Foto: Dreamstime

Vägbuller ökar risken för högt blodtryck. Dagar med dålig luft är det fler som drabbas av stroke. Pendlare är mer stressade och sover sämre än de som kan gå eller cykla till jobbet.

Det är några fynd från Avdelningen för arbets- och miljömedicin som gett genklang i medierna både i Sverige och utomlands. Nyheten om sambandet mellan vägbuller och högt blodtryck ledde t.ex. till ett inslag i BBC, som sedan plockades upp av tidningar, nyhetsbyråer och webbplatser i hela världen.

30–50 åringar mest bullerstörda

– När bilismen ökar är det ju allt fler som blir störda. Det är många miljoner människor världen över som plågas av trafikbuller, säger Theo Bodin som en förklaring. Han är doktorand i arbets- och miljömedicin och studiens huvudförfattare.

Studien visade inga stora skillnader mellan män och kvinnor, invandrare och svenskfödda eller personer i olika socialgrupper. Åldern däremot gav utslag: det var framför allt för människor på 30–50 år som bullerstörningar hängde samman med högt blodtryck.

Foto: Colourbox

– I den åldern har man fullt upp med att få ihop karriär, familj och boende, vilket kan ge en ökad känslighet. Det är också i medelåldern som högt blodtryck börjar dyka upp, och de som är bullerstörda kanske får det extra tidigt, funderar Theo Bodin.

Han arbetar nu med en ny studie där 10.000 skåningar följs i en tioårsperiod. Då kommer man att kunna se när problemet med högt blodtryck först visar sig, och om det samspelar med hur mycket vägbuller personerna utsätts för i sina bostäder.

Sjukvårdsregister och GIS

Forskarna på Arbets- och miljömedicin är experter på att kombinera uppgifter ur sjukvårdsregister och folkhälsoenkäter med data från GIS, geografiska informationssystem. GIS-modellerna i sin tur kombinerar vanliga kartor med uppgifter om buller, luftföroreningar och andra hälsorisker. På så sätt kan man studera t.ex. hur buller påverkar människors psykiska hälsa, om kvinnor i luft­förorenade områden får barn med lägre födelsevikt, om det finns något samband mellan luftföroreningar och diabetes, och om dålig luft ökar risken för stroke.

Luftkvalitet och stroke

Forskaren Anna Oudin är den som studerat stroke. Hon jämförde hur många patienter som kommit till sjukhus med stroke under dagar med ren luft respektive dagar då mycket smutsig luft blåst in över Skåne. När halten av förorenade partiklar var störst visade sig risken för stroke vara 13 procent högre än när luften var som renast. Riskökningen var ännu större för patienter som redan haft en stroke.

– Det finns flera möjliga förklaringar till det här sambandet. En är att föro­reningarna förstärker en pågående inflammation i blodkärlen, en annan att de minsta partiklarna vandrar över till blodkärlen och orsakar blodpropp, säger Anna Oudin.

Långpendlig med bil inte så stressigt

Den uppmärksammade forskningen om pendlares hälsa leds av Kristina Jakobsson. Utifrån enkätsvar från 21.000 skånska pendlare har hon visat att bil-, tåg- och busspendlare mår sämre än de som cyklar eller går till jobbet. De har både mer stress, mer sömnsvårigheter och mer sänkt vitalitet och välmående.

Foto: Colourbox

Att pendling kan vara stressande är inte svårt att förstå. Andra fynd i studien var däremot mer överraskande, som att bilpendlare som körde mer än en timme enkel resa mådde bättre än de som hade kortare restider.

En förklaring kan vara att så lång bilpendling i Skåne antagligen inte bara innebär trängsel i stadstrafiken, utan också lugn landsvägskörning med en talbok, ett radioprogram och en möjlighet att varva ner.

– De som pendlar långt med bil är dessutom ofta män med hög inkomst. Det är en grupp som allmänt sett är vid god hälsa, säger läkarstuderande Erik Hansson, som gjorde analyserna i studien.

Pendling slår olika

Kristina Jakobsson tycker att det borde talas mer om kön och klass i samband med pendling.

– Bilpendlarna är oftast män med högre inkomst, medan kollektivtrafikpendlarna oftast är kvinnor med lägre inkomst. Och det är skillnad mellan att pendla i en bekväm bil och att behöva passa bussar och tåg, kanske med flera byten, påpekar hon.

Somliga pendlare – oftast de som är välutbildade – har också friheten att arbeta hemifrån någon dag i veckan. Den friheten finns inte för de kvinnodominerade yrkena i skola, barnomsorg, sjukvård, handel och service.

– Visst är det bra för hälsan att ha jobb. Men när pendlingen gör den totala arbetsdagen mycket lång finns det också klara nackdelar. Om väldigt många pendlar är det kanske inte heller bra för samhällslivet, för vem orkar engagera sig i hemortens aktiviteter efter en lång rese- och arbetsdag? undrar Kristina Jakobsson.

Både av miljöskäl och hälsoskäl tycker hon att man måste ifrågasätta en ohejdad regional expansion. Lagen om åtta timmars arbetsdag kom för snart hundra år sedan och hälsades då med glädje – men nu förlängs arbetsdagarna i stället med långa restider.

Text: INGELA BJÖRCK

Artikeln är tidigare publicerad i LUM (Lunds universitets magasin ) 2012-04-24

Related posts:

1. Den yttre miljön påverkar hälsan mer än vi tror
2. Dålig hälsa vanlig bland funktionshindrade
3. Hemmiljö påverkar genetiska risken för drogmissbruk

Sjukgymnastens roll är att både vägleda och behandla vid t ex långvarig smärtproblematik. Tillsammans formuleras mål och delmål och man kommer överens om vad som kan uppnås. Det kan gälla olika typer av konkreta förändringar i arbets- och livssituationen. Ett mål för många som söker primärvård idag är att öka sin fysiska aktivitetsnivå och där är fysisk aktivitet på recept ett viktigt koncept. På individnivå handlar förändringsarbete mycket om att öka motivationen till att vilja förändra sitt beteende:

- Många har en låg tillit till sin förmåga att själv klara av att förändra sin arbets- och livssituation. Vi har utvecklat instrument som mäter individens motivation och sedan tittar vi närmare på vilka faktorer som kan höja den, berättar Gunvor Gard.

En gemensam nämnare för att höja motivationen är det sociala stödet från arbetsgivare, arbetskamrater, familj och vänner. När det gäller personer med långvarig smärtproblematik samarbetar Gunvor med primärvården för att lyfta fram och utvärdera relevanta åtgärder för att minska smärta och öka funktions- och arbetsförmåga.

Men Gunvor arbetar även mycket med att utvärdera psykosociala och organisatoriska förändringar – till exempel hur personalen mår när man genomför en omorganisation. Eller hur man genom hälsofrämjande insatser på arbetsplatsen kan hjälpa arbetstagare till ökad hälsa och arbetsförmåga.

- Det är viktigt med ett helhetsperspektiv på hälsa och arbetsmiljö där vi har balans mellan arbetets krav och den egna kapaciteten för att vi ska klara av arbetslivet och/eller en rehabilitering tillbaks till arbetet, avslutar Gunvor.

Text & foto: ÅSA HANSDOTTER

Nyhet från Institutionen för hälsa, vård och samhälle, Lunds universitet.

Related posts:

1. Rullstolar och bänkpressar – visst hör de ihop!
2. Kropp och själ hör ihop
3. Gunnar Flivik: Allt bättre resultat för proteskirurgin

- Man måste hela tiden hålla koll, säger Catarina Nordander, överläkare vid Arbets- och miljömedicin, Labmedicin Skåne. Catarina Nordander ansvarar för kinikens verksamhet inom arbetsrelaterade besvär i rörelseorganen.

Klniken utreder patienter med misstänkt arbetsrelaterade besvär i rörelseorganen. En viktig del i arbetet är också att tidigt kunna fånga upp problem, helst redan innan de lett till svåra besvär och sjukskrivningar. Därför gör man fältprojekt i olika arbetsmiljöer. Just nu pågår undersökningar om kassaarbete, postsortering, och arbete inom vård och skola.

Tufft för styckare

Arbets- och miljömedicin har en lång tradition av att studera hälsorisker i olika sorters arbetsmiljöer. Hur är då läget på den svenska arbetsmarknaden?

-De kemiska hälsoriskerna har minskat, och det har hänt mycket inom vissa sektorer, som till exempel inom livsmedelsindustrin. De skadliga ensidiga industrijobben har också blivit färre, men det är snarare på grund av ökad automatisering än på grund av förbättrad ergonomi. och dessvärre dessutom för att de jobben lämnat landet. Men många problem kvarstår, konstaterar Catarina Nordander. Det gäller till exempel styckningsbranschen där jobben fortfarande är tunga och ensidiga och utförs i högt tempo i kylslagen miljö.

- Styckarna är den mest belastade yrkesgrupp vi sett, med en hög andel underarms- och handbesvär. Att förbättra deras arbetsmiljö handlar främst om att sänka tempot. Idag får man inte stycka mer än sex timmar per dag enligt Arbetsmiljöverket.

Det är ett steg på väg, men Catarina Nordander tycker att det hade varit bättre med ett fast riktvärde när det gäller handledsvridningar. Arbets- och miljömedicin har här tagit fram en egen mätutrustning som de använder vid fältstudier: hur mycket böjs handleden vid arbetsmomentet, hur fort går det och hur många gånger per tidsenhet utförs handledsböjningen?

-Gällande regler tar inte hänsyn till hastigheter för dessa har tidigare inte gått att mäta. Men vi kan göra det och vi använder oss också av resultatet. För det finns, till exempel, ett samband mellan mätresultat och sjukdomar: Ju snabbare man rör handleden desto fler sjuka. Det här framkommer tydligt när exponeringen går att mäta.

Vi står fria

Arbets- och miljömedicin anlitas av flertalet aktörer: Företagshälsovården kan skicka patienter till dem; facken kan ”remittera” på så sätt att patienten gör en egenremiss bland annat inför arbetsskadeprövning; och övriga vården hänvisar rutinmässigt patienter till enheten. Däremot är det numer mindre vanligt att Försäkringskassan kontaktar dem.

-Men vi tar också egna initiativ: Inom ramen för vårt förebyggande ansvar går vi ut och göra egna fältundersökningar där vi misstänker att det kan finnas problem. Samtidigt får vi möjlighet att informera om hur belastningsskador kan undvikas. Vi står fria att agera och det är viktigt, poängterar Catarina Nordander.

- Arbete i butik karaktäriseras av snabba rörelser och att jobbet är tungt och repetitivt. Både de som plockar upp varor och de som sitter i kassan utsätts för belastning. Kan man därför införa arbetsrotation visar det sig att personalen mår bättre. Arbetsmiljöverket har också lagt begränsningar om hur länge man får sitta i kassan under ett arbetspass.

Även byggbranschen är behäftad med klassiska risker för arbetsskador. I den senare branschen förekommer det också vibrationer vid en hel del arbetsmoment.

- Vi måste titta på vad kombinationen ergonomi och vibrationer kan betyda.

