Kvinnor som genomgår klimakteriet tidigt löper nästan dubbelt så stor risk som andra kvinnor att drabbas av benskörhet senare i livet. Det visar en ny långtidsstudie från Lunds universitet och ortopedkliniken vid Skånes universitetssjukhus.

Studien sträcker sig över mer än 30 år och följer kvinnorna ända upp i 80-årsåldern. Resultaten visar att tidpunkten när menstruationen upphör (menopaus) spelar stor roll för benskörhet och benbrott – även högt upp i ålder. Det har inte tidigare visats att effekten kan fortsätta över så lång tid.

- Sambandet mellan tidigt klimakterium och ökad risk för benskörhet och frakturskador är tydligt i studien, säger Ola Svejme, doktorand vid Lunds universitet och läkare vid Skånes universitetssjukhus i Malmö.

Skelett försvagas efter klimakteriet

Kvinnorna delades in i två grupper, de som inte hunnit fylla 47 när menstruationerna upphörde och de som var 47 eller äldre. I västvärlden är det ca 15 procent av kvinnorna som upphör att få menstruation före 47 års ålder.

Det kvinnliga könshormonet östrogen stimulerar skelettet, men när klimakteriet infaller minskar kroppens östrogenhalt och skelettet försvagas.

Vid 77 års ålder hade 56 procent av dem vars menstruationer upphört tidigt diagnosticerad benskörhet, enligt studien. I den andra gruppen var siffran 30 procent.

Ola Svejme och hans kolleger undersökte också risken för ökad dödlighet och fann en skillnad till fördel för dem som har ett senare klimakterium. I gruppen med tidigt klimakterium hade 52 procent avlidit vid 82 års ålder, jämfört med 35 procent i den andra gruppen.

När det gäller frakturer så var förhållandet 44 procent respektive 31 procent (även det 82 års ålder).

Bra livsstil kan förebygga

Forskningen bygger på en undersökning i Malmö av 390 kvinnor som följts från 1977 och framåt. Deras bentäthet mättes återkommande, och även benbrott och dödsfall registrerades.

För att minska risken för benskörhet och frakturer är förebyggande insatser i den egna livsstilen den bästa medicinen, enligt Ola Svejme:

- Andra delar av studien har visat att t.ex. fysisk aktivitet gynnar bentätheten på lång sikt, och att det kan rekommenderas kvinnor med tidig menopaus i synnerhet. Det kan även diskuteras om man borde ”screena” denna grupp med bentäthetsmätningar för att tidigt upptäcka benskörhet och vid behov sätta in läkemedel med kalcium och D-vitamin.

Ola Svejme framhåller att studien är av observationskaraktär och klarlägger inte grundorsaken till skillnaderna mellan kvinnor med tidig respektive senare menopaus:

- Det är tänkbart att östrogenborfallet efter menopaus, som har stora genomgripande förändringar på kroppen, i sig är grundorsak till skillnaderna, men vi kan med denna studie inte utesluta att det finns bakomliggande grundorsaker till både tidig menopaus och ökad risk för benskörhet, benbrott och förtidig död. Vi fann dock inga gruppskillnader när studien började vad gäller sjukhistoria eller livsstilsfaktorer.

Text och foto: BJÖRN MARTINSSON

Artikeln är tidigare publicerad av Institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö, Lunds universitet, 3 maj 2012

Related posts:

1. Variationer i hormon kan vara nyckel till benskörhet
2. Föreläsning om BENSKÖRHET
3. Nyupptäckt genvariant ökar risk för typ 2-diabetes

Artikeln läggs in när vårens nummer av Aktuellt om vetenskap & hälsa kommer ut första veckan i juni 2012.

Related posts:

1. Resistenta bakterier med hem från utlandsresan
2. Resistenta bakterier – intervju med Inga Odenholt
3. Antibiotikaresistenta bakterier fortsatt hot mot hälsan

Idag fokuseras det ofta på att man inte ska väga för mycket, men det är viktigt att veta att det är hälsosamt att väga lite mer när man blir äldre.

Tisdagen den 20 mars 2012 kl 18.30-21.00 arrangerade  PIL/Sjukhusbiblioteket och projektgrupp från Skånes universitetssjukhus och Malmö stad  en föreläsning på detta tema i Lund.

Föreläsningen filmades och kan ses i efterhand på följande länk: Att äta sig svag eller stark på äldre dar, går det?

Program

18.30 Välkomna! Jesper Aspegren, författare och programledare

18.35 Mat och fysisk aktivitet – före mycket eller för lite skämmer. Sölve Elmståhl, professor i geriatrik, Lunds universitet

19.15 Näring åt njutningen. Margareta Bensow-Bacos, dietist  

19.50 Fruktpaus. PIL/sjukhusbiblioteket har öppet hus och bokbord.  

20.05 Mat i praktiken. Eva Brandt, disktriktssköterska, Malmö stad

20.30 Frågestund

21.00 Avslutning  

Välkomna!

Related posts:

1. FÖRELÄSNING PÅ WEBBEN: Autism – fokus på vuxna
2. Föreläsning om ”Hjärtat och livsstilen” på webben
3. FÖRELÄSNING PÅ WEBBEN: Livsstil efter stroke

Foto: Dreamstime

Forskning om äldre och åldrande handlar inte bara om att se vilka vårdinsatser och hjälpmedel som finns tillgängliga. Det handlar också om att försöka skapa miljöer där de äldre kan leva på det sätt de själva vill menar professor Susanne Iwarsson.

– Vi har inte främst fokus på de äldre som patienter och vårdtagare. Istället ser vi dem som medborgare i samhället. Vi jobbar mycket med förebyggande åtgärder, tittar på olika praktiska lösningar och hur de påverkar människan, säger hon i en intervju till Kristianstadbladet.

Läs hela intervjun här

Related posts:

1. Stipendium för säkrare och effektivare vård av äldre
2. Fysiska tester för att hitta äldre män med risk för fallskador?
3. Färre läkemedelsfel för de äldre

Foto: Dreamstime

Vad får och bör man göra i vården när det gäller patienter med nedsatt beslutsförmåga? Och när ska någon anses behöva att andra fattar vårdbeslut för hans eller hennes räkning? Kring dessa frågor finns en omfattande gråzon, där vårdpersonal och anhöriga tvingas treva sig fram efter bästa förmåga. 

Vissa fall är självklara, till exempel att ett litet barn, en medvetslös patient eller en psykotisk person inte är beslutsförmögen. Personer som däremot ”bara” har en lindrig utvecklingsstörning eller lindrig demens, eller som lider av svåra smärtor eller depression, är de beslutsförmögna? Kan de tillgodogöra sig den information som behövs inför medicinska vägval, väga de olika alternativen mot varandra och meddela sitt beslut? Och vad gäller rent juridiskt i sådana situationer?

Bryter mot lagen

Morten Klemme Nielsen. Foto: Katrin Ståhl

Om dessa frågor handlade ett symposium ordnat av Lunds universitets avdelning för medicinsk etik.

”Laglöst land” var rubriken för Morten Klemme Nielsens presentation. Han är jurist och adjunkt vid Socialhögskolan, och menade att mycket av den vård som idag ges fr.a. till demenspatienter egentligen bryter mot lagen.

– Det görs varje dag åtgärder som skulle kunna definieras som misshandel, olaga tvång eller olaga frihetsberövanden eftersom de bryter mot frivillighetsprincipen, menade han.

Laglöst tillstånd

Detta har varit känt minst sedan 1982, då Socialberedningens förslag till reformer av vården av  utvecklingsstörda och åldersdementa personer las fram. Möjligheterna till tvångsvård blev då mer begränsade. Och medan föräldrarna fungerar som ställföreträdande vid medicinska beslut om barn, så finns inte några motsvarande ställföreträdande vid beslut om vården av dementa äldre.

– Begreppet ”fullmakt” kan inte användas, eftersom det förutsätter att den som ger fullmakten kan följa upp dess användning. ”Goda män” brukar bara ha ett ekonomiskt ansvar, och får inte fatta beslut om vård och omsorg. Och att utse äldre dementa personers barn till ställföreträdande har de svenska lagstiftarna dragit sig för, av rädsla för att ansvaret ska missbrukas, förklarade Morten Klemme Nielsen. Därför råder alltså nu ett laglöst tillstånd, vilket han var missnöjd med.

När, hur och vem?

Doktorn i medicinsk etik Linus Broström diskuterade vid symposiet de tre stora frågorna När, Hur och Vem. När ska man anse att någon inte längre är beslutsförmögen, hur ska beslut då fattas å hans eller hennes vägnar, och vem är det som ska fatta besluten?

– Ofta handlar det om avvägningar mellan självbestämmande och välbefinnande. Ska vi till exempel tvinga pappa att gå med rollator även om han inte vill, för att det är bäst för hans säkerhet? frågade han.

Här finns ett stort utrymme för subjektiva bedömningar. På en viss vårdavdelning kanske man prioriterar patienternas autonomi och låter dem hållas även med beslut som kan vara negativa för deras hälsa, på en annan anser man att det fysiska välbefinnandet måste prioriteras.

Olösta etiska problem

När, Hur och Vem-frågorna rymmer många viktiga och olösta etiska problem, menade Linus Broström. Men även om frågorna är svåra, och flytande gränser kanske alltid måste finnas, är det ändå viktigt att hålla diskussionen levande.

Vid symposiet deltog också barncancerläkaren Anders Castor och barnrättsjuristen Titti Mattsson. De tog ur sina respektive perspektiv upp de frågor som uppstår vid svåra beslut om vården av barn.

Text: INGELA BJÖRCK

Related posts:

1. Frågor och svar om felaktig demensdiagnos
2. Deppig eller manisk? Etiska frågor kring hjärnimplantat
3. Demenssjukdomar är svåra att diagnostisera

Foto: Dreamstime

Många äldre riskerar att få fel mediciner när de skrivs in eller ut från sjukhus. Det gäller främst dem som får sina mediciner i dosförpackningar, Apodos, från apoteket.

– Det är inte fel på själva systemet utan snarare på handhavandet, säger Patrik Midlöv, som tillsammans med forskarkollegor i Lund har visat hur man kan kvalitetssäkra de äldres läkemedelslistor vid utskrivning.

Vårdskador är tyvärr ganska vanliga och enligt en rapport från Socialstyrelsen beror nästan en tredjedel på läkemedelsfel. Många av felen skulle kunna undvikas genom bättre läkemedelsavstämning.

Äldre, sköra, multisjuka patienter med många olika mediciner tillhör de mest utsatta. De flesta felen uppstår vid övergångar mellan olika vårdformer, exempelvis när patienten skrivs in på sjukhus eller efter en sjukhusvistelse då patienten flyttas till ett vårdboende eller hemmet. Apodos, apotekets system för expediering av läkemedel i speciella dosförpackningar (se faktaruta) är utformat för att öka patientsäkerheten och underlätta vardagen för både patienten och vårdpersonal. Flera studier har dock visat att Apodos utgör i själva verket en riskfaktor för felmedicinering.

Handhavandeproblem

– Apodos är ofta ett problem men det beror inte på själva systemet utan snarare på handhavandet, säger Patrik Midlöv, distriktsläkare och forskare vid Lunds universitet.

Han började intressera sig för problemet i slutet på 90-talet när han började jobba som distriktsläkare och insåg att det fanns många oklarheter kring de gamlas mediciner. Tillsammans med bl.a. apotekaren Tommy Eriksson gjorde han en studie inom kommunal hemsjukvård i Landskrona.

– Vi kunde visa att det i genomsnitt blev fel på två läkemedel varje gång en patient bytte vårdform, säger Patrik Midlöv.

Läkemedel tillkommer felaktigt

Det vanligaste felet vid utskrivning är att läkemedel felaktigt tillkommer vilket ökar risken för återinläggning, fler läkemedelsrelaterade besök hos primärvården och kan i värsta fall leda till döden.

– Efter det har vi gjort flera studier där vi har försökt komma tillrätta med dessa problem. Bland annat tog vi initiativ till så kallade läkemedelsberättelser (se faktaruta). Med hjälp av dessa lyckades vi halvera antalet läkemedelsfel, säger Tommy Eriksson.

Men en kvarstående riskfaktor är Apodos. Patienter som går på Apodos har i genomsnitt dubbelt så många läkemedelsfel i sina listor som de som inte har Apodos. Varför är det så och varför används Apodos överhuvudtaget?

Underlättar för sjuksköterska

– Det är ett system som underlättar mycket för medicinskt ansvariga sjuksköterskor på t.ex. vårdboenden, under förutsättning att det används rätt. Tyvärr är det många sjukhusläkare som inte tänker på att patienten är kopplad till Apodos och tror att de har gjort allt rätt när de har skrivit en korrekt läkemedelsberättelse i sjukhusets patientjournal och satt in nya läkemedel på vanliga elektroniska recept, säger Leila Bahrani, farmaceut och forskarstuderande.

Problemet är att sjukhusjournalen och Apodos är två parallella system som inte hänger ihop. Den utskrivande läkaren måste logga in separat i Apodos för att ändra i systemet, något som medför dubbelarbete och ytterligare risk att introducera fel. När en Apodos-patient läggs in på sjukhus upphör medicinleveranserna från apoteket men återupptas så snart som patienten skrivs ut. Om den utskrivande läkaren inte har uppdaterat i Apodos är risken överhängande att patienten får samma läkemedel som innan sjukhusvistelsen. Och det är kanske samma läkemedel som gjorde att patienten blev sjuk och hamnade på sjukhus från början.

Farmaceuter kvalitetssäkrar

– I bästa fall upptäcks detta av sjuksköterskan i primärvården och då vidtar ett tidskrävande och frustrerande detektivarbete, säger Leila Bahrani. (Läs: En sjuksköterska berättar om sin arbetsdag)

I den aktuella studien har man tittat på möjliga åtgärder för att komma tillrätta med problemet. Genom att låta farmaceuter jämföra läkarnas ordinationer i patientjournalen med listan i Apodos lyckades man sänka felfrekvensen för Apodos-patienterna till samma nivå som de som inte hade Apodos.

Så hur ska resultaten användas så att det blir bättre?

– Vi måste dels göra sjukhusläkarna mer medvetna om problemet, dels anställa fler farmaceuter som kan kvalitetssäkra att patienten alltid har en uppdaterad läkemedelslista. Ett gemensamt journalsystem, en gemensam medicinordination hade också underlättat, avslutar Patrik Midlöv.

– Det är också viktigt att utbilda läkarna i hanteringen av Apodos och sjuksköterskorna i hur de ska agera när de upptäcker ett fel, tillägger Tommy Eriksson.

– Det behövs mer forskning, inte minst om hur dessa problem också beror på brister i kommunikationskedjan i vården, säger Leila Bahrani.

Text & foto (porträtt): Eva Bartonek Roxå

Artikeln är tidigare publicerad på Medicinska fakultetens hemsida vid Lunds universitet som månadens vetenskapliga artikel januari 2012

Related posts:

1. Många kvinnor drabbas ofta hårt efter hjärtinfarkt
2. Söker mat som dämpar äldres inflammationer
3. Träning ger färre knäoperationer efter korsbandsskada

Foto: Colourbox

Den 6 februari 2012 öppnar den stora Epihealthstudien, Epidemiologi för hälsa, i Malmö. Studien ska ge svar på hur våra folksjukdomar påverkas av livsstil och gener.

EpiHealth, ett strategiskt forskningsområde i samarbete mellan Lund och Uppsala universitet, är en stor befolkningsstudie av sjukdomars orsaker och utbredning.

Sölve Elmståhl

Forskningsstudien undersöker hur våra vanliga folksjukdomar uppträder i ett samspel mellan livsstilsfaktorer och gener. Exempel på sådana folksjukdomar är hjärt-kärlssjukdomar, benskörhet, cancer, demens, depression, lungsjukdomar och diabetes.

- Många av dessa sjukdomar är till viss del ärftliga och därför studerar vi inte bara miljöpåverkan och livsstilsfaktorer utan också gener för att förstå varför dessa sjukdomar uppkommer och hur vi i förlängningen kan förebygga och behandla dessa, säger Sölve Elmståhl, professor vid Lunds universitet och ansvarig för studien.

Under befolkningsstudien, som är en av de största i Sverige, kommer 300 000 invånare mellan 45-75 år att undersökas och en särskild mottagning på Bergsgatan i Malmö har inrättats för kontrollerna som deltagarna får genomgå.

Bland annat görs en hälsokontroll och deltagarna får svara på frågor om livsstil, arbetsmiljö och sjukdom. Deras prestationsförmåga mäts och genom blodprov analyserar man genetiska förutsättningar.

De flesta av deltagarna kommer att följas livet ut om de vill.

Nyhet från Medicinska fakulteten Lunds universitet, 31 januari 2012

Related posts:

1. TIA tema på strokedagarna i Malmö och Lund
2. Kronisk värk i Malmö på tisdag och psoriasis i Lund på torsdag
3. Föreläsning om KBT och smärtlindring i Malmö

- Det är särskilt viktigt att äldre patienter med yrsel blir ordentligt undersökta och får adekvat vård. Ett fall medför ofta skador som påverkar funktionsnedsättning och livskvalitet på ett helt annat sätt än för yngre människor, säger Eva Ekvall Hansson, sjukgymnast och universitetslektor.

Utmana balanssinnet

Men många olika typer av yrsel går att behandla. Eva Ekvall Hanssons forskning berör främst hur man kan träna för att motverka yrsel med en speciell form av balansträning som utmanar balanssinnets alla delar. Metoden har funnits sedan 1940-talet och utarbetades för patienter som drabbats av virus på balansnerven. Utvecklingen i vårt samhälle med en större andel äldre människor och mer kunskap om övriga medicinska tillstånd som t ex migrän och Menieres sjukdom, har gjort att behovet av behandlingsalternativ även för dessa former av yrseltillstånd har ökat. Evas forskning visar att dessa sjukdomar har god nytta av denna speciella träningsform.

För närvarande pågår två studier där Eva testar äldre personer med underarmsfraktur och äldre personer med yrsel. Syftet är att undersöka om man kan förutsäga vilka personer med yrsel som kommer att ramla och därför träna upp deras balans för att undvika framtida fall och skador:

- Om man har en nedsatt funktion i led- och muskelsinnet så är det kanske så att man kan kompensationsträna andra delar av balanssystemet? Det är ju jätteintressanta frågor som vi hoppas att få svar på genom det här projektet.

Artrosskola

Förutom yrsel och balansforskningen så är artros och effekten av den artrosskola som bedrivs inom primärvården i Malmö, ett annat spår inom Evas Ekvall Hanssons forskning:

- Vi tittade på funktion, självskattad hälsa och tilltro till den egna förmågan och det har verkligen bekräftats att artrosskolan är väldigt viktig för funktion och självskattad hälsa och i många fall innebär att en operation kan skjutas på framtiden eller ställas in, avslutar Eva.

Text: ÅSA HANSDOTTER

Institutionen för hälsa vård och samhälle

Related posts:

1. Kortisonbehandling gav kortare vårdtid vid svår yrsel

För personer med funktionsnedsättningar är det en verklighet att inte kunna ta sig till träning, att inte få plats och kunna förflytta sig mellan maskiner. Det är också en verklighet att bli bemött av personal som inte vet hur man ska anpassa träning eller som kanske inte ens tycker att man borde träna. Svårigheterna och de hinder som man möter gör att träningsnivån blir låg och hälsan försämras. Det är mer än tio gånger vanligare med dålig hälsa bland personer med funktionsnedsättning jämfört med den övriga befolkningen. Störst är ohälsan bland personer med rörelsehinder.

Ett rörelsehinder är en funktionsnedsättning som gör att det är svårt att röra delar av kroppen. Det kanske behövs hjälpmedel för att kunna ta sig runt. En tredjedel av Sveriges befolkning har någon form av funktionsnedsättning, varav ungefär hälften med ett rörelsehinder. Andelen personer med funktionsnedsättning ökar dessutom när åldern stiger.

