Se föreläsningarna i efterhand på webben!

Länk till programmet

Se postrar från Forskningens dag 2011

Related posts:

1. Bästa poster vid Forskningens dag 2011
2. Andningen och livet tema i Aktuellt om vetenskap & hälsa
3. Forskningens dag om depression och mani

Bronkoskopi. Foto: Roger Lundholm

Skånes universitetssjukhus är ett av få sjukhus i världen som kan ta prover i lungans allra yttersta vävnader både hos friska personer och personer med astma, KOL och andra lungsjukdomar.

En tunn slang med en kamera i ena änden – ett så kallat bronkoskop – förs ner genom svalget och vidare ner i patientens lunga. På en skärm kan man följa bronkoskopets väg ner genom lungan.

Några av luftrörens förgreningar sett inifrån lungan. Foto: Emil Tykesson

Bilden ovan är tagen inuti lungan med hjälp av ett bronkoskop och visar en av de många förgreningarna. Luftstrupen förgrenar sig i de två stora luftrören som går ut i varsin lunga och förgrenar sig i allt mindre luftrör ju längre ut i lungan man kommer. Till slut kommer de att mynna ut i små, små lungblåsor.

Biopsiverktyg. Foto: Emil Tykesson

Genom bronkoskopet kan man föra ner en oerhört liten tång som kan ta prover på lungvävnaden.

Lungan genomlyses så att man kan se var man befinner sig.

Fibroblaster från lungvävnad. Foto: Gunilla Westergren-Thorsson

Vävnadsproverna kan sedan studeras på olika sätt. Bland annat kan man i cellodlingsflaskor odla celler från lungorna i speciell näringslösning och studera hur de fungerar. På bilden ovan syns så kallade fibroblaster, en av de celltyper som bygger upp lungans stödjande strukturer.

Lungvävnad. Foto: Gunilla Westergren-Thorsson

Små bitar av lungvävnad kan också skäras i oerhört tunna skivor – ca 3 mikrometer tunna – som sedan kan färgas på olika sätt. Man skulle kunna säga att man fryser en ögonblicksbild av en liten del av lungan. I mikroskopet kan man sedan se vilka typer av celler som finns i vävnadsprovet och hur de ser ut.

Text: NINA HULT

Related posts:

1. Det behövs fler skonsamma metoder för att undersöka lungornas olika delar
2. Ventiler lindrar symtom vid KOL
3. Ronnie Wirestam: Bilder av hjärnans blodflöde

Cecilia Andersson har hittat samband mellan mastceller och sjukdomar som astma och KOL. Foto: Roger Lundholm

I de delar av kroppen som vi exponerar mot omvärlden – huden, tarmarna och luftvägarna – finns det celler som ligger som vakthundar och väntar på att få reagera på främmande ämnen, bakterier, virus och parasiter. Inom loppet av någon sekund kan de explodera om de stöter på något som upplevs farligt för kroppen.  

Cecilia Andersson forskar om mastcellernas roll vid bland annat astma och KOL vid Avdelningen för lungmedicin vid Lunds universitet. Mastceller är en typ av celler som ingår i vårt immunförsvar och som finns spridda i hela kroppen – extra många i de organ som har kontakt med den yttre miljön.

– Det unika med mastcellerna är att de kan reagera på främmande ämnen i kroppen extremt snabbt, berättar Cecilia Andersson. När de stöter på ett ämne som kroppen upplever som farligt släpper de ut en mängd olika ämnen. Ämnena ligger redan färdiga i små blåsor inuti mastcellerna och kan släppas ut explosivt. Om det behövs kan sedan mer tillverkas inom loppet av några minuter. 

Orsakar de typiska allergisymtomen

De utsläppta ämnena orsakar bland annat svullnad, värmehöjning, att ögonen och näsan rinner, att man nyser eller att luftrören krampaktigt drar ihop sig.

På så sätt kan kroppen bli av med ovälkomna bakterier, virus eller parasiter. Reaktionen lockar också till sig ännu fler celler i immunförsvaret som kan hjälpa till att bekämpa inkräktarna.

Problem kan däremot uppstå om mastcellen felaktigt reagerar på ofarliga ämnen som pollen eller vissa födoämnen. Mastcellen är till stor del ansvarig för de symptom som ses vid allergi – luftrör som krampaktigt drar ihop sig vid astma, ett eksem som blir rött och börjar klia osv. 

Driver också kronisk inflammation

Nu börjar man mer och mer förstå att mastcellerna också kan driva en kronisk inflammation vid t ex astma. Ett exempel är när vi andas in små partiklar som pollen eller kattallergen. Dessa kan tränga sig långt ut i lungans förgreningar, där de irriterar de tunna och känsliga lungblåsorna. 

Eftersom lungblåsorna bara består av ett enda cellager gör en inflammation där stor skada. Resultatet kan bli en kronisk inflammation som sedan driver sig själv – även efter att allergenet är borta. 

– Hos barn finns inte mastceller i lungblåsorna, berättar Cecilia Andersson. Däremot har man sett att de kan sprida sig dit vid till exempel en kraftig virusinfektion. Detta kan vara en av orsakerna till att dessa barn oftare drabbas av astma när de blir äldre. 

Fler mastceller i lungan vid KOL

Det är inte bara vid astma som forskarna hittar samband mellan sjukdomar och mastceller. Även vid icke-allergiska lungsjukdomar som KOL har man kunnat se en kraftig uppgång av mastceller i lungblåsorna. 

Transmission elektronmikroskopbild på en mastcell med cellkärna och mörkfärgade granula (blåsor) innehållande en mängd olika ämnen som kan utsöndras och ge upphov till typiska allergisymptom. Bild: Cecilia Andersson (Klicka på bilden för en större bild.)

– Det som är spännande är att man i lungblåsor från patienter med KOL hittar en typ av mastceller som annars är vanligast i hud. Samma sak gäller vid sjukdomar som cystisk fibros och idiopatisk lungfibros, som också medför kraftig inlagring av bindväv i lungorna. Vi ser starka samband mellan just denna typ av mastceller och de vävnadsförändringar som är vanliga vid dessa sjukdomar. 

Man vet att mastcellerna bland annat innehåller ämnen som bygger upp och bryter ner bindväv, samt stimulerar andra celltyper som kan orsaka vävnadsförändringar. Detta är viktigt om till exempel ett sår ska läkas, men vid dessa sjukdomar har något gått snett. 

– Om man förstår mastcellens roll vid inflammation bättre kan det öppna upp för nya behandlingar. Det händer mycket på det här området just nu, säger Cecilia Andersson. 

Text: NINA HULT

Related posts:

1. Bodil Ivarsson: Patienter som väntar på nytt organ välinformerade
2. Kännetecken för KOL respektive astma
3. Varför bara vaccin mot GAD-antikroppar?

Det första andetaget – det första som sker i en nyfödd människas liv, en förutsättning för livet som nu börjar. Andningen är något som bara måste fungera och oftast kan våra andningsorgan arbeta utan komplikationer.

Men under livets gång drabbas många av oss av olika sjukdomar och symptom som stör eller försvårar andningen och luftvägarnas funktion. Utan behandling finns det risk att vi tar det sista andetaget alldeles för tidigt.

I Skåne sker omfattande forskning kring andningen och sjukdomar som drabbar lungor och luftvägar. Forskningen undersöker bakomliggande orsaker och hur de drabbade kan få bästa stöd och behandling. Kunskapen inom området växer ständigt och ger de som drabbats av dessa sjukdomar bättre möjligheter att leva ett gott liv.

I tidningen kan man bland annat läsa mer om:

När en förkylning blir livsfarlig – att hjälpa patienter med astma och KOL

Förkylning är den vanligaste orsaken till mer eller mindre kraftigt försämrat hälsotillstånd hos personer som lider av astma eller KOL. I svåra fall krävs vård i respirator.

Hittills har astma och KOL studerats var för sig. Forskaren och docenten Lena Uller har emellertid hittat höga halter av ett särskilt protein som är gemensamt för de båda sjukdomarna. Med hjälp av detta kan det bli möjligt att utveckla ett nytt läkemedel.

Mastcellen – luftvägarnas vakthund vid inflammation i lungan

Kroppens egen vakthund, mastcellen, hugger till sekundsnabbt när främmande ämnen smyger in i hud, tarmar och luftvägar. I dess arsenal finns ämnen, sinnrikt förpackade i små blåsor, som exploderar mot inkräktaren.

Men mastcellen kan också driva en kronisk inflammation, som astma, eller vara extra aktiv vid KOL. Forskaren Cecilia Andersson är övertygad om att denna upptäckt är avgörande för att finna nya behandlingar mot sjukdomarna.

KOL kan också kopplas till stroke, hjärtinfarkt och benskörhet

Hittills har KOL betraktats som ett isolerat sjukdomstillstånd, i huvudsak orsakat av rökning. Men forskare i Malmö har konstaterat samband mellan stroke, åderförkalkning i halskärlen och KOL. Andra studier kopplar ihop KOL med hjärtinfarkt och kärlkramp. Professor Claes-Göran Löfdahl ser numera allt fler samband mellan KOL och andra livsstilssjukdomar.

Ordning och kaos i lungans strukturer

Kroppens förmåga till gör-det-själv-reparation är fenomenal. Men när cigarettröken fått tillräcklig tid på sig kapitulerar de celler som bygger upp bindväven. De förmår inte längre täppa igen hålen som uppstått i lungans luftvägar. Professor Gunilla Westergren-Thorsson studerar de stamcellsliknande celler i lungans yttre delar som i samverkan skulle kunna leverera nya byggstenar till bindvävsbygget.

