visar att behandlingen fungerar. De vill arbeta som vi gör, men de tillåts inte göra det av sina chefer, eftersom det har saknats evidens.

Det finns med andra ord skäl att anta att hennes avhandling kommer att få stor betydelse världen över för patienter med CF.

– Jag tror det och förhoppningsvis kan den hjälpa mina kolleger att förändra vården, säger Louise Lannefors.

Text: SET MATTSSON

Artikeln är tidigare publicerad i HHLK News, från Divisionen för hjärna, hjärta, lungor och kärl vid Skånes universitetssjukhus, 4 februari 2011.

Related posts:

1. Cystisk fibros – en sjukdom som slår hårt mot lungorna
2. Andning och skelett stärks av fysisk träning
3. Vård utifrån barnens behov förenklar vardagen

Den tuffa behandlingen leder för en del till hormonella störningar som påverkar könsmognad och fysisk tillväxt. Andra kan drabbas av ofruktsamhet, hjärtkärl- och njurbesvär eller försämrad inlärningsförmåga.  

Genom att lära sig mer om dessa sena effekter av behandlingen kan sjukvården dels förbättra och mildra den botande behandlingen, dels hitta former som tar hand om dem som drabbats av behandlingens biverkningar i tonår och vuxen ålder.

Cancersjukvården i Lund introducerade en seneffektmottagning för barn som drabbats av cancer redan 1987. Tjugo år senare, 2007, anordnade Lund den första europeiska konferensen om sena komplikationer av barncancer

Detta blev startskottet till ett EU-projekt, PanCareSurFup (PanCare Childhood and Adoloscent Cancer Survivor Care and Follow-up Studies) där effekterna av cancerbehandlingen ska kartläggas. Projektet pågår i fem år och elva EU-länder deltar. Uppdraget är bland annat att utforma riktlinjer för vad som är bästa kliniska praxis för att i så hög grad som möjligt kunna bota utan att skada.

Text: PER LÄNGBY

Se ett inslag från TV4 Nyheterna om projektet, 3 februari 2011:

Related posts:

1. Teknikexplosion banar väg för bättre behandling av barncancer
2. Ärftliga faktorer vid barncancer kan vara underskattade
3. Testosteronbrist hos barncancer-behandlade

Foto: Matton

I en studie startad 1985 har man följt 48 kvinnor och tre män som drabbades av tonårsanorexi innan de fyllt 18 år. Parallellt har man studerat en exakt lika stor jämförelsegrupp med friska personer. Tre återträffar har gjorts med samtliga i studien, de två senaste när personerna var i genomsnitt 24 år respektive 32 år gamla.

Många deprimerade

När de var 24 år var fem personer som haft ätstörningar sjuka i depression, jämfört med två i kontrollgruppen. Åtta år senare, när de var i genomsnitt 32 år, var elva personer i ”ätstörningsgruppen” deprimerade – mer än dubbelt så många som tidigare – jämfört med fortsatt endast två personer i kontrollgruppen. Dessutom hade hela 50 av 51 personer i ”ätstörningsgruppen” någon gång drabbats av en depression, jämfört med 16 i kontrollgruppen.

– Det är en signifikant skillnad som visar att anorexia nervosa i många fall leder till depression, säger professorn i barn- och ungdomspsykiatri i Lund, Maria Råstam.

Påfrestande med etablering i vuxenlivet

Att mer än dubbelt så många i ätstörningsgruppen insjuknat i depression vid senaste återträffen, jämfört med vid träffen åtta år tidigare, har hon en förklaring till.

– Det är tydligt att de vid den tidigare återträffen, vid 24 års ålder, ännu inte etablerat sig i vuxenlivet. Vid 32 års ålder hade däremot alla exempelvis flyttat hemifrån och provat på arbetslivet.

Mer sårbara

Studien visar att så många som en fjärdedel av de 51 personerna i ätstörningsgruppen inte klarade av att arbeta eller studera när de i genomsnitt var 32 år, trots att bara tre av dem hade fortsatta ätstörningar. De var antingen långtidssjukskrivna eller sjukpensionärer.

– I vår studie har vi inte tittat närmare på det här, men andra studier visar att personer i den här situationen är mer sårbara, känsligare för stress och har svårare att ställa om vid olika händelser i livet, säger Maria Råstam.

Viktigt att följa upp

– Är man en sådan person kan anorexia nervosa vara den första psykiatriska sjukdom man möter i livet. Den kan sedan följas av tvångssyndrom och tydliga depressionsperioder.

Maria Råstam vill dock understryka att de flesta i studien trots allt blivit fria från sina ätstörningar och inte lider av några depressioner.

– Men det är viktigt att vi remitterar de här personerna till vuxenpsykiatrin och fortsätter följa dem när de blivit kvitt sina ätstörningar, säger hon.

Text OLLE DAHLBÄCK

No related posts.

Föräldrar med psykisk ohälsa kan inte alltid se sina barns behov och hjälpa dem i deras utveckling. Barnen riskerar därför att få svårigheter i kontakterna med omvärlden. Men extra personal på förskolan, ”kompletterande anknytningspersoner”, kan hjälpa sådana barn.

Birthe Hagström från Malmö stads sociala resursförvaltning har i sin doktorsavhandling studerat problemet och dess möjliga lösning. Hon har också tidigare arbetat på Viktoriagården i Malmö, en barnpsykiatrisk behandlingsinstitution som inriktar sig på det tidiga samspelet.