Hinder i miljön stoppar handikappade

Vi vet att fysisk aktivitet är en av de viktigaste faktorerna för att påverka hur vi mår; både idag och hur vi kommer att må som äldre. Detta oberoende av om vi har en funktionsnedsättning eller inte. Fysisk aktivitet är all rörelse som ökar förbrukningen av energi i musklerna. Ökad förbrukning får vi på flera sätt genom att träna men också genom att gå eller cykla, arbeta i trädgården eller i hemmet. Aktiviteten skiftar likväl som miljön som vi utövar den i. Med en funktionsnedsättning blir miljön viktigare.

Det kan finnas många olika skäl till att man inte börjar träna. Ibland kan det kännas svårt att träna för att man inte orkar eller inte hinner. Många upplever också att träning är för dyrt. Dessa kallas för personliga hinder. Om man har en rörelsenedsättning är hindren fler. Hinder som finns i miljön omkring oss. Svårt att ta sig till träning, små och trånga utrymmen, okunskap hos personal och andra som tränar där. Att ta sig till gymmet blir en lång uppförsbacke.

Forskning ska öka tillgänglighet

Genom vår forskning hoppas vi kunna öka kunskapen om vad som påverkar vår fysiska aktivitet. Vi kommer att intervjua personer med funktionsnedsättning kring fysisk aktivitet och de hinder och möjligheter som finns i relation till fysisk aktivitet. Förhoppningsvis kommer vi sedan att kunna besvara frågor som: Är de hinder som upplevs personliga eller finns de i miljön? Kan vi på något sätt påverka miljön så att den blir mer tillgänglig för personer med funktionsnedsättning? Om vi tar bort hinder i miljön kommer träningsfrekvensen att öka då? Vi behöver dessutom öka vår kunskap om de som är aktiva; vad är det som gör att de valt att träna och vilka aktiviteter väljer de?

Otillräcklig fysisk aktivitet är ett nationellt problem som kostar samhället 6 miljarder kronor per år. Av dem som inte rör sig tillräckligt finns en stor andel personer med rörelsehinder. Vi tror att det behövs ett bredare perspektiv på folkhälsoarbetet där personer med funktionsnedsättning behöver omfattas. Insatser behöver göras –  inte bara på individnivå utan även i miljön.

Text: CECILIA WINBERG

Foto: Colourbox

Related posts:

1. Allt hänger ihop – helhetsperspektiv på hälsa och arbetsmiljö
2. Kropp och själ hör ihop
3. Dålig hälsa vanlig bland funktionshindrade

Foto: Dreamstime

Genom systematiska genomgångar av patienternas läkemedel kan vården spara miljoner och ge patienterna bättre hälsa. Modellen ökar också patientsäkerheten och sparar tid för läkare och sjuksköterskor. Det visar en ny hälsoekonomisk studie. 

En forskargrupp med företrädare för Region Skåne, Apoteket AB, Medicinska fakulteten vid Lunds universitet och Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi har nyligen genomfört en hälsoekonomisk studie av läkemedelsgenomgångar och läkemedelsavstämningar enligt LIMM-modellen (Lund Integrated Medicines Management).  

Studien visar att förutom att hälso- och sjukvården kan spara 3 800 kronor för varje patient som läggs in på sjukhus, medför modellen en säkrare vård och bättre hälsa för patienterna.  

– Den här modellen är utformad för att användas i det dagliga arbetet. Den kan halvera antalet läkemedelsfel vid utskrivning och den leder till färre läkemedelsrelaterade återbesök och färre inläggningar på sjukhus, säger Åsa Bondesson, apotekare på Läkemedelsenheten, Region Skåne.  

Läkemedelsgenomgångar för äldre i hela Region Skåne

Foto: Dreamstime

Risken att läkemedlen blir fel är som störst bland äldre som tar många mediciner.

LIMM-modellen säkerställer att patientens läkemedelslista är korrekt.

En klinisk apotekare samarbetar med läkare och sjuksköterskor för att förebygga och lösa läkemedelsrelaterade problem, hela vägen från inskrivning till utskrivning.

Hälso- och sjukvårdsnämnden har beslutat att införa läkemedelsgenomgångar för äldre i hela Region Skåne.  För Region Skåne kan det ge totala kostnadsbesparingar på 570 miljoner kronor om året om modellen införs fullt ut.

Nyhet från Region Skåne 2 december 2011

Related posts:

1. Färre läkemedelsfel för de äldre
2. Uppfinning från Lund kan spåra tidig HIV-smitta
3. Rätt mat vid rätt tid ger skiftarbetare en bättre hälsa

Foto: Colourbox

Max Tenne är specialistläkare och ortoped med inriktning på ryggkirurgi vid Skånes universitetssjukhus i Malmö. I en ny avhandling från Lunds universitet har han undersökt variationer inom PTH, och vilken betydelse det kan ha för uppkomsten av benskörhet.

PTH är ett hormon som kommer från bisköldkörtlarna och som vid kalkbrist ökar i koncentration och kan lösa ut kalicum från skelettet. Det finns olika genetiska varianter av PTH.

- Det är hittills inte så många som forskat kring PTH-genkomplexet, och ingen har gjort det i relation till just frakturer, berättar Max Tenne.

Även undersökt röntgenmetod

De olika genvarianterna av PTH har markörer som är sammansatta i olika kombinationer, så kallade haplotyper. Max Tenne har letat efter samband mellan olika vanligt förekommande haplotyper och bentäthet, frakturförekomst, skelettdimensioner eller andra förändringar på skelettet.

- Resultaten visar att variation inom PTH-genen sannolikt har betydelse för uppkomst av benskörhet, men varför har jag inte lyckats kartlägga. Den frågan kräver ytterligare forskning, säger Max Tenne.

I sitt avhandlingsarbete har han även undersökt den röntgenmetod som normalt används för att undersöka bentäthet, DXA (Dual Energy X-ray absorptiometry). Varje år genomgår tusentals svenskar en sådan undersökning.

Det har länge varit känt att förändringar i ländryggen leder till felaktiga mätresultat som kan tolkas i positiv riktning. Som konsekvens kan patienten få en felaktig diagnos med utebliven behandling, eller så kanske läkaren väljer att avbryta en påbörjad behandling i förtid.

Men ingen har tidigare närmare undersökt hur stor risken för felaktiga mätresultat är.

- Det finns en betydande risk för felaktiga tolkningar. Det är väldigt vanligt att man får någon typ av förändring på kotorna i ländryggen med stigande ålder. Bland de kvinnor som ingått i min studie hade 43 procent sådana förändringar vid 75 års ålder och tio år senare var det hela 80 procent.

Nya möjligheter med modern utrustning ska undersökas

Genom en tämligen enkel manuell granskning av DXA-bilden finns möjlighet att undvika feltolkning, menar Max Tenne som också betonar att just kotfrakturer är svåra att reparera. Tidig upptäckt tillsammans med förebyggande åtgärder är därför extra viktigt.

Max Tenne planerar nu att fördjupa sig i DXA-mätningens brister och möjligheter. Bland annat vill han undersöka hur den förbättrade bildinformation som de allra nyaste maskinerna ger kan tolkas och användas för att främja patienterna.

Text: BJÖRN MARTINSSON

Institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö

Related posts:

1. Föreläsning om BENSKÖRHET
2. Kan kunskap om våra gener förutsäga framtida frakturer?
3. Banbrytande projekt om benbrott och benskörhet

Gullan Berg och Sven Melander vid inspelningen av filmen "Den viktiga maten". Foto: Lasse Strandberg

Äta bör man annars dör man. Den gamla drastiska devisen står sig alltjämt. Det handlar om äldres matvanor – nu också på film! Många äldre drabbas idag av undernäring när aptiten och intresset för att laga mat minskar.

– Vi vet sedan länge att immunförsvaret hos underviktiga sviktar och därmed löper de en större risk att dö, säger professor Sölve Elmståhl vid Skånes universitetssjukhus.

Många äldre undernärda

Ålder och vissa kroniska sjukdomar ökar dramatiskt risken för undernäring. Mer än var fjärde kroniskt sjuk lider av undernäring och bland äldre kroniskt sjuka är närmre hälften undernärda. Detta ökar risken för bland annat tryckskador, fall och infektioner och ger ett onödigt lidande.

Kunskapen om matens och näringens betydelse ökar successivt inom vård och omsorg, men det är ett område som behöver ytterligare uppmärksamhet.

Särskilda kostråd för äldre

I en serie filmade inslag presenterar bland andra professor Sölve Elmståhl, kockarna Stefan Holmström och Tareq Taylor samt journalisten Jesper Aspegren fakta i trevlig underhållning, där även komikern Sven Melander gör några finurliga nedslag tillsammans med Gullan Berg, 82.

Skånes universitetssjukhus och Malmö stad vill i en gemensam satsning lyfta fram matens viktiga betydelse för äldre som riskerar undernäring. Kostråd vid sjukdom och viktnedgång avviker ofta från andra kostråd för friska eller överviktiga.

Pressmeddelande från Skånes universitetssjukhus 14 november 2011

Related posts:

1. Minska undernäring hos äldre med nytt arbetssätt
2. Var sjätte äldre som läggs in är undernärd
3. Föreläsning på webben: Bra mat på äldre dar

Vigs Ängar äldreboende mellan Ystad och Simrishamn. Foto: Nina Hult

Den totala budgeten för den kommunala äldreomsorgen i Sverige är nästan 95 miljarder kronor. Men trots att äldreomsorgen är en så stor och resurskrävande verksamhet för samhället har forskningen inom området alltför sällan kommit till praktisk omsättning.

Nu har en grupp forskare från Lunds universitet, Karolinska Institutet och Kungliga Tekniska Högskolan i hög konkurrens fått anslag från innovationsmyndigheten VINNOVA, för att utveckla projektet Det kunskapsbaserade äldreboendet.

Forskningen kring äldre och deras livsvillkor har utvecklats starkt under de senaste 20 åren i Sverige, men en stor del av det praktiska vård- och omsorgsarbetet sker fortfarande utan vetenskaplig grund.

Vårdhund på boende för äldre. Foto: Dreamstime

Målet för projektet Det kunskapsbaserade äldreboendet är att utveckla ett äldreboende som verkligen bygger på forskningsbaserad kunskap. Eftersom livet på ett äldreboende har många aspekter tar forskarna ett helhetsgrepp och inkluderar inte bara forskning kring t ex äldres måltider, boendemiljön, teknisk utrustning utan också utbildning av vård- och omsorgspersonal.

– Det som gör projektet så speciellt är sammanflätningen mellan tvärvetenskaplig forskning och äldreomsorgens praktiska vardag. Projektet handlar om hur vi kan skapa arenor där forskning och praktik kan mötas, säger projektledaren Tove Harnett.

Innovationsverksamhet inom detta område kräver att forskare från olika vetenskapliga discipliner samverkar, vilket hittills är ovanligt bland forskare som studerar äldres livsvillkor.

Ribbingska äldreboende Lund. Foto: Nina Hult

– Mixen av kompetens hos oss som medverkar i projektet är unik, berättar Tove Harnett. Våra forskningsinriktningar spänner från medicin och omvårdnad till socialt arbete och arkitektur.

– Aktiv medverkan från äldre personer med stora behov av vård och omsorg och deras närstående är en viktig utgångspunkt för vårt nya projekt. Det är så vi kan säkerställa att den utveckling vi vill driva verkligen tillgodoser angelägna utvecklingsbehov inom äldrevården, säger professor Susanne Iwarsson som är en av de seniora forskare som är engagerad i projektet och tillika forskare och ordförande i forskningscentrumet CASE.

Ett av målen för projektet är att underlätta samarbete mellan universitet, kommuner, näringsliv och brukarorganisationer. Därför deltar bland annat Stockholms Stad, Ängelholms kommun, Parkinsonförbundet och det kommunalägda fastighetsbolaget Micasa Fastigheter i Stockholm i projektet.

Nyhet från Medicinska fakulteten vid Lunds universitet 9 november 2011.

Related posts:

1. Stipendium för säkrare och effektivare vård av äldre
2. Kunskapsbank förbättrar vården av Skånes äldre
3. Minska undernäring hos äldre med nytt arbetssätt

Det första andetaget – det första som sker i en nyfödd människas liv, en förutsättning för livet som nu börjar. Andningen är något som bara måste fungera och oftast kan våra andningsorgan arbeta utan komplikationer.

Men under livets gång drabbas många av oss av olika sjukdomar och symptom som stör eller försvårar andningen och luftvägarnas funktion. Utan behandling finns det risk att vi tar det sista andetaget alldeles för tidigt.

I Skåne sker omfattande forskning kring andningen och sjukdomar som drabbar lungor och luftvägar. Forskningen undersöker bakomliggande orsaker och hur de drabbade kan få bästa stöd och behandling. Kunskapen inom området växer ständigt och ger de som drabbats av dessa sjukdomar bättre möjligheter att leva ett gott liv.

I tidningen kan man bland annat läsa mer om:

När en förkylning blir livsfarlig – att hjälpa patienter med astma och KOL

Förkylning är den vanligaste orsaken till mer eller mindre kraftigt försämrat hälsotillstånd hos personer som lider av astma eller KOL. I svåra fall krävs vård i respirator.

Hittills har astma och KOL studerats var för sig. Forskaren och docenten Lena Uller har emellertid hittat höga halter av ett särskilt protein som är gemensamt för de båda sjukdomarna. Med hjälp av detta kan det bli möjligt att utveckla ett nytt läkemedel.

Mastcellen – luftvägarnas vakthund vid inflammation i lungan

Kroppens egen vakthund, mastcellen, hugger till sekundsnabbt när främmande ämnen smyger in i hud, tarmar och luftvägar. I dess arsenal finns ämnen, sinnrikt förpackade i små blåsor, som exploderar mot inkräktaren.

Men mastcellen kan också driva en kronisk inflammation, som astma, eller vara extra aktiv vid KOL. Forskaren Cecilia Andersson är övertygad om att denna upptäckt är avgörande för att finna nya behandlingar mot sjukdomarna.

KOL kan också kopplas till stroke, hjärtinfarkt och benskörhet

Hittills har KOL betraktats som ett isolerat sjukdomstillstånd, i huvudsak orsakat av rökning. Men forskare i Malmö har konstaterat samband mellan stroke, åderförkalkning i halskärlen och KOL. Andra studier kopplar ihop KOL med hjärtinfarkt och kärlkramp. Professor Claes-Göran Löfdahl ser numera allt fler samband mellan KOL och andra livsstilssjukdomar.

Ordning och kaos i lungans strukturer

Kroppens förmåga till gör-det-själv-reparation är fenomenal. Men när cigarettröken fått tillräcklig tid på sig kapitulerar de celler som bygger upp bindväven. De förmår inte längre täppa igen hålen som uppstått i lungans luftvägar. Professor Gunilla Westergren-Thorsson studerar de stamcellsliknande celler i lungans yttre delar som i samverkan skulle kunna leverera nya byggstenar till bindvävsbygget.

Vi kan revolutionera behandlingen av astma

Av dem som får astma botas enbart en procent. Ny kunskap gör bot möjlig, en kunskap som också skulle kunna hjälpa den hälft som i dag får dålig hjälp av astmamediciner. I deras fall har inflammationen fått fäste längst ut i de minsta lungblåsorna, dit kortisonet inte når. Professor Leif Bjermer menar att en delvis okunnig och konservativ syn på astmasjukdomen förhindrar utvecklingen av nya läkemedel.

Spring för livet – del av behandling vid cystisk fibros

I Lund revolutionerades behandlingen av barn som drabbats av cystisk fibros för 30 år sedan med regelbunden fysisk träning. Tack vare denna hostar deras CF-patienter upp det slem i lungorna som annars hotar att kväva dem. I USA väljer man i stället kompressorer i västar som bankar på patientens bröstkorg. Där är benskörhet ett stort problem. Nu visar sjukgymnasten och forskaren Louise Lannefors att den svenska modellen nästan helt eliminerar risken för benskörhet och att patienternas fysiska arbetsförmåga är endast någon tiondels procent lägre än normalsvensken.

Innehållsförteckning:

Infarkt, stroke, benskörhet… KOL är mer än lungsjukdom!

Lungan vill läka sig själv

Bindväven förändras vid KOL

Får pusta ut för varje steg

Ventiler lindrar symtom vid KOL

Tror på kroppens eget antibiotikum

När medicinen når ända ut kan alla få hjälp mot astma

Kännetecken för KOL och astma

Idrottsungdomar har ofta astma – men tycker ändå att de mår bra

Immunförsvaret – kroppens egna soldater

”Vakthundscellerna” bara väntar på att explodera

Fel att gravida inte ska ta sin astmamedicin

Andning och skelett stärks av fysisk träning

Cystisk fibros

Patricia börjar träna klockan fem på morgonen

Systemisk skleros – en knepig sjukdom

Hennes sjukdom hindrar inte hennes hästarbete

Infektioner kan bli livsfarliga

Det behövs fler skonsamma metoder för att undersöka lungornas olika delar

Arv från vikingar kan ge KOL

Lungan i 3D

Yogaandning bra verktyg mot stress

Kroppens reaktion på en lungtransplantation

Transplanterad lunga – en gåva att sköta väl

Farligt bli förkyld vid astma och KOL

Sjuk körtel orsakar livshotande lungsvikt

Hon studerar ”tysta zonen” med ny teknik

Störd lungfunktion hos de allra minsta

En resa i bilder in i lungans innersta delar

Related posts:

1. Solen tema i Aktuellt om vetenskap & hälsa juni 2011
2. Nytt nummer av Aktuellt om vetenskap & hälsa!
3. Forskningens dag 2011: Andningen och livet

Med en åldrande befolkning behövs bättre behandlingar av infektioner. Foto: Matton.

Äldre personer är mer infektionskänsliga än yngre och återhämtar sig både långsammare och sämre efter en infektion. Dessutom dör betydligt fler äldre av orsaker kopplade till infektioner. Det beror delvis på att deras immunförsvar reagerar långsammare. Med en åldrande befolkning är detta ett växande problem, och det är därför viktigt att skaffa sig mer kunskap om immunsvaret hos äldre.

– Vi behöver få fram bättre behandlingsstrategier för äldre, säger Helena Linge, forskare vid Avdelningen för lungmedicin vid Lunds universitet.

Långsammare immunsvar

Hon forskar om svåra lunginfektioner och hur de påverkas av patienternas ålder. När en person utsätts för exempelvis ett smittämne reagerar kroppens försvarssystem med en inflammation (se faktaruta). Hos unga kommer immunresponsen, dvs. inflammationen, normalt sett snabbt, tar hand om inkräktarna och avklingar därefter i lämplig takt samtidigt som läkeprocessen sätts igång. Hos äldre är immunresponsen dels fördröjd, dels klingar den av mycket långsammare.

(Klicka på bilden för större bild!)

Allvarliga konsekvenser

– Det här kan få allvarliga konsekvenser. Ett fördröjt immunsvar kan innebära att det tar tid innan man inser att något är fel och börjar behandla. Vid snabbt uppkomna allvarliga tillstånd som sepsis – en mycket svår infektion som ger reaktioner i hela kroppen – ökar dödligheten med drygt sju procent för varje timme som antibiotikabehandlingen dröjer.

Även immunresponsens långsamma avklingning utgör ett problem. Inflammationen bara fortsätter, vilket leder till längre läktid och återhämtning. I vissa svåra fall kan lungvävnaden brytas ner.

– ”Avknappen” fungerar inte lika bra hos äldre. Genom att lära oss mer om på- och avstängningsmekanismerna skulle vi kunna lära oss att styra dem och på så sätt förkorta konvalescensen för de äldre.

Värdefulla studier i möss

Många forskargrupper har studerat hur de vita blodkropparna från äldre beter sig vid en infektion, men försöken har ofta gjorts i provrör vilket kan ge en felaktig bild. Helena Linge har därför utvecklat en modell där hon kan studera utvecklingen av lunginflammation i levande unga och gamla möss. Hon har framför allt studerat hur inflammationen påverkar lungor, cirkulation och hjärtfunktion hos unga respektive gamla individer.

– Dessa möss utgör ett värdefullt verktyg för att kunna studera vad som händer vid lunginfektioner hos äldre. På sikt hoppas jag att det ska leda till bättre behandlingsmetoder för äldre.

Text: EVA BARTONEK ROXÅ

Related posts:

1. Bertil Christensson: Att diagnostisera giftiga infektioner

Foto: Colourbox

Äldre män ramlar ungefär hälften så ofta som kvinnor, men när de ramlar blir konsekvensen ofta allvarligare. Hittills har fallrisk och benskörhet mest studerats hos kvinnor, men i en stor internationell studie som nu närmar sig sitt slut tittar man bland annat på fallskador hos äldre män.