Vi kan revolutionera behandlingen av astma

Av dem som får astma botas enbart en procent. Ny kunskap gör bot möjlig, en kunskap som också skulle kunna hjälpa den hälft som i dag får dålig hjälp av astmamediciner. I deras fall har inflammationen fått fäste längst ut i de minsta lungblåsorna, dit kortisonet inte når. Professor Leif Bjermer menar att en delvis okunnig och konservativ syn på astmasjukdomen förhindrar utvecklingen av nya läkemedel.

Spring för livet – del av behandling vid cystisk fibros

I Lund revolutionerades behandlingen av barn som drabbats av cystisk fibros för 30 år sedan med regelbunden fysisk träning. Tack vare denna hostar deras CF-patienter upp det slem i lungorna som annars hotar att kväva dem. I USA väljer man i stället kompressorer i västar som bankar på patientens bröstkorg. Där är benskörhet ett stort problem. Nu visar sjukgymnasten och forskaren Louise Lannefors att den svenska modellen nästan helt eliminerar risken för benskörhet och att patienternas fysiska arbetsförmåga är endast någon tiondels procent lägre än normalsvensken.

Innehållsförteckning:

Infarkt, stroke, benskörhet… KOL är mer än lungsjukdom!

Lungan vill läka sig själv

Bindväven förändras vid KOL

Får pusta ut för varje steg

Ventiler lindrar symtom vid KOL

Tror på kroppens eget antibiotikum

När medicinen når ända ut kan alla få hjälp mot astma

Kännetecken för KOL och astma

Idrottsungdomar har ofta astma – men tycker ändå att de mår bra

Immunförsvaret – kroppens egna soldater

”Vakthundscellerna” bara väntar på att explodera

Fel att gravida inte ska ta sin astmamedicin

Andning och skelett stärks av fysisk träning

Cystisk fibros

Patricia börjar träna klockan fem på morgonen

Systemisk skleros – en knepig sjukdom

Hennes sjukdom hindrar inte hennes hästarbete

Infektioner kan bli livsfarliga

Det behövs fler skonsamma metoder för att undersöka lungornas olika delar

Arv från vikingar kan ge KOL

Lungan i 3D

Yogaandning bra verktyg mot stress

Kroppens reaktion på en lungtransplantation

Transplanterad lunga – en gåva att sköta väl

Farligt bli förkyld vid astma och KOL

Sjuk körtel orsakar livshotande lungsvikt

Hon studerar ”tysta zonen” med ny teknik

Störd lungfunktion hos de allra minsta

En resa i bilder in i lungans innersta delar

Related posts:

1. Solen tema i Aktuellt om vetenskap & hälsa juni 2011
2. Nytt nummer av Aktuellt om vetenskap & hälsa!
3. Forskningens dag 2011: Andningen och livet

Simmare får inte sällan astma på grund av klorföreningar i simhallen. Foto: Jason Brunson, Wikimedia commons

Astma är vanligare hos idrottande ungdomar än hos stillasittande jämnåriga. Trots det tycker exempelvis simmare att de har bättre hälsa än de som inte tränar, berättar Kerstin Romberg.

Hon är allmänläkare vid Näsets läkargrupp och doktorand vid Lunds universitet. Den avhandling hon arbetar med handlar om astma hos idrottande ungdomar, framför allt simmare.

Olika idrotter har olika orsaker till astma, säger Kerstin Romberg. Foto: Roger Lundholm

– Jag har fyra egna ungdomar som har simmat. Många simmare tränar 10-20 timmar i veckan och efter ett tag började jag fundera hur bra det var för hälsan att tillbringa större delen av sin fritid i simhallen, berättar hon.

Vet inte om att de har astma

Hon har funnit att olika idrotter har olika bakomliggande orsaker till astma.

– Skidåkare utsätts för kall luft, simmare för klorföroreningar i simhallen, cyklister för luftföroreningar och pollen, och tennisspelare för små partiklar från bollar och banor, förklarar hon. Alla är faktorer som kan ge ökad risk för astma.

Många idrottare vet inte ens om att de har astma. Detta gäller framförallt idrottande flickor, där ofta vare sig de själva eller tränaren inser att det är en sjukdom som ligger bakom deras varierande resultat.

Mer kunskap behövs

– Det behövs en ökad kunskap bland tränare om ansträngningsastma, slår Kerstin Romberg fast.

Hon har jämfört alla ungdomar mellan 13 och 19 år i Vellinge kommun med drygt hundra jämnåriga elitsimmare från de främsta simklubbarna i Sydskåne.

– Studien visade att simmarna oftare hade astma som var diagnostiserad av läkare. Dessutom upptäckte vi ännu fler simmarungdomar med astma när de testades.

Mår bättre än stillasittande

Idrottare har en ökad andning jämfört med normalpersonens andning.

– En vanlig person andas in cirka åtta liter luft i minuten under vila, en topptränad storväxt yngling som utövar idrott mer än 100 liter per minut vid träning.

Den slutsats hon drar är att astma är vanligare hos idrottare, men att dessa trots det tycker sig må bättre än till exempel stillasittande dataspelare.

– Sammanhållningen, det sociala nätverket och gruppkänslan kan bidra till detta, säger Kerstin Romberg. Hon tycker ändå det är angeläget att se över de miljöer där de idrottande ungdomarna tillbringar sin fritid, så att risken att få astma minskar.

Text: HANS-GÖRAN BOKLUND

Related posts:

1. När medicinen når ända ut kan alla få hjälp mot astma
2. Kännetecken för KOL respektive astma
3. Farligt bli förkyld vid astma och KOL

Astma

… drabbar omkring en tiondel av den svenska befolkningen

… uppkommer i yngre åldrar än KOL. Även barn kan få astma, men barnastma går ofta över när barnen växer upp

… har ofta en allergisk bakgrund, särskilt i yngre åldrar. När äldre personer får astma beror det oftare på att luftvägarnas slemhinnor blivit överkänsliga med åren

… kan behandlas, och kan gå tillbaka.

KOL

… omfattar både bronkit, som drabbar de övre luftvägarna, och emfysem som drabbar de små luftvägarna längst ut i lungorna

… KOL är idag den fjärde vanligaste dödsorsaken i världen, och kan snart hamna på tredje plats på grund av den ökade rökningen i länder som Indien och Kina

… drabbar oftast personer över 50 års ålder

… orsakas till 90 procent av rökning och till 10 procent av en ärftlig risk för sjukdomen

… har idag inget botemedel.

Lungor angripna av KOL. Bilden illustrerar vad som händer när lungorna angrips av KOL. Källa: Hjärtlungfonden. Illustratör: Kjell Eriksson

Related posts:

1. Idrottsungdomar har ofta astma – men tycker ändå att de mår bra
2. När medicinen når ända ut kan alla få hjälp mot astma
3. Farligt bli förkyld vid astma och KOL

Foto: Dreamstime

Det är naturligt att gravida kvinnor med astma blir oroliga för att deras mediciner ska kunna skada fostret. Men den största risken ligger faktiskt i underbehandling av astma. Vid både astma och allergier bör patienterna fortsätta att medicinera som vanligt även under graviditeten.

Det menar Lars Gottberg, överläkare vid allergimottagningen på Nacka närsjukhus. Tillsammans med kollegorna Leif Bjermer och Sonja Werner från Lund har han varit redaktör för skriften ”Astma & Allergi – handbok vid graviditet & amning”, utgiven av Astma- och allergiförbundet.

Astmamedicin ofarlig för fostret

Enligt Lars Gottberg finns det inget i den internationella forskningslitteraturen som tyder på en ökad risk för missbildningar hos ett foster på grund av astmamedicin. Däremot finns det data som visar att underbehandlad eller misskött astma kan ha negativa effekter, främst i form av för tidig födsel och/eller låg födelsevikt men även missbildningar.

Fass en produktkatalog

Ett skäl till att gravida astmatiker ändå fortfarande kan få rådet att dra ner på medicineringen kan vara att många allmänläkare förlitar sig enbart på Fass, standardverket med information om läkemedel som säljs i Sverige.

Lars Gottberg. Foto: Anders Norderman

– Men Fass är en produktkatalog där rekommendationerna är läkemedelsföretagens bedömningar ur ett juridiskt perspektiv. Företaget måste bland annat ta hänsyn till eventuella skadeståndskrav och varnar då av juridiska skäl hellre för mycket än för lite, säger Lars Gottberg.

Fortsätt medicinera vid allergier

Även vid allergier hos gravida gäller att patienten ska fortsätta att medicinera som vanligt. Men återigen är det inte ovanligt att sjukvården rekommenderar försiktighet med medicineringen.

Enligt Lars Gottberg beror även detta på informationen i Fass. För alla vanliga receptfria antihistamintabletter finns det vetenskapliga studier som visar att de är säkra att använda i samband med graviditet, men den informationen har inte kommit in i Fass. Tavegyl, den enda allergimedicin som Fass rekommenderar, saknar däremot vetenskaplig dokumentation. Man vet att medlet är ofarligt enbart för att det har använts så länge utan rapporterade fosterskadande biverkningar.

Sprida kunskap bland personal

– Tavegyl är odokumenterat och ger betydande biverkningar i form av extrem trötthet och dålig sömnkvalitet, säger Lars Gottberg.

Han och andra specialister inom området försöker på olika sätt att sprida de senaste forskningsrönen, för att minska sjukvårdpersonalens osäkerhet kring behandlingen av astma och allergier hos gravida.

Text: EVA  BARTONEK ROXÅ

Related posts:

1. Idrottsungdomar har ofta astma – men tycker ändå att de mår bra
2. Kännetecken för KOL respektive astma
3. Stor europeisk studie om skönhetsprodukter

David Aronsson instruerar Per-Gunnar Karlsson som ska göra ett spirometriprov. Foto: Roger Lundholm

Är det KOL, astma, rinit, systemisk skleros eller cancer som ligger bakom patientens lungproblem? Läkarna behöver många metoder för att få en uppfattning av funktionen i lungorna. Helst ska metoderna vara så skonsamma som möjligt.