Ta bort ensidigheten viktigare än verktygen

Catarina Nordander är mindre intresserad av att arbets- och miljömedicin skulle vara med och utveckla mer ergonomiska verktyg för industrin. Är de ensidiga arbetsmomenten kvar så är problemen det också, menar hon. Och vad som är problem har enheten god kännedom om genom sina kanaler:

- Våra patienter, våra fältstudier och övriga kontakter som kliniken har ger oss en mycket god insyn i vad som är aktuella och relevanta problem i arbetslivet. Vi har även ett nära samarbetet med Lunds universitets Avdelning för arbets- och miljömedicin, vilket gör det möjligt för oss att fördjupa oss, och göra vetenskapliga studier, som kan publiceras och därmed spridas långt utanför närområdet. Detta finansieras via externa forskningsanslag.

Nära kontakt med forskningsvärlden

- De fördjupade kunskaper vi får, genom den nära kontakten med forskningsvärlden, kan sedan föras tillbaka och utnyttjas i vårt klinikarbete. Vi är därför ett bra exempel på välfungerande translationell forskning, dvs medicinsk forskning som bygger på nära och ömsesidigt utbyte med konkreta vårdfall eller liknande exempel från verkligheten.

Ett exempel på sådana här studier är att universitetsavdelningen för arbets- och miljömedicin var med och utvärderade glasögon med speciella prismor vilka ger tandläkare en bättre arbetsställning. Västra Götalandsregionen har beslutat att erbjuda tandläkare och tandhygienister sådan glasögon, och arbets- och miljömedicin kommer att medverka i utvärderingen av effekter på hälsotillståndet på lång sikt.

Det senaste är annars att data som samlats in under mer än 20 år om arbetsmiljöproblem nu håller på att sorteras in i en databas. Det här kommer att utgöra en viktig källa för framtida forskning. Men nu är tiden dock mogen, menar Catarina Nordander, för Arbetsmiljöverket att sätta in mer utarbetade regler för handledsrörelser inom industriarbete, montering, packning och liknande arbetsuppgifter.

För som Catarina Nordander avslutar:

- Det är svårare att skydda folk från dålig ergonomi än dålig luft.

Text: ANNA-MI WENDEL

Tidigare publicerad av LUMSI, 17 februari 2012

Related posts:

1. För ”effektivt” arbete kan ge riskbelastning
2. Metod att mäta muskelbelastning intresserar industrin

Det finns nämligen välutvecklade metoder för detta.

– Men samhället saknar uppsatta gränsvärden för när en risk för skada kan uppstå. Trots detta är vår kliniks expertis mycket efterfrågad, påpekar Gert-Åke Hansson på Arbets- och Miljömedicin vid Labmedicin Skåne.

Nyligen mätte Gert-Åke Hansson och teamet arbetet på ett stort internationellt företag i Sverige. Muskelbelastningen var där mindre än för riskgruppen styckare, som oftast framstår som den mest belastade av yrkesskador.

I gengäld fann man att om företaget ökade produktionen, ökade också de återkommande arbetsmomenten och även risken för arbetsskador.

Företaget hade hittat klinikens mätmetod i en artikel i Bulletin från Arbets- och miljömedicin i Lund.

– De ville nu veta hur farligt arbetet med precisionsarbete och tunga lyft är för de anställdas hälsa, berättar Gert-Åke Hansson.

Mätningarna har även väckt uppmärksamhet i andra länder. För närvarande samarbetar enheten i Lund med danska sjukhus och med forskare i Brasilien.

När det gäller muskelarbetet utnyttjas små elektroder som exempelvis fästs på skuldrornas muskler som mäter vinklar och rörelsehastighet i händerna vid återkommande moment. Alla mätningar måste utföras på plats i industrin.

– Den realistiska arbetsmiljön går inte att skapa i ett laboratorium.

All fakta som kommer fram från det 40-tal arbetsplatser i och utom landet som hittills testats lagras i en bank för att man ska kunna göra framtida jämförelser. Yrkesgrupper som mäts är så skiftande som tunga industrijobb, styckare, städerskor och frisörer.

Text: HANS-GÖRAN BOKLUND

Artikeln har tidigare varit publicerad i Nyhetsbrev för massmedia nr 1/2012 från Skånes universitetssjukhus, Medicinska fakulteten vid Lunds universitet, Labmedicin Skåne och Psykiatri Skåne.

Related posts:

1. Unik metod att mäta blodflödet i hjärnan
2. Metod att mäta smärtstillande effekt i hjärnan
3. Ny snabb metod vid utredning av ADHD

Foto: Dreamstime

Det är några fynd från det stora forskningsprojektet Phime*, som nyligen avslutats. Phime har varit Lunds universitets största EU-finansierade projekt, med 35 deltagande organisationer från hela världen och en budget på 120 miljoner kronor.

Ett annat fynd är att genetiken spelar en stor roll för de tungmetaller och andra miljögifter som studerats i Phime.

– Det finns stora skillnader i känslighet både mellan olika individer i samma befolkning och mellan olika befolkningar, säger professor emeritus i arbets- och miljömedicin Staffan Skerfving som lett projektet.

Arsenik i Anderna

Det tydligaste exempel handlar om arsenik i Anderna respektive Bangladesh. I Anderna har man i tusentals år haft naturligt höga halter av arsenik i dricksvattnet, medan Bangladesh för ett par årtionden sedan råkade ut för samma sak när man fick nya, djupborrade brunnar. Resultatet har blivit arsenikförgiftningar i Bangladesh, men inte i Anderna.

– Där har indianbefolkningen hunnit få en genuppsättning som skyddar bättre mot arsenik. Eftersom arsenik är giftigt för foster, så har de känsligaste troligen sållats bort redan på fosterstadiet och bara de med ”lämpligare” gener har överlevt, förklarar Staffan Skerfving.

Phimes fynd blir därigenom något att fundera på för dem som gör riskbedömningar av nya kemikalier. Frågan är om man ska ha olika gränsvärden i olika länder, eller ta fram ett internationellt gränsvärde anpassat till de känsligaste befolkningarna.

Kadmium ett stort problem

Ett annat ämne som utgör ett internationellt problem är kadmium. Fast Sverige gått över till fosfatgödselmedel med låga kadmiumhalter finns det fortfarande mycket kadmium i åkerjorden, vilket så småningom hamnar i spannmål och potatis. Halterna är höga nog för att orsaka sämre bentäthet hos kvinnor och därmed risk för benskörhet och frakturer.

– Vi får kadmium i marken genom nedfall från förorenad luft utifrån, och genom gödsel från kor och grisar som ätit mineraltillskott. Det är ett stort problem – och då kan man betänka att svenskarna ändå har en lägre exponering för kadmium än många andra delar av världen, säger Staffan Skerfving.

Bly påverkar intelligensen

Till skillnad från kadmium, så har halterna av bly i befolkningen i Sverige sjunkit kraftigt. När man på 1970-talet började mäta bly i barn i Landskrona och Trelleborg låg halterna hela sex gånger högre än nu. Det är den goda nyheten. Den dåliga nyheten är att höga blyhalter hos en sjuåring kan kopplas till sämre skolbetyg i 16-årsåldern och sämre resultat på värnpliktstest i 18-årsåldern.

– Det är ju mycket som påverkar intelligensen, så de här sambanden gäller på befolkningsnivå och inte nödvändigtvis för enskilda individer, säger Staffan Skerfving. Men han noterar också att de blyhalter som nu visat sig kunna påverka intelligensen förut setts som harmlösa.

– Därför kan vi inte säkert säga att dagens lägre nivåer är ofarliga. Det kan man avgöra först senare!

Vad gäller kvicksilver i fisk, så anser Staffan Skerfving däremot att vi inte behöver oroa oss så mycket. Fisken innehåller så mycket nyttigheter, framför allt fiskfettsyrorna med omega 3, att det mer än väl kompenserar för kvicksilverriskerna. Den som undviker fisk av rädsla för miljögifter gör sig därför en otjänst, menar han.

Text: INGELA BJÖRCK

Länk till Phime

Related posts:

1. Tungmetaller i mat är en fortsatt fara för hälsan
2. Olika sorters ljus ger olika spektrum
3. Ny roll för enzymer vid Parkinsons och Alzheimers

Tänk dig ditt liv som en trasmatta där varje inslag är en aktivitet. Där finns huvudaktiviteter som dominerar i uppmärksamhet, dolda aktiviteter som vi gör utan att tänka och som utgör kittet i vardagen, samt oförutsedda aktiviteter som kan störa och stressa oss. Hur ser din matta ut? Vilka färger har den och hur långa sjok är inslagen?

Foto: Colourbox

- Det finns ju mattor som byter färg hela tiden där människor hackar sönder sin vardag så att allt blir gråmelerat, menar Lena-Karin Erlandsson, docent och arbetsterapeut på Institutionen för hälsa, vård och samhälle.

Stress i vardagens aktiviteter

Lena-Karin Erlandsson forskar om kvinnor och stress med fokus på hur vardagens aktiviteter påverkar hälsan. Just lönearbetande småbarnsmammor är ofta dubbelarbetande och har en hög påfrestning genom att växla mellan flera olika aktiviteter med hög komplexitet och många avbrott. Hennes forskning har visat att om avbrotten blir så många att man sällan har möjlighet att fullfölja det man gör innebär det en högre risk för ohälsa.  Det kan ta sig uttryck som t.ex. sömn- och minnessvårigheter, humörsvängningar, allmän trötthet och i vissa fall leda till t.ex. depression.

-  Det är viktigt att få redskap för att analysera sin egen vardag och lära sig att känna igen vad man mår bra av, säger Lena-Karin.

Lär sig ta kontroll

För att kunna förstå hur vardagen påverkar oss använder Lena-Karin en metod; ett gruppbehandlingsprogram som kallas Vardagsrevidering som hon har utvecklat. Genom olika tekniker får deltagarna lära sig att ta kontroll över de vardagliga aktiviteterna genom att till exempel sätta namn på det de gör. Att namnge aktiviteten är att skapa legitimitet för den och blir även en strategi att komma närmare på det man gör. Att tvinga sig själv att göra en hel aktivitet i ett sträck utan avbrott är också något som Lena-Karin ger i hemuppgift till de deltagare som genomgår programmet.

Självbelöning

Aktiviteten i sig kan brytas ner i tre olika dimensioner med olika värde. Självbelöning är en dimension – t.ex. att göra något som man tycker är roligt som att gå ut och träffa kompisar. Det kan även vara ett konkret värde i aktiviteten – som att när man städar så blir det rent. Den sista dimensionen är ett symboliskt värde som visar på tillhörighet och sammanhang. Dessa olika mått finns i alla aktiviteter i olika hög grad. När vi får stress i vardagen är det vanligt att man prioriterar bort självbelönande aktiviteter och istället endast gör det som man måste eller förväntas göra. Men för att kunna hantera av vardagens stress behöver vi ha ett visst mått av självbelönande aktiviteter.

- Förutom att analysera sin egen vardag för att identifiera hinder och stress, får man inte glömma att även se till sina resurser. Det är lätt att fokusera på det som är jobbigt och glömma det som ger en energi och livsglädje.

Passar även män

Vardagsrevidering är utprövat på kvinnor men Lena-Karin ser inget hinder i att använda metoden även på män.