– Där var det tydligt att allt fler föräldrar med psykisk ohälsa sökte hjälp i sitt föräldraskap, berättar Birthe Hagström.

Kompletterande anknytningsperson

Små barns behov kan kollidera med de vuxnas förmåga och behov. Om barnen inte får sina behov tillgodosedda påverkas deras utveckling negativt. Dessa svårigheter börjar tidigt, men det är först när barnen visar symtom på att inte må bra som problemet uppmärksammas.

I sin avhandling följde Birthe Hagström fyra barn som fick var sin kompletterande anknytningsperson på förskolan – en pedagog vars uppgift var att skapa kontakt och en relation med barnet. Insatserna gjordes i samverkan med barnens föräldrar, som alla led av psykisk ohälsa.

Utbildning krävs

För att kunna arbeta som kompletterande anknytningsperson krävs troligen fortbildning. Via föreläsningar, studiecirklar och handledning erbjöds pedagogerna kunskap om anknytning och självutveckling under en treårsperiod. Effekterna av denna fortbildning studerades.

Foto: Dreamstime

Avhandlingen redogör bland annat för den positiva utvecklingen för barnen under den tid de följdes. I dag går samtliga i grundskola.

Barnen utvecklades

– De barn som erbjöds extra stöd var påtagligt försenade i sin utveckling. De var inte intresserade av vare sig vuxna eller barn, några visade stor oro och ingen kunde leka. Långsamt byggdes tilliten till pedagogen upp och successivt utvecklades barnen. Från att ha varit mycket ensamma fick de kamrater och kunde delta i förskolans aktiviteter och gemenskap, berättar Birthe Hagström.

En förskola i Malmö har nyligen påbörjat ett liknande arbete med att erbjuda barn i behov av utvecklingshjälp en kompletterande anknytningsperson. Andra kommuner i Sverige har också visat intresse.

Text: HANS-GÖRAN BOKLUND

Related posts:

1. BUP måste ge mer stöd åt föräldrar
2. Skånska barn med diabetesrisk ska följas i 15 år
3. Konferens om fetma och övervikt hos barn

Nästan sex av tio av de ungdomar på 13-18 år som har kontakt med Barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen BUP har depressiva besvär. När det gäller barn på 5-12 år finns sådana besvär hos tre av tio barn.

Det visar intervjuer i Halland, analyserade av Håkan Jarbin och Markus Andersson vid Landstinget Halland och Lunds universitet.

De flesta barn och ungdomar mår bättre ett år efter sin första kontakt med BUP. Så mycket som en fjärdedel har dock kvarstående besvär. Många föräldrar, framför allt till ungdomar mellan 13 och 18 år, anser också att de inte fått lära sig några sätt att hjälpa sina deprimerade söner och döttrar.

– Det visar att behandlingsmetoderna behöver utvecklas, och att BUP också måste bli bättre på att stödja föräldrarna, menar forskarna.

Standardiserad telefonintervju

Den första kontakten mellan föräldrarna och BUP är mycket viktig. Personalen måste ställa rätt frågor och inte missa några viktiga ledtrådar, och ingen som verkligen har behov av BUP får avvisas. För att göra bemötandet mindre påverkat av vilken personal som just då råkar vara i tjänst på mottagningen, och för att se till att inget missas, använder många landsting idag ett speciellt formulär för en 45 minuter lång inledande telefonintervju. Formuläret innehåller en lång rad frågor om de vanligaste diagnoserna och de vanligaste riskfaktorerna.

Lätt att missa

– Utan en sådan lista är det lätt att missa något. Om föräldrarna söker för att barnet har ångest, så kanske man bara ställer frågor om detta och glömmer att depression, ångest och ADHD inte sällan förekommer tillsammans, säger Markus Andersson.

Det är också lätt att missa någon av riskfaktorerna, som att någon av föräldrarna lider av en depression eller andra psykiska besvär, eller att det förekommer missbruk eller fysisk eller psykisk misshandel i hemmet.

– I Halland har det framkommit att någon form av misshandel finns med i bakgrunden av en fjärdedel av alla BUP-fall. Därför är det så viktigt att fråga om den saken, menar Markus Andersson.

Jämförs med läkarmöte

Han jämför i sitt avhandlingsarbete telefonintervjun med en diagnos ställd av en erfaren läkare som får träffa barnet/ungdomen och föräldrarna en hel dag. Jämförelsen ska visa om telefonintervjun fyller sin funktion, dvs. ger en riktig bild av barnets psykiska hälsa.

Text: INGELA BJÖRCK

Related posts:

1. Barn kan behöva långsiktigt stöd
2. Depressioner måste behandlas
3. Njurarna måste kontrolleras

– Man kan likna testet vid ett kognitivt EEG, säger forskaren Catarina Erikson. Det ger ett objektivt mått på koncentrationsförmågan, något som ofta är ett problem vid ADHD och andra neuropsykiatriska funktionshinder.

Genom att barnet eller ungdomen får benämna olika visuella stimuli så snabbt som möjligt, kan man beräkna graden av fluktuationer i betänketiderna. Det avspeglar individens koncentrationsförmåga.