Inom sjukvården skiljer man på invasiva och ickeinvasiva metoder. De förra innebär att man ”går in i” patienten med allt vad det kan innebära av obehag, personaltid och risker. En traditionell invasiv lungundersökning är bronkoskopi, då läkaren för ner ett instrument i lungan för att titta inuti luftrören och ta prover på vävnaden.

– Det är ett ganska stort ingrepp där patienten får lugnande medel eller sövs. Det kräver också stor erfarenhet av läkaren för att minimera riskerna för patienten, säger docenten i experimentell lungmedicin Ellen Tufvesson vid Lunds universitet.

Utvecklar nya metoder

Hon och andra försöker därför utveckla nya eller förbättrade icke-invasiva metoder, som kan ge så mycket information att man mer sällan behöver göra bronkoskopier. Flera sådana metoder håller nu på att utvecklas.

Spirometri är det grundläggande sättet att mäta lungfunktionen. Vid spirometri mäts patientens lungkapacitet – dels hur mycket en patient kan blåsa ut på en sekund, dels den totala volymen på lungorna. Patientens värden jämförs sedan med normalvärdena för en person med samma kön, ålder och kroppslängd.

Skillnader i funktion

– Om en patient har fibros, ärrvävnad, i lungorna så blir de stela och svåra att helt fylla med luft. En sådan patient kan få ett bra värde på en sekunds utandning, men ett lågt värde när det gäller den totala luftmängden.

– En patient med astma däremot har trånga luftrör och därför det motsatta förhållandet. Hon får inte ut mycket luft på en sekund, men kan pressa ut en stor total luftvolym om hon får tid på sig, förklarar läkaren David Aronsson.

Kan mäta miljön i lungorna

NO betyder kväveoxid och är ett mått på inflammation i luftvägarna. Mätningen går fort och ger ett direkt svar. Metoden används idag delvis som ett sätt att följa hälsan på astmapatienter. NO-metoden håller också på att vidareutvecklas för att visa inte bara om de centrala luftrören är inflammerade utan också hur läget är i de mer svårstuderade perifera luftvägarna.

Utandningskondensat innebär att fukten från utandningsluften kondenseras till en vätska. För att få tillräckligt mycket vätska får patienten andas i instrumentet en längre stund. Kondensatet speglar miljön i lungorna och kan visa inte bara om där är en inflammation utan också vilka inflammatoriska molekyler som i så fall finns hos den aktuella patienten.

Sputum betyder slem. Vid sputum-metoden får patienten andas in förångad koksalt, vilket gör att slem produceras i luftvägarna och kan hostas upp. I detta slem kan man undersöka både innehållet av inflammatoriska ämnen och innehållet av bakterier.

Bra verktyg

Ellen Tufvesson studerar de tre metoderna NO, kondensat och sputum i samband med KOL, lungtransplantation, systemisk skleros och olika typer av astma. Målet är att förfina metodiken och att se hur de olika metoderna kan fås att ge maximal information.

– Vi behöver bra verktyg som är enkla att arbeta med både för forskarna och för de läkare som ska ställa diagnos och följa patienternas sjukdomsförlopp. NO-metoden är den som för närvarande kommit längst, säger hon.

Text: INGELA BJÖRCK

Related posts:

1. En resa i bilder in i lungans innersta delar
2. Olika sorters ljus ger olika spektrum
3. Fler melanompatienter – men inte fler dödsfall

De små lungblåsorna i de yttre luftvägarna. Illustration: Patrick J Lynch , Wikimedia Commons.

Nya biologiska läkemedel revolutionerade behandlingen av reumatism. Nu är samma utveckling tänkbar för den mer än halva miljon svenskar som drabbats av astma.

Kanske finns det till och med möjlighet till bot – förutsatt att läkemedelsindustrin vågar satsa och att myndigheterna skapar de rätta förutsättningarna.

Det menar Leif Bjermer, professor vid Lunds universitet och överläkare på Skånes universitetssjukhus i Lund.

– Hittills har astma beskrivits som en inflammatorisk sjukdom som drabbar de större luftvägarna. Men i dag vet vi att de små luftvägarna, alveolerna och bronkiolerna, är ännu mer drabbade. Det är anledningen till att omkring hälften av alla personer som drabbas inte får någon hjälp av astmamedicinerna.

Medicinen når inte ända ut

Hälften av dem som har astma är inte hjälpta av kortison. En konservativ syn på astmasjukdomen har hitintills satt stopp för läkemedel som når ut till de små luftvägarna. Foto: Roger Lundholm

De mediciner som inhaleras i dag fungerar väl i lungornas stora luftvägar där luftutbytet är stort och där spirometri, som i huvudsak mäter central lungfunktion, ger bra vägledning. Men de perifera luftvägarna med sitt finmaskiga nät av lungblåsor utgör 90 procent av lungornas volym. Det är här som syreupptagningen och gasutbytet med resten av kroppen sker.

Från dessa små lungvägar hörs inga av de ljud som man kan höra från de större bronkerna, och deras tillstånd är också svårt att mäta med spirometri. Men genom undersökning av vävnadsprover från de små perifera luftvägarna finner man att medicinen aldrig når ut dit den kanske behövs som bäst.

– Det går att utveckla läkemedel mot astma som hjälper alla, säger Leif Bjermer. Foto: Roger Lundholm

Andra mekanismer gäller

– Här gäller andra inflammatoriska mekanismer. En del av dessa påverkas inte av traditionell antiinflammatorisk kortisonbehandling, även om den skulle nå hela vägen ut. Detta vet vi.

– Ändå har läkarvetenskapen och läkemedelsindustrin hittills valt den enklaste vägen, att ständigt förfina mediciner av den traditionella typen. De nya varianter som kommer är bara marginellt om ens något bättre än de föregående, säger Leif Bjermer.

Dagens mediciner bäst vid akuta skov

I dag tillfrisknar mindre än en procent av dem som insjuknar i astma. Dagens mediciner behandlar effektivt akuta skov av sjukdomen, men är sämre på att förebygga den kroniska inflammationen.

Ett exempel på mekanismer som inte svarar på kortisonbehandling finns i en typ av cell kallad mastcell, som är ytterst aktiv i de perifera luftvägarna (se artikel ””Vakthundcellerna” bara väntar på att explodera”).

Hos patienter som bara delvis svarar på inhalerat kortison har forskarteamet funnit att mastcellerna i de små luftvägarna ökat med mer än 600 procent.

Mål för riktad behandling

Mastcellerna är en del av ett komplicerat scenario med olika celler som samverkar i olika mönster.

– I Lund har vi lärt oss att ta fram ”inflammatoriska fingeravtryck” som visar vad som händer i en viss cell när den utsätts för inflammatorisk påverkan från andra celler i närheten. På så sätt kan vi identifiera möjliga mål för en riktad behandling, förklarar Leif Bjermer.

Myndighetskrav styr utvecklingen i fel riktning

Ett stort problem är emellertid att kraven på vad som ska dokumenteras i kliniska prövningar, inte minst från den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA, i vissa avseenden styr utvecklingen i fel riktning.

– En delvis okunnig och ganska konservativ syn på astmasjukdomen tvingar läkemedelsbolagen att satsa alltför mycket på att dokumentera effekten på mekanismer som vi redan i dag har bra läkemedel mot, hävdar Leif Bjermer.

Lovande preparat i kombination

Det är också mycket svårt att göra studier där olika läkemedel kombineras. Ofta skulle man behöva blockera mer än en receptor samtidigt för att få önskad effekt. Att göra detta i en studie är dock nästan omöjligt, eftersom FDA kräver att man först måste dokumentera den enskilda komponentens effekt innan den får kombineras med andra.

– Det innebär att många lovande preparat som skulle kunna ha ett stort värde i kombination med andra aldrig når fram till kliniken, påpekar Leif Bjermer.

Kan leda till genombrott

Även mindre studier inriktade mot betydelsefulla sjukdomsmekanismer bör få en chans att prövas i större sammanhang, menar han. I det här fallet handlar det om att kunna visa en effekt i de små luftvägarna där dagens metoder har begränsat värde.

– Om det skulle kunna göras är jag övertygad om att vi får se samma genombrott för behandling av astma som när man för 10-15 år sedan revolutionerade medicineringen för reumatiker, säger Leif Bjermer.

Text: PER LÄNGBY

Related posts:

1. Idrottsungdomar har ofta astma – men tycker ändå att de mår bra
2. Kännetecken för KOL respektive astma
3. Medicinen når målet med hjälp av magneter

Lena Uller med sina doktorander, Irma Mahmutovic Persson, Angelica Brandelius och Jenny Calven. Foto: Roger Lundholm.

Forskaren Lena Uller och hennes kollegor vid Lunds universitet har identifierat ett protein i lungorna som gör att astma- och KOL-patienter blir extra sjuka vid förkylningar. I värsta fall kan en förkylning bli livsfarlig.

Lyssna till en intervju med Lena Uller i Ekot 28 oktober 2011

Lena Uller i Webb-TV

Lena Uller är docent i immunofarmakolgi. Hennes forskningsområden är luftvägssjukdomar, hösnuva, astma och KOL. Forskargruppen är speciellt intresserade av att ta reda på  vad det är som gör att patienter med astma och KOL är särskilt känsliga för vanliga luftvägssjukdomar som förkylningsvirus.

Related posts:

1. Farligt bli förkyld vid astma och KOL
2. Botemedel mot lungsjukdomen KOL kan vara på väg
3. Kännetecken för KOL respektive astma

Foto: Wikimedia Commons

NHL-spelare har tvingats sluta. Ungdomar att välja en annan idrott. Det rör sig om en av ishockeyspelarnas vanligaste yrkessjukdomar. Eksem i olika former!

