Kampen mot artros – bättre bilder ger bättre prognos

Share |

MR-bild av knä

Foto: Dreamstime

Artros är en av våra vanligaste kroniska sjukdomar och en av de sjukdomar som orsakar mest problem för människor värden över. Artros angriper ofta knä- och höftlederna i kroppen och bryter ner det stötupptagande brosket som finns där. I många fall är den enda utvägen att den skadade leden, efter en tids sjukdom, opereras bort och ersätts med en protes.

För den som drabbats av artros tar förloppet ofta många år, med successivt ökande smärtor och rörelsesvårigheter. Ofta upptäcks dessutom inte sjukdomen förrän i ett sent stadie, när processen inte längre går att påverka.

Artros spåras med kontrastmedel

För några år sedan utvecklade forskare vid Lunds Universitet, tillsammans med forskare från Harvard Medical School i Boston, en metod för att upptäcka artros i ett väldigt tidigt skede, vilket gör att sjukdomsförloppet kan lindras och i bästa fall fördröjas med många år. Metoden bygger på att man ger patienten ett ofarligt kontrastmedel som tas upp av brosket i en mängd som beror av artrosgraden. Genom en speciell typ av MR-undersökning kan därefter mängden kontrastmedel i brosket mätas och därmed graden av artros uppskattas.

Löser begränsningar

En nackdel med metoden har varit att man med MR-kamerorna bara har kunnat undersöka en begränsad del av brosket, vilket har inneburit att det har varit svårt att få en uppfattning om artrosgraden i hela leden. Det är detta problem som vårt arbete syftar till att lösa genom att ta fram nya mät- och analysverktyg som gör att MR-kameran nu kan undersöka allt brosk i leden samtidigt.

Detta har möjliggjorts genom att vi utvecklat matematiska algoritmer som gör att ojämnheter i de insamlade bilderna kan korrigeras, vilket tidigare har varit ett problem för denna typ av undersökningar. Den förbättrade metoden har testats både på friska och på artrossjuka personer, med resultat som visar att det nu kommer att gå att följa sjukdomen på sätt som tidigare inte varit möjliga.

tredimensionell bild av brosk i knä med MR-kamera

Med den förbättrade metoden tas tredimensionella bilder av leden, där artrosförändringar i allt brosk kan studeras. Bild: Carl Siversson.

Nya läkemedel inom kort

Ett av målen med forskningen har varit att undersöka vilka riskfaktorer som kan ge upphov till artros samt testa vilka behandlingsmetoder som fungerar bäst. Det finns idag inga läkemedel som helt stoppar artrosutvecklingen, men med rätt träningsprogram kan sjukdomsbesvären fördröjas med många år. Flera av de stora läkemedelsbolagen forskar dock på att ta fram läkemedel, så inom några år förväntar man sig att de första bör dyka upp på marknaden.

Enkel att använda

Det som vår forskargrupp nu arbetar vidare med är att paketera den förbättrade metoden på ett sätt som gör den enkel att använda. Framförallt vill vi göra det möjligt för läkare att använda detta i sin praktik redan idag, men vi vill också att metoden i framtiden ska kunna användas för att utvärdera funktionen hos de kommande läkemedlena.

Därför håller vi bland annat på att ta fram ett datorprogram där läkaren enkelt kan se hur kvalitén på brosket varierar på olika ställen i leden. Därigenom hoppas vi att detta kommer att bli ett viktigt verktyg inom brosk- och leddiagnostik.

Text.: CARL SIVERSSON

5 kommentarer till “Kampen mot artros – bättre bilder ger bättre prognos”

  1. Monica Ullmann skriver:

    Da jeg samarbeider med CytoWave LLC i USA lurer jeg på hvorvidt det finnes noe om dette på engelsk?

    Disse målinger er virkelig banebrytende, gratulerer.

    Med vennlig hilsen
    Monica Ullmann

  2. Tony N skriver:

    Man pratar hela tiden om läkemedel mm kan det inte bero på vilken mat man äter? Har själv gått över till ett vist sätt att äta och upptäckt massor av hälsoförbättringar, jag är 70 år så det borde inte gå så lätt att förbättra hälsan.
    MVH
    Tony N

  3. Björn Mathlein skriver:

    Hur långt har man kommit med att behandla exempelvis artros i knä med stamceller?
    Mvh/Björn Mathlein / BMB Mediaproduktion
    Medicinsk journalist

    • Eva Bartonek skriver:

      Semestertider!
      Under sommaren har redaktionen ledigt och kan inte svara på kommentarer. Välkommen åter med dina frågor från den 13 augusti.
      MVH
      Redaktionen

 Carl Siversson

(Foto: Roger Lundholm)

Carl Siversson disputerade den 9 september 2011 i ämnet medicinsk strålningsfysik vid Lunds Universitet. Han kommer att fortsätta sin forskning på Harvard Medical School i Boston. Han har sedan tidigare examen som civilingenjör inom elektroteknik vid LTH och kommer ursprungligen från Helsingborg.

Här berättar han om sin forskning.

RELATERAT MATERIAL

Läs mer

Artrosskolan

Sjukvårdsrådgivningen om knäledsartros

Reumatikerförbundet om artros

Motionera bort din artros!

Vetenskaplig information

Three-dimensional T1 quantification techniques for assessment of cartilage quality using dGEMRIC(Carl Siverssons doktorsavhandling)

MAGNETKAMERA

Magnetisk resonanstomografi, MRT, i dagligt tal MR eller magnetkamera. MR ger tvärsnittsbilder av kroppens mjukdelar och används främst för att studera anatomi och fysiologi. MR använder väteatomer, den vanligaste atomen i kroppen, som finns i bl.a. alla vattenmolekyler.

Tekniken bygger på att kroppen placeras i ett magnetfält som likriktar magnetfältet i väteatomkärnorna. Med en ”radiovåg” kan man därefter påverka detta magnetfält, och studera ekot av de radiosignaler som sänds in mot kroppen. Med MR kan man studera vattnets kemiska omgivning, som kan ändras vid ex. sjukliga förändringar.

Loggor - Region Skåne, Lunds universitet

Aktuellt om vetenskap & hälsa - populärvetenskapligt om medicinsk forskning från Lunds universitet och Region Skåne

Om webbplatsen
Om tidskriften Aktuellt om vetenskap & hälsa

Artiklar i fokus

Barn kan inte bortse från nätreklam
Barn kan inte bortse från nätreklam
Ny professor vill växla upp kraften i antibiotika
Ny professor vill växla upp kraften i antibiotika
Specialister på medfödda hjärtfel samlas i Lund
Specialister på medfödda hjärtfel samlas i Lund
Kvinnan gravid – då blir mannen mindre fysiskt aktiv
Kvinnan gravid – då blir mannen mindre fysiskt aktiv

Vad forskar du om?