– Vår forskning syftar bland annat till att undersöka om man i förväg kan finna de personer som riskerar att ramla och därmed kunna sätta in förebyggande åtgärder, säger Björn Rosengren, specialistläkare vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus Malmö. Vi vill se om det finns enkla test som man skulle kunna göra på exempelvis vårdcentralen.

Stor internationell studie

Benskörhet och risken för att falla hos äldre män har sedan sju år studerats i ett stort internationellt projekt, ”The Osteoporotic Fractures in Men Study” (MrOS). Forskare följer 11 000 män i tre olika världsdelar för att bland annat bättre förstå varför äldre män ramlar och hur man kan förebygga fall och fallskador.

Björn Rosengren och Magnus Karlsson

– Våra resultat visar att det också kan vara viktigt att fokusera på fysisk aktivitet och balansträning om man vill förebygga fallskador, säger Magnus Karlsson, professor i ortopedi vid Skånes universitetssjukhus Malmö och Lunds universitet.

Männen i USA, Hong Kong och Sverige har vid flera tillfällen genomgått hälsoundersökningar och fått fylla i omfattande frågeformulär angående bland annat livsstil. Man har mätt allt från olika markörer i blodet, som t.ex. vitamin D och ämnen som tyder på inflammation, till genetiska tester, benmassa, syn och fysisk status.

Enkla tester

I en artikel som nyligen publicerades i tidskriften ”Age and Ageing” redovisas en första delstudie som rör sambandet mellan resultat i fysiska tester och fall.

Studien visar att så enkla tester som att se hur man klarar att resa sig upp från en stol, att mäta greppstyrkan i händerna och att snabbt gå en kort sträcka, kan vara användbara för att uppskatta risken att drabbas av framtida fallskador.

– Vi kunde se att de som var över 70 år i studien och som hade ramlat, hade sämre resultat på alla undersökta tester, säger Björn Rosengren. För de allra äldsta i studien, de över 85 år, var det dock bara greppstyrkan som visade på skillnader mellan dem som hade ramlat och inte.

Mer förebyggande träning

Testerna i undersökningen använder sjukgymnaster och läkare redan idag vid hälsokontroller av äldre, men de kan behöva användas oftare för att förebyggande åtgärder ska kunna sättas in i tid.

– Man skulle behöva fokusera mer på fallprevention, framför allt för dem som är över 80 år, säger Magnus Karlsson.

Fallskador är vanliga. Tidigare studier har uppskattat att så många som 10 % av akutmottagningens patienter har någon form av fallskada. Skulle detta kunna förebyggas i större utsträckning än idag, minskar man både lidande och sjukvårdens kostnader.

Boule. Foto: Flickr, knoedlinchen.

– Det vi har kunnat läsa ut av enkätsvaren i vår studie är att de som fallit oftast också sitter mest stilla, säger Björn Rosengren. Vi kan även se på de fysiska testerna att ju svagare muskelstyrka männen har, desto oftare har de ramlat. Det verkar också som om lagom träning av balans och fysisk styrka i form av till exempel promenader, boule eller dans sammanfaller med färre antal fall.

Färre fall i Hong Kong

I studien ramlade äldre män i USA betydligt oftare än de från Hong Kong. Sverige ligger också något sämre till än Hong Kong.

Qigong. Foto: Colourbox

– I dag vet vi inte i detalj varför risken att drabbas av skador efter ett fall skiljer sig åt mellan män och kvinnor, och även mellan människor från olika världsdelar, säger Björn Rosengren. Man har tidigare visat att övervikt ger ökad fallrisk men detta är förmodligen inte den enda förklaringen.

Forskningsgruppen kommer nu att fortsätta med ytterligare analyser av den stora mängden data som samlats in, bland annat för att bättre förstå hur bra testerna är på att förutsäga vem som kommer att falla och få benbrott.

Text: NINA HULT

Artikeln är tidigare publicerad på Medicinska fakultetens hemsida vid Lunds universitet som månadens vetenskapliga artikel oktober 2011.

Related posts:

1. Kunskapsbank förbättrar vården av Skånes äldre
2. Var sjätte äldre som läggs in är undernärd
3. Färre läkemedelsfel för de äldre

Foto: Dreamstime

Målet är att hitta hälsolivsmedel för äldre. Förhoppningen att hitta en cocktail av probiotika och komponenter från växtriket som motverkar kroniska lindriga inflammationer.

Bengt Jeppsson, professor i kirurgi vid Lunds universitet, har under många år forskat på hur ”goda” bakterier i maten, så kallad probiotika, kan förbättra människors hälsa. Tidigare forskning har bland annat resulterat i hälsodrycken Proviva.

Tarmen försämras med ålder

Nu kommer han och hans kollegor vid Medicinska fakulteten och LTH vid Lunds universitet samt SLU att ge sig in i ett nytt projekt med målet att förbättra hälsan och motverka lindrig inflammation hos äldre patienter.

– När vi åldras förändras mag-tarmkanalens fysiologi och funktion. Det bidrar både till ökad risk för sjukdomar och sämre livskvalitet. Det råder sannolikt ett samspel mellan bakteriefloran i matsmältningskanalen och förändrad immunfunktion.

Genom att tillföra probiotika kan vi påverka bakteriefloran och inflammation både i tarm och i kroppen i övrigt, förklarar Bengt Jeppsson.

Snälla bakterier och ämnen från växtriket

Detta vill forskarna uppnå genom att kombinera nyttiga polyfenoler, som finns i främst frukt och bär, med probiotiska bakterier. Det är växternas polyfenoler som bidrar till att det är så nyttigt att äta frukt och grönsaker.

Kombinationen av polyfenoler och probiotika är tänkt att dels motverka mindre snälla bakterier i matsmältningskanalen, dels mer direkt minska inflammationen. Förhoppningen är att dessa nya livsmedel ska förbättra hälsa hos framför allt äldre personer utan kända sjukdomar men med tecken på lindrig kronisk inflammation, som vid hjärt-kärlsjukdom, hypertoni, diabetes typ II eller övervikt.

Text: JOHANNA SANDAHL

Related posts:

1. Bakterier istället för antibiotika
2. Ofta fel i äldres läkemedelslistor efter sjukhusvistelse
3. Blåbär motverkar tarmsjukdomar

Foto: Mikael Risedal

Åtta av de professorer som installerades vid Lunds universitet hösten 2011 skriver här själva kort om sin forskning.

Det handlar om allt från portvaktskirurgi vid melanom, virusinfektioner och ämnen som kan spåra cancer, till  äldres hälsa, betydelsen av sociala nätverk och minnets funktion.

Läs mer i artiklarna nedan:

	Maria Emmelin: Sociala faktorer och global hälsa
	Christian Ingvar: Melanom och bröstcancer
	Karin Jirström: Att spå i tumörvävnad
	Mikael Johansson: Glöm inte minnet
	Ulla Melin Emilsson: Möten och relationer i äldreomsorgen
	Stefan Schwartz: Virus
	Kristina Sundquist: Individ, familj, omgivning och hälsa
	Henrik Thorlacius: Onda sidor av inflammation går att bota

Related posts:

1. Nya professorer presenterar sin forskning
2. Nya professorer presenterar sin forskning
3. Nya professorer berättar om sin forskning

Foto: Dreamstime

Sedan i början av 1990-talet har jag i min forskning intresserat mig för hur vi tar hand om gamla och särskilt demenssjuka människor i behov av vård och omsorg.

Med fokus på betydelsen av möten och relationer i professionellt yrkesutövande har jag försökt förstå det ibland outgrundliga som tidvis händer i omsorgens vardag. Genom jämförande kulturella, organisatoriska och socialpolitiska infallsvinklar på äldreomsorg i Sverige, Frankrike, Portugal och England har jag försökt begripa de stundtals obegripliga handlingar som kan äga rum.

Kopplingen mellan teoretiska utgångspunkter, utbildning och den vardagliga praktiska verkligheten i det sociala arbetet med människor har hela tiden stått i centrum för mitt intresse.

Inom ramen för grundforskning har jag försökt ta reda på och förstå ”vad som händer” i omsorgen av gamla människor, och i den tillämpade forskningen har jag försökt utveckla metoder och arbetssätt, där handledning är det tydligaste exemplet. Med motsvarande ambitioner och metodologiska ansats är svensk forskarutbildning sedan 1999 också ett av mina studieområden.

Under årens lopp har min forskning vidgats till även andra fält som exempelvis mångprofessionellt teamarbete i mötet mellan socialt arbete och hälso- och sjukvård eller kvinnors icke-deltagande i mammografiscreening.

Ett gemensamt kännetecken för mina olika forskningsinriktningar är dock alltjämt intresset för att söka kunskap om de glapp som tycks finnas inte bara mellan teori och praktik eller socialpolitiska mål och vardagsverklighet, utan även mellan de vetenskapliga discipliner och professioner som är satta att samverka i förverkligandet av välfärdsstatens intentioner.

Dessa glapp inte bara försvårar det professionella arbetet, utan förorsakar framförallt onödigt lidande för de mest behövande.

Text: ULLA MELIN EMILSSON

Från broschyren ”Professorsinstallation 14 oktober 2011″ som tagits fram av Kommunikationsavdelningen vid Lunds universitet.

No related posts.

Foto: Dreamstime

Bromsmedicin mot Alzheimers sjukdom har positiv effekt även på patienter som haft sjukdomen en längre tid och som hunnit försämras rejält. Dessa svarar till och med bättre på behandlingen under den inledande tiden än patienter med mindre avancerad sjukdom.

Det visar en ny avhandling från Lunds universitet av Carina Wattmo, biostatistiker och sjuksköterska vid Skånes universitetssjukhus.

Det finns få tidigare studier av Alzheimers sjukdom där man tar hänsyn till patienternas sjukdomsgrad vid behandlingsstart och hur den sedan påverkar resultaten. Oftast behandlas Alzheimerpatienter som en gemensam grupp i studier oavsett sjukdomsgraden.

Ny kunskap om servicebehov

Carina Wattmo har undersökt utvecklingen hos ett stort antal Alzheimerpatienter som behandlats med acetylkolinesterashämmare, den läkemedelstyp som dominerar behandlingen mot sjukdomen i Sverige och övriga världen.

- Personer med hög ålder eller personer som hade kraftigt nedsatt tankeförmåga vid behandlingsstarten visade under de inledande sex månaderna bättre respons på sin behandling än personer med lägre sjukdomsgrad. Det är därför viktigt att inte dessa patienter utestängs från behandling med bromsmedicin, menar Carina Wattmo.

I avhandlingen har hon även undersökt hur servicebehoven ser ut för Alzheimerpatienter. Gruppen ensamstående män visade nästan fyra gånger högre risk att flytta till särskilt boende jämfört med män som bodde tillsammans med anhörig. Motsvarande riskökning för ensamstående kvinnor var knappt två gånger.

Trots insatser från hemtjänst och dagvård så gick det i de flesta fall endast en kortare tid innan männen flyttade in på särskilt boende.

- Att ensamstående män skulle sticka ut som riskgrupp var väntat, men inte att det skulle vara en så slående skillnad jämfört med kvinnor. Det behövs sannolikt mycket stora insatser i hemmet med besök, vård, matleverans  m.m. om det ska fungera för männen att bo kvar hemma, säger Carina Wattmo.

Patienter har följts under tre år

Carina Wattmos avhandling belägger också tidigare påvisade sociodemografiska skillnader. Kvinnligt kön, lägre ålder och hög utbildning är samtliga faktorer som, trots medicinering med acetylkolinesterashämmare, leder till sämre långtidsutfall i patientens tankemässiga funktioner.

Underlaget till avhandlingen utgörs av statistik från Swedish Alzheimers Treatment Study (SATS) där över  1 000 patienter från hela Sverige följts under tre års tid. Samtliga har medicinerats med acetylkolinesterashämmare. I studien ingår minnestester och kontroll av förmågan att utföra vardagliga sysslor och aktiviteter. Dokumentation av kommunalt servicebehov och läkemedelsdosering är andra aspekter som undersökts. Huvudcentrum för SATS är neuropsykiatriska kliniken vid Skånes universitetssjukhus i Malmö.

Text: BJÖRN MARTINSSON

Nyhet från Medicinska fakulteten vid Lunds universitet, 12 oktober 2011

Related posts:

1. Riskmarkörer för Alzheimers hittar patienter i riskzon
2. Ny roll för enzymer vid Parkinsons och Alzheimers
3. Nya forskningsrön motsäger teori för Alzheimers sjukdom

Foto: Dreamstime

Hur mäts BMI hos benamputerade? Hur förebygga trycksår hos äldre? De frågorna och många fler kan allmänhet och vårdpersonal få svar på via Kunskapsbanken som Geriatriskt utvecklingscentrum på Skånes universitetssjukhus startat.

- Vi lanserar nu Sveriges första samlade kvalitetsgranskade kunskapsbank för geriatrik, berättar Sölve Elmståhl. Han är klinikchef för Geriatriskt utvecklingscentrum.

Syftet är att öka kunskapen om äldre och deras sjukdomar. Målet är ge gamla bättre livskvalitet och bättre vård.  

Förnyas ständigt

Kunskapsbanken har tagits fram på  uppdrag av Region Skåne inom ramen för Kunskapscentrum för geriatrik. Webbsidan har funnits igång ett tag och erfarenheterna av den är positiva. Den uppdateras ständigt av olika experter från Geriatriskt utvecklingscentrum. Det är också dessa personer som ser till att all information är kvalitetssäkrad.  

Viktigt nå ut

- Eftersom jag studerar på mastersnivå är det mycket bra att veta vad som är på gång inom demensforskningen tycker Gun Holm. Hon arbetar som demenssjuksköterska och konsult i Malmö stad.
- Det är viktigt att evidensbaserad vård kommer ut i kommunerna.

Anders Christensson är klinikchef på Njur- och transplantationskliniken vid Skånes universitetssjukhus.
- Kunskapsbanken är väldigt bra, den är lätt att navigera i, tydlig och enkel. Anhöriga och patienter kan ha nytta av innehållet.

Text: HANS-GÖRAN BOKLUND

Nyhet från Skånes universitetssjukhus 30 september 2011

Related posts:

1. Äldre lika bra bilförare
2. Var sjätte äldre som läggs in är undernärd
3. Med ålderns rätt – Gott åldrande i Skåne

Mobil röntgen. Foto: Roger Lundholm

Hem till patienterna med mobil röntgen

Ett pilotprojekt med mobil röntgen vid Skånes universitetssjukhus har nu utvärderats. Det visade sig att bara en bråkdel av de äldre som undersöktes hemma på äldreboendet behövde åka till sjukhuset. Och i stället för upp till sex timmar tog undersökningen bara en kvart.

Karin Eklund

Skånes universitetssjukhus är först ut i landet med mobil röntgen, även om fler sjukhus i Sverige nu är på gång. Inspirerad av Norge drog röntgensköterskan Karin Eklund vid Skånes universitetssjukhus igång ett pilotprojekt med mobil röntgen för tre år sedan. Resultatet från studien presenterades nyligen i tidskriften Gerontology.

– Vi kunde se vinster på framför allt tre områden, berättar Karin Eklund. Ökad trygghet för de äldre, inga onödiga transporter och en resursbesparing i form av personal som inte behövde följa med till sjukhuset.

Oro och smärta efter till exempel ett fall

Den mobila röntgenutrustningen som Skånes universitetssjukhus använder. Foto: Mats Geijer

Att kunna undersökas hemma gjorde det betydligt lugnare för patienterna. Det handlar ofta om äldre och svaga människor, i många fall med en demenssjukdom, som har ramlat. De har ont och är oroliga.

En röntgenundersökning behöver göras för att man ska veta om en operation av till exempel en höftfraktur är nödvändig. Det kan också vara äldre som drabbats av hjärtsvikt eller lunginflammation, och måste lungröntgas för att rätt diagnos ska kunna ställas.

I en del fall menade personalen också att utan den mobila röntgenutrustningen hade man inte kunnat ta sig in till sjukhuset för att patienten inte klarade eller ville det.

Endast ett fåtal behövde sjukhusvård

– Det mest uppseendeväckande var att vi hittade så många som inte behövde komma till sjukhuset alls, utan kunde behandlas på sin vårdcentral eller på äldreboendet i stället, säger Mats Geijer som är röntgenläkare vid Skånes universitetssjukhus.

Studien visade att av de 154 patienter som den mobila enheten besökte, var det bara 12 som behövde någon form av sjukhusvård.

– Vi har också utvärderat bildkvaliteten och den är minst lika bra som här på sjukhuset.

Mats Geijer. Foto: Roger Lundholm

Nästa steg i projektet är att få till en fungerande trådlös överföring av bilderna från den mobila röntgenutrustningen till sjukhuset.

– Idealet hade varit att en röntgenläkare kunde sitta och titta på bilderna samtidigt som röntgensköterskan tar dem ute på äldreboendet. Då kan man direkt se om det behöver tas fler bilder, säger Mats Geijer.

– Vi kommer också att utvidga projektet ytterligare i Skåne och göra hälsoekonomiska studier för att visa på de ekonomiska vinsterna av mobil röntgen, avslutar Karin Eklund.

Text: NINA HULT

Artikeln är tidigare publicerad på Medicinska fakultetens hemsida vid Lunds universitet som månadens vetenskapliga artikel september 2011.

Related posts:

1. Varannan röntgen vid inläggning av central venkateter kan sparas in
2. Arbetssätt för att minska ryggsmärtor sprids i Skåne
3. Med ålderns rätt – Gott åldrande i Skåne

I artiklarna nedan kan du bland annat läsa mer om Sveriges största äldrestudie, patienters upplevelse av intensivvård, mjölkstockning och hur mycket för tidigt födda vårdas hud mot hud.

Diabetesvård i hemlik miljö på prov i Lund

Barn med nyupptäckt diabetes brukar de första veckorna vara inlagda på sjukhus. Nu vill forskare vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus jämföra vård i hemlik miljö med vård på sjukhus. 

Diabetesvård i hemlik miljö på prov i Lund

Drömmaskiner hjälper funktionshindrade

– Med tekniskt avancerade handdatorer, smartphones och surfplattor som bas skapar jag ”drömmaskiner” som förenklar vardagen för funktionshindrade. Det berättar Björn Breidegard som är forskare vid Certec, LTH.

Drömmaskiner hjälper funktionshindrade

Fosterdiagnostik – viktigt med rätt information

Mycket har hänt inom fosterdiagnostiken de senaste 50 åren. Forskning visar att kvinnor på 2000-talet är bättre informerade än tidigare om vilka provtagningar som finns, och hur de praktiskt går till. Däremot behöver informationen om vad resultatet innebär bli bättre.  

Fosterdiagnostik – viktigt med rätt information

För lite näring rubbar hormonsystemet

Att hålla igen på ätandet är vanligt bland kvinnor i västvärlden – omkring en femtedel får i sig för lite energi i förhållande till vad de gör av med. Hur påverkar det kroppen om man samtidigt tränar?

För lite näring rubbar hormonsystemet

Högintensiv träning ger bättre effekt på typ 2 diabetes

Mycket tyder på att mer intensiv träning fungerar bättre än den träning som rekommenderas idag vid typ 2-diabetes. – Det händer något i kroppen vid högintensiv träning som vi vill försöka förstå, berättar Åsa Segerström, forskare vid Lunds universitet.

Högintensiv träning ger bättre effekt på typ 2 diabetes

Med ålderns rätt – Gott åldrande i Skåne

Kommer morgondagens 80-åringar att bli friskare och leva längre än gårdagens? Hur påverkas livskvaliteten när man drabbas av en funktionsnedsättning när man är 83 år? Och vem utnyttjar vårdinsatserna i förhållande till sina behov? Just nu pågår den genom tidernas största äldrestudien i Sverige som kommer att ge oss kunskap om vilket håll vi är på väg. 

Med ålderns rätt -Gott åldrande i Skåne

Minnen från intensivvården kan vara påfrestande

Att som patient vistas på en intensivvårdsavdelning, IVA, kan vara mycket påfrestande. Minnesstörningar, oro och påfrestande upplevelser kan dröja kvar även efter vistelsen och kan leda till psykologiska problem. Patienterna måste därför följas upp efter IVA. 

