Publicerad
Kategori: Barns och ungdomars hälsa, Cancer, Vad forskar du om?
Nyckelord: , ,

Visa faktaruta!
Foto: Roger Lundholm

Barn som behandlats för hjärntumör får ofta inlärningssvårigheter och dessa kan bli mer påtagliga ju äldre barnet blir. Det visar psykologen Ingrid Tonning Olsson i sin avhandling ”Beyond Survival – Cognition After Pediatric Brain Tumor” från Lunds universitet.

Hjärntumör hos barn är en relativt ovanlig sjukdom som drabbar cirka 70 barn i Sverige årligen. Under de senaste 40 åren har överlevnaden i barnhjärntumör ökat från under 40 procent till över 70 procent. Men överlevnaden är inte utan pris ­- många barn får kognitiva svårigheter.

Ålder vid diagnos, kön och behandling påverkar

ingrid_tonning_olsson_largeVariationen mellan individer är dock stor, båda vad det gäller riskfaktorer för senare inlärningssvårigheter och vilka typer av svårigheter man får. Vissa problem är vanligare än andra. Vanligast är att man blir långsammare, får svårt att minnas och att hålla uppmärksamheten och att de får svårt att kunna planera, strukturera och överblicka uppgifter som skall göras. Den som är yngre vid diagnos, som har större tumörer, som behandlats med cytostatika och/eller strålbehandling mot hela hjärnan löper störst risk att senare drabbas av inlärningssvårigheter. Avhandlingen visar också att pojkar löper större risk att drabbas av svårigheter än flickor.

– I vilken grad svårigheterna påverkar det dagliga livet varierar, säger Ingrid Tonning Olsson. Vissa får svårigheter som blir svårt funktionshindrande, andra får mer hanterbara problem och några klarar sig helt utan inlärningssvårigheter.

Fler överlevare

Barncancerfonden, som sponsrat forskningen, har de senaste åren gjort särskilda satsningar på barn som behandlats för hjärntumör eftersom tidigare studier visat att samhällets stöd till de här barnen brister. Barn med hjärntumörer överlever idag i mycket större utsträckning än tidigare, därför är detta en ny grupp som behöver stöd för att fungera i vardagen. Avhandlingens studier visar att det är viktigt att ha en systematisk långsiktig uppföljning av inlärningsproblemen, dels för att alla skall få tillgång till rätt hjälp, dels för att utvärdera om de förändringar som görs i cancerbehandlingen haft effekt på inlärningen.

Hjälp som erbjuds dem som har inlärningssvårigheter är framför allt neuropsykologiska bedömningar där man kartlägger vilka funktioner som drabbats (t.ex. minne). Målet för en sådan undersökning är ökad förståelse för svårigheterna, såväl hos vuxna som hos barnet själv. Denna bedömning kan sedan leda till att ytterligare hjälp erbjuds, t.ex. utökad rehabilitering eller anpassningar i vardagen (t.ex. ett dagsschema, anpassad studieplan eller mer vila under skoldagen).

Text: ULRIKA OREDSSON
Bild mattetal: Roger Lundholm
Bild Ingrid Tonning Olsson: Katarina Ehrenborg

Texten är tidigare publicerad vid Lunds universitets medicinska fakultetens hemsida.