- Vårt samhälle är annorlunda idag än för några årtionden sedan. Nu finns det få lönearbeten som är monokroma, utan i de flesta arbeten förväntas du ha väldigt många processer igång samtidigt. Jag har mött väldigt många män som känner igen sig i vardagsstressen och som tycker att det är viktiga saker som vi tar upp.

Text: ÅSA HANSDOTTER

Related posts:

1. Vardagsrevidering – hjälp för stressade kvinnor
2. Förkylningar kan vara farliga för astmatiker
3. Lev livet friskare!

Foto: Colourbox

- Det var en rätt så missförstådd grupp med väldigt komplexa symptom och vid svårare fall stora funktionshinder i sina vardagsaktiviteter. Jag upptäckte att man hade för lite och för dålig kunskap ute i verksamheterna inom det här området, berättar Ragnhild.

Upptäcka skadan tidigt

Exponering för vibrationer från olika handhållna verktyg som borrmaskiner, slipmaskiner, motorsågar m.fl. är vanligt i arbetslivet och kan medföra en risk att utveckla en vibrationsskada. De drabbade kan vara allt från tandläkare, tandtekniker, hantverkare till skogsarbetare eller personer inom verkstadsindustrin. Vibrationer kan ge nerv- och kärlskador och ju längre exponering som man har varit utsatt för desto större risk för fler konsekvenser och symptom. Det är också viktigt att upptäcka symptomen tidigt innan det gått för långt – har man väl fått en vibrationsskada är det svårt att bli helt återställd eftersom det inte finns något effektivt botemedel.

Konsekvenser i vardagen

Ragnhild Cederlund började titta närmare på nedsättningar i patienternas handfunktion där hon undersökte känsel, finmotorik, greppstyrka, smärta och köldkänslighet. Vilka konsekvenser får detta sedan i vardagen ifråga om delaktighet i dagliga aktiviteter och upplevd livskvalitet?

-  En konsekvens kan vara att man på grund av köldkänslighet till exempel inte kan vara ute och leka med sina barn i snön på vintern, tvätta bilen eller till och med att bada i en sjö på sommaren. Eller att man inte längre klarar av att skriva för hand eller öppna förpackningar då man saknar finmotorik och greppstyrka i händerna, berättar Ragnhild.

Mentala processen viktig

I rehabiliteringssammanhang är det inte alltid den som har den största skadan som behöver mest stöd, utan avgörande är hur hög personens känsla för sammanhang är. Det vill säga har man en hög känsla av meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet har man troligen fler och bättre strategier för att klara sina dagliga aktiviteter än om man har en låg känsla för sammanhang. Man har alltså ett bättre utgångsläge för sin rehabilitering och tillräckligt många strategier för att tackla vardagen. Man talar om friskfaktorer där man i mötet med en patient inte bara pratar om problem utan också lyfter fram vilka resurser personen har för att möta problemen. 

- Den mentala processen är väldigt viktigt.  Dels måste man ju förändra sitt beteende genom problemlösning för att klara av en ny vardag, men man måste även förändra sina tankemönster, avslutar Ragnhild.

Text: ÅSA HANSDOTTER

Related posts:

1. Långvarig cancer kräver bättre stöd och rehabilitering
2. Kampen mot artros – bättre bilder ger bättre prognos

- Det är helt olika förutsättningar om du ska leva på din dans eller om du är student – det är två helt olika forskningsfält. Men det är inte lätt att få tillgång till de professionella dansarna, menar Eva Ramel.

Kroppen som arbetsredskap

Eva är intresserad av de som lever på sin dans och hur deras arbetssituation och arbetsmiljö ser ut. För dansare är kroppen arbetsredskapet och är direkt kopplad till karriär och konkurrens.  Varje dag bedöms de utifrån sina prestationer och får arbete utifrån sin dagsform. Skador och smärta blir ett hot mot karriären som i många fall undertrycks.

- Frågar man om sjukskrivning bland dansare så är de aldrig sjukskrivna. De hittar sätt att kompensera sina skador så långt de kan. Det värsta en dansare kan höra är att han eller hon ska vila – då förlorar de både kondition och arbete, berättar Eva.

Psykosociala faktorer

För att få en uppfattning om hur belastningsskadorna ser ut bland dansare skapade Eva Ramel ett validerat smärtskattningsformulär där dansaren själv bedömde sin funktionella smärta. Formuläret har sedan starten använts flitigt både i Sverige och i andra länder som till exempel USA, Canada, England och Israel.

-  Det som är intressant är kanske inte så mycket den enskilda dansaren utan att se hur hela dansgruppen svarar och hur man hanterar detta i samband med t. ex. en premiär. Det tjänar som en väckarklocka.

Den mentala belastningen har stort samband med de fysiska skadorna. Psykosociala faktorer kan göra att man spänner sig vilket i sin tur kan leda till skador. Har man inte jobb och dålig ekonomi är risken att man äter sämre, oroar sig och inte får tid för återhämtning.

Från konstnärer till elitidrottsmän

Synen på dansare har förändrats genom åren. Tidigare var träningen för dansare väldigt likartad oavsett vad man skulle prestera. Det fanns ingen uppvärmning eller styrketräning att tala om.

-  Ja, man fick ständigt höra att dansare ju inte var några idrottsmän utan konstnärer. Numera tränar de som elitidrottsmän och träningen är också mer varierad. Det har också hänt väldigt mycket inom arbetsmiljöarbetet inom dansen – det har lyfts upp och formaliserats och teatrarna har tagit det på allvar, säger Eva.

Korttidsanställningar vanligare

Något som dock har blivit mer och mer vanligt under senare år är att fler och fler dansare får korttidsanställningar istället för tillsvidareanställningar. Detta innebär stor osäkerhet och kan leda till att dansare får svårt att jobba långsiktigt med eventuell rehabilitering.  Ett annat större problem är att staten ännu inte har kommit fram till något pensionsavtalen för dansare.

- Tidigare pensionerades man i dryga 40-årsåldern men nu måste dansare försöka få ihop till sin pension och borde alltså jobba till dess man är i 65-årsåldern. Men vem vill se Svansjön fylld med 65-åriga svanar!? avslutar Eva.

Text & foto: ÅSA HANSDOTTER

Related posts:

1. Kemikalier – dolt hälsohot i vår vardag

Foto: Wikimedia Commons

NHL-spelare har tvingats sluta. Ungdomar att välja en annan idrott. Det rör sig om en av ishockeyspelarnas vanligaste yrkessjukdomar. Eksem i olika former!

 Tomas Eriksson doktorand och docent Marléne Isaksson docent vid Yrkes- och miljödermatologiska avdelningen vid Hudkliniken på Skånes universitetssjukhus håller på med en omfattande studie där 26 ishockeylag ingår.

- Vi fann i en första undersökning att ishockeyspelare hade kontaktallergi i större omfattning än de som vanligen är patienter på kliniken för olika hudåkommor, berättar docent Marléne Isaksson. Det förvånade oss.

- Man fick till och med se en reaktion på ett av testämnena som var en av de värsta man sett överhuvudtaget!

Gravt fall

- Av ett testämne, ett gummiämne, drabbades en spelare på elitnivå av eksem över hela kroppen. Tack och lov gick det att behandla honom utan men för hans hälsa och utan att det påverkade hans insatser på rinken.
Vanligen träffar klinikens läkare bara på ett enda så gravt fall av allergi per år bland alla sina hundratals patienter!

26 lag

Studien på Yrkes- och miljödermatologiska avdelningen startade för något år sen. 26 lag i elitserien och allsvenskan deltar. Spelarna fick svara på enkäter om sina hygienvanor, vilka material de har i skydd, vilka oljor som massörerna använder.

Arbetshypotesen är nämligen att det är hygienartiklar och skydd som svarar för de flesta kontaktallergierna, eksemen.

- Skydden ligger åt på huden på många ställen förklarar Marléne Isaksson. Och spelarna svettas mycket i samband med sporten och har ofta långa och många pass i duschen.

Schampo, duschkrämer är vanliga anledningar även hos icke ishockeyspelare när det gäller eksem.

Sex lag

Säsongen 2009-2010  har sex lag, Troja i Ljungby, Växjö, Redhawks i Malmö, Rögle i Ängelholm, Luleå och Djurgården följts upp med lapptestning.

Läkare och biomedicinska analytiker har undersökt spelarna för att se om de har eksem eller andra besvär och de har allergitestats.

Minska riskerna

Några lag har därefter lottats att få råd hur de ska minska riskerna att drabbas av eksem.  Bland annat duscha kortare tid och kallare samt minska på tvålen.

Se faktarutan intill för fullständig förteckning. Råden har förmedlats via affischer och foldrar.

Andra har inte fått dessa råd, detta för att forskarna ska kunna jämföra och se om råden gör nytta.

Alla idrotter

- Förhoppningsvis kan de i sådana fall användas generellt av alla sorters idrottsutövare; simmare, tennisspelare, ryttare, säger Tomas Eriksson.

Det som orsakar eksem i hygienprodukter är ofta konserveringsmedel, parfymämnen och emulgeringsmedel. Alla de undersökta spelarna i de två högre serierna var yrkesverksamma minst på halvtid som spelare.

Led-, skelett- och muskelskador är de vanligaste spelarskadorna, därnäst kommer yrkeseksem.

Text: HANS-GÖRAN BOKLUND

Pressmeddelande från Skånes universitetssjukhus 12 september 2011

Related posts:

1. Vad är atopiskt eksem?
2. Jästsvampar på huden kan förvärra atopiskt eksem
3. Sverige pionjär på att förebygga kontaktallergier

Foto: Dreamstime

För att bättre förstå sambandet mellan besvär som vissa människor upplever av lukter och elektrisk utrustning, har forskare vid Lunds universitet studerat hur dessa besvär förändras över en längre tid.

Forskarna såg att det fanns kopplingar till fysisk och psykisk ohälsa hos människor med den här typen av besvär.

I en skånsk folkhälsoenkät från år 2000 rapporterade 30% att de under de senaste 14 dagarna hade känt obehag som de förknippade med lysrör, bildskärmar, elektrisk utrustning, kemikalielukter eller andra lukter. Men bara knappt 6% uppgav sig ha varit mycket besvärade av någon av de fem miljöfaktorerna.

Besvär av lukter var det vanligaste, 3,6%, medan 1,5% varit mycket besvärade av elektrisk utrustning. De personer som rapporterade sådana miljörelaterade besvär hade lägre självskattad fysisk och psykisk hälsa, och lägre mentalt välbefinnande och daglig funktionsförmåga än personer utan sådana besvär (1).

Oklart vad som orsakar besvären

Men är det verkligen själva exponeringen som orsakar detta? Ett flertal provokationsstudier har utförts, utan att man har kunnat visa kunna visa på att det är den faktiska exponeringen för el- eller kemikalierelaterade faktorer som orsakar besvären. Vissa resultat tyder snarare på att det är upplevelsen av att vara exponerad som i sig kan trigga symptom (2).

I tvärsnittsstudier av miljörelaterad känslighet samlas information om både miljökänslighet och välbefinnande in samtidigt. Detta innebär att det är omöjligt att avgöra om hälsobesvären kommit som ett resultat av miljökänsligheten. Det skulle lika gärna kunna vara så att man först får nedsatt hälsa eller välbefinnande, och därefter söker en förklaring i olika miljöfaktorer.