Minnen från intensivvården kan vara påfrestande

Mycket tidigt född som vårdas hud-mot-hud

Forskare vid Lunds universitet och Rigshospitalet i Köpenhamn har kunnat visa att vård hud-mot-hud ger positiva effekter på barnets hälsa. För både barn och föräldrar är möjligheten till närhet betydelsefull.  

Mycket för tidigt född som vårdas hud-mot-hud

Stor självläkande kraft vid mjölkstockning

 Hög feber och stenhårda bröst är vanliga symtom vid mjölkstockning. Forskande barnmorska har visat att de flesta kvinnor återhämtar sig snabbt även utan antibiotika. Sjukdomsframkallande bakterier i bröstmjölken spelar förmodligen liten roll då de finns även hos friska ammande kvinnor. Detta är viktig kunskap eftersom överanvändning av antibiotika är ett globalt problem. 

Stor självläkande kraft vid mjölkstockning

Tai chi för att lindra smärta och öka rörlighet vid artros

Träning är en av de viktigaste byggstenarna i vården av patienter med höftledsartros. Just nu studeras en speciell form av tai chi för artrospatienter i ett projekt vid Lunds universitet.

Tai chi för att lindra smärta och öka rörlighet vid artros

Vård utifrån barnens behov förenklar vardagen

När ett barn insjuknar i en långvarig och allvarlig sjukdom drabbas hela familjen. Balansen rubbas och det normala familjelivet ersätts med långa behandlingsperioder på sjukhus. Vilka är barnens behov i en sådan svår situation? Hur kan man underlätta i vardagen för familjen?

Vård utifrån barnens behov förenklar vardagen

Related posts:

1. Andningen och livet tema i Aktuellt om vetenskap & hälsa

Foto: Dreamstime

Ganska enkla förändringar i trafikmiljön gör det lättare för äldre att röra sig utomhus även när de börjar få svårigheter med balans och leder. Det menar Berglind Hallgrimsdottir, doktorand på Institutionen för teknik och samhälle.

Berglind Hallgrimsdottir har följt upp de förändringar som Kristianstads kommun gjort i en av sina stadsdelar. Man började år 2002 med en enkät med de äldre i området, som berättade om de problem de mött i sin utemiljö.

Projektet ledde till förändringar i form av sänkt hastighet och enkelriktning på vissa gator, separering mellan cykel- och gångtrafik, fler bänkar, avfasade trottoarkanter m.m. 

År 2006 gjordes enkäten om, med mycket gott resultat. De svarande var nöjda, och rapporterade mycket färre bekymmer utomhus än tidigare. I år har den gjorts om för tredje gången. De negativa siffrorna har ökat jämfört med år 2006, men resultatet är trots det bättre än innan kommunen genomförde sina förändringar. 

Berglind Hallgrimsdottir

– Jag tycker siffrorna ska tolkas positivt, säger Berglind Hallgrimsdottir.

– Sedan den första enkäten har de svarande ju hunnit bli nio år äldre. De är nu i genomsnitt 81 år och börjar känna av en minskad ork, minskad rörlighet och sämre balans. Att de trots detta tycker att utemiljön är bättre idag än 2002 betyder ju att de åtgärder som gjorts verkligen varit till nytta! 

Berglind Hallgrimsdottirs studie hör hemma inom CASE, Centre for Ageing and Supportive Environments. Inom CASE samarbetar lundaforskare från Medicinska fakulteten, LTH och Samhällsvetenskapliga fakulteten kring frågor om boende- och utemiljöer för ett hälsosamt åldrande. 

CASE är ett FAS-centrum, vilket betyder att man fått stöd av forskningsrådet FAS under tio år. Just nu har man kommit till halvtid, och en oberoende utvärdering av de första fem årens resultat blir klar under vintern. 

Föreståndare för CASE är medicinprofessorn Susanne Iwarsson och biträdande föreståndare är professorn i trafikteknik Agneta Ståhl. Hon har länge arbetat med forskning om trafikmiljö för äldre och funktionshindrade. 

– När äldre personer råkar ut för olyckor i trafiken, så tror somliga att det beror på att de äldre envisas med att köra bil fast de ser och hör för dåligt. Men merparten av alla trafikskadade över 80 år är faktiskt fotgängare, förklarar hon. 

Foto: Dreamstime

De äldre fotgängarna skadas ibland för att de blir påkörda av en bil eller en cyklist. Men de råkar också ut för fall av skäl som har med utemiljön att göra. Ojämna trottoarer, olämpliga material, dåligt avfasade kanter, snö och is ger stora svårigheter för den som inte längre har lätt att röra sig.

– Ändå finns faktiskt lag på att den fysiska miljön ska vara tillgänglig för alla och att enkelt avhjälpta hinder ska åtgärdas. Det är ju viktigt både för samhället och för individerna att de äldre kan röra sig utomhus så mycket som möjligt, menar Agneta Ståhl. 

Intresset från samhället ökar också i takt med Sveriges åldrande befolkning. När CASE på tisdagen presenterade sitt arbete vid en konferens i Lund deltog ett stort antal representanter för myndigheter, företag och organisationer. 

Related posts:

1. Forskare tar helhetsgrepp på boende för äldre
2. Kunskapsbank förbättrar vården av Skånes äldre
3. Var sjätte äldre som läggs in är undernärd

Foto: Dreamstime

Kommer morgondagens 80-åringar att bli friskare och leva längre än gårdagens? Hur påverkas livskvaliteten när man drabbas av en funktionsnedsättning när man är 83 år? Och vem utnyttjar vårdinsatserna i förhållande till sina behov? Just nu pågår den genom tidernas största äldrestudien i Sverige som kommer att ge oss kunskap om vilket håll vi är på väg.

Med ökad ålder blir kroniska sjukdomar som påverkar funktionsförmågan vanligare. Att klara den personliga omsorgen som att tvätta, klä och förflytta sig blir svårare och svårare. Men det finns stora behandlingspotentialer inom geriatriken – läran om åldrandets sjukdomar – som spänner över många olika kliniska områden. Man behöver dock ha kunskap både om det friska åldrandet och om sjukdom hos äldre, menar Sölve Elmståhl, professor i geriatrik och klinikchef på Geriatriskt utvecklingscentrum i Malmö. 

Sölve Elmståhl. Foto: Åsa Hansdotter

Njurfunktion och ålder  

Över 3000 personer över 60 år deltar sedan 2001 i den nationella befolkningsundersökningen GÅS – Gott Åldrande i Skåne – där man tittar på sjukdomsmekanismer på cellnivå, organnivå och individnivå. Studien har tre huvudområden. Det första är att ta fram ny kunskap om normalt åldrande. Vad är t.ex. normal njurfunktion i förhållande till ålder?

- Vi har funnit i vår njurstudie att var fjärde person över 90 år har så pass allvarlig njursvikt att det påverkar en läkemedelsbehandling. Här är ett exempel på en undersökning där vi kan underskatta en försämring som i sin tur är direkt kopplad till en medicinsk konsekvens.

Kärlsjukdomar och kognition

Det andra huvudområdet som GÅS arbetar inom, är att titta på riskfaktorer vid kroniska sjukdomar. Där undersöker man bland annat kärlsjukdomars betydelse för kognitionen. Vilka faktorer påverkar kärlen och hur ser kopplingen ut till demens eller propp. Här har man sett tydliga samband mellan blodtrycksfall och nedsatt minnesförmåga. Man tittar även på riskfaktorer vid fall och frakturer. Kan fall förebyggas? Vilka är riskfaktorerna och vilka komponenter förklarar vilken livstillfredställelse man har? 

- Det som spelar väldigt stor roll för livstillfredställelse är funktionsförmåga samt hur mycket kroppssymptom och sjukdomar man har. Men man har även visat att personlighetstyp spelar in. De personer som är extroverta har högre livstillfredställelse än introverta, säger Sölve Elmeståhl. 

Sjukdom och livskvalitet

Det tredje huvudområdet inom befolkningsstudienär att titta på förlopp. Vad innebär det för socialt deltagande, familj och livskvalitet när man drabbas av en sjukdom. Här kan man även titta på vårdkonsumtion. Vad kännetecknar vårdens högkonsumenter och vem utnyttjar vårdinsatserna i förhållande till behoven?

- Fyra av fem som inte klarar att sköta sitt hem själva är ännu inte identifierade av kommunen utan sköts av närstående. Av de som dessutom inte heller klarar av sin personliga skötsel, har endast 50 procent hjälp av kommunen. Det här är viktig information. Vi är på väg från ett samhälle från 3,5 yrkesarbetare per ålderspensionär till ett samhälle med 2,5 yrkesarbetare per pensionär. Kommer händerna att räcka till?

Anhörigas börda

Som det ser ut just nu i dagens samhälle så vårdas alltså väldigt många av sina närstående. Inom forskargruppen har man sedan 1990-talet haft flera doktorandprojekt inom just detta område och även utvecklat en anhörigbördaskala (CaregiverBurdenScale, CBS) som mäter hur de runt en person med funktionshinder mår – vad innebär det att vara närstående och hur mäter man deras börda? 

Befolkningsstudien GÅS beräknas pågå minst 10-15 år till. Som ett led i att förbättra vård och omsorg för äldre har Geriatriskt utvecklingscentrum även fått uppdraget att vara ett Regionalt geriatriskt kunskapscentrum. Redan efter sommaren 2011 publiceras Kunskapsbanken som omfattar flera väsentliga geriatriska vårdområden på webben www.skane.se/sus/guc

Text: ÅSA HANSDOTTER

Informatör, Inst.  för hälsa, vård och samhälle vid Lunds universitet

Related posts:

1. Rätt mat vid rätt tid ger skiftarbetare en bättre hälsa
2. Ingen ökad TBC-risk trots en åldrande befolkning
3. Kees-Jan Pronk: Kan åldrande celler leda till nya behandlingar av blodcancer?

Projektgruppen: Sylvia Bianconi-Svensson, Gertrud Cato, Bodil Berglund, Carin Andersson och Elisabet Johansson.

Flera studier har på senare år visat att många äldre lider av undernäring. I ett nystartat projekt vill vårdcentralen och kommunen i Staffanstorp tillsammans med Skånes universitetssjukhus hitta bättre arbetssätt för att kunna hjälpa dessa personer tidigare än man gör idag.

– I en undersökning som vi gjorde för några år sedan såg vi att 30 % av de äldre på särskilda boenden var undernärda, berättar Gertrud Cato som är medicinskt ansvarig sjuksköterska i Staffanstorps kommun.

– Och vi kunde också se att många av de äldre patienter som kom till Akutsjukvården vid Skånes universitetssjukhus i Lund var undernärda, instämmer Carin Andersson, dietist vid Geriatriskt utvecklingscentrum, Skånes Universitetssjukhus Malmö. Nästan var sjätte person av de patienter som var över 70 år var undernärda redan när de lades in på Akutsjukvårdens avdelningar.

Sköterska eller dietist ger kostråd

Under våren påbörjades en kartläggning av vikt och längd samt olika former av problem i samband med ätandet (dålig aptit, tuggsvårigheter osv.) hos de äldre i Staffanstorps kommun. I projektet deltar både kommunen (som ansvarar för vården i hemmet och på särskilda boenden), Vårdcentralen i Staffanstorp och Skånes universitetssjukhus. Förhoppningen är att studien ska bli klar under hösten.

Foto: Dreamstime

Målet med projektet i Staffanstorp är att hitta ett arbetssätt där man tidigt hittar dem som är i riskzonen för undernäring, och sätta in åtgärder direkt. Man vill också nå ut till dem som bor kvar hemma.

– Där finns en stor risk för undernäring, säger Carin Andersson.

Samtidigt som personer som är 70 år eller äldre besöker vårdcentralen i andra ärenden, mäts även vikt och längd för att få fram ett BMI-värde. Frågor om eventuell viktförlust och ätproblem ställs också. De som behöver det får kostråd av en sköterska eller vid behov av en dietist.

– Vi tittar också på om det kan vara en sjukdom vi tidigare inte kände till som orsakar viktnedgången, säger Bodil Berglund, som är chef för vårdcentralen i Staffanstorp.

Nutritionsplan som följer patienten

Det är ett problem idag att när en person läggs in på sjukhuset så får vårdpersonalen där ofta inte veta att patienten har en nutritionsplan.

– Och samma sak gäller även omvänt när patienterna kommer från sjukhuset tillbaka till sitt eget boende, säger Bodil Berglund. Det handlar mycket om att skapa kanaler för samverkan mellan oss i primärvården, sjukhuset och kommunen. Patienterna cirkulerar ju mellan olika vårdgivare.

Dietister har utbildat all personal

Vilka råd ger man då till de äldre? De som inte är i riskzonen för undernäring får med sig broschyren ”Bra mat för seniorer” med några enkla kostråd. I de fall de äldre behöver en specialkost för att gå upp i vikt ges särskilda råd som tagits fram av de dietister som ingår i projektet. Deras råd bygger på Livsmedelsverkets råd om mat för äldre som publicerats tidigare i år.

– Vi har också utbildat all personal inom äldrevården i Staffanstorp om hur man kan laga god och näringsrik mat, berättar Elisabet Johansson som är dietist vid Skånes universitetssjukhus i Lund. Många undernärda äldre har ofta dålig tandstatus. Maten kan till exempel behöva anpassas särskilt för det.

– Att äta fler mellanmål är också viktigt säger Sylvia Bianconi-Svensson, dietist vid Staffanstorps vårdcentral. Det lilla kan göra stor skillnad i det långa loppet.

Foto: Goodmami, Flickr.

Sylvia berättar att de brukar tipsa om att använda enkla tillägg som dubbla pålägg på smörgåsen, en liten fettklick i maten och att dricka något annat än vatten till maten – mjölk,  lättöl eller juice exempelvis.

Hon brukar också ha täta uppföljningar på telefon med sina patienter för att höra hur det går.

Kortare nattfasta viktigt

Något annat som är viktigt för att få bukt med undernäringen bland de äldre är hur man planerar personalens arbetstid på särskilda boenden och liknande, berättar Carin Andersson. Nattfastan får inte vara för lång för de äldre.

– Arbetsledningen måste vara medveten om problematiken med undernäring, säger Carin Andersson. Lång nattfasta för de äldre kan ibland ha sin orsak i schemaläggningen för personalen.

Man kan också vara mer flexibel och anpassa måltiderna till när de äldre behöver äta. En del kanske vill ha sitt kvällsmål vid åtta-niotiden på kvällen. Andra kanske kan få sitt morgonmål tidigare om de vaknar tidigt.

– Ett tips är också att näringsdrinkar som de äldre får sent på kvällen eller natten, kan göras i ordning redan under dagen, säger Sylvia Bianconi-Svensson. Har man svårt med aptiten kan det också göra stor skillnad att servera den i ett fint glas. Då kan det kännas godare.

Bodil Berglund berättar att man också ser andra positiva effekter av nattmellanmål. I tidigare studier har man sett att det kan minska förbrukningen av sömnmedel.

– Vi har hamnat i dåliga vanor som inte ifrågasatts tidigare, säger Bodil Berglund.

Text: Nina Hult

Related posts:

1. Arbetssätt för att minska ryggsmärtor sprids i Skåne
2. Var sjätte äldre som läggs in är undernärd
3. Inspirera till bättre mat för äldre med underhållande film

Vi har tidigare skrivit om nya forskningsrön från Lunds universitet som visade att  många patienter har fått fel demensdiagnos.

Länk till artikeln ”Demenssjukdomar är svåra att diagnostisera”

Här svarar Christer Nilsson, docent och överläkare vid Minnesmottagningen, Kliniken för kognitiv medicin, Skånes universitetssjukhus Lund, på några frågor kring detta.

Kort om studien:

176 patienter, de allra flesta från Lund och Malmö, har ingått i studien. Samtliga har blivit utredda vid psykogeriatrisk specialistmottagning i Lund eller Malmö under åren 1996-2006 och fått någon demensdiagnos. Efter att patienterna avlidit har forskarna i mikroskop studerat de sjuka hjärnorna och exakt kunna fastställa vilken eller vilka demenssjukdomar de här patienterna lidit av.

I 49 procent av fallen stämde den kliniska diagnosen med den neuropatologiska. I 14 procent av fallen stämde diagnosen till viss del, vilket delvis kan förklaras med att fler neuropatologiska skador tillkommit efter att den kliniska diagnosen blivit ställd. I 37 procent av fallen ändrades diagnosen helt efter döden. Läs mer om studien

Frågor och svar:

Behöver jag oroa mig för att jag/min anhörig har blivit feldiagnostiserad?

Svar: Det finns två viktiga faktorer att ta hänsyn till när det gäller att tolka resultaten av den publicerade studien. För det första så ändras rutinerna för utredning av demenssjukdomar efterhand. Nya metoder har tillkommit under åren 1996-2006, t ex analys av ryggmärgsvätska, medan andra metoder har visat sig vara mindre känsliga och har minskat i användning. År 2006 gjorde Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) en kunskapssammanställning som har haft stor betydelse för standardisering av utredningarna i Sverige. Nya uppföljningsstudier behövs för att vi ska se om detta kommer att förbättra diagnostiken. För det andra så görs den mikroskopiska undersökningen av hjärnan flera år efter att demensdiagnosen sätts. Det går inte alltid att avgöra vilka av de förändringar i hjärnan som finns vid döden som haft störst inflytande för demensutvecklingen under livet.

Bör jag ta reda på om jag/min anhörig har blivit feldiagnostiserad och hur går jag då tillväga?

Svar: Man kan alltid fråga den utredande läkaren hur man har kommit fram till diagnosen. Det viktigaste verktyget för en korrekt diagnos är att läkaren tillsammans med patient och anhörig får fram vilka symtom som finns och hur tidsförloppet för sjukdomen ser ut. De två undersökningar som har störst betydelse för att fastställa den bakomliggande orsaken till en demenssjukdom är skiktröntgen (datortomografi) eller magnetkameraundersökning av hjärnan samt analys av ryggmärgsvätskan.

Vilka konsekvenser kan det få om jag blivit feldiagnostiserad?

Svar: Den viktigaste konsekvensen är att man kanske inte får rätt läkemedelsbehandling. Det finns symtomlindrande behandling för Alzheimers sjukdom, Lewy body-demens och demens vid Parkinsons sjukdom. Vid demens orsakad av blodkärlssjukdom i hjärnan är det viktigt med förebyggande behandling för att undvika ytterligare kärlskador i hjärnan (t ex behandling av högt blodtryck). En röntgenundersökning av hjärnan bör alltid göras för att utesluta andra typer av behandlingsbara sjukdomar.

Vad bör jag och/eller min nära anhörig ställa för frågor till min läkare?

Svar (samma som för fråga 2 ovan): Man bör alltid fråga den utredande läkaren hur man kommit fram till diagnosen. Det viktigaste verktyget för en korrekt diagnos är att läkaren tillsammans med patient och anhörig får fram vilka symtom som finns och hur tidsförloppet för sjukdomen ser ut. De två undersökningar som har störst betydelse för att fastställa den bakomliggande orsaken till en demenssjukdom är skiktröntgen (datortomografi) eller magnetkameraundersökning av hjärnan samt analys av ryggmärgsvätskan.

Hur vanligt är det att man gör neuropatologiska undersökningar efter döden?

Svar: Det är inte så vanligt. Orsaken kan dels vara det långdragna förloppet över flera år vilket ofta ger stöd för den diagnos som satts, dels att det inte finns kapacitet att undersöka alla personer som har en demenssjukdom med neuropatologisk undersökning.

Görs neuropatologiska undersökningar på alla som avlidit och som haft en demenssjukdom?

Svar: Nej, se ovan.

Kan jag som anhörig begära att en neuropatologisk undersökning görs på min nära anhörig som haft demenssjukdom och avlidit?

Svar: Man kan alltid diskutera det med ansvarig läkare. Den viktigaste anledningen till att göra en neuropatologisk undersökning är att anhöriga får veta orsaken till sjukdomen och att sjukvården får veta orsaken och därmed lär sig att ställa mer exakta diagnoser i framtiden.