– En stor fördel är att föräldrar och barn redan vid ett första test får svar på frågan om barnet har problem, förklarar docent Siegbert Warkentin.

Tester pågår

I en pågående utvärdering används testet även som ett komplement för att se om medicin mot ADHD verkar. Efter att barnet eller ungdomen först testats utan medicin och sedan igen någon timme efter medicinintag, kan man se om koncentrationsförmågan blivit bättre och om läkemedlet har gjort någon nytta.

– Det roliga är att barnet och föräldrarna också får ett omedelbart kvitto på om barnet fungerar bättre, säger Siegbert Warkentin.

Testresultatet är också tänkt som ett stöd för både föräldrar och skol- och vårdpersonal eftersom en förbättrad tankeförmåga efter medicinering innebär att barnet eller ungdomen kan följa med bättre i skolan eller hemma.

Problem hos många

Svårigheter med koncentration och uppmärksamhet är ett stort problem hos många och man räknar med att tre till fem procent av alla barn eller ungdomar har ADHD. Hur stor grupp vuxna som är drabbade är okänt idag men man tror att det kan röra sig om en stor grupp.

Det är möjligt att även använda testet som ett diagnoshjälpmedel vid andra neuropsykiatriska funktionshinder men i början har forskarna koncentrerat sig på ADHD.

Forskningen har gjorts på Barn- och Ungdomspsykiatriska kliniken på Skånes universitetssjukhus i Malmö och skett i samarbete med specialistsjuksköterskorna Karin Hansson och Pirkko Hamberg samt överläkare Peik Gustafsson.

Text: HANS-GÖRAN BOKLUND

Artikeln har tidigare varit publicerad i Nyhetsbrev för massmedia från Skånes universitetssjukhus, Medicinska fakulteten vid Lunds universitet, Labmedicin Skåne och Psykiatri Skåne, nr 5/2010.

Related posts:

1. Ny metod för att upptäcka tidig hjärnsvikt
2. Hans Bengtsson: Barns utveckling i tidig skolålder

Barnet kan på ett bättre sätt än tidigare leva sig in andra människors situation och uppleva empati.

Min forskning handlar om att beskriva och förstå dessa processer. Jag har utvecklat en teoretisk modell över faktorer som bestämmer barns tankar i empativäckande situationer.

Utifrån den undersöker jag vad som kan få en del barn att med tiden sluta engagera sig i andras problem.

Ökad social förståelse

Den förbättrade förståelsen av självet och andra under de tidiga skolåren har även konsekvenser för barnets förmåga till självreglering. Med ökad social förståelse blir det lättare för barn att reglera sina känslor och impulser med hjälp av tankar och uppmärksamhet.

I en nyligen genomförd studie visar vi hur en ökad social förståelse hjälper barn att styra sina känslomässiga reaktioner och på ett effektivt sätt lugna ner sig när så behövs.

Känslomässigt stöd i puberteten

Jag studerar även psykisk hälsa och välbefinnande hos barn. Psykisk ohälsa hos barn och ungdomar är ett allt större problem och det krävs en bättre förståelse för dess orsaker.

I ett aktuellt forskningsprojekt studerar vi hur problem som oro, dåligt självförtroende och tillbakadragenhet utvecklas när barn går in i puberteten. Som en del i detta undersöker vi deras tankar kring sina föräldrars tillgänglighet som känslomässigt stöd.

Vi intervjuar även föräldrarna för att få deras bild av de egna barnens behov. Tidigare forskning kring föräldraskap har visat hur förmågan att fungera som ett känslomässigt stöd för sina barn kan påverkas av hur man som förälder minns erfarenheter från den egna uppväxten.

Text: Hans Bengtsson

Från broschyren ”Professorsinstallation 15 oktober 2010″ som tagits fram av Kommunikationsavdelningen vid Lunds universitet.

Related posts:

1. Ingrid Hansen Pupp: Hjärnans utveckling efter mycket för tidig födelse
2. Ny metod för att upptäcka tidig hjärnsvikt
3. Skilda synsätt om tidig förlossning utredda

Många av de problem som för tidigt födda barn visar i 10-årsåldern hänger med ända tills de blir vuxna. Det visar en avhandling från Lunds universitet som bygger på en av de längsta nationella uppföljningar som gjorts av barn födda före 29:e graviditetsveckan.

För psykologen Anne-Li Hallin som arbetat med barn på prematuravdelningar och nu undersökt hur barnen klarar vuxenlivet så är det mest bestående intrycket hur bra de här barnen faktiskt klarar sig.

- Även om det finns vissa skillnader så är likheterna fler och som orolig förälder bör man tänka på att vården av de för tidigt födda ständigt blir bättre.

Skillnader består

Anne-Li Hallin har studerat drygt 100 artonåringar födda på 80-talet. Hälften av dessa föddes före 29:e graviditetsveckan, hälften efter fullgången graviditet. En första uppföljning gjordes vid 10 års ålder av professor Karin Stjernqvist. Då visade det sig bland annat att de för tidigt födda barnen hade koncentrationssvårigheter och svårare att klara skolan än andra barn.

När Anne-Li Hallin intervjuade samma grupp åtta år senare visade det sig att skillnaderna fanns kvar. De för tidigt födda klarade sig fortfarande sämre i skolan och färre valde teoretiskt gymnasium. Även avvikelser i längd och vikt höll i sig upp i vuxen ålder, liksom skillnader när det gäller sociala kontakter.

