Vetenskap & Hälsa

Immunterapi – så funkar det

2019-05-24

Tanken med immunterapi är att stärka immunförsvaret så att det kan oskadliggöra cancercellerna på ett effektivt sätt. Forskargrupper över hela världen jobbar med olika spår inom immunterapi. Här nämns några av de viktigaste.

Lätta på bromsen. Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2018 gick till upptäckten av så kallade molekylära bromsar och hur de kan blockeras så att immunförsvaret kan ge full gas mot cancercellerna. Bromsmolekylernas normala funktion är att se till att immunförsvaret inte blir för överaktivt och utdraget så att det skadar den egna kroppen. Den immunologiska checkpoint-terapin används på patienter men behöver effektiviseras så att fler blir hjälpta. Forskning pågar för att hitta och beskriva nya ”bromsar”.

Öka antalet försvarsceller. T-celler är en sorts vita blodkroppar som ingår i immunförsvaret och är bra på att förgöra inkräktare genom att omvandlas till så kallade mördarceller. Ett sätt att stärka immunförsvaret är att göra fler av dem i laboratorium. T-celler tas då från tumören eller patientens blod, antalet celler ökas (expanderas) och återförs sedan till patienten.

Tydligare presentation av antigen. Det medfödda immunförsvaret har flera uppgifter, bland annat att aktivera T-celler som då omvandlas till mördarceller som kan angripa tumören. Aktiveringen sker genom att celler från det medfödda immunförsvaret tydligt visar upp (presenterar) tumörantigen för T-cellerna. Tumörantigen är strukturer på cancercellens yta som T-cellen uppfattar som främmande om de presenteras på ett tydligt satt. Forskning pågar kring att förbättra presentationen av tumörantigen.

Förbättra försvarsceller. Ibland behöver man göra mer än att bara öka antalet T-celler. T-cellerna som tas från patienten modifieras genetiskt utanför kroppen i laboratorium så att de blir bättre på att bekämpa cancerceller, expanderas och ges tillbaka. De som kallas CAR T-celler har modifierats så att de nu är bättre på att hitta cancercellerna.

Antikroppar kan idag användas på två sätt: a) för att blockera så kallade receptorer, molekyler på cancercellens yta, som behövs för att cancercellen ska kunna växa. b) genom att låta antikroppar känna igen och binda in till cancerceller och på så sätt peka ut dem for immunförsvaret.

HUR BRA ÄR IMMUNTERAPI?

Immunterapi kommer sannolikt få stor betydelse för framtida cancerbehandlingar. Men vi får inte glömma att än så länge är kirurgi, att operera bort tumören, det första alternativet vid cancerbehandling, ofta följt av strålning och/eller cytostatika. Om tumören inte har spridit sig är kirurgin ofta botande. Immunterapi används i dagsläget främst mot aggressiv, metastaserad (spridd) cancer och det nya med immunterapin är att den, i vissa fall, kunnat bota även aggressiva cancrar som hunnit sprida sig. Hittills har immunterapin visat sig framgångsrik mot malignt melanom (hudcancer), icke småcellig lungcancer, vissa blodcancrar, njurcancrar och blåscancrar.

Text: EVA BARTONEK ROXÅ

Faktagranskat av Karin Leandersson, professor i tumörimmunologi vid Lunds universitet

Läs även: Att hjälpa immunförsvaret på traven