Vi har därför gjort en uppföljningsundersökning, för att bättre kunna studera hur sådana besvär utvecklas över tid (3).

Uppföljning efter fem år

I studien följdes över 10000 skåningar som besvarat både enkäten år 2000 och därefter samma enkät en gång till, fem år senare. De som inte rapporterade besvär från de fem miljöfaktorerna vid första tillfället, men däremot andra gången, hade redan initialt en avvikande hälsoprofil jämfört med personer som inte vid något tillfälle uppgav besvär av miljöfaktorerna.

De hade oftare en belastad arbetssituation, upplevde lägre grad av stöd i arbetet, och fler av dem önskade byta yrke eller arbetsplats i framtiden, jämfört med personer som inte skulle komma att utveckla miljörelaterade besvär.

Detta indikerar dels att symptomen i många fall uppstår först, utan att kopplas till miljöfaktorer, men också att det ofta finns andra belastande situationer som sedermera kan ge upphov till olika symptom.

Resultaten gav därigenom delvis stöd för hypotesen att tillstånd som miljörelaterad känslighet kan ha sin början i oprecisa besvär som individen sedan söker en yttre förklaring till.

Ökad medvetenhet om stress

Det finns en stor överlappning avseende symptom vid miljörelaterad känslighet och olika sk ”moderna diagnoser” som exempelvis utmattningssyndrom, kroniskt trötthetssyndrom, smärtsyndrom, fibromyalgi, irritable bowel syndrome, sick building syndrome.

Detta har gett upphov till en diskussion om alla dessa olika tillstånd verkligen är separata fenomen, eller kanske olika uttryck för något som i grunden är ett och samma tillstånd.

Det som avgör vilken diagnos som sätts, kan då vara hur patienten attribuerar sina symptom, dvs hur han/hon söker förklaringen till symptomen – om man söker efter en somatisk (kroppslig) förklaring, eller om man söker förklaringen i den omgivande miljön.

Samtidigt som det har blivit mer allmänt accepterat att stress kan ge upphov till många symptom, och att man kan bli ”sjuk” av stress, har omfattningen av patienter som söker för miljörelaterad känslighet minskat.

Detta skulle kunna tyda på att en del av de symptom som tidigare attribuerats till miljöfaktorer i själva verket var stressutlösta, men att medvetenheten om möjliga konsekvenser av stress inte var lika välkända utan man sökte andra förklaringar till sina symptom.

Text: FRIDA EEK

Artikeln har tidigare varit publicerad i Bulletin, Årgång 29 (2011) Nr 1, från Arbets- och miljömedicin, Lund och Yrkes- och miljödermatologi, Malmö, Lunds universitet.

Related posts:

1. Björn Karlson: Arbete och stress
2. Tid för återhämtning ger mindre besvär vid skiftarbete
3. Kemikalier – dolt hälsohot i vår vardag

Foto: Dreamstime

Litium är ett grundämne som används dels i batterier, dels som en etablerad och vanlig behandling mot depression. Svenska forskare har nu funnit att kvinnor i fyra bergsbyar i Argentina får i sig så mycket litium via grundvattnet att det skulle kunna påverka sköldkörteln och ge s.k. hypotyreos. Det är en rubbning av ämnesomsättningen som medför ökad vikt, trötthet, nedstämdhet, frusenhet och minnesproblem.

Karin Broberg

Att njurarna i sällsynta fall kan skadas, och att sköldkörteln och därmed ämnesomsättningen kan påverkas, det är kända biverkningar av medicinering med litium.

Kvinnliga patienter som blir gravida avråds också från att ta läkemedel med litium, eftersom ämnet kan påverka fostret.

– De litiummängder som de latinamerikanska kvinnorna får i sig via sitt dricksvatten är kanske en tiondel av vad en depressionspatient tar som dagsdos. Men å andra sidan får de i sig detta litium hela livet, ända från fosterstadiet, säger yrkes- och miljömedicinaren Karin Broberg från Lunds universitet.

– Vad det betyder för hälsan vet vi inte i praktiken. Därför planerar vi nu en ny studie som ska jämföra hälsan hos de mödrar och barn som hade mest respektive minst litium och arsenik i blodet.

Andernas bergskedja innehåller mycket metaller, vilket bl.a. de stora koppargruvorna i Chile och Peru vittnar om. I flera länder utvinns också litium, och Bolivia har enorma litiumtillgångar i sin stora saltöken Salar de Uyuni.

Men metallerna i marken är inte bara en resurs utan också en miljörisk. I en tidigare studie som Karin Broberg deltagit i, som också gällde bergsbyarna i nordvästra Argentina, fann man höga mängder av både arsenik, litium, cesium, rubidium och bor i dricksvattnet och i urinen hos de studerade kvinnorna.

– Ett livslångt intag av arsenik och litium innebär en tydlig hälsorisk. Vad intaget av de andra ämnena innebär vet man inte, för det finns mycket lite forskning om deras roll i vanligt dricksvatten, säger hon.

Forskarna har gjort sina studier med en teknik kallad masspektrometri. Tekniken i sig har funnits länge, men tidigare har man bara kunnat analysera ett ämne i taget i t.ex. ett vattenprov.

Nu däremot går det att mäta innehållet av en lång rad ämnen på samma gång. Karin Broberg tycker därför att tekniken bör användas brett för att analysera människors dricksvatten.

– Grundvatten har ju på många håll ansetts bättre att dricka än det ofta förorenade vattnet från sjöar och floder. Men i Bangladesh har detta gett stora problem, när det visat sig att vattnet från borrade brunnar innehåller arsenik. Halterna av litium och andra potentiellt farliga ämnen i grundvattnet runtom i världen vet man väldigt lite om, så de borde också mätas, menar hon.

Text: INGELA BJÖRCK

Pressmeddelande från Lunds universitet 5 april 2011

Related posts:

1. Njurarna måste kontrolleras
2. Infekterade knäproteser ger problem
3. Kontaktallergi mot aluminium – ett ökande problem?

Foto: Mikael Risedal

Paul Franks är professor i genetisk epidemiologi vid Lund University Diabetes Centre i Malmö och adjungerad professor i näringslära vid Harvard School of Public Health.

Han forskar om varför vissa individer har en större benägenhet att utveckla diabetes än andra – om det beror på genetiska faktorer eller annat. Läs mer

Lennart Minthon är professor i psykiatri med inriktning demenssjukdomar och kognition. Han är också överläkare och klinikchef vid Neuropsykiatriska kliniken (Minneskliniken) i Malmö.

Forskningen handlar om att öka kunskapen om och förståelsen för de olika grundläggande sjukdomsmekanismerna vid olika demenssjukdomar. Med hjälp av en avdelning för kliniska läkemedelsprövningar kopplas denna kunskap till nya behandlingar. Lennart Minthon har också varit med om att bygga upp Kunskapscentrum för demenssjukdomar i Skåne. Läs mer

Olle Melander är professor i internmedicin vid Lunds universitet och överläkare vid Akutcentrum, Skånes universitetssjukhus i Malmö.

Hans forskning handlar om hitta nya sjukdomsmekanismer bakom hjärt-kärlsjukdom och att med nya markörer i blodet kunna identifiera de individer som missas med de mått på hög risk för hjärt-kärlsjukdom som används idag. Läs mer

Marju Orho-Melander är professor i genetisk epidemiologi vid Lunds universitet.

Hennes forskning handlar om hur samspelet mellan gener och diet påverkar risken för sjukdomar som typ 2-diabetes, fetma och hjärt-kärlsjukdom. Läs mer

Jonas Åkeson är professor i anestesiologi och intensivvård vid Lunds universitet och överläkare vid Anestesikliniken vid Skånes universitetssjukhus i Malmö.

Hans forskning rör bland annat säkrare tekniker och principer för smärtlindring, nedsövning och behandling av svårt skadade eller allvarligt sjuka patienter på olycksplatser, i ambulanser, på akutmottagningar, i operationssalar och på intensivvårdsavdelningar. Läs mer

Ronnie Wirestam är professor i medicinsk strålningsfysik, särskilt magnetresonansfysik.

I sin forskning arbetar han med att utveckla och förbättra användningen av magnetkamera (MR), för avbildning av blodflöde. Det handlar om att konstruera olika beräkningsmodeller och dataanalysmetoder samt att förbättra såväl bildkvaliteten som MR-metodernas kvantitativa noggrannhet. Läs mer

Björn Karlson är professor i psykologi med inriktning mot arbets- och organisationspsykologi.

Hans forskning handlar om hur långvarig hög arbetsbelastning, udda arbetstider, återhämtningsförmåga, hälsobesvär och en förändrad dynamik i fysiologiska stressregleringssystem hänger samman. Läs mer

Related posts:

1. Nya professorer presenterar sin forskning
2. Fem nya professorer vid Medicinska fakulteten
3. Petru Liuba: Forskning för att förebygga framtida hjärtsjukdomar

Foto: Dreamstime

Min forskning har ägt rum i en forskargrupp i en klinisk miljö inriktad på förebyggande av arbetsrelaterad ohälsa. Jag har främst forskat kring brister i psykisk hälsa och välbefinnande relaterade till förhållanden i arbetslivet, något som det senaste decenniet dominerats av problem med stress.

Delar av min forskning har berört hur långvarig hög arbetsbelastning, udda arbetstider, återhämtningsförmåga, hälsobesvär och en förändrad dynamik i fysiologiska stressregleringssystem kan hänga samman.

Det senare har jag mest studerat genom hormonet kortisol, som förhöjs i stressande situationer. Kortisol följer också en normal variation över dygnet vilken misstänkts kunna rubbas vid långvarig stress. Jag och min grupp har dock endast funnit måttliga sådana rubbningar vid ordinär arbetsstress.

Nu studerar vi om utmattning efter långvarig hög arbetsstress hänger samman med mindre flexibla reaktioner. Detta görs genom stressprovokation i virtual reality-miljö. Resultaten kan komma att bidra till förståelsen av utmattningsreaktioner.

Utmattning efter långvarig arbetsstress har ofta legat till grund för långa sjukskrivningar och utslagning från arbetslivet. Därför har jag med min forskargrupp utvecklat en metodik att initiera förändringar på arbetsplatsen för att underlätta återgång i arbete.

Vi har även identifierat tidiga tecken på begynnande utmattningsreaktioner och utvecklat en enkät för att lätt kunna mäta graden av sådana tecken. Om problemen upptäcks tidigt kan en negativ utveckling brytas.

I dialog med användare anpassas dessa metoder för att bli tillämpbara i t.ex. företagshälsovård. I ett aktuellt projekt studerar vi vad som över tid bidrar till utmattning och negativa attityder respektive vitalitet och engagemang i arbeten med höga emotionella krav.

Text: BJÖRN KARLSON

Från broschyren ”Professorsinstallation 18 mars 2011″ som tagits fram av Kommunikationsavdelningen vid Lunds universitet.

Related posts:

1. Arbete och psykisk sjukdom – fungerar det?
2. För ”effektivt” arbete kan ge riskbelastning
3. Kartläggning av sambandet stress och diabetes

Mer än hälften av de 2000 anställda som ingick i studien hade ont i nacke eller axlar. Belastningsstudier där muskelaktiviteten mättes i armar, nacke och huvud, visade också att kassarbetet var lika påfrestande för kroppen som industriarbete.