Min mormor led av åldersdemens. Finns det anledning för mig som barn och/eller barnbarn att vara orolig för att det egentligen var en ärftlig demenssjukdom som mormor led av?

Svar: Åldersdemens var ett begrepp som användes för alla typer av demenssjukdom som drabbade personer vid hög ålder (ca 80-85 år). Oftast rörde det sig om Alzheimers sjukdom med så kallad sen debut. Detta är inte en ärftlig sjukdom i traditionell bemärkelse. Som för många andra sjukdomar (till exempel högt blodtryck, migrän, allergi, cancer) kan man dock ärva en ökad benägenhet att utveckla en sjukdom. Eftersom man har två föräldrar och det finns flera olika faktorer som påverkar risken för demenssjukdom under livet (motion, rökning, högt blodtryck, med mera) så bör man inte vara orolig för att man själv ska drabbas, men givetvis sköta sin hälsa. 

Related posts:

1. Frågor och svar om fetmagener och hälsosam livsstil
2. Kortisonbehandling gav kortare vårdtid vid svår yrsel
3. Deppig eller manisk? Etiska frågor kring hjärnimplantat

Foto: Dreamstime.

”Lågt blodtryck också en riskfaktor?” var rubriken på en av artiklarna i temanumret om äldreforskning hösten 2004. Att högt blodtryck är riskabelt är ju allmänt känt, men lågt blodtryck på natten hos personer över 80 år hade visat sig vara förknippat med sämre hjärnfunktioner.

För medelålders och yngre personer anses det normalt och friskt att blodtrycket sjunker på natten. Hos äldre tycks ett lågt blodtryck på natten däremot vara negativt: personer med lågt nattligt blodtryck hade lägre resultat på test som mätte språk, logiskt tänkande och andra hjärnfunktioner, och lägre blodflöde i de delar av hjärnan som är viktiga för minnet.

- Det oroande är att man ju sällan vet hur ens blodtryck är på natten. Även hos dem som ofta får blodtrycket mätt görs mätningarna alltid på dagen och inte nattetid. Och flera av dem som hade lågt nattligt blodtryck hade ett helt normalt blodtryck på dagen, sa Sölve Elmståhl.

Mäter blodtryck och hjärnaktivitet

Sölve Elmståhl

Han är professor vid universitetets avdelning för geriatrik i Malmö och ledare för den stora studien GÅS, Gott Åldrande i Skåne. Inom ramarna för GÅS har man nu låtit 400 äldre män och kvinnor i ett dygns tid bära mätare som registrerar blodtryck och EKG (hjärtats aktivitet). Mätningarna ska upprepas flera gånger under ett par år och kombineras med studier av tankeförmåga och minne.

Det är en sjukdom kallad vaskulär demens som ligger bakom detta forskningsintresse. Vaskulär demens, som inte sällan förekommer samtidigt som Alzheimers, beror på störningar i hjärnans blodcirkulation. Om nu lågt nattblodtryck och s.k. tyst hjärtsvikt i sin tur ligger bakom dessa störningar, så skulle sjukdomen kanske kunna förebyggas.

Tyst hjärtsvikt

”Tyst hjärtsvikt” är en lindrig variant av hjärtsvikt, som i sin allvarliga form är en dödlig sjukdom. Hjärtsvikt innebär att hjärtat inte längre orkar pumpa runt blod i den utsträckning som kroppen behöver. Vid tyst hjärtsvikt har personen i fråga inte några tydliga symtom och får därför ingen behandling, men en EKG-mätning visar att hjärnan inte får nog med syre.

Malmögruppen har i olika studier kunnat visa att tyst hjärtsvikt både i sig och i kombination med nattligt blodtrycksfall ger en sämre hjärnförmåga.

Letar riskfaktorer

– Vi fortsätter nu på detta forskningsspår för att få mer kunskap om vilka mekanismer som ökar risken för vaskulär demens och hitta fler riskfaktorer som kan störa blodcirkulationen. Jag tror att väldigt många äldre har sådana riskfaktorer, säger Sölve Elmståhl.

Han ser i så fall inte detta som negativt, eftersom blodtrycksrubbningar och lindrig hjärtsvikt kan behandlas, vilket förhoppningsvis kan förebygga vaskulär demens.

Text: INGELA BJÖRCK

Related posts:

1. Sämre livskvalitet vid fallskada
2. Ronnie Wirestam: Bilder av hjärnans blodflöde
3. Bromsmedicin mot Alzheimers även för sämre patienter

Foto: Scanpix.

Äldre kvinnor behöver tillskott av D-vitamin under den skånska grå vintern. De har inte hunnit lagra på sig tillräckligt under sommaren, förklarar professor Kristina Åkesson från Ortopediska kliniken på Skånes universitetssjukhus.

– Man brukar säga att det räcker att sola en kvart om dagen för att få behovet av D-vitamin täckt ur skelettsynpunkt. Men vintertid är det för lite, särskilt hos äldre. Då måste soldosen kompletteras med kosttillskott, menar hon.

Påverkar skelett och muskler

Brist på D-vitamin ger äldre kvinnor sämre gångförmåga, sämre balans och en ökad risk för fall och därmed fraktur. Dessutom påverkar bristen på D-vitaminer musklerna och gör dem svagare. Det visar en undersökning av 75-åriga kvinnor i Malmö.

När de behöver kosttillskott är oklart.

– Det går inte att fastställa en exakt åldersgräns, men äldre kvinnor och förmodligen även äldre män kan behöva det. Och ju längre norrut man bor, desto större kan behovet av tillskott vara, säger Kristina Åkesson.

Mörkhyade mer utsatta

Har man dessutom mörkare hud har man sämre förutsättningar att tillgodogöra sig de få solstrålarna. Därmed finns det även yngre kvinnor som kan vara i behov av tillskott.

Hon berättar att dagens forskare bland annat studerar frågan om hur man kan kombinera kalk och D-vitamin för att stärka skelettet och minska risken för frakturer.

Rakit hos barn

Följderna av bristen på solljus och D-vitaminer upptäcktes först hos de barn som på 1800-talet slet i de engelska kolgruvorna fjärran från dagsljuset. De drabbades av rakit, engelska sjukan, och blev bland annat kraftigt hjulbenta så att skelettet inte kunde mineraliseras riktigt. Hos vuxna ger vitamin D-brist i stället skört skelett.

Text: HANS-GÖRAN BOKLUND

Related posts:

1. Folsyra i kosttillskott kan öka risken för bröstcancer
2. Sämre livskvalitet vid fallskada
3. D-vitamin kan stärka skyddet mot luftvägsinfektioner

– D-vitamin har en förmåga att trimma immunförsvaret så att det reagerar effektivare mot virus och bakterier. Brist på D-vitamin sänker kapaciteten hos en rad olika biologiska system, bl.a. de som hanterar infektioner, säger Helena Linge vid Avdelningen för lungmedicin vid Lunds universitet.

Helena Linge forskar om lunginfektioner och hur de påverkas av patienternas ålder. Foto: Roger Lundholm.

Äldre klarar sig sämre

Helena Linge forskar kring hur ålder påverkar känsligheten för lunginfektioner och hur ett infektionsförlopp skiljer sig åt mellan unga och äldre. Man vet sedan tidigare att hudens förmåga att tillverka sitt eget D-vitamin sjunker med åldern, och vid exempelvis influensaepidemier är det ofta äldre som klarar sig sämre.

– Vi har framför allt sett att äldres immunförsvar brister i kommunikationen. Mina resultat tyder på att immunsvaret i lungorna fungerar tillräckligt bra men att det sedan fungerar sämre i samordningen med de övriga delarna av immunförsvaret, säger Helena Linge och fortsätter:

– I förlängningen kan detta leda till att vi får ompröva vilka behandlingar vi ska ge till äldre vid infektioner. Äldre och yngre ska inte nödvändigtvis ha samma medicinska behandling.

Dödar blixtsnabbt

Vårt immunsystem är uppbyggt av två delar: det s.k. medfödda, generella immunförsvaret och det kroppsegna, specifika immunförsvaret. Det generella försvaret utgör den första försvarslinjen och har en förmåga att snabbt reagera på inkräktare. Det specifika försvaret behöver längre tid för att aktiveras men är bättre på att anpassa sitt anfall beroende på vem inkräktaren är. D-vitaminet spelar en roll i båda systemen.

Bilderna visar en intakt bakterie av typen Staphylococcus aureus (till vänster) som dödas av en antimikrobiell peptid (till höger). Foto: Matthias Mörgelin

Flera olika celler och proteiner ingår i det generella försvaret, bl.a. gruppen antimikrobiella peptider (mycket små proteiner), som finns t.ex. i huden och på slemhinnorna. De har en förmåga att döda inkräktande bakterier inom loppet av några sekunder till minuter. Hos människan har man funnit att en speciell sådan peptid regleras av D-vitamin. Höga D-vitaminkoncentrationer ger oss mer av peptiden. D-vitaminet spelar en viktig roll även i det specifika försvaret, men här är vitaminets roll mera komplext.

KOL och astma

Lungsjukdomarna astma och KOL är sjukdomar som försämras av infektioner i luftvägarna. Flera studier har visat att D-vitaminbrist är vanligare hos KOL-patienter och man har sett samband mellan minskande D-vitaminhalter och en försämring av sjukdomen. Liknande samband har man sett för D-vitamin och astma. Vitamin D-behandling har också provats vid tuberkulosinfektioner och i djurförsök har man dessutom sett att D-vitaminbrist hos fostret leder till en sämre lungutveckling.

Text: EVA BARTONEK ROXÅ

Related posts:

1. Infektioner kan bli livsfarliga
2. D-vitamin i naturen
3. Hur mycket D-vitamin behöver vi?

Foto: Dreamstime

Benskörhet är ett stort folkhälsoproblem, och Sverige är ett av de hårdast drabbade länderna i världen! Varannan svensk kvinna och var fjärde man får under livet en benskörhetsfraktur. Det sker nästan 100 000 benskörhetsrelaterade frakturer årligen i Sverige, och kvinnor efter klimakteriet är hårdast drabbade.

Vanliga symptom på benskörhet är ryggsmärtor och längdminskning, beroende på att kotorna sjunker ihop. Det ger en kraftig riskökning för att få andra frakturer, som t ex höftfraktur. Andra vanliga symtom på osteoporos är att man får frakturer redan vid lindriga fallolyckor. Är du benskör kan du få benbrott av sådant som andra, med normalstarkt skelett, skulle klara sig ifrån med ett blåmärke eller en lätt stukning.

Men – det finns vetenskapligt prövade åtgärder och om dessa används kan stora lidanden, livskvalitetsförsämringar och kostnader undvikas.

Onsdagen den 9 mars kl 18.00 hålls en föreläsning om benskörhet på Skånes universitetssjukhus i Lund, Aulan, C-blocket, plan 1.

Jörgen Åstrand, läkare på ortopedkliniken berättar om benskörhet ( symptom, diagnos, behandling, aktuell forskning ) samt redovisar resultat  från screening av benskörhetspatienter i Lund. Ami Hommel, sjuksköterska, berättar om den nya höftfrakturlinjen som spar både lidande och pengar och Anna Wilhelmsson Sahlin, sjukgymnast berättar om träning och fallpreventionsarbete.

Related posts:

1. Variationer i hormon kan vara nyckel till benskörhet
2. Banbrytande projekt om benbrott och benskörhet
3. Kan kunskap om våra gener förutsäga framtida frakturer?

Den biologiska klockan. Illustration: Anette Hedberg, AHform. (Klicka på bilden för en större bild.)

Dygnsrytmen styrs av ljuset

Dygnsrytmen påverkas av många faktorer. Det är ett komplext samspel mellan olika ”tidsignaler” från omvärlden och den medfödda klockan i hjärnan som påverkar hormoner: mättnadshormoner, hungerhormoner, sömnhormoner, stresshormoner och så vidare.

Kontrollmekanismen för detta finns i hypothalamus, ett område i hjärnans innersta delar. Härifrån styrs grundläggande känslor som hunger, mättnad och trötthet samt vår kroppstemperatur. Även vår stressnivå, det vill säga vår beredskap mot faror i omvärlden styrs från hypotalamus. Liksom vår fertilitet.

Hypotalamus skickar signaler till körtlar runt om i kroppen att tillverka olika hormoner. Ett av de viktigaste hormonerna för att styra dygnsrytmen i kroppen är melatonin.

Ljuskänsliga celler i ögat

Dygnsrytmen styrs i första hand av dagsljuset. På näthinnan i ögat finns ljuskänsliga celler som skickar signaler till bland annat hypotalamus i hjärnan (vänstra bilden ovan). Hypotalamus i sin tur skickar signaler till bland annat tallkottkörteln som tillverkar hormonet melatonin (högra bilden ovan).

Så länge det är ljust hålls produktionen av melatonin tillbaka, men på kvällen och natten stiger halten och vi blir trötta och sover. Samtidigt ställs ämnesomsättningen om så att kroppen får vila på natten.

I stället för att frisätta energi från maten, är kroppen på natten inställd på att frigöra energi från kroppens energiförråd i muskler och lever. På natten sjunker också kroppstemperaturen och blodtrycket, urinproduktionen minskar och tarmarna rör sig långsammare.

Förändras med åldern

Små barn har en outvecklad dygnsrytm, har flera sovperioder och utspritt ätande. Hos äldre avvecklas dygnsrytmen  – bland annat minskar kroppens förmåga att tillverka melatonin.

Dygnsrytmen kan även förändras vid olika sjukdomar. Exempelvis vid anorexia/bulemi och vid demenssjukdomar. Vid demens försvagas många funktioner i hypotalamus, vilket leder till fler sovperioder och att man behöver sprida ut måltiderna mer.

Text: NINA HULT

Related posts:

1. Rätt mat vid rätt tid ger skiftarbetare en bättre hälsa
2. Ljusterapi för att lindra vinterdepressioner
3. Patricia börjar träna klockan fem på morgonen

Varje år diagnostiseras cirka 3 300 nya patienter med demenssjukdomar inom regionen. Det totala antalet patienter i Skåne uppskattas till cirka 25 000, en siffra som förväntas stiga med tanke på att befolkningen blir allt äldre. En övervägande del av patienterna vårdas på kommunala och privata vårdboenden inom vård och omsorg, samtidigt som specialisterna inom demenssjukvård finns på regionens minnesmottagningar.

– Kunskapen om demenssjukdomar kommer från väldigt många olika håll. Den kunskapen ska hällas ned i en tratt och sedan via Kunskapscentrum förmedlas ut i regionen, säger Lennart Minthon, professor och klinikchef vid Neuropsykiatriska kliniken i Malmö och ansvarig för Kunskapscentrum.

Kunskapen sprids med hjälp av nätverk som organiseras på tre olika nivåer: specialist-, primärvårds- och vård och omsorgsnivå. Kontakten mellan de tre olika nivåerna kommer att ske via representanter som deltar på flera nivåer. En representant från primärvårdsgruppen deltar exempelvis i styrgruppen på specialistnivå.

De tre nivåerna kommer att fokusera på olika saker.

– På specialistnivå kommer vi bland annat att titta på våra utredningar och behandlingsförslag. Kan vi bygga något som gör att alla patienter som kommer till specialist- och primärvården får en likvärdig utredning, behandling och uppföljning?

Sjuksköterskan Eva Granvik ska vara en förbindelselänk mellan primärvården och vård och omsorg. Hon menar att huvuduppdraget för Kunskapscentrum är att implementera de nationella riktlinjerna för demensvård som presenterades av Socialstyrelsen förra våren.

– Min utmaning ligger i att nå ut till vårdbiträdet Stina som jobbar på ett demensboende i Höör, säger hon.

Den 11 februari genomfördes en informationsdag som riktar sig till socialchefer, medicinskt ansvariga sjuksköterskor och demenssjuksköterskor i Skåne. Intresset visade sig vara så stort att en andra dag i slutet av mars redan är planerad.

– Efter tre veckor var alla platser upptagna och det är jätteskoj, säger Eva Granvik som menar att dagen också ger henne möjlighet att få reda på vilka förväntningar det finns på Kunskapscentrum.

– Vårt uppdrag är också att göra skräddarsydda utbildningar och behoven ser säkert olika ut i olika kommuner. Vi måste inventera behoven och den här dagen ger oss möjlighet att göra det.

Kunskapscentrum kommer också att samarbeta med patientorganisationerna, exempelvis Alzhiemerföreningen och arrangera regelbundna möten.

Lennart Minthon är nöjd med den position som vården av patienter med demenssjukdom har i Region Skåne och som Kunskapscentrum är ett uttryck för.

– Politikerna har lyft upp den här frågan högt på agendan och det tycker jag är berömvärt, säger han.

Text: Set Mattsson

Artikeln är tidigare publicerad i HHLK News, från Divisionen för hjärna, hjärta, lungor och kärl vid Skånes universitetssjukhus, 4 februari 2011.

Related posts:

1. Invandrare får sämre demensvård
2. Lennart Minthon: Det är lätt att glömma dem som glömmer!
3. Skapa nätverk i området och förebygg depression

Britta Hørdam och Ami Hommel samarbetar med Prohip för bättre omhändertagande av patienter med höftproblem. Foto: Roger Lundholm

I Lund läggs personer som bryter höften in direkt utan att passera akuten. På andra sidan Öresund förbereds rehabiliteringen redan då patienten skrivs in.

Nu förenas de goda krafterna på båda sidor av Sundet. Ett 40-tal sjuksköterskor och undersköterskor ska utbildas i och sprida kunskap om god, beprövad vård av personer som drabbas av svår ledsvikt eller höftfraktur.

Projektet har döpts till Prohip och delfinansieras av EU. Planerade och akuta höftoperationer är ett av de vanligaste kirurgiska ingreppen och Norden toppar statistiken, kanske som en följd av vårt solfattiga klimat.

Men inga sanningar om bästa kliniska praktik är eviga.

– Vi brukar säga att vi gör vårt bästa – men det räcker inte! säger sjuksköterskan Ami Hommel på ortopeden i Lund.

För att uppnå en ännu bättre kvalitet i vården krävs också en förmåga och lust att lära nytt.

– Det kan exempelvis handla om att prioritera de patienter som vi redan från början kan se att de behöver stort stöd sedan de skrivits ut från sjukhuset, berättar projektledaren Britta Hørdam från University College på Själland.

Ett sätt att uppnå detta är att ha en aktiv hemsida där såväl patienter som anhöriga och vårdpersonal kan ta del av klinikens och forskningens senaste rön – nu med ett underlag som inte begränsas av nationsgränser. Vägen dit går bland annat över utbildningen och arbetet i Prohip.

– Deltagarna är oerhört motiverade. En effekt som vi räknar med är flera nya magisteruppsatser och kanske en och annan doktorand, säger Ami Hommel.

Text: PER LÄNGBY

Artikeln har tidigare varit publicerad i Nyhetsbrev för massmedia från Skånes universitetssjukhus, Medicinska fakulteten vid Lunds universitet, Labmedicin Skåne och Psykiatri Skåne, nr 7/2010.

Related posts:

1. Ta kontroll över ditt DNA – genvägen till bättre hälsa!
2. Ami Hommel: Nya höftfrakturlinjen sparar både lidande och pengar
3. Kampen mot artros – bättre bilder ger bättre prognos

Yvonne Holmström och Carin Andersson deltar i lunchen på avdelning 7. Foto: Roger Lundholm

Behovet av näring under sjukhusvistelsen är väl dokumenterat. Men omkring 15 procent – nästan var sjätte person – av de patienter från 70 år och äldre som lades in i närsjukvården i Lund var undernärda redan då de lades in.

Det visar en studie som dietist Carin Andersson vid akutsjukvården på Skånes universitetssjukhus genomförde under två perioder 2009.

– Detta visar att vi, hemtjänsten, särskilda boenden, primärvården – alla – har ett gemensamt ansvar för att våra gamla får tillräckligt med mat tillräckligt ofta, säger hon.

Satsning på mat för äldre

Vid närsjukvården på sjukhuset sker nu en nystart med särskilt ansvariga för nutrition.

– Här ingår screening för undernäring och kostbehandlingsplan med överrapportering till distriktssköterska, berättar sjuksköterskan Yvonne Holmström.