- För tidigt födda har ofta ett mindre kontaktnät, men de är lika nöjda med sitt sociala liv, vilket ju egentligen är det viktigaste, säger Anne-Li Hallin.

Emotionell utveckling

En annan skillnad gäller de för tidigt föddas förmåga att knyta an till andra människor, ett problem som i det långa loppet kan innebära en större risk att råka ut för mental ohälsa.

– Här behövs mer forskning, säger Anne-Li Hallin som förmodar att man skulle upptäcka samma anknytningsproblematik hos barn som varit svårt sjuka under spädbarnsperioden som hos de här barnen som har haft en turbulent start i livet. Hon hoppas att upptäckten ska leda till att sjukvården blir mer uppmärksam på samspelet mellan föräldrar och barn.

- Idag undersöks ofta den motoriska och neurologiska utvecklingen hos barnen medan man är mindre observant på emotionell utveckling och den oro det innebär för såväl barn som föräldrar att de första månaderna efter förlossningen måste tillbringas på sjukhus.

Färre kriminella

Uppföljningen av de för tidigt födda barnen visade alltså inga större skillnader mellan 10- och 18-årsåldern, förutom i ett hänseende; medan undersökningen i 10-årsåldern visade att de förtidigt födda barnen var mer utagerande, visade uppföljningen på rakt motsatt resultat: I vuxen ålder var de för tidigt födda mindre benägna att ta risker än sina jämnåriga och kriminell belastning var också mindre vanlig i den här gruppen.

Text: ULRIKA OREDSSON

Bild: Dreamstime och Ulrika Oredsson

Pressmeddelande från Lunds universitet 9 september 2010

Related posts:

1. Tillväxtfaktor hjälper hjärnans utveckling hos för tidigt födda
2. För tidigt född – vad händer i vuxen ålder?
3. Mycket för tidigt född som vårdas hud-mot-hud

Är det bra att operera barn mot fetma? Löper barn större risk än vuxna att drabbas av fetma efter en virussjukdom? Påverkar TV-reklam för ”skräpmat” barn att äta felaktig kost? Det är några ämnen som diskuteras och tas upp vid årets SPOC-konferens i Stockholm.

–  Konferensen läggs i anslutning till årets världskongress om fetma, berättar klinikchefen vid Barn- och ungdomscentrum, Skånes universitetssjukhus, Malmö. SPOC är en satellit till den stora konferensen som förväntas locka flera tusen deltagare.

Barn- och ungdomscentrum och Barnöverviktsenheten står som värdar för SPOC, som står för Scandinavian Pediatric Obesity Conference. Den pågår 9-10 juli i Stockholm.

Debatt om kirurgi

Under tvådagarskonferensen kommer ett hett ämne att tas upp till debatt. Är det bra att operera feta barn mot övervikt. Resultaten från den studie som innefattar klinikerna i Malmö, Göteborg och Stockholm kommer också att presenteras.

Hur dessa barn mår psykiskt kommer doktorand Kajsa Järvholm från den arrangerande kliniken att tala om.

Virus

För något år sedan konstaterades att det kan finnas ett virus som ligger bakom orsaken till barnfetma. I år presenteras studier som kan tyda på att barn löper större risk än vuxna att drabbas av detta virus.

En uppmärksammad undersökning, som visar att de barn som är fysiskt aktiva inte bara förbränner mer av kaloriöverskottet utan också skapar framtida skydd mot det, står också på programmet.

TV-reklam

I Kanada finns det skilda regler för tevereklam för barn i olika delstater. Där har påverkan på barn när det gäller hur mycket ” skräpmat” de äter jämförts i stater med restriktiva regler och stater utan regler. Barnen i de regellösa staterna åt inte mer onyttig mat än de med restriktioner.

Styrketräna

Tidigare har man avrått barn under 15 år att styrketräna. Det har inte ansetts nyttigt för kroppen. Nu finns det forskare som anser styrketräning även i yngre år före 15 års ålder är mer nyttig än farlig.

– Jag räknar också med att det blir intresse för presentationen av studier som undersökt om det går att programmera små barns gener så att de inte blir feta som vuxna, säger Kajsa Järvholm.

Bukfettmätare

Under de två dagarna 9-10 juli  presenteras en helt ny bukfettsmätarte. Den har konstruerats av Carl-Erik Flodmark.
 
Text: HANS-GÖRAN BOKLUND 

Pressmeddelande Skånes universitetssjukhus, 5 juli 2010.

Foto: Dreamstime

Related posts:

1. Ökad risk för artros även vid lätt övervikt
2. Bra tarmflora tidigt i livet kan förebygga fetma
3. Hur påverkas små barn av föräldrarnas levnadsvanor?

TEDDY- studien har sedan 2004, med hjälp av navelsträngsblod, identifierat skånska barn som har en ökad ärftlig risk att få diabetes. Nu fortsätter studien med uppföljning av 2500 av dessa barn tills de blir 15 år. Forskarna hoppas att TEDDY- studien ska ge svar på varför barn utvecklar diabetes.