– Det nya är att vi nu verkligen har mått på belastningarna, och att vi kan jämföra dessa belastningar med andra yrkeskategorier, säger Kerstina Ohlsson till Sydnytt.

Forskarna kunde också se att om de butiksanställda fick växla arbetsuppgifter minskade besvären.

Text: NINA HULT

Se inslaget i Sydnytt ”Butiksarbete lika tungt som industrin”, 7 mars 2011: 

Related posts:

1. Äldre lika bra bilförare

Närbild på ett mikroskop. Foto: Dreamstime

Den skånska spermakvaliteten har inte försämrats på tio år. Kvaliteten är lika bra i dag som för tio år sen. Det visar en studie vid Reproduktionsmedicinsk Centrum vid Skånes universitetssjukhus.

- Vi gjorde om en undersökning som gjorts för tio år sen på motsvarande åldersgrupp, berättar doktorand Jonatan Axelsson, som gjort huvuddelen av arbetet.

 Den nya studien visade på helt oförändrad spermiekvalitet hos åldersgruppen 18-20 år.

300 studerades

De unga männen var cirka 300 till antalet och kom från Malmö-Lund-regionen med en sex mils omkrets. För tio år sedan var gruppen unga män något mindre.

Undersökningen gjordes ihop med docenterna Lars Rylander och Anna Rignell-Hydbom vid Arbets- och miljömedicin, vid Labmedicin Skåne.

Försämrad kvalitet

Från och till förekommer det larmrapporter om att mäns spermieproduktion försämras. Skånska män har dock 40 procent högre spermiekoncentration än motsvarande danska åldersgrupp.

I förlängningen kan det bli så att ökningen av testikelcancer som ägt rum under flera decennier bromsas.

Testikelcancer

- Det har i studier visats att i grupper med låg kvalitet på spermier finns det fler fall av testikelcancer, förklarar RMCs verksamhetschef Aleksander Giwercman. Dock dröjer det innan vi kan se om det finns en tendens till nedgång i antalet cancerfall, först om tio, femton år kan detta konstateras.

Reproduktionsmedicinskt Centrum arbetar med barnlösa par, såväl mannens som kvinnans befruktningsproblem och fortplantningsproblem Vid kliniken bedrivs forskning av internationell hög klass. 

Text: HANS-GÖRAN BOKLUND

Nyhet från Skånes universitetssjukhus 7 mars 2011

Related posts:

1. Tema cancer: Nytänkande inom skånsk forskning
2. Skånsk behandling av lymfödem sprids till Danmark

Bothrops asper. Foto: Al Coritz (http://deadlybeautiful.smugmug.com/), via Wikimedia Commons

Ormbett finns med på WHO:s lista över försummade tropiska sjukdomar. De drabbade är ofta fattiga som lever på landsbygden och de tillhör en grupp som har svårt att göra sin röst hörd. Politiker och hälsomyndigheter har ofta dålig kunskap om de hälsoproblem som råder på den fattiga landsbygden, vilket leder till en felfördelning av hälsoresurser. Situationen är särskilt bekymmersam då det, till skillnad från vissa andra sjukdomar, ofta finns effektiva behandlingar men att de inte når dem som har det största behovet.

Lågt räknat

De områden som har störst problem med ormbett finns i södra och sydöstra Asien, Centralamerika, och Afrika söder om Sahara. Det är svårt att hitta rättvisande siffror över antalet ormbett i världen men enligt en uppskattning som WHO har gjort blir 5 miljoner människor ormbitna varje år i hela världen. Av dessa drabbas 2,5 miljoner av förgiftning, 125000 dör och tre gånger så många får men för livet. Men de verkliga siffrorna är förmodligen ännu högre då det finns stora problem med underrapportering.

Söker traditionella behandlingar

Underrapporteringen leder till en felaktig resursfördelning. Det kan röra sig om behovet av fler sjukstugor, eller att ha tillräckliga lager med motgift.

- Ett problem kring rapporteringen av ormbett är att alla inte söker, eller inte kan söka, adekvat sjukvård. Många får ingen vård alls eller söker sig till traditionella behandlingar som tillämpas bland landsbygdsbefolkning, säger Erik Hansson.

En kreolsk medicinkvinnas behandling av ormbett: bananstam och bissi, en slags nöt. Foto: Erik Hansson.

Erik Hansson har i samarbete med forskare i Nicaragua och forskare vid Arbets- och miljömedicin vid Lunds universitet tagit fram en metod för att på ett enkelt sätt hitta områden med stor sannolikhet för underrapportering. I Nicaragua utgör ormbett ett stort hälsoproblem samtidigt som kunskapen om var och hur många som drabbas är dålig.

Livslånga handikapp

Den vanligaste och farligaste ormen i Nicaragua är Bothrops asper, och tillhör samma familj som vår svenska huggorm. Den finns främst i fuktiga områden med småskaligt jordbruk, varför lantbruksarbetare är särskilt utsatta.

Giftet från Bothrops asper innehåller proteinnedbrytande enzymer som förstör kroppsvävnader. Det förstör också blodets koagulationsbalans, vilket kan leda till både blödningar och blodproppar och infektioner är vanliga. Obehandlade ormbett kan leda till kallbrand med amputation som följd.

- Den bitne behöver oftast en avancerad eftervård som, om den saknas, kan leda till livslånga besvär och handikapp, säger Erik Hansson.

Fattigdom – en tung parameter

Forskarna utgick från antagande att följande parametrar var kopplade till underrapportering: att det var långt till sjukhus, minst fem kilometer till närmaste sjukstuga, minst en kilometer till en väg och att många födde hemma. Fattigdom och analfabetism räknades också till parametrarna. De olika parametrarna räknades samman och områden rankades utifrån sannolikheten för underrapportering.

Utsikt över Rio San Juan i sydöstra Nicaragua. Foto: Erik Hansson.

Områden med ett lågt antal inrapporterade ormbett, men med liknande klimatförhållande och kulturgeografi (landsbygd eller stad) som andra områden med fler ormbett, antogs också vara underrapporterade.

Första sållning ska visa vägen

- Mina metoder bygger på antaganden och är alltså bara en första sållning, ett sätt att välja ut de regioner som man sedan bör titta närmare på.

Erik Hansson hoppas nu att man kommer att gå vidare med hans resultat och på ett traditionellt sett, genom dörrknackning, kartlägga dessa områden mera i detalj.

Text: Eva Bartonek Roxå

Artikeln är tidigare publicerad på Medicinska fakultetens hemsida vid Lunds universitet som månadens vetenskapliga artikel januari 2011.

No related posts.

Halterna av PCB, DDT och ftalater minskar - men avfallsberget växer. Foto: Dreamstime

Under de senaste tio åren har forskare vid bland annat Lunds universitet studerat halten miljögifter i urin och blod hos unga män som mönstrat till militärtjänst.

Vid den senaste mätningen 2010 hade halterna av miljögifterna DDT och PCB minskat med en tredjedel. Även halten av ftalater (en mjukgörare i bl.a. plaster) har minskat.

Men forskarna oroas av risken att utfasade kemikalier ersätts med andra kemikalier vars effekt fortfarande är okänd.

Lyssna på en intervju med professor Bo Jönsson vid Lunds universitet som gjorts av Ekot (14 januari 2010): Mindre miljögifter hos unga

Se Ekots sammanställning av resultatet i studien: Gifterna som minskat. Studie av mönstrande unga svenska män

Du kan också läsa mer om miljögifter i artikeln Kemikalier – dolt hälsohot i vår vardag

Text: NINA HULT

Related posts:

1. Kemikalier – dolt hälsohot i vår vardag
2. TEMA: Cancer hos unga
3. Psykiska problem hos unga förvärras av alkohol

Rödfärgat hår. Foto: Spiderdog, Flickr

I slutet av 1970-talet förbjöds många ämnen i hårfärger eftersom de var cancerframkallande i djurförsök. I dag tillåts 318 olika ämnen i hårfärger.

Det är fortfarande oklart om dagens tillåtna ämnen i hårfärger är säkra ur hälsosynpunkt. En stor grupp ämnen, som det finns osäkerhet kring, är de aromatiska aminerna, som förekommer särskilt i mörka och röda hårfärger.

Känslig mätmetod utvecklas

Vi utvecklar en metod för att mäta aromatiska aminer som har bundits in till hemoglobinet i röda blodkroppar (så kallade addukter). Metoden är mycket känslig och mäter halter i pikogram-nivå. På så sätt kan vi mäta exponeringen under en 3-månadersperiod – dvs den röda blodkroppens livslängd.

Färger, frisörer och kunder undersöks

Vi undersöker halten av de olika aromatiska aminerna i blodprov från 150 frisörer från södra Sverige och lika många från Stockholmsområdet, 30 kunder som regelbundet färgar håret och 60 personer som aldrig har färgat sitt hår. Deltagarna får inte röka, snusa eller använda nikotinplåster, eftersom nikotin och dess nedbrytningsprodukter kan störa analyserna.

Enbart kvinnor 18-55 år ingår i undersökningen – frisöryrket är kvinnodominerat, och fortfarande är det fler kvinnor än män som färgar sitt hår. De frisörer som har höga halter av aromatiska aminer i blodet kommer att undersökas vidare med nya analyser av aromatiska aminer i blod.

Vi vill se om ändrade arbetsrutiner – att exempelvis klippa håret innan färgning – kan minska deras exponering. Vi planerar också att mäta halten av utvalda aromatiska aminer i olika hårfärgningsprodukter.

Vi kommer också att undersöka om frisörernas exponering för de aromatiska aminerna kan påverka DNA i kroppens celler. Vi använder då celler från blod- och urinprov. Det finns skäl att studera detta, eftersom det är känt att en hel del aromatiska aminer kan skada DNA och i hög dos vara cancerframkallande i djurförsök.

Nyttan med studien

Vi kommer att få veta mer om frisörernas exponering för aromatiska aminer. Detta är av betydelse ur arbetsmiljösynpunkt, eftersom kunskapen om eventuella risker med de moderna hårfärgerna är begränsad.

Vi kommer få veta om kvinnor som färgar håret regelbundet tar upp dessa ämnen i kroppen

Resultaten kan komma att få betydelse för eventuella begränsningar/ förbud för att minimera hälsoriskerna för konsumenter genom EU:s kosmetikadirektiv. Sådana begränsningar gagnar också dem som arbetar med dessa produkter.

Text: GABRIELLA JOHANSSON

Artikeln har tidigare varit publicerad i Bulletin, Årgång 28 (2010) Nr 4, från Arbets- och miljömedicin, Lund och Yrkes- och miljödermatologi, Malmö, Lunds universitet.

Related posts:

1. Ämnen i ledbrosk kan ge reumatisk värk
2. Starka ämnen ledtrådar för smärtforskning
3. Forskare tittar närmare på kemikalier i hårfärg

Vete är ett av de växtslag som har särskilt lätt för att ta upp kadmium. Staffan Skerfvings EU-projekt summeras i början av nästa år. Foto: Roger Lundholm

För 30-40 år sedan gick larmen om bly, kvicksilver och kadmium. Under senare år har andra kemiska ämnen dominerat debatten. Nu visar ny internationell forskning, ledd från Lund, att faran är långtifrån över.