Äldre som har ätproblem, ofrivillig viktförlust och/eller ett BMI under 22 har risk för undernäring. Deras förmåga att läka sår minskar, de riskerar att bli förvirrade, har ökad fallrisk, sover sämre och svarar inte lika bra på behandling. Aptiten är central för välbefinnande och hälsa och näringsbehovet hos äldre är minst lika stort som hos yngre.

Foto: Justin Cozart, Flickr

– Men vi hör ofta att de gamla säger att jag är så gammal så jag behöver inte äta så mycket, säger Yvonne Holmström.

– Därför är det viktigt att de äldre i sitt boende exempelvis får sällskap vid måltiden, påpekar Carin Andersson.

Efter årsskiftet börjar hon arbeta på Geriatriskt utvecklingscentrum på SUS i Malmö. Då inleds också ett samarbete med vårdcentralen och kommunen i Staffanstorp om nutrition. En effekt av detta och andra samarbeten är att färre gamla tvingas söka sjukhusvård. Om denna ändå är nödvändig kan antalet vårddagar minska om patienten är välnärd.

– Enligt min studie skulle det motsvara en miljon per avdelning och år, säger Carin Andersson.

Text: PER LÄNGBY

Artikeln har tidigare varit publicerad i Nyhetsbrev för massmedia från Skånes universitetssjukhus, Medicinska fakulteten vid Lunds universitet, Labmedicin Skåne och Psykiatri Skåne, nr 7/2010.

Related posts:

1. Minska undernäring hos äldre med nytt arbetssätt
2. Inspirera till bättre mat för äldre med underhållande film
3. Kunskapsbank förbättrar vården av Skånes äldre

Anna Friberg är hälso- och sjukvårdsstrateg i Region Skåne. Foto: Mats Hellberg

Efter att ha gått igenom över 30 000 vetenskapliga artiklar har Socialstyrelsen tagit fram riktlinjer för hur hälso- och sjukvården på det mest kostnadseffektiva sättet kan förebygga sjukdom.

Nu pågår ett intensivt arbete inom Region Skåne för att på bästa sätt använda sig av de nya riktlinjerna.

Tidigare i höstas kom en första version av Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Tanken är att riktlinjerna ska vara ett stöd i arbetet med att förebygga sjukdomar som cancer, hjärtsjukdomar, diabetes och psykisk ohälsa. Till våren 2011 väntas den slutliga versionen bli klar.

Vetenskaplig grund

Socialstyrelsens experter har gått igenom 31 600 vetenskapliga artiklar om olika sätt att stödja en förändring av levnadsvanorna tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor.

I riktlinjerna har Socialstyrelsen vägt samman olika aspekter - hur allvarliga konsekvenser levnadsvanan har, hur effektiva metoderna för att förändra levnadsvanan är och hur kostnadseffektiva de är.

Grunden för riktlinjerna är att i första hand lämna olika slags rådgivning, antingen av vårdpersonalen själva eller av specialister inom olika områden.

Strategiskt arbete och kompetenshöjning

Samtidigt pågår det ett strategiskt arbete inom Region Skåne för att på bästa sätt ta tillvara de nya riktlinjerna.

- Vi har arbetat för en hälsoinriktning av hälso- och sjukvården redan tidigare, men nu kommer insatserna förstärkas och samordnas på ett helt annat sätt än tidigare.

Det säger Anna Friberg, som är hälso- och sjukvårdsstrateg med ansvar för området hälsoinriktad hälso- och sjukvård inom Region Skåne.

Anna Friberg menar att det är många delar som återstår att lösa. Det är nu viktigt att arbeta fram en struktur och flöden för hur detta ska gå till.

- Riktlinjer för vårdnivåer och innehåll i vården måste tas fram för de fyra levnadsvanorna. Det är viktigt att få fram svar på frågor som: Vart ska jag som läkare skicka mina patienter för rådgivning om rökning eller kost? Var behöver kompetenshöjning ske? Och så vidare.

Kostnadseffektivt

Vid sidan av det journalsystem som finns idag är det nu också på gång ett nytt öppenvårdssystem.

- Det kommer att ge förutsättningar för att registrera och följa upp de förebyggande insatserna, säger Anna Friberg.

För varje person som slutar röka, förbättrar sina kostvanor, rör sig mer eller minskar ett ohälsosamt alkoholintag tjänar samhället på sikt stora summor. Socialstyrelsens hälsoekonomer beräknar att kostnaderna för det förebyggande arbetet kan komma att ligga på cirka 2 % av sjukvårdsbudgeten.

Hur mycket man sparar är däremot svårt att sätta en siffra på, men Socialstyrelsen menar att minst en femtedel av sjukdomsbördan inom hälso- och sjukvården är direkt orsakad av rökning, alkohol, brister i kosten eller av för lite fysisk aktivitet.

På kort sikt kan man snabbt spara pengar genom exempelvis stöd för rökstopp inför operation eller vid graviditet. Genom den typen av insatser kan resurser frigöras för att ändra levnadsvanor även i andra sammanhang, vilket kan ge effekter på lång sikt.

Text: NINA HULT

Related posts:

1. Det går att förebygga ärftlig cancer
2. Petru Liuba: Forskning för att förebygga framtida hjärtsjukdomar
3. Mat som – eller istället för – medicin?

Färre läkemedelsfel för de äldre med nytt arbetssätt. Foto: Dreamstime

Personer som är över 75 år utgör 9 procent av Sveriges befolkning men använder mer än 25 procent av alla läkemedel.

Ett problem är att många av dessa medel är direkt olämpliga för äldre, ett annat att läkemedel kan tillkomma eller försvinna av misstag när en äldre person flyttas t.ex. mellan särskilt boende och sjukhus.

Apotekaren Anna Bergkvist Christensen studerar i sin avhandling modellen LIMM, Lund Integrated Medicines Management, där kliniska apotekare finns ute på vissa sjukhusavdelningar.

I en av studierna hade nästan alla patienter som kom in till sjukhus minst ett olämpligt läkemedel, medan de som skrevs ut efter att ha vårdats i LIMM-modellen hade betydligt färre olämpliga läkemedel. Modellen uppskattas också mycket av läkare och sjuksköterskor.

Avhandlingen heter ”A systematic approach to improving pharmacotherapy in the elderly” och lades fram den 17:e december 2010. Länk till avhandlingen

Pressmeddelande från Lunds universitet 20 december 2010

Related posts:

1. Rätt läkemedels-användning kan spara miljoner
2. Var sjätte äldre som läggs in är undernärd
3. Äldre patienter med hjärtinfarkt får inte rätt eftervård

Får inte samma vård

Professor Jan Nilsson vid Lunds Universitets Diabetescenter. Foto: KG Pressfoto

– Vår erfarenhet är att äldre som drabbas av hjärtinfarkt inte får samma behandling som yngre, varken när det gäller den akuta vården eller för att förebygga nya infarkter.

– Det innebär ett ökat lidande för de drabbade men också ökade vårdkostnader för samhället, säger Jan Nilsson, ordförande i Hjärt-Lungfondens Forskningsråd och professor i Experimentell Kardiovaskulär forskning på Lunds Universitets Diabetescenter.

Annan sorts infarkter

Av de cirka 36 000 svenskar som årligen drabbas av hjärtinfarkt är 45 procent 80 år eller äldre. Det finns indikationer på att äldre delvis drabbas av en annan typ av hjärt-kärlsjukdom än vad yngre gör.

Trots detta bygger forskningsstudier om hjärt-kärlsjukdom huvudsakligen på personer som är under 70 år, vilket gör att det i dag saknas vetenskapligt underlag för hur äldre patienter bäst ska behandlas.

Behövs mer forskning

– Det finns flera tecken på att äldre hjärtinfarktspatienter inte får optimal vård i dag. Det behövs mer forskning om äldres hjärtan för att med säkerhet veta vilken behandling som behövs, säger Staffan Josephson, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Related posts:

1. Kvaliteten – och inte storleken – är livsviktig
2. Nya rön om hjärtinfarkt ger mer tid att rädda hjärtat
3. Många kvinnor drabbas ofta hårt efter hjärtinfarkt

Foto: Dreamstime

- De som var födda i Finland och Tyskland hade 24 procent lägre risk att drabbas av en höftfraktur, säger Sölve Elmståhl, jämfört med en svenskfödd. Men lägst risk av samtliga löpte de som kom från Centraleuropa, framförallt forna Jugoslavien.

600 000 undersökta

I jämförelsen ingår drygt 320 000 svenskfödda och 307 000 utlandsfödda människor. 22 000 av dessa personer fick en höftfraktur under åren 1987 till och med 1999. Det är den gruppen som studerats närmare av Geriatriskt utvecklingscentrum.

Samma kost

Varför det är på detta sätt kan man från forskarnas sida inte klart säga. Framförallt inte när det gäller varför Finland ligger under den svenska risken.

- Vi har ungefär samma kostvanor, samma motionsvanor, utsätts för nästan samma solstrålning och har en viss övervikt, det senare utgör en viss skyddsfaktor mot att bryta höften, förklarar Sölve Elmståhl.

Annan kost

De som ursprungligen kommer från Centraleuropa har haft andra kostvanor, annan fysisk aktivitet än de stillasittande svenskarna. De har någon övervikt och en viss genetisk variation i förmågan att ta till sig D-vitaminer kan inte uteslutas.

Det är idag känt att det finns en genetisk variation i D vitaminreceptorer som påverkar aktivitet och effekt av D vitamin.

Minskar med tiden

Forskarna bakom studien, där ingår också Björn Albin och Katarina Hjelm, fann också att den positiva skillnaden minskade ju längre tid man bott i Sverige. Det vill säga risken att drabbas av höftfraktur ökade.

Men för den närmaste framtiden tror professor Elmståhl att det med den åldrande befolkningen finns hopp om en något minskad risk att bryta höften i Sverige i framtiden, åtminstone bland de nytillkomna svenskarna.

Dör i förtid

Forskarna fann också, en annan sak. De som fötts i ett annat land löpte större risk att dö i förtid.

- De hade en två år kortare medellivslängd. Det gällde även dem som kom från ett annat nordiskt land.

Man hittade ingen skillnad i de vanligaste dödsorsakerna, det var inte så att de som kom från andra länder dog mer i cancer eller hjärtsjukdom än de som var födda i Sverige. Däremot hade utlandsfödda svenskar en högre andel där den direkta dödsorsaken var okänd.

Sökte mindre vård

De som dött hade sökt vård mer sällan än de svenskfödda under sitt sista levnadsår och de hade kortare vårdtider än jämförelsegruppen.

Text: Hans-Göran Boklund.

Tidigare publicerat som ett pressmeddelande från Skånes universitetssjukhus

Related posts:

1. Tid för återhämtning ger mindre besvär vid skiftarbete
2. Dålig hälsa vanlig bland funktionshindrade
3. Risk för blodpropp vid autoimmuna sjukdomar

Foto: Dreamstime

Några har haft stroke, andra frakturer. Många är multisjuka. Men tre av fyra kan åka hem till ordinärt boende. Vården vid den geriatriska avdelningen i Malmö borde visa vägen för övrig vård i Skåne.

Det menar professor Sölve Elmståhl vid Geriatriskt utvecklingscentrum på Skånes universitetssjukhus i Malmö. Hans enhet har jämfört den geriatriska vården i Skåne.

Studierna visar bland annat att patienterna som hade behov av hjälpmedel av olika slag när de kom till sjukhusets specialavdelning för äldre i många fall slipper dessa hjälpmedel när de skrivs ut.

Stora skillnader

Jämförelserna i Skåne visar också att åldringsvården skiljer sig kraftigt från kommun till kommun. I några kommuner finns bara en tredjedel så många korttidsplatser för äldre jämfört med de kommuner som erbjuder flest.

Skillnaden är lika stor när det gäller platser på äldreboenden. Detta kan påverka bedömningen när det gäller att få plats på ett äldreboende.

Kvalitetsmätningar

Geriatriskt utvecklingscentrum har av Region Skåne fått uppdraget att vara ett regionalt geriatriskt centrum och har börjat med att utveckla ett kvalitetsinstrument för äldre. Här ingår omvårdnadsfaktorer som trycksår, nutrition, fallrisk, men även funktionsförmåga.

Det sistnämnda saknas i de flesta studier. Dessutom användning av läkemedel, smärta, inkontinens, kommunalt vårdbehov och möjligheten att få hjälp och stöd av närstående.

– I vårt arbete utvecklar vi ett regionalt kvalitetsregister för äldre och äldrevård, berättar Sölve Elmståhl.

Sverige saknar nationellt register. I dag finns enbart Senior Alert, som har provats i en pilotstudie i Malmö. Nu ska arbetssättet spridas i Region Skåne. 

I Malmö finns 24 vårdplatser för geriatrisk vård. Kognitiv medicin i Lund har 15 för patienter med kognitiv svikt. Av drygt 100 vårdplatser på Lunds akutklinik fylls en stor majoritet av äldre, multisjuka. Här finns emellertid inga platser för geriatrisk vård.

Text: HANS-GÖRAN BOKLUND

Artikeln har tidigare varit publicerad i Nyhetsbrev för massmedia från Skånes universitetssjukhus, Medicinska fakulteten vid Lunds universitet, Labmedicin Skåne och Psykiatri Skåne, nr 5/2010.

Related posts:

1. Inleder studie av irakiers diabetes
2. POSE – en nationell studie om paniksyndrom
3. Kunskapsbank förbättrar vården av Skånes äldre

Uppfattningen att äldre kör bil sämre än yngre är en skröna. De tar tvärtom mindre risker och planerar sin körning bättre.

Sölve Elmståhl är chef vid Geriatriskt utvecklingscentrum på Skånes universitetssjukhus i Malmö, där man gjort studier av trafikskadade som kommit in till Akutcentrum i Malmö. Dessa visar att äldre inte är sämre bilförare än yngre.

– De utsätter sig inte för risker, kör inte när det är halka, tänker efter vad som kan hända, förklarar Sölve Elmståhl.

Geriatriskt utvecklingscentrum gör bedömningar av äldres förmåga att köra bil på uppdrag sjukvården i hela Region Skåne. Läkare och neuropsykolog bedömer körförmågan, som kan skifta även för sjukdomsdrabbade, allt eftersom sjukdomen gör patienten bättre eller sämre.

– En strokepatient kan bli bättre och mycket väl kunna köra bil igen, säger Sölve Elmståhl.

Det är betydligt vanligare att äldre skadas i trafiken som fotgängare och cyklister än i egenskap av äldre bilförare.

– De är mer sårbara och för dem hade det kanske varit bättre att köra bil än att ge sig ut på cykel eller till fots.

Text: HANS-GÖRAN BOKLUND

Foto: Dreamstime

Related posts:

1. Inspirera till bättre mat för äldre med underhållande film
2. Kunskapsbank förbättrar vården av Skånes äldre
3. Föreläsning på webben: Bra mat på äldre dar

Foto: Dreamstime

Personer med en demenssjukdom får ofta funktionsnedsättningar och blir då beroende av omfattande hjälp från andra. Våra projekt vid Geriatriskt utvecklingscentrum i Malmö syftar till att förstå och att analysera effekter av ett strukturerat stöd för både närstående och demensdrabbade.

En stor andel av den äldre befolkningen drabbas av och lever med demenssjukdom och de svarar för omfattande vård och omsorgskostnader. Demens är ett samlingsnamn och en diagnos för en rad symtom som orsakas av hjärnskador.

Olika symptom

Det kan yttra sig på olika sätt beroende på vilka delar av hjärnan som drabbas. Vanligen försämras minnet och förmågan att planerna och genomföra vardagliga sysslor.

Språk, tidsuppfattning och orienteringsförmåga är andra s.k. intellektuella (kognitiva) förmågor som påverkas negativt.

Även oro, nedstämdhet och beteendeförändringar kan tillhöra sjukdomsbilden.

Symtomen leder till att personer med demenssjukdom har svårt att klara sin tillvaro utan stöd från närstående och vårdpersonal.

Folksjukdom

Demenssjukdomarna tillhör de stora folksjukdomarna. Omkring 150 000 personer lider av någon form av demensi Sverige idag, och 25 000 nya patienter tillkommer varje år.

Den demografiska utvecklingen med en ökande andel äldre, främst de allra äldsta, medför att antalet personer med demenssjukdomar ökar. Samhällets kostnader beräknas i Sverige till drygt 50 miljarder kronor årligen. Till detta kommer närståendes insatser och inkomstbortfall.

Närstående betydelsefulla

Ofta är det när den närstående sviktar som akuta sjukhusinläggningar och vårdbehov aktualiseras. Dessutom är det visat att även den närstående drabbas av ökad sjuklighet och ökat vårdbehov.

Så gott som samtliga kommuner i landet erbjuder stöd i form av avlastning för närstående genom korttidsboende, dagverksamhet och avlösning i hemmet. Begreppet stöd kan även innefatta bemötande av den sjuke, information, råd och undervisning. På det här området återstår mycket att göra.

Vård av äldre och personer med demenssjukdom sker i allt större utsträckning i den sjukes egen privata bostad och det är de närstående som står för den största delen av omvårdnad och omsorg.

Den närstående kan vara en åldrande make/maka, en god vän eller barn till den sjuke som själva befinner sig mitt i livet. Det är alltså en grupp med stora inbördes olikheter.

Tung börda ger sämre hälsa

Många studier har visat att arbetet med att ta hand om en person med demenssjukdom har negativa effekter på den närståendes fysiska, psykologiska, emotionella och sociala liv samt ekonomi.

Den närståendes upplevelse av hur tung bördan är har visat sig ha ett starkt samband med stress och utmattning, och deras självrapporterade hälsa är sämre jämfört med andra gruppers. De besöker läkare oftare och konsumerar mer läkemedel.

Om en åtgärd som innebär psykosocialt stöd till närstående för att öka anpassningsförmågan till sjukdomen och stöd i form av utökad information kan förbättra den närståendes hälsa och livstillfredsställelse, påverka den demensdrabbades symtom och förutsättningar att bo kvar i eget boende och dessutom leda till mätbara hälsoekonomiska effekter torde detta ha en väsentlig samhällsrelevans.

Den vård och omsorg som ges av närstående är omfattande och närstående svarar för 70 % av den hjälp som äldre i eget ordinärt boende har behov av.

Betydelse

Sammanfattningsvis ger den forskning vi utför ökad kunskap om hur närstående till personer med demenssjukdom mår och hur de kan påverkas av information och stöd. Vidare kan vår forskning ge kunskap om hur personen med demenssjukdom påverkas. Åtgärdsstudien är unik i sin storlek, tidsperspektiv och breda kliniska förankring.

Vad vi hittills har visat är att närstående till personer med demenssjukdom kan påverkas på ett positivt sätt med psykosociala åtgärder. Projektet har bedrivits i samarbete mellan Region Skåne och Malmö stad. Kunskapen från vår forskning har redan lett till en praktisk tillämpning inom omsorgen genom att vi har bildat ett nationellt nätverk för demenssjuksköterskor.

För att arbeta framgångsrikt inom det svåra och komplexa demensområdet behövs mycket specifik kunskap. Målet för nätverket är att kunna sprida information om nya rön, metoder och forskning samt stimulera till diskussioner och vidareutveckling inom demensområdet.

Det undervisningsmaterial som tagits fram för åtgärdsstudien finns nu tillgängligt för samtliga demenssjuksköterskor i nätverket. Seminariedagar anordnas för genomgång av materialet. Många kommuner i Skåne använder redan materialet och användarna har redan gett positiv återkoppling.

Det är av stor betydelse att personer med minnesproblem utreds tidigt i sjukdomsförloppet. Närstående som får delta i informationsträffar och får stöd kring det vardagliga arbetet i hemmet klarar situationen bättre än de som inte får denna möjlighet.

Hur Region Skåne och kommunerna kan stödja de närstående får en avgörande betydelse för hur man kommer att klara äldreomsorgen i framtiden. När den närstående känner sig väl informerad och trygg minskar förmodligen inläggning av den sjuke i akutsjukvården.

Text: SIGNE ANDRÉN

Leg. sjuksköterska och Dr. med. vet. vid Institutionen Hälsa, vård och samhälle, Lunds universitet och Geriatriskt utvecklingscentrum, Skånes universitetssjukhus Malmö.