Typ 1 diabetes drabbar nästan 1,5 procent av alla barn som föds i Sverige. Det betyder att över 800 barn och ungdomar insjuknar varje år. De allra flesta som får typ 1 diabetes har vissa ärftliga förutsättningar för att få sjukdomen. Genom att göra ett test kan man ta reda på om en individ har större eller mindre risk att insjukna.

Diabetes hos barn ökar

Typ 1 diabetes har blivit vanligare och det är nu klarlagt att barnen insjuknar i allt yngre åldrar. I Sverige insjuknar två barn per dag i typ 1 diabetes. Under de senaste 30 åren har fallen med typ 1 diabetes fördubblats. Varför det är så vet man inte.

Professor Åke Lernmark leder TEDDY-studien

– Genom TEDDY-studien vill vi få svar på varför en del barn får diabetes medan andra inte får sjukdomen, trots att de har samma ärftliga förutsättningar, säger professor Åke Lernmark vid Lunds universitet som ansvara för studien. Om vi ska lära oss att förebygga sjukdomen måste vi identifiera den utlösande orsaken.

TEDDY är en internationell studie som bedrivs i Skåne, Finland, Tyskland och USA och som bekostas av National Institutes of Health, den amerikanska hälsovårdsmyndigheten. Totalt har 425 000 nyfödda testas, varav 48 000 i Skåne. Av de testade skånska barnen hade 7,5 procent förhöjd risk för typ 1 diabetes jämfört med 6,5 procent i Finland och mindre än 5 procent i de övriga länderna. Med föräldrarnas godkännande kommer 2500 av de skånska barnen att följas tills de blir 15 år.

Barnen följs noga

De barn som följs gör tillsammans med sina föräldrar regelbundna besök på en TEDDY-mottagning var tredje månad fram till dess barnet är fyra år. Därefter kommer barnen på besök två gånger om året om barnet inte utvecklat antikroppar mot sina insulinbildande celler. Om barnet har antikroppar fortsätter besöken som tidigare med fyra besök per år.

– Vid varje besök väger och mäter vi barnen och tar blodprov. Föräldrarna får svara på frågor om exempelvis vaccinationer, sjukdomar och kost, berättar forskningssköterskan Jessica Melin. Familjen för även en matdagbok vid några tillfällen under året.

Hittills har sammanlagt 18 svenska TEDDY-barn utvecklat diabetes. I samtliga fall visste forskarna, genom prover som tagits på TEDDY-mottagningarna, att de var på väg att få diabetes. Man kunde i förväg se att barnen hade utvecklat antikroppar mot de insulinbildande cellerna.

– Tack vare att barnen var med i studien och vi kunde identifiera dessa antikroppar kunde vi förhindra ett allvarligt sjukdomsförlopp hos samtliga, konstaterar Åke Lernmark.

Pressmeddelande från Lunds universitet 29 juni 2010

Foto: Dreamstime och KG Pressfoto

Related posts:

1. Uppföljningsprogram positivt för barn med typ 1-diabetes
2. TEDDY – om orsaken till typ 1 diabetes
3. ”Finns det ett virus där kommer vi att hitta det”

För mycket, för dyrt, för sent eller för snålt?

En del förgiftar våra vattendrag. De flesta botar eller lindrar. Äldre får för mycket, men blir äldre tack vare dem. Nya, moderna kostar skjortan.

Läkemedel både lockar och skrämmer.

I det senaste numret av tidskriften Aktuellt om vetenskap & hälsa berättar forskare och specialister vid Skånes universitetssjukhus, Medicinska fakulteten vid Lunds universitet och Labmedicin Skåne bland annat om läkemedelsrester i naturen, om nyskapande metoder att mikrodosera mediciner och om helt nya läkemedel som är verksamma mot långsamma förlossningar, aggressiv prostatacancer, stroke och migrän. Dessutom diskuteras den brännande frågan om övermedicinering på våra äldreboenden.

Med mikrodosering testas läkemedel direkt på människa

Att testa nya läkemedel i djurförsök är en omväg. Sju av tio faller bort på vägen. Professor Sören Mattsson, vid Lunds universitet och sjukhusfysiker på Skånes universitetssjukhus i Malmö, och hans forskarlag finslipar nu tekniken med mikrodosering.

Försökspersonen får blott en hundradel av den tänkta dosen som är märkt med ett ofarligt radioaktivt ämne. Vid 22 av 25 testade läkemedel ger metoden en god fingervisning om hur de riktiga doserna uppträder i kroppen. Läs mer

Söker läkemedelsrester i vatten och avloppsslam

All medicin sugs inte upp av kroppen. Andelen läkemedelsrester i våra reningsverk är högre än de som kommer från utsläpp från fabriker. Men medan den biologiska risken av tungmetaller är noga undersökt, är läkemedelsresternas hormonstörande effekter försummad.

Estelle Larsson, doktorand vid organisk kemi på Lunds universitet, är en av dem som med enkla metoder kartlägger mängden farliga medicinrester i vatten och avloppsslam. Läs mer

Ny medicin påskyndar långsam förlossning

20-40 procent av alla förlossningar kan bli utdragna. Professor Anders Malmström vid Lunds universitet och hans forskarlag ser som en av orsakerna att vävnaderna i livmodern och livmoderhalsen är olika.