– Undantaget är möjligen bly, sedan vi förbjöd bly i bensinen 1994. Kvicksilvret på botten av våra sjöar kan utlösas vid ökad försurning och hamnar så småningom i den fisk vi äter. Men största hälsorisken är det kadmium som fortfarande faller ned över våra åkrar, säger professor emeritus Staffan Skerfving vid Arbets- och miljömedicin på Labmedicin Skåne.

Nya mätmetoder

Han koordinerar ett EU-projekt med 22 deltagande länder, inklusive bland andra Kina och Bangladesh, med en uppsättning av hundratalet världsledande experter. I sin arsenal förfogar de över allt mer förfinade metoder att mäta såväl låga halter av metaller i människans kroppsvätskor som enskilda individers genetiskt betingade sårbarhet.

I februari 2011 lämnar forskargruppen sin slutrapport till EU-kommissionen.

Försvinner mycket långsamt 

– Det otrevliga med kadmium är att det sugs upp av växternas rötter, framför allt i vete och ris men också i potatis. Dessutom stannar det länge kvar i kroppen. Efter 30 år har blott hälften försvunnit, berättar Skerfving.

Kvinnor, som har lägre järndepåer, är särskilt drabbade. Kadmium ackumuleras i njurarna och ger en indirekt påverkan på skelettet som kalkas ur. Risken för benskörhet med frakturer ökar.

Ökad medvetenhet om riskerna

– EU:s livsmedelsmyndighet i Parma ser numera allvarligt på ”metallernas återkomst” och deras betydelse för folkhälsan. Och växtfysiologerna ser en stor utmaning i att få fram varianter som lättare kan undvika att ta upp dessa metaller, säger Staffan Skerfving.

Text: PER LÄNGBY

Artikeln har tidigare varit publicerad i Nyhetsbrev för massmedia från Skånes universitetssjukhus, Medicinska fakulteten vid Lunds universitet, Labmedicin Skåne och Psykiatri Skåne, nr 4/2010.

Related posts:

1. Olika känslighet för tungmetaller – genetiken spelar roll
2. Antibiotikaresistenta bakterier fortsatt hot mot hälsan
3. Den yttre miljön påverkar hälsan mer än vi tror

Läkemedel är gjorda för att ha en medicinsk effekt i kroppen. Men allt innehåll i en medicintablett tas inte upp, utan en del kommer ut den naturliga vägen och spolas från våra toaletter ut i reningsverken. Vad händer där med dessa medicinskt och biologiskt aktiva ämnen?

– När det gäller smärtstillande medel, så har vi sett att det finns mycket mer ämnen i reningsverkens ingående vatten än i det färdiga, renade vattnet. Men har ämnena brutits ner till ofarliga produkter i reningsverket, eller till andra produkter som kanske till och med är farligare? Och hur mycket fastnar i slammet som sedan sprids på åkrarna?

Det undrar Estelle Larsson, doktorand vid Lunds universitets avdelning för organisk kemi. Hon ska de närmaste åren arbeta med just dessa frågor.

Gränsvärden saknas

Att läkemedel kan ha en farlig effekt i naturen är känt. De kan ge gifteffekter, och de kan också störa djurs hormonsystem. Inte bara p-piller utan också många andra medel har den senare effekten, vilket lett till rapporter om djur med störd könsutveckling: dubbelkönade fiskar, isbjörnshonor med maskulina drag, alligatorhannar med förkrympta penisar…

Läkemedelsrester i vatten och slam har därför fått allt mer uppmärksamhet. Men medan det finns en gräns för halterna av tungmetaller i slam som används som gödning i jordbruket, så finns det ingen motsvarande gräns för läkemedelsresterna. Ingen vet heller hur mycket rester som idag finns i avloppsslammet.

Vanliga läkemedel ska följas

Lundaforskningen utgör ett steg i den riktningen. Forskarna har valt ut bl .a. ibuprofen, diklofenak och fluoxetin, som ingår i några vanliga smärtstillande och antidepressiva läkemedel. De ska nu försöka sålla fram dessa ämnen ur reningsverksslammets komplexa soppa. Sållningen görs med en ihålig plastslang, inte tjockare än en sytråd. Preparerad på rätt sätt och lagd i en lösning kan den suga åt sig just de molekyler i lösningen som man är intresserad av.

– Inuti plastslangen blir koncentrationen av det aktuella ämnet flera tusen gånger högre än i den omgivande lösningen, förklarar professor Jan Åke Jönsson. Det är han som utvecklat denna enkla och billiga men ändå effektiva teknik.

Biologisk risk?

När man fått ett koncentrat av de ämnen man vill studera följer nästa steg. Provet placeras i ett instrument kallat masspektrometer, som visar vilka molekyler det innehåller och i vilka mängder. Forskarna kommer att göra mätningar i reningsverkets olika steg för att se när och var läkemedelsresterna hamnar i slammet. De ska också göra mätningar i olika reningsverk. Resultatet ska sedan användas för att bedöma om läkemedelsresterna i slammet utgör en biologisk risk, och vad som i så fall kan göras för att minska den risken.

– Det är mycket mer läkemedelsrester som kommer ut i naturen via reningsverken än via t.ex. fabriksutsläpp. Så detta är verkligen ett område som bör uppmärksammas, menar Jan Åke Jönsson.

Text: INGELA BJÖRCK

Foto: Roger Lundholm

Related posts:

1. D-vitamin i naturen

Malin Lindstedt, docent i immunteknologi deltar i ett stort EU-projekt om alternativ till djurförsök. 

Hennes test består av en viss typ av mänskliga celler som stimuleras med dels sensibiliserande ämnen (sådana som väntas skapa allergiska reaktioner), dels kontrollkemikalier som är ofarliga. 

Cellernas genetiska reaktioner används sedan för att förutspå om ämnet kan orsaka överkänslighet i huden. Om allt går som man hoppas kan testet i framtiden ersätta nuvarande djurförsök på möss och marsvin.

Inga kosmetikatester på djur inom EU efter 2013

Att det inte för länge sedan kommit fram bra alternativ till allergitester på djur kan tyckas konstigt. Möss är ju inte människor, och ett klartecken från djurtester betyder inte nödvändigtvis att ett visst ämne också är oskadligt för människor. 

- Man har ändå trott att dessa tester måste göras på hela levande varelser och inte bara på celler. Och när de stora forskningsfinansiärerna inte trott på idén har det inte kommit mycket forskningsanslag, och då har några alternativa metoder inte kunnat utvecklas, säger Malin Lindstedt. 

Nu har dock bilden ändrats. Den nödvändiga tekniken har blivit billigare, kraven på alternativ har ökat och anslagen har börjat komma. Malin Lindstedts grupp har t.ex. nu inte bara fått EU-anslag, utan även pengar från Jordbruksverket, Stiftelsen Forska utan djurförsök och Vetenskapsrådet.  

När EU beslutade om att inga kosmetikatest får göras på djur efter 2013 blev det också fart på industrin. Kosmetikajätten l’Oreal har satsat miljoner euro på alternativa metoder och ingår nu, liksom bland andra Unilever, i EU-projektet Sens-it-iv som lundagruppen arbetar i.

Testa ett stort antal kemikalier

Ännu en drivkraft för att få fram alternativ till djurförsök är EUs nya kemikalielagstiftning REACH. Enligt dess regler ska omkring 30 000 kemikalier testas för sina hälsoeffekter på människor.

EUs kemikaliemyndighet räknar med att omkring 9 miljoner djur kommer att gå åt till testerna, vilket låter mycket nog. Den tidigare chefen för ECVAM (EUs center för utvärdering av alternativa metoder) professor Thomas Hartung tror dock på ännu högre siffror, mellan 50 och 140 miljoner djur.  

Att minska denna väldiga åtgång på djurliv är ett viktigt mål för Malin Lindstedt.

- Jag är förstås engagerad i min forskning av rent vetenskapliga skäl. Men att den också har ett bra syfte har hjälpt mig att jobba vidare även när det gått trögt, säger Malin Lindstedt.  

Text: INGELA BJÖRCK  

Nyhet från Lunds universitet 25 maj 2010. 

Läs hela artikeln och fler reportage och nyhetsartiklar från Lunds universitet i tidningen Lum

Related posts:

1. Odlade muskelceller kan ersätta transplantation

13 procent av de tillfrågade grundskole- och gymnasielärarna sa sig ha påtagliga röstproblem, oftast i form av ständiga harklingar och heshet. Mer än en tredjedel av dessa personer var då och då tvungna att stanna hemma från skolan för att vila rösten. Det var också 9 procent av dem som sa sig inte ha röstproblem som ofta var hemma på grund av just sådana besvär.

– Att många stannar hemma för att skona rösten fast de inte anser sig ha några röstproblem tyder på att röstproblem tas som något självklart inom lärargruppen. Man verkar anse att det helt enkelt hör till yrket! kommenterar Viveka Lyberg Åhlander.

Viveka Lyberg Åhlander Foto Ingela Björck

Röstutbildning behövs

Kurser i hur man ska använda sin röst på bästa sätt fanns på lärarhögskolorna till mitten av 1970-talet, men togs sedan successivt bort. Medan teaterhögskolans studenter arbetar nästan en termin med hur de ska använda sina röster, så har lärarhögskolornas studenter ingen sådan utbildning alls – trots att de talar minst lika mycket, och till en betydligt bullersammare publik.

– Vi kan också se att de som har problem med sin röst störs även av andra miljöfaktorer som drag, ventilation, temperaturskillnader och en låg luftfuktighet. Det handlar inte bara om stojiga elever, säger Viveka Lyberg Åhlander.

Livskvaliteten påverkas

Hon vet att röstproblem kan sänka livskvaliteten betydligt. De leder till trötthet och till att man drar sig undan från sociala sammanhang eftersom man inte orkar tala. I förlängningen kan en lärare med röstproblem bli långtidssjukskriven eller tvingas byta jobb.

Det finns dock motåtgärder. Förutom lärarna att kan lära sig använda rösten mer effektivt, så kan klassrummen förbättras vad gäller luftfuktighet etc. Och läraren kan utnyttja rummet så bra som möjligt, t ex genom att stå med ryggen nära svarta tavlan som hjälper till att reflektera hans eller hennes röst ut i rummet.

Röstvänliga klassrum kan hjälpa

I fortsättningen av Viveka Lyberg Åhlanders studie har lärare med och utan röstproblem undersökts av läkare och logoped. Några av dessa lärare har även fått i uppdrag att bära en liten mikrofon med en dator som registrerar ljudnivå och talperioder under dagen. Hur ett för lärarna röstvänligt klassrum ska se ut studeras också, i samarbete med Jonas Brunskog. Han var tidigare på LTH men arbetar nu vid Danmarks Tekniske Universitet i Köpenhamn.

INGELA BJÖRCK

Pressmeddelande från Lunds universitet

23 februari 2010

No related posts.

Linn Ann klagar inte. Men de elektrogoniometrar som forskaren Inger Arvidsson fäst vid hennes handleder visar att påfrestningarna på hennes kropp är oerhört stora. Foto: Roger Lundholm

Luftföroreningar och buller har sina gränsvärden. Men det finns inga gränsvärden för Linn Ans handledsrörelser. Som frisör vrider hon handen i 80–85 grader gång på gång, timme för timme och dag efter dag. 