Läs vidare om forskningen i FoU:s skriftserie ”Forskarutbildning - Resultat från några av de projekt som fått ekonomiskt stöd från Region Skåne och Södra sjukvårdsregionen”, februari 2010.

Related posts:

1. Bemötandet avgör hur vården upplevs av närstående
2. Katarina Sjövall: Partners till cancerpatienter behöver stöd
3. Information om transplantation av nervceller till patienter med Parkinsons sjukdom

För mycket, för dyrt, för sent eller för snålt?

En del förgiftar våra vattendrag. De flesta botar eller lindrar. Äldre får för mycket, men blir äldre tack vare dem. Nya, moderna kostar skjortan.

Läkemedel både lockar och skrämmer.

I det senaste numret av tidskriften Aktuellt om vetenskap & hälsa berättar forskare och specialister vid Skånes universitetssjukhus, Medicinska fakulteten vid Lunds universitet och Labmedicin Skåne bland annat om läkemedelsrester i naturen, om nyskapande metoder att mikrodosera mediciner och om helt nya läkemedel som är verksamma mot långsamma förlossningar, aggressiv prostatacancer, stroke och migrän. Dessutom diskuteras den brännande frågan om övermedicinering på våra äldreboenden.

Med mikrodosering testas läkemedel direkt på människa

Att testa nya läkemedel i djurförsök är en omväg. Sju av tio faller bort på vägen. Professor Sören Mattsson, vid Lunds universitet och sjukhusfysiker på Skånes universitetssjukhus i Malmö, och hans forskarlag finslipar nu tekniken med mikrodosering.

Försökspersonen får blott en hundradel av den tänkta dosen som är märkt med ett ofarligt radioaktivt ämne. Vid 22 av 25 testade läkemedel ger metoden en god fingervisning om hur de riktiga doserna uppträder i kroppen. Läs mer

Söker läkemedelsrester i vatten och avloppsslam

All medicin sugs inte upp av kroppen. Andelen läkemedelsrester i våra reningsverk är högre än de som kommer från utsläpp från fabriker. Men medan den biologiska risken av tungmetaller är noga undersökt, är läkemedelsresternas hormonstörande effekter försummad.

Estelle Larsson, doktorand vid organisk kemi på Lunds universitet, är en av dem som med enkla metoder kartlägger mängden farliga medicinrester i vatten och avloppsslam. Läs mer

Ny medicin påskyndar långsam förlossning

20-40 procent av alla förlossningar kan bli utdragna. Professor Anders Malmström vid Lunds universitet och hans forskarlag ser som en av orsakerna att vävnaderna i livmodern och livmoderhalsen är olika.

Man har nu patenterat ett medel som stimulerar sammandragningarna i livmodern samtidigt som det ökar livmoderhalsens förmåga att öppna sig. Fas-2-studier visar att ingen förlossning då blir längre än tolv timmar. Läs mer

Ny revolutionerande migränmedicin

Nästa år finns ett nytt läkemedel mot migrän på marknaden. Medicinen kan till skillnad från de gamla även tas av personer med hjärtbesvär.

Professor Lars Edvinsson vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus i Lund har haft en 25 år lång resa fram till erkännandet. Läs mer

Tar fram medicin mot sena aggressiva tumörer

Cancervården har i dag svårt att hindra aggressiva cancerceller från att sprida sig till lever och lungor.

Jenny Liao Persson, docent i experimentell cancerforskning, och professor Olof Sterner vid organisk kemi, båda på Lunds universitet, har funnit en läkemedelskandidat som utan att den ger större biverkningar har gett bra resultat i sena aggressiva stadier av prostatacancer. Läs mer

Läkemedel för äldre måste kvittas mot tid

Läkemedel har stor del i vår allt längre livslängd. Men olämplig läkemedelsbehandling anses vara orsaken till uppemot 30 procent av alla sjukvårdsbesök för personer över 65 år. Ändå ligger Sverige inte i topp i kostnader för mediciner per individ.

Överläkare Robert Rydbeck vid Skånes universitetssjukhus i Lund säger att svensk äldrevård har stor kunskap om läkemedel. Vad som fattas är tid att möta den äldres oro och att ersätta mediciner med stimulans. Läs mer

Läs dessa och övriga artiklar i Aktuellt om vetenskap & hälsa, juni 2010:

• Lång väg ut till apoteken
• Medicin som socker på frukostflingorna?
• Samhället bör bidra med mer
• Tuffa villkor för försök
• Dags att återvända till naturens skafferi efter läkemedel
• Rätt från början med mikrodoser
• För många läkemedel?
• Minska misstagen med mediciner
• Test på hög höjd för ny hjärtmedicin
• Snart finns vaccin mot hjärtinfarkt
• Starka ämnen ledtrådar för smärtforskning
• Snabbare förlossningar
• Kroppens egen medicin skyddar mot infektion
• Nyttiga bakterier kan hjälpa sjukvården
• Apotekarutbildning i Lund och Köpenhamn
• Ny kontrastvätska blev fullträff
• Metod mot aggressiv spridning av cancer
• Ny migränmedicin blockerar attacken
• Har han medlet mot SARS?
• Kan genterapi hjälpa mot Parkinsons?
• Markörer visar vägen till bättre cancervård
• Via toaletten ut i naturen …

Related posts:

1. Nytt vapen mot aggressiva bakterieinfektioner
2. Mat som – eller istället för – medicin?
3. Fem nya professorer vid Medicinska fakulteten

Foto: Dreamstime

Läkemedel har stor del i vår allt längre livslängd. Att få för många mediciner kan få motsatt verkan.

På äldreboenden i Sverige är två tredjedelar av de boende ordinerade tio eller fler läkemedel. I många fall ersätter mediciner stimulerande samtal och fysisk aktivitet.

Robert Rydbeck, överläkare på Kognitiv medicin på Skånes universitetssjukhus i Lund, liknar övermedicinering av äldre vid en tidvattensvåg som långsamt ökat.

– Vi lever alla med en press att alltid göra det bästa mot varje enskild åkomma vare sig vi är läkare, sjuksköterskor eller anhöriga, säger han.

Många sjukdomar – många läkemedel

Var och en av dessa åkommor har sin egen sjukdomsbild och äldre människor har ofta många sjukdomar samtidigt. Medicinska beslut staplas på varandra i största välmening.

Fler än nio av tio av de boende inom svensk äldrevård får sömnmedel, lugnande medel eller antidepressiva mediciner som kan utlösa förvirringstillstånd.

Med flera läkemedel ökar risken för biverkningar och risken förstärks ju fler mediciner du tar. Och medan det kan vara möjligt att förutsäga hur två läkemedel påverkar eller motverkar varandra är kunskapen om vad som händer den som tar det flerdubbla närmast obefintlig.

Robert Rydbeck. Foto: Roger Lundholm

Dessutom ökar risken att patienten utesluter flera, kanske nödvändiga mediciner om antalet ordinationer är för stort.

Olämplig läkemedelsbehandling tros vara orsaken upptill 30 procent av alla sjukvårdsbesök som görs av personer som är äldre än 65 år. Risken ökar fyrfaldigt om du samtidigt är kvinna och tar fler än fyra preparat ur olika läkemedelsgrupper.

Mönstret är detsamma i hela västvärlden

– Men trots att vi har världens äldsta befolkning har Sverige lägre kostnader för farmaka per individ än länder som Finland och Danmark, så man kan inte säga att vi är extremt läkemedelsbenägna, påpekar Robert Rydbeck (se faktaruta).

Därtill kommer dock alla de naturläkemedel som vi stoppar i oss och som även de kan motverka annan medicinering. Men medan medicinerna emellanåt förskrivs frikostigt är tid en bristvara i äldrevården.

– Ökad fysisk aktivitet fungerar ofta mot en lindrig depression. Ångest kan dämpas med samtal. Men personalbristen på våra äldreboenden, särskilt nattetid, motverkar denna typ av terapi, säger Rydbeck.

Befogad debatt om övermedicinering

Samtidigt är den officiella inställningen att läkemedelsbehandling inte får vara en ersättning för bristande resurser i sjukvård och omsorg.

– Vi måste kvitta läkemedel mot tid. Det finns ofta en logik i den äldres oro i form av språksvårighet, bristande förståelse eller ont i en tand.

Det är nämligen inte läkemedelskompetens som saknas.

– När det gäller denna är distriktsläkarna den allra bästa resursen. De ansvarar ofta för alla terapier och kan utifrån en personlig kännedom om individen se alla biverkningarna, understryker Robert Rydbeck.

Det hindrar inte att debatten om övermedicinering och alternativ till denna är starkt befogad.

– Vi måste vi ständigt sovra i behandlingarna. Går ett orosproblem att lösa med strukturerad omvårdnad så bör man börja pröva med det. Var och en kan tänka efter vad vi anser är rimligt för oss själva, vad vi behöver av allt som sjukvården erbjuder. Jag kan inte säga att det är lätt att minska på något men vi har en god debatt om saken.

Text: PER LÄNGBY

Related posts:

1. Behandling med biologiska läkemedel gav färre sjukdagar
2. Svår prostatacancer kräver nya läkemedel
3. Dags att återvända till naturens skafferi efter läkemedel

Foto: Dreamstime

Jimmie Kristensson, omvårdnadsforskare vid Lunds universitet, har mottagit Vårdförbundets nyinstiftade stipendium i hälsoekonomi på 400 000 kronor.

Stipendiet får han för projektet ”Säkrare och effektivare vård med Närsjuksköterskor i vården av äldre. Samverkan primärvård, kommunal vård och akutvård. En hälsoekonomisk analys.”

Jimmie Kristensson som är leg sjuksköterska och Dr i Medicinsk vetenskap vid Institutionen för hälsa vård och samhälle, leder ett samarbetsprojekt mellan Eslövs kommun, primärvården i Eslöv, Skånes universitetssjukhus i Lund samt Medicinska fakulteten. Projektet syftar till att finna metoder för förebyggande insatser och samordnad vård som leder till minskad vårdkonsumtion och ökad livskvalitet för äldre med hög vårdkonsumtion.

Nyhet från Medicinska fakulteten, Lunds universitet 20 maj 2010.

Related posts:

1. Forskare tar helhetsgrepp på boende för äldre
2. Tryggare trafikmiljö för äldre och funktionshindrade
3. Samarbete över Sundet ger bättre vård av höft

Delar av handens karta i hjärnan (Bild: Andreas Weibull)

Möjligheterna har Andreas Weibull visat i sin avhandling där han undersökt vad som händer i hjärnan när de känselsignaler som vi fått från omvärlden förändras.

– Jag har bland annat låtit friska personer stryka bedövningssalva på underarmen. Dessa personer har då tillfälligt fått bättre känsel i sin hand.

Andreas Weibull har gjort sin avhandling inom området medicinsk strålningsfysik inom Radiofysik och i nära samarbete med handkirurgiska kliniken på universitetssjukhuset i Malmö. Den är gjord vid medicinska fakulteten på Lunds universitet. Han är utbildad civilingenjör men läser också till läkare.

– Dessa båda områden har kompletterat varandra.

Konstgjorda fingrar

Det är läkarna vid handkirurgiska kliniken som svarat för behandlingen av patienter. Andreas Weibulls insats har varit att optimera tekniken och det arbetet har bedrivits i flera steg.

I ett av sina delarbeten redovisas hur handamputerade, som berörs på stumpen, aktiverar den del av hjärnan som tidigare svarat mot handen.

Se också ett reportage från CNN om den konstgjorda handen som kan känna, The artificial hand that can "feel".

Dessa studier kan bli en hjälp när det gäller att en person som är handamputerad får ”fingrar” som sitter direkt på underarmen med hjälp av konstgjord känsel.

I ett annat arbete studerades vibrationsskador som tandtekniker fått i sina fingrar.

– Men vi kunde också se funktionella förändringar i hjärnan.

Magnetkameran viktigt verktyg

Den teknik Andreas Weibull arbetat med är nära tankeläsning. Rör en person ett finger syns detta i den funktionella magnetkameran. Det räcker till och med att personen tänker sig att röra ett finger. Även det registreras i magnetkameran som Andreas beskriver som ett mycket viktigt diagnostiskt verktyg i sjukvården.

HANS-GÖRAN BOKLUND

Artikeln har tidigare varit publicerad i Nyhetsbrev för massmedia från universitetssjukhusen i Skåne och medicinska fakulteten vid Lunds universitet, nr 7/2009.

Related posts:

1. Smart bedövning hjälper diabetesfot att få bättre känsel
2. Funktionell MRI – vad är det?
3. Erna Törnqvist: Sagor istället för narkos i magnetkameran

Forskarlaget utrustade 84 personer som återhämtade sig från en stroke med MP3-spelare där de redovisade sina intryck från kollektivtrafiken. (Bilden är arrangerad) Foto: Roger Lundholm

– Nää, jag fick inte kläm på ett dugg nu, så förstår ingenting varför, varför den bussen, den förste gick ifrån oss…

Utrustad med en MP3-spelare beskriver en äldre person sin färd med buss genom Malmös gatuvimmel för två doktorander vid Lunds universitet. Hon är en av 84 patienter vid Universitetssjukhuset MAS som bidrar till att skapa en bättre rehabilitering av personer som drabbats av kognitiva funktionsnedsättningar efter stroke.

Aktuell forskning visar att sex av tio personer i åldersgruppen 55–85 som drabbats av stroke har kognitiva svårigheter i minst ett område i hjärnan tre månader efter slaganfallet. En dryg tredjedel har mer än ett sådant problem.

Många riskerar att bli isolerade i sina hem, osäkra vid tanken på att utsättas för den kakofoni av sinnesintryck som möter dem ute på staden.

Kartläggning av problem strokedrabbade möter

– Men dessa personer ska ha samma möjligheter att röra sig i samhället som vi andra. Och då räcker det inte att anpassa bussarna till personer med funktionsnedsättningar. Det krävs också en individuell träning i de situationer som en resa med buss innebär, säger Susanne Iwarsson, professor i gerontologi vid Lunds universitet.

Allt ställs på sin spets när ett medicinskt trauma förändrar ditt liv, men vad gör sjukvården för att stärka dig när vårdtiden är över? frågar sig Susanne Iwarsson. Foto: Roger Lundholm

Av det skälet har hon, professorn i kollektivtrafik Agneta Ståhl och deras medarbetare genomfört ett projekt som kartlägger de hinder som personer som återhämtat sig efter en stroke upplever vid resor i kollektivtrafiken.

– Det är vanligt att en strokedrabbad person avråds från att köra bil de närmaste sex månaderna efter slaganfallet. Han eller hon blir hänvisad till att ta bussen eller anlita färdtjänst, påpekar Iwarsson.

Det handlar om personer som exempelvis lätt blir uttröttade och kan ha problem med minnet och koncentrationen. En del är dessutom beroende av rollator eller rullstol. Beslut som tidigare var enkla blir omöjliga att ta: Vart är jag egentligen på väg? Hur tar jag mig dit?

Individuell träning behövs för att klara sin vardag

– Trafikhuvudmännen är skyldiga att tillhandahålla ledsagarservice på terminalerna, men deras insatser kommer inte alla till del. Och sjukvården tar inte sitt ansvar att träna patienten så att hon kan röra sig fritt i sin vardagliga miljö, säger Susanne Iwarsson.

Tillsammans med docent Helene Pessah-Rasmussen vid Neurologiska kliniken på UMAS kommer nu Susanne Iwarsson och Agneta Ståhl att utveckla en modell för rehabilitering där kognitiv funktionsnedsättning inte i onödan tvingar den drabbade till särlösningar som färdtjänst. Den enskildes motivation att kunna resa är viktig.

– Att ha ett konkret och realistiskt mål är det första steget i en lyckosam rehabilitering, och när man har ett sådant att göra det möjligt att nå dit. Nästa steg är att utforma ett individuellt program, berättar Iwarsson.

I detta skede kartläggs svårigheterna. Handlar dessa om rumsuppfattning eller tidsuppfattning eller både och? Finns det känslomässiga hinder, oro eller fysiska hinder?

En tredjedel minskade sitt resande efter stroken

– Att resa ställer andra krav än exempelvis att klä på sig. Dessutom rör vi oss mer i samhället dag än för femtio år sedan.

När den digitala rösten i bussens högtalare ropar ut fel hållplats noterar de flesta av oss misstaget om vi befinner oss i kända trakter. Så enkelt är det inte för den individ som drabbats av kognitiva funktionsnedsättningar.

I den grupp av 84 patienter vid UMAS som ingår i det aktuella projektet hade en tredjedel minskat sitt resande med buss eller tåg två år efter stroken. Nära hälften hade upphört helt med att resa kollektivt. Bristande koncentrationsförmåga, språkförståelse, rumsuppfattning och logiskt tänkande var de vanligaste kognitiva funktionsnedsättningarna.

Fyra av tio uppgav att de var deprimerade. När de gav sig ut i staden för att resa med buss mötte de dessutom fysiska miljöhinder, väderförhållanden och andra trafikanter, företeelser som de tidigare hanterat utan problem.

– Sjukvården och samhället måste ta in denna kunskap och omforma den till åtgärder för personer som drabbats av kognitiva funktionsnedsättningar, säger Susanne Iwarsson.

PER LÄNGBY

Artikeln har tidigare varit publicerad i Aktuellt om vetenskap & hälsa, november 2009.

Related posts:

1. Katarina Sjövall: Partners till cancerpatienter behöver stöd
2. Optiker skulle kunna hitta grön starr i tid
3. Signe Andrén: Information och stöd till närstående inom demensvården

Den f.d. artrospatienten Bengt Håkansson visar hur en låg pall kan användas som motionsredskap i Artrosskolans gym. Foto: Jimmy Wahlstedt

Smärta brukar ses som kroppens varningstecken och en signal om att ta det lugnt. Men det gäller inte för artros. Den som har värk i t.ex. knän eller höfter ska inte sitta stilla, utan tvärtom röra på sig och motionera även om det gör ont.

Artros gick förr under det svenska namnet ledförslitning, men den beteckningen används inte längre.

– Om något är slitet brukar man ju vilja skydda det och inte använda det i onödan. Men här gäller det motsatta: genom att använda sina leder bygger man upp muskler och brosk så att värken minskar. Därför gav det gamla namnet helt fel signaler, säger professorn i ortopedi Leif Dahlberg.

Han har forskat mycket om artros och är engagerad i ”artrosskolan”, en verksamhet som bedrivs sedan flera år i Malmö och nu också startat i Lund och Trelleborg. 

Komma igång med hjälp av artrosskolan

I artrosskolan får patienter med ledvärk information om sjukdomen samt individuella träningsråd av en sjukgymnast eller arbetsterapeut. Den som vill kan också delta i gruppträning under sex veckors tid.

– Att bara lyssna på teoretisk information gör ingen mer vältränad. Det som behövs är nya vanor och mer motion, och där hoppas vi att artrosskolan kan utgöra en start, säger sjukgymnasten Malin Jönsson Lundgren.

Hon är medveten om att alla inte vill gå på gym och styrketräna i maskiner. Men det är inte nödvändigt: det finns bra övningar som man kan göra hemma bara med hjälp av till exempel ett gummiband eller en pall. Promenader är också en god början, gärna med stavar.

Öka träningen gradvis

Balansen mellan belastning och kapacitet är viktig när man börjar träna, menar både Malin Jönsson Lundgren och Leif Dahlberg. Även om det i princip är bra att belasta lederna, så kan belastningen bli för stor om man inte dessförinnan hunnit bygga upp musklerna tillräckligt mycket.

En otränad person bör till exempel inte plötsligt börja springa flera gånger i veckan, utan bör öka sin träning långsamt och gradvis.

Individuellt anpassade råd

Därför är det viktigt att artrosskolan ger individuellt avpassade träningsråd. För de otränade handlar det om att peppa de tveksamma och samtidigt bromsa dem som riskerar att bli alltför ambitiösa, medan vana motionärer kan behöva komplettera och korrigera sin träning.

– Själv går jag numera på hoppfri jympa, eftersom hoppen inte var bra för mina ben, säger Bengt Håkansson, 71 år. Han gick på Friskis & Svettis två gånger i veckan, men kom till artrosskolan sedan han fått ont i ett knä. Ett speciellt träningsprogram för knäet plus andra träningsråd gav resultat på bara några månader, och numera är hans knä helt smärtfritt.