 Tomas Eriksson doktorand och docent Marléne Isaksson docent vid Yrkes- och miljödermatologiska avdelningen vid Hudkliniken på Skånes universitetssjukhus håller på med en omfattande studie där 26 ishockeylag ingår.

- Vi fann i en första undersökning att ishockeyspelare hade kontaktallergi i större omfattning än de som vanligen är patienter på kliniken för olika hudåkommor, berättar docent Marléne Isaksson. Det förvånade oss.

- Man fick till och med se en reaktion på ett av testämnena som var en av de värsta man sett överhuvudtaget!

Gravt fall

- Av ett testämne, ett gummiämne, drabbades en spelare på elitnivå av eksem över hela kroppen. Tack och lov gick det att behandla honom utan men för hans hälsa och utan att det påverkade hans insatser på rinken.
Vanligen träffar klinikens läkare bara på ett enda så gravt fall av allergi per år bland alla sina hundratals patienter!

26 lag

Studien på Yrkes- och miljödermatologiska avdelningen startade för något år sen. 26 lag i elitserien och allsvenskan deltar. Spelarna fick svara på enkäter om sina hygienvanor, vilka material de har i skydd, vilka oljor som massörerna använder.

Arbetshypotesen är nämligen att det är hygienartiklar och skydd som svarar för de flesta kontaktallergierna, eksemen.

- Skydden ligger åt på huden på många ställen förklarar Marléne Isaksson. Och spelarna svettas mycket i samband med sporten och har ofta långa och många pass i duschen.

Schampo, duschkrämer är vanliga anledningar även hos icke ishockeyspelare när det gäller eksem.

Sex lag

Säsongen 2009-2010  har sex lag, Troja i Ljungby, Växjö, Redhawks i Malmö, Rögle i Ängelholm, Luleå och Djurgården följts upp med lapptestning.

Läkare och biomedicinska analytiker har undersökt spelarna för att se om de har eksem eller andra besvär och de har allergitestats.

Minska riskerna

Några lag har därefter lottats att få råd hur de ska minska riskerna att drabbas av eksem.  Bland annat duscha kortare tid och kallare samt minska på tvålen.

Se faktarutan intill för fullständig förteckning. Råden har förmedlats via affischer och foldrar.

Andra har inte fått dessa råd, detta för att forskarna ska kunna jämföra och se om råden gör nytta.

Alla idrotter

- Förhoppningsvis kan de i sådana fall användas generellt av alla sorters idrottsutövare; simmare, tennisspelare, ryttare, säger Tomas Eriksson.

Det som orsakar eksem i hygienprodukter är ofta konserveringsmedel, parfymämnen och emulgeringsmedel. Alla de undersökta spelarna i de två högre serierna var yrkesverksamma minst på halvtid som spelare.

Led-, skelett- och muskelskador är de vanligaste spelarskadorna, därnäst kommer yrkeseksem.

Text: HANS-GÖRAN BOKLUND

Pressmeddelande från Skånes universitetssjukhus 12 september 2011

Related posts:

1. Vad är atopiskt eksem?
2. Jästsvampar på huden kan förvärra atopiskt eksem
3. Sverige pionjär på att förebygga kontaktallergier

Foto: Julie Vazquez, Flickr.

9 av 10 kvinnor färgar håret och 1 av 7 män. Men hur mycket vet man egentligen om riskerna med hårfärger?

Se ett inslag i Kalla fakta från 15 maj 2011 där bland annat forskare från Lunds universitet medverkar (inslaget börjar efter ca 16 minuter):

Läs om inslaget i Kalla Fakta här: Höga kemikaliehalter efter hårfärgning, eller klicka på bilden ovan för att se filmen.

Bo Jönsson, professor vid Lunds universitet, berättar för Kalla Fakta att man kan hitta cancerogena och allergiframkallande ämnen i hårfärger. Höga halter av kemikalierna i hårfärg tränger in i hårbotten och sprids sen vidare i kroppen. 

I inslaget berättar han bland annat om ämnet 2,5 TDA som är vanligt i hårfärger och är allergiframkallande. Det liknar 2,4 TDA som är förbjudet på grund av att det är cancerframkallande.

I Sverige finns inga rekommendationer kring användningen av hårfärger, exempelvis för de som är gravida eller ammar. Men Bo Jönsson säger till Kalla Fakta att det finns all anledning att vara försiktig.

Avdelningen för Arbets- och miljömedicin vid Lunds universitet forskar bl.a. om hur frisörer påverkas av hårfärger. I ett nystartat projekt kommer de t.ex. att titta närmare på om blod från frisörer innehåller cancerframkallande ämnen och om deras barn på något sätt har påverkats under graviditeten.

Läs också om projektet med hårfärger i en artikel från förra året: Utsätts frisörer för cancerframkallande ämnen?

Text: NINA HULT

Related posts:

1. Utsätts frisörer för cancerframkallande ämnen?
2. Kemikalier – dolt hälsohot i vår vardag
3. Koppling mellan stress och besvär av el och kemikalier

Caroline Karlsson, doktorand i Livsmedelshygien vid Lunds Tekniska Högskola, har kunnat konstatera att råttor som fick denna mjölksyrabakterie, eller laktobacill, från fostertiden till vuxen ålder gick upp signifikant mindre i vikt än övriga råttor. Båda grupper åt samma mängd energirik kost.

Hon kunde också konstatera att råttorna som åt laktobaciller hade en rikare och bättre sammansättning av de bakterier som finns naturligt i tarmen. En bra tarmflora bör innehålla en stor andel ”snälla bakterier”, såsom mjölksyrabakterier, för att hålla de inflammationsskapande bakterierna stången.

Caroline Karlsson. Foto: Kristina Lindgärde

– En dålig tarmflora tycks alltså trigga fetma hos råttor. På samma sätt kan en bra tarmflora dämpa risken, säger Caroline Karlsson.

En tredje grupp råttor fick den inflammationsskapande Escherichia coli-bakterien i dricksvattnet, utöver samma energirika kost som övriga råttor. E. coli-tillskottet medförde en ändrad tarmflora och en ökad fettmängd.

Resultaten publicerades nyligen i British Journal of Nutrition och ingår i den avhandling som Caroline Karlsson försvarade i fredags.

Sväljer mammans bakterier vid förlossningen

I en annan studie har Caroline Karlsson studerat den första avföringen hos 79 barn som fötts genom vaginal förlossning.

Ett foster lever i en steril miljö och har därför inga mikroorganismer i sin tarm, men vid förlossningen sväljer barnet till exempel de laktobaciller som naturligt finns i mammans vagina.

– Det har inte tidigare visats att alla nyfödda barn som fötts vaginalt har laktobaciller i sin tarmflora så tidigt som inom två dagar efter förlossningen.

–Men tack vare en tillämpning av en genbaserad teknik har vi kunnat visa att det faktiskt var så i vår studie, säger Caroline Karlsson som också kunde se att barn med hög födelsevikt hade fler inflammationsskapande bakterier, såsom exempelvis E. coli, i sin tarmkanal jämfört med de normalstora barnen.

Tarmfloran vid allergiskt eksem

Att tarmfloran får en bra start ser ut att kunna spela roll för hur vi mår senare i livet.

Åtminstone är det en slutsats i en ytterligare studie där Caroline Karlsson påvisade att barn med allergiskt eksem vid ett och ett halvt års ålder hade en lägre mångfald i sin tarmflora när de bara var en vecka gamla, jämfört med de barn som inte hade allergiskt eksem.

I den tidigare nämnda råttstudien framkom att mammans kost och bakteriekonsumtion påverkar ungarnas utveckling och hälsotillstånd.

– Ett antal råtthonor fick mat med högt energiinnehåll under dräktigheten och perioden då de diade sina ungar. Det visade sig att ungarna vid två veckors ålder hade högre kroppsvikt och mer fett i kroppen samt högre inflammationsnivå om deras mamma fick energirik föda jämfört med ungar vars mamma fick en mer balanserad kost, berättar Caroline Karlsson.

Text & foto: KRISTINA LINDGÄRDE

Nyhet från Lunds Tekniska Högskola, 10 maj 2011.

Related posts:

1. Konferens om fetma och övervikt hos barn
2. Nationella riktlinjer för att förebygga sjukdom
3. För tidigt född – vad händer i vuxen ålder?

Foto: Dreamstime

För att bättre förstå sambandet mellan besvär som vissa människor upplever av lukter och elektrisk utrustning, har forskare vid Lunds universitet studerat hur dessa besvär förändras över en längre tid.

Forskarna såg att det fanns kopplingar till fysisk och psykisk ohälsa hos människor med den här typen av besvär.

I en skånsk folkhälsoenkät från år 2000 rapporterade 30% att de under de senaste 14 dagarna hade känt obehag som de förknippade med lysrör, bildskärmar, elektrisk utrustning, kemikalielukter eller andra lukter. Men bara knappt 6% uppgav sig ha varit mycket besvärade av någon av de fem miljöfaktorerna.

Besvär av lukter var det vanligaste, 3,6%, medan 1,5% varit mycket besvärade av elektrisk utrustning. De personer som rapporterade sådana miljörelaterade besvär hade lägre självskattad fysisk och psykisk hälsa, och lägre mentalt välbefinnande och daglig funktionsförmåga än personer utan sådana besvär (1).

Oklart vad som orsakar besvären

Men är det verkligen själva exponeringen som orsakar detta? Ett flertal provokationsstudier har utförts, utan att man har kunnat visa kunna visa på att det är den faktiska exponeringen för el- eller kemikalierelaterade faktorer som orsakar besvären. Vissa resultat tyder snarare på att det är upplevelsen av att vara exponerad som i sig kan trigga symptom (2).

