Vetenskap & Hälsa

Hopp för dem med depressiv läggning

2012-01-26

Ungefär 13 procent av befolkningen  har depressiva personlighetsdrag, men den deppiga läggningen behöver inte vara permanent. Det visar psykologen Rachel Maddux i ny forskning från Lunds universitet. 

Depression är ett allvarligt och ibland förödande hälsoproblem som drabbar miljontals människor i världen. I sitt tidigare arbete med deprimerade människor har Rachel Maddux många gånger frustrerats över att behandlingen inte biter på alla med diagnosen depression.

Därför har huvudfokus i hennes avhandling varit just detta: Vad är det som gör att vissa människor blir hjälpta medan andra inte blir det?

Depressiva personlighetsdrag

Hennes hypotes har varit att de som har depressiva personlighetsdrag – de kroniska melankolikerna – är svårare att hjälpa, framförallt när de drabbas av depression. De här människorna känner sig även till vardags nedstämda, oroliga, de har dåligt självförtroende och är missnöjda med livet och omgivningen. 

Rachel Maddux har gjort en studie över hur stor andel av invånarna i Lund som har det här personlighetsdraget – 13 procent.

– Det är väldigt många, men resultatet ligger i nivå med andra undersökningar som gjorts i USA och Kanada.

Samtalsterapi en hjälp

I nästa studie undersöktes hur många av dem som söker hjälp av psykolog som har depressiva personlighetsdrag – hela 44 procent. De här människorna var mer akut sjuka än övriga patienter när de sökte psykologhjälp, enligt Rachel Maddux. 

Tvärtemot vad hon hade trott så hjälpte samtalsterapi, såväl psykodynamisk som kognitiv beteendeterapi, de depressiva personlighetstyperna i lika hög grad som den hjälpte människor utan depressiv läggning.

– Det intressanta var att terapin inte bara påverkade själva depressionen utan även den medfödda depressiva läggningen, säger Rachel Maddux.

Huruvida effekten håller i sig eller inte kan hon inte svara på. Däremot tycker hon att studien pekar på att terapi är bra för personer med depressiv läggning, även om de inte lider av en akut depression.

Frågan om varför alla inte blir hjälpta kvarstår

Huvudfrågan för Rachel Maddux forskning kvarstår fortfarande: varför blir inte alla med diagnosen depression hjälpta av den behandling de får? Varför fungerar antidepressiva läkemedel eller samtalsterapi för vissa men inte för andra?

– Men nu vet jag att det finns hopp för dem med den depressiva personlighetstypen, säger Rachel Maddux. 

Nästa steg blir att undersöka andra faktorer som kan påverka resultatet av behandlingen; biologin, uppväxt och utveckling, trauman etc.

Nyhet från Lunds universitet, 26 januari 2012.