Bengt Håkansson har också fått hjälp med artrosen i sina fingrar.

– Jag spelar fyra instrument: piano, tenorsax, flöjt och klarinett. Därför är det jätteviktigt för mig att fingrarna fungerar. Men det gör de nu, som väl är, säger han.

Smärta

Hur ont kan man ha i samband med träning utan att det är farligt? undrar många patienter.

Artrosskolans personal brukar svara att det inte gör något om smärtan ökar något under själva träningen. Dagen efter ska den däremot ha gått tillbaka till sin gamla nivå, annars har man tagit i för mycket.

Övervikt

En annan vanlig fråga gäller förhållandet mellan artros och övervikt. Där finns det ett klart samband: den som är kraftigt överviktig har 8 gånger större risk för artros i knäna än den som är normalviktig. Även lätt överviktiga, som bara väger 7–8 kilo för mycket, har en förhöjd risk.

– Har man då kämpat förgäves för att banta är det lätt att känna sig uppgiven. Men de som inte lyckas gå ner i vikt ska inte ge upp – de får bara träna lite hårdare. Skaffar de sig muskler som kan bära upp vikten så kan de motverka artrosrisken trots sin övervikt! framhåller Leif Dahlberg.

Nya rutiner i sjukvården

Han leder ett proj ekt kallat BOA, Bättre Omhändertagande av patienter med Artros, där fyra svenska regioner eller landsting deltar (se www.boaregistret.se). Syftet är att utveckla ett gemensamt sätt att behandla och följa upp patienter med ledbesvär.

Eftersom ledvärk är mycket vanligt, inte minst i en åldrande befolkning, är det viktigt både för individerna och för samhället att problemen förebyggs så långt som möjligt. Artros diagnostiserades förr med hjälp av röntgen, men numera utgår man helt enkelt från patientens symtom.

– På röntgen syns artros först mycket sent. Men det är ju ingen mening med att låta patienten gå med sina besvär i åratal medan man väntar på bildbevis. Tvärtom visar vår och andras forskning att ledbrosket förbättras mest genom träning på ett tidigt stadium. Därför vill vi idag gå in med råd och hjälp så fort besvären visar sig, säger Leif Dahlberg.

INGELA BJÖRCK

Artikeln är tidigare publicerad i Aktuellt om vetenskap & hälsa, november 2009.

Related posts:

1. Ökad risk för artros även vid lätt övervikt
2. Tai chi för att lindra smärta och öka rörlighet vid artros
3. Kampen mot artros – bättre bilder ger bättre prognos

Grön starr, glaukom, är en av de vanligaste orsakerna till blindhet i västvärlden. Patienterna söker ofta så sent att sjukdomen redan hunnit långt.

– Därför skulle vi vilja utveckla ett system där äldre personer kan kontrolleras för grön starr när de besöker optikern för nya glasögon, säger professor Anders Heijl.

Anders Heijl är ögonforskare vid Lunds universitet och UMAS i Malmö. Han var på 90-talet ansvarig för en stor befolkningsundersökning där 44000 skåningar mellan 60 och 77 år erbjöds att få sina ögon undersökta. Ungefär 600 av dem fanns redan noterade som glaukom-patienter, men i studien hittades lika många till som inte vetat om sin sjukdom.

Söker för sent

– Sjukdomen märks inte i sina tidigaste stadier. När patienten upplever förändringar och söker läkare kan han eller hon redan ha förlorat hälften av synfältet. Då finns det ju mindre marginaler att ta till om patienten fortsätter att försämras, säger Anders Heijl.

På grund av detta gör sjukdomen idag att 5–10 procent av patienterna till sist blir helt blinda och uppemot 40 procent blir blinda på ett av ögonen. Även om det inte finns någon behandling som botar grön starr, så finns det effektiva sätt att bromsa sjukdomens fortsatta utveckling. Att upptäcka sjukdomen i tid är därför avgörande.

Ny testmetodik under utveckling

Det gamla sättet att ställa diagnos på grön starr var att mäta ögontrycket. Men det är ingen tillförlitlig metod: dels finns det många friska personer med högt ögontryck, dels finns det starrpatienter med normalt ögontryck. Mäter man bara ögontrycket riskerar friska personer därför att behandlas i onödan, samtidigt som man missar personer som verkligen har glaukom. Det som behövs är i stället synfältsundersökningar, eventuellt i kombination med foton eller datoriserad bildanalys av ögats inre. Det kräver apparatur som optikerna i regel inte har, men Anders Heijl hoppas på förändringar om några år.

– Vi försöker utveckla och utprova en testmetodik som kan ge säkra och jämförbara svar, och som fångar upp de personer som verkligen har grön starr och inga andra, förklarar han.

Grönstarrkontroll hos optikern

Han hoppas få Optikerförbundet, Sveriges ögonläkarförbund och Socialstyrelsen att samarbeta om införandet av sådana tester. Det skulle betyda att alla som är över förslagsvis 60 år i framtiden kan göra en grönstarrkontroll när de besöker sin optiker.

– Grön starr är en sjukdom som kommer med åldern. Det är därför ingen mening med att uppmana yngre personer att kontrollera sina ögon, såvida de inte har en förälder eller ett syskon med grön starr. Har man sjukdomen på så nära håll bör man absolut göra regelbundna ögonundersökningar efter 45–50 års ålder, anser Anders Heijl.

INGELA BJÖRCK

Artikeln är tidigare publicerad i Aktuellt om vetenskap & hälsa, november 2009

Related posts:

1. Grön starr – stora skillnader i sjukdomsutveckling ändrar vårdrutiner
2. Behandling av grön starr kan påverka näthinnans funktion
3. Primärvården skulle kunna jobba mer förebyggande

Foto: Annika Hörlén

Medelåldern är hög bland dem som bryter höften. Många lider av hjärtbesvär och benskörhet. Omedelbar omvårdnad är därför lika viktig som snabb operation.

Den forskning sjuksköterskan Ami Hommel bedriver är praktisk och patientnära. Det gäller att hitta förbättringsmöjligheter i den vård som bedrivs. En av de saker hennes forskning har lett till är den så kallade ”höftlinjen”.

– SOS klassar numera en misstänkt höftfraktur som prio 2, berättar Ami Hommel. Det gör att en sköterska som kan ta blodprov, EKG m.m. kommer med i ambulansen. Patienten förs sedan direkt till avdelningen via röntgen och opereras så snart som möjligt. Det har visat sig att operation inom tjugofyra timmar är oerhört viktigt för att dessa patienter ska kunna klara sig igenom detta på ett bra sätt. Varje dygns väntan på operation ger flera gånger så lång vårdtid efteråt.

Ofta stort vårdbehov

I Sverige är det ungefär 18 000 personer per år som drabbas av höftfraktur efter att de har ramlat och man ser framför sig en ökning med tanke på en allt mer åldrande befolkning.

– Det här är patienter som ofta är över 80 år och som befinner sig i ett dåligt allmäntillstånd med flera andra sjukdomar samtidigt som till exempel benskörhet och hjärtbesvär, säger Ami Hommel. Många är också undernärda. Det är patienter där höftfrakturen kan vara början till en period med stort vårdbehov.

Syrgas och vätska i ambulansen

Ami Hommel betonar vikten av att patienter med en höftfraktur får behandling som förbättrar det dåliga allmäntillståndet. Hennes forskning har lett till ett nytt synsätt i vården av patienter med höftfrakturer.

I sin forskning har Ami Hommel visat att patienterna klarar sig mycket bättre om de får syrgas direkt i ambulansen. Som en direkt följd av hennes forskning får numera patienter med höftfrakturer syrgas från transporten till sjukhuset ända fram till efter operationen. De får också vätska eftersom de ofta är uttorkade.

Snabb rehabilitering viktig

– Vi ser också till att ge patienterna näringsdryck för att bland annat minska risken för infektioner och trycksår. Personalen försöker också involvera patienterna och få dem att förstå varför de behöver få i sig mer näring. Varje vecka har vi undervisning för patienter och deras anhöriga för att uppdatera dem om vad som hänt efter fallet och vad som gjorts på sjukhuset.

Patienterna får då till exempel se och känna på materialet i höftledsprotesen eller de spikar som har opererats in . Detta ger dem en förståelse för varför till exempel benet känns så tungt i början. Det ges också information om vikten av att snabbt komma igång med rehabiliteringen. En gammal människa förlorar ungefär 1–3 % av sin muskelförmåga per dygn om de blir sängliggande.

Ständiga förbättringar

Som klinisk lektor delar Ami Hommel sin tid mellan undervisning för ortopedipersonalen och kurs- och ämnesansvar för sår- och nutritionsbehandling vid institutionen för Hälsa, vård och samhälle vid Lunds universitet.

– Studenterna ger mig nya utmaningar. De ställer frågor om varför vi gör som vi gör, och kan vi inte göra det annorlunda. Man får tänka till. För mig är forskningen och Lean-projekt lika på många sätt – att hitta bättre sätt att vårda våra patienter. De förbättringar vi har infört gynnar både patienter och personal.

NINA HULT

Related posts:

1. Visade på onödigt byte – spar både lidande och pengar
2. Samarbete över Sundet ger bättre vård av höft
3. Sämre livskvalitet vid fallskada

Anders Heijl och Boel Bengtsson

I en helt unik studie har forskare vid Lunds universitet och Universitetssjukhuset MAS i Malmö följt sjukdomsutvecklingen hos en grupp obehandlade patienter med grön starr, glaukom. Resultaten visar på stora individuella skillnader kring hur snabbt sjukdomen utvecklas, vilket har lett till att vårdrutiner nu håller på att ses över.

Grön starr, glaukom, är en ögonsjukdom där nervfibrerna i synnerven förtvinar och det uppstår synfältsdefekter som breder ut sig. Detta sker fläckvis och i början märker inte patienten av försämringen eftersom hjärnan har en förmåga att fylla i de bilder som saknas. Därför är cirka 50 procent av de drabbade obehandlade.

Vanligaste orsaken till blindhet

– Glaukom är en av de vanligaste orsakerna till blindhet i västvärlden. Den är ovanlig före 50 års ålder men ungefär 5–7 procent av alla 75-åringar är drabbade. Av dessa blir 5–10 procent till sist helt blinda på båda ögonen, säger Anders Heijl, professor och ögonläkare vid Lunds universitet och Universitetssjukhuset MAS i Malmö.

Länge trodde man att glaukom orsakades av förhöjt kammartryck inuti ögat men numera har man konstaterat att glaukom kan förekomma även vid normalt ögontryck, likväl att många kan ha högt ögontryck utan att utveckla glaukom. Rutinbehandlingen vid grön starr hade länge varit olika trycksänkande åtgärder men detta började ifrågasättas.

Oväntade resultat

I början av 1990-talet startade därför Anders Heijl och hans medarbetare en studie för att undersöka trycksänkningens effekter. I studien ingick även en obehandlad kontrollgrupp av personer med tidiga glaukomsymptom. Att studien överhuvudtaget kunde genomföras berodde på att man i Malmö hade utvecklat en ny känslig metod för synfältsanalys med vilken man kunde identifiera även små försämringar med stor säkerhet. På så sätt skulle patienter kunna få behandling så snart en försämring hade konstaterats. Resultaten från den obehandlade kontrollgruppen var oväntade.

– Det var jätteintressant att se att obehandlade patienter kan ha helt olika prognos, att det är så stor spridning bland individer. En del kan gå obehandlade hela livet och knappt märka någon försämring medan för andra kan synen rasa på bara några år, säger Boel Bengtsson, forskare vid Lunds universitet och Universitetssjukhuset MAS i Malmö

Behandling måste individualiseras

Förutom den stora individuella spridningen visade resultaten på olika riskfaktorer. Hos patienter med högt tryck i ögat försämrades synen mycket snabbare än hos dem med normalt tryck. Ytterligare en riskfaktor är så kallat exfoliationsglaukom, en grupp patienter som har vad som skulle kunna beskrivas som damm eller ludd på linsen. Många av dessa patienter försämras i medeltal tre gånger så snabbt som övriga glaukompatienter.

– Resultaten visar att behandlingen måste individualiseras och det har också ökat vår kunskap om vad som händer när man inget gör. Vid lågt tryck är sannolikheten stor att det går bra även utan behandling. Många äldre har problem med att ta ögondroppar och om de har lågt tryck kan det vara bättre att avvakta med behandling och göra tätare kontroller istället. Vid exfoliationsglaukom bör man däremot snabbt sätta in annan behandling, säger Anders Heijl.

Trycksänkning bromsar

Resultaten från den obehandlade kontrollgruppen är också viktiga vid planeringen av framtida screeningar för grön starr. De ger en fingervisning om hur ofta man ska kalla till kontroller, vilka grupper av patienter som det är särskilt angeläget att identifiera och vilka testmetoder som är lämpliga.

– Våra resultat är unika, ingen annan har följt obehandlade patienter. Men studien kommer nog aldrig att upprepas. Det skulle vara oetiskt, eftersom den också visade att trycksänkning som behandlingsmetod har en stor bromsande effekt på sjukdomsutvecklingen, till och med större än vad man tidigare trodde, säger Boel Bengtsson.

EVA BARTONEK  ROXÅ

november 2009

Artikeln är tidigare publicerad som Månadens vetenskapliga artikel av Medicinska fakulteten vid Lunds universitet

Related posts:

1. Optiker skulle kunna hitta grön starr i tid
2. Behandling av grön starr kan påverka näthinnans funktion

Foto: Ilja, Flickr.

Äldre personer som fallit och råkat ut för en fraktur har sämre livskvalitet och deltar mindre i sociala och kulturella aktiviteter än äldre utan någon fraktur. Det gäller även dem som inte längre har ont av sin skada.

– Därför är det väldigt viktigt att försöka förebygga fall! säger professorn i geriatrik Sölve Elmståhl på Lunds universitet och UMAS. Han är en av ledarna för den stora undersökningen GÅS, Gott Åldrande i Skåne, där omkring 4000 äldre skåningar ska följas i tjugo års tid.

Ur GÅS-materialet har Sölve Elmståhl och hans medarbetare sållat fram ca 500 personer som råkat ut för en fraktur under de senaste tre åren. Dessa har jämförts med en kontrollgrupp av jämnåriga utan frakturer.

Oro efter en fallskada

Studien visar att de som hade ont av sin fraktur hade sämst livskvalitet och deltog minst i olika aktiviteter. Medan till exempel 80 procent av de smärtfria kontrollpersonerna sa sig delta i fritidsaktiviteter, så var det bara 50 procent inom smärtgruppen som gjorde det.

Men inte bara de frakturpatienter som hade värk mådde sämre än kontrollgruppen. Även de smärtfria frakturpatienterna hade sämre livskvalitet och deltog mindre ofta i olika aktiviteter. Att ha fallit och brutit sig verkar alltså orsaka kvarstående psykiska men i form av till exempel osäkerhet och oro för nya fall.

Fallskador hos äldre kan förebyggas

Fall är mycket vanliga bland äldre: varannan person över 80 år råkar ut för en eller flera fallolyckor. Ändå skulle många av fallen kunna förebyggas. En äldre persons omgivning kan förbättras med sådant som halkskydd, räcken och bättre belysning. Träning kan stärka muskler och balans, och bakomliggande sjuklighet som lågt blodtryck, yrsel, sömnproblem och näringsbrist kan åtgärdas.

Riskgrupper – bland annat rökare, underviktiga, kvinnor över 80 år och personer med tidigare frakturer – kan få tillskott av D-vitamin och kalktabletter.

Nya vårdrutiner behövs

Helst ska alla dessa saker tas upp i samband med ett fall, tycker Sölve Elmståhl. Han skulle vilja att sjukvården startade särskilda fallmottagningar runtom i landet. Några sådana finns redan, bland annat på ett ställe i Malmö i ett samarbete mellan UMAS och stadsdelen Oxie.

Smärtorna i samband med en fraktur behöver också uppmärksammas.

– Hela 30 procent av de värkdrabbade frakturpatienterna fick ingen smärtlindrande behandling.

Vi vet inte varför. Hade de fått läkemedel men slutat för att de tyckte att medlen inte hjälpte eller gav biverkningar? Eller hade de aldrig tagit upp värkproblemen med sin läkare? undrar Sölve Elmståhl.

Han tror inte på att ”hälsan tiger still”, utan menar att läkare och annan vårdpersonal oftare borde fråga om sådant som smärta. Man borde också försöka få tid till att ta in fler faktorer än det som patienten direkt söker för. Kommer en patient med till exempel yrsel eller hjärtsvikt, så finns också risken för fall där, och borde uppmärksammas och förebyggas.

INGELA BJÖRCK

Artikeln är tidigare publicerad i Aktuellt om vetenskap & hälsa, november 2009.

Related posts:

1. Rubbat blodflöde ger sämre hjärnförmåga
2. Splittrad äldrevård kan bli mer jämlik visar ny studie
3. Äldre lika bra bilförare

Bakom innovationen står forskarna Catarina Erikson och Siegbert Warkentin från Geriatrisk psykiatri, Institutionen för kliniska vetenskaper.

Genom att analysera talet medan en patient löser en uppgift kan man tidigt identifiera hjärnsvikt och inleda en mer omfattande utredning av orsaken för att sätta in tidig behandling.

Mätresultat från BST korrelerar mycket väl med andra metoder såsom blodflödesmätningar i hjärnans vitsubstans. BST har ingen inlärningseffekt, ingen skillnad för utbildningsnivå eller språklig/kulturell bakgrund, faktorer som ofta är problem vid diagnostisering av olika hjärnsjukdomar.

LISELOTTE FRITZ

Artikeln har tidigare varit publicerad i Innovation LUND, bilaga i Dagens industri 090903.

No related posts.

Hos människor finns en biologisk klocka som gör att vi blir trötta och sover på natten, och är pigga och vakna på dagarna. Vår biologiska klocka styrs framför allt av hormonet melatonin.

Melatonin utsöndras från hjärnan och gör att vi blir sömniga. Yngre har som högst melatoninhalt ungefär vid 12-tiden på natten. Framåt morgonen har halten gått ner så mycket att man vaknar och är pigg igen.

Under dagen gör sedan solljuset att utsöndringen av melatonin hålls tillbaka.

Halten av melatonin i kroppen är därför låg under dagen men ökar igen när det blir mörkt och når sitt maximum mitt i natten.

Så ser det ut – dygn efter dygn, år efter år. Men inte för alla.

Äldre sover mindre

För äldre ser det oftast inte ut så här. Och det kan leda till sömnstörningar. Med åldern minskar nämligen kroppens tillverkning av melatonin.

Många äldre somnar lätt på kvällen men vaknar sen mitt i natten när kroppen efter bara några timmars sömn säger att nu är det är dag – eftersom halten melatonin i kroppen då har hunnit bli väldigt låg.

Baba Pendse, som är överläkare vid Allmänpsykiatriska kliniken i Malmö, berättar om vilka konsekvenser detta kan få:

- Så länge man bor hemma och kan gå och lägga sig när man är trött och gå upp när man vill, gör det inte så mycket.

- Men på ett äldreboende där man kan bli tvungen att lägga sig tidigare än man egentligen skulle ha velat kan det leda till att de äldre i stället vaknar redan vid tvåtiden på natten, alldeles förvirrade av att kroppen tror att det redan är dag.

Men det finns sätt att komma till rätta med detta.

Ljus lindrar lättare demens

Forskning från bland annat USA och Nederländerna har visat att äldre som får tillskott av ljus sover bättre. Man har också sett positiva effekter hos personer med demenssjukdomar.

- I Californien har man installerat ljusskärmar i några äldreboenden och bland annat sett att graden av förvirring hos äldre med lättare demenssjukdomar minskade, berättar Baba Pendse.

- Så till och med i ett klimat med mycket mer tillgång till solljus än vad vi har kan man alltså se att de äldre mår bättre av att få mer ljus.

Baba Pendse berättar också att bäst effekt av ljusterapi hos äldre får man om ljustillskottet ges på kvällen. På så sätt förskjuter man melatonintoppen något framåt – och de äldre sover alltså lite längre.

Finns det bara tillräckligt med ljus ute så är med andra ord en kvällspromenad det bästa för äldre som vill sova gott på natten.

Text: NINA HULT

maj 2009

No related posts.