I tvärsnittsstudier av miljörelaterad känslighet samlas information om både miljökänslighet och välbefinnande in samtidigt. Detta innebär att det är omöjligt att avgöra om hälsobesvären kommit som ett resultat av miljökänsligheten. Det skulle lika gärna kunna vara så att man först får nedsatt hälsa eller välbefinnande, och därefter söker en förklaring i olika miljöfaktorer.

Vi har därför gjort en uppföljningsundersökning, för att bättre kunna studera hur sådana besvär utvecklas över tid (3).

Uppföljning efter fem år

I studien följdes över 10000 skåningar som besvarat både enkäten år 2000 och därefter samma enkät en gång till, fem år senare. De som inte rapporterade besvär från de fem miljöfaktorerna vid första tillfället, men däremot andra gången, hade redan initialt en avvikande hälsoprofil jämfört med personer som inte vid något tillfälle uppgav besvär av miljöfaktorerna.

De hade oftare en belastad arbetssituation, upplevde lägre grad av stöd i arbetet, och fler av dem önskade byta yrke eller arbetsplats i framtiden, jämfört med personer som inte skulle komma att utveckla miljörelaterade besvär.

Detta indikerar dels att symptomen i många fall uppstår först, utan att kopplas till miljöfaktorer, men också att det ofta finns andra belastande situationer som sedermera kan ge upphov till olika symptom.

Resultaten gav därigenom delvis stöd för hypotesen att tillstånd som miljörelaterad känslighet kan ha sin början i oprecisa besvär som individen sedan söker en yttre förklaring till.

Ökad medvetenhet om stress

Det finns en stor överlappning avseende symptom vid miljörelaterad känslighet och olika sk ”moderna diagnoser” som exempelvis utmattningssyndrom, kroniskt trötthetssyndrom, smärtsyndrom, fibromyalgi, irritable bowel syndrome, sick building syndrome.

Detta har gett upphov till en diskussion om alla dessa olika tillstånd verkligen är separata fenomen, eller kanske olika uttryck för något som i grunden är ett och samma tillstånd.

Det som avgör vilken diagnos som sätts, kan då vara hur patienten attribuerar sina symptom, dvs hur han/hon söker förklaringen till symptomen – om man söker efter en somatisk (kroppslig) förklaring, eller om man söker förklaringen i den omgivande miljön.

Samtidigt som det har blivit mer allmänt accepterat att stress kan ge upphov till många symptom, och att man kan bli ”sjuk” av stress, har omfattningen av patienter som söker för miljörelaterad känslighet minskat.

Detta skulle kunna tyda på att en del av de symptom som tidigare attribuerats till miljöfaktorer i själva verket var stressutlösta, men att medvetenheten om möjliga konsekvenser av stress inte var lika välkända utan man sökte andra förklaringar till sina symptom.

Text: FRIDA EEK

Artikeln har tidigare varit publicerad i Bulletin, Årgång 29 (2011) Nr 1, från Arbets- och miljömedicin, Lund och Yrkes- och miljödermatologi, Malmö, Lunds universitet.

Related posts:

1. Björn Karlson: Arbete och stress
2. Tid för återhämtning ger mindre besvär vid skiftarbete
3. Kemikalier – dolt hälsohot i vår vardag

Vetefält. Foto: Dreamstime

Glutenintolerans, celiaki, innebär att den drabbade tål inte gluten – en samling proteiner som finns i vete, råg och korn. Men celiaki är också en autoimmun sjukdom då kroppens immunsystem angriper egna strukturer.

- Personer med celiaki reagerar inte bara mot gluten utan bildar även antikroppar mot sig själva, närmare bestämt mot ett enzym, transglutaminas, som finns bland annat i tarmen, säger Daniel Agardh docent vid Enheten för diabetes och celiaki vid Lunds universitet i Malmö och överläkare på Barnkliniken i Malmö.

Riskgener

Celiaki har kunnat kopplas till en grupp riskgener som är inblandade i immunförsvarets HLA-system. HLA är av betydelse för att immunsystemet ska kunna skilja mellan kroppsegna och främmande strukturer och en särskild sorts HLA-typ, HLA-DQ2 eller -DQ8 finns hos celiakipatienter. Det intressanta är att samma riskgener finns även hos patienter med typ 1-diabetes som också är en autoimmun sjukdom.

Forskarna ville studera vad som sätter igång autoimmuna sjukdomar och valde celiaki som modellsjukdom eftersom man i det här fallet känner den slutliga utlösande faktorn som är gluten. Man kan lätt reglera sjukdomen genom att tillföra eller ta bort gluten.

- Vi vet idag att närmare 3 procent av Sveriges befolkning har celiaki. Eftersom HLA-typerna DQ2 och DQ8 förekommer hos hela 40 procent av befolkningen och nästan alla kommer i kontakt med gluten innebär det att det måste till ytterligare faktorer för att drabbas, säger Daniel Agardh.

Miljöfaktorer

Virusinfektioner eller miljöfaktorer som stress eller brist på vissa födoämnen har diskuterats som möjliga faktorer som kan göra individen benägen att senare, efter kontakt med gluten, utveckla intolerans. Nu ville man studera närmare om ovan nämnda miljöfaktorer kunde vara viktiga redan under graviditeten och därmed göra ett barn mottagligt att senare i livet utveckla autoimmunitet.

Vårt immunsystem är uppbyggt av två delar, det s.k. medfödda, generella försvaret och det kroppsegna, specifika immunförsvaret. Det växande fostret är till hälften främmande för mammans immunförsvar och borde egentligen stötas bort av kroppen, ungefär som ett transplantat.

- Anledningen till att detta inte händer är att det under graviditeten sker en balansförskjutning mot det specifika försvaret som anses mindre farligt för fostret samtidigt som det generella försvaret dämpas något, säger Malin Fex, forskare vid Enheten för diabetes och celiaki vid Lunds universitet i Malmö.

Blodprover från biobank

Man valde därför att studera immunologiska markörer i blodprov från gravida kvinnor som senare födde barn som före fem års ålder hade utvecklat celiaki.

- Vår studie är unik eftersom vi har haft tillgång till blodprover tagna tidigt i graviditeten, vilket är viktigt eftersom det är då många organ i fostret utvecklas. Detta har varit möjligt tack vare att alla blodprover som sparats i den unika biobank som finns här i Skåne, säger Sabina Resic Lindehammer, doktorand vid Enheten för diabetes och celiaki vid Lunds universitet i Malmö, och artikelns huvudförfattare.

Balansförskjutning

Blodproverna analyserades med avseende på olika cytokiner, en sorts signalmolekyler som produceras av immunsystemet, både det generella och det specifika. Resultaten visade att det hos samtliga mammor, vars barn senare utvecklade celiaki, hade skett en balansförskjutning till förmån för cytokiner från det generella försvaret som är mer skadligt för fostret.

- Det verkar som om balansförskjutningen i immunsystemet hos mamman gör att dessa barn får med sig ett immunförsvar som inte klarar av gluten, säger Malin Fex.

Virus möjlig bov

Man kommer nu att starta en ny studie, PREDICTA, där man kommer att följa blivande mammor med mycket täta kontroller under hela graviditeten för att få en mera detaljerad bild av vad som händer med deras immunsystem.

- Vi jobbar också med att försöka identifiera eventuella virus som kanske orsakar dessa förändringar i cytokinmönstren. I förlängningen, om vi lyckas hitta ett sådant virus som gör att barnen utvecklar autoimmunitet, är det mycket troligt att man då försöker ta fram ett vaccin som förhindrar uppkomsten av autoimmuna sjukdomar, säger Sabina Resic Lindehammer.

Lyssna på ovanstående artikel som mp3-fil:

Immunförsvar i obalans kan leda till glutenintolerans (mp3)

Text och foto: EVA BARTONEK ROXÅ 

Artikeln är tidigare publicerad på Medicinska fakultetens hemsida vid Lunds universitet som månadens vetenskapliga artikel mars 2011.

Related posts:

1. Svensk upptäckt kan leda till ny strokemedicin
2. Kees-Jan Pronk: Kan åldrande celler leda till nya behandlingar av blodcancer?
3. Test på hög höjd kan leda till ny hjärtmedicin

Eva Netterlid vid Lunds universitet har studerat om det finns en koppling mellan vaccinationer och kontaktallergi mot aluminium.

Eva Netterlid

– Aluminium har använts i de flesta vacciner sedan 1920-talet. Men något verkar ha hänt nu som gör att vi får fler rapporter om kontaktallergi mot aluminium.

Det berättar Eva Netterlid som är forskare vid Lunds universitet och klinisk prövningsledare vid Smittskyddsinstitutet, där hon arbetar med barnvaccinations-programmet.

Hon har nyligen presenterat sin avhandling kring aluminium i vacciner och kontaktallergi.

– Om ökningen av kontaktallergier mot aluminium beror på att vi numera är bättre på att hitta aluminiumallergier, om det beror på något i vår omgivning eller om det är någon förändring i de ämnen och processer som används vid vaccinationstillverkningen – det vet vi ännu inte, säger Eva Netterlid.

Vanlig metall

Aluminium är ett av de vanligaste ämnena i vår omgivning och vi kommer dagligen i kontakt med olika former av aluminium. Eftersom man tidigare har trott att aluminium inte ger upphov till några hälsobesvär förekommer det i många olika sammanhang.

Aluminium används bland annat som så kallad adjuvans i de flesta vacciner. Det är ett ämne som stimulerar immunförsvaret och får vaccinet att bli mer effektivt. Annars skulle man behöva använda en mycket högre dos, och fler doser.

Vaccination. Foto: Roger Lundholm

Tidigare studier av vaccinerade barn

Upprinnelsen till Eva Netterlids forskning är framför allt en tidigare studie från Göteborgs universitet som publicerades 2003.

