Publicerad
Kategori: Hjärta och blodkärl, Vad forskar du om?

Visa faktaruta!
Helena Grufman

Helena Grufman har i sin avhandling bl.a. undersökt förekomsten av inflammation i blodkärlen. Foto: Björn Martinsson

Inflammation i kärlväggen kan spela en mindre roll vid stroke och hjärtinfarkt bland äldre än vad som tidigare varit känt. Det framkommer i en ny avhandling från Lunds universitet.

Stigande ålder är den enskilt starkaste riskfaktorn för att utveckla hjärt-kärlsjukdom, och statistik visar att vi blir känsligare för hjärt-kärlsjukdom ju äldre vi blir.

Nya mediciner

Helena Grufman, doktor i medicinsk vetenskap vid Lunds universitet samt hjärtspecialist och överläkare vid Ystads lasarett, disputerade nyligen på en avhandling med fokus på hjärt-kärlsjukdom, inflammation och s.k. åderförkalkningsplack.

– De läkemedel som funnits hittills behandlar riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom men inte de förändringar som faktiskt äger rum i kärlväggen. Nya mediciner inriktade på inflammation i kärlväggen är under utveckling, men utifrån mina resultat är det inte självklart att de får lika god effekt de äldsta patienterna, dvs. 70 år och uppåt, berättar Helena Grufman.

I sin forskning undersökte hon förekomsten av ett antal cytokiner (proteiner som fungerar som signalsystem mellan kroppens celler). Mätvärdena användes för att avspegla förekomsten av inflammation. I den aktuella studien utgick hon från s.k. åderförkalkningsplack som opererats ut från halspulsådern på 200 patienter.

Resultaten visade att plack från de äldre patienterna (över 70 år) hade lägre nivåer av cytokiner jämfört med plack från yngre deltagare i studien, och det gällde oavsett om de haft symptom pga. sitt plack eller inte. Gruppen över 70 verkade alltså ha mindre inflammation i kärlväggen.

Hjärt-kärlsjukdom vanligare bland äldre

Att våra äldsta trots detta ändå drabbas oftare av hjärt-kärlsjukdom har därför sannolikt andra orsaker. Helena Grufman menar att det t.ex. skulle kunna bero på att plackets hölje är tunnare och skörare, att plackets kärna av fett är större samt att äldre har lättare att bilda blodpropp. Men fler studier behövs, både kring förekomsten av inflammation i olika åldrar samt tänkbara orsaker till skillnader, framhåller hon.

Avhandlingen visar bl.a. också att s.k. CRP-prov (vardagligt kallat snabbsänka, ett blodprov som visar på nivån av C-reaktivt protein) inte är ett bra mått på inflammationen i plack. Att använda CRP-värde som effektmått i studier på nya inflammationsdämpande mediciner kan mot bakgrund av detta ifrågasättas, enligt Helena Grufman.

Text och foto: BJÖRN MARTINSSON

Nyhet från Institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö, Lunds universitet, 22 juni 2015