Anna-Karin Larsson undersöker små vävnadsprover från lungpatienter. Foto: Roger Lundholm.

Lungornas yttersta, perifera delar har tidigare kallats för ”den tysta zonen” eftersom dess processer inte kunnat studeras i detalj. Nu har teknikens utveckling gett nya möjligheter att se vad som händer där, och till och med hålla tunna bitar av lungvävnad levande i laboratoriet.

– Vi hoppas på så sätt kunna få fram nya behandlingar för patienter med astma och KOL, säger Anna-Karin Larsson, forskare i lungbiologi vid Lunds universitet.

Fettsyror kan skydda

Hon är speciellt inriktad på prostaglandiner, en sorts fettsyror som spelar en viktig roll i alla vävnader i kroppen. Just lungan producerar allra mest prostaglandiner.

– Mitt mål är att förstå hur prostaglandinerna påverkar luftvägar och kärl i lungormas yttersta delar. Resultaten hittills tyder på att de kan ge ett visst skydd mot de sjukliga bindvävsförändringarna vid astma och KOL, säger hon.

Studerar vävnadsprov

Anna-Karin Larsson får patientprover från universitetssjukhusets lungmedicinare och tar ut tunna vävnadssnitt från dessa prover. Snitten består av lungvävnad som hålls levande i odlingar, och som har både flimmerhår, blodkärl och luftvägar kvar. Dessa små vävnadsbitar används för experiment där man t.ex. tillför prostaglandiner, tillväxtfaktorer och andra ämnen. Resultatet filmas via ett mikroskop, och vävnadens reaktioner analyseras också med cell- och molekylärbiologiska metoder.

Luftvägar och ådror i nära samspel

Både astma och KOL orsakar en inflammation i lungorna. För att laga de skador som uppstår bildas ny bindväv, men denna är stelare och mindre elastisk, vilket försvårar andningen. Blodkärlen i lungorna blir samtidigt fler än normalt, och ofta också både tjockare och stelare.

– Lungmedicinarna har brukat titta på lungvävnaden och kardiologerna har tittat på blodkärlen. Men luftvägar och ådror ligger mycket nära varandra och har ett nära samspel med många ämnen som passerar mellan dem, säger Anna-Karin Larsson.

Hon tycker därför det är viktigt att man studerar båda områdena samtidigt, vilket är möjligt med hjälp av den nya undersökningsmetoden.

Text: INGELA BJÖRCK