Det visade sig att många av de barn som reagerat med kliande knölar vid vaccinationsstället efter vaccination mot kikhosta, också hade en kontaktallergi mot aluminium.

Tidigare var det mycket ovanligt med rapporter om kontaktallergi mot aluminium i samband med vaccinationer.

– När jag följde upp denna studie och tittade på barn som fått difterivaccin i fjärde klass kunde jag inte hitta några barn med kontaktallergi mot aluminium, berättar Eva Netterlid.

– Därför gick jag vidare och studerade även personer som allergivaccineras.

Tittat vidare på allergivaccinering

Vid en allergivaccinering som ges till personer med allergisk astma och/eller hösnuva får man under flera år sprutor med det allergiframkallande ämnet i små doser. På så sätt kan kroppen successivt vänja sig vid dessa ämnen. Även i allergivacciner används aluminium som adjuvans. 

– Vi kunde i våra studier se att man i vissa fall kan utveckla en kontaktallergi mot aluminium efter en allergivaccination.I en retrospektiv studie fanns det starka indikationer på att allergivaccination orsakar kontaktallergi mot aluminium.

– I en senare prospektiv studie kunde detta inte bekräftas då kontaktallergi mot aluminium var lika vanlig bland de som fått allergivaccination som hos de som inte fått behandling. Vi kan därför inte säga om det är behandlingen som är orsaken eller inte.

Eva Netterlid menar att det behövs ytterligare forskning inom flera olika områden för att förstå detta. Ett område är vilken klinisk betydelse detta har.

– Jag vill också gå vidare i min forskning och se om det är någon skillnad mellan de olika typer av aluminiumföreningar som används som adjuvans. Vi vill också se om det finns skillnader i tillverkningsprocessen mellan olika vacciner, och om det kan ha betydelse för om kontaktallergi mot aluminium uppstår.

Text: NINA HULT

Related posts:

1. Infekterade knäproteser ger problem

Utvecklingen av atopiskt eksem. Figur: Andreas Sonesson (Klicka på bilden för större bild.)

Böjveckseksem är något som drabbar många barn, och även en del vuxna. De har ett tunnare hudlager som är mer mottagligt för infektioner av bakterier och jästsvampar.  Immunförsvaret i huden fungerar också sämre hos dessa personer. Resultatet blir ett infekterat och kliande eksem som kan vara svårt att bli av med.

Andreas Sonesson är läkare och forskare vid Skånes universitetssjukhus och Lunds universitet. Han visar i sin avhandling att bakterier och jästsvampar som finns på huden kan förvärra atopiskt eksem hos vuxna.

Atopiskt eksem kallas också böjveckseksem, och drabbar ungefär vart femte barn i mildare eller svårare form. Hos de flesta försvinner eksemet med åren, men ungefär tre procent fortsätter att ha besvär i vuxen ålder.

Sensibilisering mot jäst

– Man visste tidigare att kvalster kan vara betydelsefullt för att trigga igång ett atopiskt eksem, säger Andreas Sonesson. Nu har vi sett att många av dessa personer även är sensibiliserade mot jäst. De har också en svårare sjukdom jämfört med dem som bara är sensibiliserade mot kvalster.

Sensibilisering innebär att kroppens immunförsvar har bildat antikroppar mot ett ämne. När man kommer i kontakt med ämnet leder det till allergiska besvär i exempelvis huden eller luftvägarna.

Jäst och bakterier på huden skapar en inflammation

Hos personer atopiskt eksem är det mycket vanligare att jästsvamparna Malassezia och Candida samt bakterien Staphylococcus aureus växer på huden. Mikroorganismerna utsöndrar ämnen som gör att huden blir irriterad.

Bakterien Staphylococcus aureus finns till exempel på huden hos nittio procent av patienterna med atopiskt eksem. Hos dem som inte har atopiskt eksem är det bara fem procent som har dessa på huden. Stafylokockerna kan både trigga igång eksemet och leda till besvärliga infektioner i eksemet.

– En slutsats är att man kan behöva undersöka fler allergen än vad som vanligtvis görs vid en eksemsjukdom, säger Andreas Sonesson. Det är viktigt att känna till vad som triggar igång eksemet hos den individuella patienten. Kanske kan det vara kvalster? Kanske kan det vara kvalster i kombination med att det finns mycket jästsvampar eller stafylokocker på huden att reagera mot? Eller något annat.

Personer med atopiskt eksem är en heterogen grupp och Andreas Sonesson berättar att det säkert är flera olika mekanismer inblandade. Gemensamt för många är dock att det finns en ärftlig barriärskada i huden.

Tunnare hudbarriär vid atopiskt eksem

De som har atopiskt eksem har ett tunnare yttre hudlager än normalt och hudbarriärens skyddsmekanismer är försvagade. Det gör att det är lättare för bakterier, svampar och virus att ta sig ner i huden och få fäste. Där kan de orsaka en infektion och irritera huden genom de ämnen de utsöndrar.

När kroppens immunsystem sedan försöker bekämpa mikroorganismerna får man en inflammation med rodnad och svullnad.

– En barriärskada ger en ökad kolonisation av bakterier och svampar på huden, som i sin tur triggar igång en inflammation och ger en rodnad i huden. Det blir som en ond cirkel.

Peptider som kan döda bakterier, svampar och virus

Immunsystemet i huden består av många olika delar – vita blodkroppar, antikroppar och olika ämnen som kan döda mikroorganismer eller skicka olika slags signaler till immunsystemet.

Personer med atopiskt eksem har brister i hudens immunsystem, vilket gör att mikroorganismer på huden lättare kan ställa till besvär. Figur: Andreas Sonesson (Klicka på bilden för större bild.)

En viktig del i hudens immunförsvar är de så kallade antimikrobiella peptiderna som kan döda bakterier, svamp och virus. Det är små delar av proteiner som finns överallt i kroppen, men särskilt mycket i hudens övre lager.

– Man har sett att personer med atopiskt eksem har mindre mängd av vissa av de antibakteriella peptiderna i det yttre hudlagret, berättar Andreas Sonesson.

Fortfarande känner inte forskarna till alla delar i detta försvarssystem och hur dessa delar samverkar. Det är något som Andreas Sonesson vill fortsätta att utforska.

– Idag finns det bara några få behandlingsmetoder för att behandla bort bakterien Staphylococcus aureus och jästsvampar vid atopiskt eksem i huden. Svampmedel och antibiotika har man sett effekter av i vissa studier, men det är kontroversiellt att använda detta i alltför stor utsträckning eftersom det kan leda till resistens. Det viktigaste är att behandla så att barriärskador repareras och inflammationen i eksemhuden minskas. 

– Genom att bättre förstå samspelet mellan mikroorganismer, hudens celler och kroppens immunförsvar hoppas vi kunna hitta nya och bättre behandlingsmetoder för atopiskt eksem.

Text: NINA HULT

Related posts:

1. Vad är atopiskt eksem?
2. Ishockeyspelare kan drabbas av svårt eksem
3. Artur Schmidtchen: Människans medfödda immunförsvar

Atopiskt eksem. Foto: Wikimedia Commons

Böjveckseksem – eller atopiskt eksem som det också heter – drabbar ca 15–20 % av alla barn.

Det är en kronisk inflammatorisk kliande hudsjukdom. Ofta får man kliande eksem i arm- och knäveck, men det kan även finnas på andra delar av kroppen.  

Tunnare hudlager ger sämre skydd

Hos personer med atopiskt eksem blir huden lätt torr, bland annat på grund av en försämrad hudbarriär och att det yttersta hudlagret är lite tunnare än normalt. 

Ämnen i huden som ska skydda mot bakterier, jästsvampar och virus är också lägre hos personer med atopiskt eksem.

Figur som visar olika faktorer som påverkar atopiskt eksem. Källa: Andreas Sonesson (Klicka på bilden för större bild)

Detta gör att dessa personer lättare får infektioner av bakterier och jästsvampar på huden som ytterligare irriterar eksemet.  

 Även andra faktorer i omgivningen kan trigga igång och försämra eksemet, exempelvis kyla eller värme, stress och infektioner. 

I vissa fall är atopiskt eksem också kopplat till exempelvis allergi mot pollen, pälsdjur, kvalster eller viss mat.   

Kvar hos en del även i vuxen ålder

Atopiskt eksem försvinner ofta med åren men finns hos ca 3 % av de vuxna. Hos dessa är det vanligare med eksem i ansikte, hals, skuldror och på händerna.

Andreas Sonesson har i sin forskning studerat vuxna personer med atopiskt eksem. Läs mer om hans forskning i artikeln: ”Jästsvampar på huden kan förvärra atopiskt eksem”.

Text: NINA HULT

Related posts:

1. Jästsvampar på huden kan förvärra atopiskt eksem
2. Ishockeyspelare kan drabbas av svårt eksem
3. Kroppens egen medicin skyddar mot infektion

Rödfärgat hår. Foto: Spiderdog, Flickr

I slutet av 1970-talet förbjöds många ämnen i hårfärger eftersom de var cancerframkallande i djurförsök. I dag tillåts 318 olika ämnen i hårfärger.

Det är fortfarande oklart om dagens tillåtna ämnen i hårfärger är säkra ur hälsosynpunkt. En stor grupp ämnen, som det finns osäkerhet kring, är de aromatiska aminerna, som förekommer särskilt i mörka och röda hårfärger.

Känslig mätmetod utvecklas

Vi utvecklar en metod för att mäta aromatiska aminer som har bundits in till hemoglobinet i röda blodkroppar (så kallade addukter). Metoden är mycket känslig och mäter halter i pikogram-nivå. På så sätt kan vi mäta exponeringen under en 3-månadersperiod – dvs den röda blodkroppens livslängd.