Man har nu patenterat ett medel som stimulerar sammandragningarna i livmodern samtidigt som det ökar livmoderhalsens förmåga att öppna sig. Fas-2-studier visar att ingen förlossning då blir längre än tolv timmar. Läs mer

Ny revolutionerande migränmedicin

Nästa år finns ett nytt läkemedel mot migrän på marknaden. Medicinen kan till skillnad från de gamla även tas av personer med hjärtbesvär.

Professor Lars Edvinsson vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus i Lund har haft en 25 år lång resa fram till erkännandet. Läs mer

Tar fram medicin mot sena aggressiva tumörer

Cancervården har i dag svårt att hindra aggressiva cancerceller från att sprida sig till lever och lungor.

Jenny Liao Persson, docent i experimentell cancerforskning, och professor Olof Sterner vid organisk kemi, båda på Lunds universitet, har funnit en läkemedelskandidat som utan att den ger större biverkningar har gett bra resultat i sena aggressiva stadier av prostatacancer. Läs mer

Läkemedel för äldre måste kvittas mot tid

Läkemedel har stor del i vår allt längre livslängd. Men olämplig läkemedelsbehandling anses vara orsaken till uppemot 30 procent av alla sjukvårdsbesök för personer över 65 år. Ändå ligger Sverige inte i topp i kostnader för mediciner per individ.

Överläkare Robert Rydbeck vid Skånes universitetssjukhus i Lund säger att svensk äldrevård har stor kunskap om läkemedel. Vad som fattas är tid att möta den äldres oro och att ersätta mediciner med stimulans. Läs mer

Läs dessa och övriga artiklar i Aktuellt om vetenskap & hälsa, juni 2010:

• Lång väg ut till apoteken
• Medicin som socker på frukostflingorna?
• Samhället bör bidra med mer
• Tuffa villkor för försök
• Dags att återvända till naturens skafferi efter läkemedel
• Rätt från början med mikrodoser
• För många läkemedel?
• Minska misstagen med mediciner
• Test på hög höjd för ny hjärtmedicin
• Snart finns vaccin mot hjärtinfarkt
• Starka ämnen ledtrådar för smärtforskning
• Snabbare förlossningar
• Kroppens egen medicin skyddar mot infektion
• Nyttiga bakterier kan hjälpa sjukvården
• Apotekarutbildning i Lund och Köpenhamn
• Ny kontrastvätska blev fullträff
• Metod mot aggressiv spridning av cancer
• Ny migränmedicin blockerar attacken
• Har han medlet mot SARS?
• Kan genterapi hjälpa mot Parkinsons?
• Markörer visar vägen till bättre cancervård
• Via toaletten ut i naturen …

Related posts:

1. Nytt vapen mot aggressiva bakterieinfektioner
2. Mat som – eller istället för – medicin?
3. Fem nya professorer vid Medicinska fakulteten

Genom lyckade vaccineringar har till exempel sjukdomen smittkoppor utrotats från jordens yta, och snart också polio.

Kristian Riesbeck forskar i dag för att få fram vaccin mot Haemophilus och Moraxella, bakterier som orsakar öroninflammation hos barn och luftvägsinfektioner hos vuxna. Luftvägsinfektionerna är vanligast hos patienter som lider av KOL, kronisk obstruktiv lungsjukdom, men drabbar någon gång i stort sett alla åldersgrupper i samhället.

– Bakterierna har en fantastisk förmåga att överleva hos friska utan att ge symtom, säger han.

Men vid en samtidig virusinfektion kan de orsaka mycket besvär. I sämsta fall kan bakterierna dela sig ett par gånger i timmen och formligen explodera.

Kunskap om bakteriernas yta leder till nya vaccin

– Därför är det viktigt att vi lär oss mer om bakterierna för att sätta hårt mot hårt. Ett av målen med min forskning är kartlägga strukturer hos luftvägsbakterier som kan användas i nya vaccin, säger Kristian Riesbeck.

Som exempel ger han Synflorix, ett nytt pneumokockvaccin med protein D från Haemophilus som bärarprotein. Protein D är en originalupptäckt från Medicinsk mikrobiologi i Malmö. Vaccinet ger skydd mot både blodförgiftning och öroninflammation orsakad av pneumokocker, och har även en partiell effekt mot Haemophilus.

Det har redan introducerats i Australien och Brasilien och accepterats i några svenska landsting i Sverige. Synflorix kommer också via Bill Gates välgörenhetsfonder att bli tillgängligt för barn i tredje världen.

Infektioner stort problem

Kristian Riesbeck är oroad över infektionssjukdomar som kan drabba oss som en blixt från en klar himmel.

– Infektionssjukdomarna utgör ett av världens största problem. Lägg därtill problemet med resistenta bakterier som antibiotika inte hjälper mot, så kan ett riktigt stort hot uppstå.

HANS-GÖRAN BOKLUND

Artikeln har tidigare varit publicerad i Aktuellt om vetenskap & hälsa, november 2009.

Related posts:

1. De försöker överlista bakteriers samverkan
2. Bakterier vilseleder immunsystemet
3. Vaccinering mot Alzheimers väntas inom några år

Foto: Dreamstime

Det säger Cecilia Kjellgren som tillsammans med Gisela Priebe forskar om ungdomars sexualitet. Båda är verksamma vid Avdelningen för barn- och ungdomspsykiatri vid Lunds universitet.