Arbetshälsa är kohandel. I vågskålarna läggs det tekniskt möjliga, det ekonomiskt försvarbara och det medicinskt motiverade. Sedan tjugo år har forskarna vid Arbets- och miljömedicin vid Universitetssjukhuset i Lund och Lunds universitet studerat handrörelser. Men än finns det inga gränsvärden för monotona och repetitiva arbetsmoment i fiskfabriker eller frisersalonger. 

Den här dagen har belastningsergonom Inger Arvidsson fäst två elektrogoniometrar på Linn Ans handleder. Apparaten som hänger ned bakom hennes rygg mäter handens position 20 gånger per sekund. Den avslöjar både ytterlighetsvinklar och rörelsehastighet. 

– Det finns många i Sverige som har samma typ av arbetsbelastning som Linn An, säger Inger Arvidsson. 

Löpande bandet på väg tillbaka

I vissa avseenden är arbetsmiljön väsentligt förbättrad i dag jämfört med för trettio år sedan. I andra går utvecklingen åt andra hållet. Trots mekanisering ökar eller kvarstår det ensidiga repetitiva arbetet inom många sektorer – i butikskassor, livsmedelsproduktion, städfirmor och serviceyrken. 

– Företag optimerar i ansträngningarna att få bort spilltid. I många fall innebär det att löpande bandet, taylorismen, är på väg tillbaka, säger Gert-Åke Hansson, ingenjör och docent i medicinsk vetenskap. 

Inom städbranschen märks det på att arbetet utarmas. 

Som forskare kan vi mäta belastning och föreslå acceptabla nivåer, säger Catarina Nordander. Foto: Roger Lundholm.

– Förr kunde en städerska på vårt sjukhus också anlitas för att exempelvis koka kaffe. I dag utförs det arbetet av en upphandlad entreprenör och städarnas arbetsuppgift har reducerats till golvstädning, påpekar läkaren Catarina Nordander. 

Sätta gränser för belastning

Arbets- och miljömedicinarna har redskapen som både beskriver och mäter. Med objektiva mått redovisade i prydliga diagram skapas kraftfulla underlag för förbättrad arbetshälsa. 

Med elektrogoniometern mäter de handrörelser för ett 40-tal olika yrkesgrupper, från styckare på slakterierna till postsorterare på de stora terminalerna. 

– Vår uppgift är bland annat att föreslå acceptabla nivåer och regelbundna hälsokontroller. 

Om risken hamnar på en hög siffra för en hel arbetsdag ska arbetaren kanske ha en arbetsbelastning på hälften eller bara arbeta med detta arbetsmoment under halva dagen, säger Catarina Nordander. 

Belastningsskador visar sig inte direkt. Men efter en tid går smärtan inte över till nästa dag, och så småningom har den inte ens upphört efter semestern. 

– Företagarna betalar inte kostnaderna för långvarig ohälsa som orsakats av monotont arbete. 

Men en hållbar produktion måste också innebära att man inte sliter ut sina anställda, påpekar yrkeshygieniker Istvan Balogh. 

Det finns nämligen inget i vår fysiska konstruktion som motiverar att samma struktur i människokroppen kan belastas ensidigt, 40 timmar i veckan. Varken här hemma eller någon annanstans i världen. 

PER LÄNGBY 

Artikeln har tidigare publicerats i Aktuellt om vetenskap och hälsa, november 2009.

Related posts:

1. Björn Karlson: Arbete och stress
2. Arbete och psykisk sjukdom – fungerar det?
3. Kallt saltvatten effektivt medel mot hjärtinfarkt

Under 90-talet fick vi lära oss ett nytt ord: utbrändhet. 2003 blev det en vedertagen diagnos under namnet utmattningssyndrom.

Gemensamt för dem som drabbades var att de upplevde en trötthet som inte lindrades av sömn. De fick minnesluckor och koncentrationssvårigheter som varade över lång tid. Och många mådde särskilt dåligt när de tänkte på eller närmade sig den arbetsplats de var sjukskrivna från.

Hitta behandlingsmetoder

När forskarna följde de sjukskrivna ända in på arbetsplatsen blev orsakerna till deras utmattningssyndrom synliggjorda, berättar Björn Karlson. Foto: Roger Lundholm

– Med tanke på de stora omställningar som skedde i arbetslivet under 1990-talet kunde man nästan förutse denna explosion av sjukskrivningar. Men själva diagnosen utmattningssyndrom är egentligen bara ett nytt namn på redan kända reaktioner, säger Björn Karlson, psykolog och forskare vid Arbets- och miljömedicin på Universitetssjukhuset i Lund och Lunds universitet.

2003 inledde han och hans kollegor en studie i samarbete med Försäkringskassan. Studien var utformad som en interventionsstudie (forskargruppen gick in med egna insatser) och omfattade 130 sjukskrivna. Etthundra av dem fullföljde.

– Vid den här tiden letade man efter behandlingsmetoder samtidigt som många människor slogs ut från arbetsmarknaden. Kontakten med arbetsplatsen bröts och arbetsgivaren visste oftast ingen råd, minns Björn Karlson.

Gradvis stigande arbetsbörda

Därför valde forskarna i Lund ett arbetsplatsperspektiv. Huvudmålet var att etablera kontakt mellan den sjukskrivne och dennes arbetsplats.

– Många av dessa medarbetare är ju personer som arbetat hårt och dugligt, och accepterat gradvis stigande bördor tills de tappat alla perspektiv på tillvaron, konstaterar Björn Karlson.

Forskningsprojektet utformade ett flöde som utgick från den sjukskrivnes relation till sin arbetsplats.

Den sjukskrivne fick fylla i ett formulär och ta prover och teamet, i form av läkare, psykolog och kurator, gjorde en samlad bedömning av vad som kunde krävas för en återgång till arbetet.

Samtal med både den sjukskrivne och arbetsledare

Kuratorn gick sedan vidare med intervjuer med dels den sjukskrivnes arbetsledare, dels den sjukskrivne själv.

– Många arbetsledare värdesatte detta. De fick chansen att tänka till, berättar Björn Karlson.

Efter detta möttes arbetstagare och arbetsledare i ett samtal där de kunde ge sina respektive bilder av situationen och komma fram till vilka förändringar i arbetssituationen som behövdes på kort och längre sikt för att underlätta återgång till arbete.

– Dessa samtal blev övervägande konstruktiva och ett och ett halvt år efter att studien inleddes hade nio av tio återgått till arbetet, helt eller delvis.

Återgången skedde ofta gradvis med 25, 50 och 75 procents arbetstid. Av personerna i kontrollgruppen, som inte fått någon intervention, hade sju av tio återgått till arbetet. Under studiens sex första månader höll de båda grupperna jämn takt. Därefter drog deltagarna i interventionsstudien ifrån.

– Vi menar att man kan lära sig mycket av detta för framtiden. Ingen annan liknande studie har varit lika framgångsrik som denna, säger Björn Karlson.

PER LÄNGBY

Artikeln har tidigare varit publicerad i Aktuellt om vetenskap & hälsa november 2009.

No related posts.

Foto: Dreamstime

– Partiklar har alltid funnits i naturen, men har ökat markant på grund av människans aktivitet. Partiklarna orsakar en stor risk för människors hälsa, med flera tusen dödsfall som följd bara i Sverige.

Det säger Kristina Jakobsson, överläkare vid arbets- och miljömedicin vid Universitetssjukhuset i Lund. Partiklarna i luften finns i många olika storlekar. De större kan fastna i luftrören och lungorna. De minsta är så små att de kan gå in i blodet och vissa studier pekar på att de även kan ta sig in i hjärnan.

– Forskningen har tidigare fokuserat på de stora partiklarna, men nu har vi riktat stor uppmärksamhet på de små partiklarna. Än så länge vet vi inte så mycket om hur dessa påverkar hälsan, säger Kristina Jakobsson.

Hälsoriskerna med de större partiklarna är mer kända. När vi till exempel andas in de relativt stora dieselpartiklarna ökar risken för blodproppar och hjärtinfarkt. Halten partiklar i luften är störst vid stora vägar och genomfartsleder.

– Det finns också ett tydligt samband mellan att bo nära starkt trafikerade vägar och att drabbas av sjukdomar som astma och lungcancer. Just nu pågår en studie i Skåne om det finns ett samband även mellan höga partikelhalter och stroke, säger Kristina Jakobsson.

Tusen extra dödsfall i Skåne

Studier i Skåne visar att det vid de stora trafikstråken runt om i landskapet sker en stor ökning av partiklar i samband med rusningstrafiken på morgonen och eftermiddagen.

– I Skåne har vi tusen extra dödsfall per år på grund av partiklar i luften, säger Kristina Jakobsson.

Hur påverkas då partikelhalterna av ett förändrat klimat? När temperaturen stiger ökar halten partiklar i luften och statistik från värmeböljor visar att de högre partikelhalterna ger en ökad dödlighet i befolkningen både i samband med värmeböljan och flera månader efter den.

Med tanke på den allt större kunskapen om hur partiklar påverkar vår hälsa, vill Kristina Jakobsson också uppmärksamma den växande användningen av nanoteknik.

– Vi bör vara vaksamma på arbetsmiljörisker i samband med framställning av nanoteknik. Forskning på hur dessa små partiklar påverkar vår hälsa pågår i Skåne just nu.

Artikeln har tidigare publicerats på Miljölänk Skåne i samband med Region Skånes seminariedag Klimat, hälsa och miljö, 6 maj 2009.

Related posts:

1. Hur vägbuller, dålig luft eller pendling påverkar vår hälsa
2. Den yttre miljön påverkar hälsan mer än vi tror
3. Tidskriften Aktuellt om vetenskap & hälsa

Det finns färre överviktiga i flerfamiljshus där tillgången till gröna miljöer är god. Och folk i allmänhet ställer mer blygsamma krav på ”natur” än vad forskarna förväntat.

Med stöd av folkhälsorapporter och GIS – geografiska informationssystem – kartlägger forskare i Lund skåningarnas välbefinnande i olika avseenden.

Engelsmannen John Snow räknas som den förste epidemiologen sedan han 1854 kartlagt den koleraepidemi som grasserade i London och spårat källan till en särskild brunn i staden. Hans sentida efterföljare har mer avancerade metoder till sitt förfogande.

Gröna miljöer är bra för hälsan. Och skåningarnas krav är inte ohemula. Det visar de studier som Kristina Jakobsson och Jonas Björk genomför med hjälp av geografiska informationssystem och folkhälsorapporter. Foto: Roger Lundholm

– I rutnätverket i GIS kan vi positionsbestämma en godtyckligt vald punkt – ditt hem, din arbetsplats eller din skola – och vad den kännetecknas av i fråga om bättre och sämre livsbetingelser, säger Jonas Björk, biostatistiker och enhetssamordnare på Region Skånes Kompetenscentrum vid Universitetssjukhuset i Lund.

– Dessutom kan vi se förändringar över tiden genom att jämföra data vid upprepade tillfällen, tillägger Kristina Jakobsson, överläkare och forskare i arbets- och miljömedicin vid Universitetssjukhuset i Lund och Lunds universitet.