Färger, frisörer och kunder undersöks

Vi undersöker halten av de olika aromatiska aminerna i blodprov från 150 frisörer från södra Sverige och lika många från Stockholmsområdet, 30 kunder som regelbundet färgar håret och 60 personer som aldrig har färgat sitt hår. Deltagarna får inte röka, snusa eller använda nikotinplåster, eftersom nikotin och dess nedbrytningsprodukter kan störa analyserna.

Enbart kvinnor 18-55 år ingår i undersökningen – frisöryrket är kvinnodominerat, och fortfarande är det fler kvinnor än män som färgar sitt hår. De frisörer som har höga halter av aromatiska aminer i blodet kommer att undersökas vidare med nya analyser av aromatiska aminer i blod.

Vi vill se om ändrade arbetsrutiner – att exempelvis klippa håret innan färgning – kan minska deras exponering. Vi planerar också att mäta halten av utvalda aromatiska aminer i olika hårfärgningsprodukter.

Vi kommer också att undersöka om frisörernas exponering för de aromatiska aminerna kan påverka DNA i kroppens celler. Vi använder då celler från blod- och urinprov. Det finns skäl att studera detta, eftersom det är känt att en hel del aromatiska aminer kan skada DNA och i hög dos vara cancerframkallande i djurförsök.

Nyttan med studien

Vi kommer att få veta mer om frisörernas exponering för aromatiska aminer. Detta är av betydelse ur arbetsmiljösynpunkt, eftersom kunskapen om eventuella risker med de moderna hårfärgerna är begränsad.

Vi kommer få veta om kvinnor som färgar håret regelbundet tar upp dessa ämnen i kroppen

Resultaten kan komma att få betydelse för eventuella begränsningar/ förbud för att minimera hälsoriskerna för konsumenter genom EU:s kosmetikadirektiv. Sådana begränsningar gagnar också dem som arbetar med dessa produkter.

Text: GABRIELLA JOHANSSON

Artikeln har tidigare varit publicerad i Bulletin, Årgång 28 (2010) Nr 4, från Arbets- och miljömedicin, Lund och Yrkes- och miljödermatologi, Malmö, Lunds universitet.

Related posts:

1. Ämnen i ledbrosk kan ge reumatisk värk
2. Starka ämnen ledtrådar för smärtforskning
3. Forskare tittar närmare på kemikalier i hårfärg

Artur Schmidtchen leder ett internationellt forskarlag. Foto: Roger Lundholm

Professorn i dermatologi och venereologi Artur Schmidtchen vid Skånes universitetssjukhus och Lunds universitet forskar om kroppens egna antibiotika, kroppens peptider.

– Vi behöver detta immunsystem för att hålla oss friska. Annars skulle mikrober som bakterier och virus kunna verka fritt.

Vanligen bär människan på en till två kilo mikrober. Några procent finns på huden, det område som Artur Schmidtchen forskar om.

– Min forskning handlar om hur vi skyddar oss mot infektioner med hjälp av kroppens egna peptider. Olika peptider ger olika skyddseffekter mot de angripande mikroberna, men ibland sviktar försvaret.

Bensår och böjveckseksem

Det han från början studerade var bensår. Artur Schmidtchen startade 1996 den första sårmottagningen för kroniska bensår vid hudkliniken på sjukhuset i Lund. Omkring 50 000 patienter i Sverige lider av denna sjukdom, där man ofta har problem med bakterieinfektioner.

En annan hudåkomma där mikrober är inblandade är böjveckseksem. Fem procent av friska människor har en viss sorts stafylokocker på huden, men hos patienter med böjveckseksem är det 90 procent som bär på dessa bakterier. De är inte orsaken till sjukdomen, men är en av flera utlösande faktorer.

Peptider ny behandlingsform

Artur Schmidtchen har startat företaget Dermagen för att utveckla läkemedel baserade på peptider. En studie gjord i företagets regi visade att mikroberna på huden kunde minskas med 99,9 procent med hjälp av peptidkräm. Studien var den första i sitt slag som visade att antalet mikrober kan minskas med hjälp av peptider.

Men peptider kan användas även mot annat än eksem.

– De kan också komma att användas till exempel för behandling av postoperativa sår och brännskador, menar Artur Schmidtchen.

Blodförgiftning ett annat tillämpningsområde

Andra peptider som han studerar, inom ramarna för företaget Ximmune som han också varit med om att starta, har visat sig bota möss från blodförgiftning. Peptiderna reglerar bakteriemängden och minskar infektion och inflammation.

– En tänkbar framtida användning är att utnyttja peptider vid akut blodförgiftning som tillägg till antibiotika.

Båda metoderna är patentsökta.

– Men det tar i bästa fall tre till fem år innan de sistnämnda läkemedlen kommit så långt som till kliniska tester, säger Artur Schmidtchen. Hans team är internationellt sammansatt med forskare från både Sverige, Indien, Tyskland och Frankrike.

Text: HANS-GÖRAN BOKLUND

Related posts:

1. Artur Schmidtchen: Människans medfödda immunförsvar
2. Fil och yoghurt skyddar hjärtat
3. Östrogen skyddar insulinceller

Malin Lindstedt, docent i immunteknologi deltar i ett stort EU-projekt om alternativ till djurförsök. 

Hennes test består av en viss typ av mänskliga celler som stimuleras med dels sensibiliserande ämnen (sådana som väntas skapa allergiska reaktioner), dels kontrollkemikalier som är ofarliga. 

Cellernas genetiska reaktioner används sedan för att förutspå om ämnet kan orsaka överkänslighet i huden. Om allt går som man hoppas kan testet i framtiden ersätta nuvarande djurförsök på möss och marsvin.

Inga kosmetikatester på djur inom EU efter 2013

Att det inte för länge sedan kommit fram bra alternativ till allergitester på djur kan tyckas konstigt. Möss är ju inte människor, och ett klartecken från djurtester betyder inte nödvändigtvis att ett visst ämne också är oskadligt för människor. 

- Man har ändå trott att dessa tester måste göras på hela levande varelser och inte bara på celler. Och när de stora forskningsfinansiärerna inte trott på idén har det inte kommit mycket forskningsanslag, och då har några alternativa metoder inte kunnat utvecklas, säger Malin Lindstedt. 

Nu har dock bilden ändrats. Den nödvändiga tekniken har blivit billigare, kraven på alternativ har ökat och anslagen har börjat komma. Malin Lindstedts grupp har t.ex. nu inte bara fått EU-anslag, utan även pengar från Jordbruksverket, Stiftelsen Forska utan djurförsök och Vetenskapsrådet.  

När EU beslutade om att inga kosmetikatest får göras på djur efter 2013 blev det också fart på industrin. Kosmetikajätten l’Oreal har satsat miljoner euro på alternativa metoder och ingår nu, liksom bland andra Unilever, i EU-projektet Sens-it-iv som lundagruppen arbetar i.

Testa ett stort antal kemikalier

Ännu en drivkraft för att få fram alternativ till djurförsök är EUs nya kemikalielagstiftning REACH. Enligt dess regler ska omkring 30 000 kemikalier testas för sina hälsoeffekter på människor.

EUs kemikaliemyndighet räknar med att omkring 9 miljoner djur kommer att gå åt till testerna, vilket låter mycket nog. Den tidigare chefen för ECVAM (EUs center för utvärdering av alternativa metoder) professor Thomas Hartung tror dock på ännu högre siffror, mellan 50 och 140 miljoner djur.  

Att minska denna väldiga åtgång på djurliv är ett viktigt mål för Malin Lindstedt.

- Jag är förstås engagerad i min forskning av rent vetenskapliga skäl. Men att den också har ett bra syfte har hjälpt mig att jobba vidare även när det gått trögt, säger Malin Lindstedt.  

Text: INGELA BJÖRCK  

Nyhet från Lunds universitet 25 maj 2010. 

Läs hela artikeln och fler reportage och nyhetsartiklar från Lunds universitet i tidningen Lum

Related posts:

1. Odlade muskelceller kan ersätta transplantation

Foto: Dreamstime

Hampus Kiotseridis, barnläkare vid Skånes universitetssjukhus, berättar i ett inslag i Ekot 13 april 2010 om en ny allergistudie som nu inleds i flera europeiska länder.

Lyssna på inslaget.

Related posts:

1. Stor europeisk studie om skönhetsprodukter
2. Splittrad äldrevård kan bli mer jämlik visar ny studie
3. Bröstcancer kan även ärvas från pappans sida

Tarmens slemhinna utgör kroppens största kontaktyta mot den yttre miljön och utsätts kontinuerligt för ämnen och strukturer som vi får i oss genom vår mat och från tarmens bakterieflora.

Under normala förhållanden utvecklar tarmens immunsystem tolerans för dessa ofarliga ämnen och strukturer, samtidigt som immunsystemet kan generera ett ändamålsenligt försvar mot de många sjukdomsalstrande virus, parasiter och bakterier som kan infektera tarmen.

Immunförsvaret överreagerar

Men inte ens tarmen är perfekt utan det förekommer även att dess immunförsvar överreagerar vilket kan bidra till en rad tarmsjukdomar som Crohns sjukdom, Ulcerös kolit, celiaki (glutenintolerans) och annan födoämnesöverkänslighet samt till olika inflammatoriska problem i till exempel leder, hud och ögon.

William Agaces forskning är fokuserad på att förstå de underliggande mekanismerna som reglerar tarmens immunsvar.

Kliniska prövningar av nya läkemedel

William Agaces grupp har bidragit till att identifiera några av de centrala molekylära signalvägarna som styr rekryteringen av lymfocyter (en typ av vita blodkroppar) till tarmens slemhinna. Flera av dessa signalvägar är nu huvudkandidater i pågående kliniska läkemedelsprövningar för behandling av tarmsjukdomar.