Cecilia Kjellgren har i sin forskning inriktat sig på att studera de ungdomar som utsätter andra för sexuella övergrepp och Gisela Priebe utgår framför allt från de drabbades perspektiv i sin forskning.

Enkätstudie ger ny kunskap om ungdomars sexualitet

– En pojke som säger att han har utsatts för våldtäkt av en flicka blir inte tagen på allvar idag, säger Gisela Priebe. Få polisanmäler och de anmälningar som görs leder inte till åtal. Det är snarare så att en pojke som berättar att han har utsatts för sexuella övergrepp av en flicka hånas för detta. Han känner sig kränkt och skuldbelägger i stället sig själv.

Under 2003 och 2004 gjordes en enkät där Gisela Priebe och andra forskare i Sverige och Norge ställde frågor till drygt 4300 gymnasieungdomar kring deras sexualitet. I form av anonyma enkäter fick ungdomarna, som var i 18-årsåldern, svara på en mängd olika frågor.

Någon liknande enkätstudie om ungdomar som utsätter andra för sexuella övergrepp har tidigare inte gjorts och den gör det nu möjligt för forskarna att få fram ny kunskap och en ökad förståelse för dessa ungdomar.

Liknande riskfaktorer inblandade

– Vår studie sätter nytt ljus på frågan om flickor som begår sexuella övergrepp, menar Cecilia Kjellgren. Vi kan bland annat se att pojkar och flickor som utsätter andra för sexuella övergrepp har ett liknande beteende. Det är liknande riskfaktorer inblandade.

Både pojkar och flickor som utsätter andra för sexuella övergrepp har ofta en fixering vid sex, tittar på våldsamma porrfilmer och ursäktar sitt beteende med att lägga över skulden på andra genom att tro på olika ”våldtäktsmyter”, som att motstånd skulle uppmuntra till sex.

Ofta finns också alkohol och andra droger med i bilden, och forskarna menar också att ungdomarnas ökade närvaro på internet kan spela en roll. Inte sällan beskriver de även brister i relationen till sina föräldrar.

Viktigt hitta de som utsätter andra för sexuella övergrepp

– Tidigare kände man inte till att flickor begår sexuella övergrepp och att de gör det på ett liknande sätt som pojkar, säger Cecilia Kjellgren. Ett viktigt budskap till dem som jobbar kliniskt med detta på till exempel ungdomsmottagningar är att inte utesluta möjligheten att även flickor kan utsätta andra för sexuella övergrepp.

Cecilia Kjellgren menar att den medvetenheten behöver finnas med i mötet med både de ungdomar som kan ha utsatts för tvingande sex som de som har ett oroande sexuellt beteende.

– Hälften av flickorna i undersökningen som uppger att de har utsatt andra för sexuella övergrepp har gjort det mer än en gång. Och det är viktigt att dessa flickor upptäcks och får hjälp, inte minst för att förhindra nya övergrepp, säger Gisela Priebe.

NINA HULT

oktober 2009

Artikeln är tidigare publicerad som Månadens vetenskapliga artikel vid Medicinska fakulteten, Lunds universitet.

Related posts:

1. Ökad risk för artros även vid lätt övervikt

Odlingsplatta med bakterier. Foto: Dreamstime

Forskare vid Universitetssjukhuset i Malmö har upptäckt en helt ny signalväg som bakterier använder för att aktivera B-celler i immunförsvaret. Något som kan ha betydelse för en framtida utveckling av vaccin mot infektioner i de övre luftvägarna.

– Ju mer man känner till om förloppet vid en bakterieinfektion, desto större är möjligheterna att bekämpa den, säger Kristian Riesbeck som är professor i Klinisk Bakteriologi vid Lunds Universitet och verksam vid Universitetssjukhuset MAS. Projektet är en del av Lunds Universitets programområde ”Blood & Defence”.

Målet för Kristian Riesbecks forskning är att på sikt hitta ett vaccin mot infektioner i de övre luftvägarna. Dessa infektioner orsakas av bakterier som Haemophilus och Moraxella och kan bland annat leda till öroninflammationer hos barn eller förvärra tillståndet hos vuxna med lungsjukdomen KOL. Moraxella-bakterier har mycket snabbt utvecklat resistens mot penicillin, vilket också bidrar till intresset hos forskarna att bättre förstå dessa bakterier.

B-celler bekämpar bakterier och virus

– Traditionellt brukar man prata om att immunförsvaret har två olika delar – det medfödda och det anpassningsbara (adaptiva). Det vi har sett i vår studie är att dessa är ytterst beroende av varandra, berättar Johan Jendholm som numera är postdoc vid Biotech Research and Innovation Centre (BRIC) vid Köpenhamns Universitet.

Malmöforskarna har studerat B-celler från halsmandlar hos barn för att försöka förstå hur B-cellerna bekämpar bakterien Moraxella. B-cellerna är en viktig del i kroppens anpassningsbara immunförsvar och har som sin främsta uppgift att lära sig att känna igen olika främmande mikroorganismer för att antikroppar snabbt ska kunna tillverkas i kroppen vid en infektion. I halsmandlarna finns en reservoar av B-celler som kan bekämpa bakterier och virus så snart de har kommit in i kroppen via luftvägarna.

Ny kunskap om hur B-celler aktiveras

För första gången har man sett att B-celler har en förmåga att binda till hela Moraxella-bakterier och ta in dessa inuti B-cellerna. Det leder till att B-cellerna aktiveras vilket sätter igång en reaktion i immunförsvaret.