Kartbilder och människors upplevda hälsa kombineras

GIS kan hantera stora mängder data i rum och tid. Resultatet blir emellanåt skrämmande tydligt.

På GIS-bilderna över Skåne kan man se hur den blygrå avgasröken tjocknar längs de stora motorlederna vid högtrafik.

– Kartor har använts länge av oss epidemiologer, men det är ganska nytt att vi på detta sätt i storskaliga undersökningar kan förena kartbilder med människors faktiska och upplevda hälsa, säger Jakobsson.

GIS introducerades år 2001 som ett viktigt verktyg i folkhälsoforskningen vid sjukhuset i samarbete med GIS-centrum vid Lunds universitet.

– Tack vare detta kan vi nu göra storskaliga undersökningar på ett stort antal individer och kombinera miljödata med uppgifter om hälsa och levnadsomständigheter från folkhälsorapporter och vårdregister, berättar Jonas Björk.

– Med så stora datamängder är det en absolut förutsättning att den enskildes integritet skyddas, tillfogar Kristina Jakobsson.

Negativa hälsoeffekter av buller och luftföroreningar

Forskarna har uppgifter om luftföroreningar, meterologiska data och förekomsten av buller från tåg, bilar och flyg.

– Man vet att det finns samband mellan buller från arbetsplatser och flyg å ena sidan och högt blodtryck å andra. Buller och luftföroreningar skulle dessutom kunna samverka vid hjärt-kärlsjukdomar. Hälsoeffekterna av vägbuller vet vi något mindre om än så länge, förklarar Jonas Björk.

Upplevelsen av buller skiljer sig mellan individer, och bullrets karaktär har stor betydelse. Bruset från ett vattenfall har troligen mindre negativ inverkan än dånet från jetmotorer. Därför är det viktigt att mäta människornas egna personliga upplevelser av och förväntningar på sin vardagliga omgivning.

Tydliga samband mellan miljö och trivsel

I samarbete med landskapsarkitekter på Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp kartlägger lundaforskarna vad människor själva uppskattar i naturen i sin närmiljö, indelat i fem kategorier:

• det rofyllda där man kan höra naturens ljud;

• det vilda som är fritt från människors påverkan;

• rymd som ger en känsla av helhet, områden utan skarpa gränser

• artrikedom som återspeglar naturens mångfald

• kulturmiljön med sina historiska arv och minnen

Samtidigt kartläggs markanvändningen i Skåne med GIS, exempelvis förekomsten av skog, äng, åker, sjö och hav. Alla data jämförs med svaren i folkhälsoenkäter.

– Då kan vi se väldigt tydliga samband mellan miljö och trivsel. Människor som bor i flerfamiljshus med närhet till någon eller flera av dessa livskvaliteter trivs betydligt bättre och är i lägre grad överviktiga oavsett olika socioekonomiska faktorer, säger Jonas Björk.

Människor i gröna miljöer ägnar också sig i högre grad åt vardagsmotion, medan det inte finns någon skillnad i hur ofta man exempelvis besöker gymnastikanläggningar.

Viktigt för samhällsplaneringen

– Det visar att samhället har mycket att vinna på att bereda plats för gröna ytor i all planering. Det nya med vår forskning är att vi inte bara tittar på storleken, utan även på kvaliteten hos de gröna ytorna och använder objektiva GIS-mått, säger Jonas Björk.

Dessutom, visar det sig, är önskemålen från medborgarna mer blygsamma än forskarna förväntat. När det exempelvis gäller kraven på hur en vild miljö ska vara beskaffad har människor enligt Jonas Björk lägre förväntningar än de kriterier forskarna satt upp.

Kraven på stadsplanerarna borde därför inte vara oöverstigliga.

– Vår forskning ger beslutsfattare bättre miljömedicinska underlag för beslut om både storskaliga satsningar och mindre satsningar i avgränsade områden, understryker Kristina Jakobsson.

PER LÄNGBY

Artikeln har tidigare varit publicerad i Aktuellt om vetenskap & hälsa, november 2009.

Related posts:

1. Hur vägbuller, dålig luft eller pendling påverkar vår hälsa
2. Tungmetaller i mat är en fortsatt fara för hälsan
3. EPO-receptor påverkar behandlingen av bröstcancer

Professor Anders Bruze undersöker mögelgifter i skor. Foto: Jimmy Wahlstedt

Kontaktallergier kan bli så svåra att de leder till kroniska problem och sjukskrivningar.  Men det går att framgångsrikt förebygga allergierna, berättar professor Magnus Bruze vid Lunds universitet och Yrkes- och miljödermatologiska avdelningen på UMAS .

Vid tunnelbygget under Engelska kanalen insjuknade 100-tals av byggnadsarbetarna i kontaktallergier. De fick eksem av kromet i cementen. Eksemen gav stora problem – somliga arbetare hade eksem över hela kroppen även sedan de slutat arbeta.

– Men när Öresundsförbindelsen byggdes några år senare drabbades inte en enda av de danska och svenska arbetarna. Det beror på att Sverige och Danmark har en lag som kräver att cementen ska innehålla järnsulfat som gör det farliga kromet ofarligt, säger Magnus Bruze.

I detta lyckade förebyggande arbete framhåller han speciellt de insatser som gjorts av professor Sigfrid Fregart vid USiL och yrkeshygieniker Birgitta Gruvberger vid UMAS.

– De var först att se de enorma konsekvenserna för individerna.

Mögelgift i möbler och kläder

Magnus Bruze har också ett modernare exempel, mögelgifterna i vissa möbler som tillverkats i Kina.

– I Finland fanns några fall av eksem där den enda gemensamma nämnaren visade sig vara en vilstol gjord i Kina. I England blev tusentals människor drabbade av motsvarande svåra eksem, en kontaktallergi. Här visade sig den gemensamma nämnaren vara soffor som försetts med antimögelmedlet Dimetylfumarat, förklarar han.

I denna upptäckt spelade Yrkes- och miljödermatologiska avdelningen vid UMAS Hudklinik stor roll, tillsammans med BBC:s konsumentprogram.

I det fortsatta arbetet har avdelningen i Malmö konstaterat att samma antimögelgift finns i skor sålda i Spanien. I något fall har även ridhjälmar sålda i Sverige visat sig innehålla ämnet. EU tog i våras ett beslut om att förbjuda ämnet.

– Problemet med kontaktallergin orsakad av kromcementen tog femtio år att åtgärda. Här gick det snabbt, på mindre än ett år! framhåller Magnus Bruze.

Text: HANS -GÖRAN BOKLUND

Artikeln är tidigare publicerad i Aktuellt om vetenskap & hälsa, november 2009

Professor Anders Bruze undersöker mögelgifter i skor. Foto: Jimmy Wahlstedt

Related posts:

1. Stor europeisk studie om skönhetsprodukter
2. Ishockeyspelare kan drabbas av svårt eksem
3. Bra tarmflora tidigt i livet kan förebygga fetma

Anna Rignell-Hydbom. Foto: Roger Lundholm

Vi omges av 30.000 kemikalier. En del av dem har smugits in i din fina nya regnjacka som både andas och stöter bort smuts. Andra kan finnas i den goda strömmingen som du dukar fram till sommarlunchen.

Vissa kemikalier påverkar oss inte alls. Om många saknar vi tillräcklig kunskap. Andra kan orsaka sjukdomar som diabetes, benskörhet eller förändringar i arvsmassan som påverkar vår fortplantning.

Ett exempel är en färsk studie om miljögifter och diabetes. I den har forskaren Anna Rignell-Hydbom och hennes kollegor vid Arbets- och miljömedicin på universitetssjukhusen i Lund/Malmö och Lunds universitet följt kvinnor från den stora studien Kvinnors hälsa i Lundabygden.

– De kvinnor som hade utvecklat diabetes sju år efter första provtagningen hade en högre halt av klororganiska föreningar i blodet än kontrollkvinnorna, berättar hon.

En orsak kan vara att fettmetabolismen, ämnesomsättningen, påverkas av de långlivade och hormonstörande kemiska föreningar som finns i många av våra dagliga konsumtionsvaror. Det är troligen också så att en del individer är mer känsliga för exponering än andra.

Dålig spermakvalitet hos fiskare

Den före detta barnmor skan Anna Rignell- Hydbom disputerade 2005 med en uppmärksammad avhandling om spermiekvaliteten hos svenska fiskare. I denna visade hon att ostkustfiskare, som konsumerar fisk från ett miljöbelastat innanhav och därför hade högre halter av klororganiska föreningar i blodet, hade flera spermier med en skadad DNA-spiral. De hade också sämre rörlighet på sina spermier än västkustfiskarna.

– En motsvarande uppföljning är möjlig i vår pågående lundastudie. Kan klororganiska föreningar i mammans blod under graviditeten bidra till att barnet drabbas av typ 1-diabetes?

Långlivade kemikalier lagras i kroppen

Av de 30.000 kemikalier som vi andas in, sväljer eller tar upp genom huden är vissa ett större hot mot vår hälsa än andra, som giftiga metaller som kadmium, bly, kvicksilver och arsenik. Ämnen som innehåller klor, brom och fluor är oftast långlivade. Det tar många år innan vi brutit ned dem och eftersom vi hela tiden utsätts för dem så lagras de i kroppen.

Många av dessa ämnen har efterhand förbjudits. Men eftersom de är långlivade finns de kvari vår omgivning och sprids med atmosfären och via havsströmmar.

– Efter en topp i Sverige på 70-talet sjönk nivåerna av klororganiska föreningar fram till omkring 1990. Sedan dess har nivån varit oförändrad, säger Anna Rignell-Hydbom.

I dag används fluorerade ämnen för att ytor ska bli smuts-, vatten- och fettavvisande i bland annat regnjackor.

– Än vet vi mycket lite om dessa ämnen, men eftersom de har samma egenskaper som de klorerade ser jag också dem som ett hot mot vår miljö, säger Anna Rignell-Hydbom.

Framtida forskning får visa risker

Bromerade flamskydd smedel används som brandhämmande ämnen i elektroniska apparater, tyger och möbelstoppning. Dessa ämnen går att mäta i blod men också i bröstmjölk. En del av ämnena har minskat sedan de förbjöds i Sverige, men det finns undantag

– Min uppgift som forskare är att redovisa våra forskningsresultat. Sedan är det upp till politiker, myndigheter och allmänhet att ta ställning, säger Anna Rignell-Hydbom.

Det kan gälla det förhållandet att barnleksaker, deodoranter och krämer innehåller ftalater som används som mjukgörare. En del studier visar att ftalater kan vara hormonstörande. Och även om ämnena snabbt försvinner ur kroppen utsätts vi dagligen för dem i låga doser.

Framtida forskning får visa hur stor risk de utgör. Till dess finns de kvar i din regnrock.

Text: PER LÄNGBY

Artikeln är tidigare publicerad i Aktuellt om vetenskap & hälsa, november 2009

FOTNOT: Studien Kvinnors hälsa i Lundabygden omfattar drygt 10.000 kvinnor mellan 50 och 60 år. Studien inleddes 1996 och innehåller fullständiga data från 6.917 individer.

Related posts:

1. Forskare tittar närmare på kemikalier i hårfärg
2. Koppling mellan stress och besvär av el och kemikalier
3. På topp varenda dag – en dansares vardag