På senare år har hans grupp varit betydelsefull i karakteriseringen av så kallade dendritiska celler (en grupp av immunceller med nyckelfunktioner i kroppens immunsvar) som anses styra aktiveringen av lymfocyter i mjälten och lymfkörtlar, samt lymfocyternas efterföljande transport till slemhinnan.

William Agaces forskning ger ökad kunskap om dessa celler kan leda fram till nya målstyrda behandlingsalternativ mot inflammatoriska tarmsjukdomar, samt till förbättrade möjligheter att utveckla vaccin för att stärka slemhinnors immunsvar.

Ur populärvetenskaplig information om KVA:s pristagare 2010

Related posts:

1. Blåbär motverkar tarmsjukdomar

Sex europeiska centra går samman i en stor studie av vilka hud- och skönhetsprodukter medborgarna använder. Bland annat hoppas forskarna få svar på vilka allergier cerat kan framkalla.

– Allergi mot läppcerat är ovanlig men förekommer, berättar professor Magnus Bruze, professor vid medicinska fakulteten, Lunds universitet och verksam vid yrkes- och miljödermatologiska avdelningen vid Hudkliniken på UMAS.

Cerat är ett av många ämnen som ingår i en stor europeisk studie. Sex centra, två i Tyskland och ett i vardera Italien, Holland och Portugal samt Malmö deltar. Flera tusen européer kommer att tillfrågas om vilka olika skönhets-hud-hemprodukter de använder.

– Vi vill se om det går att få svar på frågan hur vanligt det är med allergier i en normal befolkning, förklarar Magnus Bruze.

500 av de tillfrågade vid varje centrum kommer även att testas för olika allergier, de testas för 49 olika ämnen.

Cerat är en av produkterna. Det består av fett, vilket sällan är problem ur allergisynpunkt. Men också av emulgeringsämnen, parfymer för doftens skull, antioxidationsämnen för att inte härskna. Alla kan vålla allergier hos ett fåtal.

– Vissa innehåller också solskyddsmedel, berättar Magnus Bruze. Och då kan det vålla allergier hos några personer.

Först om något år är den stora europeiska studien klar.

HANS-GÖRAN BOKLUND

Artikeln har tidigare varit publicerad i Nyhetsbrev för massmedia från universitetssjukhusen i Skåne och medicinska fakulteten vid Lunds universitet, nr 7/2009.

Related posts:

1. Europeisk studie om gräspollenvaccin
2. Sverige pionjär på att förebygga kontaktallergier
3. Hanne Tönnesen: Klinisk forskning med stor hälsovinst

Professor Anders Bruze undersöker mögelgifter i skor. Foto: Jimmy Wahlstedt

Kontaktallergier kan bli så svåra att de leder till kroniska problem och sjukskrivningar.  Men det går att framgångsrikt förebygga allergierna, berättar professor Magnus Bruze vid Lunds universitet och Yrkes- och miljödermatologiska avdelningen på UMAS .

Vid tunnelbygget under Engelska kanalen insjuknade 100-tals av byggnadsarbetarna i kontaktallergier. De fick eksem av kromet i cementen. Eksemen gav stora problem – somliga arbetare hade eksem över hela kroppen även sedan de slutat arbeta.

– Men när Öresundsförbindelsen byggdes några år senare drabbades inte en enda av de danska och svenska arbetarna. Det beror på att Sverige och Danmark har en lag som kräver att cementen ska innehålla järnsulfat som gör det farliga kromet ofarligt, säger Magnus Bruze.

I detta lyckade förebyggande arbete framhåller han speciellt de insatser som gjorts av professor Sigfrid Fregart vid USiL och yrkeshygieniker Birgitta Gruvberger vid UMAS.

– De var först att se de enorma konsekvenserna för individerna.

Mögelgift i möbler och kläder

Magnus Bruze har också ett modernare exempel, mögelgifterna i vissa möbler som tillverkats i Kina.

– I Finland fanns några fall av eksem där den enda gemensamma nämnaren visade sig vara en vilstol gjord i Kina. I England blev tusentals människor drabbade av motsvarande svåra eksem, en kontaktallergi. Här visade sig den gemensamma nämnaren vara soffor som försetts med antimögelmedlet Dimetylfumarat, förklarar han.

I denna upptäckt spelade Yrkes- och miljödermatologiska avdelningen vid UMAS Hudklinik stor roll, tillsammans med BBC:s konsumentprogram.

I det fortsatta arbetet har avdelningen i Malmö konstaterat att samma antimögelgift finns i skor sålda i Spanien. I något fall har även ridhjälmar sålda i Sverige visat sig innehålla ämnet. EU tog i våras ett beslut om att förbjuda ämnet.

– Problemet med kontaktallergin orsakad av kromcementen tog femtio år att åtgärda. Här gick det snabbt, på mindre än ett år! framhåller Magnus Bruze.

Text: HANS -GÖRAN BOKLUND

Artikeln är tidigare publicerad i Aktuellt om vetenskap & hälsa, november 2009

Professor Anders Bruze undersöker mögelgifter i skor. Foto: Jimmy Wahlstedt

Related posts:

1. Stor europeisk studie om skönhetsprodukter
2. Ishockeyspelare kan drabbas av svårt eksem
3. Bra tarmflora tidigt i livet kan förebygga fetma

Anna Rignell-Hydbom. Foto: Roger Lundholm

Vi omges av 30.000 kemikalier. En del av dem har smugits in i din fina nya regnjacka som både andas och stöter bort smuts. Andra kan finnas i den goda strömmingen som du dukar fram till sommarlunchen.

Vissa kemikalier påverkar oss inte alls. Om många saknar vi tillräcklig kunskap. Andra kan orsaka sjukdomar som diabetes, benskörhet eller förändringar i arvsmassan som påverkar vår fortplantning.

Ett exempel är en färsk studie om miljögifter och diabetes. I den har forskaren Anna Rignell-Hydbom och hennes kollegor vid Arbets- och miljömedicin på universitetssjukhusen i Lund/Malmö och Lunds universitet följt kvinnor från den stora studien Kvinnors hälsa i Lundabygden.

– De kvinnor som hade utvecklat diabetes sju år efter första provtagningen hade en högre halt av klororganiska föreningar i blodet än kontrollkvinnorna, berättar hon.

En orsak kan vara att fettmetabolismen, ämnesomsättningen, påverkas av de långlivade och hormonstörande kemiska föreningar som finns i många av våra dagliga konsumtionsvaror. Det är troligen också så att en del individer är mer känsliga för exponering än andra.

Dålig spermakvalitet hos fiskare

Den före detta barnmor skan Anna Rignell- Hydbom disputerade 2005 med en uppmärksammad avhandling om spermiekvaliteten hos svenska fiskare. I denna visade hon att ostkustfiskare, som konsumerar fisk från ett miljöbelastat innanhav och därför hade högre halter av klororganiska föreningar i blodet, hade flera spermier med en skadad DNA-spiral. De hade också sämre rörlighet på sina spermier än västkustfiskarna.

– En motsvarande uppföljning är möjlig i vår pågående lundastudie. Kan klororganiska föreningar i mammans blod under graviditeten bidra till att barnet drabbas av typ 1-diabetes?

Långlivade kemikalier lagras i kroppen

Av de 30.000 kemikalier som vi andas in, sväljer eller tar upp genom huden är vissa ett större hot mot vår hälsa än andra, som giftiga metaller som kadmium, bly, kvicksilver och arsenik. Ämnen som innehåller klor, brom och fluor är oftast långlivade. Det tar många år innan vi brutit ned dem och eftersom vi hela tiden utsätts för dem så lagras de i kroppen.

Många av dessa ämnen har efterhand förbjudits. Men eftersom de är långlivade finns de kvari vår omgivning och sprids med atmosfären och via havsströmmar.

– Efter en topp i Sverige på 70-talet sjönk nivåerna av klororganiska föreningar fram till omkring 1990. Sedan dess har nivån varit oförändrad, säger Anna Rignell-Hydbom.

I dag används fluorerade ämnen för att ytor ska bli smuts-, vatten- och fettavvisande i bland annat regnjackor.

– Än vet vi mycket lite om dessa ämnen, men eftersom de har samma egenskaper som de klorerade ser jag också dem som ett hot mot vår miljö, säger Anna Rignell-Hydbom.

Framtida forskning får visa risker

Bromerade flamskydd smedel används som brandhämmande ämnen i elektroniska apparater, tyger och möbelstoppning. Dessa ämnen går att mäta i blod men också i bröstmjölk. En del av ämnena har minskat sedan de förbjöds i Sverige, men det finns undantag

– Min uppgift som forskare är att redovisa våra forskningsresultat. Sedan är det upp till politiker, myndigheter och allmänhet att ta ställning, säger Anna Rignell-Hydbom.

Det kan gälla det förhållandet att barnleksaker, deodoranter och krämer innehåller ftalater som används som mjukgörare. En del studier visar att ftalater kan vara hormonstörande. Och även om ämnena snabbt försvinner ur kroppen utsätts vi dagligen för dem i låga doser.

Framtida forskning får visa hur stor risk de utgör. Till dess finns de kvar i din regnrock.

Text: PER LÄNGBY

Artikeln är tidigare publicerad i Aktuellt om vetenskap & hälsa, november 2009

FOTNOT: Studien Kvinnors hälsa i Lundabygden omfattar drygt 10.000 kvinnor mellan 50 och 60 år. Studien inleddes 1996 och innehåller fullständiga data från 6.917 individer.

Related posts:

1. Forskare tittar närmare på kemikalier i hårfärg
2. Koppling mellan stress och besvär av el och kemikalier
3. På topp varenda dag – en dansares vardag