– Den teori vi har för närvarande är att detta leder till en tillverkning av ospecifika antikroppar som inte är till nytta för immunförsvaret. På så sätt fördröjs immunförsvaret och bakterierna får tid att slinka undan immunförsvaret och därmed få fäste i vår kropp, säger Johan Jendholm.

Forskarna såg också att en viktig del av kroppens medfödda immunförsvar kunde förstärka aktiveringen av B-cellerna. Hos människan finns tio så kallade TLR-receptorer och några av dem finns inuti eller på B-cellernas yta. De känner igen olika strukturer hos mikroorganismer som inte förändras med tiden, till exempel bakteriernas DNA.

– Vi såg att den receptor som kallas TLR 9 är kopplad till B-cellernas aktivering vid en infektion av Moraxella-bakterier. Det är en helt ny signalväg för aktivering av B-celler som man tidigare inte har känt till. Det är en spännande upptäckt som har gett oss helt ny kunskap om hur B-cellerna aktiveras, avslutar Kristian Riesbeck.

NINA HULT

maj 2009

Artikeln är tidigare publicerad som Månadens vetenskapliga artikel av Medicinska fakulteten vid Lunds universitet.

Related posts:

1. Immunsystemet och fettinlagringar i blodkärlen
2. Probiotiska bakterier – nytt vapen mot Multipel Skleros
3. Resistenta bakterier med hem från utlandsresan

– Jag vill veta varför barn får antikroppar mot insulinproducerande celler och varför barn med antikroppar får diabetes, säger barnläkaren Helena Elding Larsson. Hon deltar i TEDDY-projektet och DiPiS-projektet, som följer barn med risk för diabetes.Antikroppar ingår i kroppens naturliga immunförsvar. Vid typ 1-diabetes finns det vissa antikroppar som visar att immunförsvaret blivit överaktivt och börjat angripa de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln. Dessa antikroppar utgör därför ett tidigt varningstecken.

Vill försena diabetesdebuten

Helena Elding Larsson arbetar nu med en ny studie i samarbete med alla barnkliniker i Region Skåne. Studien ska gälla 50 barn som har minst två av de diabetesanknutna antikropparna. Hälften kommer att behandlas med det ännu inte godkända läkemedlet Diamyd, den andra hälften med en verkningslös substans (placebo).

– Förhoppningen är att min forskning kan bidra till att försena debuten av diabetes – kanske till och med helt förhindra att den bryter ut, säger hon.

”Vaccin” mot diabetes

Tidigare har forskare visat att behandling med Diamyd verkar kunna spara lite av funktionen hos de celler som producerar kroppens eget insulin. Men dessa studier är gjorda på barn som redan har diabetes, och ett tidigare ingripande kanske kan ge ännu bättre resultat.

– Vi hoppas att behandlingen fungerar även på barn som ännu inte fått diabetes, men där antikroppar visar att processen med sjukdomen är igång.

Populärt beskrivs det Helena Elding Larsson arbetar med som vaccin mot diabetes. Hon är själv dock noga med att framhålla att det rör sig om immuntoleransbehandling. 6 procent av barnen med ökad genetisk risk – de som följs i TEDDY och DiPiS, se faktaruta – får diabetes någon gång i livet. De som har någon av antikropparna mot GAD, IA2, insulin, samt ZnT8 löper större risk än andra barn att få sjukdomen. Risken ökar med antalet antikroppar som individen bär på.

Text: HANS-GÖRAN BOKLUND

Artikeln är tidigare publicerad i Aktuellt om vetenskap & hälsa, november 2009

Related posts:

1. Uppföljningsprogram positivt för barn med typ 1-diabetes
2. Än är hoppet inte ute för diabetesvaccinet GAD
3. I väntan på diabetesvaccinets effekt

Hennes doktorsstudier är bland de första i världen att forska om hur barn som behandlas kirurgiskt mot fetma mår psykiskt. Det finns bara några studier sedan tidigare, gjorda i USA. Hittills har elva barn skickats från Barnöverviktsenheten till Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg där alla operationer sker.

– Jag tittar både på den och på den familjeterapeutiska behandling, SOFT, som används vid Barnöverviktsenheten i Malmö, berättar hon.

Kajsa Järvholm studerar patienternas självbild, kroppsuppfattning, grad av depression, ångest, ilska och normbrytande beteende.

En fråga hon också gärna vill ha svar på är hur sambandet mellan fetma och psykisk ohälsa ser ut.

– Från tidigare studier är det känt att de ungdomar som söker behandling mår sämre än andra, men frågan är om detta gäller också för dem som är yngre.

Viktigt är också att se om det finns ett samband mellan psykisk hälsa och resultatet av viktnedgången. Finns det undergrupper av överviktiga barnoch ungdomar som behöver mer psykologiskt stöd för att lyckas än andra.

Kajsa Järvholm arbetar halvtid med sin avhandling och halvtid i den kliniska verksamheten med patienter. Det underlättar överförande av forskningsrön till klinisk verksamhet.

Text: HANS-GÖRAN BOKLUND

Artikeln har tidigare varit publicerad i Aktuellt om vetenskap & hälsa juni 2009.

No related posts.